Förfarande : 2009/2177(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0135/2010

Ingivna texter :

A7-0135/2010

Debatter :

Omröstningar :

PV 18/05/2010 - 8.9
CRE 18/05/2010 - 8.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0165

BETÄNKANDE     
PDF 157kWORD 95k
3.5.2010
PE 439.404v02-00 A7-0135/2010

om etiska frågor i samband med företagsledning

(2009/2177(INI))

Utskottet för rättsliga frågor

Föredragande: Klaus-Heiner Lehne

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om etiska frågor i samband med företagsledning

(2009/2177(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av kommissionens rekommendation av den 30 april 2009 om att komplettera rekommendationerna 2004/913/EG och 2005/162/EG när det gäller ordningen för ersättningar till ledande befattningshavare i börsnoterade bolag(1),

 med beaktande av kommissionens rekommendation av den 30 april 2009 om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn(2),

 med beaktande av meddelandet från kommissionen som åtföljde de två ovan nämnda rekommendationerna, vilket också offentliggjordes den 30 april 2009 (KOM(2009)0211),

 med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG i fråga om kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik (KOM(2009)0362),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag(3),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG(4),

 med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7‑0135/2010), och av följande skäl:

A. EU och världen upplever för närvarande den allvarligaste ekonomiska krisen på de senaste 60 åren. Den reala ekonomin är inne i sin värsta recession under den här tiden och sysselsättningen väntas minska trots en relativ återhämtning i ekonomin.

B.  Oavsett vilken typ av företag det gäller eller vilken sektor företaget verkar i, finns det ett antal viktiga frågor som rör företagens förvaltning inom den allmänna ramen för företagens etiska beteende, såsom aktsamhetskrav, öppenhet, företagens sociala ansvar, riskhantering, ekonomisk hållbarhet i samband med finansiella investeringsbeslut, tillsynsrådets och styrelsens arbetsformer eller utövandet av aktieägares rättigheter. Den senaste tidens finansiella kris har visat att dessa frågor måste behandlas med bevarandet av den ekonomiska stabiliteten i åtanke och analyseras kontinuerligt för att vi ska kunna finna lösningar som gör det möjligt för företagen att klara av dagens utmaningar och för att främja ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning inom EU.

C. Krisen visade också på en nära koppling mellan riskhantering och ersättningspolicy, liksom på betydelsen av den senare i de mekanismer som styr företagens funktion. Av denna anledning bör vederbörlig hänsyn tas till riskhantering vid utformningen av ersättningspolicyn så att effektiva riskhanteringssystem kan byggas in i en bredare och balanserad företagsstrategi och garantera att man, om incitamentssystem inrättas, ser till att lämpliga riskhanteringssystem finns att tillgå som motvikt.

D. Företag inom alla sektorer löper ett antal risker av samma slag, även om vissa typer av risker är sektorsspecifika (t.ex. risker för företag inom finanssektorn). Bristen på effektiv riskhantering som följd av att tillsynsreglerna inte kontrolleras samt dåligt anpassade incitament i ersättningspolicyn spelade en central roll i den senaste finansiella krisen.

E. Riskhanteringen bör tolkas och tillämpas på övergripande organisationsnivå och inte bara inom organisationens enskilda operativa enheter. Den bör också vara tillgänglig, öppen och omfattas av rapporteringsskyldigheter.

F. Varje lösning bör innebära att risken, när den väl är tagen, stämmer överens med verksamhetens syfte och företagets strategi, utan att en effektiv riskhantering förloras ur sikte. En effektiv riskhantering bör betraktas som en av de viktigaste faktorerna för god företagsstyrning i alla företag.

G. Något av det första som kommissionen gjorde efter krisen var att ta itu med frågan om ersättningspolicyn genom att komplettera kommissionens rekommendationer 2004/913/EG och 2005/162/EG. Syftet med detta var att garantera en lämplig ersättningspolicy genom att fastställa bästa praxis vid utformning av ersättningspolicy, med en ny rekommendation om ordningen för ersättning till ledande befattningshavare i börsnoterade bolag och genom att offentliggöra en rekommendation om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn.

H. Graden av rekommendation varierar beroende på typen av företag med hänsyn till storlek, intern organisation och verksamhetens komplexitet. Sådana åtskillnader kan göras mellan ett finansbolag (oavsett om det är börsnoterat eller inte) och ett annat bolag som är börsnoterat men som inte är ett finansbolag, samt mellan olika sektorer inom finansindustrin, t.ex. bank-, försäkrings- och fondförvaltningssektorn.

I.  När det gäller ersättningen måste flera punkter beaktas, såsom (i) ersättningssystemen, t.ex. deras struktur, öppenhet och symmetri samt kopplingen mellan ersättning och incitament, (ii) förfarandet för fastställande av ersättningssystemen, t.ex. definitionen av aktörer, roller och ansvar samt (iii) kontrollen över ersättningssystemen, med särskild hänsyn till aktieägarna och (iv) den totala ersättningen inklusive löner och pensioner.

J. Vissa aspekter av rekommendationernas principer av avgörande betydelse är fortfarande oklara och måste omsättas korrekt i praktiken, t.ex. begreppet resultatkriterier, som ska bidra till att skapa en koppling mellan ersättning och resultat, liksom begreppet otillräckligt resultat i fråga om avgångsvederlag, samt avgångsvederlag och rörliga ersättningar inom finanstjänstesektorn.

K. Med tanke på de återkommande svårigheterna med att definiera kopplingen mellan ersättning och resultat bör fokus ligga på öppenhet och insyn och på en effektiv process som grund för utformningen av ersättningspolicyn, och båda dessa faktorer bör grundas på sund förvaltning som fastställs och utvärderas över en lämplig tidsperiod med inriktning på medellång och lång sikt, detta för att undvika farliga och mindre uthålliga riskhanteringsmetoder som verkar på kort (och mycket kort) sikt, med definierade och åtskilda roller och ansvarsområden för de inblandade.

L.  De lösningar som antas bör inte följa principen om ”en modell som passar alla”, och företagen bör behålla sin möjlighet att anpassa systemen efter sina egna behov.

M. Det behövs efterhandsutvärderingar av policyn för resultat och ersättning.

N. Öppenhet och insyn har visat sig vara en viktig faktor för god förvaltning, och den bör inte reduceras till enbart offentliggörande utan borde innebära att företagen kan motivera valet av en viss ersättningspolicy.

O. Offentliggörande av policyn för ersättning till de ledande befattningshavarna på ett tydligt och lättbegripligt sätt borde i princip gagna beslutsprocessen för ersättningspolicyn, i synnerhet för aktieägarnas del. Ett sådant offentliggörande skulle exempelvis kunna inbegripa utförlig information om årsredovisningen eller om rapporten om den totala ersättningen och de övriga förmåner som beviljats enskilda befattningshavare.

P. Företaget bör sträva efter ett aktivt engagemang från aktieägarnas och de anställdas sida. Detta kräver att man undersöker andra åtgärder för ett effektivt deltagande från aktieägarnas sida i utformningen av företagets ersättningspolicy (till exempel den möjlighet som infördes i Tyskland för företag att söka aktieägarnas godkännande för en nivåbaserad ersättningspolicy genom en rådgivande omröstning), särskilt eftersom aktieägarna inte alltid är villiga eller beredda att spela en mer aktiv roll. Detta innebär också att man bör undersöka sätt att åstadkomma ett mer aktivt, snarare än reaktivt, beteende hos aktieägarna gentemot sina styrelser.

Q. Aktieägarnas delaktighet är låg, i synnerhet i de börsnoterade företagen, och därför bör elektroniska röstningsmetoder uppmuntras vid aktieägarnas bolagsstämmor.

R. Den gällande lagstiftningen om information till och samråd med arbetstagarna om förvaltningen av det företag där de är anställda måste genomföras korrekt så att en verklig dialog kan komma till stånd med företagsledarna och så att företagens lönesättning och målsättning kan definieras klart och tydligt.

S. Fastställandet av kriterier och storleken på ledningens ersättning hör till behörighetsområdet för företagens tillsynsorgan och i flera EU‑medlemsstater kan även sociala intressen inbegripas i detta fastställande genom medverkan av företrädare för de anställda.

T. Frivilliga standarder är viktiga för att förbättra styrelsernas resultat, och en översyn av god praxis kan komma att bli nödvändigt.

U. Målet bör vara att skapa kompetenta styrelser och tillsynsråd som kan göra objektiva och oberoende bedömningar, och styrelsernas effektivitet bör utvärderas.

V. Med tanke på de erkända bristerna i det rådande systemet för företagsstyrning bör en del (t.ex. en tredjedel) av de ledande befattningshavarna (styrelsemedlemmarna) vara yrkeskunniga, avlönade, ansvariga och endast lyda under aktieägarna. Deras ansvar och underlydande bör kombineras med yrkesmässigt kunnande.

W. Även om lagstiftningsåtgärder på detta område kan vara ett svårare och mer tidskrävande alternativ än rekommendationer, är tillvägagångssättet med icke-bindande lagstiftning inte tillfredsställande.

X. Kommissionen planerar att följa upp rekommendationerna med lagstiftningsförslag om att ersättningssystemen ska omfattas av tillsynssystemet och har särskilt föreslagit en ändring av kapitalkravsdirektivet. Kommissionen har också för avsikt att överväga ytterligare åtgärder som avser finansiella tjänster utanför banksektorn.

Y. De rekommendationer för börsnoterade företag som utfärdats av kommissionen är inte nödvändigtvis lämpliga allmänna riktlinjer för att ta fram bästa praxis i icke-börsnoterade företag.

Z. Det är avgörande att de instrument som antas på detta område genomförs enhetligt och konsekvent i hela EU och av alla berörda parter.

1. Europaparlamentet välkomnar åtgärder som är avsedda att behandla de etiska aspekterna av företagsledning, och den senaste tidens finanskris har visat att mycket återstår att göra inom detta område. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de två rekommendationer som kommissionen utfärdat.

2. Europaparlamentet påpekar emellertid att tillvägagångssättet med icke-bindande lagstiftning inte är tillfredsställande.

3.  Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens första lagstiftningsförslag, som gör det möjligt för EU:s lagstiftare att på korrekt sätt ta itu med de relevanta frågorna, dvs. ändringen av kapitalkravsdirektivet.

4.  Europaparlamentet samtycker till de principer som kommissionen införde i sina rekommendationer av den 30 april 2009, för det första när det gäller ersättningarnas struktur och styrningen av ersättningar till ledande befattningshavare och företagsledningen i börsnoterade företag, och för det andra när det gäller ersättningarnas struktur, utformningsprocessen och genomförandet av ersättningspolicyn (styrningen), insynen i ersättningspolicyn och tillsynen (kontrollen) inom finanssektorn. Parlamentet betonar dock att dessa rekommendationer har införlivats på ett otillräckligt sätt av medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet understryker att EU behöver en produktions-, samhälls- och miljömodell med långsiktig inriktning som tar hänsyn till allmänintresset – hos företag, aktieägare och anställda – och en ny finansarkitektur baserad på ett system av omsorgsfulla regler och goda metoder och på nationella och EU-övergripande tillsynsmyndigheter med bindande befogenheter. Parlamentet anser också att finanssektorn måste rätta sig efter realekonomins behov, bidra till en hållbar utveckling och visa ett så höggradigt samhällsansvar som möjligt.

6.  Europaparlamentet erinrar om att förutom stödet till den reala ekonomin är åtgärder för att skydda sysselsättningen, främja utbildning och arbetsvillkoren ytterst viktiga i processen på väg mot ekonomisk förnyelse och bör vara centrala frågor för alla aktörer.

7.  Europaparlamentet understryker att en ersättningspolicy som är inriktad på en sund och hållbar företagsförvaltning inte bara har praktiska utan också rent ekonomiska motiv, eftersom en sådan policy har en direkt inverkan på företagens tillgångar och på möjligheterna till utveckling både för företagen och för ekonomin i allmänhet, samt på förmågan att bibehålla och skapa högre sysselsättningsnivåer.

8.  Europaparlamentet anser att åtgärder beträffande ersättningspolicyn till ledningspersonal inom banker och kreditinstitut inte får förbli enbart rekommendationer utan måste omsättas i bindande föreskrifter som är kopplade till ett övervakningssystem, med syfte att förhindra att den rörliga ersättningsdelen – bonus, aktieoptioner och incitament – driver fram en investeringspolicy och en företagsförvaltning med ett för högt risktagande och utan koppling till återverkningarna på realekonomin.

9.  Parlamentet betonar kraftigt att företagsförvaltningen och ersättningspolicyn måste respektera och främja den princip om lika löner och lika behandling av kvinnor och män som sanktioneras genom fördragen och EU:s direktiv.

10. Europaparlamentet ser ett behov av ytterligare EU-lagstiftningsåtgärder för att lösa problemet med olika nationella ersättningsregler för företag i de fall där chefer flyttar från en medlemsstat till en annan inom ett (holding)bolag eller från ett bolag till ett annat i en annan medlemsstat, eller när företag använder sig av den fria rörligheten på den inre marknaden, till exempel genom gränsöverskridande fusioner.

11. Europaparlamentet anser att det sociala helhetsansvaret för den hållbara och långfristiga utvecklingen för ett företag som har sitt säte i en EU‑medlemsstat ska tydliggöras och denna förpliktigande förväntan riktas mot tillsynsorganen. En rimlig ersättning till företagsledningarna för detta ändamål ska fastställas och göras insynsvänlig för allmänheten i EU.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå sektorsspecifika ändringar av lagstiftningen om finansiella tjänster för att se till att det finns en konsekvens mellan bankinstitut och andra institut när det gäller ersättningspolicy. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag på området bolagsrätt för att bidra till en lösning av frågor som rör företagsstyrning och garantera en konsekvent ersättningspolicy för alla typer av företag.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja och stödja genomförandet av åtgärder på EU-nivå med inriktning främst på gränsöverskridande företag, och att uppfylla sitt åtagande om att lägga fram en utvärderingsrapport om medlemsstaternas tillämpning av båda rekommendationerna. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att i rapportens slutsatser införa en tidplan över lämpliga åtgärder – både lagstiftande och icke lagstiftande – som kan utgöra en nödvändig uppföljning.

14. Europaparlamentet kräver att de regler om samråd och medverkan för arbetstagarna som valts inom ramen för direktiv 2001/86/EG(5) om komplettering av stadgan för europabolag ska genomföras effektivt.

15. Europaparlamentet anser att Europabolagen är en lämplig plattform för förebildliga lösningar, för att förankra etiska principer i tillsynen av transnationellt verksamma företag och omsätta dessa i praktiken.

16. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att effektivt genomföra åtgärder såsom EU‑direktivet om aktieägares rättigheter för att undanröja hinder för och öka aktieägarnas deltagande i omröstningar, särskilt omröstningar över nationsgränserna.

17. Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att aktivt verka för en översyn av företagspraxis och förändringar av företagskulturen.

18. Europaparlamentet kräver att kvinnor i ledande ställning främjas genom en rekommendation från kommissionen om införande av ett system för tillsättning av befattningar inom beslutsfattande företagsorgan samt andra organ och tjänster.

19. Europaparlamentet föreslår att de nationella tillsynsmyndigheterna gör en strängare bedömning av oberoendet för ledamöterna i företagens styrelseorgan, och utformar effektivare sätt att bekämpa korruption, vars genomförande inte bara ska göra det möjligt att förstärka företagens etiska förvaltning utan även förbättra deras ekonomiska resultat.

20. Europaparlamentet stöder utarbetandet av enhetliga och övergripande riktlinjer för riskhantering, som för närvarande verkar omfattas av ett antal kodexar och normer som endast på ett fragmentariskt sätt tillämpas i medlemsstaterna.

21. Europaparlamentet betonar att det vid ekonomiska brott är möjligt att väcka straffrättsligt åtal mot enskilda medlemmar i företagsledningen som är ansvariga för dessa brott.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja användandet av riktlinjer för bästa praxis för icke-börsnoterade företag som utarbetats för att ta hänsyn till sådana företags särdrag och skillnader.

23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 120, 15.5.2009, s. 28.

(2)

EUT L 120, 15.5.2009, s. 22.

(3)

EUT L 184, 14.7.2007, s. 17.

(4)

EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.

(5)

EGT L 294, 10.11.2001, s. 22.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (19.3.2010)

till utskottet för rättsliga frågor

om etiska frågor i samband med företagsledning

(2009/2177(INI))

Föredragande: Patrick Le Hyaric

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. EU och världen upplever för närvarande den allvarligaste ekonomiska krisen på de senaste 60 åren. Den reala ekonomin är inne i sin värsta recession under den här tiden och sysselsättningen väntas minska trots en relativ återhämtning i ekonomin.

B.  Vinsterna inom den finansiella sektorn hade ingen koppling till den reala ekonomin. Lönerna var oproportionerligt höga och baserade på att uppnå kortfristiga aktievinster och kursstegringar för aktieägarna, vilket ledde till att allt mer riskfyllda affärsmodeller infördes till nackdel för arbetstagarna, löntagarna, spararna och investerarna, och att dessa användes för andra ändamål än långsiktiga investeringar.

C. Medborgarna betalar dubbelt för risktagandet, som de på intet sätt är ansvariga för, dels genom att de förlorar sina jobb, dels genom att medlemsstaterna har bekostat räddningen av finansinstituten som i hög grad har tjänat på löntagarnas minskade andel av nationalinkomsten, som sjönk från 68 procent till 58 procent mellan 1972 och 2009.

D. Bonussystemet, som även inverkat på den nuvarande krisen, har överlevt.

E.  Den gällande lagstiftningen om information till och samråd med arbetstagarna om förvaltningen av det företag där de är anställda måste genomföras korrekt så att en verklig dialog kan komma till stånd med företagsledarna och så att företagens lönesättning och målsättning kan definieras klart och tydligt.

1.  Europaparlamentet understryker att EU och världen behöver en ny produktiv, samhällelig och miljömässig modell, som är långsiktig och tillvaratar samhällets och arbetstagarnas intressen, och en ny finansiell struktur med ett regelsystem som bygger på försiktighetsprincipen och yrkesetiska principer samt på nationella och europeiska tillsynsmyndigheter med tvingande befogenheter. Finanssektorn bör tillmötesgå den reala ekonomins behov, bidra till en hållbar utveckling och visa ett större samhälleligt ansvarstagande, framför allt genom att använda resurserna på ett sådant sätt att det gynnar sysselsättning och utbildning.

2.  Europaparlamentet stöder de principer som kommissionen framför i sina rekommendationer av den 30 april 2009, för det första om lönestrukturen och styrningen av lönerna på högre förvaltnings- och ledningsnivå i börsnoterade företag, för det andra om lönestrukturen, utarbetandet och genomförandet av en lönepolicy (styrning) samt insynen i lönepolicyn och offentlig tillsyn (övervakning) i finanssektorn och begär att dessa rekommendationer beaktas på lämpligt sätt i samband med revideringen av direktiv 2006/49/EG.

3.  Europaparlamentet vill betona kravet på att lönerna ska vara proportionerliga inom företagen och att företagsledningens och personalens löne- och pensionsutveckling i sin helhet ska kopplas till varandra. Alltför stort risktagande ska motverkas och för den sociala rättvisans och den ekonomiska hållbarhetens skull ska sammansättning, struktur och nivå på chefernas löner, bonusar, fallskärmar, aktieoptioner och pensioner i de företag som är börsnoterade, har statligt ägande och/eller får stöd från medlemsstaterna eller EU ha ett tak, med beaktande av de varierande inkomstförhållandena i medlemsstaterna, och de ska beskattas i enlighet med gällande skattelagstiftning i medlemsstaterna för att bidra till finansieringen av sociala trygghetssystem och offentliga tjänster. Parlamentet kräver därför att en EU-plan utarbetas för att bekämpa skatteparadis i enlighet med uttalandena från G20‑mötena i London och Pittsburgh.

4.  Europaparlamentet är övertygat om att när lönepolicyn för företagsledningen ska utformas och man ska göra en efterföljande utvärdering av denna med avseende på företagets styrning och utveckling, måste kriterier som inte är finansiella beaktas, till exempel uppnåendet av målen för socialt ansvar och miljö, vilket sedan måste utvärderas under en tidsperiod som är tillräckligt lång för att vara signifikativ. Parlamentet hävdar med kraft att företaget vad gäller styrning och lönepolicy måste respektera och främja de principer som anges i fördragen och i EU:s direktiv om lika löner och lika behandling av kvinnor och män.

5.  Europaparlamentet begär mot bakgrund av fall såsom Dell-fallet i Irland att revisionsrätten granskar användningen av EU-stöd, dess konsekvenser för företagsstrategierna och dess sociala återverkningar. Vid granskningen bör man beakta skapandet av arbetstillfällen, utbildning och förbättrade arbetsvillkor.

6.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om ändring av direktiv 2006/49/EG(1) om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut så att ovannämnda principer blir bindande för banker och investeringsbolag. Dessa ska underställas offentlig tillsyn så att de totala beloppen för rörlig ersättning inte begränsar företagens möjlighet att öka sitt egenkapital. Skärpta EU-regler bör gälla för hela finanssektorn, dit också försäkringsbolag och alternativa investeringsfonder (såsom hedgefonder och högriskkapitalbolag) bör räknas.

7.  Europaparlamentet betonar återigen vikten av att sanktionera alla former av diskriminering i företagen, särskilt i fråga om lönepolicy, karriärutveckling och förfaranden för rekrytering av företagsledningen.

8.  Europaparlamentet begär att nationella myndigheter tilldelas tvingande befogenheter att se till att principerna för sund ekonomisk förvaltning efterlevs.

9.  Europaparlamentet erinrar om att förutom stödet till den reala ekonomin är åtgärder för att skydda sysselsättningen, främja utbildning och arbetsvillkoren ytterst viktiga i processen på väg mot ekonomisk förnyelse och bör vara centrala frågor för alla aktörer.

10. Europaparlamentet uppmärksammar vikten av att regleringen av ekonomiska incitament och lönestrukturer i finanssektorn inte ska ske på bekostnad av fackliga organisationers kollektivförhandlingsrätt.

11. Europaparlamentet kräver full insyn i lönepolicyn för företagsledare i enlighet med nationell lagstiftning och EU-rätten. Parlamentet erinrar om att anställda och deras fackliga organisationer har rätt till information och samråd via samarbetsråd i företag och koncerner.

12. Europaparlamentet kräver att de regler om samråd och medverkan för arbetstagarna som valts inom ramen för direktiv 2001/86/EG(2) om komplettering av stadgan för europabolag ska genomföras effektivt.

13. Europaparlamentet föreslår att de nationella tillsynsmyndigheterna gör en strängare bedömning av oberoendet för ledamöterna i företagens styrelseorgan, och utformar effektivare sätt att bekämpa korruption, vars genomförande inte bara ska göra det möjligt att förstärka företagens etiska förvaltning utan även förbättra deras ekonomiska resultat.

14. Europaparlamentet stöder, i enlighet med kommissionens rekommendation av den 30 april 2009, att tak sätts för avgångsvederlag till företagsledningen, eller att avgångsvederlag förbjuds om avtalet sägs upp på grund av att företaget har otillräckliga resultat.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.3.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

4

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Pervenche Berès, Milan Cabrnoch, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Sergio Gaetano Cofferati, Marije Cornelissen, Karima Delli, Proinsias De Rossa, Frank Engel, Sari Essayah, Ilda Figueiredo, Pascale Gruny, Thomas Händel, Marian Harkin, Roger Helmer, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Danuta Jazłowiecka, Martin Kastler, Patrick Le Hyaric, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Siiri Oviir, Rovana Plumb, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jürgen Creutzmann, Julie Girling, Dieter-Lebrecht Koch, Evelyn Regner, Csaba Sógor, Emilie Turunen

(1)

EUT L 177, 30.6.2006, s. 201.

(2)

EGT L 294, 10.11.2001, s. 22.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.4.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Daniel Hannan, Klaus-Heiner Lehne, Antonio López-Istúriz White, Antonio Masip Hidalgo, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Kay Swinburne, Alexandra Thein, Diana Wallis, Rainer Wieland, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Piotr Borys, Sergio Gaetano Cofferati, Kurt Lechner, Eva Lichtenberger, József Szájer

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy