BETÄNKANDE om integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens och delegationernas arbete
1.4.2009 - (2008/2245(INI))
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Anna Záborská
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens och delegationernas arbete
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 2, artikel 3.2, artikel 13 och artikel 141.4 i EG‑fördraget,
– med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den reviderade europeiska sociala stadgan och EG‑domstolens rättspraxis om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av det arbete som utförts av Europarådets generaldirektorat för mänskliga rättigheter, särskilt av dess styrgrupp för jämställdhet,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor[1],
– med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2003 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet[2],
– med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2007 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens verksamhet[3],
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0198/2009), och av följande skäl:
A. Jämställdheten mellan kvinnor och män är en grundprincip i gemenskapsrätten, och i enlighet med artikel 2 i fördraget ingår den i gemenskapens uppdrag.
B. I artikel 3.2 i fördraget fastställs principen om integrering av jämställdhet genom föreskriften att gemenskapen i alla sina åtgärder ska sträva efter att undanröja ojämlikheter och främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
C. Andelen kvinnor bland parlamentsledamöterna har stadigt ökat från 17,5 procent 1979 till 31,08 procent 2009.
D. När det gäller toppositioner i parlamentets institutionella organ (exempelvis ordförande för utskotten eller delegationerna eller medlemmar av presidierna för dessa) är de kvinnliga ledamöterna underrepresenterade.
E. Inom parlamentets generaldirektorat för intern och extern politik är kvinnor överrepresenterade och utgör 66,5 procent respektive 66 procent av personalen. Inom generaldirektoratet för intern politik har stora framsteg gjorts under de senaste åren, framsteg som fått ett erkännande genom utmärkelsen för jämställdhet och goda metoder 2007, detta både som tack för att man lyckats skapa en arbetsmiljö som främjar jämställdhet och jämställdhetsintegrering och för det faktum att antalet kvinnor i viktiga positioner ökat i ansenlig mån (till exempel 2005 ökade antalet kvinnliga enhetschefer från 5 procent till 30 procent).
F. Majoriteten av parlamentsutskotten fäster i allmänhet en viss vikt vid integreringen av jämställdhetsperspektivet (till exempel inom ramen för lagstiftningsarbetet, i förbindelserna med utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, i utarbetandet av handlingsplaner för jämställdhet etc.), medan en minoritet av utskotten sällan eller aldrig intresserar sig för detta.
G. Nätverket för jämställdhetsintegrering inom parlamentsutskotten, som inbegriper ledamöterna och de anställda vid sekretariaten, har fram till dags dato inte fungerat på ett sätt som lett till önskvärda resultat.
H. Högnivågruppen för jämställdhet och mångfald har föreslagit att ett liknande nätverk skapas även för de interparlamentariska delegationerna med målet att införliva jämställdhetsfrågorna i EU:s yttre förbindelser.
Utvärdering av integreringen av jämställdhetsperspektivet
1. Europaparlamentet betonar att kravet på jämställdhet mellan kvinnor och män bör leda till en praktisk inriktning där kvinnor och män inte ställs mot varandra.
2. Europaparlamentet betonar att integreringen av jämställdhet utgör en positiv utveckling för både kvinnor och män.
3. Europaparlamentet framhåller att integreringen av jämställdhet förutsätter omorganisation, förbättring, utveckling och utvärdering av politiken så att de aktörer som normalt medverkar i politiska beslut integrerar jämställdhetsperspektivet i all sin politik på alla nivåer och i alla skeden.
4. Europaparlamentet erinrar om att det är nödvändigt att anta och tillämpa en strategi med konkreta mål för integrering av jämställdhetsperspektivet i den gemenskapspolitik som tillhör parlamentsutskottens och parlamentsdelegationernas behörighetsområden.
5. Europaparlamentet understryker vikten av mandatet för högnivågruppen för jämställdhet och mångfald och uppmanar den att fortsätta att stimulera och främja denna process i hela parlamentet, i förbindelserna med kommissionen, rådet och övriga institutionella organ.
6. Europaparlamentet lyckönskar de utskott som har genomfört integreringen av jämställdhetsperspektivet i sitt arbete och uppmanar övriga utskott samt delegationerna att göra detsamma.
7. Europaparlamentet kräver att nätverket för jämställdhetsintegrering stärks så att det även omfattar interparlamentariska delegationer och valobservatörsuppdrag.
8. Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att prioritera utbildning om integreringen av jämställdhetsperspektivet för tjänstemän på alla nivåer i parlamentets utskott och delegationer. Parlamentet upprepar sitt krav på att alla parlamentsledamöter från och med början av den kommande mandatperioden ska få jämställdhetsutbildning.
9. Europaparlamentet fortsätter att arbeta för ett nätverk för jämställdhetsintegrering bland de tjänstemän i parlamentsutskottens sekretariat och interparlamentariska delegationer som inom generaldirektoraten för intern och extern politik fått särskild utbildning i jämställdhetsintegrering så att de regelbundet kan utväxla information om bra metoder.
10. Europaparlamentet betonar att dess utskott och delegationer behöver lämpliga verktyg för att få god kännedom om jämställdhetsintegrering, exempelvis indikatorer, uppgifter och statistik uppdelade på kön, och fördela budgetmedlen från jämställdhetssynpunkt.
11. Europaparlamentet betonar att man vid jämställdhetsintegreringen bör beakta varje parlamentsutskotts och parlamentsdelegations särdrag. Parlamentet uppmanar utskotten och delegationerna att delta aktivt i de utvärderingar som regelbundet görs under ledning av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, på grundval av den enkät som skickats till ordförandena och vice ordförandena med ansvar för jämställdhetsintegrering, genom att redovisa brister i utskottens och delegationernas arbete samt de framsteg som gjorts i fråga om att integrera jämställdhet i respektive utskott.
12. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är för dess utskott och delegationer att deras roll och ansvarsområden inom jämställdhetsintegrering är väl definierade.
13. Europaparlamentet understryker vikten av ett effektivt och samordnat samarbete mellan högnivågruppen för jämställdhet och mångfald, nätverket för jämställdhetsintegrering i utskotten och de interparlamentariska delegationerna och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.
14. Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att sörja för fortsatt genomförande av den integrerade strategin för förenande av arbetsliv och familjeliv och underlättande av de kvinnliga tjänstemännens karriärutveckling.
15. Europaparlamentet uppmanar de politiska grupperna att beakta målsättningen om ett balanserat deltagande av kvinnor och män när de utser personer till höga ansvarsbefattningar.
16. Europaparlamentet uppmanar presidiet att i kontakterna med medlemsstaternas parlament lyfta fram den positiva förebild som högnivågruppen för jämställdhet och mångfald utgör.
17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europarådet.
MOTIVERING
INLEDNING
Som grund för initiativbetänkandet (Integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens och delegationernas arbete (INI/2008/2245), föredragande: Anna Záborská) ligger en enkät som skickats till ordförandena/vice ordförandena som ansvarar för integrering av jämställdhetsperspektivet inom utskotten och delegationerna. Nitton av utskotten svarade på förfrågan, varav ett, utskottet för ekonomi och valutafrågor, i form av ett brev till föredraganden (19 utskott av 21). Däremot svarade ingen delegation på enkäten.
Enkäten innehöll 28 frågor uppdelade på fyra delar ägnade åt arbetsområde, strategi, genomförande av integreringen av jämställdhetsperspektivet samt sakkunskap, samråd och samarbete om jämställdhetsperspektivet.
A. Arbetsområde
Frågor om integrering av ett jämställdhetsperspektiv är viktiga för lagstiftningsarbetet i tolv utskott: AGRI, CULT, DEVE, ECON, EMPL, ENVI, INTA, ITRE, JURI, LIBE, REGI och TRAN (fråga 4).
Utifrån sina varierande behörighetsområden enligt arbetsordningen nämnde utskotten bland annat följande nyckelområden där jämställdhetsperspektivet är relevant (fråga 5):
· Jämställdhetsfrågan i samband med genomförandet av EU-fördraget och utvärderingen av hur det fungerar, jämvikt mellan kvinnor och män vid utseendet av parlamentsföreträdare till regeringskonferenser och framtida konvent, ökning av antalet kvinnliga ledamöter i Europaparlamentet (AFCO).
· Särskild uppmärksamhet på integreringen av jämställdhetsperspektivet under utarbetandet av betänkanden och yttranden, främjande av ett könsneutralt språk vid utskottets sammanträden och handlingar, jämställdhet i samband med diskussioner med inbjudna talare och under utskottets delegationer (AFET).
· Landsbygdsutveckling, utveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken (AGRI).
· Jämställdhetsfrågor är viktiga inom alla områden där utskottet är behörigt (CULT).
