BETÄNKANDE om Europeiska investeringsbankens (EIB) årsredovisning för 2008

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

MOTIVERING

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (25.2.2010)

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (1.2.2010)

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

25.3.2010 - (2009/2166(INI))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Tamás Deutsch

Förfarande : 2009/2166(INI)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A7-0062/2010

Ingivna texter :

A7-0062/2010

Debatter :

PV 06/05/2010 - 3
CRE 06/05/2010 - 3

Omröstningar :

PV 06/05/2010 - 7.10
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0156

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
MOTIVERING
YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

om Europeiska investeringsbankens (EIB) årsredovisning för 2008

(2009/2166(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Europeiska investeringsbankens (EIB) årsredovisning för 2008,

– med beaktande av artiklarna 15, 126, 175, 208-209, 271 och 308–309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och protokoll nr 5 om EIB:s stadga,

– med beaktande av artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om revisionsrättens roll,

– med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2007[1],

– med beaktande av skriftväxlingen mellan Europaparlamentets talman Pöttering och Maystadt efter parlamentets resolution av den 23 april 2009,

– med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2009 om årsredovisningarna för 2007 för Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling[2],

– med beaktande av sin resolution av den 22 april 2008 om Europeiska investeringsbankens årsredovisning för 2006[3],

– med beaktande av rådets beslut 2006/1016/EG av den 19 december 2006 om beviljande av en gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför gemenskapen[4],

– med beaktande av domstolens dom av den 6 november 2008 om den rättsliga grunden för beslut 2006/1016/EC[5],

– med beaktande av EIB:s politik för offentliggörande av information[6] av den 28 mars 2006,

– med beaktande av EIB:s verksamhetsplan för 2009–2011, som godkändes av bankens styrelse den 16 december 2008,

– med beaktande av domstolens dom av den 10 juli 2003 om undersökningsbefogenheterna för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) när det gäller EIB[7],

– med beaktande av det trepartsavtal som ingåtts mellan revisionsrätten, EIB och kommissionen vad gäller revisionsrättens kontrollmekanismer i enlighet med artikel 248.3 i EG-fördraget[8], och som förnyats i juli 2007,

– med beaktande av det avtal om samförstånd som undertecknades den 27 maj 2008 mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken om att främja samordningen av Europeiska unionens externa lånepolitik,

– med beaktande av det avtal om samförstånd som undertecknades den 9 juli 2008 mellan Europeiska ombudsmannen och Europeiska investeringsbanken om information om bankens politik, standarder och förfaranden samt hanteringen av klagomål, även klagomål från personer som inte är EU-medborgare eller som inte är bosatta i något EU-land,

– med beaktande av EIB:s interimsöversyn av politiken gentemot utländska finanscentrum (skattefria zoner),

– med beaktande av årsrapporten för 2008 från EIB:s byrå för klagomål,

– med beaktande av EIB:s senaste rapport till parlamentet om genomförandet av parlamentets rekommendationer,

– med beaktande av årsrapporten för 2008 från EIB:s revisionskommitté till styrelsen,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 oktober 2008 ”Från finanskris till återhämtning: ram för åtgärder på EU-nivå” (KOM(2008)0706),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2008 ”En ekonomisk återhämtningsplan för Europa” (KOM(2008)0800),

– med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om EU 2020[9]

– med beaktande av artiklarna 48 och 119.2 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för regional utveckling och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7‑0062/2010), och av följande skäl:

A. EIB inrättades genom Romfördraget och dess främsta mål är att bidra till utvecklingen av den gemensamma marknaden och till en minskning av skillnaderna i utveckling mellan de olika regionerna med hjälp av kapitalmarknaderna och bankens egna medel.

B. EIB:s finansieringsverksamhet i Europeiska unionen är inriktad på sex politiska prioriteringar: ekonomisk och social sammanhållning, förberedelse inför den kunskapsbaserade ekonomin, utveckling av transeuropeiska transport- och anslutningsnät, stöd till små och medelstora företag, skydd och förbättring av miljön, samt hållbar, konkurrenskraftig och säker energi.

C. EIB:s verksamhet utanför Europeiska unionen sker huvudsakligen för att stödja Europeiska unionens externa politik.

D. EIB beslutade i enlighet med Lissabonstrategin att öka sitt tecknade kapital med 67 miljarder EUR från 165 miljarder EUR till 232 miljarder EUR, och av detta belopp har medlemsstaterna betalat in 8,2 miljarder EUR.

E. Enligt EIB:s stadga ska, efter ratificeringen av Lissabonfördraget, den totala summan av lån och garantier som beviljats av banken inte överstiga 250 procent av det tecknade kapitalet, men inte heller av reserverna, de provisioner som inte använts och överskottet i resultaträkningen.

F. Finansieringsbehoven har ökat på grund av den kreditåtstramning som orsakats av den ekonomiska och finansiella krisen.

G. EIB fäster särskild uppmärksamhet vid små och medelstora företag, hållbar, konkurrenskraftig och säker energi och begränsningen av klimatförändringarna, samt vid investeringar i EU:s konvergensregioner, som drabbats särskilt svårt av den senaste tidens ekonomiska avmattning.

H. Målen i EU 2020-strategin kan inte nås utan tillräcklig finansiering. I punkt 35 i sin resolution om EU 2020 anser Europaparlamentet att ”Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling bör spela en viktigare roll till stöd för investeringar i infrastruktur, miljöriktig (”grön”) teknik, innovation och små och medelstora företag”.

