BETÄNKANDE om nomineringen av Szabolcs Fazakas till uppdraget som ledamot av revisionsrätten

17.3.2010 - (C7‑0019/2010 – 2010/0807(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Inés Ayala Sender
PR_NLE_art108

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av Szabolcs Fazakas till uppdraget som ledamot av revisionsrätten

(C7‑0019/2010 – 2010/0807(NLE))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilket rådet har hört parlamentet (C7‑0019/2010),

–   med beaktande av att budgetkontrollutskottet vid sitt sammanträde den 15 mars 2010 höll en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten,

–   med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7‑0038/2010), och av följande skäl:

A. Szabolcs Fazakas uppfyller de förutsättningar som föreskrivs i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

1.  Europaparlamentet tillstyrker utnämningen av Szabolcs Fazakas till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten, Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

BILAGA 1: MERITFÖRTECKNING Szabolcs Fazakas

Dr. Szabolcs Fazakas

Född: 26 oktober 1947, Budapest, Ungern

· 1971                 Ekonomexamen, universitetet för ekonomi, Budapest

· 1973                 Doktorsexamen, universitetet för ekonomi, Budapest

· 1973–1989       Ministeriet för utrikeshandel

· 1989–1990       Biträdande minister, sekretariatschef för internationella ekonomiska

förbindelser

· 1990–1995       Ungerns chefsrepresentant vid Österrikes statliga industrier

· 1995–1996       Understatssekreterare, ministeriet för industri och handel

· 1996                 Ungerns ambassadör i Bonn

· 1996–1998       Minister för industri, energi, handel och turism

· 1998–2002       DaimlerChrysler-koncernens företrädare i Ungern

· 2002–2004       Ledamot av det ungerska parlamentet, ordförande för

Interparlamentariska unionen

· 2004–2009       Ledamot av Europaparlamentet

o Ordförande för budgetkontrollutskottet (2004–2006)

o Kvestor, medlem i Europaparlamentets presidium (2006–2009)

o Medlem i budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Kroatien

o Förste vice ordförande för Europeiskt energiforum

Ordförande för och styrelseledamot i flera civila organisationer (Ungern i Europa, en ekonomiorganisation, den europeiska dialogen, det ungerska rådet för Europarörelsen, de ungerska bilimportörernas förening)

Fritidsintressen:                       idrott (tennis, fotboll), historia och kultur

Familj:                                    gift, två barn

Utmärkelser:  1998  Ungerska förtjänstordens kommendörskors med stjärna

2000 Österrikes förtjänstordens kors i band

2004 Tysklands förtjänstordens stora kors

BILAGA 2: SZABOLCS FAZAKAS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Frågor till nominerade ledamöter av revisionsrätten

Yrkeserfarenhet

1. Skulle du vilja redogöra för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, företagsledning eller förvaltningsrevision?

I mitt yrkesliv hittills, som offentlig tjänsteman, har jag satt mig in i och utfört uppgifter inom förvaltning, ledning och övervakning i samband med offentliga finanser. Som understatssekreterare var jag ansvarig för att övervaka förvaltningen av finansministeriet, det vill säga att upprätta, genomföra och övervaka ministeriets och dess underordnade organs budget. I denna befattning var den ungerska statliga revisionsrätten ansvarig för att övervaka mitt arbete. Ingen invändning eller reservation gjordes någonsin om förvaltningen av den portfölj som jag ansvarade för.

Senare, som minister, övervakade jag inte längre bara budgeten för finansministeriet, som jag ledde, utan jag hade inflytande över hela landets budget. Vid denna tid skapade och genomförde vi konsekvent stabiliseringsprogrammet – med en stränghet som aldrig tidigare setts i Ungerns historia – vilket räddade vårt land från svår nöd på grund av de dubbla underskotten och ledde tillbaka landet till en väg av hållbar ekonomisk tillväxt. Landet återfick det internationella ekonomiska samfundets förtroende. Detta program omfattade – på både utgifts- och intäktssidan i budgeten – extraordinärt stränga åtgärder. Att genomföra och övervaka dessa åtgärder på rätt sätt, men inte utan rationalitet, var uppgifter som jag tog på största allvar.

År 2004, då Ungern anslöt sig till Europeiska unionen, valdes jag in i Europaparlamentet, där jag, på grund av min utbildning och tidigare erfarenhet, främst ägnade mig åt budgetfrågor. Som ledande ledamot i budgetutskottet och i ad hoc-kommittén för utarbetandet av budgetplanen 2007–2014 fick jag möjlighet att sätta mig in i saker inifrån och delta aktivt i upprättandet av EU-budgeten. Som ordförande i budgetkontrollutskottet och därefter som ledande ledamot i samma utskott spelade jag en aktiv roll i övervakningen av budgetgenomförandet. I denna process utvecklades ett nära samarbete med Europeiska unionens revisionsrätt. Som ledamot i Europaparlamentet lärde jag känna den metod som ligger bakom revisionsrättens rapport, som fungerade som grund för Europaparlamentets förfarande för beviljande av ansvarsfrihet, och jag var involverad i att fördjupa arbetsförbindelserna mellan parlamentet och revisionsrätten och i förbättringen av förbindelserna mellan revisionsrätten och de nationella revisionsmyndigheterna.

2. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Under mitt yrkesliv har jag bidragit till att framställa, fatta och genomföra många beslut, både som anställd och som beslutsfattare. Om jag bara får välja tre beslut anser jag att följande är mest värda att nämnas:

A. I slutet av 1980-talet deltog jag, som biträdande minister med ansvar för internationella ekonomiska förbindelser, aktivt i vidareutvecklingen av Ungerns ekonomiska förbindelser med Västeuropa. Jag var involverad i att skapa samarbete, gemensamma företag och investeringar i nybyggnadsprojekt. De projekt som jag bidrog till att sätta i verket skapade nya, internationellt konkurrenskraftiga industriella strukturer i den ungerska ekonomin, vilka blev en mall för andra liknande investeringar. Dessa är fortfarande av avgörande betydelse för vår ekonomi, och inom denna ekonomi för utvecklingen av industriell produktion, sysselsättning och export.

B. Som minister tog jag över ett ministerium vars struktur och sätt att tänka var mycket gammalmodiga. Mitt mål och min uppgift var att omvandla den organisation som jag ledde till ett modernt finansministerium enligt ett västeuropeiskt synsätt. Vi utvidgade ansvarsområdet för ministeriet för industri och handel till att även omfatta energi och turism och vi omvandlade ministeriets struktur och beslutsförfaranden. Till följd av detta skapades ett modernt, effektivt och öppet ministerium, och den ungerska ekonomin förvaltades under min ledning.

C. Som ny ledamot i Europaparlamentet hade jag äran att väljas till ordförande i budgetkontrollutskottet. I denna egenskap – med rådgivning och mottagande av aktivt stöd från andra ledamöter med enastående erfarenhet inom detta område – bidrog jag till att genomföra en reform av utskottets viktigaste uppgift, nämligen att genomföra förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, och i detta sammanhang skapade vi en ny grund för förbindelserna med revisionsrätten, nationella tillsynsmyndigheter och Europaparlamentet. Denna process, som inleddes 2004, fortsätter nu framgångsrikt, och den har även säkrat stöd utanför parlamentet, från kommissionen, revisionsrätten och övriga berörda parter.

Oavhängighet

3. Enligt EG-fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Enligt artiklarna 285 och 286 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har ledamöterna i revisionsrätten en grundläggande skyldighet att agera opartiskt och oavhängigt, i unionens intresse. De har inte rätt att begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller organisation. De får inte acceptera någon avlönad eller oavlönad anställning, eftersom det inte är förenligt med deras skyldigheter som ledamöter i revisionsrätten.

Jag kommer att vara mycket noga med att undvika att ett åsidosättande av denna regel uppstår under mitt arbete. I detta avseende ska jag även tillämpa den högsta uppförandekod som gäller för alla ledamöter i revisionsrätten.

4. Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare företagsledande arbete, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

Förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet i Ungern är inte helt förenligt med praxis inom Europeiska unionen. I samband med de offentliga tjänster som jag har innehaft hittills har alla mina aktiviteter stått under den ungerska statliga revisionsrättens överinseende. Inget fel har någonsin hittats i mitt arbete eller fullgörandet av mina ledningsuppgifter, och ingen reservation har uttryckts i detta avseende.

5. Har du något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är involverad i en pågående rättsprocess, skulle du vilja lämna upplysningar om denna?

Jag har inte och har inte tidigare haft någon verksamhet eller något ekonomiskt innehav eller något annat åtagande som kan komma i konflikt med mina kommande arbetsuppgifter. Jag är inte och har aldrig varit involverad i någon rättsprocess.

Jag är beredd att informera revisionsrättens ordförande om mina finansiella intressen och andra åtaganden. För egen del har jag inget att invända mot att de offentliggörs, eftersom jag tidigare – som ledamot i det ungerska parlamentet och därefter i Europaparlamentet – villigt accepterade de relevanta reglerna, vilka innefattade bestämmelser om offentliggörande. I detta sammanhang har jag också för avsikt att följa revisionsrättens arbetsordning samt alla uppförandekoder för dess ledamöter.

6. Är du beredd att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Jag har aldrig haft något politiskt ämbete.

Jag avgick från mina andra poster i icke-statliga organisationer och föreningar för fem år sedan, när jag valdes till Europaparlamentet, och jag kommer inte att anta någon begäran om att ta på mig sådana uppgifter i framtiden heller.

7. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

Rättssituationen är helt tydlig, såsom framgår av punkt 3. Ledamöter i revisionsrätten är fullt oavhängiga i fullgörandet av sina skyldigheter och agerar i unionens allmänna intresse. De har inte rätt att söka eller ta emot instruktioner från vare sig regeringar eller andra organisationer. Det gäller naturligtvis även deras hemländer.

Om jag skulle notera ett regelbrott, bedrägeri och/eller korruption i mitt hemland skulle jag därför agera precis på samma sätt som jag skulle göra om det gällde någon annan medlemsstat – jag skulle göra en opartisk och oavhängig bedömning, i enlighet med revisionsrättens regler.

Enligt de gällande reglerna har revisionsrätten, om den får kännedom om – eller misstänker – bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet, en skyldighet att omedelbart informera Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Jag anser att principen om nolltolerans bör tillämpas på detta område i så hög grad som möjligt, oavsett vilket land de berörda parterna kommer från. Bedrägeri och korruption undergräver inte bara demokratin och EU-institutionernas legitimitet, utan är även en orsak till det ofta otillräckliga genomförandet av politik som vi gemensamt har utformat och antagit. Vikten av detta bör betonas särskilt nuförtiden, när Europeiska unionen söker en väg ut ur den globala ekonomiska och finansiella krisen.

Fullgörande av arbetsuppgifter

8. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning?

En sund ekonomisk förvaltning i den offentliga förvaltningen innebär att använda offentliga pengar ekonomiskt och effektivt, i enlighet med den gällande lagstiftningen och med hänsyn till miljön. Detta förutsätter öppna offentliga finanser och ansvarsskyldighet, samt mål och uppgifter som är tydligt formulerade och omfattande och som är föremål för ständig övervakning.

Skattebetalande medborgare har ett stort intresse för hur de offentliga medlen används. Det gäller inte bara att de används enligt reglerna, utan även att de används på ett rimligt sätt. Nuförtiden, när vi försöker hitta en väg ut ur den finansiella och ekonomiska krisen, blir allmänhetens uppfattning och människors behov och förväntningar när det gäller hur aspekter på en sund ekonomisk förvaltning omsätts i praktiken i användningen och övervakningen av de offentliga finanserna allt viktigare.

Jag vill betona följande aspekter på en sund ekonomisk förvaltning:

– Den lagstiftande myndighetsmiljön måste ge de nödvändiga förutsättningarna för ett ekonomiskt och effektivt genomförande och uppfyllande av miljöhänsyn (det behövs exempelvis riktlinjer som är tydliga och väl upprättade, strategier på nationell nivå och organisationsnivå, regler om rättsliga förfaranden, budgetplanering, genomförande och övervakning som är öppna och omfattande, effektiva system för bokföring, redovisning och ansvarsskyldighet, effektiva regler om bedrägeribekämpning, mål och prioriteringar som är specifika, mätbara, omfattande, relevanta och har en lämplig tidsplan, noggrant upprättade resultatindikatorer, tillgänglighet och en öppen fördelning av lämpliga resurser).

-  Den interna regelmiljön i organisationer som använder offentliga medel måste kunna uppfylla kraven på ekonomi och effektivitet (det hjälper om ledningen har förpliktat sig att ha en sund ekonomisk förvaltning, ett ledningsinformationssystem som främjar ett välunderrättat beslutsfattande, en lämplig intern regelmiljö, inklusive en lämplig avgränsning av uppgifter och ansvarsområden, ständig övervakning och effektiva interna kontroller och internrevisionssystem).

-  Ansvarsskyldighet, oavhängiga interna och externa revisioner (som underlättas av offentliggörandet av rapporter om användningen av offentliga medel, effektiv extern revision, där de som revideras tar hänsyn till rapporterna och rekommendationerna från externa revisionsorgan, vidtar lämpliga åtgärder för att avhjälpa upptäckta brister och kontinuerligt övervakar genomförandet av revisorernas rekommendationer).

I sin Limaförklaring från 1977 uppgav Intosai att ”en ordnad och effektiv användning av offentliga medel utgör en av de nödvändiga förutsättningarna för en riktig hantering av de offentliga finanserna och effektiviteten i besluten [av de ansvariga myndigheterna]”. Alla revisionsrätter överallt har en nyckelroll att spela här, eftersom syftet med deras revisioner är att ”avslöja avvikelser från vedertagna normer och åsidosättanden av principerna om laglighet, effektivitet och ekonomi i den ekonomiska förvaltningen [tillräckligt tidigt] för att avhjälpande åtgärder ska kunna vidtas i enskilda fall”. Som ledamot i revisionsrätten skulle jag gärna vilja spela en roll i genomförandet av detta.

9. Enligt EG-fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till dess budgetkontrollutskott?

Enligt artikel 287.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska revisionsrätten bistå Europaparlamentet och rådet i utövandet av deras kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten.

Baserat på min erfarenhet och bedömning kan jag säga att det nu finns en dialog mellan Europaparlamentet, särskilt dess budgetkontrollutskott, och revisionsrätten, som är systematisk, konstruktiv, respektfull gentemot deltagarnas roller och oavhängighet och som grundar sig på ett ömsesidigt förtroende och en ömsesidig respekt. Detta exemplariska nära samarbete omfattar, i syfte att uppnå det gemensamma målet, följande områden:

– En regelbunden dialog mellan revisionsrättens ledamöter och parlamentsledamöterna om innehållet i och metoden för årsredovisningen, andra rapporter och yttranden.

-  När den årliga arbetsplanen upprättas begär och beaktar revisionsrätten parlamentets (budgetkontrollutskottets) synpunkter och söker lösningar på de problem som tas upp. Detta omfattar inte bara tiden för rapporter och yttranden utan sträcker sig även till frågor om innehåll och metod samt om presentationen.

-  Under planeringen av den årliga arbetsplanen och enskilda revisioner äger regelbundna möten rum på grupp- och individnivå mellan parlamentsledamöter och ledamöter av revisionsrätten.

-  Revisionsrättens rapporter och yttranden stöds inte bara av relevanta, aktuella, exakta och statistiska uppgifter, utan innehåller även tydliga slutsatser, budskap och rekommendationer som kan användas effektivt av parlamentet och särskilt budgetkontrollutskottet i dess arbete.

Jag vill upprepa att detta nära samarbete, som grundar sig på ett ömsesidigt förtroende och ömsesidig respekt, på inget sätt äventyrar deltagarnas oavhängighet. Dess syfte är i stället att göra det möjligt för parlamentet att uppfylla sin roll som lagstiftare och övervakare av budgetens genomförande på ett ännu effektivare sätt. Det är också syftet med de parlamentariska utfrågningar och konferenser som har anordnats av budgetkontrollutskottet, med aktivt deltagande av revisionsrätten och involvering av välkända internationella experter. Som ordförande i budgetkontrollutskottet kunde jag delta i framställningen och ledningen av åtta sådana evenemang, och därigenom bidra till att stärka förbindelserna mellan parlamentet och revisionsrätten.

Som blivande ledamot i revisionsrätten kommer jag att göra allt som står i min makt för att ytterligare fördjupa detta samarbete och denna dialog.

10. Viket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Till skillnad från en traditionell revision, som rör lagligheten och regelbundenheten i användningen av offentliga medel omfattar en effektivitetsrevision även en bedömning av användningen av dessa medel utifrån kriterierna ekonomi och effektivitet. Det innebär i princip att den prestationsinriktade utvärdering som används i den privata sektorn anpassas till en utvärdering av användningen av offentliga medel.

En del av mervärdet med effektivitetsrevisionen är att den innebär en retroaktiv bedömning av regelmiljön. Den är lämplig för att avslöja och göra en objektiv bedömning av brister i det regelsystem som för närvarande finns och lägga fram tillförlitliga, objektiva förslag till lösningar. Denna typ av revision är i princip inget annat än ett oberoende expertutlåtande om ett ekonomiskt och effektivt uppnående av de uppställda målen. Den avslöjar de faktorer som hindrar uppnåendet av mål som rör ekonomi och effektivitet som påverkar driften av en organisation.

Uppgiften att övervaka prestationer omfattar inte bara att avslöja brister utan även att upprätta specifika rekommendationer om en bättre, effektivare förvaltning av EU-medel. Därför måste varje rapport som upprättas efter en effektivitetsbedömning utöver kritiska iakttagelser även innehålla rekommendationer för förbättringar som bör göras.

Genom att ta bort dåliga prestationer, lägga fram exempel på bästa praxis och lämna rekommendationer till förbättringar stöder effektivitetsrevisionerna beslutsfattare och de institutioner som är föremål för revisioner i förbättringen av deras verksamhet. Det är ännu viktigare i den rådande krisen, då allmänhetens uppfattning är inriktad på att EU-medel används på ett sätt som inte bara är lagligt och regelbundet utan även effektivt. Det är därför som jag skulle anse att det är viktigt att parlamentet tar emot information inte bara om de kritiska förslagen och förslag till förbättringar som ingår i effektivitetsbedömningarna utan även yttranden, reaktioner och uppföljande åtgärder från kommissionen och de relevanta medlemsstaterna när det gäller genomförandet av rekommendationerna.

11. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

Detta är en mycket komplex fråga som har debatterats mycket och som har stor betydelse, inte bara för parlamentet (och särskilt budgetkontrollutskottet), utan för hela EU:s verksamhet sett inifrån och utifrån. Den har därför diskuterats nyligen i ett antal sammanträden, utfrågningar och workshops på initiativ av parlamentets budgetkontrollutskott.

Enligt fördraget är kommissionen ansvarig för att genomföra unionens budget, en uppgift som den delvis utför i samarbete med medlemsstaterna. Uppgiften att övervaka denna process och bevilja ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten vilar på parlamentet. Revisionsrättens arbete är att stödja parlamentets budgetkontrollutskott i övervakningen av hur EU-medlen används. Den externa revision som understöder detta vilar helt på revisionsrättens ansvar.

En viktig del av revisionsrättens komplexa uppgift i detta avseende är revisioner på plats, vilka, enligt artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska ”genomföras i samarbete med de nationella revisionsorganen eller … med behöriga nationella myndigheter”. I denna artikel föreskrivs även att ”revisionsrätten och medlemsstaternas nationella revisionsorgan ska samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende” och det konstateras att ”dessa organ eller myndigheter ska underrätta revisionsrätten om de avser att delta i granskningen”. Antalet förbehåll i den citerade artikeln visar hur många utestående och omdebatterade frågor som ingår i detta samarbete.

En samordning av de revisioner som genomförs av revisionsrätten och de nationella revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna och ett ömsesidigt tillhandahållande av information om dessa är avgörande för en effektiv revision av användningen av EU-medel och för att säkerställa att inga revisionsuppgifter utförs dubbelt. Vikten av detta betonades av parlamentet i dess beslut om ansvarsfrihet med avseende på budgeten för 2003. Med tanke på hur viktig denna fråga är anordnade parlamentet en konferens den 9–10 oktober 2006, tillsammans med den finska riksdagen, i syfte att klargöra rollen för nationella revisionsmyndigheter i revisionen av EU-budgeten, och jag följde den med stort intresse. Under den insåg jag att enskilda medlemsstaters rättsliga och praktiska ståndpunkter varierar kraftigt, och att ytterligare arbete och överenskommelser som involverar alla berörda parter behövs på detta område.

För att revisionsrätten ska kunna ge ett stabilt stöd till de nationella revisionsmyndigheternas arbete och för att dess bidrag till revisionen av användningen av unionens medel därigenom ska betraktas som positivt (samtidigt som det uppfyller revisionsprinciper med allmän tillämpning) finns det vissa grundförutsättningar som måste vara uppfyllda.

Revisionsrätten angav sin ståndpunkt i denna fråga, utöver ett antal publikationer och andra ståndpunkter, i sitt yttrande nr 6/2007. Jag delar de åsikter som uttrycks här och vill understryka att detta inte bara är en analys av situationen och problemet som avspeglar frågans komplexa karaktär, utan att den även innehåller en beskrivning av de åtgärder som måste vidtas för att säkerställa framsteg, inklusive uppgifter som tillfaller kommissionen och medlemsstaterna.

En viktig roll i samordningsuppgiften tillfaller kontaktkommittén av ledarna för Europeiska revisionsrätten och deras nationella motsvarigheter samt sambandsmännen när det gäller deras regelbundna möten, där ytterligare möjligheter till samarbete bedöms i samband med ett antal arbetsgrupper. Av dessa bör ett särskilt omnämnande göras av arbetsgruppen för gemensamma revisionsnormer, som upprättades 2006 för att upprätta gemensamma revisionsnormer och komparativa revisionskriterier, baserade på nationella revisionsnormer och tillämpliga i EU-miljön. Arbetsgruppen ger vägledning åt de högre revisionsorganen i Europeiska unionen om tillämpningen av internationella revisionsnormer, med hänsyn till EU:s särskilda egenskaper. De gemensamma metodnormerna gör att revisionsrätten kan använda de nationella revisionsorganens arbete som grund i alla skeden i planeringen och utförandet av sitt arbete.

Genom att utveckla sitt samarbete ytterligare kommer Europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsrätterna att göra det möjligt att genomföra parallella (associerade eller samordnade) revisioner i framtiden. Associerade revisioner skulle vara till nytta för alla deltagande revisionsrätter eftersom de möjliggör regelbundna utbyten av erfarenheter och information och även bidrar till en sammanhängande presentation av rekommendationer till dem som revideras.

Ett aktivt deltagande i Intosais (internationella organisationen för högre revisionsorgan) och Eurosais (europeiska organisationen för högre revisionsorgan) arbete gör det även möjligt att stärka förbindelserna med de nationella revisionsrätterna. Det främjar ett effektivare samarbete och bättre synkronisering av de olika externa och interna revisionsförfarandena i samband med användningen av gemenskapsmedel, vilket skapar mervärde.

Övriga frågor

Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Naturligtvis.

I fördraget föreskrivs att revisionsrätten ska biträda parlamentet i utövandet av dess kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Detta samarbete förutsätter att det finns ömsesidigt förtroende och ömsesidig respekt. Med andra ord: parlamentets stöd är oumbärligt för att revisionsrättens ledamöter ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Om parlamentet inte stöder min nominering skulle jag därför be min regering att genomföra en granskning av min kandidatur på grundval av parlamentets yttrande.

Jag är dock säker på att parlamentet mot bakgrund av mitt yrkesliv hittills (vilket avspeglar mitt engagemang för Europa), mina åsikter som kommer till uttryck i svaren på frågorna och min utfrågning kommer att stödja min kandidatur och mitt utnämnande till ledamot i revisionsrätten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	16.3.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	13 9 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Jorgo Chatzimarkakis, Andrea Cozzolino, Luigi de Magistris, Tamás Deutsch, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Ville Itälä, Cătălin Sorin Ivan, Elisabeth Köstinger, Bogusław Liberadzki, Monica Luisa Macovei, Jan Olbrycht, Georgios Stavrakakis, Søren Bo Søndergaard
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Christofer Fjellner, Edit Herczog, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Markus Pieper