· Millennieutvecklingsmålen, humanitärt bistånd och instrument för samarbete och utveckling (fastställt som en övergripande fråga i en mängd strategiska landsdokument) (DEVE).
· Försäkringar, pensioner, Lissabonstrategin, beskattning av tjänster i allmänhetens intresse samt mikrolån (ECON).
· Sysselsättning, socialpolitik, arbetsvillkor, diskriminering på arbetsmarknaden (EMPL).
· Folkhälsa, läkemedel och skönhetsmedel, miljötillståndet (pesticider, biocider, avfall) (ENVI).
· Offentliga utfrågningar och diskussioner, jämställdhetsfrågan beaktas av föredraganden under utarbetandet av betänkanden och yttranden, jämvikt mellan kvinnliga och manliga talare (DROI).
· Konsumentpolitik (IMCO).
· Handel och utvecklingsaspekter (INTA).
· Forskning, industri (ITRE).
· Grundläggande rättigheter (LIBE).
· Kustfiske samt integrerad och hållbar utveckling av fiskeområden, vattenbruk och beredningsindustri samt strukturpolitik (PECH).
· Lagstiftning om EU:s strukturfonder, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden, utvärdering av EU:s övriga politikområden i fråga om social sammanhållning (REGI).
· Uppdrag inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken – den utplacerade personalens uppträdande gentemot befolkningen, minor/kvarlämnade sprängmedel och minröjning, nedrustningsprocessen, avväpning, demobilisering och återanpassning i länder efter biläggande av en konflikt (SEDE).
· Transporter som sysselsättningsområde och trafiksäkerhet (TRAN).
Flera utskott har genomfört integrering av jämställdhetsperspektivet i sitt lagstiftningsarbete eller icke-rättsliga arbete (fråga 7). Fjorton utskott av nitton uppger att de redan har infört denna uppläggning i sitt lagstiftningsarbete och icke-rättsliga arbete.
Här följer några exempel:
AFET – främjande av jämställdhet på ett internationellt plan.
AGRI – yttrande om jämställdhet i Europeiska unionen 2007.
CULT – frågor av detta slag beaktas till fullo under utarbetandet av betänkanden och yttranden samt i utskottets övriga verksamhet, såsom offentliga utfrågningar och utskottets delegationer.
DEVE – jämställdhetsperspektivet ingår i millennieutvecklingsmålen. Ett av målen gäller jämställdhet och kvinnans frigörelse (MCR3).
DROI – kvinnors rättigheter ingår bland de mänskliga rättigheterna, nyligen behandlade teman: hedersbrott, en undersökning om integrering av jämställdhetsperspektivet i utrikesverksamhet.
ECON – kvinnors sysselsättning och deras integrering på arbetsmarknaden, utbildning, livslångt lärande, kombinerande av yrkeskarriär och familjeliv samt konsumentutbildning om finansiering och lån.
EMPL – direktiv om arbetstiden, pensioner och i riktlinjerna för sysselsättning.
IMCO – sårbara gruppers särskilda behov understryks i betänkandet om en strategi för konsumentpolitiken.
PECH – betänkanden om kustfisket och de problem som kustyrkesfiskarna möter, kvinnonätverk inom fiske, jordbruk och diversifieringsverksamhet samt fiske och vattenbruk i samband med den integrerade förvaltningen av EU:s kustområden.
REGI – integrering av jämställdhetsperspektivet i förordningarna om strukturfonder som övergripande perspektiv i programplaneringen och genomförandet av politiken.
SEDE – i två betänkanden om den europeiska säkerhetsstrategin (föredragande: Karl von Wogau och Helmut Kuhne).
TRAN – ändringsförslag och betänkanden om transporter och turism, studie om kvinnor och transporter i EU.
AFCO, ENVI, JURI, LIBE och CONT har inte infört integrering av jämställdhet i sitt lagstiftningsarbete.
B. Jämställdhetsstrategi, utskottens mål på kort och lång sikt
Elva parlamentsutskott har varken diskuterat eller antagit någon strategi för jämställdhetsperspektivet inom utskottets olika berörda arbetsområden. Fyra utskott har antagit en sådan strategi: AFET, PECH, REGI och SEDE. AFCO, AGRI och ENVI har haft diskussioner om att anta en strategi. Som jämförelse hade 14 utskott 2006 varken haft diskussioner eller antagit en strategi. Fyra av dessa utskott har diskuterat en strategi och endast en har antagit en strategi.
