BETÄNKANDE om hållbara framtida transporter

9.6.2010 - (2009/2096(INI))

Utskottet för transport och turism
Föredragande: Mathieu Grosch

Ändringsförslag

• 001-003 (PDF - 98 KB)
• 001-003 (DOC - 226 KB)
• 004-005 (PDF - 92 KB)
• 004-005 (DOC - 219 KB)
• 006-006 (PDF - 95 KB)
• 006-006 (DOC - 219 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om hållbara framtida transporter (2009/2096(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Hållbara framtida transporter – Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem” (KOM(2009)0279),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser av den 17–18 december 2009 om kommissionens meddelande ”Hållbara framtida transporter – Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem” (17456/2009),

–   med beaktande av kommissionens vitbok ”Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden” (KOM(2001)0370),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Hållbara transporter för ett rörligt Europa – Halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken” (KOM(2006)0314),

–   med beaktande av kommissionens grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och näraliggande politikområden (KOM(2007)0140),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om en strategi för att internalisera externa kostnader (KOM(2008)0435),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om grönare transporter (KOM(2008)0433),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Att begränsa den globala klimatförändringen till 2 grader Celsius – Vägen framåt mot 2020 och därefter” (KOM(2007)0002),

–   med beaktande av kommissionens grönbok ”Transeuropeiska transportnät (TEN-T): En översyn av strategin – bättre integrering av de transeuropeiska transportnäten för att främja den gemensamma transportpolitiken” (KOM(2009)0044),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om en handlingsplan för utbyggnaden av intelligenta transportsystem i Europa (KOM(2008)0886),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”EU:s agenda för godstransporter: Främja effektiviteten, integrationen och hållbarheten hos godstransporterna i Europa” (KOM(2007)0606),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för godslogistik” (KOM(2007)0607),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Godslogistik i Europa – Nyckeln till hållbar rörlighet” (KOM(2006)0336),

–   med beaktande av kommissionens rapport ”Andra rapporten om övervakning av utvecklingen på järnvägsmarknaden” (KOM(2009)0676),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018” (KOM(2009)0008),

–   med beaktande av kommissionens meddelande och handlingsplan för att inrätta ett europeiskt område för sjötransporter utan hinder (KOM(2009)0010),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om närsjöfart (KOM(2004)0453),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om en europeisk hamnpolitik (KOM(2007)0616),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”För ett Europa med säkrare, renare och effektivare rörlighet: Första rapporten om initiativet Den intelligenta bilen” KOM(2007)0541,

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet – Att halvera antalet dödsoffer i trafiken i Europeiska unionen till år 2010: ett gemensamt ansvar” KOM(2003)0311,

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet – lägesrapport efter halva tiden” (KOM(2006)0074),

–   med beaktande av kommissionens grönbok ”Mot en ny kultur för rörlighet i städer” (KOM(2007)0551),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för rörlighet i städer” (KOM(2009)0490),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om EU 2020[1],

–   med beaktande av sin resolution av den 12 april 2005[2] om närsjöfart,

–   med beaktande av sin resolution av den 29 september 2005 om det europeiska åtgärdsprogrammet för trafiksäkerhet: Att halvera antalet dödsoffer i trafiken i Europeiska unionen till år 2010: ett gemensamt ansvar[3],

–   med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2007 om ett europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet – lägesrapport efter halva tiden[4],

–   med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om hållbara transporter för ett rörligt Europa[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om genomförandet av det första järnvägspaketet[6],

–   med beaktande av sin resolution av den 5 september 2007 om godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet[7],

–   med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2008 om en hållbar europeisk transportpolitik, med beaktande av EU:s energi- och miljöpolitik[8],

–   med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2008 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: För ett Europa med säkrare, renare och effektivare rörlighet: Första rapporten om initiativet Den intelligenta bilen[9],

–   med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om godstransporter i Europa[10],

–   med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om en europeisk hamnpolitik[11],

–   med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2009 om grönare transporter och internaliseringen av externa kostnader[12],

–   med beaktande av sin resolution av den 22 april 2009 om grönboken om TEN‑T‑politikens framtid[13],

–   med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om handlingsplanen för intelligenta transportsystem[14],

–   med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om handlingsplanen för rörlighet i städerna[15],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1070/2009 av den 21 oktober 2009 om ändring av förordning (EG) nr 549/2004, förordning (EG) nr 550/2004, förordning (EG) nr 551/2004 och förordning (EG) nr 552/2004 i syfte att förbättra det europeiska luftfartssystemets kvalitet och hållbarhet[16],

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för regional utveckling (A7‑0189/2010), och av följande skäl:

A. Transportbranschen spelar en betydande roll för utvecklingen i Europeiska unionen och dess regioner och städer, och påverkar direkt regionernas och städernas konkurrenskraft och sociala sammanhållning. Därmed utgör transporterna en viktig byggsten i förverkligandet av EU:s inre marknad.

B.  Transporten fyller tre viktiga funktioner: den har en ekonomisk och social funktion och den bidrar även till den territoriella sammanhållningen, som är central för den europeiska integrationen.

C. Transportbranschen är av stor vikt för ekonomin och sysselsättningen eftersom den mätt i BNP genererar 10 procent av välståndet i EU och står för mer än 10 miljoner arbetstillfällen. Därför kommer den att spela en avgörande roll för förverkligandet av EU 2020-strategin.

D. Transporter är en viktig del av EU:s politik och därför måste EU ha en finansiell ram som gör det möjligt att hantera utmaningarna inom transportpolitiken under de kommande åren, stimulerar ekonomin på kort sikt, ökar produktiviteten på medellång och lång sikt och gör det mer attraktivt att förlägga forskning till EU.

E.  Transportbranschen påverkar i hög grad miljön och människors livskvalitet och hälsa. Visserligen gör transportbranschen det möjligt för människor att förflytta sig i arbetet och privat men samtidigt stod branschen som helhet för 27 procent av de totala koldioxidutsläppen 2008, en siffra som har ökat sedan dess. Vägtransporter stod för 70,9 procent, flyget för 12,5 procent, sjötransporter och transporter på inre vattenvägar för 15,3 procent och järnvägar för 0,6 procent av transportnäringens totala koldioxidutsläpp 2007.

F.  Insatser har gjorts inom samtliga transportsätt i EU för att förbättra säkerheten. Trots detta dödades omkring 39 000 människor och uppemot 300 000 blev allvarligt skadade i trafikolyckor under 2008, vilket innebär att insatserna för att förbättra alla säkerhetsaspekter, särskilt vägsäkerheten, måste fortsätta.

G. EU har i sitt klimatpaket åtagit sig att minska växthusgaserna med 20 procent fram till 2020, jämfört med 1990 års nivå, och detta kvarstår som ett bindande mål.

H. De mål som upprättades i vitboken från 2001 har bara uppnåtts till viss del. Därför måste man nu se över dem och bestämma om de ska behållas eller omformuleras. Insatserna för att nå de mål som man anser fortfarande behövs måste stärkas.

I.   Problem med införlivandet, såsom försenat eller felaktigt införlivande, medför att effektiviteten i EU:s lagstiftning försämras betydligt, och det föreligger därför ett stort behov av åtgärder i detta hänseende.

J.   Det parlamentariska arbetet måste samordnas, framför allt inom de områden som direkt påverkar transportpolitiken, såsom miljö- och socialpolitik, samhällsplanering och markanvändningsplanering samt sysselsättnings- och näringslivspolitik.

K. Den finansiella och ekonomiska krisen har drabbat transportbranschen hårt, men detta bör ses som en chans att på ett framtidsinriktat sätt stödja och främja branschen, särskilt genom att främja transportslagens hållbarhet och investeringar i bl.a. järnvägstransporter och inlandssjöfart. Detta kommer att garantera mer likvärdiga förutsättningar.

L.  Som en del av den förestående översynen av byråerna måste deras mervärde granskas. Även behovet av att inrätta en EU-transportbyrå måste bedömas.

M. För transportbranschen är det mycket viktigt att fastställa mätbara mål både för att bättre kunna kontrollera effektiviteten i transportpolitiken och skapa riktmärken för den sociala och ekonomiska planeringen samt för att visa att de föreslagna åtgärderna är nödvändiga för att den planerade transportpolitiken ska kunna genomföras.

N. För att man ska kunna göra större framsteg inom forskning, infrastruktur och teknik måste de ekonomiska medlen och finansieringsinstrumenten justeras.

O. Utvecklingen i samhället och i många branscher leder till en ökad efterfrågan på transporter, och därför är samtliga transportslag viktiga. Transportslagen bör dock bedömas utifrån vilken betydelse de har för ekonomin, miljön, samhället och sysselsättningen.

P.  I framtiden kommer det att krävas ett hållbart samarbete mellan alla typer av transportslag för person- och godsbefordran för att skapa säkra, hållbara, logistiskt rimliga och därmed effektiva transportkedjor, inklusive multimodala lösningar och sammanlänkning av fjärr- och närtransport.

Sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar

1.  Europaparlamentet är övertygat om att EU:s politik i allmänhet behöver en tydlig och sammanhängande framtidsvision för transportbranschen - en central sektor för den inre marknaden - genom vilken den fria rörligheten för personer och varor garanteras och den territoriella sammanhållningen i EU säkerställs. Samtidigt som transportbranschen fortsätter att generera en avsevärd del av EU:s hållbara tillväxt och konkurrenskraft måste den garantera ekonomisk effektivitet och utvecklas inom ramen för genomgående höga sociala och miljömässiga standarder.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att den ökande befolkningen i framför allt städerna kommer att medföra säkerhets- och kapacitetsutmaningar för trafiken, och att den grundläggande rättigheten till rörlighet och hur denna ska tillämpas måste betraktas som mycket viktig i detta hänseende. Parlamentet betonar i detta sammanhang att multimodala transportkedjor och kollektiva transportmedel i bland annat städerna kommer att vara av stor betydelse i framtiden.

     Europaparlamentet är övertygat om att de demografiska förändringarna i framför allt städerna kommer att medföra säkerhets- och kapacitetsutmaningar för transporterna och rörligheten. Parlamentet betonar att den grundläggande rätten till rörlighet, som bl.a. förverkligas genom förbättrad tillgänglighet och anläggande av felande infrastrukturlänkar, och hur denna rätt tillämpas, måste betraktas som mycket viktig i detta hänseende. Parlamentet betonar i detta sammanhang att välintegrerade multimodala transportkedjor som omfattar gång, cykling och kollektivtrafik kommer att vara framtidens modell i städerna. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att det i städer framför allt är den befintliga infrastrukturen som kommer att avgöra vilket transportslag som är mest lämpat. Parlamentet anser att en väl utbyggd kollektivtrafik på landsbygden kommer att minska privatbilismen. Parlamentet efterlyser skapandet av funktionella tätortsområden i syfte att skapa en konsekvent stads- och förortstrafik och få människor att bo kvar på landsbygden.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa planer för hållbar rörlighet i städer med fler än 100 000 invånare och att med iakttagande av subsidiaritetsprincipen uppmuntra städer att utforma rörlighetsplaner som innehåller förslag till ett integrerat transportkoncept i syfte att minska skadorna på miljön och göra rörligheten hälsosammare och effektivare.

4.  Europaparlamentet anser att ökande efterfrågan också leder till bl.a. kapacitetssvårigheter och sämre effektivitet på grund av infrastrukturproblem inom godstransportsektorn. Därför bör framför allt den sammodala användningen och transportsäkerheten för personer och varor ökas. Det krävs även att det sker grundläggande infrastrukturförbättringar, inte minst måste flaskhalsar som har varit kända i många år byggas bort.

5.  Europaparlamentet framhåller att en av de viktigaste uppgifterna för EU:s framtida transportpolitik är att minska transporternas koldioxidutsläpp och att alla tillgängliga och hållbara medel bör användas för detta, däribland användningen av en energimix som främjar forskning och utveckling av mer miljövänliga tekniker och transportslag, prissättningsåtgärder och internalisering av de externa kostnaderna för alla transportslag, förutsatt att de inkomster som då genereras på EU-nivå används för att göra rörligheten hållbarare och att det vidtas åtgärder för att förändra beteendet hos användarna och de yrkesverksamma inom transportbranschen (medvetandegörande, miljövänligt beteende etc.). Parlamentet betonar att detta framför allt bör göras genom att man skapar ekonomiska incitament, som under processens gång inte snedvrider konkurrensen mellan olika transportslag och mellan medlemsstaterna, hellre än att man inför sanktioner.

6.  Europaparlamentet är medvetet om att sjöfarten enligt Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) släpper ut 3 till 5 gånger mindre koldioxid än landtransporterna, men bekymrar sig över de förväntade utsläppen av svaveloxider och kväveoxider från sjöfarten, som år 2020 mer eller mindre kommer att motsvara de landbaserade transporterna, och över IMO:s resultatlösa försök att införa ett system för minskade koldioxidutsläpp.

7.  Europaparlamentet betonar att allmänheten måste informeras bättre om konsekvenserna av fritidsresor och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till fritidsresor i sin politik.

Säkerhet

8.  Europaparlamentet anser att säkerheten måste fortsätta att vara ett av de prioriterade målen för den framtida transportpolitiken och att säkerheten för aktiva och passiva användare av samtliga transportslag måste säkerställas. Parlamentet anser det vara av yttersta vikt att minska transporternas hälsopåverkan, särskilt genom användningen av modern teknik, och att värna passagerarnas rättigheter inom samtliga transportslag, särskilt passagerare med nedsatt rörlighet, genom tydliga och transparenta regler. Parlamentet stöder inrättandet av en stadga om passagerares rättigheter i Europeiska unionen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en mycket kortfattad rapport om medlemsstaternas bästa metoder när det gäller effekterna av hastighetsbegränsningar för alla typer av fordon och vägar, såväl stadsvägar som riksvägar, med målsättningen att utforma lagstiftningsåtgärder för att minska utsläppen och öka vägsäkerheten.

10. Europaparlamentet understryker behovet av att garantera den personliga säkerheten för de yrkesverksamma inom transportnäringen och deras rättssäkerhet, bl.a. genom att inrätta tillräckligt många säkra och trygga parkeringsplatser och harmonisera tillämpningen av vägtransportbestämmelser och de sanktioner som brott mot dessa bestämmelser ger upphov till. Parlamentet betonar även att sanktioner som tillämpas över gränserna kommer att förbättra vägsäkerheten för alla användare.

Effektiv sammodalitet

12. Europaparlamentet anser att utvecklingen av person- och godstransporterna som helhet till stor del är beroende av ett effektivt utnyttjande av de olika transportslag som finns, och att målet för EU:s transportpolitik därför bör vara att skapa en effektiv sammodalitet. Detta är nära kopplat till en minskad användning av fossila bränslen inom transportnäringen sam till transporternas säkerhet och ekonomiska aspekter.

     Parlamentet anser att detta kommer att leda till en optimal omfördelning mellan de olika transportslagen och till en övergång till hållbarare transportslag. Dessutom kommer det att skapa driftskompatibilitet inom och mellan transportslag, främja hållbarare transport- och logistikkedjor och val av transportslag samt stärka smidiga trafikflöden för alla transportslag och knutpunkter.

13. Europaparlamentet understryker att en effektiv sammodalitet inte bara får bedömas utifrån ekonomiska kriterier utan även miljökriterier, sociala förhållanden, arbetsplatsförhållanden, säkerhetsaspekter och territoriell sammanhållning måste beaktas. Dessutom måste man ta hänsyn till de olika tekniska möjligheter och utgångspunkter som dels de olika transportslagen, dels länderna, regionerna och städerna i EU har.

14. Europaparlamentet understryker att effektiv sammodalitet innebär att man förbättrar infrastrukturen, bl.a. genom att utveckla miljökorridorer, minska antalet flaskhalsar och förbättra transporterna på järnväg och inre vattenvägar, att man ökar säkerheten med hjälp av ny teknik och att man förbättrar arbetsförhållandena.

Fullbordande av den inre marknaden

15. Europaparlamentet kräver en regelbunden översyn av EU:s lagstiftning, och att denna lagstiftning införlivas och tillämpas för att säkerställa att den får avsedd effekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent avhjälpa de hinder som uppstår på grund av att medlemsstaterna införlivar EU:s lagstiftning felaktigt eller för sent.

16. Europaparlamentet föreslår att minst ett möte, med kommissionens samtycke, ska hållas årligen med transportansvariga inom de nationella parlamenten inom ramen för Lissabonfördraget. Målsättningen bör vara att utbyta erfarenheter och samarbeta för att EU:s transportlagstiftning genomförs på effektivast möjliga sätt.

17. Europaparlamentet anser att transporterna spelar en viktig roll för att fullborda EU:s inre marknad och säkerställa fri rörlighet för personer och varor, samt att man inom framför allt järnvägstrafiken bör eftersträva en reglerad marknadsliberalisering. Parlamentet anser att denna fullständiga marknadsliberalisering kommer att gynna konsumenterna och att den bör åtföljas av åtgärder för att skydda de allmännyttiga tjänsternas kvalitet och en långsiktig investeringsplan för infrastruktur och teknisk driftskompatibilitet, i syfte att öka effektiviteten och säkerheten Dessutom behövs det åtgärder för att förhindra att konkurrensen inom och mellan transportslagen snedvrids på bland annat det sociala området, skatte-, säkerhets- och miljöområdet. Internaliseringen av externa sociala och miljömässiga kostnader bör genomföras gradvis och inledas med de mer förorenande väg- och flygtransporterna.

18. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas myndigheter att bidra till att liberaliseringen av cabotage kan fullbordas, minska antalet tomtransporter och främja ett mer hållbart väg- och järnvägsnät genom fler knutpunkter för godstransporter.

19. Europaparlamentet anser att det för att skapa en effektiv sjötransport som kan komplettera andra transportsätt är viktigt att åter inleda en konkret liberaliseringsprocess för att sjötransporten ska bli verkligt konkurrenskraftig.

20. Europaparlamentet understryker att det ur ett ekonomiskt perspektiv är viktigt att transportinfrastrukturen (järnvägskorridorer för gods- och personbefordran, det gemensamma europeiska luftrummet, hamnar och deras förbindelser med transportnätet, ett sjöfartsområde utan gränser, inre vattenvägar) styrs på EU-nivå, för att undanröja ”gränseffekten” inom alla transportslag och stärka EU:s konkurrens- och attraktionskraft.

21. Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett gemensamt europeiskt bokningssystem för att ytterligare effektivisera de olika transportsätten och för att förenkla och öka driftskompatibiliteten mellan dem.

22. Europaparlamentet understryker att transporter påverkar social-, hälso- och säkerhetspolitiken och att det inom ramen för skapandet av ett gemensamt transportområde är nödvändigt att på hög nivå harmonisera och kontinuerligt förbättra anställnings- och arbetsvillkoren samt utbildningen och fortbildningen på grundval av en ändamålsenlig dialog på EU-nivå mellan arbetsmarknadens parter. Genom att man inrättar europeiska utbildningscentrum och EU‑expertcentrum i de olika medlemsstaterna anser parlamentet att man kan bidra till att främja utbildningens mätbara kvalitet, höja statusen för de personer som arbetar inom transportbranschen och utverka ett ömsesidigt erkännande av utbildningar.

23. Europaparlamentet anser att det för att uppnå en effektivare transportpolitik är nödvändigt att utvärdera programmen (till exempel Galileo och ITS för alla transportslag) och att, beroende på resultaten, strategierna och programplaneringen måste ändras eller vidareutvecklas på lämpligt sätt. Parlamentet anser att det följaktligen bl.a. behövs ett nytt vägtrafiksäkerhetsprogram, ny dynamik i TEN-T, en lägesrapport om Naiades, ett fullständigt genomförande utan dröjsmål av programmet för ett gemensamt europeiskt luftrum, Sesar och det åttonde ramprogrammet för forskning samt en fortsättning på Marco Polo i förenklad form.

EU-byråer

24. Europaparlamentet anser att teknisk driftskompatibilitet, och finansieringen av denna, liksom europeisk certifiering, standardisering och ömsesidigt erkännande utgör grundläggande faktorer för en välfungerande inre marknad, och att omsättandet av dessa faktorer i större grad bör höra till de olika byråernas uppgifter. Parlamentet betonar att samtliga byråer bör eftersträva och snabbt uppnå en hög ansvars- och behörighetsnivå, och de bör regelbundet utvärderas. Parlamentet stöder särskilt att Europeiska järnvägsbyråns fulla potential utvecklas, inklusive att den gradvis tar ansvaret för att certifiera all ny infrastruktur för rullande materiel och järnvägar samt för regelbundna revisioner av nationella säkerhetsmyndigheter eller motsvarande organ i medlemsstaterna, enligt direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004.

25. Europaparlamentet understryker att 75 procent av transporterna sker på väg och begär att man ska överväga behovet av att inrätta en byrå för vägtrafiken, särskilt för att öka vägsäkerheten och för att garantera människors grundläggande rätt till säker rörlighet, genom främjande av nya tillämpningar (såsom Galileo eller annan teknik som också lämpar sig för intelligenta transportsystem) och genomförande av forskningsprogram. Parlamentet anser dessutom att denna byrå bör kunna kan ingripa med reglerande åtgärder när det handlar om att avhjälpa hinder för en hållbar inre marknad.

26. Europaparlamentet påpekar att inlandssjöfarten fortfarande dras med en uppdelad institutionell ram och begär att ett permanent och strukturerat samarbete inleds mellan behöriga institutioner för att till fullo utnyttja möjligheterna hos detta transportslag.

Forskning och teknik

27. Europaparlamentet efterlyser en forsknings- och utvecklingsagenda för transportsektorn, som bör utarbetas i samarbete med alla berörda intressenter för att förstå sektorns behov och utifrån detta bättre fördela EU:s finansiering. Parlamentet anser att man bör prioritera projekt för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn, öka insynen i distributionskedjan, garantera trygga och säkra transporter, förbättra trafikstyrningen och minska byråkratin.

28. Europaparlamentet betonar att forskning, utveckling och innovation måste få stöd eftersom de leder till betydande miljöförbättringar inom alla transportslag genom minskade avgaser och mindre trafikbuller, ökar säkerheten genom att erbjuda lösningar för att garantera ett bättre utnyttjande av befintlig infrastrukturkapacitet och minska flaskhalsarna i trafiken och inte minst ökar energioberoendet inom samtliga transportslag i hela transportnätet. Parlamentet betonar i detta sammanhang att intelligenta, driftskompatibla och sammankopplade system för transportledning och säkerhet, såsom ERTMS, Galileo, Sesar, ITS och annan lämplig teknik kräver stöd både när det gäller forskning och utveckling och när det gäller tillämpningen av dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera att alla invånare i EU kan dra fördel av dessa intelligenta transportsystem. Europaparlamentet konstaterar att erforderliga ramvillkor och öppna standarder måste införas för lovande teknik, utan att någon viss teknik gynnas på ett otillbörligt sätt.

29. Mot bakgrund av klimatskyddet och EU:s energioberoende understryker Europaparlamentet att varje transportslag måste minska sina koldioxidutsläpp och stödjas genom forskning kring och utveckling av innovativa, energieffektiva och rena tekniker samt förnybar energi som bl.a. resulterar i mer hållbara fordon inom samtliga transportslag. Parlamentet anser att detta samtidigt skulle stärka EU-företagens konkurrenskraft.

30. Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att relevanta begrepp för trafiksäkerheten och olycksfallsforskningen får en enhetlig definition för att säkerställa att resultaten och de åtgärder som vidtagits ska bli jämförbara.

31. Europaparlamentet betonar att man genom att harmonisera transportdokumenten i enlighet med de senaste kommunikationsstandarderna och se till att de kan användas multimodalt och internationellt kan uppnå en betydande förbättring av säkerheten och logistiken samt avsevärt minska byråkratin.

En transportportfond och det europeiska transportnätet

32. Europaparlamentet betonar att en effektiv transportpolitik kräver en finansieringsram som är anpassad till befintliga utmaningar. Därför bör de befintliga finansiella medlen för transport och rörlighet ökas. Parlamentet anser att följande åtgärder är nödvändiga:

a. Inrättandet av en transportfond som tilldelas ytterligare medel utöver de som redan anslagits i EU:s budget och som ska genomföras genom att struktur- och sammanhållningspolitiken samt offentlig-privata partnerskap eller andra finansieringsinstrument, såsom garantier. Denna fond ska användas på alla förvaltningsnivåer för att förbättra transportinfrastrukturen, stödja TEN-T-projekt, garantera teknisk och operativ driftskompatibilitet, stödja forskningen och främja införandet av intelligenta transportsystem inom alla transportslag. Ledstjärnan för finansieringen måste vara transparenta tilldelningskriterier som beaktar en effektiv sammodalitet enligt punkt 5, socialpolitiken, säkerheten samt den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen.Ä

b. Ett åtagande för transportpolitiken inom den fleråriga budgetplanen.

c. En möjlighet att, inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten och med målsättningen att främja hållbarhet på medellång och lång sikt, transportinfrastrukturinvesteringarnas långsiktiga natur, som förbättrar ekonomins konkurrenskraft, beaktas vid beräkningen av det offentliga underskottet, förutsatt att kommissionen först har givit sitt godkännande.

d. Utnyttjandet av fonden kräver bl.a. samfinansiering från intäkter som genereras via internaliseringen av externa kostnader.

33. Europaparlamentet efterlyser en sammanhängande och integrerad transportpolitik som genom finansiellt stöd som inte bygger på konkurrenskriterier stödjer bl.a. järnvägstrafiken och sjöfarten, hamnpolitiken och kollektivtrafiken, vilket är i linje med EU:s regler för statligt stöd.

34. Europaparlamentet anser att den finansiella och ekonomiska krisen måste ses som en chans att målmedvetet stödja transportbranschen och främja investeringar i säkra, miljövänliga och därmed hållbara transporter genom tillhandahållandet av ekonomiskt stöd. Parlamentet anser att EU:s investeringar i transportprojekt bör beaktas inom ramen för EU:s 2020-strategi, eftersom transporter och rörlighetssystem erbjuder unika möjligheter för att skapa stabila arbetstillfällen.

35. Europaparlamentet anser att definitionen av ett europeiskt stomnät inom det övergripande transeuropeiska transportnätet, som även fortsättningsvis är en prioritet för EU:s transportpolitik, måste utvärderas utifrån kriterier som rör hållbar utveckling på EU-nivå och på regional och lokal nivå. Multimodala plattformar och inlandsterminaler bör även fortsättningsvis utgöra en viktig del av infrastrukturutbudet eftersom de möjliggör effektiva förbindelser mellan de olika transportslagen.

36. Europaparlamentet anser att TEN‑T‑projekt även fortsättningsvis bör prioriteras i EU:s transportpolitik och att det finns ett brådskande behov av att hantera infrastrukturbristen och åtgärda de historiska och geografiska hinder som kvarstår vid gränserna. Parlamentet understryker att TEN-T bör integreras i ett alleuropeiskt nät med förbindelser utanför EU, och anser att denna process kan snabbas upp om finansieringen ökar.

37. Europaparlamentet kräver att inlandssjöfartens infrastruktur, inlandshamnarna och de multimodala förbindelserna mellan hamnarna och inlandet liksom järnvägar ges en större roll i den europeiska transportpolitiken och får mer stöd för att bidra till att minska miljöpåverkan och öka säkerheten hos transporterna i EU. Parlamentet anser att miljöprestandan för fartyg i inlandssjöfart radikalt kan förbättras om de utrustas med nya motorer med den senaste tekniken för utsläppskontroll.

38. Europaparlamentet betonar att närsjöfart och höghastighetsleder till sjöss måste betraktas ur ett bredare perspektiv, som inbegriper länderna i EU:s omedelbara närhet. För att detta ska bli möjligt behövs det bättre synergi mellan regionalpolitiken, utvecklingspolitiken och transportpolitiken.

39. Europaparlamentet bekräftar att regionala flygplatser spelar en viktig roll i utvecklingen av perifera områden och de yttersta randområdena, eftersom deras förbindelser med de stora knutpunkterna förbättras. Parlamentet anser att det är särskilt viktigt att tillämpa intermodala lösningar när detta är möjligt. Parlamentet anser vidare att järnvägsförbindelser (höghastighetståg) mellan flygplatser är en optimal lösning för att på ett hållbart sätt sammankoppla olika transportsätt.

Transporter i ett globalt sammanhang

40. Europaparlamentet betonar att skapandet av ett transportområde för EU utgör en viktig prioritering som i stor utsträckning är beroende av internationell acceptans i form av avtal som måste förhandlas fram för alla transportslag, särskilt för flyg- och sjöfartsbranschen. I de aktuella internationella organen bör EU spela en allt mer framträdande roll.

Mätbara mål fram till 2020

41. Europaparlamentet kräver att man följer tydligare och lättare mätbara mål som ska uppnås 2020 med hänvisning till 2010, och föreslår därför att

–   antalet döda och svårt skadade i trafiken, både bland aktiva och passiva vägtransportanvändare, ska minska med 40 procent, och detta mål bör fastslås både i den kommande vitboken om transport och i det nya handlingsprogrammet för vägtrafiksäkerhet,

–   antalet uppställningsplatser för lastbilar i TERN-nätet i varje medlemsstat ska öka med 40 procent för att garantera trafiksäkerheten och iakttagandet av vilotider för yrkesförare,

–   antalet personer som åker buss, spårvagn och tåg (och, om detta är relevant, båt) ska fördubblas och finansieringen av fotgängar- och cykelanpassade transportkoncept ska ökas med 20 procent, med iakttagande av de rättigheter som slås fast i gemenskapslagstiftningen, särskilt rättigheter för passagerare med funktionshinder och nedsatt rörlighet,

–   koldioxidutsläppen i trafiken för person- och godstransporter ska minskas med 20 procent genom innovationer, främjande av alternativa energikällor och logistisk optimering av person- och godstransporter,

–   de spårbundna fordonens energiförbrukning ska minska med 20 procent jämfört med 2010 års nivå och kapacitet och dieselförbrukningen i järnvägssektorn ska minska med 40 procent, vilket ska uppnås genom riktade investeringar i elektrifiering av järnvägsinfrastrukturen,

–   allt rullande material och alla nya förbindelser i spårtrafiken ska utrustas med ERTMS-kompatibla system från och med 2011,

–   allt rullande material som beställs från 2011 och alla nya förbindelser och idrifttaganden i spårtrafiken från 2011 ska utrustas med ERTMS-kompatibla och driftskompatibla system för automatisk tåghastighetskontroll, och att EU:s ekonomiska satsning på genomförande och utvidgning av planerna för utbyggnad av ERTMS ska intensifieras,

–   flygtrafikens miljöpåverkan i hela EU:s luftrum ska minskas med 20 procent fram till 2020, och att en eventuell utvidgning av flygtrafiken efter 2020 inte får leda till ökade koldioxidutsläpp,

–   optimeringen, utvecklingen och, om nödvändigt, byggandet av multimodala anknytningar (plattformar) för inlandssjöfart, inlandshamnar och järnvägar ska stödjas ekonomiskt och deras antal höjas med 20 procent,

–   minst 10 procent av TEN-T-medlen ska tilldelas projekt inom inlandssjöfarten.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka vilka framsteg som har gjorts för att uppnå dessa mål och att årligen rapportera till parlamentet.

43. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  Antagna texter, P7_TA(2010)0053.
• [2]  EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 142.
• [3]  EUT C 227 E, 21.9.2006, s. 609.
• [4]  EUT C 244 E, 18.10.2007, s. 220.
• [5]  Antagna texter, P6_TA(2007)0345.
• [6]  Antagna texter, P6_TA(2007)0344.
• [7]  EUT C 187 E, 24.7.2008, s. 154.
• [8]  EUT C 66 E, 20.3.2009, s. 1.
• [9]  EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 45.
• [10]  EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 79.
• [11]  EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 74.
• [12]  Antagna texter, P6_TA(2009)0119.
• [13]  Antagna texter, P6_TA(2009)0258.
• [14]  Antagna texter, P6_TA(2009)0308.
• [15]  Antagna texter, P6_TA(2009)0307.
• [16]  EUT L 300, 14.11.2009, s. 34.

MOTIVERING

Transportsektorn har stor betydelse för förverkligandet av EU:s inre marknad och transporterna är nödvändiga för att skapa fri rörlighet för personer och varor i hela EU. Sektorn utgör dessutom en viktig faktor i utvecklingen av EU och dess regioner och påverkar direkt regionernas sociala sammanhållning. Av denna anledning får inte transportpolitiken betraktas separat från andra politikområden. Mätt som andel av bruttonationalprodukten bidrar transportsektorn till cirka 10 procent av välståndet i EU och tillhandahåller mer än 10 miljoner arbetstillfällen. Samtidigt står sektorn också för cirka 25 procent av de totala koldioxidutsläppen. Detta visar tydligt att transportsektorn är direkt förbunden med regional-, miljö, näringslivs-, social- och sysselsättningspolitiken.

På grund av transportsektorns enorma betydelse är det mycket viktigt att först göra en historisk analys som en del av förberedelserna av den vitbok som ska innehålla riktlinjer för EU:s transportpolitik under de kommande 10 åren. I vitboken från 2001 fanns det flera olika mål, bland annat att flytta över person- och varutransporter från väg till järnväg och sjöfart och att halvera antalet döda i trafiken fram till 2010. Trots att Europaparlamentet under de senaste 10 åren har antagit ett flertal lagstiftningsåtgärder i form av förordningar och direktiv har dessa mål endast delvis kunnat uppnås. Föredraganden anser att detta bl.a. beror på att införlivandet visade sig vara problematiskt i vissa länder. Detta berodde bland annat på

–   för långa tidsfrister för införlivandet, t.ex. måste körkortsdirektivet tillämpas fullt ut först 2033,

–   tilläggsbestämmelser i vissa medlemsstater som ledde till att reglerna blev onödigt komplicerade,

–   uteblivet eller felaktigt införlivande,

–   otillräcklig kontroll av medlemsstaterna och avsaknad av en harmoniserad förteckning över allvarliga regelbrott.

Tidigare och nuvarande införlivandeproblem måste enligt föredraganden undvikas i framtiden genom striktare kontroller.

Dessutom är föredraganden övertygad om att det är mycket viktigt med konsekvens, i synnerhet inom det parlamentariska arbetet. Följande exempel visar på den bristande konsekvens som ibland kan påträffas i EU:s lagstiftning:

–   En av grundstenarna i transportpolitiken var bland annat främjande av närsjöfarten. Besluten i klimatpaketet från december 2008 kan dock leda till att trafiken flyttas från sjöfarten till vägarna om bränslekostnaderna skulle stiga alltför mycket.

–   Euro VI-normerna leder visserligen till minskade partikelutsläpp men samtidigt även till en ökad bränsleförbrukning, vilket naturligtvis inte är bra ur klimatsynpunkt.

–   Det är dessutom inkonsekvent att ständigt upprepa att man måste investera i de transeuropeiska transportnäten, samtidigt som man hela tiden minskar finansieringen (50 procent under minimirekommendationerna).

Sådana fall av bristande konsekvens måste i framtiden undvikas genom grundliga effektivitetskontroller, där man inte bara analyserar de ekonomiska aspekterna utan även tar hänsyn till hur förslagen påverkar miljön och arbetsmarknaden och vilka sociala aspekter de har.

Transportsektorn står inför stora utmaningar. En av dessa utmaningar är den tilltagande och ständigt åldrande befolkningen. Föredraganden anser att stigande befolkningstal medför allvarliga säkerhets- och kapacitetsproblem eftersom alla människor ska kunna utnyttja sin grundläggande rätt till rörlighet i privat- och yrkeslivet. Detta är i första hand ett problem för rörligheten i städerna. För att uppfylla den grundläggande rättigheten till rörlighet måste säkerhetsnormer införas och det måste garanteras att dessa normer följs när finansiering tilldelas. Transportpolitiken måste prioritera passagerarnas säkerhet och säkerheten för de mindre skyddade och passiva trafikanterna. Därför är det viktigt att infrastrukturen anpassas, till exempel genom att vägarna anpassas till motorcyklister och cyklister.

Dessutom måste man öka de hållbara transportförbindelsernas attraktivitet genom att till exempel erbjuda resor med flera olika transportslag på en biljett, möjliggöra bokning på Internet, bättre anpassa tidtabeller till varandra, underlätta för byten mellan olika transportslag, ta fram en stadga med passagerarrättigheter för alla transportslag samt genomföra olika prissättningsåtgärder. Samtidigt måste dock subsidiaritetsprincipen följas.

Föredraganden menar att den ökade efterfrågan på godstransporter också kommer att bli en utmaning. Här bör man sträva efter sammodala lösningar som höjer säkerheten för såväl trafikanter som gods. Det är också viktigt att ta fram tillräckligt många och säkra parkeringsplatser och att göra det möjligt att spåra varorna.

För att möta utmaningarna i person- och godstrafiken måste man i framtiden framför allt arbeta för att höja effektiviteten. Trafikpolitikens utmaningar ligger i spänningarna mellan ekonomiska och sociala aspekter samt hälso-, miljö- och säkerhetsaspekter. Föredraganden anser att det i framtiden inte bör finnas något enkelt konkurrensförhållande mellan de olika transportslagen. I stället bör dessa komplettera varandra då det har visat sig att detta ökar effektiviteten. Trafikomställningsprincipen har blivit irrelevant eftersom den tekniska utvecklingen har medfört att de olika transportslagen skiljer sig åt till en sådan grad att det inte alltid är självklart att transporter på järnvägar eller till sjöss är mer miljövänliga än vägtransporter. I framtiden bör ”effektiv sammodalitet” användas, eftersom detta inte bygger på konkurrens mellan de enskilda transportslagen utan på att de ska komplettera varandra, men samtidigt måste effektiviteten i upplägget kontrolleras. Denna kontroll innebär att man i förväg ser till att alla lagförslag är effektiva ur ekonomisk, miljömässig, social och säkerhetsmässig synvinkel.

När man bedömer effektiviteten ska man inte bara beakta transportslagens olika utgångspunkter utan även de geografiska förhållandena och utvecklingen av transport och rörlighet i berörda regioner. När man beslutar om huruvida vissa transportslag ska främjas eller avgiftsbeläggas / För stöd eller pålagor för vissa transportslag måste man väga detta beslut mot effektivitetskriteriet, i enlighet med rådande regionala utvecklingskoncept. / måste man använda effektivitetskriteriet för att bedöma om de passar in i de regionala utvecklingskoncepten.

Dessutom utgör trafikens hälso- och miljöpåverkan en stor utmaning, i synnerhet när det gäller att bekämpa klimatförändringen. Minskade koldioxidutsläpp i trafiken är ett viktigt politiskt mål att arbeta för i framtiden. För att nå detta mål bör alla objektivt möjliga medel utnyttjas, däribland möjligheten att internalisera de externa kostnaderna. Det finns dock två villkor för att detta ska kunna bidra till att avsevärt minska avgaser, buller och antalet flaskhalsar i trafiken. För det första måste en internalisering av kostnaderna omfatta alla trafikslag och för det andra måste inkomsterna användas till att förbättra infrastrukturens hållbarhet.

En annan utmaning gäller EU:s inre marknad. Denna måste fullbordas. Framför allt måste järnvägsmarknaderna liberaliseras fullständigt i framtiden. De hinder som finns för detta, såsom felaktigt eller försenat införlivande av EU:s lagstiftning i medlemsstaterna, eller praktiska hinder, såsom överdrivet dyr licensiering av järnvägarna, måste avhjälpas så snabbt som möjligt. Dessa hinder är ofta ett resultat av ren protektionism.

I stället bör den tekniska harmoniseringen och kompatibiliteten främjas. Här bör byråerna spela en större roll, eftersom de bär ansvaret för att detta genomförs.

Fördraganden betonar dessutom betydelsen av intelligenta system i transportledningen. Intelligenta transportsystem måste främjas då de inte bara ökar säkerheten utan också bidrar till en miljövänligare rörlighet. De bidrar till att minska luftföroreningarna och bullret från trafiken och främjar energioberoendet.

För att EU:s politik ska bli effektiv måste dock även medlemsstaterna vara beredda att ge upp sina egna befogenheter till förmån för EU-regler eller till och med internationella regler. Detta gäller såväl skatte- och socialpolitiken som de sociala bestämmelserna för alla transportslag. Föredraganden anser därför att man inom ramen för ett gemensamt transportområde även måste skapa bra och enhetliga arbetsvillkor, vilket även omfattar att harmonisera utbildningar och fortbildningar. EU bör göra det möjligt för alla länder att öppna expertcentrum som både stärker forskningsinstituten och höjer utbildningsstandarderna. Detta kommer också att bidra till att öka det ömsesidiga godkännandet av utbildningarna.

Om EU vill ha ett större inflytande över byggande av ny infrastruktur eller akuta förbättringar av infrastruktur som ingår i EU:s transportnät krävs det ytterligare finansiering. Dagens finansiering på transportområdet och en del av finansieringen för regionalpolitiken skulle kunna användas för att inrätta en transportfond. En sådan ökning av finansieringen på transportområdet skulle kunna utgöra ett intressant incitament för att genomföra de infrastrukturarbeten som är absolut nödvändiga för vissa transportslag eller som ligger i ”EU:s intresse”.

Även den finansiella och ekonomiska krisens effekter på transportbranschen måste uppmärksammas, i synnerhet som transportsektorn bevisligen drabbades hårt. Föredraganden menar att krisen ska ses som en chans att i framtiden kunna stödja transportbranschen på ett mer målmedvetet sätt. Ekonomiskt stöd bör ges för att möjliggöra investeringar som inte bara ger snabb hjälp utan även minskar miljöpåverkan och höjer säkerheten, och som därmed kan bidra till att göra transportbranschen hållbar. Nationella instrument, men framför allt politiska instrument på EU-nivå, måste utvecklas för att överbrygga sådana kriser.

Dessutom är föredraganden övertygad om att man måste skapa ett europeiskt stomnät inom det övergripande TEN-nätet. Stomnätet ska utvärderas med hjälp av kriterier för en hållbar utveckling på EU-nivå och regional nivå. Det ska bestå av multimodala plattformar som effektivt skulle främja hållbara transporter genom att knutpunkterna får en logistisk utformning som gör det möjligt att bygga upp hållbara förbindelser mellan de olika transportslagen.

Föredraganden anser att det är absolut nödvändigt att definiera klara och mätbara mål. Detta skulle underlätta effektivitetskontrollen i transportbranschen och skulle också fungera som en vägledning för samhällsplaneringen och den ekonomiska planeringen.

Avslutningsvis bör de program som har planerats för transportbranschen ses över. Transportpolitiken är effektiv enbart om dess program utvärderas och vid behov ändras eller vidareutvecklas. Det behövs till exempel ett nytt trafiksäkerhetsprogram, en halvtidsutvärdering av Naiades och ett genomförande av Open Sky- och Marco Polo-programmen.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (26.2.2010)

till utskottet för transport och turism

över hållbara framtida transporter
(2009/2096(INI))

Föredragande: Jo Leinen

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att om man internaliserade externa transportkostnader (lokala utsläpp, koldioxidutsläpp, fragmentering av livsmiljöer och hälsovårdskostnader) i transportpriserna för samtliga transportmedel på ett rättvist och icke-diskriminerande sätt, rangordnade efter utsläpp, skulle detta leda till miljövänliga val av transportmedel.

2.  Europaparlamentet anser att samhället behöver förändras mot hållbarare transportmedel och att detta bör underlättas genom en politik för information till allmänheten. Parlamentet anser att inkomsterna från internalisering av transportkostnader främst bör återinvesteras i hållbara transportmedel och i åtgärder för att motverka klimatförändringarna.

3.  Europaparlamentet uppmärksammar den förutspådda utvecklingen mot en ökad grad av urbanisering av vårt samhälle, som kommer att öka betydelsen av fysisk planering och en miljövänligare lokal kollektivtrafik samt effektiva kollektivtrafiksystem som använder den nya tekniken och kan konkurrera med privatfordon vad gäller kostnader, transportsätt och restider, särskilt för stadstrafiken, dock utan att försumma landsbygdstrafiken.

4.  Europaparlamentet anser att bra transportförbindelser till offentliga inrättningar på landsbygden kommer att minska användningen av privata bilar.

5.  Europaparlamentet efterlyser skapandet av funktionella tätortsområden i syfte att skapa en sammanhängande stads- och förortstrafik och få människor att bo kvar på landsbygden.

6.  Europaparlamentet framhåller vikten av att kontrollera att den maximala hastighetsbegränsningen på 50 km/h i tätortsområden respekteras till fullo, vilket enligt olika undersökningar och forskningsstudier ger en dubbel effekt, nämligen både minskade förorenande utsläpp och färre olyckor och dödsfall i trafiken, vilka som bekant drabbar en betydande andel av befolkningen i tätbebyggda områden.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att institutionalisera begreppet miljövänligt körsätt, eller ”eco-driving”, och att göra det till ett obligatoriskt inslag i utbildningen av unga förare, eftersom det har bevisats att man genom smärre justeringar av sitt körsätt kan minska bränsleförbrukningen med upp till 30 procent, och därmed minska utsläppen av koldioxid, oförbrända kolväten och fina partiklar.

8.  Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att de luftkvalitetsnormer som fastställs i EU:s lagstiftning efterlevs, med tanke på ökningen av luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och andra sjukdomar kopplade till luftföroreningar, som framför allt orsakas av transporter. Parlamentet anser att man för att råda bot på detta problem bör uppmuntra förebyggande åtgärder, till exempel införande av högkvalitativa filter för ultrafina fasta partiklar som släpps ut av motorer, och att man måste skapa incitament för en upprustning av de fordon i trafik som inte överensstämmer med de europeiska normerna Euro 4, Euro 5 och Euro 6 (Euro 6 börjar gälla från och med 2014). Utsläppsminskningen bör inte begränsas enbart till fordon med den nya tekniken, det vill säga med nya motorer, utan även omfatta de fordon som redan är i trafik. Den äldre generationens motorer kan anpassas genom att utrustas med det nya filtret så att de ger ifrån sig samma låga utsläpp av ultrafina fasta partiklar som nya fordon. Parlamentet förespråkar, i synnerhet i tätorterna, lågutsläppszoner (till exempel 30-zoner, det vill säga stadsområden där den högsta tillåtna hastigheten är 30 km/h) samt trafikdämpande åtgärder som skapar incitament för att promenera eller cykla.

9.  Europaparlamentet påpekar att bullerminskning bör uppmärksammas mer, eftersom det har konstaterats att detta har många olika effekter på människors hälsa och livskvalitet.

10. Europaparlamentet begär att man inom ramen för arbetet för en förbättrad livskvalitet anpassar transporterna till personer med nedsatt rörlighet, som i enlighet med artikel 9 i FN:s konvention om rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar har okränkbar rätt till tillträde till alla transportmedel. Grundprincipen att inte diskriminera någon i fråga om rätten till fri rörlighet gynnar även ekonomin, kulturen och turismen.

11. Europaparlamentet erkänner att vägtransporterna har minskat sina utsläpp av partiklar (PM 10) och försurande och ozonbildande ämnen betydligt, men oroar sig fortfarande för deras utsläppsnivåer för kväveoxider och fina partiklar (TERM-rapport 2008[1], fig. 5.1). Parlamentet är dock särskilt besviket över deras koldioxidutsläpp som ökade med 28 procent under perioden 1990–2006, vilket kan jämföras med en minskning med 3 procent inom övriga sektorer. Parlamentet anser att inverkan från partiklar från svart kol (sot) på den globala uppvärmningen också bör tas i beaktande och att partikelfiltrering bör rekommenderas för att eliminera denna inverkan, i syfte att åtminstone delvis kompensera för ökningen eller den otillräckliga minskningen av koldioxidutsläpp. Parlamentet kräver att godstrafiken gradvis flyttas över från vägar till järnvägar och andra energieffektiva transportmedel i väntan på att det anläggs nya järnvägslinjer som är förenliga med det befintliga nätets kapacitet. Parlamentet begär även att man uppmuntrar byggandet av nya anläggningar för omlastning av fraktgods (som skulle kunna underlätta överföringen av fraktgods från vägar till järnvägar) och gör de befintliga anläggningarna mer funktionsdugliga.

12. Europaparlamentet är medvetet om att sjötransporterna enligt Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) släpper ut 3 till 5 gånger mindre koldioxid än landtransporterna men bekymrar sig över de förväntade utsläppen av SOx och NOx från sjötransporterna, som år 2020 mer eller mindre kommer att motsvara de landbaserade transporterna, och över IMO:s resultatlösa försök att införa ett system för minskning av koldioxidutsläpp. Parlamentet kräver att möjligheten att inkludera sjötransporterna i EU:s system för handel med utsläppsrätter undersöks, om IMO‑förhandlingarna misslyckas och efter det att sjötransporternas internationella karaktär samt eventuellt koldioxidläckage till tredje länders hamnar och landtransporter.

13. Europarlamentet anser att forskning och utveckling (FoU) har en nyckelroll i vårt sökande efter hållbara framtida transporter, eftersom radikala tekniska förändringar kan få till stånd välbehövliga utsläppsminskningar och en övergång till koldioxidsnåla transporter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kartlägga drivkrafterna och hindren för eventuell innovation genom FoU samt att prioritera investeringar i miljövänlig infrastruktur, t.ex. intelligenta nät för eltransporter, naturgas/biometan från förnybara energikällor och distributionsnät för vätgas. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte underskatta potentialen hos teknik inbyggd i fordon att påverka förarbeteende och därigenom bidra till en minskning av bränsleförbrukning/koldioxidutsläpp.

14. För att skydda befintlig infrastruktur, särskilt kollektivtrafiken i städerna, efterlyser Europaparlamentet ett omarbetat bidragssystem där underhåll och modernisering av befintliga trafiklinjer åtminstone prioriteras i lika stor utsträckning som byggande av nya trafiklinjer har prioriterats under de senaste decennierna.

15. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta med sitt utbyte av bästa metoder, t.ex. inom ramen för borgmästarförsamlingen, Civitas‑initiativet och andra initiativ, som erbjuder städer en möjlighet att lära av varandras metoder.

16. Europaparlamentet anser att underhåll, uppgradering och intelligent användning av befintlig transportinfrastruktur måste prioriteras framför nytt byggande.

17. Europaparlamentet insisterar på att reglerna för offentliga samråd och öppenhet ska stärkas och att miljökonsekvensbedömningar och naturskyddslagstiftning vad gäller investeringar i transportinfrastruktur ska genomföras och tillämpas bättre.

18. Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 23 april 2009 om handlingsplanen för rörlighet i städerna[2], och rekommenderar införande av integrerade hållbara planer för resor/rörlighet i tätorter med över 100 000 invånare, och att en förutsättning för att få EU‑finansiering för stadstrafik blir att sådana planer finns.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	23.2.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	43 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	János Áder, Elena Oana Antonescu, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Sergio Berlato, Milan Cabrnoch, Esther de Lange, Bas Eickhout, Edite Estrela, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Jo Leinen, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Antonyia Parvanova, Sirpa Pietikäinen, Mario Pirillo, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Oreste Rossi, Daciana Octavia Sârbu, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Catherine Soullie, Salvatore Tatarella, Anja Weisgerber, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jutta Haug, Anna Záborská, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Veronica Lope Fontagné

• [1]  ”Transport at a crossroads. TERM 2008: indicators tracking transport and environment in the European Union” (”Transporter vid ett vägskäl. TERM 2008: indikatorer på utvecklingen av transporter och miljö i Europeiska unionen”) – EEA:s rapport nr. 3/2009.
• [2]  Antagna texter, P6_TA(2009)0307.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (24.2.2010)

till utskottet för transport och turism

över hållbara framtida transporter
(2009/2096(INI))

Föredragande: Antonio Cancian

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhåller hur viktig transportnäringen är för Europa. Först och främst leder effektiva och hållbara transporter till en bättre ekonomi och ger människor möjlighet att delta i samhället, och för det andra är transportsektorn med sina många arbetstillfällen en viktig bransch för Europas industri.

2.  Europaparlamentet konstaterar att energieffektiviteten hos de olika transportsätten har ökat de senaste åren och därmed lett till en kraftig minskning av koldioxidutsläppen per kilometer. Parlamentet anser dock att de relativa förbättringarna när det gäller skadliga utsläpp har motverkats av en ständigt ökande efterfrågan inom transportsektorn, särskilt vägtransportsektorn. Parlamentet påpekar att den täta stadstrafiken står bakom 40 procent av koldioxidutsläppen och 70 procent av övriga förorenande utsläpp från fordon och därmed utgör den näst största källan till utsläpp av NO_x och PM₁₀, som är särskilt skadliga för människors hälsa. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att tillämpa den mest avancerade tekniken för att minska utsläpp, inte bara på nya fordon utan också på den befintliga fordonsparken. Parlamentet anser att alla nya lösningar för att minska koldioxidutsläppen från vägtransporter bör tas i beaktande utan förhandsvillkor.

3.  Europaparlamentet betonar att transportsystemet måste erbjuda kunderna bästa tänkbara transportmöjligheter genom att kombinera hållbara lösningar med effektiv service. Parlamentet konstaterar att en bättre integrering av de olika transportsätten kommer att göra transportsystemet som helhet mer effektivt.

4.  Europaparlamentet anser att man bör prioritera utvecklingen av sjöfartskorridorer och de billigare och mer ekologiska transportsätten sjö- och järnvägstransporter.

5.  Europaparlamentet anser att endast genom utveckling av ett driftskompatibelt och sammodalt europeiskt transportsystem kommer det att bli möjligt att öka energieffektiviteten. Parlamentet understryker att det är brådskande att snabbt öka driftskompatibiliteten och att det i detta sammanhang är viktigt att internalisera externa kostnader, eftersom detta utgör en möjlig kompletterande lösning för att återupprätta balansen i användningen av olika transportsätt och för att, när det är möjligt, främja användningen av mindre förorenande transportsätt och alternativa energikällor från alla typer av gasformiga och flytande bränslen, såsom LPG, LNG och CNG, till elektricitet och på så vis minska det europeiska transportsystemets energibehov och utsläppen av koldioxid, NO_x och PM₁₀. Parlamentet stöder framför allt eldrivna fordon, i syfte att öka användningen av koldioxidsnål teknik och förbättra effektiviteten i transportsystemet överlag.

6.  Europaparlamentet är medvetet om betydelsen av den offentliga sektorn för att förbättra allmänhetens tillgång till mindre förorenande kollektivtrafik, utveckla basala ekonomiska sektorer, särskilt energisektorn, för industrin och turistnäringen, främja ekonomisk, social och regional sammanhållning, stärka statens roll med avseende på reglering av, deltagande på och inblandning i marknaden i samarbete med användarorganisationer, genom att ta ledningen när det gäller att tillhandahålla tjänster som är av allmänt intresse. Parlamentet betonar att offentlig–privata partnerskap i denna sektor i de flesta fall endast syftar till att underlätta verksamheten för ekonomiska grupper och tjäna som täckmantel för privatiseringar som är till skada för allmänheten och användare av kollektivtrafik.

7.  Europaparlamentet menar att informations- och kommunikationsteknik (IKT) tillsammans med satellitnavigeringssystemen Galileo och Egnos kommer att göra det möjligt att optimera trafikflödet och därmed minska trängseln i och mellan städer, samt också bidra till att minska skadliga utsläpp och antalet trafikolyckor. Parlamentet konstaterar att alltför många tunga fordon ofta kör tomma eller halvtomma och därmed orsakar onödig trängsel på vägarna och gör dessa farligare, och att antalet personbilar som det bara sitter en person i ökar, vilket leder till mer biltrafik och mycket högre bränsleförbrukning. Parlamentet ber medlemsstaterna att föra en politik som främjar privata användares efterfrågan på innovation inom transport och logistik.

8.  Europaparlamentet konstaterar att erforderliga ramvillkor och öppna standarder måste införas för lovande teknik, utan att någon viss teknik gynnas på ett otillbörligt sätt.

9.  Europaparlamentet anser att man vid utvecklingen av stadsområden bör tänka på att skapa mer hållbar rörlighet i och mellan städer för att förbättra säkerheten för alla trafikanter.

10. Europaparlamentet understryker den betydelse som intermodala intelligenta informationssystem och utveckling av transporter har för logistiken. Parlamentet välkomnar de olika initiativ som har tagits på gemenskapsnivå (t.ex. Sesar, ERTMS, RIS och SafeSeaNet). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera investeringarna i infrastruktur, i syfte att göra transport tillgänglig för alla, särskilt för personer med nedsatt rörelseförmåga, och i intermodala intelligenta transportsystem, att främja användningen av kollektivtrafik samt införa ett multimodalt, driftskompatibelt biljettsystem i syfte att optimera användningen av och driftskompatibiliteten mellan olika transportsätt, minska energiförbrukningen och förbättra säkerheten på vägarna och den allmänna fordonssäkerheten genom införande av avancerad teknik.

11. Europaparlamentet uppmärksammar vikten av elektrisk rörlighet, som inte bara är ett sätt att förbättra alla transporters energieffektivitet, utan också ett sätt att införa förnybar energi i det elektriska systemet och därmed öka effektiviteten i det. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att med stöd från de lokala myndigheterna tydligt främja projekt som visar att den elektriska rörligheten fungerar tekniskt och energimässigt i stadsmiljöer, och kan användas för att ta fram regleringsåtgärder som gynnar den nödvändiga tekniken.

12. Europaparlamentet framhäver vikten av att utveckla sakernas Internet för att förbättra infrastruktur- och fordonssäkerheten samt användarinformationen, påskynda sorteringen av varor och minska byråkratin.

13. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts vad gäller säkerheten på vägarna genom användning av ny teknik och radionavigeringssystem i kombination med allt strängare byggnadstekniska regler, t.ex. för skydd av fotgängare. Parlamentet noterar dock att målet som uppställdes i vitboken från 2001 att halvera antalet dödsfall i trafiken fram till år 2010 inte har uppnåtts.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en integrerad politik där innovation (t.ex. intelligenta transportsystem), forskningsfinansiering, konkurrenslagstiftning, regler för den inre marknaden (t.ex. cabotage) samt logistikpolitik beaktas tillsammans och sammanförs för att stärka den hållbara och koldioxidsnåla transportnäringen.

15. Europaparlamentet uppmanar industrin och forskningsinstituten att öka utbudet av samt vidareutveckla europeisk teknik som är internationellt konkurrenskraftig för att förbättra säkerheten och miljövänligheten hos alla fordonstyper, för såväl privat som offentligt och kommersiellt bruk.

16. Europaparlamentet uppmuntrar tillverkare av bilar och tunga lastbilar att tillämpa den teknik som finns för att få grundläggande uppgifter om växelverkan mellan väg och fordon och om väderleksförhållanden, samt att i omfattande utsträckning använda det fordonsintegrerade systemet med projicering av de viktigaste uppgifterna (hastighet, navigering, körtid m.m.) på vindrutan för att främja ett miljövänligt förarbeteende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja nya informations- och utbildningskampanjer som riktar sig till trafikanter.

17. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att stärka forskningen inom transport genom att öka FoU-utgifterna för ny teknik, säkerhet och hållbar rörlighet, att vidta åtgärder för att främja användningen av mindre förorenande transportsätt, att förbättra logistiken och den befintliga infrastrukturen, snabbt slutföra de TEN‑T‑projekt som redan är finansierade, samt planera framtida transportnät på ett integrerat och konsekvent sätt som bidrar till att uppnå Lissabonmålen.

18. Europaparlamentet instämmer i kommissionens uppfattning att det är nödvändigt att komplettera fullbordandet av den inre marknaden med en liberalisering av transportsektorn, särskilt järnvägstransporterna. Parlamentet anser att man även i transportsektorn på ett rättvist sätt måste se till att reglerna för att uppnå en verkligt fri konkurrens följs, samt att gemensamma bestämmelser tillämpas för att åstadkomma marknadstillträde eller åtminstone för att garantera ömsesidighet. Parlamentet hoppas att Europa kommer att tala med en röst när det gäller transport- och energipolitik och förbindelser med tredje länder.

19. Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett gemensamt europeiskt bokningssystem för att ytterligare effektivisera de olika transportsätten och förenkla samt öka interoperabiliteten mellan dem.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka hållbara gränsöverskridande transportprojekt med de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, särskilt Ukraina, eftersom bristen på väl fungerande sammankoppling mellan tågnät, vägnät och nät av inre vattenvägar är en viktig orsak till att man nästan uteslutande använder tunga lastbilar på regionala vägar.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftiga åtgärder för att snabbt få till stånd en standardisering av innovationer i transportnäringen så att ny teknik, inom t.ex. e-rörlighet, snabbare kommer ut på marknaden.

22. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att främja politik som gynnar produktionen och användningen av utsläppsfria fordon, som t.ex. eldrivna fordon, i Europa.

23. Europaparlamentet anser att EU:s strategi för 2020 bör omfatta utveckling av hållbara transporter.

24. Europaparlamentet noterar att det har skett stora framsteg i genomförandet av TEN‑T‑projekt. Parlamentet menar att TEN-T-projekt bör fortsätta att vara en huvudfråga för EU:s transportpolitik, i synnerhet projekt som planeras eller håller på att genomföras i de mest isolerade EU‑regionerna, där det saknas erforderlig transportinfrastruktur och sammankoppling med övriga Europa för både person- och varutransporter.

25. Europaparlamentet understryker behovet av en helt liberaliserad tågsektor för att öka dess konkurrenskraft gentemot andra transportsätt genom förbättrad mångfald av tjänsteoperatörer, kvalitet och service.

26. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en uppföljningsstrategi med tydligt definierade åtgärder för att mer effektivt förebygga trafikolyckor.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	23.2.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	46 3 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Christian Ehler, Lena Ek, Ioan Enciu, Norbert Glante, Fiona Hall, Romana Jordan Cizelj, Arturs Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Anni Podimata, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Niki Tzavela, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Antonio Cancian, António Fernando Correia De Campos, Ilda Figueiredo, Yannick Jadot, Oriol Junqueras Vies, Ivailo Kalfin, Silvana Koch-Mehrin, Bernd Lange, Alajos Mészáros, Tiziano Motti, Vladko Todorov Panayotov, Silvia-Adriana Ţicău

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (24.2.2010)

till utskottet för transport och turism

över hållbara framtida transporter
(2009/2096(INI))

Föredragande: Seán Kelly

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi för genomförandet av en hållbar transportpolitik i EU, som grundar sig på ett samstämt förhållande mellan sammanhållningspolitiken och transportpolitiken för att det mer övergripande målet för en hållbar regional utveckling och sammanhållning i hela EU ska kunna uppnås.

2.  Europaparlamentet noterar att en integrerad och samordnad strategi för infrastrukturplanering, projektfinansiering och utveckling är av central betydelse för upprättandet av en konkurrenskraftig och hållbar transportsektor. Parlamentet understryker att lokala och regionala myndigheter ofta inte kan möta utmaningarna på transportområdet utan att samarbeta, och uppmanar därför medlemsstaterna att samarbeta aktivt med intressenterna i utformningen av denna strategi och dess genomförande.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta den roll som sammanhållningspolitiken har för utvecklingen av transportinfrastruktur genom att nät prioriteras framför enskilda projekt. Parlamentet anser att nätverk bör bygga på en socioekonomisk analys, i vilken hänsyn tas till efterfrågan och trafikflöde samt till sociala och regionala aspekter. Parlamentet anser vidare att användningen av intelligenta transportsystem bidrar till utvecklingen av transportinfrastruktur när det gäller säkerhet, hållbarhet och effektivitet. Parlamentet begär att transportprojekt som samfinansieras genom strukturfonderna och Sammanhållningsfonden ska inriktas mot att fullfölja målet att uppnå en balanserad utveckling och en stärkt regional sammanhållning, och efterlyser bättre samordning mellan gemenskapsfonderna och nationella fonder.

4.  Europaparlamentet betonar mervärdet av ett interregionalt, gränsöverskridande och transnationellt samarbete för att möta de utmaningar som transportsektorn brottas med. Parlamentet kräver därför att man i den framtida transportpolitiken tar hänsyn till de gränsöverskridande aspekterna. Parlamentet betonar de prioriterade TEN-T-ledernas betydelse liksom transportsektorns viktiga roll för utvecklingen av makroregioner.

5.  Europaparlamentet noterar den tilltagande urbaniseringen i Europa. Parlamentet understryker att man måste garantera högkvalitativa och lättillgängliga transporttjänster för personer som bor i stadsområden. Parlamentet betonar också EU:s roll för att främja samarbete mellan stadsområden och därmed möjliggöra spridning av bästa metoder så att transportsystemen kan bli mer hållbara. Parlamentet uppmanar de lokala myndigheterna att främja en så miljövänlig kollektivtrafik som möjligt. Parlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av den handlingsplan för rörlighet i städerna som antogs den 30 september 2009, och förväntar sig att de lösningar som föreslås i denna snabbt ska genomföras.

6.  Europaparlamentet understryker att det behövs adekvat forskning inom transportutvecklingsområdet, bland annat för att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen samt för att öka användningen av förnybar energi.

7.  Europaparlamentet betonar den avgörande betydelse vägtransporterna och utbyggnaden av vägnätet har för kopplingen mellan regionala företag och deras konkurrenskraft. Parlamentet understryker särskilt vägförbindelsernas betydelse för den ekonomiska utvecklingen av de perifera områdena och de yttersta randområdena, och medger att det är viktigt med en effektiv godstrafik för att få till stånd en hållbar transportmix. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas myndigheter att underlätta fullbordandet av liberaliseringen av cabotage, minska antalet tomtransporter och främja ett mer hållbart väg- och järnvägsnät genom fler knutpunkter för godstransporter.

8.  Europaparlamentet noterar att liberaliseringen av järnvägarna är kopplad till behovet av att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn som helhet och främja regional utveckling. Parlamentet anser att liberaliseringen inte får försämra konkurrenskraften i järnvägstransportsektorn i förhållande till vägtransportsektorn, och att man särskilt måste garantera att de perifera områdena förbättrar sina järnvägsförbindelser.

9.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att utveckla närsjöfart och inlandssjöfart på floder och sjöar, eftersom de är viktiga exempel på hållbara transportsätt som kan förbättra förbindelserna till och utvecklingen av de perifera områdena, öregionerna och de yttersta randområdena. Parlamentet understryker att det behövs samråd och diskussion om de särskilda transportförhållanden som råder i skärgårdsregioner. Parlamentet betonar vidare att närsjöfart och höghastighetsleder till sjöss måste betraktas ur ett bredare perspektiv, som inbegriper länderna i Europas omedelbara närhet. För att detta ska bli möjligt behövs det bättre synergi mellan regionalpolitiken, utvecklingspolitiken och transportpolitiken.

10. Europaparlamentet bekräftar att regionala flygplatser spelar en viktig roll i utvecklingen av de perifera områdena och de yttersta randområdena, eftersom deras förbindelser med de stora knutpunkterna förbättras. Parlamentet anser att det är särskilt viktigt att tillämpa intermodala lösningar när detta är möjligt och att ta fram innovativa finansiella lösningar som gör det möjligt att modernisera dessa flygplatser. Parlamentet anser vidare att järnvägsförbindelser (höghastighetsförbindelser) mellan flygplatser är en optimal lösning för att på ett hållbart sätt sammankoppla olika transportsätt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	22.2.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 5 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Catherine Bearder, Jean-Paul Besset, Sophie Briard Auconie, Zuzana Brzobohatá, Alain Cadec, Ricardo Cortés Lastra, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Seán Kelly, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Iosif Matula, Miroslav Mikolášik, Franz Obermayr, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Nuno Teixeira, Michael Theurer, Michail Tremopoulos, Viktor Uspaskich, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Vasilica Viorica Dăncilă, Karin Kadenbach, Lena Kolarska-Bobińska, Heide Rühle, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Peter Simon, Evžen Tošenovský

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	1.6.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Antonio Cancian, Michael Cramer, Ryszard Czarnecki, Luis de Grandes Pascual, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Mathieu Grosch, Ville Itälä, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Vilja Savisaar, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Dirk Sterckx, Silvia-Adriana Ţicău, Thomas Ulmer, Thomas Ulmer, Dominique Vlasto, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Jean-Paul Besset, Spyros Danellis, Tanja Fajon, Markus Ferber, Nathalie Griesbeck, Gilles Pargneaux, Alfreds Rubiks, Salvatore Tatarella, Oldřich Vlasák, Sabine Wils