BETÄNKANDE om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden

3.6.2010 - (2009/2178(INI))

Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Marielle Gallo

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden

(2009/2178(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 11 september 2009 om att stärka säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden (KOM(2009)0467),

–   med beaktande av rådets (konkurrensfrågor) resolution av den 25 september 2008 om en övergripande europeisk plan för bekämpning av varumärkesförfalskning och pirattillverkning,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”)[1],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället[2],

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter[3],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter[4],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 25 april 2007 om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter[6],

–   med beaktande av kommissionens strategi för säkerställande av skyddet av immaterialrätt i tredjeländer från 2005 och kommissionens arbetsdokument ”IPR Enforcement Report 2009”,

–   med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2009 om förstärkning av säkerheten och de grundläggande friheterna på Internet,

–   med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–   med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och av den rättsligt bindande stadgan om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om kulturindustrin i Europa,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 25 juni 2008 om en småföretagsakt för Europa, där man slog fast principen ”Tänk småskaligt först”, som skulle ligga till grund för en ambitiös politisk agenda för de små och medelstora företagen,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7‑0175/2010), och av följande skäl:

A. Varje intrång i immateriella rättigheter utgör ett verkligt hot, inte bara mot konsumenternas hälsa och säkerhet, utan även mot vår ekonomi och våra samhällen.

B.  Vetenskapliga och tekniska innovationer, patent och kulturbranscher bidrar på ett avgörande sätt till den europeiska ekonomins konkurrenskraft genom att skapa många och varierande arbetstillfällen liksom välstånd. Kulturekonomin måste stödjas från skapandet till distributionen.

C. I egenskap av medlem i Världshandelsorganisationen är Europeiska unionen bunden av avtalet om handelsrelaterade immateriella rättigheter (Trips). EU:s medlemsstater är därmed förpliktade att anta och genomföra ändamålsenliga åtgärder mot alla intrång i immateriella rättigheter.

D. Kunskapsutbyte och spridning av innovationer har långa traditioner i EU. Tanken att så många som möjligt ska få tillgång till de tekniska framstegen och kulturyttringarna utgör fortfarande grundvalen för utbildnings- och utvecklingspolitiken.

E.  För att på lämpligt sätt ta itu med frågan om skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden är det viktigt att beakta inte bara det som sker på EU:s territorium, utan även situationen vid EU:s yttre gränser och i tredjeländer, så att skyddet för innehåll som skapats inom EU och för dess rättighetsinnehavare blir förenligt med konsumenternas tillgång till innehåll som har skapats utanför EU.

F.  Uppgifterna om omfattningen av intrången i de immateriella rättigheterna är osammanhängande, ofullständiga, otillräckliga och sporadiska. För varje nytt lagstiftningsförslag krävs en objektiv och oberoende konsekvensbedömning.

G. Innovation och kreativitet har tillfört den europeiska ekonomin ett betydande mervärde och bör därför bevaras och utvecklas, med tanke på den ekonomiska situationen.

H. Intrång i immateriella rättigheter är ett övergripande problem som slår mot alla industrisektorer, i synnerhet de kreativa och innovativa branscherna och idrotten.

I.   Ständiga intrång i immateriella rättigheter kommer att medföra att nyskapandet i EU minskar.

J.   Det har blivit oroväckande vanligt med intrång i immateriella rättigheter på nätet, vilket framför allt drabbar de kreativa branscherna. Det har ännu inte klarlagts om de nuvarande lagarna effektivt kan skydda rättighetsinnehavarna på Internet och samtidigt trygga balansen mellan alla berörda parters intressen, däribland konsumenternas.

K. Insatserna för att komma till rätta med intrång i upphovsrätten måste ha allmänhetens stöd. Annars riskerar man att medborgarnas stöd för immateriella rättigheter urholkas.

L.  Otillåten uppladdning av upphovsrättsskyddat material på Internet är ett klart intrång i immateriella rättigheter och förbjudet enligt WIPO:s fördrag om upphovsrätt (WCT) respektive framföranden och fonogram (WPPT), vilka Europeiska unionen har undertecknat.

M. Den kreativa sektorn bör fortsätta att ta fram modeller som ger tillgång till kreativt innehåll på Internet och som erbjuder konsumenterna bättre och kostnadseffektiva alternativ, bl.a. tillgång till obegränsade abonnemangstjänster. Att allt mer innehåll laddas upp olagligt försvårar framväxten av dessa lagliga tjänster.

N. För att behålla och öka intresset för vad de har att erbjuda sin kundkrets bör leverantörerna av audiovisuella medier kunna utnyttja alla nya distributionsmedel. Dagens regelverk för beviljande av licenser måste förbättras så att medlemsstaterna får ett flexibelt system som kan anpassas till nya tekniker.

O. Med undantag av lagar om straffrättsliga påföljder finns det redan gemenskapsbestämmelser om varumärkesförfalskning och pirattillverkning av fysiska varor. Det finns dock alltjämt kryphål i reglerna för att bekämpa intrång i immateriella rättigheter på nätet.

P.  De åtgärder som fastställs i direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden har ännu inte utvärderats, varken med hänsyn till rättighetsskyddet eller dess inverkan på konsumenternas rättigheter.

Q. Regelverket för telekommunikationer har nyligen ändrats och innefattar nu bestämmelser om standardiserad information av allmänintresse vilken bland annat kan handla om upphovsrätt och upphovsrättsliga intrång utan att äventyra rätten till dataskydd och skydd av den personliga integriteten. Det är angeläget att respektera grundläggande rättigheter i samband med tillgången till Internet.

R.  EU:s regelverk bör innehålla en möjlighet att vidta åtgärder mot dem som bryter mot upphovsrätten, eftersom de internationella fördragen inte är särskilt lämpade för att ta itu med intrång i immateriella rättigheter.

S.  Det är mycket viktigt att skydda patent, så att man effektivt kan bekämpa patentintrång. Frågan om ett gemensamt patentsystem på EU-nivå har fortfarande inte funnit någon lösning.

T.  Det har bevisats att det finns kopplingar mellan olika former av organiserad brottslighet och intrång i immateriella rättigheter.

U. Enligt Lissabonfördraget ska Europaparlamentet ha medbeslutanderätt i handelsfrågor och tillgång till förhandlingsunderlag.

V. Det är lämpligt att man tillsammans med åtgärder för att förebygga brott inom detta område inrättar ett skydd för de konsumenter som lagligt använder alster som omfattas av immaterialrättsligt skydd.

W. I den nuvarande gemenskapslagstiftningen finns det inte några hinder för utvecklingen av multiterritoriella licenssystem.

X. Inom olika områden, bl.a. text- och bildsektorn, finns affärsmodeller, handelskanaler och licensmekanismer som ger en omfattande tillgång till verk i många olika former och format, både inom nationella territorier och över nationsgränserna.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 11 september 2009 som har till syfte att vidta kompletterande icke-lagstiftningsåtgärder, men beklagar att man i meddelandet inte tar upp frågan om att komplettera lagstiftningen genom att införa en uppsättning åtgärder som syftar till att bekämpa intrång i de immateriella rättigheterna på ett effektivt sätt. Parlamentet välkomnar de framsteg som EU gjort när det gäller samordningen av kampen mot varumärkesförfalskning. Kommissionen uppmanas att öka sina insatser på områden som är känsliga i fråga om hälsa och säkerhet, särskilt läkemedel.

2.  Europaparlamentet erinrar om att det på kulturområdet finns ett undantag från de immateriella rättigheterna, nämligen ”kopiering för privat bruk”.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2010 lägga fram en övergripande strategi för immateriella rättigheter, där alla de frågor som rör immateriella rättigheter tas upp, bl.a. frågan om hur rättighetsskyddet ska verkställas och främjas. Framför allt bör man här slå fast att upphovsrätten inte är ett hinder, utan ett verktyg som kan hjälpa upphovsmännen att försörja sig och sprida sina arbeten.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en övergripande strategi för immateriella rättigheter som avlägsnar hinder för skapandet av en inre marknad på Internet och anpassar EU:s rättsliga ram i fråga om immateriella rättigheter till aktuella trender i samhället samt till den tekniska utvecklingen.

5.  Europaparlamentet betonar att alla åtgärder som vidtas för att säkerställa de immateriella rättigheterna måste respektera stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7 och 8, och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artiklarna 6, 8 och 10, och vara nödvändiga, proportionella och lämpliga i ett demokratiskt samhälle. I detta sammanhang påminner parlamentet om att det i artikel 17 i stadgan om de grundläggande rättigheterna står att immateriell egendom ska vara skyddad.

6.  Europaparlamentet anser att kommissionen i all relevant politik och alla relevanta lagstiftningsinitiativ bör ta hänsyn till de frågor som rör immateriella rättigheter. Dessa frågor bör även beaktas i alla konsekvensbedömningar när ett förslag har inverkan på de immateriella rättigheterna.

7.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör beakta de särskilda problem som små och medelstora företag har med att hävda immateriella rättigheter i linje med principen ”Tänk småskaligt först”, som införts genom en småföretagsakt för Europa, och bl.a. tillämpa principen om icke-diskriminering på små och medelstora företag.

8.  Europaparlamentet är inte lika övertygat som kommissionen om att den nuvarande civilrättsliga ramen för verkställighet i EU är tillräckligt effektiv och samordnad för att den inre marknaden ska kunna fungera väl. Kommissionen påminns om att rapporten om tillämpningen av direktiv 2004/48/EG är avgörande för att styrka de påståenden som den gjort.

9.  Europaparlamentet är, mot bakgrund av rättighetsinnehavarnas erfarenheter i vissa av medlemsstaterna, inte lika övertygat som kommissionen om att den nuvarande civilrättsliga ramen för verkställighet i EU är tillräckligt effektiv och samordnad för att den inre marknaden ska kunna fungera väl. Kommissionen påminns om att rapporten om tillämpningen av direktiv 2004/48/EG är avgörande för att styrka de påståenden som den gjort.

10. Europaparlamentet anser att en möjlighet att vidta rättsliga åtgärder mot personer som gör intrång i immateriella rättigheter bör skapas inom EU:s rättsliga ram, och påminner kommissionen om att rapporten om tillämpningen av direktiv 2004/48/EG är avgörande för att styrka de påståenden som den gjort.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om tillämpningen av direktiv 2004/48/EG, som även ska innehålla en utvärdering av effektiviteten i de åtgärder som har vidtagits samt en bedömning av direktivets inverkan på innovation och utvecklingen av informationssamhället, i enlighet med artikel 18.1 i det direktivet. Kommissionen uppmanas också att vid behov lägga fram ändringsförslag. Rapporten bör dessutom innehålla en bedömning av hur reglerna kan stärkas och förbättras när det gäller Internet.

12. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att beakta att det finns särskilda format som gör verk tillgängliga för personer med funktionshinder, och vidta lämpliga åtgärder för att främja spridningen av dessa.

13. Europaparlamentet delar inte kommissionens uppfattning att huvuddelen av lagstiftningen om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter redan är på plats. Förhandlingarna om direktivet om straffrättsliga påföljder har inte kunna föras i hamn.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att åtgärderna för att stärka säkerställandet av skyddet av immateriella rättigheter på den inre marknaden inte är till men för det legitima kravet på driftskompatibilitet, som är av central betydelse för en sund konkurrens på marknaden för digitala verk, bl.a. för dem som skapar och använder programvara som bygger på öppen källkod.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utifrån artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag om ett ändamålsenligt patentsystem i EU och ser rådets slutsatser av den 4 december 2009 om ett förbättrat patentsystem i EU som en mycket positiv utveckling.

EU:s observationscentrum för varumärkesförfalskning och pirattillverkning (”observationscentrumet”)

16. Europaparlamentet inser vikten av att utförlig och tillförlitlig information lämnas om alla slags intrång i immateriella rättigheter, så att man kan utveckla en evidensbaserad och resultatinriktad politik.

17. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av observationscentrumet som ett verktyg för att centralt samla statistik och uppgifter som kan tjäna som underlag för de förslag som ska genomföras för att effektivt bekämpa varumärkesförfalskning och intrång i immateriella rättigheter på nätet. Kommissionen uppmanas att ta fram en rapport om hur man på bästa sätt kan använda Europol och de nuvarande strukturerna för samarbete mellan tullmyndigheterna på detta område för att effektivt bekämpa brottsliga intrång i immateriella rättigheter.

18. Europaparlamentet hoppas att observationscentrumet ska bli ett instrument för insamling och utbyte av uppgifter och information om alla former av intrång i immateriella rättigheter, inklusive insamling av vetenskaplig forskning om varumärkesförfalskning och om reglering av immateriella rättigheter.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att precisera vilka uppgifter som observationscentrumet ska få, och betonar att centrumets framgångar i hög grad är beroende av att samtliga berörda aktörer engageras och samarbetar, även de nationella myndigheterna, rättighetsinnehavarna, konsumentorganisationerna och de berörda branscherna. Syftet bör vara att öka insynen och undvika dubbelarbete.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att helt och fullt informera parlamentet och rådet om resultaten av observationscentrumets verksamhet i årsrapporter där kommissionen drar slutsatser och föreslår de lösningar som krävs för att förbättra lagstiftningen om immateriella rättigheter.

Ökad konsumentmedvetenhet

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samråd med de berörda aktörerna anordna en informationskampanj på europeisk, nationell och lokal nivå om de risker som varumärkesförfalskade produkter kan medföra för konsumenternas hälsa och säkerhet. Kampanjen bör även ta fasta på de negativa effekter som varumärkesförfalskningen och intrången i immateriella rättigheter på nätet har på ekonomin och samhället. Parlamentet betonar hur viktigt det är att öka medvetenheten, särskilt bland unga europeiska konsumenter, om behovet av att respektera immateriella rättigheter.

22. Europaparlamentet uppmanar samtliga berörda parter – bl.a. Internetleverantörerna, detaljhandeln på Internet, rättighetsinnehavarna och konsumentorganisationerna – att anta praktiska åtgärder när det gäller intrång i immateriella rättigheter och försäljning av varumärkesförfalskade varor på nätet för att upplysa och utbilda allmänheten om värdet av upphovsrätt och de konsekvenser för arbetstillfällen och tillväxt som intrång i immateriella rättigheter och varumärkesförfalskning får. Det skulle till exempel kunna bli aktuellt att införa korta, synliga och relevanta upplysnings- och varningsmeddelanden.

23. Europaparlamentet betonar vikten av att utbilda ungdomar så att de får en inblick i immaterialrättsliga frågor och klart och tydligt förstår vad som är lagligt och vad som inte är det. Detta bör ske genom riktade informationskampanjer, särskilt mot intrång i immateriella rättigheter.

24. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att utöva påtryckningar på branschen att uppfinna ännu fler betalningshjälpmedel så att det blir lättare för de europeiska konsumenterna att köpa innehåll som erbjuds lagligt och den lagliga nedladdningen inom EU ökar.

Arbetet för att bekämpa intrång och skydda immateriella rättigheter på Internet

25. Europaparlamentet håller med kommissionen om att kompletterande icke-lagstiftningsåtgärder, t.ex. diskussioner om möjliga förbättringar av den digitala marknaden i Europa genom frivillig samordning av förfaranden och standarder mellan de berörda aktörerna, kan behövas för att stärka säkerställandet av de immateriella rättigheterna, särskilt åtgärder som är en följd av en fördjupad dialog mellan de berörda parterna.

26. Europaparlamentet understryker att den enorma ökningen av otillåten fildelning av upphovsrättsskyddade verk och inspelningar är ett växande problem för den europeiska ekonomin i termer av arbetstillfällen och intäkter för branschen och staten.

27. Europaparlamentet beklagar att kommissionen varken nämner eller behandlar det känsliga problemet med intrång i immateriella rättigheter på nätet, som i digitaliseringens tidevarv är en viktig aspekt av denna globala företeelse. Det är framför allt beklagligt att man inte behandlar frågan om balansen mellan fri tillgång till Internet och de åtgärder som måste vidtas för att effektivt bekämpa intrången. Kommissionen uppmanas att ta upp detta problem i sin strategi för immateriella rättigheter.

28. Europaparlamentet understryker att flera faktorer har bäddat för fenomenet, inte minst de tekniska framstegen och bristen på lagliga alternativ. Fenomenet utgör dock ett intrång i de immateriella rättigheterna som man snarast måste komma tillrätta med genom lämpliga och sektorsanpassade lösningar som är förenliga med de grundläggande rättigheterna.

29. Europaparlamentet betonar att stödet för och utvecklingen av ett lagligt utbud av varor och tjänster som är diversifierat, attraktivt och synligt för konsumenterna kan bidra till att reducera intrången på nätet. Parlamentet medger att avsaknaden av en fungerande inre digital marknad i EU är ett stort hinder för utvecklingen av ett lagligt utbud på nätet, och EU riskerar att omintetgöra alla försök att utveckla en laglig Internetmarknad om man inte inser detta och snarast lägger fram förslag för att lösa problemet.

30. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att försöka få branschen att ta fram nya betalningsmöjligheter så att det blir lättare för europeiska konsumenter att köpa lagligt innehåll och den lagliga nedladdningen i EU ökar.

31. Europaparlamentet efterlyser särskilda regler där det säkerställs att en privat konsument som lagligen har kommit i besittning av kopior av upphovsrättsskyddade original för personligt bruk inte behöver bevisa att dessa kopior är lagliga. I stället ska det enligt dessa regler åligga de berörda parterna att bevisa ett eventuellt intrång i de immateriella rättigheterna.

32. Europaparlamentet betonar att alla berörda parter, bl.a. Internetleverantörerna, måste delta i dialogen med intressenterna, så att man kan hitta lämpliga lösningar. Om detta misslyckas uppmanar parlamentet kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag eller ändra den aktuella lagstiftningen, särskilt direktiv 2004/48/EG, för att stärka den gemenskapsrättsliga ramen på detta område utifrån medlemsstaternas erfarenheter.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förutsättningslöst fundera på hur man med beaktande av varje sektors särdrag kan underlätta branschens tillgång till den digitala marknaden utan geografiska gränser genom att snarast ta upp frågan om multiterritoriella licenser i den mån det finns en betydande efterfrågan från konsumenterna samt bristen på harmoniserad upphovsrättslagstiftning och på ett effektivt och transparent system för förvaltning av rättigheter, vilket skulle komplettera den pågående framväxten av lagliga tjänster och möta konsumenternas efterfrågan på enklare, allmänt utbredd, omedelbar och kundanpassad tillgång till innehåll.

34. Europaparlamentet framhåller att systemet för beviljande av licenser bör förbättras på grundval av teknikneutralitet så att medlemsstaterna får ett flexibelt, effektivt och transparent system som är anpassbart till nya tekniker.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över frågan om gränsöverskridande förvaltning av rättigheter och råda bot på det oklara rättsläge som uppstått till följd av kommissionens rekommendation 2005/737/EG av den 18 oktober 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt, och att därvid ta hänsyn till att upphovsrätten till sin natur är territoriell, av kulturella, traditionella och språkliga skäl, och se till att det skapas ett EU-omfattande licenssystem som ger konsumenterna tillgång till största möjliga utbud av innehåll utan att den europeiska lokala repertoaren blir lidande.

36. Europaparlamentet framhåller vidare det växande problemet med industrispionage på Internet och stöld av data som omfattas av industriell äganderätt, särskilt teknisk dokumentation och källkod.

37. Europaparlamentet föreslår att observationscentrumet i detalj analyserar problemet med datastöld och lägger fram förslag om hur det bör bekämpas.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga de små och medelstora företagens särskilda problem och behov, så att man kan utveckla specifika åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag i kampen mot intrång i immateriella rättigheter och se till att de kan skydda sig på ett bättre sätt både inom EU och i tredjeländer.

Den internationella dimensionen och påverkan på den inre marknaden

39. Europaparlamentet stöder de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att kartlägga hur man på bästa sätt kan förbättra EU:s tullförordning, som gör det möjligt att beslagta varor som misstänks göra intrång i immateriella rättigheter och som därmed är en av hörnpelarna i unionens regler för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett innovativt och stärkt samarbete mellan administrativa avdelningar och olika berörda sektorer.

41. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utvidga samarbetet mellan kontoret för harmonisering i den inre marknaden och de nationella myndigheterna för immateriella rättigheter till att även omfatta kampen mot intrång i immateriella rättigheter.

42. Europaparlamentet inser behovet av att använda de befintliga institutionella strukturerna i medlemsstaterna i kampen mot varumärkesförfalskade varor, och uppmanar därför de nationella patentmyndigheterna och andra myndigheter för immateriella rättigheter att erbjuda mer stöd och utbildning till små och medelstora företag och till allmänheten.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt samarbete med de prioriterade tredjeländerna om immateriella rättigheter och att verka för en balanserad linje under förhandlingarna om immateriella rättigheter inom Världshandelsorganisationen när det gäller immateriella rättigheter, särskilt inom ramen för avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips).

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att arbetet för att främja förhandlingarna om det multilaterala handelsavtalet om kampen mot varumärkesförfalskning (Acta), som syftar till att systemet för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna om immateriella rättigheter mer effektivt ska kunna bekämpa varumärkesförfalskning, fortsätter med full hänsyn till parlamentets ståndpunkt, i synnerhet såsom den uttrycks i dess resolution av den 18 december 2008 om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln. Kommissionen uppmanas också att informera parlamentet fullt ut om genomförandet och resultaten av förhandlingarna och att se till att Actabestämmelserna till fullo överensstämmer med gemenskapslagstiftningen om immateriella rättigheter och grundläggande rättigheter.

45. Europaparlamentet stöder kommissionens insatser för att fullfölja och stärka initiativen för bilateralt samarbete, däribland dialogerna om immateriella rättigheter med tredjeländer och projekten för tekniskt bistånd.

46. Europaparlamentet konstaterar att den största utmaningen för den inre marknaden ligger i att bekämpa intrång i immateriella rättigheter vid EU:s yttre gränser och i tredjeländer. I detta avseende uppmanas kommissionen att skapa fler stöd- och informationspunkter om immateriella rättigheter i tredjeländer (särskilt i Indien och Ryssland), för att hjälpa europeiska företagare att mer aktivt hävda sina immateriella rättigheter och bekämpa intrång i immateriella rättigheter i tredjeländer och införandet på den inre marknaden av varumärkesförfalskade varor som tillverkats i sådana tredjeländer.

Organiserad brottslighet

47. Europaparlamentet betonar vikten av att bekämpa den organiserade brottsligheten på det immaterialrättsliga området, särskilt varumärkesförfalskning och intrång i immateriella rättigheter på nätet. I detta sammanhang behövs lämplig EU-lagstiftning om proportionella och rimliga påföljder. Parlamentet stöder ett nära strategiskt och operationellt samarbete mellan alla berörda parter inom EU, särskilt Europol, de nationella myndigheterna och den privata sektorn samt med tredjeländer och internationella organisationer.

48. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.
• [2]  EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.
• [3]  EUT L 196, 2.8.2003, s. 7.
• [4]  EUT L 195, 2.6.2004, s. 16.
• [5]  EUT L 111, 5.5.2009, s. 16.
• [6]  EUT C 74 E, 20.3.2008, s. 526.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (19.3.2010)

till utskottet för rättsliga frågor

över säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden
(2009/2178(INI))

Föredragande Paul Rübig

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att

1.  erkänna den särskilda roll som immateriella rättigheter spelar för innovation och skapande, värden som på ett avgörande sätt bidrar till att bekräfta den europeiska ekonomins och dess företags konkurrenskraft, och se till att bevara och förvalta dessa värden på ett sätt som kommer Europeiska unionen till nytta, inte minst i form av tillväxt och ökad sysselsättning,

2.  beakta att den tekniska utvecklingen leder till nya produktionssätt, vilket i sin tur gör det nödvändigt att utarbeta nya ekonomiska modeller och handelsmodeller som garanterar en mer rättvis ersättning åt rättighetsinnehavarna,

3.  främja tillgång på licenser för immateriella rättigheter som gäller i hela EU efter att dessa har varit föremål för ingående konsekvensbedömningar, varvid hänsyn ska tas till de skillnader som råder inom innehållsindustrin,

4.  undersöka patentens effekter för små och medelstora företag, varvid man bör beakta inte bara patentkostnaden utan även patentets kvalitet eftersom patent av dålig kvalitet resulterar i dyra patenttvister som är särskilt kännbara för små och medelstora företag,

5.  överväga möjligheten att, som ett steg mot en inre marknad för immateriella rättigheter, se till att licens utfärdas på originalspråket, så att innehavare av licens för verk på ett visst språk kan distribuera dessa inom EU på det språket,

6.  främja interoperabilitet och teknikneutralitet så att innehåll kan distribueras oavsett vilken teknik eller vilket format som används, och så att innehåll kan konverteras till att passa olika format,

7.  beakta att det finns särskilda format som gör verk tillgängliga för personer med funktionshinder, och vidta lämpliga åtgärder för att främja spridningen av dessa,

8.  se till att immateriella rättigheter fortsatt åtnjuter ett kraftfullt skydd och samtidigt underlätta för laglig användning av verk, särskilt i icke-kommersiella syften som utbildning och forskning, genom ett lättillgängligt och enkelt licensieringsförfarande, med ett urval av licenstyper som alla gäller i hela EU för de industrier som behöver dem, där det tydligt framgår vem som är innehavare av de immateriella rättigheterna,

9.  utan dröjsmål utarbeta ett system för förvaltning av rättigheter som tillförsäkrar mer rättvis ersättning åt rättighetsinnehavarna, innan man dryftar påföljder – vilka bör vara både verkningsfulla och proportionella – för att avskräcka från brott mot upphovsrätten och därmed förhindra förluster för rättighetsinnehavarna, och samtidigt upprätthålla principen om att kommunikationsleverantörer, för att ta ett exempel, endast förmedlar innehåll och därför inte kan hållas ansvariga för överträdelser som förverkligas eller underlättas genom utnyttjande av tjänster som de tillhandahåller,

10. då den utarbetar lagstiftningsramen för påföljder för överträdelser av immateriell äganderätt, beakta den mycket kännbara inverkan som varumärkesförfalskning och pirattillverkning har på marknaderna för produktområden som läkemedel, livsmedel, kosmetika, bilreservdelar och teknisk och elektronisk utrustning,

11. så långt det går utnyttja de möjligheter till påföljder som konkurrens- och handelslagstiftningen erbjuder i tillämpliga fall, varvid det är viktigt att alla föreslagna åtgärder måste respektera de grundläggande rättigheterna (rätt till information, privatliv osv.) och vara i överensstämmelse med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

12. ta ställning till begäranden om obligatoriska gruppundantag i syfte att erbjuda medlemsstater skydd gentemot andra länder som i dag intar en starkare konkurrensposition,

13. i tillämpliga fall se till att alla konsekvensbedömningar även omfattar en bedömning av konsekvenserna för immateriella rättigheter och för kunskapsflöden, särskilt i den mån de berör små och medelstora företag, och då särskilt företag i mindre gynnade regioner,

14. i ljuset av de nya bestämmelser som följer av Lissabonfördraget, överväga möjligheten att anta ett initiativbetänkande i enlighet med artikel 225 i EUF-fördraget, samt överväga en översyn av direktiv 2001/29/EG för att med större precision kunna säkerställa att den rättsliga ramen för upphovsrättsligt skydd i informationssamhället harmoniseras på EU‑nivå,

15. genom EU:s observationscentrum för varumärkesförfalskning och pirattillverkning bidra till utvecklingen av förfaranden och kriterier som uppfyller gemensamma normer och som gör det möjligt att ta fram tillförlitliga och jämförbara uppgifter om omfattningen av och värdet på den varumärkesförfalskning och pirattillverkning som förekommer i olika sektorer, samt se till att observationscentrumet inte används som ett sätt att utveckla icke‑bindande lagstiftning som faller utanför den normala demokratiska beslutsprocessen,

16. understryka nödvändigheten att genomföra en medie- och utbildningskampanj i syfte att öka medvetenheten om de negativa effekterna av varumärkesförfalskning och piratkopiering, särskilt med tanke på masskonsumtionen av varor som kosmetika, hygienprodukter, bilreservdelar, leksaker, läkemedel och olika typer av teknisk och elektronisk utrustning,

17. främja initiativ för mediekunskap, i erkännande av den nödvändiga roll de spelar i kampen mot piratkopiering och varumärkesförfalskning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	18.3.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	46 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Zoltán Balczó, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Ioan Enciu, Adam Gierek, Norbert Glante, Fiona Hall, Jacky Hénin, Romana Jordan Cizelj, Sajjad Karim, Arturs Krišjānis Kariņš, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Michèle Rivasi, Paul Rübig, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras, Henri Weber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	António Fernando Correia De Campos, Rachida Dati, Andrzej Grzyb, Jolanta Emilia Hibner, Oriol Junqueras Vies, Ivailo Kalfin, Marian-Jean Marinescu, Vladko Todorov Panayotov, Silvia-Adriana Ţicău, Hermann Winkler

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (12.4.2010)

till utskottet för rättsliga frågor

över säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden
(2009/2178(INI))

Föredragande: Zuzana Roithová

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker behovet av ett konsekvent, effektivt och balanserat system för skydd av immateriella rättigheter, där hänsyn tas till användarnas rättigheter, skyldigheter och grundläggande friheter, innovationen förbättras, bättre incitament skapas och ett stöd finns för rättslig klarhet för både rättighetsinnehavare och konsumenter på den inre marknaden.

2.  Europaparlamentet anser att fortsatta intrång i immateriella rättigheter minskar innovationen och kreativiteten i EU och leder till förlorade arbetstillfällen inom EU.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att organisera EU:s observationscentrums arbete på ett sådant sätt att det går att utveckla en mer omfattande syn på de ekonomiska, sociala och samhällsrelaterade följderna av intrång i immateriella rättigheter, inklusive indirekta kostnader för den offentliga budgeten, exempelvis skatteförluster och förlust av sysselsättning inom EU.

4.  Europaparlamentet betonar att för att lämpliga lösningar för att hantera intrång i immateriella rättigheter på den inre marknaden ska kunna hittas måste oberoende, tillförlitliga och jämförbara uppgifter samlas in om orsaker, effekter, konsekvenser och omfattning av intrången i olika immateriella rättigheter och deras påverkan på konsumenterna och den inre marknadens funktion.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om att bättre skydda immateriella rättigheter och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över den långsiktiga finansieringen (inklusive säkerställande av tillräcklig infrastruktur och personal) och styrningen av EU:s observationscentrum för varumärkesförfalskning och pirattillverkning, där den befintliga budgeten för kontoret för harmonisering inom den inre marknaden kan vara en av de framtida möjligheterna. Parlamentet betonar att Europaparlamentet ska ha insyn i den framtida styrningen och kommande strukturella förändringar av EU:s observationscentrum. Kommissionen uppmanas att säkerställa att små och medelstora företag kan spela en aktiv roll i EU:s observationscentrum genom att garantera att de ges tillräckligt med platser i sina rådgivande och eventuellt också kontrollerande organ.

6.  Europaparlamentet påminner om de allvarliga följder som intrång i immateriella rättigheter har på den inre marknaden och uppmanar därför kommissionen att vid behov se över effektiviteten i den befintliga lagstiftningen och att med respekt för de grundläggande rättigheterna förstärka den, samt att undersöka möjligheten att vidta rättsliga åtgärder, särskilt i de fall då människoliv äventyras. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt kampen mot den allt större mängden förfalskade varor från tredjeländer och mot förfalskade varor som kan vara farliga för konsumenternas hälsa, samtidigt som man även analyserar orsakerna till varför mängderna ökar.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett EU-system för certifierade märken som å ena sidan kan ge ett starkt skydd för certifierade märken på europeisk och nationell nivå och gemensamma regler och en rättslig ram för garanti-, kvalitets- och säkerhetsmärken, samt erbjuda fler effektiva redskap mot förfalskade varor som innebär ett intrång i dessa certifieringsmärken, och å andra sidan kan säkerställa att användandet av sådana certifierade märken ger önskad säkerhetsnivå för kunderna i EU och undviker den typ av problem som CE-märkningen har.

8.  Europaparlamentet konstaterar att EU-certifieringssystemet bör ge ett extra skydd utöver det som ges genom de kollektiva gemenskapsvarumärkena och att det bör drivas av kontoret för harmonisering inom den inre marknaden.

9.  Europaparlamentet kräver närmare gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte mellan konsumentskyddsmyndigheterna samt ett förbättrat samarbete mellan de tull- och marknadsövervakningsmyndigheter som arbetar med intrång i immateriella rättigheter. I samband med detta uppmanar parlamentet kommissionen att noggrannare övervaka genomförandet av förordningarna för marknadskontroll, i synnerhet förordning (EG) nr 765/2008, och omgående inleda överträdelseförfaranden om så behövs.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att införa en effektiv mekanism för marknadsövervakning, särskilt ett system för tidiga varningar avseende förfalskade varor, vilket skulle göra det möjligt att dra bort dessa varor snabbt från marknaden överallt i unionen.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strömlinjeforma, befästa och stärka samarbetet och informationsutbytet mellan kommissionen och medlemsstaterna samt inom och mellan medlemsstaterna, i alla frågor som rör verkställandet av immateriella rättigheter genom att skapa en enda, flexibel och effektiv samordningsplattform. Parlamentet anser att Europaparlamentet bör informeras regelbundet om resultaten av detta samarbete.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram former för internationellt samarbete mellan konsumentskyddsmyndigheter och tredjeländer (i enlighet med artikel 18 i förordningen om konsumentskyddssamarbete) samt öka det internationella samarbetet med tredjeländernas tull- och marknadsövervakningsmyndigheter, för att lättare kunna utdöma straff mot internationella distributörer av förfalskade varor.

13. Europaparlamentet anser att för att effektivt kunna hantera de stora mängder förfalskade varor som kommer in på den inre marknaden från tredjeländer, utan att handla i strid mot EU:s bestämmelser om skydd för privatlivet, måste parlamentet direkt få fullständig information i alla steg av förhandlingarna om ett handelsavtal om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta), i enlighet med artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet erinrar i detta avseende om sina tidigare beslut om hantering av intrång i immateriella rättigheter, enligt beslutet nyligen i det ändrade ramdirektivet om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2002/21/EG[1]), inbegripet en komplett konsekvensanalys av hur ett sådant avtal förhåller sig till de grundläggande rättigheterna och till EU:s bestämmelser om skydd för privatlivet.

14. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 11 september 2009 om ytterligare icke lagstiftande åtgärder. Parlamentet beklagar dock att meddelandet inte innehöll lagstiftningsförslag om hur intrång i immateriella rättigheter ska hanteras.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en uppdaterad EU-strategi om immateriella rättigheter, med förslag till proportionella åtgärder för att på ett effektivt och framgångsrikt sätt bekämpa intrång i immateriella rättigheter.

16. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att skyndsamt föreslå en omfattande lagstiftningsstrategi som rör alla aspekter på immateriella rättigheter till slutet av 2010, för att förbättra verkställandet av dem.

17. Europaparlamentet anser att den effektiva bekämpning som föreskrivs när det gäller den omfattande införseln av förfalskade varor till den inre marknaden gör det brådskande att med stöd i EU:s tullförordning överallt vid EU:s yttre gräns kunna beslagta dessa varor och avlägsna dem från marknaden, oavsett var införseln sker. Parlamentet betonar därför behovet av att omgående inrätta ett enhetligt EU-patent som garanterar ett heltäckande skydd i hela EU. Parlamentet betonar dessutom att ett sådant EU-varumärke ska garantera ett heltäckande skydd i hela EU och göra det möjligt att beslagta varor vid alla EU:s yttre gränser. Parlamentet framhåller därför att användningen av EU-varumärken absolut inte får försvåras av ett nytt krav på att ett EU-varumärke måste användas effektivt i flera medlemsstater.

18. Europaparlamentet uppmanar EU:s observationscentrum att analysera de problem som finns med att förvara och kassera stora mängder förfalskade varor och förenkla de befintliga reglerna om återanvändning av de förfalskade varorna med samtycke från rättighetsinnehavarna för de behov med socialt syfte som icke-statliga organisationer har.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och andra intressenter att utveckla mer mål- och medieinriktade informationskampanjer, inklusive en europeisk dag mot varumärkesförfalskning och piratkopiering, i syfte att ge konsumenterna större makt i kampen mot förfalskade varor, särskilt för att visa dem hur man upptäcker förfalskade varor. Parlamentet betonar behovet av att informera framför allt unga konsumenter i Europa om värdet i immateriell egendom och att öka medvetandet om det faktum att missbruk kan medföra en verklig värdeförlust för innehavarna av immateriella rättigheter.

20. Europaparlamentet delar inte kommissionens övertygelse om att det gällande ramverket för civilt verkställande i EU är så effektivt och samordnat som är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera på rätt sätt. Parlamentet anser att möjligheten att vidta rättsliga åtgärder mot personer som gör intrång i immateriella rättigheter bör skapas inom den europeiska rättsliga ramen, och påminner kommissionen om att rapporten om tillämpningen av direktiv 2004/48/EG är nödvändig för att bekräfta dessa anspråk.

21. Europaparlamentet bekräftar på nytt betydelsen av CE-märkningen i kampen mot varumärkesförfalskning. Parlamentet erinrar om att genom ”varupaketet” införs skyldigheter för tillverkare och importörer, vilka innebär att de kommer att vara juridiskt ansvariga och därför kan åtalas, om de missbrukar CE märkningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa bestämmelser vid diskussionen om nya förslag för att stärka den rättsliga ramen för varumärkesintrång.

22. Europaparlamentet begär ett större engagemang av parlamentet och allmänheten i arbetet om de kommande åtgärderna mot intrång i immateriella rättigheter. Parlamentet kritiserar i detta avseende bristen på information om framstegen i de arbetsgrupper med intressenter som kommissionen och observationscentrumet har inrättat. Parlamentet kräver därför att en parlamentsplattform skapas för intressenternas arbetsgrupper.

23. Europaparlamentet konstaterar att företrädare för myndigheterna för rättskipande och skydd av personuppgifter, Europol och Eurojust, samt akademiker, representanter för rättstillämpare och det civila samhället bör involveras mer i kommissionens arbete för att bekämpa intrång i immateriella rättigheter. Parlamentet kräver därför att dessa representanter ska bjudas in till intressenternas arbetsgrupper.

24. Europaparlamentet ser fram emot kommissionens meddelande om införlivande av direktivet om verkställande av immateriella rättigheter i medlemsstaterna och är redo att diskutera möjligheterna att förbättra den rättsliga klarheten för de inblandade parterna.

25. Europaparlamentet kräver att man föreslår rimliga återgärder för att effektivt och framgångsrikt kunna bekämpa de negativa effekterna av intrång i immateriella rättigheter på det digitala området (piratkopiering) på den inre marknaden och uppmanar EU:s observationscentrum att analysera effekterna av alternativa system för skälig ersättning.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med hänsyn till att den digitala miljön utvecklas snabbt, anpassa de befintliga reglerna för att bekämpa intrång i immateriella rättigheter snabbare efter förändringar på marknaderna och tekniska förändringar.

27. Europaparlamentet konstaterar att den största utmaningen för den inre marknaden ligger i att bekämpa intrång i immateriella rättigheter vid EU:s yttre gränser och i tredjeländer. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att skapa fler stöd- och informationspunkter om immateriella rättigheter i tredjeländer (särskilt i Indien och Ryssland), för att hjälpa europeiska företagare genom ett mer aktivt verkställande av deras immateriella rättigheter och i kampen mot intrång i immateriella rättigheter i tredjeländer och införandet av förfalskade varor tillverkade i sådana tredjeländer på den inre marknaden.

28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utvidga samarbetet mellan kontoret för harmonisering inom den inre marknaden och de nationella myndigheterna för immateriella rättigheter till att även omfatta kampen mot intrång i immateriella rättigheter.

29. Europaparlamentet inser behovet av att använda de befintliga institutionella strukturerna i medlemsstaterna i kampen mot förfalskade varor, och uppmanar därför de nationella patentmyndigheterna och andra myndigheter för immateriella rättigheter att erbjuda mer stöd och utbildning till små och medelstora företag och till allmänheten.

30. Europaparlamentet konstaterar att immateriella rättigheter är ett av de viktigaste redskap som finns för små och medelstora företag att förbättra sin konkurrenskraft. Parlamentet är dock oroat över att uppfattningen att immateriella rättigheter inte verkställs, tillsammans med kostnaderna och komplexiteten i att skydda immateriella rättigheter, ofta avskräcker små och medelstora företag från att använda det skydd som erbjuds. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att överväga eventuella gemensamma åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att skydda sina immateriella rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka värdet i att utveckla ett sådant initiativ genom EU:s observationscentrum för varumärkesförfalskning och piratkopiering.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera de små och medelstora företagens särskilda problem och behov för att utveckla specifika åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag i kampen mot intrång i immateriella rättigheter och se till att små och medelstora företag kan skydda sig på ett bättre sätt både inom EU och i tredjeländer.

32. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att utöva påtryckningar på industrin att uppfinna ännu fler betalningshjälpmedel så att det blir lättare för de europeiska konsumenterna att köpa innehåll som erbjuds lagligt, för att öka den lagliga nedladdningen inom EU.

33. Europaparlamentet uppmanar EU:s observationscentrum att analysera frågan om licenser för flera territorier för digitalt innehåll för att vidareutveckla ett lagligt erbjudande av digitalt innehåll.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med sina kommande undersökningar och rapporter även undersöka frågan om upphovsrättsorganisationernas utverkande och korrekta spridning av upphovsmännens rättigheter.

35. Europaparlamentet understryker kommissionens och medlemsstaternas gemensamma ansvar för att få den inre marknaden att fungera även inom området för immateriella rättigheter, särskilt för att upphovsmän och uppfinnare ska kunna få alla fördelar av den inre marknaden i den digitala tidsåldern, för att bevara innovation och sysselsättning, för att bekämpa den gränsöverskridande organiserade brottsligheten och för att skydda konsumenterna mot potentiellt farliga förfalskningar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	17.3.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 2 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pablo Arias Echeverría, Cristian Silviu Buşoi, Lara Comi, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Christian Engström, Evelyne Gebhardt, Louis Grech, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Eija-Riitta Korhola, Kurt Lechner, Toine Manders, Gianni Pittella, Mitro Repo, Robert Rochefort, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Laurence J.A.J. Stassen, Catherine Stihler, Róża Gräfin Von Thun Und Hohenstein, Kyriacos Triantaphyllides, Bernadette Vergnaud
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Regina Bastos, Cornelis de Jong, Othmar Karas, Sylvana Rapti, Wim van de Camp

• [1]  EUT L 337, 18.12.2009, s. 37.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	1.6.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	15 9 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Marielle Gallo, Gerald Häfner, Daniel Hannan, Klaus-Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Alajos Mészáros, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Dimitar Stoyanov, Alexandra Thein, Diana Wallis, Rainer Wieland, Cecilia Wikström, Zbigniew Ziobro, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Mara Bizzotto, Piotr Borys, João Ferreira, Kurt Lechner, Toine Manders, Angelika Niebler
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Wojciech Michał Olejniczak, Jutta Steinruck