I sin handlingsplan för integrering av jämställdhetsperspektivet har AFET aktivt främjat jämställdhet i sitt arbete och fortsätter att ta upp dessa frågor med inbjudna talare och i sina delegationer. AFET kommer också att vaka över att jämställdhetsfrågor beaktas under utarbetandet av betänkanden och yttranden. Utskottet kommer att så långt möjligt garantera att 33 procent av de medverkande talarna vid utfrågningar är kvinnor. AFET har åtagit sig att främja att ett könsneutralt språk används i handlingar och på sammanträden. AFET är också villigt att granska balansen mellan kvinnor och män bland EU:s särskilda sändebud och cheferna för utskottets delegationer.
SEDE antog sin strategi den 19 mars 2007 i form av en handlingsplan för integrering av jämställdhetsperspektivet. SEDE har åtagit sig i att främja jämställdhetsperspektivet i sitt arbete och att ta upp jämställdhetsfrågor i sina betänkanden och yttranden. Utskottet kommer också att vaka över fördelningen av betänkanden och yttranden i förhållande till andelen kvinnor och män, främja ett proportionellt företrädande i delegationerna och en balanserad representation av könen bland de inbjudna talarna vid offentliga utfrågningar och särskilt föreskriva att andelen kvinnliga talare är 33 procent. Dessutom har SEDE åtagit sig att främja ett könsneutralt språk vid sammanträden och i skriftliga handlingar.
SEDE ser två frågor som väsentliga i samband med jämställdhet: genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution nr 1325 inom ramen för europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och allmänna uppträdandenormer för operationer inom säkerhets- och försvarspolitiken liksom reformen av området avväpning, demobilisering och återanpassning.
I sin strategi ”Verksamhetsmål för främjande av jämställdhet i utskottets arbete” har REGI åtagit sig att främja jämställdhet i sitt inre arbete och uppmanar de politiska grupperna att se till att kvinnors representation i utskottet (så långt möjligt) avspeglar kvinnors andel i parlamentet och att denna andel också respekteras vid utseendet av ledamöter till presidiet och utskottets samordnare. REGI vill också se till att balansen mellan kvinnor och män i utskottet avspeglas i fördelningen av betänkanden och yttranden. Dessutom vill REGI kontrollera tillämpningen av principen om lika möjligheter vid tillsättning av sekretariatstjänster.
I sina externa åtgärder har REGI åtagit sig att regelbundet inbegripa jämställdhetsfrågor under utarbetandet av sina lagstiftningsbetänkanden, initiativbetänkanden och yttranden, särskilt vad gäller den regionala utvecklingen. REGI kommer att strikt kontrollera effekterna av integreringen av jämställdhetsperspektivet i utnyttjandet av strukturfonderna.
PECH:s strategi antogs 2006 och anger inriktningen på främjandet av jämställdhet. PECH åtar sig att främja integrering av jämställdhet för att bidra till bättre rättsligt och samhälleligt erkännande av det arbete som kvinnor utför och av deras rättigheter. Detta mål kan uppnås i synnerhet genom utveckling av verktyg för att samla in och sprida information om kvinnors situation, kvinnors medverkan i beslutsprocessen, integrering av jämställdhetsprincipen i lagstiftningsförslag och en effektiv tillämpning av jämställdhetsprinciperna i de europeiska fiskefonderna och andra finansieringsinstrument i fiskepolitiken. Fiskeriutskottet åtar sig också att inbegripa jämställdhetsfrågor i sina lagstiftnings- och initiativbetänkanden. PECH planerar att minst en gång per år arrangera en diskussion om jämställdhetspolitiken och utvärdera jämställdhetens påverkan på samordnarnas och utskottets sammanträden.
AFET, SEDE och PECH har definierat konkreta handlingsmål. AFET nämner organiserandet av en offentlig utfrågning om kvinnor i arabländerna, en granskning av balansen mellan kvinnor och män bland EU:s särskilda sändebud och utskottets delegationer och överväger att uppmana sina ledamöter att se till att jämställdhetsperspektivet beaktas i framtida delegationer.
PECH har fastställt sina mål i en strategi (se ovan).
SEDE nämner genomförandet av resolution nr 1325 från FN:s säkerhetsråd inom ramen för europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och allmänna uppträdanderegler för europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.
C. Genomförande av integreringen av jämställdhetsperspektivet
Alla utskott, utom CULT, har i sina förslag (betänkanden, offentliga utfrågningar) fastslagit framtida teman av stort intresse för jämställdhet. I de flesta fall sammanfaller dessa ämnen med de nyckelsektorer som nämndes i del A av enkäten.
Sju utskott har kontrollerat tillgången på uppgifter eller statistik uppdelat på kön: AGRI, EMPL, ENVI, PECH, REGI, SEDE och TRAN.
Trots studier om kvinnor inom fiskesektorn beklagar PECH bristen på statistiska uppgifter uppdelade per kön. SEDE har begärt att rådet ska lägga fram statistik om förekomsten av kvinnor och män i operationer inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Utskottet har också statistiska hjälpmedel inom ”integrering av jämställdhetsperspektivet i uppdrag inom ramen för den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken”. AGRI har konstaterat att statistik saknas och att den inte avspeglar det arbete som medhjälpande maka eller make utför inom jordbruken. AGRI har krävt att kommissionen och Eurostat ska fylla dessa luckor och avskaffa diskriminerande inslag i insamlingen av uppgifter. EMPL granskar lagstiftningen om arbetsstatistik. TRAN har beställt en studie om kvinnor och transporter i Europa som innehåller statistiska uppgifter om bristen på balans mellan kvinnor och män inom transportsektorn i Europa. REGI har beställt en studie om integrering av jämställdhetsperspektivet i samband med utnyttjandet av strukturfonderna, där tillgången till uppgifter för tillfället undersöks.
Tre utskott – DROI, PECH och SEDE – har fastställt lämpliga indikatorer. Enligt PECH är de kvantitativa uppgifterna om sysselsättning de mest mätbara, men andra uppgifter bör också så långt möjligt beaktas (rättslig och social ställning, sociokulturella hinder, tillträde till och nivå på utbildningen m.m.). DROI har efterlyst indikatorer i samband med EU:s instrument för demokrati och de mänskliga rättigheterna, där integrering av jämställdhetsperspektivet utgör ett av de övergripande målen.
PECH och ENVI är de enda utskotten som har analyserat fördelningen av budgetmedel för varje handlingsområde ur ett jämställdhetsperspektiv. PECH nämner artiklarna i rådets förordning om Europeiska fiskefonden som innehåller flera positiva hänvisningar om saken. I detta dokument görs dock ingen uppdelning av anslagen mellan olika delar, eftersom en sådan fördelning åligger medlemsstaterna inom ramen för deras operationella program (fråga 15).
Vad gäller de metoder som utnyttjas för genomförandet har fyra utskott utnyttjat särskilda metoder för att tillämpa integrering av jämställdhetsperspektivet. AFET använder sig av riktmärken, REGI utvärderar effekten enligt kön, SEDE statistik uppdelat på kön och PECH förklarar sig redo att utnyttja alla metoder som står till förfogande. En inställning som delas av DROI.
D. Sakkunskap och samråd om jämställdhetsperspektivet
De flesta utskotten har regelbundet anlitat experter, nationella organ och icke-statliga organisationer, liksom andra organisationer som är direkt verksamma inom jämställdhetsområdet, genom offentliga utfrågningar eller genom att beställa studier. Endast AFCO, AGRI, CONT, CULT, IMCO och JURI har inte utnyttjat sådana samråd. DROI betonar att experter från icke-statliga organisationer som är specialiserade på frågor av detta slag regelbundet deltar i utskottets offentliga utfrågningar. Samma sak gäller PECH och REGI. För DEVE utgör samråd med icke-statliga organisationer och externa experter en integrerad del av utarbetandet av betänkanden och yttranden och under delegationer.
Vad gäller parlamentets interna sakkunskap (FEMM, dess sekretariat, utredningsavdelning, rättstjänst och bibliotek) har fjorton utskott konsulterat denna. PECH säger sig beakta de flesta förslag i yttranden från FEMM och har beställt en studie från utredningsavdelningen om kvinnornas roll i en hållbar utveckling av EU:s fiskeområden. EMPL använder biblioteket och utredningsavdelningen och säger sig beakta yttranden från FEMM. Biblioteket har för REGI:s räkning tagit fram dokumentet ”Integrering av jämställdhetsperspektivet i regionalpolitiken” och utredningsavdelningen har inlett en extern studie om integrering av jämställdhetsperspektivet i samband med utnyttjandet av strukturfonderna. ENVI har framför allt dragit nytta av de synpunkter som FEMM har lagt fram i sina betänkanden. LIBE beaktar de synpunkter som FEMM lägger fram i sina betänkanden. DEVE drar nytta av utredningsavdelningens sakkunskap och AFET deltar regelbundet i seminarier organiserade av FEMM.
Generellt har sjutton utskott uppgett att samarbete mellan deras utskott och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män förekommer regelbundet eller sporadiskt. AFET, CULT, DEVE, EMPL, ITRE, LIBE och PECH samarbetar regelbundet med FEMM. DEVE har exempelvis tillsammans med FEMM arrangerat en utfrågning om kvinnor och kriget och anser att samarbetet är bra och regelbundet. AFET samarbetar framför allt genom vice ordförandena som ansvarar för integreringen av jämställdhetsperspektivet och motsvarande nätverk för tjänstemän. CULT är mycket tacksamt över de synpunkter som FEMM framför i sina betänkanden och beaktar dem alltid omsorgsfullt. Förutom samarbetet med FEMM nämner EMPL också behörighetskonflikter om kommissionens förslag.
Fem utskott har begärt att Europeiska kommissionen ska utvärdera en rättsakts jämställdhetseffekter (DROI, INTA, ITRE, PECH och REGI). INTA gjorde det i och med antagandet av vissa punkter i FEMM:s yttrande om handel och fattigdomsminskning. DROI vid tillämpningen av EU:s initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter i samband med en mer allmän begäran om finansieringsinstrument.
På frågan ”Hur bedömer ni sakkunskapen om jämställdhetsfrågor i ert utskotts sekretariat?” svarade tio utskott att sakkunskapen utvecklas. Fem utskott har god sakkunskap (AFET, CONT, CULT, DROI och EMPL).
Sakkunskapen om jämställdhetsfrågor inom INTA:s sekretariat anses vara obefintlig.
När det gäller utskottens sammansättning ser den ut på följande sätt:
|
Utskott |
Kvinnor |
Män |
Totalt |
Andel kvinnor (i procent) |
Kommentarer |
|
|
AFCO |
12 |
42 |
54 |
22,2 |
|
|
|
AFET |
38 |
133 |
171 |
22,2 |
|
|
|
AGRI |
28 |
64 |
92 |
30,4 |
|
|
|
CONT |
31 |
52 |
83 |
37,4 |
20 procent av ledamöterna är kvinnor, 39 procent av suppleanterna är kvinnor. |
|
|
CULT |
32 |
43 |
75 |
41,6 |
Ordföranden och en vice ordförande är kvinnor, liksom samordnarna för grupperna PPE, PSE och GUE. |
|
|
DEVE |
27 |
44 |
71 |
38 |
|
|
|
DROI |
27 |
45 |
72 |
37,5 |
|
|
|
EMPL |
43 |
58 |
101 |
42,5 |
|
|
|
ENVI |
56 |
79 |
135 |
41,4 |
|
|
|
IMCO |
36 |
52 |
88 |
40,9 |
Kvinnor har befattningarna som ordförande, första och andra vice ordförande |
|
|
INTA |
15 |
50 |
65 |
23 |
|
|
|
ITRE |
38 |
69 |
107 |
35,5 |
|
|
|
JURI |
16 |
36 |
52 |
30,7 |
|
|
|
LIBE |
51 |
64 |
115 |
44,3 |
|
|
|
PECH |
14 |
49 |
63 |
22,2 |
En ganska positiv utveckling som dock inte visar hela sanningen eftersom kvinnor hör till de mest aktiva inom utskottet och har särskilda befattningar i presidiet (tre vice ordförande) och är samordnare för de politiska grupperna |
|
|
REGI |
30 |
80 |
110 |
27,2 |
|
|
|
SEDE |
15 |
55 |
70 |
21,4 |
|
|
|
TRAN |
21 |
78 |
99 |
21,2 |
|
|
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
31.3.2009 |
|
|
|
||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
23 0 1 |
||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Edit Bauer, Edite Estrela, Věra Flasarová, Nicole Fontaine, Lissy Gröner, Anneli Jäätteenmäki, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Astrid Lulling, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Zita Pleštinská, Teresa Riera Madurell, Eva-Riitta Siitonen, Eva-Britt Svensson, Anne Van Lancker, Anna Záborská |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Donata Gottardi, Marusya Ivanova Lyubcheva, Maria Petre, Heide Rühle |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Jean-Pierre Audy, Wolfgang Bulfon, Marie-Hélène Descamps, Jean Spautz |
|||||