I. EIB:s utlåningsvolym har ökat betydligt under 2008. Det totala beloppet för lån som tecknats i avtalen uppgick till 57,6 miljarder EUR, och det belopp som betalades ut uppgick till 48,6 miljarder EUR − 10 miljarder mer än beräknat.

J. Värdet av de tecknade projekten ökade med 20,5 procent jämfört med 2007, och med 25,9 procent jämfört med 2006. Av EIB:s verksamhet 2008 var 89,34 procent inriktad på projekt i EU:s medlemsstater, vilket innebär en ökning med 2,7 procent jämfört med 2007 och 2,25 procent jämfört med 2006.

K. I jämförelse med 2007 ökade värdet av de tecknade avtalen som avsåg projekt i Central- och Östeuropa med 17 procent till 6 905 miljoner EUR 2008, det vill säga nästan dubbelt så mycket som 2004.

L. EIB:s utlåningsverksamhet 2008 utanför EU per geografiskt område såg ut på följande sätt: Asien och Latinamerika 469 miljoner EUR, Östeuropa, Sydkaukasien och Ryssland 170 miljoner EUR, Medelhavsländerna 1 290 miljoner EUR, föranslutningsländerna 3 453 miljoner EUR, AVS-länderna 561 miljoner EUR och Sydafrika 203 miljoner EUR.

Synpunkter på EIB:s årsredovisning för 2008

1. Europaparlamentet välkomnar EIB:s årsredovisning för 2008 och uppmanar EIB att fortsätta arbetet med att utveckla EU:s ekonomi och främja tillväxten, stimulera sysselsättningen och främja den interregionala och sociala sammanhållningen.

2. Europaparlamentet välkomnar att EIB-gruppen kom med ett snabbt svar på den ekonomiska krisen genom att självfinansiera en ökning av sitt kapital, vilket innebar en ökning av utlåningsvolymen till stöd för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Parlamentet uppmanar banken att fortsätta sina program för finansiell krishantering, särskilt för de medlemsstater som har drabbats allvarligt av krisen, och att ytterligare öka utlåningsverksamheten i dessa länder. Parlamentet förväntar sig att EIB:s stöd för 2009 på 75 000 miljoner euro kommer att öka investeringarna i realekonomin med ett totalt belopp på ungefär 225 000 miljoner euro.

3. Europaparlamentet noterar att nya krediter för små och medelstora företag med finansiella mellanhänder ökade med 42,4 procent till 8,1 miljarder EUR 2008. Av detta belopp utbetaldes 4,7 miljarder EUR under det sista kvartalet. Ett belopp på 30 miljarder EUR har öronmärkts för lån till små och medelstora företag under perioden 2008−2011.

Lissabonfördragets konsekvenser

4. Europaparlamentet välkomnar att revisionskommittén förstärks genom att antalet medlemmar ökar från tre till sex och genom att den får i uppdrag att kontrollera att bankens verksamhet följer bästa bankpraxis samt ansvarar för bankens revision. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att se till att revisionskommitténs medlemmar har stor erfarenhet av banktillsyn. Parlamentet betonar emellertid att det, utöver förstärkningen av revisionskommittén, måste vidtas konkreta åtgärder för att se till att EIB snart omfattas av en tillfredsställande banktillsyn.

5. Europaparlamentet uppmanar EIB och medlemsstaterna att överväga möjligheten att Europeiska unionen (eftersom EU har status som juridisk person enligt Lissabonfördraget) blir andelsägare i banken utöver medlemsstaterna, vilket enligt parlamentet skulle leda till ett förstärkt samarbete mellan EIB och kommissionen.

Banktillsyn

6. Europaparlamentet noterar att EIB i juli 2009 blev en motpart i Eurosystemets penningpolitiska transaktioner med Europeiska centralbanken (ECB) och denna status omfattar vissa skyldigheter att rapportera till ECB, genom Banque Centrale du Luxembourg (BCL), särskilt om EIB:s bestämmelser för hantering av likviditetsrisker.

7. Europaparlamentet är emellertid övertygat om att det behövs ett europeiskt banktillsynssystem, enligt vilket EIB ska omfattas av samma tillsynsregler som kreditinstituten och vara föremål för en verklig tillsyn, så att kvaliteten på EIB:s finansiella situation kontrolleras och det säkerställs att dess resultat mäts korrekt samt att reglerna för god yrkespraxis efterlevs.

8. Europaparlamentet stöder av denna anledning förslaget att kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter (CEBS) bör omvandlas till en mer kompetent europeisk bankmyndighet (EBA) inom ramen för den europeiska finanstillsynsmyndigheten. Parlamentet rekommenderar att alla finansiella institut och grupper som är verksamma i mer än en medlemsstat, inklusive EIB, ska omfattas av EBA:s behörighet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att göra det möjligt för detta nya system för finansiell tillsyn att inleda sin verksamhet så snart som möjligt.

Budgetkontroll och budgetförvaltning

9. Europaparlamentet välkomnar att banken trots instabiliteten och osäkerheten på marknaderna har lyckats bevara sin utmärkta kreditvärdighet. Parlamentet välkomnar också att banken höjde sitt finansieringstak från 55 miljarder EUR till 60 miljarder EUR och att den kunde anskaffa kapital till ett belopp av 59,5 miljarder EUR, vilket är en betydande ökning (8,8 procent) jämfört med 2007 (54,7 miljarder EUR).

10. Europaparlamentet uppmanar EIB att göra sitt yttersta för att bevara sin AAA‑kreditvärdighet, vilken är avgörande för att garantera de bästa villkoren för de lån som den beviljar.

Externt mandat och investeringsanslag

11. Europaparlamentet avvaktar halvtidsöversynen av EIB:s externa finansiering senast den 30 april 2010 och kommissionens förslag till nytt beslut som ersätter beslut 633/2009/EG. Parlamentet anser att man i samband med både halvtidsöversynen och kommissionens nya förslag bör ta hänsyn inte enbart till de rekommendationer som utfärdats av styrkommittén, under ledning av dess ordförande Michel Camdessus, utan också till parlamentets tidigare rekommendationer. Parlamentet kräver särskilt en mer enad linje för EIB:s externa mandat, gällande såväl att medlen ska räcka under hela perioden för det nya mandatet som deras spridning per geografiskt område.

12. Europaparlamentet betonar att EIB:s externa åtgärder bör vara i linje med EU:s politiska mål i enlighet med vad som föreskrivs i fördragen om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. När det gäller utlåningspolitiken anser parlamentet att EIB, i egenskap av en bank som styrs av EU:s politik, bör upprätthålla en balans mellan de olika regionerna i EU:s grannskap. När det gäller regioner där EIB:s verksamhet kan överlappa verksamheten inom andra regionala eller internationella offentligt finansierade finansinstitut anser parlamentet att det kan bli nödvändigt att fastställa en tydlig arbetsuppdelning. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang investeringsramen för västra Balkan. Parlamentet erinrar dock om att det befintliga samarbetsavtalet mellan kommissionen, EIB och EBRD om finansiering av åtgärder i östra grannskapsområdet, Ryssland och Centralasien bör ses över. Parlamentet välkomnar därför att styrkommittén med ”visa personer” instämmer med de rekommendationer som Europaparlamentet antog i mars 2009 om en bättre ömsesidig förståelse mellan EIB och EBRD.

13. Europaparlamentet påminner om att man i punkt 24 i resolutionen av den 22 april 2008[10] om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för sjätte, sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2006 föreslår att EIB under ansvarsfrihetsförfarandet lägger fram sin årsredovisning och redogör för genomförandet av investeringsmekanismen direkt för budgetkontrollutskottet. Parlamentet påminner vidare om att EUF-resurserna utgörs av offentliga medel från europeiska skattebetalare och inte från finansmarknaderna.

14. Europaparlamentet beklagar på nytt att EIB:s årsredovisning om investeringsanslaget huvudsakligen omfattar finansiell information och mycket lite, om någon, information om resultaten av de olika finansierade programmen.

15. Europaparlamentet konstaterar att den kommande översynen av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[11] utgör ett tillfälle att inlemma investeringsanslagets projekt och resultat i ansvarsfrihetsförfarandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en möjlig lösning för att uppnå detta mål när den lägger fram sitt förslag.

Öppenhet och bekämpning av bedrägerier

16. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att EIB systematiskt följt upp parlamentets rekommendationer de senaste åren.

17. Europaparlamentet påminner om att EIB har åtagit sig att göra en formell översyn av sin politik för offentliggörande av information vart tredje år, och välkomnar att EIB i maj 2009 inledde ett offentligt samråd om sin politik för behandling av klagomål samt om sin politik för offentliggörande av information och sin öppenhetspolitik. Parlamentet beklagar att politiken för offentliggörande inte har setts över under 2009 såsom planerats, och förväntar sig att EIB så snart som möjligt ser över dessa tre politikområden.

18. Europaparlamentet begär att EIB i sin kommande nya politik för offentliggörande tydligt redogör för vilka villkor som gäller när uppgifter inte offentliggörs, i syfte att införa stränga normer för öppenhet.

19. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det offentliga samrådet de senaste åren har blivit en integrerad del av EIB:s öppenhetspolitik. Parlamentet uppmanar emellertid EIB att ta större hänsyn till intressenternas engagemang genom att förse dem med tydliga riktlinjer för deras eventuella delaktighet i samråd eller utvärderingar.

20. Europaparlamentet välkomnar att EIB, särskilt chefen för avdelningen för tillsynsfrågor, gjort en större insats för att utveckla nya bestämmelser som skyddar potentiella anmälare av missförhållanden. Dessa bestämmelser offentliggjordes i april 2009 och ger alla anställda vid EIB och varje annan person som tillhandahåller banken tjänster ett fullständigt skydd. Parlamentet uppmärksammar emellertid banken på att EIB inte ger något skydd mot repressalier när det gäller externa klagande, och begär att EIB undersöker möjligheterna att avhjälpa denna brist.

21. Europaparlamentet stöder EIB:s nolltoleranspolitik mot bedrägerier och korruption och uppmanar banken att i samarbete med kommissionen påskynda upprättandet av en svart lista över bedragare och att utveckla och genomföra ett uteslutningssystem för företag som av EIB eller någon annan multilateral utvecklingsbank befunnits skyldiga till korruption.

22. Europaparlamentet välkomnar att politiken för offentliggörande har översatts till samtliga EU-språk och uppmanar EIB att även göra dokumenten om tillgång till miljöinformation, klagomålsmekanismen, och öppenhetspolitiken tillgängliga på samtliga EU-språk.

Politiken för utländska finanscentrum (skattefria zoner)

23. Europaparlamentet välkomnar att EIB har vidtagit ytterligare åtgärder för att se över sin politik gentemot utländska finanscentrum så att denna nu sträcker sig längre än att bara upprätthålla det befintliga förbudet mot att finansiera projektansvariga som har sitt säte i ett skatteparadis.

24. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse bankens nya politik gentemot utländska finanscentrum, som sträcker sig längre än att bara upprätthålla det befintliga förbudet mot att finansiera projektansvariga som har sitt säte i ett svartlistat utländskt finanscentrum, i synnerhet den nya skyldighet som EIB ålagt alla partner i icke-svartlistade men svagt reglerade utländska finanscentrum att flytta till ett land som inte är ett utländskt finanscentrum innan de relevanta avtalen undertecknas, så att man för bankens framtida utlåning efter den 31 mars 2010 garanterar att inga av EIB:s låntagare har sitt säte i ett svagt reglerat utländskt finanscentrum.

25. Europaparlamentet begär att EIB kontrollerar om denna nya politik gentemot utländska finanscentrum omfattar de medel som EIB använder för att ge lån till projekt. Parlamentet anser dessutom att EIB bör säkerställa att inkomster från dessa medel inte kan försvinna till skatteparadis när projekten har avslutats.

26. Europaparlamentet är avseende skattekonsekvenserna oroat över den bristande transparensen vid tilldelning och uppföljning av globala lån. Parlamentet påminner om att ECB bör se till att låntagarna inte utnyttjar skatteparadis eller andra metoder, såsom missbruk av internpriser, som kan leda till skatteundandragande eller skatteflykt. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang ECB att kräva att finansiella mellanhänder offentliggör hur alla de globala lån och ramlån som de erhåller används, inbegripet en rapport om deras aktivitet i varje enskilt land där de är verksamma.

27. Europaparlamentet välkomnar EIB‑gruppens verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar vari man redogör för de åtgärder som vidtagits för att uppfylla bankens strategiska mål som kompletterar och förstärker EU:s politiska mål.

Strategi och mål

28. Europaparlamentet välkomnar EIB:s verksamhetsplan för 2009−2011, i vilken banken har höjt målen för sin operativa verksamhet betydligt jämfört med riktlinjerna i verksamhetsplanen för 2008−2010.

29. Europaparlamentet understryker att EIB uppmanas inta en aktiv roll när det gäller att nå EU 2020-målen. Parlamentet uppmanar därför banken att se till att dess lån bidrar till insatserna för att nå strategimålen.

30. Europaparlamentet noterar att ekonomisk och social sammanhållning och konvergens, och i synnerhet konvergenspelaren i EU:s sammanhållningspolitik, är ett av EIB:s huvudmål.

31. Europaparlamentet värdesätter att EIB bidrog till konvergensmålet genom att låna ut 21 miljarder EUR, 41 procent av EIB:s totala utlåning i EU, till konvergensprojekt.

32. Europaparlamentet betonar mervärdet av att vidta åtgärder i samarbete med kommissionen samt av bankens tillvägagångssätt att ge extra stöd och kraft till strukturfondsinsatser.

33. Europaparlamentet begär att man stärker den kombinerade användningen av EU‑stöd med EIB:s finansiella instrument, i synnerhet i de sammanhållningsregioner och länder där det är särskilt svårt att anskaffa eget kapital, i syfte att främja sammanhållning och förhindra en ytterligare nedgång i de länder som drabbats svårast av krisen.

34. Europaparlamentet begär att EIB:s redovisning i framtiden redogör för större lån som kompletterar bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) till regioner som genomför tekniskt avancerade program eller program som är kopplade till förnybar eller ren energi.

35. Europaparlamentet framhäver EIB:s viktiga roll när det gäller stöd till små och medelstora företag under finanskrisen, med tanke på att de små och medelstora företagen utgör 99 procent av företagen i EU och sysselsätter mer än 100 miljoner människor och därför är motorn i Europas ekonomi.

36. Europaparlamentet är medvetet om den inbyggda hävstångseffekt som innebär att finansiella mellanhänder måste lämna minst dubbelt så stora krediter till små och medelstora företag jämfört med det belopp som EIB lånar ut, och att det nya initiativet ”lån till små och medelstora företag” förbättrar de finansiella villkoren för små och medelstora företag. Parlamentet begär dessutom att EIB kompletterar sin nästa verksamhetsberättelse med närmare uppgifter om hur dessa lån ska användas på ett effektivt sätt för att garantera att en del av vinsterna från EIB:s finansiering kommer de små och medelstora företagen till godo på ett lämpligt sätt, och för att tillhandahålla information om finansieringens ursprung.

37. Parlamentet noterar i detta sammanhang att det på begäran av EIB:s aktieägare har öronmärkts 30 miljarder EUR för lån till små och medelstora företag under perioden 2008–2011, och att hälften av denna summa har tillgängliggjorts mellan 2008 och 2009. Parlamentet betonar att det är viktigt med höga tillsynsnivåer för att se till att finansiella partner inte hamstrar EIB-krediter för att stabilisera sina egna balansräkningar.

38. Parlamentet beaktar det faktum att den ekonomiska krisen ännu inte är över och att arbetslösheten fortfarande ökar. Parlamentet uppmanar EIB att tillämpa en utlåningspolitik med större risktagande till förmån för små och medelstora företag utan att riskera sin AAA-rankning. Parlamentet föreslår att EIB antar 2006 års riskkapitalmandat för Europeiska investeringsfonden för att bättre beakta den nuvarande ekonomiska oron och behovet av att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till kapital för projekt som innebär risktagande. Parlamentet begär att EIB:s deltagande i Jasmine‑programmet, i dag 20 miljoner euro, åtminstone ska fördubblas.

39. Europaparlamentet påminner om rekommendationerna i sin resolution av den 25 mars 2009 om årsrapporterna för 2007 för EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling[12], där parlamentet i punkt 8 uppmanade EIB ”att i samband med bankens globala lån för stöd till små och medelstora företag förbättra övervakningen och säkerställa insyn när det gäller typen av lån och slutlig mottagare av dessa”. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare förbättra insynen i sin utlåning via finansiella mellanhänder och att fastställa klara finansieringsvillkor för finansiella mellanhänder samt kriterier för utlåningseffektivitet.

40. Europaparlamentet uppmanar EIB att harmonisera sin utlåning till små och medelstora företag med strukturfondsbidrag till konvergensregioner samt att se till att stöd är jämt fördelat mellan olika typer av små och medelstora företag.

41. Europaparlamentet uppmanar EIB att i samband med bankens globala lån för stöd till små och medelstora företag garantera bättre övervakning och större transparens när det gäller typen av lån och slutlig mottagare av dessa. Parlamentet föreslår att det inrättas en resultattavla över multiplikatoreffekterna av EIB:s utlåningsverksamhet.

42. Europaparlamentet uppmanar EIB att i sina årsredovisningar utveckla en mer detaljerad och metodologiskt harmoniserad analys av tillämpningen av de finansiella instrument som kompletterar strukturfondernas verksamhet. I detta sammanhang skulle banken kunna förklara för parlamentet hur Finansieringsinstrumentet för riskdelning, som den har inrättat tillsammans med kommissionen, fungerar. Av särskild relevans är samspelet mellan detta instrument, finansieringen inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning samt strukturfonderna.

43. Europaparlamentet noterar att i enlighet med EIB:s årsredovisning avslutades utvärderingsfasen för det gemensamma Jeremie-initiativet (gemensamma europeiska resurser för mikroföretag, små och medelstora företag) 2008. Parlamentet beklagar att denna utvärdering inte finns med i årsredovisningen.

44. Europaparlamentet begär att EIB i sin nästa årsredovisning tar med information om de första resultaten av Jasmine-initiativet (gemensamma åtgärder för att stödja mikrofinansinstitut i Europa) och genomförandet av mezzanininstrumentet för tillväxt, som inrättades 2009.

45. Europaparlamentet uppmanar EIB att göra sitt yttersta för att förenkla de komplicerade och byråkratiska bestämmelser (överallt där detta är fallet) som gäller för vissa projekt, för att göra finansieringen av projekt snabbare och effektivare, särskilt med tanke på den globala krisen.

46. Europaparlamentet betonar att det för resultatet av de nya programmen för de europeiska makroregionerna är avgörande att samordna verksamheten inom ramen för alla politikområden som har en territoriell effekt och finna en långsiktig lösning på finansieringen av makroregioner. Parlamentet uppmanar därför banken att överväga om det i detta syfte är möjligt att, utöver EU-medel, utnyttja medel från EIB och Europeiska investeringsfonden i nästa ekonomiska programplaneringsperiod med början 2014.

47. Europaparlamentet uppmanar EIB att göra sitt yttersta för att undvika att samma arbete görs av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) utanför EU. Parlamentet upprepar sina rekommendationer i punkt 28 i sin ovannämnda resolution av den 25 mars 2009 om att uppnå ett mer strukturerat samarbete mellan EIB och EBRD i länder där båda bankerna är verksamma.

o o

48. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] EUT L 255, 26.9.2009, s. 98.
[2] Antagna texter, P6_TA(2009)0185.
[3] EUT C 259 E, 29.10.2009, s. 14.
[4] EUT L 414, 30.12.2006, s. 95.
[5] Mål C-155/07, Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd, ännu inte offentliggjort i rättfallssamlingen.
[6] EUT C 332, 30.12.2006, s. 45.
[7] Mål C-15/00, Europeiska kommissionen mot Europeiska investeringsbanken, REG 2003, s. I-7281.
[8] Artikel 287.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
[9] Antagna texter, P7_TA(2010)0053.
[10] EUT L 88, 31.3.2009, s. 253.
[11] EUT L 248, 16.9.2002, s. 1.
[12] Antagna texter, P6_TA(2009)0185.

Europeiska investeringsbanken som inrättades 1958 genom Romfördraget firar 50 år 2008. EIB lånar i egenskap av Europeiska unionens bank för långsiktig utlåning ut pengar till den privata och offentliga sektorn (till en kostnad som ligger nära upplåningskostnaden) till projekt som är av europeiskt intresse, med hjälp av finansmarknaderna och sina egna medel. Bankens viktigaste mål är att bidra till integrering, en balanserad och hållbar utveckling samt en ekonomisk och social sammanhållning i EU:s medlemsstater.

EIB har ett nära samarbete med övriga EU-institutioner för att uppfylla gemenskapens mål. Banken har framförallt ett regelbundet samarbete med Europaparlamentets utskott och Ekofinrådet. Europaparlamentet har varje år sedan 1999 yttrat sig över verksamhetsberättelsen. Kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet tillhör CONT:s och ECON:s behörighetsområden. Dessa utskott har utarbetat betänkanden om verksamhetsberättelsen växelvis sedan 2006. När det gäller förbindelsen mellan parlamentet och EIB vill föredraganden understryka EIB:s fullständiga samarbetsvilja under arbetet med detta betänkande.

Banken ställdes inför större utmaningar 2008 än under tidigare år eftersom den globala ekonomiska krisen hade nått även Europeiska unionens ekonomier. Den ekonomiska krisen under 2008 och 2009 är den största ekonomiska nedgången sedan den stora depressionen. Bakgrunden till krisen är subprimelånekrisen i USA, som startade i fastighets- och banksektorn i slutet av 2006 och orsakade allvarliga finansiella problem i alla ekonomier och på alla finansmarknader från Europa till Asien. Alla Europeiska unionens medlemsstater har också ställts inför stora utmaningar och betydande åtgärder har vidtagits av medlemsstaterna men även av EU för att garantera finansiell stabilitet. De nationella regeringarnas och centralbankernas program för finansiell krishantering såg ut på liknande sätt i de flesta länder (finanspolitisk stimulans, skatteminskningar, ökade offentliga utgifter, monetär expansion, institutionella räddningsinsatser). Utöver de nationella ekonomiska stimulansåtgärderna har EU också fattat beslut om en ekonomisk återhämtningsplan för Europa. EIB spelar en viktig roll i denna plan, särskilt när det gäller den utökade finansieringen för små och medelstora företag, energi från förnybara källor och rena transporter.

På grund av den allvarliga bristen på likviditet, de strama kreditvillkoren (både i den offentliga och privata sektorn, vilket orsakar särskilt stora problem för finansieringen av små och medelstora företag), kapitalbegränsningar och det minskade förtroendet för finansmarknaderna tvingades EIB reagera snabbt på den globala krisen.

EIB:s huvudsakliga roll i krishanteringen är att banken ökar ekonomins penningtillgång till mycket gynnsamma villkor. Som ett svar på krisen har EIB justerat upp målen för sin operativa verksamhet i förhållande till riktlinjerna i verksamhetsplanen för 2008–2010. Särskilt det totala målet för avtalade lån ökade med ungefär 39 procent (18,6 miljarder EUR) för 2009, 42 procent (19,9 miljarder EUR) för 2010 och 34 procent (16,4 miljarder EUR) för 2011, jämfört med de nivåer som uppnåddes före krisen 2007. För att hjälpa företag och främja ekonomisk återhämtning ökade EIB sin utlåningsvolym betydligt under det sista kvartalet 2008. Avtalade lån uppgick till totalt 57 miljarder EUR, vilket var en ökning med 21 procent jämfört med 2007. Banken betalade ut 10 miljarder EUR mer än beräknat. Särskilt lån till små och medelstora företag ökade med 42 procent jämfört med 2007. Banken har dessutom utvecklat nya finansiella instrument för riskdelning, förbättrat arrangemangen för riskdelning, förenklat utlåningsförfarandena, påskyndat genomförandet av projekt i medlemsstaterna och i de branscher som drabbats hårdast av krisen. Denna förmåga att reagera snabbt förbättrades genom ett beslut som innebar att andelsägarna tidigarelade den kapitalökning som egentligen skulle ske först 2010. EIB:s kapital har ökat med 67 miljarder EUR och uppgår nu till 232 miljarder EUR, i linje med Lissabonstrategin.

Utöver analysen av EIB:s verksamhet under 2008 anser föredraganden att det är ytterst viktigt att titta närmare på olika förändringar som påverkar EIB:s framtid. En av dem är med all säkerhet Lissabonfördragets ikraftträdande som innebar en del institutionella förändringar för banken. Föredraganden betonar den positiva utvecklingen när det gäller revisionen av banken, men understryker betydelsen av att hitta en långsiktig lösning för ett tillfredsställande europeiskt system för banktillsyn.

Ett annat innovativt element till följd av Lissabonfördraget kan bli det förändrade förhållandet mellan EIB och Europeiska unionen. När det gäller detta har föredraganden lagt fram en rad ändringsförslag, och bland annat föreslagit att Europeiska unionen skulle kunna bli andelsägare i EIB.

När det gäller banktillsyn behövs det fortfarande en europeisk banktillsynsmyndighet som kan upprätta tydliga allmänna tillsynsregler som även skulle gälla för EIB:s verksamhet. Föredraganden betonar därför betydelsen av en kompetent europeisk bankmyndighet (EBA) inom ramen för den europeiska finanstillsynsmyndigheten och påpekar att även EIB borde omfattas av denna myndighets behörighet, liksom andra finansinstitut som är verksamma i mer än ett EU-land. Föredraganden noterar att kommissionen också har en roll att spela i processen att hitta en lämplig lösning.

Öppenhet och bedrägeribekämpning är ämnesområden som är särskilt viktiga för Europaparlamentets budgetkontrollutskott, som fått föredraganden att framföra detaljerade synpunkter på dessa i årets betänkande. EIB har utan tvekan gjort tydliga ansträngningar för att ta hänsyn till de rekommendationer som parlamentet hittills gjort i detta avseende.

Prioriterade ämnen såsom nolltoleranspolitiken mot bedrägerier, politiken för att skydda personer som avslöjar missförhållanden och offentliga samråd förekommer i stor omfattning EIB:s bankverksamhet och åtgärder. Föredraganden har emellertid velat påpeka ett antal områden där öppenheten och tillgången till information bör ses över och förbättras, t.ex. när det gäller politiken för offentliggörande av information. För att underlätta förmedlingen av offentlig information om bankens verksamhet rekommenderar föredraganden att tillgången till viktiga dokument på alla EU-språk om EIB:s politik, mekanismer och bestämmelser bör förbättras.

Politiken när det gäller utländska finanscentrum är ett annat område som har stor betydelse för en korrekt och effektiv användning av skattebetalarnas pengar, och den har ett brett stöd bland budgetkontrollutskottets ledamöter. Omständigheterna har föranlett föredraganden att ta med förslag om att hindra medel från att försvinna till skatteparadis för att därmed garantera effektivitet även på detta område.

Slutligen understryker föredraganden vid sin analys av EIB:s strategiska program och mål att EIB spelar en framträdande roll vid finansieringen av små och medelstora företag, energi från förnybara källor och hållbara transportlösningar. Under finanskrisen läggs särskild vikt vid företag, hållbar och säker energi och begränsning av klimatförändringarna, såsom investeringarna i EU:s konvergensregioner. Som en följd härav kommer under de kommande två åren utlåningen till små och medelstora företag (genom finansiella mellanhänder) att ökas med ytterligare 2,5 miljarder EUR per år, utlåningen till energi och bekämpning av klimatförändringar kommer att öka med 6 miljarder EUR och utlåningen till konvergensregioner kommer att öka med 2,5 miljarder EUR. Föredraganden är också medveten om att värdet på lånen till små och medelstora företag redan har ökat med 42 procent för att uppgå till 8,1 miljarder EUR 2008, och på begäran av EIB:s andelsägare har 30 miljarder EUR öronmärkts för lån till små och medelstora företag under perioden 2008−2011. I betänkandet betonas de positiva effekterna av dessa åtgärder samtidigt som föredraganden vill se en förenkling av komplicerad byråkrati och begär en grundlig och detaljerad uppföljning av de verkliga effekterna av stödprogrammen för små och medelstora företag.

till budgetkontrollutskottet

över Europeiska investeringsbanken (EIB) – Årsrapport 2008
(2009/2166(INI))

Föredragande: Enikő Győri

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

– med beaktande av att globala lån till mellanhänder står för upp till 23 procent av EIB:s utlåning.

1. Europaparlamentet medger att EIB-gruppen kom med ett snabbt svar på den ekonomiska krisen genom att självfinansiera en ökning av sitt kapital, vilket innebar en ökning av utlåningsvolymen till stöd för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Parlamentet betonar att de åtgärder som vidtogs i slutet av 2008 innebar ytterligare finansiellt stöd till realekonomin motsvarande 15 000 miljoner euro per år för 2009 och 2010. Parlamentet förväntar sig att EIB:s stöd för 2009 på 75 000 miljoner euro kommer att öka investeringarna i realekonomin med ett totalt belopp på ungefär 225 000 miljoner euro.

2. Europaparlamentet välkomnar EIB:s omprioriteringar till följd av krisen, i synnerhet den större inriktningen på utlåning till små och medelstora företag. Parlamentet beaktar det faktum att den ekonomiska krisen ännu inte är över och att arbetslösheten fortfarande ökar. Parlamentet uppmanar EIB att tillämpa en utlåningspolitik med större risktagande till förmån för små och medelstora företag utan att riskera sin AAA-rankning. Parlamentet föreslår att EIB antar 2006 års riskkapitalmandat för Europeiska investeringsfonden för att bättre beakta den nuvarande ekonomiska oron och behovet av att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till kapital för projekt som innebär risktagande. Parlamentet begär att EIB:s deltagande i Jasmine-programmet, idag 20 miljoner euro, åtminstone ska fördubblas.

3. Europaparlamentet välkomnar EIB:s ansträngningar när det gäller dess miljöåtgärder och sociala åtgärder. Parlamentet understryker dock att kontrollmekanismerna för EIB:s utlåningsverksamhet fortfarande behöver förbättras för alla projekt, och särskilt när det gäller EU:s miljömässiga och sociala standarder. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EIB att göra utvecklingen av bindande och verksamma skyddsåtgärder för att garantera höga sociala och miljömässiga normer till en överordnad prioritering.

4. Europaparlamentet uttrycker med tanke på miljömässiga och sociala standarder sin oro över att EIB:s enhet för verksamhetsutvärdering endast utför utvärderingar i efterhand på ett begränsat antal projekt, och att EIB lägger hela ansvaret för efterlevnaden av miljömässiga och sociala standarder på de projektansvariga som erhåller finansiering från banken.

5. Europaparlamentet noterar de uppdaterade förteckningarna över banker som är intermediärer för EIB:s lån till små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar att dessa banker enligt avtal måste låna ut minst dubbelt så mycket pengar till små och medelstora företag som det belopp som de får i lån från EIB, för att garantera att en del av deras vinster från EIB:s finansiering kommer de små och medelstora företagen till godo på ett lämpligt sätt, och för att tillhandahålla information om finansieringens ursprung. Parlamentet anser att det nuvarande avtalsenliga ”påslaget” på 20 baspunkter är tämligen lågt och bör ökas. Parlamentet ser fram emot att EIB gör en utvärdering om hur effektivt bankerna har förmedlat EIB:s lån till små och medelstora företag och hur kontrollen skulle kunna förbättras.

6. Europaparlamentet är avseende skattekonsekvenserna oroat över den bristande transparensen vid tilldelning och uppföljning av globala lån. Parlamentet påminner om att ECB bör se till att låntagarna inte utnyttjar skatteparadis eller andra metoder, såsom missbruk av internpriser, som kan leda till skatteundandragande eller skatteflykt. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang ECB att kräva att finansiella mellanhänder offentliggör hur alla de globala lån och ramlån som de erhåller används, inbegripet en rapport om deras aktivitet i varje enskilt land där de är verksamma.

7. Europaparlamentet uppmanar EIB att i samband med bankens globala lån för stöd till små och medelstora företag garantera bättre övervakning och större transparens när det gäller typen av lån och slutlig mottagare av dessa. Mer allmänt uppmanar parlamentet EIB att avge en årlig rapport om sin utlåning till små och medelstora företag, inbegripet en utvärdering av denna utlånings tillgänglighet och effektivitet.

8. Europaparlamentet föreslår att det inrättas en resultattavla över multiplikatoreffekterna av EIB:s utlåningsverksamhet.

9. Europaparlamentet begär att man stärker den kombinerade användningen av EU‑stöd med EIB:s finansiella instrument, i synnerhet i de sammanhållningsregioner och länder där det är särskilt svårt att anskaffa eget kapital, i syfte att främja sammanhållning och förhindra en ytterligare nedgång i de länder som drabbats svårast av krisen.

10. Europaparlamentet betonar att EIB:s externa åtgärder bör vara i linje med EU:s politiska mål i enlighet med vad som föreskrivs i fördragen om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. När det gäller utlåningspolitiken anser parlamentet att EIB, i egenskap av en bank som styrs av EU:s politik, bör upprätthålla en balans mellan de olika regionerna i EU:s grannskap. När det gäller regioner där EIB:s verksamhet kan överlappa verksamheten inom andra regionala eller internationella offentligt finansierade finansinstitut anser parlamentet att det kan bli nödvändigt att fastställa en tydlig arbetsuppdelning. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang investeringsramen för västra Balkan. Parlamentet erinrar dock om att det befintliga samarbetsavtalet mellan kommissionen, EIB och EBRD om finansiering av åtgärder i östra grannskapsområdet, Ryssland och Centralasien bör ses över. Parlamentet välkomnar därför att styrkommittén med ”visa personer” instämmer med de rekommendationer som Europaparlamentet antog i mars 2009 om en bättre ömsesidig förståelse mellan EIB och EBRD.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

till budgetkontrollutskottet

över Europeiska investeringsbanken (EIB) – Årsredovisning 2008
(2009/2166(INI))

Föredragande: Constanze Angela Krehl

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet välkomnar med intresse årsredovisningen för 2008, och särskilt EIB‑gruppens verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar vari man redogör för de åtgärder som vidtagits för att uppfylla bankens strategiska mål som kompletterar och förstärker EU:s politiska mål.

2. Europaparlamentet lovordar EIB:s höga kapitaltäckningsgrad och berömmer dess bonuskultur. I ljuset av den senaste tidens kriser i banksektorn i allmänhet, anser parlamentet att EIB skulle kunna tjäna som förvaltningsmall i denna sektor.

3. Europaparlamentet noterar att ekonomisk och social sammanhållning och konvergens, och i synnerhet konvergenspelaren i EU:s sammanhållningspolitik, är ett av EIB:s huvudmål.

4. Europaparlamentet värdesätter att EIB bidrog till konvergensmålet genom att låna ut 21 miljarder EUR, 41 procent av EIB:s totala utlåning i EU, till konvergensprojekt.

5. Europaparlamentet betonar mervärdet av att vidta åtgärder i samarbete med kommissionen samt av bankens tillvägagångssätt att ge extra stöd och kraft till strukturfondsinsatser.

6. Europaparlamentet uppmanar EIB att i sina årsredovisningar utveckla en mer detaljerad och metodologiskt harmoniserad analys av tillämpningen av de finansiella instrument som kompletterar strukturfondernas verksamhet. I detta sammanhang skulle banken kunna förklara för parlamentet hur Finansieringsinstrumentet för riskdelning, som den har inrättat tillsammans med kommissionen, fungerar. Av särskild relevans är samspelet mellan detta instrument, finansieringen inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning samt strukturfonderna.

7. Europaparlamentet begär att EIB:s redovisning i framtiden redogör för större lån som kompletterar bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) till regioner som genomför tekniskt avancerade program eller program som är kopplade till förnybar eller ren energi.

8. Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som EIB spelar genom att stödja små och medelstora företag under finanskrisen. Parlamentet noterar i detta sammanhang att på begäran av EIB:s aktieägare har 30 miljarder EUR öronmärkts för lån till små och medelstora företag under perioden 2008–2011 och att hälften av denna summa har tillgängliggjorts mellan 2008 och 2009. Parlamentet är medvetet om den inbyggda hävstångseffekt som fastställer att för varje euro som EIB lånar ut till en finansiell partner måste partnern visa att den har givit två euro i krediter till små och medelstora företag. Parlamentet betonar likväl att det är viktigt med höga tillsynsnivåer för att se till att finansiella partner inte hamstrar EIB-krediter för att stabilisera sina egna balansräkningar.

9. Europaparlamentet påminner om de rekommendationer som lämnades i dess resolution av den 25 mars 2009 om årsrapporterna för 2007 för EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling[1], där parlamentet i punkt 8 uppmanade EIB ”att i samband med bankens globala lån för stöd till små och medelstora företag förbättra övervakningen och säkerställa insyn när det gäller typen av lån och slutlig mottagare av dessa”. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare förbättra insynen i sin utlåning via finansiella mellanhänder och att fastställa klara finansieringsvillkor för finansiella mellanhänder samt kriterier för utlåningseffektivitet. Parlamentet uppmanar vidare EIB att avge en årlig rapport om sin utlåning till små och medelstora företag, inbegripande en utvärdering av denna utlånings tillgänglighet och effektivitet.

10. Europaparlamentet uppmanar EIB att harmonisera sin utlåning till små och medelstora företag med strukturfondsbidrag till konvergensregioner samt att se till att stöd är jämt fördelat mellan olika typer av små och medelstora företag.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

[1] Antagna texter, P6_TA(2009)0185.

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Rachida Dati, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Elisa Ferreira, Vicky Ford, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Enikő Győri, Liem Hoang Ngoc, Othmar Karas, Jürgen Klute, Werner Langen, Astrid Lulling, Hans-Peter Martin, Arlene McCarthy, Sławomir Witold Nitras, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Peter Simon, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Thijs Berman, Sophie Briard Auconie, Ashley Fox, Sophia in ‘t Veld, Philippe Lamberts, Gay Mitchell, Werner Schulz

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy