Förfarande : 2009/2228(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0120/2010

Ingivna texter :

A7-0120/2010

Debatter :

PV 05/05/2010 - 25
CRE 05/05/2010 - 25

Omröstningar :

PV 06/05/2010 - 7.7
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0153

BETÄNKANDE     
PDF 185kWORD 132k
14.4.2010
PE 438.144v04-00 A7-0120/2010

om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp

(2009/2228(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Patrizia Toia

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp

(2009/2228(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp (KOM(2009)0111) samt den efterföljande rekommendationen av den 9 oktober 2009 (K(2009)7604,

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Investera nu i morgondagens Europa” (KOM(2009)0036),

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 11–12 december 2008, och i synnerhet målen på klimat- och energiområdet,

–   med beaktande av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa (KOM(2008)0800),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till ökad energieffektivitet” (KOM(2008)0241),

–   med beaktande av den politiska överenskommelsen mellan Europaparlamentet och rådet om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda (omarbetning) KOM(2008)0780),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för utbyggnaden av intelligenta transportsystem i Europa” (KOM(2008)0886),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna” (KOM(2006)0545),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7‑0120/2010), och av följande skäl:

A. För att konsekvenserna av klimatförändringarna ska kunna minskas krävs särskilda åtgärder för att minska energiförbrukningen och växthusgasutsläppen, främst genom åtgärder för att främja energieffektivitet och förnybara energikällor.

B.  De ambitiösa klimat- och energimål som EU har fastställt fram till 2020 kan bara uppfyllas genom kombination av energibesparande och energieffektiva åtgärder och av energiåtgärder och andra relevanta åtgärder, i synnerhet inom forskning och innovation och genom att kontinuerligt sätta upp ambitiösa mål för sektorer som inte regleras av EU:s utsläppshandelssystem och för produkters energiprestanda.

C.  Energibesparingar åstadkoms inte tillräckligt snabbt för att 2020-målet ska uppnås, och de befintliga åtgärder som avser utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik motsvarar inte utmaningarna för att gå mot ett hållbart system med låga koldioxidutsläpp.

D.  Informations- och kommunikationssektorn (IKT-sektorn) står för ca åtta procent av elförbrukningen och för två procent av koldioxidutsläppen i Europa (11,75 procent härrör från användningen av IKT-produkter och -tjänster och 0,25 procent från framställningen av dessa) och får snabbt ett allt större koldioxidavtryck.

E.  IKT står för nästan 7 procent av arbetskraften och mer än 6 procent av BNP. Risken för att EU förlorar sin ledande position inom digital teknik är stor och därför måste innovationen inom denna sektor omedelbart intensifieras både för att gynna vårt klimat och för att skapa gröna jobb i framtiden.

F.  IKT-sektorn har en enorm outnyttjad potential för energibesparing och kan bidra till energieffektiviteten genom en rad tillämpningar, som hittills inte har utnyttjats i tillräcklig grad.

G.  Informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan bidra väsentligt till att göra EU:s ekonomi energieffektivare, särskilt byggnads- och transportsektorn men även samhället i allmänhet, genom bättre produktion och distribution av energi så att man närmar sig målet om 20 procent energisparande senast 2020.

H.  Förnybara energikällor kan vara en tillgång när det gäller att tillgodose behovet av elektricitet i IKT-sektorn. IKT-baserade system kan minska energiförbrukningen i byggnader med upp till 17 procent och koldioxidutsläppen i samband med transporter med upp till 27 procent.

I.  Bransch- och näringslivsorganisationerna inom framför allt transport-, tillverknings- och byggsektorn har en viktig roll att spela för att minska energiförbrukningen och bör i detta avseende även verka för användning av informations- och kommunikationsteknik.

J.  IKT är en teknik som kan göra det möjligt att reducera växthusgasutsläpp genom eldistributionsnät (smarta nät), smarta byggnader, smarta hem och smarta mätare, miljöeffektiv transport och minskad materialanvändning, miljöeffektiva industriprocesser och organisatorisk hållbarhet.

K.  Motordrivna system inom industrin står för 65 procent av industrins totala elförbrukning. Med smarta motorer skulle koldioxidutsläppen kunna minskas med 0,97 Gt till 2020.

L.  Mätningen och övervakningen av energiförbrukningen förutsätter kompatibla metoder och verktyg. Installationen av smarta räknare kan minska energiförbrukningen med upp till tio procent, främja ökad användning av fördelad tilldelning (mikrogenerering) och minska energiförlusten i nätverk med låg kapacitet och på så vis främja användning av förnybar energi.

M.  Användningen av denna teknik är direkt kopplade till utbyggnaden och utvecklingen av bredband i Europa.

N.  De åtgärder som hittills vidtagits inom ramen för den europeiska forsknings- och innovationspolitiken samt utbytet av information och bästa metoder behöver integreras i större utsträckning. EU:s strukturfonder och fonder för forskning och utveckling, medlemsstaternas insatser och EIB:s finansieringsmekanismer måste samordnas bättre så att synergieffekter kan skapas.

O.  Ansvaret och befogenheterna när det gäller fysisk planering, energiförsörjning, förvaltningen av offentliga byggnader och trafikstyrningen åligger nationella, regionala och lokala myndigheter.

P.  Det är viktigt att öka konsumenternas medvetenhet om ny teknik och potentiella ekonomiska vinster och energibesparingsvinster som kan göras och att förbättra konsumenternas möjligheter att styra sin energiförbrukning.

Q.  För närvarande går 15–20 procent av pengarna för att driva datacentraler till strömförsörjning och kylning.

R.  Informations- och kommunikationstekniken innebär miljömässiga vinster genom att olika sektorers tjänster görs tillgängliga på nätet.

S.  Energieffektivitet kan bidra till att motverka den växande oron för energitryggheten i hela Europeiska unionen.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande och den efterföljande rekommendationen och stöder de allmänna riktlinjerna däri.

2.  Parlamentet efterlyser åtgärder för att garantera skyddet av personuppgifter i samband med smart mätning.

3.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att före utgången av 2010 lägga fram rekommendationer för att smarta mätare ska införas i enlighet med tidsplanen i det tredje energimarknadspaketet. Minimikrav för smarta mätares funktioner bör fastställas, som ger konsumenterna större möjligheter att styra sin energiförbrukning och som kan jämna ut behovskurvan. Det bör också införas nya energitjänster och ett innovativt, harmoniserat och driftskompatibelt europeiskt smart nät, som beaktar alla de metoder i medlemsstaterna som visat sig fungera bäst, framför allt för hantering av dubbelriktade effekt- och informationsflöden i realtid. Vid fastställandet av minimifunktionerna bör hänsyn tas till det arbete som utförs av de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN, Cenelec och Etsi för att definiera ”ytterligare funktioner” i mandat 441 för standardisering av smarta mätare.

4.  Europaparlamentet framhåller att det förväntas betydande tekniska framsteg och organisatoriska innovationer med stark koppling till IKT för att uppnå energibesparingspotentialen under de kommande decennierna.

5.  Europaparlamentet anser att IKT är oundgängligt för att undanröja sambandet mellan ekonomisk tillväxt och växthusgasutsläpp med hjälp av tre grundstrategier för att begränsa klimatförändringarna: minskning av energiförbrukningen, ökning av energieffektiviteten och integrering av förnybara energikällor.

6.  Europaparlamentet konstaterar att det bara är genom en gemensam metod för mätning av energiförbrukningen och koldioxidutsläppen och jämförbara metoder för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav för energiprestanda inom byggsektorn som det är möjligt att jämföra uppgifterna i de olika medlemsstaterna och förbättra energieffektiviteten. Informations- och kommunikationstekniken behöver också snabbt standardiseras då det är ett minimikrav för kompatibilitet. Standardiseringen bör förutom mätningsfunktioner också omfatta tillgången till avtalsuppgifter och uppgifter om förbrukningen, möjligheten att kommunicera med operatörernas centrala system över elnätet samt fjärranslutning och fjärravkoppling av elförsörjningen.

7.  Europaparlamentet betonar att IKT-standardiseringen är en del av det allmänna standardiseringsarbetet och bidrar till politiska mål som avser förbättring av den europeiska industrins konkurrenskraft i enlighet med Lissabonstrategin. Parlamentet stöder genomförandet av 2009 års arbetsprogram för IKT-standardisering inom de fastställda prioriterade områdena e-hälsa, e-integration, intelligent transport, IKT för miljön, e-handel, e-kompetens, e-lärande, skydd av personuppgifter, integritetsskydd, nätverks- och informationssäkerhet.

8.  Europaparlamentet menar att om informations- och kommunikationstekniken kan bidra till att spara energi genom att den möjliggör ständig dataövervakning i syfte att optimera offentlig och privat energiförbrukning och förbättra energieffektiviteten inom många sektorer, bör IKT-sektorn föregå med gott exempel och vidta åtgärder för att markant minska sin egen energiförbrukning, med tanke på att energiförbrukningen inom denna sektor ökar exponentiellt. Parlamentet uppmanar kommissionen att börja överväga hur IKT kan bidra till en effektiv ekonomi ur ett resursanvändningsperspektiv.

9.  Europaparlamentet betonar att EU bör gå i täten för arbetet med att utveckla koldioxidsnåla IKT-tillämpningar. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att främja spetsforskningskompetens inom IKT och stödja offentliga och privata investeringar i högrisksamarbeten inom forskning och innovation på IKT-området.

10. Europaparlamentet anser att informations- och kommunikationstekniken kan spela en viktig roll när det gäller att mäta och beräkna klimatförändringarnas globala effekter och utvärdera klimatskyddsåtgärderna och på så vis bidra till att finjustera klimatpolitiken.

11. Europaparlamentet betonar att IKT-sektorns insatser för att minska sin egen energiförbrukning framför allt bör gälla datacentralerna.

12. Europaparlamentet framhåller vikten av IKT-sektorns egen energiförbrukning och uppmanar sektorn att genomföra kommissionens rekommendation (K(2009)7604) så snart som möjligt och åtminstone inom de tidsfrister som anges i rekommendationen.

13. Europaparlamentet anser att för att uppnå potentialen för energibesparingar under de kommande decennierna skulle elnäten kunna bli intelligenta system med flexibla, kontrollerade effektflöden som stöds av avancerad informationsteknik.

14. Europaparlamentet konstaterar att i hushåll och inom bygg-, transport-, logistik- och industrisektorn kan IKT användas på en rad olika sätt för att förbättra energieffektiviteten och energiförvaltningen. En sådan användning av IKT har betydelse för bland annat elförsörjnings-, belysnings-, uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssektorerna samt även de möjligheter som IKT erbjuder när det gäller mätning, kontroll och automatisering. Europaparlamentet vidhåller att smarta mätare, effektiv belysning, datormoln och distribuerad mjukvara kan förändra användarmönstren för energikällor.

15. Europaparlamentet konstaterar att IKT kan förse stadsplaneringen och förvaltningen av städernas infrastruktur med innovativa lösningar för att minska koldioxidutsläppen.

16. Europaparlamentet menar att IKT kan få en nyckelroll för förbättrad energieffektivitet, framför allt inom förvaltning och verksamhet i tätbebyggda områden. Parlamentet anser att projektet ”smarta städer” visar på IKT:s potential att minska energiförbrukningen och uppmuntrar andra städer att förbättra sina resultat och införa bra metoder.

17. Europaparlamentet framhåller att ett närmare samarbete mellan offentliga myndigheter och leverantörer av offentliga tjänster vid införandet av smarta mätare skulle kunna minska kostnaderna och ge konsumenterna bättre tjänster.

18. Europaparlamentet betonar vikten av att involvera allmännyttiga företag, kommunfullmäktige och kommunala myndigheter i beslutsprocessen för att vidta konkreta åtgärder för att minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten. Parlamentet framhåller vikten av IKT i detta sammanhang.

19. Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att samtliga energiförbrukande sektorer bör bidra så mycket som möjligt till förbättringen av energieffektiviteten. Om de övergripande målen på EU-nivå ska uppfyllas krävs energisparande på alla nivåer.

20. Europaparlamentet betonar att IKT-sektorn också måste bemöda sig att förbättra energieffektiviteten och i större utsträckning göra energiförsörjningen koldioxidneutral genom att utveckla utrustningen, kommunikationsnäten och överföringssystemen. Samtidigt måste kommissionen vara flexibel och anpassa bestämmelserna till den tekniska utvecklingen i sektorn.

21. Europaparlamentet framhåller att mät- och kontrolltekniker tillsammans med motsvarande mjukvara är avgörande för att kunna förverkliga potential för resursbesparingar inom industrisektorn.

22. Europaparlamentet beklagar de långsamma framstegen när det gäller att utnyttja den potential som energieffektivitet och energisparande har för att minska växthusgasutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta full hänsyn till IKT:s besparingspotential vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter(1).

23. Europaparlamentet betonar vikten av IKT:s påverkan på energieffektivitet, något som också uppmärksammades genom att denna fråga år 2007 utsågs till en särskild prioritering för IKT inom det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling(2).

24. Europaparlamentet menar att en återhämtning av den europeiska ekonomin bör prioriteras genom investeringar i ny teknik och i synnerhet genom utvecklingen av bredband i olika medlemsstater som ett medel för ekonomisk tillväxt, för att allt fler medborgare och företag i EU ska få tillgång till nya system och nya tillämpningar och för att uppfylla EU:s energieffektivitetsmål fram till 2020. IKT-utveckling som möjliggör omställning till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp kommer dessutom att bidra både till att energiförsörjningsberoendet minskar och till att de höga kostnaderna för råmaterial kan hanteras.

25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, genom utveckling av lämplig infrastruktur, underlätta tillgång till Internet via bredband för alla EU:s medborgare i syfte att säkerställa lika tillgång till online-tjänster som kan minska behovet av resor.

26. Europaparlamentet efterlyser utveckling och spridning av e-tjänster (e-banktjänster, e‑handel, e-förvaltning, e-lärande, e-hälsa) och distansarbete för att förbättra kvaliteten på de tjänster som erbjuds medborgarna och samtidigt minska koldioxidutsläppen. Medlemsstaterna uppmanas att utveckla dessa tjänster som förutom att vara tidsbesparande också minskar behovet av transporter.

27. Europaparlamentet betonar logistikens betydelse för rationellare transporter och minskade koldioxidutsläpp. De offentliga och privata investeringarna i IKT-verktyg måste öka för att smarta energiinfrastrukturer för transporter ska kunna utvecklas och i synnerhet för att e-transport och intelligenta transportsystem ska bli verklighet.

28. Europaparlamentet anser att användning av intelligenta transportsystem (ITS) inom vägtransporter och för anslutning till andra transportsätt kan bidra till att minska trafikstockningarna och deras negativa miljöeffekter. Tillämpning av IKT inom passagerartransporter och tillgång till ny teknik och minimiinformation om vägarna och deras interaktion med däck och väderförhållanden, med meddelandeskärmar i fordonet, kommer att göra det möjligt att resa och transportera varor effektivare, snabbare och säkrare.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av IKT vid planeringen av en ny europeisk transportpolitik. Europaparlamentet efterlyser att alla sådana planer från kommissionen inkluderar IKT-lösningar, bland annat för regleringen av trafikflöden och för att öka intermodaliteten i transportsektorn och optimera balansen mellan olika transportsätt.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda de tillämpningar som krävs för att utveckla en teknisk infrastruktur som gör det möjligt att minska vägtransporterna och utveckla intermodaliteten.

31. Europaparlamentet framhåller att för att åstadkomma energibesparingar inom transportsektorn skulle resor kunna undvikas genom virtuella möten, och intelligenta transportsystem kommer att möjliggöra ett högeffektivt transportsystem.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser för användning av IKT på transportområdet, särskilt användning av övervaknings- och mätinstrument. Parlamentet anser att man måste ta hänsyn till mätresultaten vid trafikreglering i realtid och vid utveckling och finjustering av transportnäten i städer och regioner.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ökad användning av smarta motorer genom att stödja de viktigaste sektorer och gemensamma teknikplattformar som berörs.

34. Europaparlamentet framhåller behovet av en gemensam strategi för utveckling och tillverkning av elbilar. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att prioritera såväl smarta bilar och smarta vägprojekt som pilotprojekt inom forskning och utveckling för komponenter avseende fordon till fordon (V2V) och fordon till väg (V2R), vilket kan skapa nya affärsmöjligheter för europeiska IKT-företag.

35. Europaparlamentet rekommenderar att man inom ramen för verksamheten vid Europeiska institutet för innovation och teknik prioriterar initiativ för utveckling av informations- och kommunikationsteknik för hållbara intelligenta städer, eftersom över 80 procent av EU‑medborgarna bor i städer och dessa står inför det europeiska samhällets största utmaningar när det gäller hållbar utveckling, rörlighet, kommunikation, hälsa, säkerhet, välfärd osv.

36. Europaparlamentet betonar att kommissionens framtida förslag om att fastställa en ny digital agenda för Europa bör syfta till att orientera IKT mot en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar till utnyttjande av IKT-teknik för att de fastställda målen för minskning av koldioxidutsläpp ska kunna nås inom viktiga sektorer till 2020 och efterlyser främjande av ansvarsfull energiförbrukning, i synnerhet genom installation av smarta mätare. Parlamentet påpekar även att särskilda mål för att minska IKT-sektorns koldioxidavtryck till 2015 bör fastställas.

37. Europaparlamentet konstaterar att ett viktigt hinder för en utbredd användning av IKT inom industri och offentliga tjänster är att den nödvändiga utbildningen på detta område är otillräcklig.

38. Europaparlamentet rekommenderar att översynsklausulen i direktivet om byggnaders energieffektivitet respekteras och att tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta även mindre byggnader i nästa översyn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra direktivet och rekommenderar även att informations- och kommunikationstekniken integreras i genomförandeåtgärderna för energieffektivitet. Medlemsstaterna uppmanas även att göra offentliga byggnaders energicertifikat offentligt tillgängliga och lätta att jämföra.

39. Europaparlamentet framhåller att användningen av intelligenta hushållsapparater måste öka så snabbt som möjligt genom kommersiellt utnyttjande av det gemensamma teknikinitiativet Artemis.

40. Europaparlamentet framhåller att en mer omfattande tillämpning av IKT kommer att stimulera den ekonomiska tillväxten i EU och marknaden för ny teknik för energieffektivitet samt gröna jobb och att betydande investeringar behövs både för forskning och utveckling och för utnyttjande av dagens teknik. Medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra både offentliga och privata investeringar i energieffektivitet och i detta avseende betonas medlemsstaternas och kommissionens ansvar som offentliga upphandlare.

41. Europaparlamentet betonar de privata investeringarnas viktiga roll när det gäller att nå de nödvändiga finansieringsnivåerna och anser därför att EU bör trygga en gynnsam marknad och ett regelverk för att främja företagens strävan efter en ambitiös energieffektivitetsstrategi. Parlamentet anser att marknaderna med dessa förutsättningar kommer att nå de mål som satts upp för dem och uppmanar därför kommissionen att fastställa konkreta, ambitiösa mål som är förenliga med informations- och kommunikationsteknikens potential såsom beskrivs i kommissionens meddelande (KOM(2009)0111).

42. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i utbildning i energieffektivitet som bör påbörjas i skolorna och uppmuntrar utvecklingen av innovativa IKT-baserade energieffektivitetskurser i ett brett nätverk av grund- och gymnasieskolor.

43. Europaparlamentet anser att projekt som gäller smarta mätare och IKT i allmänhet kräver omfattande informationskampanjer för att förklara fördelarna med dem för medborgarna. Parlamentet framhåller att det är av största vikt att informera allmänheten om behovet av och fördelarna med smarta mätare för att undvika att medborgarna missförstår projektet och inte ger det sitt stöd. Europaparlamentet menar därför att det är viktigt att smarta mätare börjar användas så snabbt som möjligt för att optimera energiproduktionen och elnäten. Med hjälp av smarta mätare kan konsumenterna styra sin förbrukning på effektivast möjliga sätt. Parlamentet betonar i detta sammanhang att mätning, kontroll och automatisering av förbrukningen är viktiga inslag i ett optimerat elförsörjningssystem som å ena sidan ska garantera energieffektivitet och å andra sidan integrera förnybara energikällor, förvaltning av energilagring och laddning av framtidens elbilar. Smarta mätare är av avgörande betydelse för processen men utgör bara ett första steg i utvecklingen av smarta elnät.

44. Europaparlamentet understryker att det, med tanke på informations- och kommunikationsteknikens stora betydelse för den ekonomiska utvecklingen i EU:s städer och regioner, är nödvändigt att samråda med officiella företrädare för lokala och regionala myndigheter, när EU-program ger stöd på prioriterade åtgärdsområden av betydelse för dessa myndigheter.

45. Europaparlamentet framhåller att smarta nät är nödvändiga på medlemsstats- och EU-nivå för att till fullo utnyttja fördelarna med smarta mätare och uppmanar därför kommissionen att överväga investeringsprogram på EU-nivå. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och underlätta användning av smart mätning för användare i affärs- och bostadsfastigheter. Europaparlamentet framhåller att införandet av smarta mätare endast är ett nödvändigt inslag i byggandet av ett europeiskt integrerat smart nät. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att gå vidare med användningen av IKT-lösningar för detta ändamål.

46. Europaparlamentet betonar behovet av att övervaka hur IKT:s utveckling påverkar olika aspekter av hållbar utveckling, särskilt när det gäller miljöfrågor och sociala frågor, inbegripet det hot mot miljön och hälsan som är kopplat till användning av gammal utrustning och den sociala ojämlikhet som orsakas av digital utestängning.

47. Europaparlamentet berömmer de medlemsstater som redan har infört smarta mätare och uppmanar övriga medlemsstater att snarast möjligt göra framsteg på detta område. Kommissionen uppmanas att medfinansiera så många pilotprojekt som möjligt i stor skala och att använda sig av befintliga finansierings- och forskningsmedel för detta ändamål.

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja effektiva IKT-lösningar som kan uppgraderas och utvidgas genom offentlig upphandling.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en europeisk webbportal med bästa lösningar vid användning av IKT för att förbättra energieffektiviteten. Portalen skulle ge konsumenter och offentliga myndigheter användbar information. Europaparlamentet efterlyser en EU-omfattande mediekampanj med målet att utbilda allmänheten i energibesparande metoder vid användning av elapparater.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till unionens mindre utvecklade regioner i IKT-planeringen och att säkra resurser för medfinansiering av införandet av smarta mätare och andra IKT-projekt i dessa regioner för att trygga deras medverkan och förhindra att de utesluts från gemensamma europeiska satsningar.

51. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp inom kommissionen för smarta nät och rekommenderar att denna i sitt arbete tar hänsyn till synpunkterna från alla berörda parter. Kommissionen uppmanas att regelbundet informera parlamentet om hur arbetet i arbetsgruppen fortskrider.

52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av arbetsgruppens arbete utarbeta ett meddelande om smarta mätare som

a. fastställer hindren för användning i stor skala av smarta mätare,

b. välkomnar den praktiska vägledning som utarbetats tillsammans med Regionkommittén om hur lokala och regionala myndigheter kan utnyttja IKT i sina energieffektivitets- och miljöplaner; denna användning kommer att förbättra företagens möjligheter på lokal och regional nivå,

c. föreslår hur man så snabbt som möjligt ska komma fram till en gemensam beskrivning av minimikraven för smarta mätares funktioner,

d.  fastställer en tidsplan för upprättandet av specifikationer och standarder för utveckling av smart konsumentelektronik som är kompatibel med smarta mätare,

e. fastställer en tidsplan med smarta (specifika, mätbara, lämpliga, realistiska och tidsbaserade) mål för hur smarta mätare snabbare ska börja användas i medlemsstaterna och

f. inrättar ett system för utbyte av bästa metoder på området.

53. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna före utgången av 2010 måste enas om en gemensam beskrivning av minimikraven för smarta mätares funktioner, som främjar decentraliserad produktion och energieffektivitet, för att konsumenterna ska få fullödig och relevant information som ger dem möjlighet att när som helst kontrollera sin energiförbrukning och anpassa den efter sina behov och därigenom hjälper dem att styra förbrukningen effektivare.

54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en kortfattad handlingsplan för minskad energiförbrukning med hjälp av IKT i EU-institutionernas byggnader, för att föregå med gott exempel för medlemsstaterna och EU-medborgarna.

55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av 2010 fastställa en bindande tidsplan som alla IKT-sektorer och medlemsstater ska följa för att uppfylla målen för minskade koldioxidutsläpp.

56. Europaparlamentet anser att man vid valet av rättsliga instrument och gemensamma åtgärder på EU-nivå framför allt bör uppmärksamma de merkostnader som dessa åtgärder kan innebära för EU-medborgarna samt den europeiska industrins produktionskostnader och administrativa kostnader.

57. Europaparlamentet uppmanar kommission att ta fram ett finansiellt instrument som en del av EU-finansieringen för att uppmuntra små och medelstora företag att utveckla sin hållbara koldioxidsnåla energiteknik.

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa EU-budgeten för att påskynda utvecklingen och utnyttjandet av kostnadseffektiv teknik med låga koldioxidutsläpp, framför allt i syfte att tillgodose de ekonomiska behoven för genomförandet av den strategiska EU-planen för energiteknik.

59. Europaparlamentet välkomnar initiativet ”Convenant of Mayors” som forum för utbyte av god praxis och som föregångare för städer som sätter upp ambitiösa mål för att öka energieffektiviteten. Parlamentet gratulerar de städer och organisationer som utvecklar god praxis för användning av IKT för att öka städernas energieffektivitet och uppmuntrar spridning av sådan praxis.

60. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja åtgärder för att utbilda och öka medvetenheten bland användare, så att IKT:s fulla potential för energisparande kan utnyttjas.

61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med lämpliga internationella partner främja utveckling av gemensamma internationella standarder för företagens rapportering av koldioxidutsläpp, så att de kan mäta sina egna utsläpp på ett jämförbart och effektivt sätt.

62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen av extern behandling, eftersom denna teknik har en enorm potential att bidra till att öka energieffektiviteten och minska det avfall som vanligtvis är associerat med regelbunden uppdatering av IKT.

63. Europaparlamentet hoppas att initiativ tas för att utnyttja IKT:s potential att minska svinnet inom livsmedelsindustrins logistikkedja, bland annat genom samordnade insatser inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling.

64. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 285, 31.10.2009, s. 10.

(2)

EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.


MOTIVERING

EU fastställde i december 2008 ambitiösa mål för energibesparingar och minskade koldioxidutsläpp fram till 2020. För att uppfylla målen identifierade kommissionen i sitt meddelande av den 12 mars 2009 informations- och kommunikationsteknik som ett sätt att förbättra energieffektiviteten i de enskilda medlemsstaterna.

Informations- och kommunikationsteknikens roll

Informations- och kommunikationsteknik kan bidra till

att övervaka och styra energiförbrukningen inom olika sektorer, i synnerhet i bygg- och transportsektorn,

nya tillämpningar och ny teknik för att bättre utnyttja naturresurserna och främja användningen av renare produktionsmetoder och industriella processer.

En mer utbredd användning av informations- och kommunikationsteknik kan därför bidra till energieffektiviteten i EU och öka den europeiska industrins konkurrenskraft. De otaliga tillämpningarna som hittills inte utnyttjats i tillräckligt hög grad utgör i sig en potential för energibesparingar inom många sektorer. Dessa omfattar offentlig och privat belysning, uppvärmning av byggnader och luftkonditionering, trafikledning, logistik och transporter samt Internettjänster.

Kommissionen har beräknat att IKT-baserade system kan minska energiförbrukningen i byggnader, som uppskattningsvis står för 40 procent av den sammanlagda energiförbrukningen i EU, med upp till 17 procent och koldioxidutsläppen i samband med transporter med upp till 27 procent.

Ett viktigt medel för att rationalisera energianvändningen är smarta mätare som gör att konsumenterna kan få fullständig information i realtid om sin energiförbrukning och kostnaderna för denna.

Med hjälp av smarta mätare kan man åstadkomma informationsflöden i bägge riktningarna mellan nätoperatörer, energileverantörer och konsumenter. Installationen av smarta mätare kan enligt undersökningar som gjorts minska energiförbrukningen med upp till 10 procent.

Kommissionens ståndpunkt

Efter offentliggörandet den 12 mars 2009 av meddelandet som detta initiativbetänkande utgår från har kommissionen inlett ett brett offentligt samråd, och tack vare värdefullt bidrag från sakkunniga och undersökningar inom olika sektorer har det klarlagts hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till energieffektiviteten.

Man har fastställt en rad sektorer i Europa där informations- och kommunikationstekniken kan bidra till att uppfylla de ambitiösa energibesparingsmålen samt vilken roll kommissionen bör spela för att främja tillämpningen av ny teknik.

Ett av de främsta hindren för en utbredd användning av informations- och kommunikationstekniken är att det inte finns gemensamma metoder och verktyg för avläsning, kvantifiering och styrning av smarta mätare för att mäta energiförbrukningen och koldioxidutsläppen.

I kommissionens rekommendation av den 9 oktober 2009 uppmanas IKT-sektorn att före utgången av 2010 utarbeta gemensamma metoder för att fastställa gemensamma specifikationer för smarta mätare. Kommissionen föreslår också en tidsplan för införandet av smarta mätare i europeiska hushåll och går igenom de olika lagstiftningsalternativen för att målen fram till 2020 ska uppfyllas snabbare.

Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden ställer sig i princip bakom riktlinjerna i kommissionens meddelande och rekommendation. Jag anser att en mer utbredd användning av informations- och kommunikationstekniken kommer att stimulera det europeiska näringslivet och marknaden för ny teknik. Mot denna bakgrund menar jag att det bör läggas större vikt vid ett antal prioriterade åtgärder för att uppfylla EU:s mål. Dessa omfattar:

· Standardiseringen av mätinstrument: Många hinder för en snabb spridning av IKT‑verktyg och IKT-innovationer kan skyllas på frånvaron av gemensamma mätmetoder och mätinstrument. Jag anser att det på detta område bör vidtas bindande åtgärder och fastställas en detaljerad tidsplan, som alla aktörer inom sektorn måste iaktta. I detta sammanhang bör kommissionen ta hänsyn till befintliga mätningskriterier i vissa delar av Europa som på ett påtagligt sätt har bidragit till att minska energiförbrukningen och förbättrat energieffektiviteten vilket har inneburit stora ekonomiska vinster för slutanvändarna. Detta bör utgöra exempel på bästa metoder som man ska utgå från när man fastställer minsta gemensamma nämnare för teknik i Europa. Standardiseringen bör förutom mätningsfunktioner också omfatta tillgången till avtalsuppgifter och uppgifter om förbrukningen, möjligheten att kommunicera med operatörernas centrala system över elnätet samt fjärranslutning och fjärravkoppling av elförsörjningen. Eftersom de flesta handelstransaktioner och mätningar kan skötas på avstånd bidrar det till minskningen av koldioxidutsläpp, eftersom man inte behöver bege sig någonstans. Ett liknande tillvägagångssätt bör tillämpas för mätningen av gasförbrukningen, och fördelarna med smarta mätare kan då överföras till naturgasnätet. Slutligen är införandet av smarta mätare i hela EU avgörande för smarta bilar, som inom kort kommer att utgöra grundvalen för transporter. När det gäller valet av rättsligt instrument bör man främst se till hur standardisering kan åstadkommas snarast möjligt. I detta sammanhang bör en rekommendation inte uteslutas om det visar sig att lagstiftning skulle bli alltför kostsam ur ekonomisk och administrativ synvinkel.

· Pilotprojekt: För att informations- och kommunikationstekniken ska få en stor spridning menar jag att man måste uppmuntra partnerskap mellan sektorer och att lokala och regionala myndigheter måste uppmärksammas på de fördelar som informations- och kommunikationstekniken kan ha för energieffektiviteten. Kommissionen och medlemsstaterna bör i detta sammanhang göra större insatser för att inleda pilotprojekt genom att använda sig av befintliga verktyg, forskningsprogram eller genom nya skräddarsydda projekt.

· Fler tillämpningar av informations- och kommunikationstekniken: För att förbättra energieffektiviteten krävs en rad olika åtgärder för att minska förbrukningen och en bättre förvaltning av produktionen och tillhandahållandet av tjänster. Jag menar att informations- och kommunikationstekniken kan bidra betydligt till att de gemensamma energimålen uppfylls och att de tillämpningar som hittills inte har utnyttjats i tillräckligt hög grad bör komma till större användning i olika ekonomiska sektorer. En snabb spridning av IKT-baserade lösningar kräver också en omfattande bredbandstäckning.

· Spridning av bästa metoder: Europas befolkning koncentreras mer och mer till städerna. Hur man lyckas organisera och förvalta medelstora och stora städer är avgörande för att uppfylla de ambitiösa målen för minskningen av koldioxidutsläpp och energieffektivitet. Jag vill framhålla att användningen av informations- och kommunikationsteknik i planeringen och förvaltningen av städerna kan bidra väsentligt till att förbättra energieffektiviteten. Projektet med smarta städer och initiativet ”Convenant of Mayors” har visat vägen framåt. En framgångsrik stadsförvaltning kan tack vare informations- och kommunikationstekniken minska städernas energiinverkan betydligt. Spridningen av bästa metoder bör främjas och lokala beslutsfattare bör göras mer medvetna om fördelarna med att utnyttja informations- och kommunikationsteknik.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (22.3.2010)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp

(2009/2228(INI))

Föredragande: Daciana Octavia Sârbu

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan bidra väsentligt till att göra EU:s ekonomi energieffektivare, särskilt byggnads- och transportsektorn men även samhället i allmänhet, genom bättre produktion och distribution av energi så att man närmar sig målet om 20 procent energisparande senast 2020.

B.  Energibesparingar som uppnås genom IKT kommer att öka i och med bättre användarinvolvering och användaråtkomst samt ökad energieffektivitet inom själva IKT‑sektorn.

C. IKT är oundgänglig för en hållbar ekonomi grundad på produktion av förnybar energi.

D. IKT kan tillämpas för att informera användare om deras elförbrukning i realtid och därigenom skapa förutsättningar för ett mer energieffektivt beteende.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att främja smart mätning och smarta nät vid produktion, distribution samt användning av energi. Parlamentet understryker att detta bör möjliggöra tvåvägskommunikation mellan operatörer, leverantörer och användare av nätverk och därigenom underlätta optimal användning av smart mätning. Parlamentet efterlyser åtgärder för att garantera skyddet av personuppgifter i samband med smart mätning.

2.  Europaparlamentet betonar att energieffektivitet är ett sätt att minska energiförbrukningen, öka energisäkerheten och bidra till att begränsa skadorna på miljön, särskilt växthusgasutsläppen.

3.  Europaparlamentet understryker hur viktig IKT är för att minska behovet av resor, t.ex. genom telekonferenser, och för utvecklingen av e-tjänster såsom e-förvaltning och e‑hälsovård, och för att skapa intelligenta, miljövänliga transportlösningar som kan leda till minskade koldioxidutsläpp, mindre föroreningar och buller, samt bättre restider. Parlamentet betonar dock att enbart IKT inte kommer att räcka för att uppnå de nödvändiga minskningarna av transportrelaterade utsläpp.

4.  Europaparlamentet noterar dock att samhällen med hög användning av IKT också har en hög rörlighet, och att man genom att minska behovet av resor inom viss verksamhet inte nödvändigtvis minskar det totala antalet resor. Parlamentet anser att IKT-lösningar måste åtföljas av medvetenhet, utbildning och en beslutsam politik för att minska resandet. Parlamentet anser vidare att det vore ändamålsenligt med minskningsmål för företag och organisationer i detta sammanhang.

5.  Europaparlamentet beklagar de långsamma framstegen när det gäller att utnyttja den potential som energieffektivitet och energisparande har för att minska växthusgasutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta full hänsyn till IKT:s besparingspotential vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter(1).

6.  Europaparlamentet betonar vikten av IKT:s påverkan på energieffektivitet, något som också uppmärksammades genom att denna fråga år 2007 utsågs till en särskild prioritering för IKT inom det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling(2).

7.  Europaparlamentet betonar att IKT redan har bidragit till att göra byggnader energieffektivare genom exempelvis energihushållningssystem, halvledarbelysning och intelligenta belysningssystem.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa teknik för smart mätning, i synnerhet för att maximera användningen av förnybara energikällor i elnät så snart som möjligt.

9.  Europaparlamentet erkänner IKT:s potential att bidra till ökad energieffektivitet vid kolintensiva produktionsprocesser, såsom produktion av byggnadsmaterial och andra tillverkningsprocesser.

10. Europaparlamentet stöder införandet av en standardiserad metod för mätning av energieffektivitet och koldioxidutsläpp inom IKT-sektorn i syfte att möjliggöra en verifierbar minskning av energiintensiteten och koldioxidutsläppen under hela livscykeln för IKT-utrustning och IKT-komponenter, vilket kommer att möjliggöra innovationsdrivande konkurrens mellan verkligt miljövänliga IKT-lösningar.

11. Europaparlamentet betonar behovet av att övervaka hur IKT:s utveckling påverkar olika aspekter av hållbar utveckling, särskilt när det gäller miljöfrågor och sociala frågor, inbegripet det hot mot miljön och hälsan som är kopplat till användning av gammal utrustning och den sociala ojämlikhet som orsakas av digital utestängning.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och den privata sektorn att garantera FoU‑investeringar i IKT för att förbättra IKT:s egen energieffektivitet, utveckla dess roll i framtida elinfrastruktur för att möjliggöra strömflöden i två riktningar och anpassning av produktionen och förbrukningen av el samt utveckla koldioxidsnåla IKT-produkter och IKT-tjänster och därigenom se till att EU fortsätter att vara ledande i fråga om utveckling av miljövänliga arbeten.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Regionkommittén och medlemsstaterna arbeta för att inrätta ett webbnätverk för utbyte mellan regionala och lokala myndigheter av bästa metoder för att förbättra energiprestandan genom användning av IKT.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja åtgärder för att utbilda och öka medvetenheten bland användare, så att IKT:s fulla potential för energisparande kan utnyttjas.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja användningen av nya sociala medier för att underlätta interaktivt kunskapsutbyte, underlätta tillgång till information om den potential som energibesparande åtgärder har, samt uppmuntra medborgarna att agera miljövänligt.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, genom utveckling av lämplig infrastruktur, underlätta tillgång till Internet via bredband för alla EU:s medborgare i syfte att säkerställa lika tillgång till online-tjänster som kan minska behovet av resor.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i större utsträckning tillämpa IKT‑lösningar för att minska trafikstockningar och de negativa effekterna på människors hälsa, såsom föroreningar och buller.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen av extern behandling, eftersom denna teknik har en enorm potential att bidra till att öka energieffektiviteten och minska det avfall som vanligtvis är associerat med regelbunden uppdatering av IKT.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och underlätta användning av smart mätning för användare i affärs- och bostadsfastigheter.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genom offentliga upphandlingskontrakt främja energieffektiva IKT-lösningar som kan uppgraderas och utökas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.3.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

51

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Julie Girling, Nick Griffin, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Jo Leinen, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Pavel Poc, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Daciana Octavia Sârbu, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Christofer Fjellner, Matthias Groote, Judith A. Merkies, Michail Tremopoulos, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Dieter-Lebrecht Koch, Markus Pieper

(1)

EUT L 285, 31.10.2009, s. 10.

(2)

EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

7.4.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

23

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Lena Ek, Ioan Enciu, Adam Gierek, Norbert Glante, Robert Goebbels, Fiona Hall, Jacky Hénin, Edit Herczog, Sajjad Karim, Arturs Krišjānis Kariņš, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Michèle Rivasi, Jens Rohde, Paul Rübig, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Niki Tzavela, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lara Comi, António Fernando Correia De Campos, Rachida Dati, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Jolanta Emilia Hibner, Oriol Junqueras Vies, Bernd Lange, Marian-Jean Marinescu, Ivari Padar, Vladko Todorov Panayotov, Markus Pieper, Mario Pirillo, Silvia-Adriana Ţicău, Lambert van Nistelrooij, Hermann Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Isabelle Durant

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy