BETÄNKANDE om en union för Medelhavet
3.5.2010 - (2009/2215(INI))
Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Vincent Peillon
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om en union för Medelhavet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution,
– med beaktande av Barcelonaförklaringen som antogs under utrikesministrarnas konferens om EU–Medelhavsområdet i Barcelona den 27–28 november 1995 och genom vilken ett EU–Medelhavspartnerskap upprättas,
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet” (KOM(2008)0319),
– med beaktande av att Europeiska rådet i Bryssel den 13–14 mars 2008 godkände Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet,
– med beaktande av förklaringen från toppmötet i Paris om Medelhavsområdet den 13 juli 2008,
– med beaktande av slutförklaringen från utrikesministrarnas konferens om EU–Medelhavsområdet i Marseille den 3–4 november 2008,
– med beaktande av uttalandena från presidiet för parlamentariska församlingen EU–Medelhavsområdet (Empa) som antogs i Paris (12 juli 2008), Kairo (22 november 2009) och Rabat (22 januari 2010),
– med beaktande av slutsatserna från det inledande mötet för Församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU–Medelhavsområdet (Arlem) som hölls i Barcelona den 21 januari 2010,
– med beaktande av slutförklaringen från Euromedtoppmötet för ekonomiska och sociala råd och liknande organ som hölls i Alexandria den 19 oktober 2009,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska unionens politik för Medelhavsområdet, i synnerhet de från den 15 mars 2007[1] och den 5 juni 2008[2] samt resolutionen av den 19 februari 2009 om Barcelonaprocessen: en union för Medelhavet[3],
– med beaktande av slutsatserna från den andra Europa–Medelhavskonferensen på ministernivå med temat ”Stärkande av kvinnors roll i samhället”, som hölls i Marrakech den 11–12 november 2009,
– med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken[4],
– med beaktande av de utskottsrekommendationer Empa antog under sitt sjätte plenarsammanträde i Amman den 13–14 mars 2010,
– med beaktande av den rekommendation som Empa antog den 13 oktober 2008 i Jordanien och överlämnade till den första utrikesministerkonferensen i Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet, som hölls i Marseille,
– med beaktande av den stadga för Medelhavsunionens generalsekretariat som antogs den 3 mars 2010,
– med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0133/2010), och av följande skäl:
A. Medelhavsbäckenet är ett mycket viktigt område för EU, och i en värld präglad av ömsesidigt beroende är det de stora och integrerade regionala sammanslutningarna som är bäst skickade att hantera de sociala, kulturella, ekonomiska, miljörelaterade, demografiska, politiska och säkerhetsmässiga utmaningarna.
B. EU måste anta en strategisk plan som beaktar samtliga dessa utmaningar i förbindelserna med grannländerna i söder, och därvid ge särskild prioritet åt områdets sociala, ekonomiska och demokratiska utveckling.
C. I enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget ska unionen utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder i syfte att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på unionens värderingar och utmärks av nära och fredliga förbindelser som bygger på samarbete.
D. Unionen för Medelhavet (UfM) gör det möjligt att stimulera de regionala och multilaterala aspekterna av förbindelserna mellan EU och Medelhavsområdet och att främja möjligheterna att skapa ett område för fred, säkerhet och välstånd för 800 miljoner personer. UfM erbjuder en idealisk ram för att hantera de socioekonomiska utmaningarna, främja regional integration och garantera samarbete mellan partnerländerna.
E. Med sin betoning på en fördjupning av skiljda bilaterala förbindelser kan grannskapspolitiken inte ensam bidra till en gemensam process med några reformer av betydelse i regionen. I detta sammanhang erbjuder inrättandet av UfM en möjlighet att skapa större samstämmighet mellan den bilaterala och den regionala samarbetspolitiken, och på så sätt bättre främja målen för samarbetet mellan EU och Medelhavsområdet, mål som grundas på ett ömsesidigt erkännande av gemensamma värderingar, såsom demokrati, rättssäkerhet, god förvaltning och respekt för mänskliga rättigheter. Medlemsstaterna bör uppmanas att åta sig att genomföra den europeiska grannskapspolitiken på ett sammanhängande och trovärdigt sätt i enlighet med artikel 8 i EU-fördraget.
F. För att garantera samstämmighet mellan de många instrumenten för samarbete mellan EU och Medelhavsområdet är det nödvändigt att utgå från Barcelonaprocessens regelverk, vars mål och resultat måste förstärkas av UfM i enlighet med Parisdeklarationen av den 13 juli 2008, och att undvika att mångfaldiga eller överlappa befintliga politiska instrument och institutionella nivåer.
G. De senaste femton åren har Medelhavsländerna snabbt utvecklat nya handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser (t.ex. med Ryssland, Kina, Brasilien, och Gulfstaterna), och genomgått betydande samhällsförändringar (konsumtionsmönster, rörlighet, demografisk sammansättning osv.), vilket har fått konsekvenser för den interna – och i synnerhet den territoriella – balansen.
H. Ett begränsat kulturellt utbytet kan inte ensamt föra folket i Medelhavsområdet närmare varandra, och Europas kulturella betydelse för sina partner i Medelhavsområdet håller gradvist på att minska.
I. Det finns betydande och tilltagande skillnader mellan EU-länderna och tredjeländerna i Medelhavsområdet, och de strukturella svårigheterna, som är av både socioekonomisk och institutionell karaktär, är oroväckande. Detta kräver kraftfulla gemensamma åtgärder, och det ligger i samtliga partnerländers intresse att de vidtas. Potentialen att skapa ekonomisk tillväxt i tredjeländerna i Medelhavsområdet talar för detta perspektiv. Parlamentet noterar behovet av en förbättrad inbördes regional integration mellan länderna i söder.
J. Regionen som UfM omfattar präglas fortfarande av konflikter och politiska spänningar, vilket har bidragit till att arbetet efter toppmötet i Paris i juli 2008 har underminerats och dragit ut på tiden. Fredsprocessen i Mellanöstern har helt stannat av.
K. Effekterna av den ekonomiska och finansiella krisen komplicerar ytterligare de politiska, ekonomiska och sociala utmaningar som partnerländerna redan brottas med, och problemet med arbetslöshet är särskilt allvarligt. Det ligger därför i partnerländernas och EU:s gemensamma intresse att minska arbetslösheten i regionen och ge regionens befolkning framtidshopp, särskilt kvinnor, unga människor och de som är bosatta på landsbygden.
L. Återupptagandet av fredsprocessen i Mellanöstern och de konkreta utsikterna till en varaktig och heltäckande lösning är av yttersta betydelse för utvecklingen av förbindelserna mellan Europa och Medelhavsområdet och för hur projekten inom UfM fungerar och genomförs.
M. De två viktigaste förändringarna som UfM medför är dels av institutionell art (delat ordförandeskap, en gemensam ständig kommitté, UfM:s generalsekretariat), dels av operativ art (integrationsprojekt), och de bör styras av principerna effektivitet och insyn. Målsättningen är att förbättra levnadsvillkoren för medborgarna, som är dem som projektet främst riktar sig till.
N. Generalsekretariatet kommer att fungera som drivkraft för unionen och dess effektivitet kommer att vara avhängig personalens förmåga att arbeta självständigt. Det nya och hoppingivande är att en israelisk och en palestinsk högre tjänsteman nu kommer att samarbeta i en internationell organisation på regional nivå.
O. Medelhavsregionen berörs direkt av sådana transnationella frågor som hållbar utveckling, tryggandet av energiförsörjningen, migrationsströmmar, kulturellt utbyte och turism, och möter därtill transnationella svårigheter som förvaltning av och tillgång till vattenresurser, miljöförstöring, och utvecklingen av transportnät. De lokala och regionala myndigheterna är således av central betydelse för framväxten av hållbara och lokalt anpassade regionala handlingsplaner liksom för genomförandet av konkreta och integrerande projekt.
P. Jordbruket i Medelhavsländerna är en fråga av stor betydelse på grund av dess socioekonomiska betydelse, miljökonsekvenser och konsekvenserna för den regionala balansen.
Q. I området söder om Medelhavet och i Mellanöstern finns 60 procent av den del av världsbefolkningen som lider brist på vatten. Enligt UNDP:s rapporter om arabvärlden och ”den blå planen” kommer 63 miljoner personer att lida brist på vatten 2025.
R. Europaparlamentet påminner om det beslut som fattades vid Europa–Medelhavskonferensen på ministernivå den 4 november 2008 i Marseille om att minska den digitala klyftan mellan Medelhavets båda kuster, vilket ledde till förslaget om bredband för Medelhavsområdet (BB-MED).
S. Sedan toppmötet i Paris har de projekt som hittills har presenterats inom ramen för UfM drabbats av bristande finansiering, med risk för att genomförandet av dem försenas.
T. De problem som orsakas av migrationsströmmarna är betydande i Medelhavsområdet liksom de humanitära, sociala och kulturella problemen.
U. De pengar som migranter skickar till släkt och vänner i länder söder om Medelhavet utgör ett betydande kapitalflöde.
V. Lissabonfördraget har nyligen trätt i kraft och medfört institutionella förändringar, och frågetecken kvarstår angående UfM:s verksamhet och finansiering. Europaparlamentet måste därför noga följa Medelhavsunionens utveckling för att kunna bidra till ett lyckat toppmöte i Barcelona.
1. Europaparlamentet uppmanar UfM:s stats- och regeringschefer, som sammanträder i Barcelona den 7 juni i år, att efter de senaste två årens svårigheter göra sitt yttersta för att mötet ska bli lyckat vad gäller sjösättandet av UfM:s institutioner, genomförandet av de omfattande projekten och insatserna för att göra framsteg inom alla kapitel i EU–Medelhavsområdets samarbete.
2. Trots inrättandet av UfM är Europaparlamentet oroat över att det inte finns någon tydlig definition av EU:s Medelhavspolitik och långsiktiga strategi för utvecklingen och stabiliseringen av regionen. Parlamentet framhåller att integrationen av EU och Medelhavsområdet återigen måste bli en prioriterad fråga på EU:s politiska dagordning.
3. Europaparlamentet föreslår att regeringarna i UfM:s medlemsstater grundligt reviderar och gradvis ökar den pågående politiska dialogen. Parlamentet betonar att ömsesidig respekt och förståelse är grundläggande beståndsdelar i denna dialog, och upprepar att främjandet av och respekten för demokratin, rättstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna – oavsett om det handlar om civila, politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller kollektiva rättigheter – måste uttryckligen komma till uttryck bland målen i detta nya initiativ. Detta bör i första hand ske genom förbättringar av befintliga mekanismer. Parlamentet understryker härvidlag betydelsen av att yttrandefriheten, tankefriheten och trosfriheten respekteras liksom nödvändigheten att skydda minoriteters – inklusive religiösa minoriteters – rättigheter. Parlamentet understryker att respekten för kvinnors rättigheter, jämställdhet mellan könen och sexuell läggning kräver särskild uppmärksamhet. Parlamentet upprepar sitt stöd för de demokratiska politiska organisationerna och det civila samhället i länderna vid den södra Medelhavskusten, och berömmer det värdefulla arbete som har gjorts av kvinnoorganisationer.
4. Europaparlamentet anser att de politiska spänningarna och regionala konflikterna i Medelhavsområdet inte får bromsa utvecklingen för att få till stånd ett sektorsinriktat och multilateralt samarbete. Genom omfattande integrationsprojekt och meningsfull politisk dialog kommer UfM att bidra till ett ökat förtroende i regionen, vilket främjar strävan för att skapa allmän rättvisa och säkerhet i en anda av solidaritet och fred. Parlamentet betonar dock att UfM inte kommer lyckas helt och fullt såvida inte de olika regionala konflikterna blir lösta i enlighet med den internationella rätten, så att fred råder runt hela Medelhavet.
5. Europaparlamentet understryker att det brådskar att nå fram till en rättvis och varaktig lösning på konflikten i Mellanöstern, och efterlyser ett ihärdigt engagemang från EU:s liksom från UfM:s samtliga medlemsstaters sida. Parlamentet upprepar sin uppmaning till ett omedelbart återupptagande av meningsfulla förhandlingar som led i fredsprocessen med målet att uppnå samexistens av två stater, en oberoende, demokratisk och livskraftig palestinsk stat och Israel, som lever sida vid sida i fred och säkerhet och med internationellt erkända gränser. Parlamentet uppmuntrar det viktiga bidrag som UfM kan ge för att förbättra förbindelserna mellan Israel och den palestinska nationella myndigheten, inte minst genom samarbete mellan de israeliska och palestinska företrädarna i UfM.
6. Europaparlamentet gläder sig åt utnämningen av UfM:s generalsekreterare och antagandet av generalsekretariatets föreskrifter, och rekommenderar att man i samband med toppmötet i Barcelona fastställer UfM:s institutionella och verksamhetsrelaterade struktur enligt följande riktlinjer:
– Generalsekretariatet bör få de finansiella resurser och den ställning som krävs för att kunna fungera effektivt och oberoende. Parlamentet understryker att sekretariatet bör bli fullt operativt så snart som möjligt, och anser att meriter bör vara det avgörande kriteriet i urvalet av dess personal, med tillräcklig hänsyn till principen om geografisk fördelning och jämställdhet mellan könen.
– Man bör tydliggöra de kriterier som ska ligga till grund för beslut, finansiering och genomförande av omfattande projekt, särskilt när det gäller att fastställa prioriteringarna för de kommande tre åren.
– EU:s deltagare (medlemsstaterna, rådet och kommissionen) ska finnas representerade i enlighet med Lissabonfördraget, och man bör samtidigt verka för att alla tredjeländer i Medelhavsområdet deltar aktivt.
– Man bör sörja för den demokratiska legitimiteten genom att bekräfta att Empa ingår i den institutionella ramen.
– Man bör förbättra samordningen av de projekt och gemenskapsprogram som godkänts vid de olika ministermötena med särskild hänsyn till samverkansmöjligheter.
– Det ska vara möjligt med flexibla samarbetsformer, så att de länder och multilaterala institutioner som vill kan arbeta tillsammans runt projekt av gemensamt intresse.
– Man bör verka för ett gott samarbete mellan generalsekretariatet och Europeiska kommissionen samtidigt som det bör finnas en tydlig avgränsning av deras behörighetsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt samarbeta med UfM och vill att den förtydligar sitt deltagande i denna nya institutionella struktur.
– Man bör utforma åtgärder för informationsspridning för att se till att UfM:s verksamheter uppmärksammas, informera medborgarna om de viktigaste projekten och UfM:s framsteg, särskilt via en innehållsrik webbplats.
– UfM:s demokratiska legitimitet bör säkras, genom att det finns insyn i beslutsfattande. Europaparlamentet, Empa och de nationella parlamenten ska vara delaktiga i beslutsprocessen. Empa bör erkännas som den integrerade parlamentariska delen av UfM.
– Man bör säkra alla intressenters deltagande och dialogen mellan dessa (lokala myndigheter och det civila samhällets organisationer) i beslutsprocessen beträffande större projekt.
7. Europaparlamentet erinrar om att det vid toppmötet i Paris beslutades om sex strategiska horisontella sektorer (civilskydd, sjöfarts- och motorleder, rening av Medelhavet, en solenergiplan för Medelhavsområdet, initiativet för företagsutveckling i Medelhavsområdet och Europa–Medelhavsuniversitetet), varav de flesta redan har inletts som projekt inom ramen för EU–Medelhavspartnerskapet. Parlamentet understryker därför att det är viktigt att mycket noggrant bedöma och utvärdera de regionala programmen och de resurser som redan utnyttjas inom ramen för EU–Medelhavspartnerskapet, och uttrycker sin förhoppning om att urvalet av de program som finansieras inom ramen för UfM grundas på det mervärde de erbjuder på såväl regional som lokal nivå. Parlamentet uppmanar till att dessa prioriterade projekt genomförs.
8. Europaparlamentet ser det som avgörande att man kan säkra, utöka och mobilisera de finansiella medlen för projekt som ska genomföras med hjälp av offentlig och privat finansiering, och framhåller följande:
– UfM:s medlemmar uppmanas ge de anslag som krävs för de olika projekten. Parlamentet förväntar sig historiska åtaganden från deltagarna vid toppmötet i Barcelona.
– Innan budgetplanen för 2007–2013 har löpt ut får EU:s ekonomiska bidrag inte påverka regionala EU–Medelhavsprogram som pågår eller planerats. Det är viktigt att den södra delen i EU:s grannskapspolitik och EU:s bidrag till projekt inom UfM tilldelas betydligt större resurser i EU:s nya budgetplan för 2014–2020.
– De insatser som gjorts av de finansinstitutioner på nationell, europeisk (EIB‑Femip, EBRD) och internationell (Världsbanken) nivå som redan är verksamma i området välkomnas. Det är viktigt att utnyttja samverkansvinsterna i samband med mer omfattande projekt. Parlamentet föreslår att man inrättar en investerings- och utvecklingsbank för EU–Medelhavsområdet i syfte att skapa lika villkor i de norra och södra delarna av UfM.
– Parlamentet framhåller Europeiska investeringsbankens roll. Banken ansvarar för samordningen av tre av de sex prioriterade projekten (stopp för förorenande utsläpp i Medelhavet, planen för utnyttjande av solenergi samt sjöfarts- och motorleder).
– Parlamentet framhåller att förutsättningarna måste skapas för mer omfattande samarbete och bättre finansiell och ekonomisk samordning av UfM:s medlemsstater, särskilt mellan länderna söder om Medelhavet.
– Parlamentet välkomnar de nyligen upprättade investeringsfonderna för finansiering av UfM:s projekt, däribland fonden InfraMed för infrastrukturprojekt, och uppmanar de olika aktörerna att främja liknande initiativ och att uppmuntra till samarbete mellan investerare, särskilt långsiktiga investerare.
– Parlamentet önskar att investeringsmedel görs tillgängliga för finansiering av lokala och regionala samhällens projekt för hållbar utveckling.
9. Europaparlamentet vill se ansträngningar för att förbättra den ekonomiska och rättsliga situationen i tredjeländerna. I första hand bör man se till att förtroendeingivande och hållbara finansinstitutioner inrättas på subregional nivå, och även att utländska investeringar främjas. Våra förhoppningar är
– att en gemensam stadga om investeringsskydd upprättas i tredjeländerna i Medelhavsområdet, vilket skulle förbättra och harmonisera investeringsskyddet samt främja investeringar,
– att ett försäkrings- och garantisystem för investerare inrättas; systemet skulle grunda sig på Multilaterala investeringsgarantiorganet (Miga) och anpassas till en EU–Medelhavskontext,
– att reformer genomförs för att minska den administrativa bördan, och inte minst för att förbättra och underlätta genomförandet av kontrakt,
– att främja en gradvis och effektiv harmonisering av arbetsmarknadslagstiftning på ett sätt som respekterar arbetstagarnas rättigheter i UfM:s medlemsstater,
– att förbättra lånemöjligheterna för små och medelstora företag liksom utbudet av krediter och mikrokrediter.
10. Europaparlamentet vill se en förbättring av de ekonomiska och juridiska förhållandena i regionen, vilket är en absolut nödvändig garanti för framtida investeringar. Parlamentet betonar målet för personalutveckling och sysselsättning, enligt millennieutvecklingsmålen för bekämpning av fattigdom. Parlamentet understryker att bevarandet och utvecklingen av solida offentliga tjänster är en annan viktig förutsättning för att garantera hållbar utveckling i regionen.
11. Europaparlamentet anser att ett ökat bilateralt och multilateralt ekonomiskt samarbete mellan länderna i söder skulle leda till påtagliga fördelar för medborgarna samt förbättra det politiska klimatet i regionen.
12. Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att utveckla handelsutbytet mellan länderna i söder, som endast utgör 6 procent av handelsutbytet globalt, och alltså verka för att Agadiravtalet utvidgas. Parlamentet erinrar om dessa länders intresse av att utöka sina förbindelser och sin handel för att utgöra en stark enad ekonomisk pol som lockar investerarna, samtidigt som man försvarar regionens intressen och förbättrar dess utveckling. Parlamentet framhåller att unionen för Medelhavsområdet bör göra det möjligt att lättare reagera på begäran om tekniskt och finansiellt stöd för att främja den ekonomiska integrationen mellan länderna i söder. Parlamentet anser att en utvidgning och förenkling av ursprungskumulationen för Europa-Medelhavsområdet skulle kunna bidra till att uppnå denna.
13. Europaparlamentet framhåller vikten av de pågående förhandlingarna om frihandelsområdet för Europa–Medelhavsområdet och uppmuntrar medlemsländerna i unionen för Medelhavsområdet att försöka samordna sina ståndpunkter i samband med WTO-förhandlingarna.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid förhandlingarna om handelsavtal beakta resultaten av befintliga konsekvensbedömningar och utvärdera följderna av avregleringsprocessen, med tanke på klimatförändringarna och den ekonomiska och sociala krisen, och vid behov tillåta en stegvis och asymmetrisk tillämpning av denna för att i hela Medelhavsområdet skydda liknande produktion som löper stor risk att utsättas för konkurrens i samband med den ökade avregleringen. Parlamentet uppmanar unionen för Medelhavsområdet att främst välja projekt med tanke på de sociala och ekonomiska behoven och för att minska inverkan på miljön.
15. Europaparlamentet önskar att associeringsavtalen ses över mot bakgrund av de nya behov som uppkommit i samband med den ekonomiska och sociala krisen samt livsmedels- och energikrisen. Parlamentet påminner om att ett av de främsta målen för inrättandet av ett frihandelsområde för Europa–Medelhavsområdet ska förbli en handel som gagnar utveckling och fattigdomsminskning och hoppas att färdplanen från ministermötet den 9 december 2009 kommer att göra det möjligt att uppnå detta mål.
16. Europaparlamentet beklagar att sådana socioekonomiska, kommersiella och energirelaterade faktorer som utländska direktinvesteringar, sysselsättningen, energieffektiviteten, den informella ekonomin och målet att minska fattigdomen har förbisetts i Parisdeklarationen. Detta måste åtgärdas under toppmötet i Barcelona.
17. Europaparlamentet påpekar att migrationspolitiken är ett prioriterat område för EU–Medelhavspartnerskapet, och uppmanar UfM:s medlemsstater och institutioner att ägna särskild uppmärksamhet åt att samordna förvaltningen av migrationsströmmar. Parlamentet understryker att byggandet av UfM oundvikligen innebär att mänskliga resurser tas i anspråk och att utbytet mellan människor runt om i Medelhavsområdet stärks. Parlamentet efterlyser, utöver en reglering av migrationsströmmarna och åtgärder för att bekämpa olaglig invandring, att friheten att röra sig mellan Medelhavets två kuster gradvis underlättas, att de lösningar som inrättats för att integrera invandrare förstärks och att verkningsfulla handlingsplaner utarbetas för att främja sysselsättningen och förbättra möjligheterna att åberopa asylrätten. Parlamentet anser att Euromeds ministerkonferens om migration, som hölls i Albufeira den 18–19 november 2007, bör ges kontinuitet.
18. Europaparlamentet uppmanar UfM:s medlemsstater att underlätta för migranter att överföra pengar till släkt och vänner i sina hemländer, bland annat genom att verka för att överföringskostnaderna sänks.
19. Europaparlamentet påminner om betydelsen av det så kallade fjärde kapitlet i samarbetet mellan EU och Medelhavsområdet (om migration, social integration, rättvisa och säkerhet), och betonar behovet av att UfM främjar samarbetet om detta kapitel.
20. Europaparlamentet understryker den strategiska betydelse som jordbruket, landsbygdsutvecklingen, anpassningen till klimatförändringarna och den rationella användningen av energi- och vattenresurser har i Medelhavsländerna, och yrkar på att ett samarbete på jordbruksområdet görs till en politisk prioritering. Parlamentet uppmanar UfM:s medlemsstater att i mesta möjliga mån samordna sina ståndpunkter i samband med WTO-förhandlingarna och sträva mot en mer samstämmig jordbrukspolitik i Medelhavsområdet, i synnerhet vad gäller att uppnå adekvata sociala normer liksom normer för livsmedels- och miljösäkerhet, fytosanitär säkerhet och produktkvalitet. Parlamentet anser att denna politik bör omfatta krav på hållbar utveckling (inbegripet bevarandet av naturresurser) som gör det möjligt för regionala marknader att växa fram på lång sikt, samtidigt som hänsyn tas till den särskilda och konkurrensutsatta situation som jordbrukare i Medelhavsområdet möter liksom till behovet att behålla en stark jordbrukssektor.
21. Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att inrätta en regional jordbrukspolitik, enligt färdplanen för Europa–Medelhavsområdet för jordbruket, som bevarar lokal livsmedelsproduktion och tryggad livsmedelsförsörjning samt främjar produktion, distribution och diversifiering av typiska Medelhavsprodukter samt utveckling av små och medelstora jordbruk, och som är anpassad till hållbar utveckling. Mot bakgrund av den alltmer osäkra livsmedelsförsörjningen i många av partnerländerna i Medelhavsområdet uppmanar parlamentet kommissionen att acceptera partnerländernas krav på utökade garantier och snabba förfaranden att tillämpa vid livsmedelskriser.
22. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för UfM:s miljödimension och understryker betydelsen av Europa–Medelhavsinitiativet för att rena Medelhavet. Parlamentet välkomnar i detta avseende inledandet av den andra fasen i investeringsprogrammet för problemområden i Medelhavsområdet (Mediterranean Hot Spot Investment Programme, MeHSIP) – ”Project Preparation and Implementation Facility (MeHSIP PPIF)”. Parlamentet anser att framsteg med förebyggandet av förordning av haven är av omedelbar betydelse och att särskild uppmärksamhet bör ägnas Medelhavet härvidlag eftersom det är ett slutet hav. Parlamentet påpekar att alla UfM-projekt bör planeras och genomföras i samarbete med befintliga program, särskilt med avseende på UNEP:s handlingsplan för Medelhavet för Barcelonakonventionen.
23. Europaparlamentet uppmanar partnerländerna att inom ramen för UfM:s stora land- och sjötransportprojekt förbättra infrastrukturen för att underlätta för person- och varutrafiken inom Medelhavsområdet, och för att främja en hållbar transportpolitik som beaktar kraven på hållbar utveckling, minskande av växthusgasutsläppen, energieffektivitet och interoperabilitet. Parlamentet framhåller att sådana insatser bör genomföras i anslutning till framför allt miljö-, industri- och folkhälsopolitiken och den fysiska planeringen. Parlamentet framhåller att det är viktigt att utveckla projekt för sjöfartsleder för att främja kommunikationsmedlen och skapa sjötransportleder som är säkra, lämpliga och hållbara.
24. Europaparlamentet anser att en förstärkning av infrastrukturen i hamnar och för landtransporter kan var en faktor för ekonomisk utveckling och bidra till att stimulera handeln i Europa-Medelhavsområdet.
25. Europaparlamentet framhåller vikten av att stärka samarbetet inom energisektorn. Utvecklingsplaner måste omgående tas fram, som främjar diversifieringen av energikällor och tillförselvägar och således bidrar väsentligt till Medelhavsområdets energieffektivitet.
26. Europaparlamentet påminner att förnybara energikällor, särskilt vindenergi och solenergi, utgör en stor potential i EU–Medelhavsområdet. Parlamentet stöder ett snabbt och samordnat genomförande av solenergiplanen för Medelhavsområdet, vars främsta syfte är att fram till 2020 installera ytterligare kapacitet motsvarande 20 GW för produktion av förnybar energi i Medelhavsområdet, liksom att ta branschinitiativ såsom Desertec samt anta en energieffektivitetsstrategi för EU–Medelhavsområdet. Parlamentet önskar att projekten i första hand ska möta behoven hos de levererande länderna och understryker därför att den ekonomiska utvecklingen i partnerländerna kommer att gynnas av en stärkt nätinfrastruktur i framför allt det södra Medelhavsområdet, ett stegvist genomförande av en regional marknad med inbördes beroende och skapandet av en ny industrisektor knuten till exempelvis tillverkning av solkomponenter.
27. Europaparlamentet begär att initiativet Solenergi för fred främjas och stöds inom ramen för ”Euro-Mediterranean Energy Market Integration Project” (Med-Emip).
28. Europaparlamentet rekommenderar att de länder som deltar i EU-Medelhavsprocessen även ska delta i initiativet för smarta städer som ingår i den strategiska planen för energiteknik.
29. Europaparlamentet stöder främjandet av en sammankoppling av elektricitets-, gas- och oljesektorn i EU-Medelhavsområdet i syfte att stärka energitryggheten. Parlamentet framhåller vikten av att elnätskedjan i Medelhavsområdet färdigställs och stöder utvecklandet av den södra gaskorridoren. Dessutom uppmuntrar parlamentet till användning av omvända flöden, eftersom detta är säkert, kostnadseffektivt och hållbart.
30. Europaparlamentet betonar att 20-20-20-målen på miljöområdet kommer att påverka efterfrågan på gas avsevärt. Dessutom skulle en handlingsplan för flytande naturgas för medlemsstaterna i UfM innebära en stor förbättring av produktionsspridningen och den tryggade energiförsörjningen, särskilt för de länder som är helt beroende av en enda leverantör.
31. Europaparlamentet betonar vikten av att det görs framsteg inom LNG-tekniken och att det görs investeringar i transportkapaciteten hos fartyg för flytande naturgas samt terminaler för återställande av flytande naturgas. Utöver utbyggnad av infrastrukturer krävs även sjöfartssäkerhet.
32. Europaparlamentet framhåller att det brådskar att utveckla ett förstärkt civilskyddssamarbete i Medelhavsområdet för att bekämpa naturkatastrofer, särskilt jordskalv, översvämningar och skogsbränder. Parlamentet förordar att ett institut för skogsbränder inrättas för EU–Medelhavsområdet.
33. Europaparlamentet framhåller vikten av att det utvecklas nya UfM-projekt som avser utbildning, utbyte inom grundskoleutbildning och på universitetsnivå samt forskning, eftersom det är faktorer som kan föra befolkningarna på de olika sidorna av Medelhavet närmare varandra och bidra till deras utveckling. Det är av avgörande betydelse att det, med det civila samhällets aktiva medverkan, skapas ett veritabelt EU–Medelhavsområde för högre utbildning, vetenskap och forskning, och detta är skälet till att
– parlamentet välkomnar inrättandet av ett universitet för EU–Medelhavsområdet, Emuni, och uppmanar partnerinstitutionerna att fördjupa sitt engagemang för att utveckla av denna verksamhet,
– parlamentet begär att ytterligare medel anslås för programmen för universitetsutbyte av typen Erasmus Mundus och att informationen om befintliga utbytesprogram förbättras; man bör i synnerhet grunda sig på erfarenheterna från EU-programmet Averroës,
– parlamentet önskar att det skapas ett ambitiöst Erasmus junior för EU–Medelhavsområdet som gör det möjligt att utöka utbytesverksamheten för grundskoleelever i UfM:s medlemsstater,
– parlamentet begär ett mer strukturerat samarbete när det gäller högre utbildning och forskning för att främja det ömsesidiga erkännandet av examensbevis och införandet av gemensamma examensbevis och gemensamma doktorandutbildningar för att bland annat förbättra rörligheten för forskare; dessutom behövs åtgärder för att bekämpa kompetensflykten,
– parlamentet önskar att man i synnerhet bör arbeta för att föra utbildnings-, forsknings - och innovationsverksamheterna närmare varandra, varvid man bör lägga särskild tonvikt vid dialog mellan universiteten och företagen och vid partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn på forskningsområdet.
34. Europaparlamentet begär att nya projekt för att främja kulturellt utbyte och ömsesidig förståelse mellan olika samhällsgrupper snabbt tas upp på UfM:s agenda, bland annat genom antagandet av en kulturstrategi för EU–Medelhavsområdet och utvecklandet av en dialog mellan olika kulturer och religioner. Parlamentet stöder de projekt som genomförs av Conférence Permanente de l’Audiovisuel Méditerranéen (COPEAM), i synnerhet det projekt som avser en TV-kanal för EU–Medelhavsområdet, samt upprepandet av lyckade initiativ som den arabiska veckan och EuroMedScola. Parlamentet välkomnar det arbete som bedrivs av biblioteket i Alexandria, arabvärldsinstitutet och Anna Lindhs stiftelse, och särskilt den sistnämnda stiftelsens anordnande av ett forum för interkulturell dialog i mars 2010. Parlamentet uppmanar de länder och institutioner som är medlemmar i UfM att upprätthålla sitt åtagande i fråga om FN:s allians mellan civilisationer.
35. Europaparlamentet välkomnar valet av Marseille i Provence som kulturhuvudstad 2013. Det är en stad vars planer är klart inriktade på EU–Medelhavsområdet och som öppnar dörren för ett närmande mellan befolkningarna på de båda sidorna av Medelhavet. Parlamentet understryker att detta kulturprojekt kan leda till konkreta och nydanande åtgärder som gagnar den kulturella dialogen i Europa och Medelhavsområdet.
36. Europaparlamentet betonar vikten av att det upprättas näringslivsstrategier som förbättrar stordriftsfördelarna, samtidigt som de främjar de små och medelstora företagen och stärker de högteknologiska sektorerna. Länderna och institutionerna i UfM uppmanas att aktivt stödja de små och medelstora företagen, särskilt genom såväl effektiva finansiella tjänster som tekniskt och administrativt stöd, för att på så sätt skapa en god entreprenörsgrund, i synnerhet inom de sektorer som bidrar till den ekonomiska tillväxten i Medelhavsländerna.
37. Europaparlamentet betonar att Empa är avsett att bli UfM:s parlamentariska församling, som därmed ska garantera UfM:s legitimitet, och stöder förslaget från Empas sjätte plenarsammanträde i Amman den 13–14 mars 2010, om att Empa ska byta namn till den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet.
38. Europaparlamentet erinrar om sina befogenheter i samband med EU:s budgetförfarande. Det är viktigt att Empa redan nu ges ökade befogenheter i form av en rådgivande roll och befogenhet att utöva demokratisk kontroll när det gäller utformningen av riktlinjerna för arbetet, uppföljningen av inledda projekt samt genomförandet av budgeten. De behöriga utskotten inom Empa uppmanas att regelbundet höra generalsekreteraren och de biträdande generalsekreterarna. Samtidigt som Empa tilldelas ett utökat ansvar bör dock dess verksamhet och arbetsmetoder förbättras, bland annat genom att Empa ges de mänskliga och ekonomiska resurser som behövs och att Empas arbete i högre grad anpassas till arbetet vid andra institutioner inom UfM. Parlamentet välkomnar de beslut som fattades med denna innebörd vid Empas sjätte plenarsammanträde i Amman den 13–14 mars 2010.
39. Europaparlamentet välkomnar den nyligen inrättade Församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem), och efterlyser en fungerande samordning av Arlems och Empas respektive verksamheter, bland annat genom att man anordnar gemensamma sammanträden och att medlemmar från respektive organ bjuds in till arbetsmöten. Parlamentet framhåller betydelsen av dessa församlingar med valda företrädare från båda sidor av Medelhavet som gynnar utbytet av god demokratisk praxis.
40. Europaparlamentet yrkar på att det civila samhället, arbetsmarknadens parter och de många nätverk för branschintressen och för övriga ekonomiska och sociala aktörer som skapats inom ramen för EU–Medelhavspartnerskapet regelbundet ska bjudas in till samråd och deltagande i UfM:s verksamhet och projekt. Dessutom förespråkar parlamentet
– att generalförsamlingen för de ekonomiska och sociala råden och liknande institutioner undersöker möjligheten att inrätta ett ekonomiskt och socialt råd för EU–Medelhavsområdet,
– att projekt utarbetas för att underlätta affärsförbindelser, investeringar och partnerskap mellan företag på de båda sidorna av Medelhavet, så som projektet Invest in Med,
– att det skapas nätverk för handelskamrarna i EU–Medelhavsområdet liksom för fackföreningarna och arbetsgivarföreningarna i EU–Medelhavsområdet,
– att de organisationer utökas, som företräder de små och medelstora företagen i den grupp för näringslivssamarbete som ansvarar för att genomföra EU–Medelhavsstadgan för företag, så att stadgan kan bli ett verktyg för att minska hindren för de små och medelstora företagens tillväxt och utveckling.
41. Europaparlamentet välkomnar det åtagande som upprepades under den andra ministerkonferensen för EU–Medelhavsområdet om stärkandet av kvinnans roll i samhället (Marrakech den 11–12 november 2009), för att rättsligt och faktiskt främja jämställdheten mellan kvinnor och män, bekämpa våldet mot kvinnor och respektera kvinnors och mäns civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Parlamentet insisterar på att konkreta steg tas i denna riktning och rekommenderar att ett UfM-projekt antas för att främja kvinnors företagande och stärka deras deltagande i det offentliga livet. Bristen på respekt för kvinnors grundläggande rättigheter får inte rättfärdigas med hänvisning till respekten för traditioner och sedvänjor.
42. Europaparlamentet uppmanar rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant, kommissionen och den nyinrättade europeiska avdelningen för yttre åtgärder att göra vad de kan för att samordna EU:s deltagande i UfM och göra Europaparlamentet delaktigt i utformningen av EU:s politik.
43. Europaparlamentet välkomnar att också kandidatländer från södra Balkan nyligen har anslutit sig till UfM.
44. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordföranden för Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, UfM:s delade ordförandeskap och generalsekreterare samt partnerländernas regeringar och parlament.
MOTIVERING
I Bakgrund
EU har under de två senaste decennierna gjort stora ansträngningar i samband med utvidgningen österut. Den historiska uppgiften att återförena kontinenten har kunnat slutföras, och detta ska ses som något mycket positivt. Men när nu världens geopolitiska och geoekonomiska balans genomgår stora förändringar i och med Asiens anmärkningsvärda utveckling är det dags att unionen omvärderar sina prioriteringar i utrikespolitiska frågor och återupptäcker grannländerna i söder.
Det är absolut nödvändigt att Europaparlamentet noga följer utvecklingen för det senaste regionala initiativet: Unionen för Medelhavet (UfM). Detta betänkande är en uppföljning till det betänkande som antogs i februari 2009. Syftet är att följa upp de politiska övervägandena, samtidigt som EU:s nya institutionella struktur och de frågor som ännu kvarstår runt UfM behandlas, både vad gäller verksamhet och finansiering.
Efter en omtvistad lansering och två år av relativt låsta positioner kommer det andra toppmötet för Medelhavsunionens stats- och regeringschefer att äga rum i Barcelona i juni 2010. Europaparlamentet vill bidra till att toppmötet blir framgångsrikt, eftersom detta är avgörande för Medelhavsunionens framtid.
II Riktlinjer
Toppmötet i Barcelona närmar sig, och våra idéer för UfM följer fyra huvudlinjer.
a) Barcelonaprocessens regelverk som grund för UfM
Efter att ha kommit till på ett sätt som inte kan sägas ligga i linje med de tankar som utgör gemenskapens grund var det ett lyckat beslut att låta UfM bli en del av Barcelonaprocessen, trots dess brister[1].
Trots det föga uppmuntrande resultatet av EU–Medelhavspartnerskapet, i synnerhet rörande de multilaterala och subregionala dimensionerna, har våra partner ändå insett värdet av denna typ av samarbete, vilket inte är fallet med den europeiska grannskapspolitiken som inleddes 2004.
Barcelonaprocessen har förvisso varit låst politiskt sett, men tekniskt sett har den varit aktiv. Ekonomin i vissa stater har stärkts betydligt tack vare de finansiella instrumenten (Meda, ENPI och Femip), programmen för samarbete på olika nivåer samt de bilaterala associeringsavtalen. När det gäller kultur och utbildning har program utformats för bevarande av kulturarv (EuroMed Heritage), främjande av utbyte för ungdomar (Erasmus Mundus), sändning av en audiovisuell produktion för EU–Medelhavsområdet (Euromed Audiovisual II) samt för en interkulturell dialog (Anna Lindhs stiftelse). Det bör påpekas att ansträngningar, om än blygsamma, har gjorts för den subregionala integrationen i och med undertecknandet av Agadiravtalet. På det politiska planet har partnerskapets regionala dimension kunnat bevaras tack vare de ministermöten (utrikesfrågor och sektorsspecifika frågor) och möten mellan högre tjänstemän som hållits och som gjort att en kontinuerlig dialog har kunnat föras.
Det är således förståeligt att när man inledde den europeiska grannskapspolitiken med dess bilaterala dimension och tre huvudprinciper (villkorlighet, gemensamt ansvar och selektiv differentiering) kunde det uppfattas som, och då inte enbart av södra Medelhavsområdet, att EU hade förlorat intresset för ett partnerskap och gett upp sina ambitioner för regionen EU–Medelhavsområdet[2].
UfM utgör en andra chans att stärka de regionala och bilaterala dimensionerna av samarbetet EU–Medelhavsområdet, under förutsättning att man håller sig till Barcelonaprocessens regelverk.
b) De politiska spänningarna och regionala konflikterna i Medelhavsområdet får inte bromsa utvecklingen för ett sektorsinriktat och multilateralt samarbete
Regionen som UfM omfattar präglas av konflikter och politiska spänningar. Händelserna den 11 september 2001 och kriget i Irak har också spätt på förtroendekrisen på båda sidor.
Konflikterna har lett till att arbetet med UfM har dragit ut mycket på tiden sedan toppmötet i Paris i juli 2008 och resulterat i inställda ministermöten och en institutionell förlamning.
Det finns dock en lärdom som vi kan dra av dessa svårigheter: UfM:s främsta uppgift är inte att lösa konflikter som i åratal pågått mellan vissa medlemsstater. Om inte de berörda parterna intar en ansvarsfull och konstruktiv attityd kommer det att bli svårt att förverkliga UfM och säkra dess framtida utveckling. Det är genom de omfattande integrationsprojekten som UfM kommer att bidra till ett ökat förtroende i regionen, vilket främjar strävan mot allmän säkerhet i en anda av solidaritet och fred. Om projekten i stället stoppas innebär det ett misslyckande med allvarliga konsekvenser.
c) De två nya förändringarna som UfM medför – dels institutionellt (delat ordförandeskap, sekretariatet, kommittén för högre tjänstemän), dels operativt (integrationsprojekt) – bör styras av principerna effektivitet och insyn
Ett villkor för att UfM ska bli en lyckad satsning är att verksamheten är tydlig och att man kan uppvisa resultat som är synliga för största möjliga antal aktörer (företag, universitet, facket, lokala och regionala myndigheter, det civila samhället). UfM:s institutioner bör därför snarast inleda sin verksamhet enligt enkla, effektiva och insynsvänliga former.
På det praktiska planet skulle effektivitetskravet kunna innebära flexibla samarbetsformer som är öppna för länder som vill arbeta tillsammans i projekt av gemensamt intresse, utan att man stänger dörren för dem som kanske vill ansluta sig i ett senare skede.
För övrigt bör såväl val av projekt som projektens utveckling och finansiering genomgå regelbundna utvärderingar och kontroller, i synnerhet via den parlamentariska vägen, och resultaten bör vara tillgängliga för allmänheten.
d) Finansieringen har blivit en nyckelfråga
Sedan toppmötet i Paris har Europeiska kommissionen bidragit ekonomiskt till de första projekten som presenterades inom ramen för UfM. Detta utgör endast ett första steg som bör ses över omgående för att dessa projekt ska kunna få en tydlig utformning. Trots den ekonomiska och sociala krisen kräver genomförandet av UfM mer omfattande ekonomiska bidrag från de olika parterna, i synnerhet från EU.
Man måste således se till att EU och dess partner i Medelhavsområdet ger tillräckliga anslag till UfM:s budget. Partnerländernas insatser får inte inskränkas till att bevilja lån eller att i efterhand försöka få projekt som finansieras inom andra institutionella ramar, exempelvis gemenskapens, klassade som UfM-projekt.
Man måste även ge generalsekretariatet de resurser som behövs för att det ska fungera effektivt och oberoende.
III. Toppmötet i Barcelona – en avgörande etapp för UfM
UfM:s stats- och regeringschefer kommer att samlas i Barcelona i juni 2010. Europaparlamentet vill bidra till att detta andra toppmöte blir lyckat. Efter två svåra inledande år är detta möte avgörande för UfM:s framtid.
Europaparlamentet kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt de framsteg som gjorts inom de tre viktigaste områdena, det vill säga den institutionella strukturen, projekten och finansieringen av projekten.
a) Den institutionella strukturen: effektivitet och demokrati
Inför toppmötet i Barcelona bör man arbeta med att fastställa UfM:s institutionella och verksamhetsrelaterade struktur. Det är viktigt att man ser till att kraven på effektivitet och insyn respekteras, i synnerhet genom att de kriterier som ska ligga till grund för beslut, finansiering och genomförande av de omfattande projekten tydliggörs.
Generalsekretariatet kommer att fungera som drivkraft för UfM. Effektiviteten kommer att vara anhängig personalens förmåga att arbeta självständigt. Det nya och hoppingivande är att en israelisk och en palestinsk högre tjänsteman nu kommer att samarbeta i en internationell organisation på regional nivå. Det är viktigt att sekretariatet och Europeiska kommissionen har ett gott samarbete och att det finns en tydlig avgränsning av deras behörighetsområden.
I den nya institutionella strukturen behåller Europaparlamentet sina befogenheter inom EU:s budgetförfarande, men det är ytterst viktigt att Empas ges ökade befogenheter i form av en rådgivande roll och befogenhet att utöva demokratisk kontroll av budgetens genomförande för projekten. Om Empas olika utskott regelbundet hör generalsekretariatet och generalsekreterarna får man en regelbunden uppföljning av projekten och verksamheten. Det utökade ansvaret bör dock samtidigt omfatta en förbättring av Empas verksamhet och arbetsmetoder, bland annat genom att Empa ges de mänskliga och ekonomiska resurser som behövs.
Det är absolut nödvändigt att lokala och regionala myndigheter är delaktiga. De olika regionerna runt Medelhavet är av central betydelse för framväxten av en ny regionalpolitik och för projektens genomförande. Den nybildade Församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU–Medelhavsområdet (Arlem) är ett utmärkt initiativ.
Inom ramen för UfM bör man komma ihåg att det civila samhället, arbetsmarknadens parter och de många nätverk för branschintressen och för övriga socioekonomiska aktörer som skapats inom ramen för EU–Medelhavspartnerskapet måste göras delaktiga i UfM:s verksamhet och projekt i så stor utsträckning som möjligt. För det ändamålet bör man främja inrättandet av en ekonomisk och social kommitté för EU–Medelhavsområdet och ett Medelhavsforum för företagsledare.
b) Projekt
Vid toppmötet i Paris beslutade man om sex strategiska horisontella sektorer som svarar mot ett antal betydande regionala utmaningar: rening av havet, transporter, förnyelsebar energi, utbildning, små och medelstora företag samt räddningstjänst.
Det åligger generalsekretariatet att välja ut, föreslå och anta de olika ”UfM-projekten”. Ett flertal projekt ingår redan i EU–Medelhavspartnerskapet. För att gå praktiskt tillväga bör man ta fasta på hur EU och Medelhavsområdet kan komplettera varandra, och man bör försöka hitta en god balans vad gäller samordning och politisk mobilisering mellan dessa nivåer.
Utöver de sex omfattande projekt som antagits är det önskvärt att generalsekretariatet och de sektorsspecifika ministermötena snarast tar upp nya projekt på dagordningen. Europaparlamentet föreslår bland annat att man inom ramen för UfM utarbetar projekt som Erasmus junior (”Averroës”) för EU–Medelhavsområdet för att främja utbytesverksamhet för högstadie- och gymnasieelever i Medelhavsunionens medlemsländer, eller att man lägger till en gren för kultur. Samarbetet runt livsmedel och jordbruk är av strategisk betydelse, och i strävan för att få till stånd en harmoniserad jordbrukspolitik i Medelhavsområdet bör UfM prioritera detta samarbete.
c) Öka och säkra finansieringen
Vid toppmötet i Barcelona bör den bristande finansieringen av de projekt som presenterats inom ramen för UfM åtgärdas.
Finansieringen av planerade projekt kommer att baseras på en kombination av offentliga och privata medel, en finansiering som måste bevaras men även vidareutvecklas Parlamentet framhåller följande:
– Innan budgetplanen för 2007–2013 har löpt ut får de viktiga ekonomiska bidragen från EU inte påverka regionala EU–Medelhavsprogram som pågår eller planerats. I EU:s budgetplan för 2014–2020 bör UfM tilldelas betydligt större resurser.
– Finansinstitutioner på nationell, europeisk (EIB-Femip och EBRD) och internationell (Världsbanken) nivå är redan verksamma i regionen. Det är viktigt att utnyttja samverkansvinsterna i samband med mer omfattande projekt. Detta kommer att vara en av sekretariatets uppgifter.
– En investerings- och utvecklingsbank för EU–Medelhavsområdet bör inrättas, i synnerhet i syfte att skapa lika villkor i de norra och södra delarna av UfM.
– De nyligen upprättade investeringsfonderna för finansiering av UfM:s projekt är en välkommen nyhet, och liknande initiativ bör främjas.
För övrigt bör ansträngningar göras för att förbättra den ekonomiska och rättsliga situationen i tredjeländerna. Prioritet bör ges åt att inrätta förtroendeingivande och hållbara finansinstitutioner på subregional nivå, och även åt att främja utländska investeringar. De nuvarande avtalen om investeringsskydd är bilaterala och saknar enhetlighet. En gemensam stadga om investeringsskydd för länderna i södra Medelhavsområdet och ett försäkrings- och garantisystem för investerare skulle förbättra och harmonisera investeringsskyddet.
De pengar som migranter skickar till släkt och vänner i de södra Medelhavsländerna är av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i mottagarländerna. Man bör överväga olika sätt att underlätta sådana överföringar, exempelvis genom att verka för att överföringskostnaderna sänks.
****
EU och dess grannar söder och öster om Medelhavet står inför en vändpunkt i sin gemensamma historia. Det ser inte ut att finnas någon annan möjlighet än att tillsammans och solidariskt bemöta de stora utmaningar som Medelhavsområdet dagligen ställs inför.
I Barcelona kommer stats- och regeringscheferna att behöva vara pragmatiska och visa att de har framtidsvisioner för att utifrån den komplexa situation som råder i regionen skapa en union för EU–Medelhavsområdet och de över 800 miljoner människor som bor i regionen. De måste kunna leva upp till medborgarnas rättmätiga förhoppningar om fred, stabilitet och välstånd, och förverkliga deras längtan efter ett samhälle grundat på lag och rätt och ömsesidig respekt.
Att komplettera varandra och dela på ansvaret är det bästa sättet för att ta tillvara Medelhavsområdets mångfald och skapa ett välstånd som alla medborgare får del av.
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (8.4.2010)
till utrikesutskottet
om en union för Medelhavsområdet
(2009/2215(INI))
Föredragande: Niki Tzavela
FÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
Inledning
1. Europaparlamentet hoppas att EU, vid toppmötet om unionen för Medelhavsområdet som hålls i Barcelona den 7 och 8 juni 2010, kommer att visa sitt fortsatta stöd för ett närmare samarbete med sina partner i det södra Medelhavsområdet när det gäller optimering av nationella stödordningar, utarbetande av gemensamma ståndpunkter om reglering på detta område med hjälp av sammanslutningen för el- och gasmyndigheter i Medelhavsområdet (Medreg), gassamarbetet mellan EU och Mashrek och samarbetet kring förnybar energi mellan länderna i Medelhavsområdet, utbyte av bästa praxis och teknisk utveckling genom initiativ och partnerskap såsom Barcelonaprocessen, den europeiska grannskapspolitiken, avtalet om en energigemenskap mellan EU och Maghrebstaterna och programmet för energieffektivitet inom byggsektorn i Medelhavsområdet (Med-Enec).
Infrastruktur och leverans
2. Europaparlamentet stöder främjandet av en sammankoppling av elektricitets-, gas- och oljesektorn i EU-Medelhavsområdet i syfte att stärka energitryggheten. Parlamentet framhåller vikten av att elnätskedjan i Medelhavsområdet färdigställs och stöder utvecklandet av den södra gaskorridoren. Dessutom uppmuntrar parlamentet till användning av omvända flöden, eftersom detta är säkert, kostnadseffektivt och hållbart.
Sol- och vindenergi
3. Europaparlamentet understryker att Medelhavsområdet har en enorm och i hög grad outnyttjad potential i fråga om förnybar energi, till exempel solenergi, vindkraft och vattenkraft.
4. Europaparlamentet vill att solenergiplanen för Medelhavsområdet får ett starkt stöd eftersom den syftar till att utöka användningen av solenergi och andra förnybara energikällor vid framställning av energi, detta med ambitiösa mål om att installera ytterligare kapacitet motsvarande 20 GW före 2020 och åstadkomma energibesparingar på 20 procent i Medelhavsområdet.
5. Europaparlamentet betonar att solenergiplanen för Medelhavsområdet kommer att ha fortsatt betydelse för de södra Medelhavsländernas ekonomiska utveckling, genom att förse länderna med ytterligare inhemsk elkapacitet, stärka nätinfrastrukturen och bidra till att det skapas en ny industrisektor för tillverkning av solenergikomponenter (med därtill hörande arbetstillfällen). Parlamentet begär att det utarbetas en konkret handlingsplan utifrån strategidokumentet.
6. Näringslivet i Medelhavsområdet har tagit en rad initiativ (till exempel Desertec), vilka på ett positivt sätt kan bidra till energitryggheten, miljön, den hållbara utvecklingen och framväxten av energinätverk. Europaparlamentet begär att det vidtas konkreta åtgärder för genomförandet av initiativen. Parlamentet betonar samtidigt att sådana projekt bör generera ett direkt mervärde för de lokala samhällen där de genomförs, genom att ge lokala aktörer sysselsättning, underlätta tekniköverföring och möjliggöra utvecklandet av effektiva nätverk och infrastrukturer som också kan användas lokalt, och på sätt stärka den lokala ekonomin, bidra till den sociala sammanhållningen och stödja den fortsatta utvecklingen i de berörda regionerna.
7. Europaparlamentet understryker vikten av att det på området för hållbar energi genomförs projekt som bidrar till den ekonomiska utvecklingen i de länder som ingår i unionen för Medelhavsområdet, särskilt länderna i det södra Medelhavsområdet, men också utgör en grund för samarbetet inom unionen för Medelhavsområdet.
Industriellt samarbete
8. Europaparlamentet begär att det upprättas ett regelverk och institutionella ramar som bygger på öppenhet och förutsägbarhet i EU-Medelhavsområdet. Detta skulle gynna industri, handel och forskning och utveckling i syfte att åstadkomma en jämn ekonomisk tillväxt.
9. Europaparlamentet betonar vikten av att det upprättas näringslivsstrategier som förbättrar stordriftsfördelarna, samtidigt som de främjar små och medelstora företag och stärker de högteknologiska sektorerna. Länderna och institutionerna i unionen för Medelhavsområdet uppmanas att aktivt stödja de små och medelstora företagen, särskilt genom effektiva finansiella tjänster och tekniskt och administrativt stöd, för att på så sätt skapa en god entreprenörsgrund, i synnerhet inom de sektorer som bidrar till den ekonomiska tillväxten i Medelhavsländerna.
10. Europaparlamentet framhåller vikten av de pågående förhandlingarna om frihandelsområdet för Europa-Medelhavsområdet och uppmuntrar medlemsländerna i unionen för Medelhavsområdet att försöka samordna sina ståndpunkter i samband med WTO-förhandlingarna.
Vetenskapligt och tekniskt samarbete samt utbildning
11. Europaparlamentet understryker vikten av forskning och utveckling som en del av återhämtnings- och konkurrenskraftsstrategin för länderna i det södra Medelhavsområdet, och begär en upptrappning och bättre samordning av det vetenskapliga och teknologiska samarbetet mellan länderna i Medelhavsområdet. Parlamentet stödjer initiativet om ett europeiskt Medelhavsuniversitet och skapandet av det Europa-Medelhavsområde för högre utbildning och forskning som förespråkas i Cataniadeklarationen av den 29 januari 2006.
12. Europaparlamentet betonar att utbyte av bästa praxis och rörlighet för forskare bör främjas. Dessutom behövs en gemensam programplanering när det gäller forskning på en rad områden, bland annat havsforskning och forskning rörande räddningstjänst (till exempel i samband med naturkatastrofer) samt forskning om frågor som rör hälsa, samhällsfrågor och miljö, varvid de lokala aktörerna och det civila samhället bör delta. Parlamentet stöder idén om att upprätta och utveckla ett Europa-Medelhavsinstitut för skogsbränder.
13. Europaparlamentet begär att projektet Solenergi för fred främjas och stöds inom ramen för ”Euro-Mediterranean Energy Market Integration Project” (Med-Emip).
14. Europaparlamentet rekommenderar att de länder som deltar i EU-Medelhavsprocessen även ska delta i initiativet för smarta städer som ingår i den strategiska planen för energiteknik.
Flytande naturgas (LNG)
15. Europaparlamentet betonar att 20-20-20-målen på miljöområdet kommer att påverka efterfrågan på gas avsevärt. Dessutom skulle en handlingsplan för flytande naturgas för medlemsländerna i unionen för Medelhavsområde innebära en stor förbättring av produktionsspridningen och den tryggade energiförsörjningen, särskilt för de länder som är helt beroende av en enda leverantör.
16. Europaparlamentet betonar vikten av att det görs framsteg inom LNG-tekniken och att det görs investeringar i transportkapaciteten hos fartyg för flytande naturgas samt terminaler för återställande av flytande naturgas. Utöver utbyggnad av infrastrukturer krävs även sjöfartssäkerhet.
IKT
17. Europaparlamentet rekommenderar att handlingsplanen för BB-Med (satellit- och bredbandsteknik) stöds.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande |
7.4.2010 |
|
|
|
||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
44 0 4 |
||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Lena Ek, Ioan Enciu, Adam Gierek, Norbert Glante, Fiona Hall, Jacky Hénin, Edit Herczog, Sajjad Karim, Arturs Krišjānis Kariņš, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Michèle Rivasi, Jens Rohde, Paul Rübig, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Niki Tzavela, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Alejo Vidal-Quadras |
|||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Lara Comi, António Fernando Correia De Campos, Rachida Dati, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Oriol Junqueras Vies, Bernd Lange, Marian-Jean Marinescu, Ivari Padar, Mario Pirillo, Silvia-Adriana Ţicău, Lambert van Nistelrooij |
|||||
YTTRANDE från utskottet för internationell handel (27.4.2010)
till utskottet för utrikesfrågor
över en union för Medelhavsområdet
(2009/2215(INI))
Föredragande: Marielle De Sarnez
FÖRSLAG
Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet framhåller på nytt betydelsen av ett frihandelsområde för Europa‑Medelhavsområdet som kommer att ge ett avgörande bidrag till freden, välståndet och säkerheten i hela regionen och till en större ekonomisk och territoriell integrering som främjar ekonomisk tillväxt i regionen. Parlamentet begär att förhandlingarna om frihandelsområdet ska ske samordnat och gradvis inom ramen för ett rationellt och förutsebart partnerskap som avspeglar de socioekonomiska förhållandena i vart och ett av länderna. Parlamentet betonar att unionen för Medelhavsområdet ska ses som ett kompletterande initiativ till det partnerskap mellan EU och Medelhavsområdet som inleddes i Barcelona 1995, eftersom den syftar till att åtgärda vissa av dess brister.
2. Europaparlamentet betonar hur viktiga förbindelserna mellan EU och Medelhavsområdet är när det gäller handeln och på ett politiskt, socialt, akademiskt och kulturellt plan, men också när det gäller utveckling och miljöskydd. Utvecklandet av en regional kompletterande marknad skulle göra det möjligt att främja industripolitiken i EU:s södra regioner.
3. Europaparlamentet ber kommissionen att stärka sin roll som investerare och partner och att utveckla särskilda riktlinjer för ansvarsfulla investeringar som gör det möjligt att minska de sociala ojämlikheterna och främja diversifieringen av det lokala näringslivet, bland annat på det industriella planet, en hållbar utveckling av jordbruket, bevarandet av den lokala livsmedelsproduktionen och en tryggad livsmedelsförsörjning. Parlamentet framhåller särskilt att det är nödvändigt att stödja utländska direktinvesteringar och främja forskning och utveckling.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sin roll inom unionen för Medelhavsområdet och vill att kommissionen klargör sin funktion i den nya institutionella strukturen.
5. Europaparlamentet välkomnar valet av sex stora strategiska sektorer: reningen av havet, solenergiplanen, transporter, utbildning och forskning, små och medelstora företag samt företagsutveckling och civilskydd. Parlamentet hoppas att dessa stora projekt får ett adekvat stöd från de europeiska och internationella finansinstituten. Parlamentet anser att de nya projekten inom unionen för Medelhavsområdet ska anstränga sig att få med så många partner från Europa och Medelhavsområdet som möjligt.
6. Europaparlamentet är medvetet om det bidrag, på det administrativa och operativa planet, som det framtida sekretariatet kan ge vad gäller unionen för Medelhavsområdets åtgärder för att genomföra Europa-Medelhavsområdets prioriteringar och mål med hjälp av tillräckliga och fastställda resurser.
7. Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att utveckla handelsutbytet mellan länderna i söder, som endast utgör 6 procent av handelsutbytet globalt, och alltså verka för att Agadiravtalet utvidgas. Parlamentet erinrar om dessa länders intresse av att utöka sina förbindelser och sin handel för att utgöra en stark enad ekonomisk pol som lockar investerarna, samtidigt som man försvarar regionens intressen och förbättrar dess utveckling. Parlamentet framhåller att unionen för Medelhavsområdet bör göra det möjligt att lättare reagera på begäran om tekniskt och finansiellt stöd för att främja den ekonomiska integrationen mellan länderna i söder. Parlamentet anser att en utvidgning och förenkling av ursprungskumulationen för Europa-Medelhavsområdet skulle kunna bidra till att uppnå denna.
8. Europaparlamentet anser att en förstärkning av infrastrukturen i hamnar och för landtransporter kan var en faktor för ekonomisk utveckling och bidra till att stimulera handeln i Europa-Medelhavsområdet.
9. Europaparlamentet vill se en förbättring av de ekonomiska och juridiska förhållandena i regionen, vilket är absolut nödvändigt för att garantera säkerheten för framtida investeringar, särskilt utländska direktinvesteringar, som fortfarande ligger på en mycket låg nivå, samt för att främja finansieringen av viktiga strategiska projekt. Parlamentet önskar också ökad harmonisering inom detta område, då det finns stora skillnader mellan olika länder.
10. Europaparlamentet vill se en förbättring av de ekonomiska och juridiska förhållandena i regionen, vilket är en absolut nödvändig garanti för framtida investeringar. Parlamentet betonar målet för personalutveckling och sysselsättning, enligt millennieutvecklingsmålen för bekämpning av fattigdom. Parlamentet understryker att bevarandet och utvecklingen av solida offentliga tjänster är en annan viktig förutsättning för att garantera hållbar utveckling i regionen.
11. Europaparlamentet är också angeläget om företagens roll och om dialogen mellan företag på de båda sidorna av Medelhavet för att förstärka handelsutbytet och investeringarna.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid förhandlingarna om handelsavtal beakta resultaten av befintliga konsekvensbedömningar och utvärdera följderna av avregleringsprocessen, med tanke på klimatförändringarna och den ekonomiska och sociala krisen, och vid behov tillåta en stegvis och asymmetrisk tillämpning av denna för att i hela Medelhavsområdet skydda liknande produktion som löper stor risk att utsättas för konkurrens i samband med den ökade avregleringen. Parlamentet uppmanar unionen för Medelhavsområdet att främst välja projekt med tanke på de sociala och ekonomiska behoven och för att minska inverkan på miljön
13 Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att inrätta en regional jordbrukspolitik, enligt färdplanen för Europa–Medelhavsområdet för jordbruket, som bevarar lokal livsmedelsproduktion och tryggad livsmedelsförsörjning samt främjar produktion, distribution och diversifiering av typiska Medelhavsprodukter samt utveckling av små och medelstora jordbruk, och som är anpassad till hållbar utveckling. Mot bakgrund av den alltmer osäkra livsmedelsförsörjningen i många av partnerländerna i Medelhavsområdet uppmanar parlamentet kommissionen att acceptera partnerländernas krav på utökade garantier och snabba förfaranden att tillämpa vid livsmedelskriser.
14. Europaparlamentet erkänner betydelsen av ett förstärkt samarbete på energiområdet inom partnerskapet mellan EU och Medelhavsområdet och behovet att utveckla en regional energimarknad, i syfte att genomföra projekt med förnybara energikällor och energianläggningar i Europa–Medelhavsområdet. Parlamentet insisterar på att energiprojekt och projekt för en hållbar utveckling, såsom projektet Desertec, främst ska engagera regionen och på så sätt bidra till regionens utveckling. Parlamentet välkomnar den regionala ”solenergiplanen för Medelhavsområdet” som genomförs inom ramen för unionen för Medelhavsområdet. Planen kommer att bidra till utvecklingen av infrastrukturer, men kommer även att gynna komponentindustrin samt relaterad teknisk kompetens och teknik i alla länder som omfattas av planen.
15. Europaparlamentet önskar att associeringsavtalen ses över mot bakgrund av de nya behov som uppkommit i samband med den ekonomiska och sociala krisen samt livsmedels- och energikrisen. Parlamentet påminner om att ett av de främsta målen för inrättandet av ett frihandelsområde för Europa–Medelhavsområdet ska förbli en handel som gagnar utveckling och fattigdomsminskning och hoppas att färdplanen från ministermötet den 9 december 2009 kommer att göra det möjligt att uppnå detta mål.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under handelsförhandlingarna upprätthålla sina krav på demokrati och mänskliga rättigheter, inte enbart gentemot Libyen, som deltar i unionen för Medelhavsområdet som observatörsstat, utan även gentemot alla länder som är medlemmar av unionen för Medelhavsområdet.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till den regionala stabiliteten och till krisförebyggandet, med målsättningen att befästa ett gemensamt område för fred, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald, demokrati och respekt.
18. Europaparlamentet betonar den centrala rollen för den parlamentariska församlingen för EU–Medelhavsområdet, eftersom den är den naturliga platsen för politisk, ekonomisk och social dialog mellan de demokratiskt valda representanterna för länderna i Europa‑Medelhavsområdet.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande |
27.4.2010 |
|
|
|
||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
23 0 1 |
||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Daniel Caspary, Marielle De Sarnez, Christofer Fjellner, Joe Higgins, Yannick Jadot, Metin Kazak, Bernd Lange, David Martin, Emilio Menéndez del Valle, Vital Moreira, Cristiana Muscardini, Tokia Saïfi, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Gianluca Susta, Jan Zahradil, Pablo Zalba Bidegain, Paweł Zalewski |
|||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
George Sabin Cutaş, Elisabeth Köstinger, Michael Theurer, Jarosław Leszek Wałęsa |
|||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Lara Comi, Sylvie Guillaume |
|||||
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande |
28.4.2010 |
|
|
|
||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
58 6 0 |
||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Gabriele Albertini, Dominique Baudis, Frieda Brepoels, Elmar Brok, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Takis Hadjigeorgiou, Anna Ibrisagic, Anneli Jäätteenmäki, Jelko Kacin, Maria Eleni Koppa, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Krzysztof Lisek, Sabine Lösing, Barry Madlener, Mario Mauro, Kyriakos Mavronikolas, Jean-Luc Mélenchon, Willy Meyer, Alexander Mirsky, Andreas Mölzer, María Muñiz De Urquiza, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Raimon Obiols, Kristiina Ojuland, Justas Vincas Paleckis, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Vincent Peillon, Hans-Gert Pöttering, Cristian Dan Preda, Fiorello Provera, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Nikolaos Salavrakos, Jacek Saryusz-Wolski, Werner Schulz, Marek Siwiec, Zoran Thaler, Inese Vaidere, Johannes Cornelis van Baalen, Kristian Vigenin |
|||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Laima Liucija Andrikienė, Elena Băsescu, Emine Bozkurt, Véronique De Keyser, Hélène Flautre, Charles Goerens, Elisabeth Jeggle, Evgeni Kirilov, Georgios Koumoutsakos, Barbara Lochbihler, Norbert Neuser, Judith Sargentini, Alf Svensson, Indrek Tarand, László Tőkés, Ivo Vajgl, Luis Yáñez-Barnuevo García, Janusz Władysław Zemke |
|||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Georgios Papanikolaou |
|||||