BETÄNKANDE om nomineringen av Louis Galea till uppdraget som ledamot av revisionsrätten

17.3.2010 - (C7‑0020/2010 – 2010/0808(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Inés Ayala Sender
PR_NLE_art108

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av Louis Galea till uppdraget som ledamot av revisionsrätten

(C7‑0020/2010 – 2010/0808(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7‑0020/2010),

–  med beaktande av att budgetkontrollutskottet vid sitt sammanträde den 15 mars 2010 frågade ut den kandidat som rådet nominerat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten,

–  med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0042/2010), och av följande skäl:

A. Louis Galea uppfyller villkoren i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

1. Europaparlamentet tillstyrker förslaget till utnämning av Louis Galea till ledamot av revisionsrätten.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

BILAGA 1: MERITFÖRTECKNING Louis Galea

Personuppgifter

Namn		Louis Galea
Medborgarskap		Maltesiskt
Födelsedatum		2 januari 1948

Politisk karriär

2008 –		Talman i representanthuset
• Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden		Valdes enhälligt till talman i Maltas enkammarparlament i maj 2008. I talmannens skyldigheter ingår att vara ordförande för representanthuset med en opartisk och oberoende inställning och verka för en atmosfär som främjar en positiv dialog mellan regering och opposition.   Talmannen ser till att parlamentet kan granska och ställa regeringen till svars för den finansiella förvaltningen och användningen av offentliga medel. För att uppnå detta mål har talmannen kontakt med och stöder olika parlamentsutskott, inbegripet utskottet för offentliga räkenskaper, och tjänstemän vid representanthuset, inbegripet riksrevisorn som leder riksrevisionsverket samt ombudsmannen.

1987–1996, 1998–2008		Minister
• Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden		Regeringsledamot under ledning av premiärminister Edward Fenech Adami 1987–1996 och 1998–2004 samt regeringsledamot under premiärminister Lawrence Gonzi 2004–2008. Även ledamot av olika kabinettsutskott inbegripet utskotten för EU-anslutningen, reformen av den offentliga förvaltningen, pensionsreformen (ordförande) samt budgetplanering och budgetprioritering.   Kompetens inom strategi, organisation, marknadsföring, ledning och kommunikation med tonvikt på kulturförändring, omformning och omstrukturering inom offentliga organisationer samt personalutveckling. Arbetade med att införa rutiner för resultatstyrning, kvalitetsstyrning och rapporteringssystem, modeller för relationshantering, kundrelationer, marknadsföring och affärsplanering.   Under åren som minister var han aktivt engagerad och inbegripen i Maltas reformer av offentliga tjänster och offentlig sektor vilket ledde till en bättre kvalitets på administrationen. Genom sina ministerposter övervakade han genomförandet av en betydande andel av den nationella budgeten. I linje med regeringens politik och tillsammans med avdelningschefer, kontor och byråer som föll inom hans olika ansvarsområden arbetade han för att stärka mekanismerna för kontrollbefogenheter, för att se till att programmen genomfördes och att den tilldelade budgeten användes på ett lagligt och regelrätt sätt och i enlighet med sund ekonomisk förvaltning.   Stor erfarenhet av att kommunicera och förhandla med fackföreningar, inrättade organ, myndigheter och offentliga instanser, frivilligorganisationer och civilsamhället i stort.

2003–2008		utbildnings- och sysselsättningsminister
• Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden		Hans ministerportfölj innefattade utbildning, sysselsättning och arbetsmarknadsrelationer, bibliotek och arkiv, ungdom och idrott.   Genom reformen av det offentliga skolväsendet inrättades skolor som sammanförde elevernas grundskole- och gymnasieutbildning i en enda sammanhängande kedja. Ytterligare omstruktureringar genomfördes genom utbildningslagen (2006), lagen om nationella arkiv (2005), idrottslagen (2003) och lagen om det maltetiska språket (2003). Under 2004 och 2005 utsågs han av premiärministern till att tillsammans med ministern med ansvar för social trygghet leda en grundläggande, långtgående strukturell och finansiell reform av pensionssystemet, som trädde i kraft 2007.   Under dessa år var han också ordförande för den nationella förhandlingsrundan med alla fackföreningar för offentliganställda vilket ledde till att man framgångsrikt kunde sluta ett kollektivavtal för offentliganställda för 2005–2010.   Mellan 2004 och 2008 var han också ledamot av EU:s ministerråd i följande två konstellationer: Utbildning, ungdom och kultur respektive sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor.

1998–2004		Medordförande, Gemensamma parlamentarikerkommittén Malta–EU
• Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden		Under Maltas förhandlingar om EU-anslutning var han medordförande för den gemensamma parlamentarikerkommittén Malta–EU. Han arbetade med parlamentsledamöter från båda sidor av Maltas representanthus samt med ledamöter och föredragande från Europaparlamentet som deltog i den gemensamma parlamentarikerkommittén för att se till att både Maltas regering och Europeiska kommissionen fick en god inblick i de frågor som prioriterades av kommittéledamöterna och de väljare de representerade.   Parlamentarikerkommittén spelade en central roll för att ge en parlamentarisk dimension åt Maltas EU-anslutningsprocess och den utgjorde den första formella förbindelsen mellan Maltas parlament och Europaparlamentet.

1998–2003		utbildnings- och kulturminister
• Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden		Hans ministerportfölj inbegrep utbildning, bibliotek och arkiv, kulturarv, kultur och konst, ungdom och idrott samt offentliga radio- och tv-tjänster.                                                                                                          Bland de reformer som genomfördes under denna period fanns en ny nationell läroplan, inrättandet av skolan MCAST (Malta College of Arts, Science and Technology) för att tillhandahålla allmänt tillgänglig yrkesutbildning, Maltas kvalifikationsråd, Maltas restaureringscentrum (nu centrum och institut för konservering), centrum för konst och kreativitet och Maltas språkråd. Han inrättade också två nya offentliga byråer för kultur och kulturarv, efter att lotsat lagen om Maltas råd för konst och kultur (2002) och lagen om kulturarv (2002) genom parlamentet.

1996–1998		Skuggminister för utbildning
• Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden		Hans ministerportfölj inbegrep utbildning, bibliotek och arkiv, kulturarv, kultur och konst, ungdom och idrott samt offentliga radio- och tv-tjänster. Han fick i uppdrag av Nationalistpartiet (PN) och oppositionsledaren att kritiskt övervaka den nationella utbildnings- och kulturportföljen och granska regeringens insatser och utgifter på detta område.   Han utarbetade visionen, strategin och programmet på detta område som partiets alternativa regeringsprogram.

1992–1996		social- och inrikesminister
• Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden		Hans ministerportfölj inbegrep inrikes frågor, polis, säkerhet och fängelser, hälso- och sjukvård och äldre, social trygghet, socialvård, barn och kvinnor.   På områdena inrikes frågor, polis, säkerhet och fängelser ledde han en omorganisering av Maltas polisstyrka, införde moderna metoder för räddningstjänsten och inledde en reformprocess av fängelseadministrationen för att göra denna till en modern kriminalvårdsorganisation.   På hälso- och sjukvårdsområdet inbegrep projekten och programmen inrättandet av ett sjukhus specialiserat på äldrevård, förbättringen av Maltas onkologicentrum och byggstarten av ett nytt allmänt sjukhus (nu Mater Dei-sjukhuset). Mentalvård och psykiatriska anläggningar och tjänster genomgick en genomgripande reform. Moderna strategier infördes vid förbättringen av nätverket av familje- och samhällsbaserade hälsotjänster och sociala tjänster, medan stor tonvikt lades på hälsofrämjande åtgärder.   Grundade den nationella kommittén för funktionshindrade, nationella kommittén för jämställdhet, stiftelsen för sjukvård, nationella byrån för förebyggande och rehabilitering inom program för alkohol- och drogmissbruk (SEDQA). Inrättade tillsammans med Caritas drogrehabiliteringscentrumet San Blas, och inrättade tillsammans med Richmond Foundation Villa Chelsea som försöksboende för mentalt sjuka personer.
1987–1992		socialminister
• Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden		Hans ministerportfölj inbegrep hälso- och sjukvård samt äldre, sysselsättning och arbetsmarknadsrelationer, social trygghet, socialvård, barn, kvinnor och bostäder.   Inom den socialpolitiska sektorn genomfördes betydande reformer och omstruktureringar. Flera lagar infördes för att reformera Maltas lagstiftning om social trygghet och socialvård. Han förhandlade och slöt bilaterala avtal om social trygghet med Australien, Kanada, Libyen och Storbritannien. År 1990 inrättades genom lag styrelsen för sysselsättning och utbildning

1977–1987		Generalsekreterare för Partit Nazzjonalista (PN)
• Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden		Han anslöt sig till PN 1969. Han fick ledarposter inom ungdomsförbundet och 1977 valdes han till generalsekreterare för partiet, en post som han innehade till 1987 då han blev minister. Han var en av huvudpersonerna i den process för strukturell reform och förnyelse som gjorde PN, grundat 1880, till en enormt framgångsrik nationell folkrörelse grundad på frihet, demokrati och social rättvisa.

1976–1987		Skuggminister för arbete och socialpolitik
• Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden		Han fick i uppdrag av Nationalistpartiet och oppositionsledaren att kritiskt övervaka den nationella portföljen för arbetsmarknads- och socialpolitik och att granska regeringens insatser och utgifter på detta område.   Han utarbetade visionen, strategin och programmet på detta område som en del av partiets alternativa regeringsprogram.

1976–2008		Nationella parlamentet
		Han valdes in i parlamentet vid de allmänna valen 1976, 1981, 1987, 1992, 1996, 1998 och 2003. År 2008 valdes han av representanthuset till dess talman.

Övrig arbetslivserfarenhet

1993 –		Föreläsare
• Arbetsgivarens namn och adress		Department of Public Law, Faculty of Law, University of Malta
• Viktigaste ansvarsområden		Föreläsningar om socialrätt och arbetsrätt vid institutionen för offentlig rätt vid Maltas universitet.

1996–1998		Advokat
• Arbetsgivarens namn och adress		Ganado Sammut, Valletta, Malta
• Viktigaste ansvarsområden		Juridiskt arbete vid Ganado Sammut, en advokatbyrå i Valletta.

1975–1977		Advokat
• Arbetsgivarens namn och adress		Egenföretagare
• Viktigaste ansvarsområden		Juridiskt arbete

1969–1974		Lärare
• Arbetsgivarens namn och adress		Utbildningsavdelningen, Utbildningsministeriet De La Salle College, Cottonera
• Viktigaste ansvarsområden		Undervisade i historia och engelska i högre årskurser på gymnasienivå.

Utbildning

• Datum (från – till)		1970–1975
• Institution		Maltas universitet
• Benämning på utfärdat kvalifikationsbevis		Doktor i juridik
• Avhandling		”Collective Bargaining and the Law in Malta”

• Datum (från – till)		1970–1974
• Institution		Maltas universitet
• Benämning på utfärdat kvalifikationsbevis		Notarius publicus-diplom

• Datum (från – till)		1966–1969
• Institution		Maltas universitet
• Benämning på utfärdat kvalifikationsbevis		Diplom som rättsligt ombud (Legal Procurator)

• Datum (från – till)		1965–1969
• Institution		Maltas universitet
• Ämnen		Historia, engelska, ekonomi
• Benämning på utfärdat kvalifikationsbevis		Filosofie kandidat

Språk

Modersmål		Maltesiska
Övriga språk		Engelska		Italienska
• Läsa		Utmärkt		Utmärkt
• Skriva		Utmärkt		Mycket bra
• Tala		Utmärkt		Utmärkt

BILAGA 2: lOUIS GALEAS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1. Skulle du vilja redogöra för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, företagsledning eller förvaltningsrevision?

Min erfarenhet inom offentlig ekonomisk förvaltning och företagsledning har jag fått genom åren som talman i representanthuset samt som minister och regeringsledamot i Malta under mer än 24 år. Från 1987 till 2008 tjänstgjorde jag som socialminister (1987-1992), socialutvecklings- och inrikesminister (1992–1996), utbildnings- och kulturminister (1998–2003) samt utbildnings- och sysselsättningsminister (2003–2008).

Ministerportföljen innefattar hälso- och sjukvård samt de äldre, sysselsättning och arbetsmarknadsrelationer, social trygghet, socialvård, barn, kvinnor, bostäder, inrikes frågor, polis, säkerhet och fängelser, utbildning, kultur, kulturarv och konst, bibliotek och arkiv, ungdom och idrott samt offentliga radio- och tv-tjänster. Under samma period var jag också ledamot av olika kabinettskommittéer, däribland kommittéerna för EU‑anslutningen, reformen av den offentliga förvaltningen, pensionsreformen (ordförande) samt budgetplanering och budgetprioritering.

Många av dessa ministerposter innefattade utarbetandet av hela lagstiftningsprocesser och beslut om storskaliga projekt som finansierades av stora belopp av statliga medel samt upprätthållandet av kontrollen över förvaltning av såväl projekt som medel. I mitt ansvarsområde ingick att garantera den ekonomiska kontrollen, utforma affärsplaner och budgetar för de olika ministerportföljer och avdelningar som jag hade ansvar för samt att lägga fram räkenskaperna för debatt i parlamentet. Som minister var jag också engagerad i Maltas reform av de offentliga tjänsterna och den offentliga sektorn. Dessutom gjorde jag mitt bästa för att försöka förbättra de förfaranden som garanterar att programmen genomförs på rätt sätt och att den tilldelade budgeten användes på ett lagligt och regelrätt sätt och i enlighet med sund ekonomisk förvaltning.

I egenskap av talman ser jag bland annat till att parlamentet kan granska och ställa regeringen till svars för den finansiella förvaltningen och användningen av offentliga medel. Jag sitter med i olika parlamentsutskott, inbegripet utskottet för offentliga räkenskaper, vars ordförande är en oppositionsledamot. Riksrevisorn, som leder riksrevisionsverket och ombudsmannen, är tjänstemän vid representanthuset. Maltas konstitution kräver att riksrevisorn och ombudsmannen väljs genom ett parlamentsbeslut som stöds av minst två tredjedelar av ledamöterna. Jag följer regelbundet, och är mycket väl insatt i, dessa kontors verksamhet och resultat. Deras uppgift är att garantera en lämplig tillsyn och granskning samt att se till att regeringen ger en korrekt rapportering av landets ekonomiska och administrativa förvaltning. Utskottens rapportering till parlamentet sker via mitt kontor.

Några av mina viktigaste uppdrag som socialminister var att inrätta ett sjukhus specialiserat på äldrevård, förbättra Maltas onkologicentrum och inleda byggandet av ett nytt allmänt sjukhus (nu Mater Dei-sjukhuset), genomföra reformer av mentalvård och psykiatriska anläggningar och tjänster samt förbättringar av nätverket av familje- och samhällsbaserade hälsotjänster och sociala tjänster. Under denna mandattid genomfördes också en lagstiftningsreform för att modernisera Maltas sociala trygghets- och välfärdssystem.

Som minister med ansvar för inrikes frågor, polis, säkerhet och fängelser ledde jag en omorganisering av Maltas polisstyrka, inrättade landets första professionella underrättelsetjänst, introducerade moderna metoder för räddningstjänsten och inledde en reformprocess av fängelseadministrationen för att göra denna till en modern kriminalvårdsorganisation.

Som utbildningsminister ansvarade jag för en genomgripande reform av utbildningen i Malta. Förändringarna inbegrep bland annat en ny nationell läroplan som var nödvändig för att tillgodose kvalitetskraven på utbildningen i skolorna och inrättandet av skolan MCAST (Malta College of Arts, Science and Technology). För att göra verksamheten inom de berörda sektorerna mer professionell och stärka regelutvecklingen inrättades fyra viktiga organ: stiftelsen för morgondagens skolor, stiftelsen för utbildningstjänster, nationella kommittén för högre utbildning och Maltas kvalifikationsråd. Idag har dessa organ en central roll i förändringsprocessen.

Som minister med ansvar för kultur, kulturarv och idrott inrättade jag Heritage Malta som driver alla statliga museer, Maltas restaureringscentrum (nu centrum och institut för konservering), Maltas råd för konst och kultur, St. James centrum för kreativitet samt Maltas språkråd.

Som utbildningsminister inrättade jag 1990 Maltas arbetsförmedling (Employment and Training Corporation). Jag var också ordförande för den nationella förhandlingsrundan med alla fackföreningar för offentliganställda vilket ledde till att man framgångsrikt kunde sluta ett kollektivavtal för offentliganställda 2005–2010. Därefter ansvarade jag för att utforma Maltas nationella handlingsplan för sysselsättning och nationella reformprogram för sysselsättning, och senare också för att samordna pensionsreformen, en grundläggande och omfattande strukturreform i Malta.

Under Maltas förhandlingar om EU-anslutning var jag medordförande för den gemensamma parlamentarikerkommittén Malta–EU. Parlamentarikerkommittén spelade en central roll för att ge en parlamentarisk dimension åt Maltas EU-anslutningsprocess och den utgjorde den första formella förbindelsen mellan Maltas parlament och Europaparlamentet.

Under de senaste 13 åren har jag regelbundet föreläst om offentlig rätt, och i synnerhet inom mitt specialområde social- och arbetsrätt vid den juridiska fakulteten samt vid fakulteten för ekonomi, förvaltning och redovisning vid Maltas universitet.

2. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Under min karriär inom politiken och den offentliga förvaltningen har jag varit delaktig i många viktiga beslut och initiativ både inom områden som jag varit direkt ansvarig för och inom andra bredare offentliga områden. Följande är exempel på tre områden där jag anser att mina personliga insatser och engagemang varit avgörande:

a)  Det parti för vilket jag var generalsekreterare och senare regeringsledamot arbetade oförtrutet under 1970- och 80-talet för att göra Malta till en öppen och dynamisk ekonomi, och omfattande reformer genomfördes av de politiska, juridiska, ekonomiska och sociala systemen. Det var dessa grundläggande reforminsatser som gjorde det möjligt för Malta att bli medlen i den Europeiska unionen, med den efterlevnad av gemenskapens regelverk som det innebär för Maltas medborgare inom alla samhällsområden. Jag är stolt över att vara en av förgrundsgestalterna i Maltas framgångshistoria och dess omvandling, kämparanda och beslutsamhet.

b)  Mellan 1987 och 1996 ledde jag ett socialpolitiskt reformprogram i syfte att ändra vår välfärdsstat från en beroendekultur till ett samhälle där den enskilde får större möjligheter att ta vara på sina färdigheter och staten ingriper med mer personligt anpassade åtgärder.

Detta medförde ny lagstiftning och upprättandet av nya strukturer och program inom områdena social trygghet, välfärd, hälsa, de äldre, kvinnor och sysselsättning. Under min ledning inrättades styrelsen för sysselsättning och utbildning, och byggandet av ett nytt allmänt sjukhus inleddes. Jag var också en av förgrundsgestalterna för Maltas senaste pensionssystemreform.

c)  Som utbildningsminister initierade jag en genomgripande reform av Maltas offentliga utbildningssystem med strävan att alla barn ska lyckas. Prioriteringarna förändrades och gick ut på att se över det offentliga skolväsendet och omvandla det från ett som var fragmenterat till ett skolsystem som bestod av tio regionala skolor som sammanförde elevernas förskola samt grundskole- och gymnasieutbildning i en sammanhängande kedja, utan trösklar och alltför komplicerade nivågrupperingar.

2001 grundade jag skolan MCAST (Malta College of Arts, Science and Technology) som tillhandahåller ett modernt koncept för eftergymnasial yrkesutbildning. Malta College of Arts Science and Technology utgör grunden för framtidens kunskapsbaserade Malta, och jag är stolt över att ha spelat en ledande roll för förverkligandet av denna skola.

Oavhängighet

3. Enligt EUF-fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

EUF-fördraget fastställer att ledamöterna av revisionsrätten ska fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. De efterföljande artiklarna i samma fördrag fastställer också att ledamöternas oavhängighet inte får kunna ifrågasättas på ett personligt plan och att vid fullgörandet av dessa skyldigheter ska de inte vare sig begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

I ljuset av dessa hänvisningar till ledamöternas oavhängighet anser jag att ledamöterna av revisionsrätten måste ha förmågan att kunna tänka och agera fördomsfritt, på ett så objektivt sätt som möjligt, utan intressekonflikter och med ett så stort mått som möjligt av opartiska expertråd.

I de fall jag ansvarar för granskningen av räkenskaperna kan jag försäkra att det inte finns några juridiska hinder för att jag åtar mig revisionen. Resurserna för att genomföra revisionen är tillfredsställande, det sker ingen inblandning från andra organ i genomförandet av revisionen, all information som krävs för att genomföra revisionen finns till hands, det sker en korrekt rapportering av granskningsresultaten och uppgifterna utförs på ett transparent sätt.

I detta avseende kan jag garantera att jag följer bestämmelserna om oavhängighet i Limaförklaringen från den internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai), de kompletterande principerna i Mexikoförklaringen samt bestämmelserna om domstolens oavhängighet i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Det är också min fulla övertygelse att så länge det inte är till nackdel för den öppna dialogen och det aktiva lyssnandet och förståelsen för alla andra organ inom den Europeiska unionen, behöver revisionsrättens ledamöter en viss miljö som gör det möjligt att reflektera och komma till opartiska och objektiva slutsatser, och för att i sitt samspel kunna ge uttryck för en balanserad distans till alla parter som skulle kunna ha ett intresse i revisionsrättens iakttagelser.

Om jag blev utnämnd skulle jag omedelbart lämna alla andra uppdrag, avlönade eller inte. Jag anser att det är viktigt att stå fast vid denna princip för att säkerställa en fullständig oavhängighet och undvika alla eventuella intressekonflikter. I egenskap av talman i representanthuset är jag redan mycket van vid att hålla en autonom och oberoende hållning utan undantag eller tillkortakommanden.

Den mening som citeras i ovanstående fråga avslutas med en försäkran om att revisionsrättens oavhängighet är i ”unionens allmänna intresse”. Jag tror fullt och fast att en revisionsrätt som agerar oberoende och med en hederlig inställning till sin uppgift också gynnar unionens allmänna intresse.

4. Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare företagsledande arbete, om ett sådan förfarande är tillämpligt?

Det förfarande om ansvarsfrihet som åsyftas här är inte tillämpligt i mitt fall.

Om jag blir utnämnd kommer jag under rådande omständigheter att frånträda uppdraget som talman genom att lämna in min avskedsansökan till representanthuset och skriftligen meddela representanthusets sekreterare.

5. Har du något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är involverad i en pågående rättsprocess, skulle du vilja lämna upplysningar om denna?

Jag har inget företag eller några finansiella intressen eller åtaganden som kan komma i konflikt med mina uppgifter som ledamot av revisionsrätten. Under många år har jag uppfyllt de etiska krav som ställs på maltesiska ministrar och parlamentsledamöter att avslöja alla eventuella finansiella intressen, innehav eller åtaganden. Jag redogör gärna för sådana intressen och åtaganden för revisionsrättens ordförande och har inga problem med att dessa uppgifter offentliggörs i enlighet med revisionsrättens regler. Jag är inte involverad i någon rättsprocess som på något sätt skulle kunna stå i konflikt med mina arbetsuppgifter som ledamot av revisionsrätten.

6. Är du beredd att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Efter att ha blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten skulle jag frånträda mitt uppdrag som talman i representanthuset. Med anledning av mitt uppdrag som talman har jag redan lämnat alla aktiva poster och ansvarsområden i det politiska parti som jag tillhör, och som ledamot av revisionsrätten skulle jag fortsätta att avstå från att ha en aktiv politisk roll.

7. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

Jag skulle hantera ett allvarligt fall av regelbrott/bedrägeri/korruption på samma sätt i samtliga fall (både de fall som är relaterade till mitt hemland och de som rör någon annan EU-medlemsstat). Om det skulle finnas misstankar eller prima facie-omständigheter gällande ett allvarligt regelbrott, bedrägeri eller korruption skulle jag se till att revisionsrätten gör en fullständig utredning för att kunna lägga fram all nödvändig information om omfattningen på regelbrottet/olagligheten och identifiera de inblandade parterna. I samråd med revisionsrättens ledamöter och efter en noggrann genomgång av underlaget skulle fallet hänvisas till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Som ledamot av revisionsrätten har jag min främsta plikt gentemot revisionsrätten och dess funktioner. Det är min övertygelse att en opartisk bedömning i ärenden om regelbrott som rör mitt hemland också ligger i dess eget intresse, och jag skulle därför utföra min uppgift i full oavhängighet, opartiskt, hederligt samt med omsorgsfull och ytterst noggrann granskning på samma sätt som i fall som rör en annan medlemsstat.

I mitt nuvarande uppdrag som talman i representanthuset i Malta förväntas jag på samma sätt hantera frågor opartiskt och sakligt, och jag åtnjuter respekt från bägge sidor i representanthuset för det sätt på vilket jag har fullgjort min uppgift.

Fullgörande av arbetsuppgifter

8. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning?

De tre viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning är en sparsam, ändamålsenlig och effektiv användning av medel och resurser för att uppnå uppsatta mål.

En revision ska utföras i enlighet med gällande upphandlingsbestämmelser och tillämpliga metoder för att garantera att de minst kostsamma alternativen väljs. Ändamålsenlighet handlar om att garantera kostnadseffektivitet i den löpande verksamheten och i förvaltningsbesluten, medan effektivitet handlar om att utvärderar huruvida kostnads- och förvaltningssystemet i sin helhet är framgångsrikt när det gäller att uppnå de uppsatta målen. Mäts resultaten på ett tydligt sätt och har resultaten haft de önskade effekterna?

En sund ekonomisk förvaltning kännetecknas också av följande:

· en kvalificerad och passande förvaltningsstruktur, utbildad och lämplig personal samt goda kunskaper om gällande bestämmelser,

· en lämplig och strategisk planering, tydligt definierade mål och uppgifter, en klar beskrivning av personalens ansvar samt tydlig information och kommunikation i organisationen,

· passande informationssystem, tidsenlig och tillfredsställande registrering, tillgänglighet till alla tredjepartsdokument för revisionskontroll, verifieringskedjor och dokumentation som styrker förenligheten med allmänna upphandlingsbestämmelser, och regelbundna resultatutvärderingar av ledningen,

· interna kontroller, riskbedömningar och fungerande system för internrevision,

· tidsenlig finansiell rapportering till externa intressenter,

· externa revisionsrapporter utan reservationer, och uppföljda ”management letters” från externa revisioner,

· tecken på pågående arbete för att åtgärda brister eller rekommendationer som framkommit genom interna kontroller, interna och externa revisioner samt andra granskningsförfaranden.

9. Enligt EUF-fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till dess budgetkontrollutskott?

Revisionsrätten biträder parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten genom att lägga fram en revisionsrapport för EU:s finanser, i synnerhet via budgetkontrollutskottet.

Europaparlamentet övervakar genomförandet av budgeten. Revisionsrätten informerar parlamentet genom att avge en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. På så vis fungerar den som väktare av unionsmedborgarnas ekonomiska intressen.

Europaparlamentets budgetkontrollutskott är den instans som granskar EU:s utgifter. Det diskuterar frågor om hur EU:s medel uppbärs och används, och gör detta i ljuset av revisionsrättens iakttagelser, dess bedömning av risker, riskreduktion och eventuella förbättringar av hur EU‑medlen används.

I sina kontakter med budgetkontrollutskottet får revisionsrätten värdefull återkoppling i frågor om eventuella oegentligheter eller problematiska områden som kan underlätta revisionsrättens eget arbetsprogram.

Som ledamot av revisionsrätten skulle min uppgift vara att lägga fram revisionsrättens slutsatser för parlamentet i en anda av öppen dialog och samarbete, presentera revisionsmetoder, resultat, utvärderingar och utlåtanden om de risker som kan vara förknippade med revisionsrättens iakttagelser. Detta gör att parlamentet på ett bättre sätt kan fullgöra sin del av budgetarbetet, och förstärker generellt EU:s regelverk. Den ökade vikt som parlamentet fäster vid revisionsrättens iakttagelser är nyckeln till framtida fruktbara åsiktsutbyten och en ömsesidigt bättre förståelse för varandras arbete inom Europeiska unionen.

10. Viket mervärde anser du att effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner införlivas i förvaltningen?

Effektivitetsrevisionen syftar till att utvärdera verksamheten inom EU:s institutioner och organ när det gäller sparsamhet, ändamålsenlighet och effektivitet som nämnts tidigare. Den tar upp en grundläggande fråga: Görs rätt saker på rätt sätt i ljuset av en rad politiska mål?

Detta gör det lättare att bedöma verksamheternas ekonomi i enlighet med sunda förvaltningsprinciper och förvaltningsmetoder, avgöra huruvida ekonomiska och mänskliga resurser används ändamålsenligt samt utvärdera resultaten i den granskade verksamheten och granska i vilken utsträckning de faktiska effekterna motsvarar de avsedda effekterna.

Den största fördelen med effektivitetsrevisionen är den mekanism som gör det möjligt att utvärdera och ifrågasätta nuvarande praxis och på så vis kunna fastställa eventuella svagheter och brister samt utforma rekommendationer för möjliga förbättringar. Den främsta styrkan är att den gör det möjligt att genomföra detta på ett strukturerat och systematiskt sätt.

Den tydliga insikt som effektivitetsrevisionen bidrar med bör vara av störst nytta för ledningen, som ibland är så djupt engagerad i att fullgöra sina uppgifter att den kanske inte fullt ut kan bedöma möjligheterna att förbättra aktuell praxis. Ledningen bör dra nytta av slutsatserna av effektivitetsrevisionen genom att vara öppen för att anta och införliva rekommendationerna i sin egen förändringsagenda.

Att ha fungerande uppföljningsmekanismer för att kunna avgöra i vilken utsträckning rekommendationerna har accepterats av ledningen över tid är avgörande. Enheter som fått starka rekommendationer att förbättra vissa aspekter av sin drift eller förvaltning bör rapportera på vilket sätt rekommendationerna har genomförts. Erfarenheten från offentlig verksamhet visar att värdet av rekommendationer är helt beroende av att de genomförts korrekt och i rätt tid.

11. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

Samarbetet kan förbättras om en känsla av gemensamt syfte främjas hos dessa institutioner och på så sätt stärker de allmänna ramarna för samverkan och arbete för det övergripande syftet att skydda EU:s finansiella intressen.

En djup insikt och förståelse för hur olika nationella granskningssystem är uppbyggda och deras befogenhetsområden, funktioner och begränsningar är också grundläggande för ett effektivt samarbete. Olika jurisdiktioner kräver flexibilitet i samarbetet och en ömsesidig respekt för deras oberoende och legitimitet.

En sådan utveckling måste stödjas och främjas på olika nivåer: på politisk nivå för att garantera den strategiska konvergens som krävs när prioriteringar fastställs; på operativ nivå för att utveckla ett gemensamt tekniskt språk för att skapa förutsättningar för en effektiv och praktisk samverkan.

Ett sådant samarbete måste prioriteras av revisionsrätten under den kommande mandattiden, i synnerhet då ”delad förvaltning” kan gynnas väsentligt av mer effektiva primära kontroller inom medlemsstaterna, och de nationella revisionsmyndigheterna kan spela en viktig roll i en sådan process.

Alla möjligheter att uppmuntra till ett bättre samarbete bör utforskas aktivt genom att på bästa möjliga sätt använda de mekanismer som redan finns till hands (såsom kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen) och ad hoc‑initiativ (såsom interparlamentariska konferenser) som visar fördelarna med ett förstärkt samarbete.

Jag är medveten om att revisionsrätten startar ett pilotprojekt med samordnade revisioner som omfattar en rad nationella revisionsmyndigheter. Detta öppnar möjligheter för en intressant utveckling som kan skapa förutsättningar för en ny modell av ökat samarbete mellan Europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsmyndigheterna.

Övriga frågor

12. Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

I princip anser jag att alla ledamöter i revisionsrätten ska ha samtliga intressenters förtroende – och i synnerhet parlamentets.

Även om det är Maltas regering som nominerat mig till ledamot av revisionsrätten skulle jag inte vidhålla min kandidatur om parlamentet skulle avge ett negativt yttrande över min nominering till ledamot av revisionsrätten.

Utan parlamentets förtroende skulle det nödvändiga förtroendet, tilliten och samarbetet mellan revisionsrätten och parlamentet äventyras och revisionsrättens ställning och rykte skulle försvagas. Jag har accepterat nomineringen just för att bidra till att stärka förtroendet för revisionsrätten och dess ställning i EU:s och dess medborgares intresse.

Jag anser att jag förtjänar parlamentets förtroende och kommer att utföra ett plikttroget arbete i revisionsrättens tjänst.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	16.3.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	21 2 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Jorgo Chatzimarkakis, Andrea Cozzolino, Luigi de Magistris, Tamás Deutsch, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Ville Itälä, Cătălin Sorin Ivan, Elisabeth Köstinger, Bogusław Liberadzki, Monica Luisa Macovei, Jan Olbrycht, Georgios Stavrakakis, Søren Bo Søndergaard
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Christofer Fjellner, Edit Herczog, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Markus Pieper