BETÄNKANDE om EU:s strategi för Östersjöområdet och makroregionernas roll i den framtida sammanhållningspolitiken

14.6.2010 - (2009/2230(INI))

Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Wojciech Michał Olejniczak

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s strategi för Östersjöområdet och makroregionernas roll i den framtida sammanhållningspolitiken

(2009/2230(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för Östersjöområdet (KOM(2009)0248) och den vägledande handlingsplanen till strategin,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 26 oktober 2009 om EU:s strategi för Östersjöområdet,

–   med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2008 om miljökonsekvenserna av den planerade gasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland[1],

–   med beaktande av sin resolution av den 16 november 2006 om en strategi för Östersjöområdet för den nordliga dimensionen[2],

–   med beaktande av yttrandena från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om kommissionens meddelande om EU:s strategi för Östersjöområdet (ECO/261) och ”Makroregionalt samarbete – Att tillämpa Östersjöstrategin på andra makroregioner i Europa” (ECO/251),

–   med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 21–22 april 2009 om de lokala och regionala myndigheternas roll i den nya strategin för Östersjöområdet,

–   med beaktande av Regionkommitténs yttrande på eget initiativ, ”Regionkommitténs vitbok om flernivåstyrning” (CdR 89/2009),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt utskottet för transport och turism (A7-0202/2010), och av följande skäl:

A. Sedan EU utvidgades 2004 har Östersjön blivit ett innanhav som både förenar länder och utgör en särskild utmaning, och länderna kring Östersjön är i hög grad beroende av varandra och ställs inför samma problem.

B.  Strategin för Östersjöområdet är ett pilotprojekt för framtida strategier för makroregioner. En väl genomförd strategi kan fungera som förebild för sådana strategier i framtiden.

C. Att skapa funktionella regioner, samlade kring gemensamma mål och utvecklingssvårigheter, kan göra EU:s regionalpolitik mer effektiv.

D. För att öka effektiviteten i regionalpolitiken, särskilt med tanke på reformen efter 2013, bör man stödja och utveckla ett helhetsgrepp, liksom strategier för makroregioner som kan tillämpas inom hela EU. Dessa strategier får dock inte leda till en åternationalisering av sammanhållningspolitiken.

E.  Östersjön är det mest förorenade havet i EU, och dess miljötillstånd bör inte försämras på grund av de storskaliga infrastrukturprojekt som genomförs i och omkring Östersjön (inklusive icke EU-länder).

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens godkännande av och rådets stöd för EU:s strategi för Östersjöområdet, en strategi som parlamentet har efterlyst sedan 2006.

2.  Europaparlamentet välkomnar i synnerhet att strategin är frukten av ett omfattande samråd med berörda parter i medlemsstaterna, och inte bara med nationella, regionala och lokala myndigheter, utan även med den akademiska världen och näringslivet och med frivilligorganisationer. Detta visar att samrådsprocessen, där dessa parter deltog i arbetet med strategin redan från första början, är en viktig orsak till dess framgång. Därför välkomnar parlamentet inrättandet av ett forum för det civila samhället i regionen, ”Baltic Sea Action Summit” (toppmötet om åtgärder för Östersjön), och efterlyser liknande initiativ för framtida makroregioner där offentliga och privata aktörer kan träffas och medverka i utvecklingen av strategier för makroregioner.

3.  I detta sammanhang rekommenderar Europaparlamentet att man ökar lokalsamhällenas medverkan med hjälp av verktyg för kommunikation och samråd som når fler människor och har större genomslagskraft, bland annat via lokala medier (tv och radio samt pappers- och webbtidningar). Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en särskild webbportal för Östersjöstrategin, som skulle fungera som ett forum för utbyte av erfarenheter kring aktuella och kommande projekt som lanseras av regeringar, myndigheter, frivilligorganisationer och andra aktörer som verkar inom Östersjöområdet.

4.  Europaparlamentet välkomnar EU 2020-strategin, som överensstämmer med målen för Östersjöstrategin, och konstaterar att EU 2020 kan fungera som en effektiv ram för genomförandet och förstärkningen av Östersjöstrategin.

5.  Europaparlamentet anser att strategins nya ram för samarbete baserat på en helhetssyn öppnar för en mer rationell och ändamålsenlig användning av de ekonomiska resurser som är tillgängliga för miljöskydd och utveckling av Östersjöområdet, såväl EU‑medel som nationella medel eller medel från olika finansiella institutioner.

6.  Europaparlamentet uppmärksammar skillnaderna mellan Östersjöländerna i fråga om ekonomisk utveckling och innovationer. Potentialen måste öka i alla områden, även de högt utvecklade, eftersom dessa kan ge de minst gynnade områdena draghjälp. Nya områden med utvecklings- och innovationspotential behöver få stöd, och man bör ta tillfället i akt att utnyttja det mervärde som Östersjöstrategin och andra framtida makroregionala strategier kan ge, så att man når en ökad samverkansnivå och minskar de befintliga skillnaderna, i syfte att skapa ett bestående område med allmänt välstånd och hög konkurrenskraft, vilket är avgörande med tanke på den åldrande befolkningen och de nya globaliseringsmönstren.

7.  Europaparlamentet betonar att ett snabbt och konsekvent genomförande av befintliga EU‑rättsakter som är tänkta att stärka den gemensamma marknaden, t.ex. tjänstedirektivet, är nödvändigt för att öka Östersjöregionens dragningskraft som ekonomisk region.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att använda tillgängliga medel från strukturfonderna avsedda för 2007–2013 för att ge strategin största möjliga stöd, särskilt i avsikten att främja jobbskapande och ekonomisk tillväxt i de områden som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Samtidigt rekommenderar parlamentet att man, där så är motiverat, gör ändringar i de operativa programmen under den pågående programperioden. Om man utnyttjar regionernas särdrag skulle det kunna leda till en mycket effektivare användning av strukturfonderna och till ett mervärde på regional nivå.

9.  Europaparlamentet konstaterar att den globala finansiella och ekonomiska krisen har haft en stor påverkan på alla länder i regionen, särskilt i Baltikum, och uppmanar alla intressenter att inte minska sitt engagemang för EU:s Östersjöstrategi på grund av krisen.

10. Europaparlamentet anser att samtliga åtgärder som rör sektorspolitik med en territoriell dimension är ytterst viktiga för strategins framgång och för ett förverkligande av de ambitiösa målen i framtida makroregionala strategier, inklusive den gemensamma jordbrukspolitiken, fiske-, transport-, industri- och forskningspolitiken samt en samordnad infrastrukturpolitik. Det är också viktigt att man kombinerar tillgängliga medel som är avsedda för gemensamma mål i ett visst område. Med hänsyn till dessa nya utmaningar bör en översyn av politiken göras, en lämplig ram bör införas på EU-nivå och det bör bestämmas vilken roll denna ram ska spela i förhållande till befintliga nationella och lokala strukturer.

11. Europaparlamentet anser att strategins territoriella dimension kommer att bidra till den konkreta utvecklingen av idén om territoriell sammanhållning, som i Lissabonfördraget likställs med ekonomisk och social sammanhållning. Mot denna bakgrund uppmanar parlamentet kommissionen att inleda en aktiv dialog om den roll och de konsekvenser som EU:s makroregionala politik kommer att få efter 2013.

12. Europaparlamentet förespråkar att man i den kommande allmänna förordningen om strukturfonder utarbetar särskilda bestämmelser för det territoriella samarbetet som är tydliga och tar hänsyn till ländernas olika förvaltningskulturer och som inte heller belastar stödmottagarna med ytterligare administrativa bördor. På så vis stärker man samarbetet mellan länder och regioner och gynnar utvecklingen av framtida strategier för gemensamma åtgärder, vilka kan stärka regionens attraktionskraft i övriga Europa och hela världen och därefter bli en förebild för gränsöverskridande samarbete.

13. Europaparlamentet betonar att strategin för Östersjöområdet bör ses som en process där principen om åtgärder och samarbete är föremål för ständig utveckling, vilket gör det nödvändigt att uppdatera strategin, och att det överordnade målet är att hitta optimala mekanismer som kan överföras till framtida makroregionala strategier. Här understryker parlamentet vikten av insamling, sammanfattning och marknadsföring av framgångsrika initiativ och deras resultat. Parlamentet stöder kommissionens plan på att skapa en databas med bästa praxis och utnyttja denna praxis i utvecklingen av framtida makroregionala strategier.

14. Europaparlamentet anser att ett territoriellt samarbete som utvecklas som ett led i en strategi för makroregioner kan bidra till att avsevärt stärka integrationsprocessen, genom ett större deltagande av det civila samhället i beslutsfattandet och i genomförandet av de konkreta åtgärderna. Här rekommenderar parlamentet att man framför allt tar med sociala, ekonomiska, kulturella, utbildningsmässiga och turisminriktade inslag i de makroregionala strategierna. I syfte att stärka det lokala civila samhällets deltagande, liksom subsidiariteten, är det också viktigt att man främjar makroregionala strategier genom att inrätta europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS).

15. Europaparlamentet understryker vikten av att man främjar utvecklingen av kultur, utbildning och forskning samt innovationer, liksom att man uppmanar medlemsstaterna att samarbeta nära med varandra, särskilt på det sistnämnda området. Parlamentet medger att samarbete på utbildningsområdet förvisso kan vara till stor nytta, men anser att befogenheterna bör ligga kvar hos medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar att man stärker det strategiska förhållningssättet och den långsiktiga planeringen när det gäller makroregionerna.

16. Europaparlamentet har subsidiaritetsprincipen som sin ledstjärna och ser en enorm potential för samarbete på lokal och regional nivå. Därför understryker parlamentet att det är av stor vikt att man skapar en effektiv samarbetsstruktur på olika nivåer, genom sektorsspecifika partnerskap med regelbundna möten mellan de politiskt ansvariga, vilket kommer att stärka de olika partnerorganens gemensamma ansvar samtidigt som medlemsstaterna och regionerna behåller sin rätt att välja organisationsform. I detta avseende begär parlamentet att mekanismerna för gränsöverskridande samarbete på lokal och regional nivå förbättras, utvecklas och stärks.

17. Europaparlamentet betonar att den nya makroregionala ramen för samarbete har en stark ”uppifrån-och-ned”-prägel, som ger medlemsstaterna en avgörande roll i utvecklingen av samarbetet, och att den skapar en ny styrnivå. Inom ramen för den nya samarbetsmodellen måste man se till att randområdenas naturbetingade svårigheter omvandlas till fördelar och möjligheter och att utvecklingen av dessa regioner stimuleras.

18. Europaparlamentet anser att makroregionerna kombinerar förmågan att optimera svaren på utmaningar som uppkommer i en viss region med förmågan att använda de särskilda möjligheterna och resurserna i varje region på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera de första resultaten och erfarenheterna från genomförandet av strategin för Östersjöområdet, vilka kommer att bidra till kartläggningen av möjliga källor till och metoder för finansiering av makroregionala strategier samt underlätta användningen av strategin som ett exempel på ett pilotprojekt för andra makroregioner och därigenom visa deras funktionalitet. Parlamentet betonar dock att utvecklingen av makroregioner främst är en kompletterande åtgärd som inte bör ersätta EU-finansiering till enskilda lokala och regionala program som prioriterade insatser.

20. Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av Östersjöstrategin hittills har gått mycket långsamt. Parlamentet anser att de medel som anslogs i EU:s budget för 2010 kan användas för att förbättra genomförandet och beklagar därför att dessa medel ännu inte betalats ut. Kommissionen påminns om vikten av att dessa medel snarast anslås till ändamål i linje med målen för Östersjöstrategin.

21. Europaparlamentet framhåller att kommissionen, för eventuella framtida makroregionala strategiers skull, måste lösa frågan om sina egna resurser, så att den blir i stånd att förbereda dessa strategier med utgångspunkt i de specifika förhållandena i de berörda regionerna och kan ge de deltagande staterna nya idéer kring ämnen av europeiskt intresse samt hjälpa dem ta fram en strategi. Kommissionen uppmanas att övervaka genomförandet av dessa strategier genom att fungera som samordnare samt ompröva nya prioriteringar och omfördela resurser efter särskilda behov och kompetenskrav, och samtidigt undvika dubbelarbete.

22. I frågan om behovet av en analys efter halva genomförandet av strategin för Östersjöområdet uppmanar Europaparlamentet kommissionen att förbereda konkreta verktyg och kriterier för projektutvärdering vilka bygger på indikatorer som möjliggör jämförbarhet.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och sina ledamöter att bestämma hur de makroregionala strategierna ska utformas, hur de ska kunna behandlas likvärdigt (antingen som separata program eller inom sammanhållningspolitiken), vem som ska genomföra dem och hur, liksom från vilka källor de ekonomiska resurserna bör komma för att inte skapa en onödig ökning eller fragmentering av EU-medlen, särskilt med hänsyn till EU 2020-strategin, EU:s budgetöversyn och debatten om den framtida sammanhållningspolitiken.

24. Europaparlamentet betonar att makroregionernas mervärde för EU ligger i ett ökat samarbete mellan stater och regioner, varför de europeiska programmen för territoriellt samarbete, vars målsättning är ett gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete, utgör ett viktigt inslag i genomförandet av makroregionernas mål. Parlamentet föreslår vidare att strategin för Östersjöområdet ska betraktas som en EU-strategi som bygger på flera av unionens politikområden. Tidsramarna och målen för strategin bör definieras, och med tanke på dess övergripande karaktär skulle den kunna behandlas som makroregional och samordningen av den föras in under regionalpolitiken.

25. Europaparlamentet anser att utvecklingen av storskaliga strategier, t.ex. makroregionala sådana, bör bidra till att mer allmänt stärka den lokala och regionala dimensionen i genomförandet av EU-politiken.

Den yttre dimensionen

26. I samband med strategin för Östersjöområdet och andra framtida makroregionala strategier efterlyser Europaparlamentet närmare förbindelser mellan EU och länder som inte tillhör EU, särskilt när det gäller genomförandet av storskaliga projekt med betydande miljöpåverkan. Vidare efterlyser parlamentet samarbete mellan EU-länder och icke EU-länder för ökad säkerhet i regionen, som ett stöd i kampen mot gränsöverskridande brottslighet.

27. Europaparlamentet framhåller behovet av ett närmare samarbete mellan framför allt Ryssland och Vitryssland och de baltiska staterna kring utbyggnaden av energinäten och att man i detta syfte bättre utnyttjar energidialogen mellan EU och Ryssland, vilket samtidigt också skulle öppna möjligheter för Ryssland att delta i Östersjöstrategin. Parlamentet förväntar sig att alla aktörer runt Östersjön ansluter sig till internationella avtal som Esbokonventionen och Helsingforskonventionen samt att de följer Helsingforskommissionens (Helcom) riktlinjer och samarbetar inom detta nätverk.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa effektiv samverkan och samordning med Helcom och medlemsstaterna i Östersjöområdet, så att man gör en tydlig åtskillnad mellan de uppgifter och ansvarsområden som ingår i genomförandet av Helcoms handlingsplan för Östersjön från 2007 och mellan dem som omfattas av ovannämnda strategi och handlingsplan i EU:s regi. På så vis säkerställer man en ändamålsenlig övergripande strategi för regionen.

29. Europaparlamentet noterar särskilt ställningen för Kaliningradenklaven, som är omgiven av medlemsstater i EU. Det är viktigt att stimulera den sociala och ekonomiska utvecklingen i denna region, som utgör en inträdesport eller ”pilotregion” för en närmare relation mellan EU och Ryssland, där frivilligorganisationer, utbildnings- och kulturinstitutioner samt lokala och regionala myndigheter deltar.

30. Europaparlamentet anser att man i det nya partnerskaps- och samarbetsavtalet med Ryssland bör ta hänsyn till samarbetet i Östersjöområdet. Parlamentet välkomnar de insatser som kommissionen och medlemsstaterna i regionen har gjort för samarbete med Ryssland på en lång rad olika områden, som transportförbindelser, turism, gränsöverskridande hälsorisker, miljöskydd och anpassning till klimatförändringarna samt miljö-, tull- och gränskontroller och sist men inte minst energifrågor. Parlamentet menar att EU:s och Rysslands gemensamma områden kommer att erbjuda en värdefull ram i detta avseende och uppmanar Ryssland att ta på sig en lika stor roll i detta samarbete.

31. Europaparlamentet betonar behovet att minska regionens beroende av rysk energi. Parlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att det behövs fler kopplingar mellan medlemsstaterna i regionen och större diversifiering av energiförsörjningen. I detta avseende efterlyser parlamentet ett ökat stöd för inrättandet av LNG-hamnar.

32. Europaparlamentet anser att avtal bör ingås med de stater utanför EU som ingår i de funktionella områden som berörs av strategierna, så att man åstadkommer ett effektivt skydd av miljön och den biologiska mångfalden och att dessa stater kan dela samma värden, rättigheter och skyldigheter som ingår i den relevanta EU-lagstiftningen.

33. Europaparlamentet anser att Östersjösamarbetet bör prioriteras och behandlas på högsta politiska nivå av stats- och regeringscheferna, eftersom detta är avgörande för att driva samarbetet mellan Östersjöländerna framåt och säkerställa att de politiska ambitionerna blir verklighet. Parlamentet vill se regelbundna möten mellan stats- och regeringscheferna i Östersjöområdet där man strävar efter detta.

Miljö- och energiaspekter

34. Europaparlamentet betonar att man behöver göra miljökonsekvensbedömningar av energiinfrastrukturprojekt (pågående och framtida) och då särskilt beakta internationella konventioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en lämplig insatsplan för tekniska olyckor och andra tänkbara katastrofer och även ange hur sådana händelser ska hanteras ur ekonomisk synpunkt. Parlamentet framhåller att samma upplägg måste följas vid eventuella projekt i framtiden, så att man inte äventyrar säkerheten för länder kring Östersjön som deltar i andra framtida makroregionala strategier, miljön eller förutsättningarna för sjötransporten. För den hållbara utvecklingens och den gröna tillväxtens skull bör man åstadkomma ett starkt miljöskydd i alla makroregioner samt lika stor hänsyn till miljöskydd, resande och andra aspekter.

35. Europaparlamentet betonar behovet av ett miljöövervakningscentrum för Östersjön, ett system för tidig varning för olyckor och allvarliga gränsöverskridande föroreningar samt en gemensam insatsstyrka som kan hantera sådana situationer.

36. Europaparlamentet framhåller Östersjöområdets strategiska betydelse för utvecklingen av gemensamma projekt kring energiinfrastruktur som förbättrar diversifieringen av energiframställning och energiförsörjning, med särskild tonvikt på projekt för förnybar energi som vindkraftsparker (land- eller havsbaserade), geotermisk energi eller biogasanläggningar som drivs med biobränslen som är tillgängliga i regionen.

37. Europaparlamentet framhåller det resultatrika samarbete som Östersjörådet och Nordiska rådet redan uppnått på energi- och klimatområdet i samband med den nordliga dimensionen.

38. Mot bakgrund av den planerade utbyggnaden av kärnkraften i Östersjöområdet framhåller Europaparlamentet att EU-länderna måste följa de strängaste säkerhets- och miljönormerna, och kommissionen måste bevaka att samma strategi och internationella konventioner följs i grannländerna, särskilt i de länder som planerar att bygga kärnkraftverk i närheten av EU:s yttre gränser.

39. Europaparlamentet betonar att EU och de medlemsstater som omger Östersjön snarast måste vidta åtgärder mot de allvarliga miljöproblem som påverkar regionen, framför allt eutrofiering, effekterna av farliga ämnen som dumpats på havsbottnen och hotet mot den biologiska mångfalden i vattenmiljöer, särskilt med avseende på utrotningshotade fiskbestånd. Parlamentet erinrar om att Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden.

40. Europaparlamentet betonar att man måste införa en metod för inventering av föroreningskällor som är gemensam för alla medlemsstater och en plan för hur man ska få bort dem.

41. Europaparlamentet välkomnar att miljöhållbarhet kommer att utgöra en hörnpelare i EU:s strategi för Östersjöområdet och den åtföljande handlingsplanen.

42. Europaparlamentet anser att ett av de största hindren för förverkligandet av Östersjöstrategins mål är att den inte är konsekvent med annan EU-politik, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken som förvärrar eutrofieringen, och den gemensamma fiskeripolitiken som inte är miljömässigt hållbar. Parlamentet anser att reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken måste utformas så att de bidrar till målet om ett miljömässigt hållbart Östersjöområde.

Transport- och turismaspekter

43. Europaparlamentet betonar att man måste gå in för att skapa ett ändamålsenligt och miljövänligt nätverk för kommunikation och transport via sjö-, land-, och inre vattenvägar (där sjövägarna ges en framträdande roll för godstransporten) som gör att man kan föregripa och i god tid bemöta aktuella och framtida utmaningar. Hänsyn måste tas till bestämmelserna i den uppdaterade versionen av Natura 2000 och särskild uppmärksamhet ägnas åt en förbindelse mellan Östersjöområdet och andra regioner i Europa genom en korridor Östersjön–Adriatiska havet samt en centraleuropeisk transportkorridor.

44. Europaparlamentet anser att förbättrade förbindelser, inom alla transportslag, utgör ett viktigt bidrag till utvecklingen av en starkare, mer sammanhängande ekonomi i Östersjöregionen.

45. Europaparlamentet betonar den speciella situationen i de baltiska staterna, som i nuläget i stor utsträckning är avskurna från det transeuropeiska transportnätet. Parlamentet anser att strategin bland annat bör bidra till att åtgärda bristen på lämplig infrastruktur och tillgänglighet samt den låga driftskompatibilitet som råder mellan de olika nationella transportnäten på grund av olikheter i de tekniska systemen och administrativa hinder. Strategin bör bygga upp ett omfattande system med en kombination av olika transportslag i hela Östersjöområdet.

46. Europaparlamentet betonar vikten av att närmare integrera Östersjöområdet med de prioriterade förbindelserna inom TEN‑T, särskilt vad gäller höghastighetsleder till sjöss (TEN‑T 21), förlängningen av järnvägsförbindelsen från Berlin till Östersjökusten (TEN‑T 1), upprustningen av järnvägsförbindelsen från Berlin till Östersjökusten i kombination med farleden Rostock–Danmark samt snabbare framsteg i moderniseringen och ibruktagandet av Rail Baltica-förbindelsen (TEN‑T 27). Parlamentet understryker även behovet att slutföra förbindelserna mellan Östersjöområdet och andra regioner i Europa genom en korridor Östersjön–Adriatiska havet.

47. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att man förbättrar Östersjöområdets transportkapacitet österut, framför allt för att främja transporternas driftskompatibilitet, särskilt för järnvägar, och påskynda godstransiteringen vid EU:s gränser.

48. Europaparlamentet anser att man särskilt bör prioritera förbindelserna mellan hamnar och inlandsregioner, även via inre vattenvägar, i syfte att säkerställa att alla delar av området kan dra nytta av de ökande godstransporterna till sjöss.

49. Europaparlamentet betonar här behovet av effektiv samordning över gränserna och samarbete mellan järnväg, havshamnar, inlandshamnar, hamnterminaler och logistik i syfte att utveckla ett mer hållbart transportsystem för olika transportslag.

50. Europaparlamentet understryker vikten av närsjöfart i Östersjön och dess betydelse för ett effektivt, miljövänligt transportnät. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att främja konkurrenskraften för närsjöfartsförbindelserna, så att havet utnyttjas på ett effektivt sätt. Därför är det nödvändigt att kommissionen så snart som möjligt, dock senaste senast före utgången av 2010, förser parlamentet med en konsekvensbedömning av översynen av bilaga VI i Marpolkonventionen, vilken kommer att begränsa den tillåtna mängden svavel i marin eldningsolja till 0,1 procent från 2015 i de områden i Nordsjön och Östersjön där svavelutsläppen övervakas.

51. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin handlingsplan har tagit med målet att göra Östersjön till en förebild för rena sjötransporter samt världsledande i sjösäkerhet och sjöfartsskydd. Parlamentet anser att dessa mål är oerhört viktiga för upprätthållandet och stärkandet av regionens potential som turistmål.

52. Europaparlamentet framhåller behovet av särskilda åtgärder till stöd för detta mål, däribland att man i lämpliga fall anlitar lotsar eller bevisat erfarna sjömän i de svåraste sunden och hamnarna samt inför pålitliga finansieringssystem för forskning om och utveckling av hållbar fartygsdrift.

53. Europaparlamentet är medvetet om Östersjöområdets speciella geografiska läge, som gör det möjligt att mer aktivt knyta band mellan EU och angränsande tredjeländer. Parlamentet betonar vikten av turism för den regionala ekonomin och att det finns utrymme för turismen att expandera. Parlamentet välkomnar den förklaring som antogs vid det andra turismforumet för Östersjön, i vilken man hänvisar till gemensamma marknadsföringsaktiviteter, insatser för att hitta nya internationella marknader samt utveckling av infrastruktur.

54. Europaparlamentet understryker de unika möjligheter för hållbar turism som erbjuds av de attraktiva hansastäderna i Östersjöområdet. Parlamentet stöder dessutom främjandet av gränsöverskridande cykelturism, som gynnar både miljön och småföretagen.

55. Europaparlamentet anser att områden som vattensportturism, hälso- och spaturism samt kulturarv och kulturlandskap har en stor potential att utveckla regionens profil som turistmål. Parlamentet framhåller därför behovet att skydda naturliga kustområden, landskap och kulturarv som en resurs och garanti för en hållbar ekonomi i Östersjöområdet i framtiden.

56. Europaparlamentet anser att förbättrade transportförbindelser och avlägsnande av flaskhalsar är lika viktigt. Parlamentet noterar att svårigheterna att passera gränsövergångar längs EU:s gräns österut mot Ryssland orsakar långa lastbilsköer och utgör ett hot mot miljön, den sociala stabiliteten, trafiksäkerheten och förarnas säkerhet, men att man med hjälp av strategin skulle kunna lösa problemen så att gods kan transporteras smidigt genom Östersjöområdet.

°

°         °

57. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, de nationella parlamenten och regeringarna i Ryska federationen, Vitryssland och Norge.

• [1]  EUT C 294 E, 3.12.2009, s. 3.
• [2]  EUT C 314 E, 21.12.2006, s.330.

MOTIVERING

I en tid av globalisering, accelererande klimatförändringar och demografiska förändringar samt ökad ekonomisk konkurrens visar det sig allt oftare att de problem och utmaningar som uppkommer inte känner några administrativa eller politiska gränser.

Vi är därför tvungna att utarbeta specifika lösningar på dessa utmaningar och anpassa de befintliga politiska och finansiella instrumenten till dem.

Det är just i detta sammanhang som idén om makroregioner har uppkommit. Det är funktionella områden med gemensamma mål eller utvecklingsproblem och med vissa gemensamma egenskaper och geografiska förutsättningar.

Strategin för Östersjöområdet är det första och hittills enda försöket att skapa en övergripande gemensam utvecklingsstrategi för denna typ av makroregion.

I kommissionens meddelande[1] kan man läsa: ”När man ser till ekonomi, miljö och kultur är skillnaderna stora inom Östersjöområdet, men länderna har ändå många gemensamma resurser och är i hög grad beroende av varandra.” Detta ömsesidiga beroende samt nödvändigheten av att ta itu med utmaningarna är skäl till att vidta gemensamma åtgärder inom ramen för strategin för Östersjöområdet.

Strategin har godkänts efter ett brett samråd med berörda parter i medlemsstaterna, inte bara med offentliga myndigheter utan också med den akademiska världen, näringslivet och icke-statliga organisationer. Samrådsprocessen, där dessa parter redan från första början gjordes delaktiga i arbetet med strategin, måste anses som en framgång i sig. Som ett resultat av detta arbete har ett förslag utarbetats om en ny modell för samarbete inom EU. Regioner i åtta av EU:s medlemsländer, men även länder utanför unionen, med nästan 100 miljoner invånare kan planera, prioritera och vidta åtgärder som tjänar deras gemensamma mål. Det överordnade målet ska vara att säkerställa ett fullgott miljöskydd och en harmonisk utveckling av ekonomi och samhälle.

Strategin stöder sig på fyra pelare, som har effektivare utnyttjande av gemenskapsprogram och nationell politik som mål:

–   Miljöskydd.

–   Välfärdsutveckling i regionen.

–   Ökning av regionens tillgänglighet och attraktionskraft.

–   Säkerhet och trygghet i regionen.

Strategin är dessutom uppdelad i 15 prioriterade områden, och över 70 huvudprojekt har utsetts.

Utgångspunkten för strategin var befintliga projekt och initiativ inom regionen, såväl EU‑initiativ som direkt samarbete mellan medlemsstater i Östersjöregionen. Dessa initiativ har dock skrivits in i den nya samarbetsramen och förankrats i en helhetssyn på den genomförda politiken.

För att denna strategi ska ha framgång krävs det utan tvivel en samordning av alla åtgärder som vidtas inom ramen för all politik med lokal påverkan. Optimala resultat kan endast uppnås om man förenar de åtgärder och tillgängliga medel som syftar till gemensamma mål inom ett visst område. Utmaningar som t.ex. klimatförändringarna kan bara hanteras effektivt om man tar hänsyn till övriga politiska områden som direkt påverkar dem (t.ex. fiskepolitiken eller den gemensamma jordbrukspolitiken).

Strategin förutsätter även ett förstärkt samarbete med länder som gränsar till EU och vars territorier ingår i de funktionsområden som hör till den aktuella makroregionen, eller som direkt påverkar dessa. Till exempel kan man inte verka för renare vatten i Östersjön utan att ta hänsyn till att floder från vissa länder mynnar där, även om landet i fråga inte ligger i direkt anslutning till Östersjön.

Den största utmaningen i genomförandet av strategin för Östersjöregionen är att utarbeta en bra samarbetsstruktur, effektiv samordning och ett förvaltningssystem.

Kommissionen bör dock vara det strategiska centrumet för övervakningen av verkställandet. Det finns emellertid farhågor om att kommissionen för närvarande inte har tillräckligt med ekonomiska resurser eller personalresurser för att effektivt kunna övervaka strategins genomförande.

Ansvaret för själva genomförandet av strategin bör dock ligga kvar hos medlemsstaterna. Att utarbeta nya organisations- och förvaltningsstrukturer tycks inte tillrådligt och lär inte bidra till ett effektivare genomförande av strategin.

Detta tillvägagångssätt kräver givetvis en större organisatorisk insats och ett brett samarbete mellan institutioner, organisationer och partner inom ramen för de olika politikområdena på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå, enligt principen om flernivåstyre som anbefalls av Regionkommittén[2].

Enligt denna princip är det just regionala myndigheter samt icke-statliga organisationer och sammanslutningar, som själva bäst känner till sin situation och sina möjligheter, som ska genomföra projekten inom ramen för strategin, och strategins framgång kommer att vara beroende av deras arbete.

Om idén om en helhetssyn ska kunna bli mer än bara ord och strategin ska kunna ge ett mervärde och inte förbli en samling separata projekt, krävs det dessutom konkreta utvärderingskriterier som bygger på en sammanställning av jämförbara indikatorer. Det är viktigt att den rapport om strategins genomförande som ska läggas fram 2011 ger en sann bild av dess landvinningar och svårigheter, så att eventuella korrigeringar och förbättringar kan göras och strategin därmed får ny kraft för framtiden.

Man bör även fundera på möjligheterna att i framtiden utnyttja erfarenheterna från strategins genomförande, i synnerhet frågan om detta är en önskvärd riktning för utvecklingen av sammanhållningspolitiken och om det är så här samarbetet i EU bör utvecklas. Är makroregioner, dvs. funktionella regioner samlade kring gemensamma mål eller utvecklingsproblem och med liknande egenskaper och geografiska förutsättningar, ett effektivt sätt att möta den framtida sammanhållningspolitikens utmaningar?

• [1]  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för Östersjöområdet (KOM(2009)0248, 10.6.2009).
• [2]  Regionkommitténs yttrande på eget initiativ, ”Regionkommitténs vitbok om flernivåstyre”, CdR 89/2009.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (8.4.2010)

till utskottet för regional utveckling

över Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen och makroregionernas roll i den framtida sammanhållningspolitiken
(2009/2230(INI))

Föredragande: Adam Bielan

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet är övertygat om att Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen och de tillhörande handlingsplaner som föreslagits av kommissionen kommer att bli mer lyckade om det finns ett konstruktivt och väl avvägt samarbete med externa partner i regionen, bl.a. Ryssland, Norge och Vitryssland samt mellanstatliga och icke-statliga organ.

2.  Europaparlamentet påminner om rådets slutsatser av den 28 september 2009[1] om antagande av EU-strategin för Östersjöregionen, där det konstateras att denna strategi är en intern EU-strategi och att de externa samarbetsaspekterna kommer att hanteras inom ramen för den nordliga dimensionen, vilket även slogs fast i Europaparlamentets inledande resolution från november 2006. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av ett tätt sektorssamarbete med Norge och Vitryssland och framför allt med Ryssland, som är det enda land utanför EU som har direkt tillgång till Östersjön, särskilt med hänsyn till infrastrukturer, sjötransportsäkerhet, vattenhantering, vattenkvalitet och övergödning, men betonar att detta inte får leda till att det skapas fler byråkratiska strukturer. Parlamentet noterar speciellt den status som innehas av Kaliningradenklaven, som är omgiven av EU-medlemsstater. Det är viktigt att stimulera den sociala och ekonomiska utvecklingen i denna region, som är en inträdesport eller ”pilotregion” för ett närmare förhållande mellan EU och Ryssland, genom att engagera icke-statliga organisationer, utbildningsanstalter och kulturinstitutioner samt lokala och regionala myndigheter.

3.  Europaparlamentet anser att det nya partnerskaps- och samarbetsavtalet med Ryssland bör ta hänsyn till samarbetet i Östersjöregionen. Parlamentet välkomnar därför de insatser som kommissionen och medlemsstaterna i regionen har gjort för att samarbeta med Ryssland på en rad olika områden, såsom transportförbindelser, turism, gränsöverskridande hälsohot, miljöskydd och anpassning till klimatförändringarna, miljö, tull- och gränskontroller och inte minst energifrågor. Parlamentet menar att EU:s och Rysslands gemensamma områden kommer att utgöra en värdefull ram i detta sammanhang och uppmanar Ryssland att delta fullt ut i detta samarbete. Förbindelserna mellan EU och Ryssland kan stärkas väsentligt om Ryssland gör framsteg när det gäller rättssäkerheten.

4.  Europaparlamentet understryker regionens betydelse för en trygg energiförsörjning i Europa och kräver att det utvecklas EU-projekt som syftar till att förbättra energiförbindelserna mellan medlemsstaterna i området.

5.  Europaparlamentet betonar behovet av att minska regionens beroende av rysk energi. Parlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att det behövs fler kopplingar mellan medlemsstaterna i regionen och större diversifiering av energiförsörjningen. Parlamentet efterlyser i detta avseende ett ökat stöd för inrättandet av LNG-hamnar.

6.  Europaparlamentet begär att särskild respekt visas för miljöskyddet i samband med genomförandet av Nord Stream-projektet. Kommissionens uppmanas att, i överensstämmelse med parlamentets resolution av den 8 juli 2008[2], rapportera till Europaparlamentet om huruvida den nationella bedömningen av miljökonsekvenserna av den planerade gasledningen i Östersjön har genomförts helt i enlighet med internationell miljölagstiftning.

7.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över Vitrysslands och Rysslands gemensamma militära manövrar nyligen, vilka enligt uppgift bl.a. hade till syfte att försvara Nord Stream-ledningen. Parlamentet protesterar kraftigt mot att Nord Stream-projektet används som en förevändning för att stärka den ryska militära närvaron i Östersjön.

8.  Europaparlamentet välkomnar det belopp på 20 miljoner euro som avsatts i EU:s budget 2010 för Östersjöstrategin. Detta belopp kompletterar andra medel, t.ex. strukturfonderna, och kan – som ett led i det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet – användas bara för yttre åtgärder, vilket i praktiken innebär samarbete med Ryssland och Vitryssland. Parlamentet begär att de medel som i framtiden tilldelas Östersjöstrategin flyttas till kapitel 1 i EU:s budget, så att de även ställs till förfogande för samordnarna och de ledande partnerna i Östersjöstrategin, särskilt i syfte att uppnå hållbarhetsmål. Parlamentet kräver att man inte ska utesluta möjligheten att hitta ytterligare finansiella medel, främst genom Europeiska investeringsbanken och Nordiska investeringsbanken.

9.  Europaparlamentet konstaterar att den globala finansiella och ekonomiska krisen har haft en stor inverkan på alla länder i regionen, särskilt Baltikum, och uppmanar alla aktörer att inte minska sitt engagemang för EU:s Östersjöstrategi på grund av krisen.

10. Europaparlamentet beklagar dock att kommissionen ännu inte har utbetalat de öronmärkta medlen för Östersjöstrategin. Kommissionen påminns därför om att det är viktigt att se till att medlen utbetalas och används i linje med Europaparlamentets önskemål.

11. Europaparlamentet understryker att regionen är känslig på grund av sitt strategiska läge. Parlamentet betonar att förbättrade förbindelser med externa partner i Östersjöregionen kommer att gynna hela EU.

12. Europaparlamentet är övertygat om att framgången för en EU-politik såsom Östersjöstrategin kommer att bedömas utifrån sina praktiska resultat, som måste vara synliga och påtagliga för medborgarna. Med tanke på de allvarliga miljömässiga, infrastrukturrelaterade och andra utmaningar som Östersjöregionen står inför är det viktigt att i högre grad engagera det organiserade civila samhället.

13. Europaparlamentet upprepar i detta avseende att Ryssland, för att effektivisera de gränsöverskridande projekten, snabbt bör införliva internationell bästa praxis om öppenhet och offentlig redovisningsskyldighet i sin nationella lagstiftning och ratificera Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	8.4.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 0 10
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Elmar Brok, Mário David, Marietta Giannakou, Anna Ibrisagic, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Maria Eleni Koppa, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Alexander Graf Lambsdorff, Krzysztof Lisek, Ulrike Lunacek, Mario Mauro, Kyriakos Mavronikolas, Francisco José Millán Mon, Alexander Mirsky, Andreas Mölzer, Raimon Obiols, Ria Oomen-Ruijten, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Bernd Posselt, Cristian Dan Preda, Jacek Saryusz-Wolski, Werner Schulz, Adrian Severin, Marek Siwiec, Ernst Strasser, Hannes Swoboda, Charles Tannock, Inese Vaidere, Kristian Vigenin
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Laima Liucija Andrikienė, Elena Băsescu, Adam Bielan, Diogo Feio, Elisabeth Jeggle, Metin Kazak, Evgeni Kirilov, Norbert Neuser, Tomasz Piotr Poręba, Vittorio Prodi, Marietje Schaake, György Schöpflin, Traian Ungureanu
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Marije Cornelissen, Franziska Keller, Marek Henryk Migalski, Michail Tremopoulos

• [1]  Dok. 13744/2009.
• [2]  EUT C 294 E, 3.12.2009, s. 3.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (7.4.2010)

till utskottet för regional utveckling

om EU:s strategi för Östersjöregionen och makroregionernas roll i den framtida sammanhållningspolitiken
(2009/2230(INI))

Föredragande: Anna Rosbach

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar behovet av att EU och de medlemsstater som omger Östersjön, snarast vidtar åtgärder mot de allvarliga miljöproblem som påverkar regionen, framför allt eutrofiering, följderna av att farliga ämnen har dumpats på havsbotten och hotet mot den biologiska mångfalden i vattnet och då särskilt beaktar de utrotningshotade fiskbestånden. Parlamentet erinrar om att Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden.

2.  Europaparlamentet betonar att mängderna och platserna för giftiga stridsgaser från andra världskriget måste utredas, samtidigt som det utreds vad man kunde göra med dem samt vilket hot de investeringar som hittills gjorts i projekt på Östersjöns botten kan föra med sig.

3.  Europaparlamentet betonar att man tillsammans med alla medlemsstater måste införa en metod för inventering av föroreningskällorna och en plan för hur man gradvis ska få bort dem.

4.  Europaparlamentet välkomnar att miljömässig hållbarhet kommer att utgöra en central pelare i EU:s strategi för Östersjöregionen, och den tillhörande handlingsplanen.

5.  Europaparlamentet anser dock att trots att fokus i strategin ligger på havsmiljön bör projekten i handlingsplanen även omfatta, och i tillräcklig utsträckning prioritera, miljöfrågor som påverkar regionens inlandsområden. Parlamentet uppmanar därför till skydd av och stöd till sådana lokalsamhällen som länge funnits utmed kusterna och vilkas invånare bedriver traditionella havsnäringar, samt också till landskapsvård och vaktslående om kustens naturvärden, bland annat med hjälp av planer för en väl avvägd markanvändning och genom att överexploatering för turiständamål förhindras.

6.  Europaparlamentet konstaterar att närsaltsbelastningen från jordbruket står för en stor del av eutrofieringen i Östersjön och vidhåller därför att kommissionen och medlemsstaterna i handlingsplanen bör ta med mer långtgående åtgärder än dem som finns i den gemensamma jordbrukspolitiken för att denna belastning avsevärt ska kunna minskas.

7.  Europaparlamentet anser att ett av de största hindren för förverkligandet av Östersjöstrategins mål är bristen på samstämmighet med andra politikområden inom EU såsom den gemensamma jordbrukspolitiken som driver på eutrofieringen, och fiskeripolitiken som fastslagit fiskekvoter som inte är ekologiskt hållbara. Parlamentet anser att reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken måste utformas så, att de bidrar till uppnåendet av målet om ett miljömässigt hållbart Östersjöområde.

8.  Europaparlamentet betonar att byggandet av gasledningen Nord Stream för närvarande är det strategiskt mest betydelsefulla projektet i regionen och att projektet kommer att ha stora effekter på miljön. Parlamentet beklagar därför att ovannämnda strategi och handlingsplan inte specifikt tar upp byggandet av gasledningen Nord Stream och andra investeringar av detta slag, och de följder de får för miljön.

9.  Europaparlamentet påpekar att det behövs ett nära samarbete mellan regionens stater i fråga om investeringar som radikalt kan påverka miljökvaliteten i Östersjön, i enlighet med Esbokonventionen, Helsingforskonventionen (Helcom) och Helsingforskommissionens riktlinjer.

10. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att snarast vidta åtgärder, i den anda som framgår av Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2008 om miljökonsekvenserna av den planerade gasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland[1], så att de projekt som genomförs inom handlingsplanen innehåller en grundlig utvärdering av gasledningens negativa miljöeffekter och åtgärder för att lindra dessa. Parlamentet anser också att Nord Stream självt måste vara ansvarigt för att finansiera de åtgärder som krävs för att säkerställa att Östersjöns miljö inte skadas som en följd av byggandet av gasledningen. Parlamentet vädjar samtidigt om att man i framtiden ska undvika sådana investeringar som är onödiga eftersom de kan göras i projekt på land.

11. Europaparlamentet anser att ett förbud mot fosfater i rengöringsmedel bör införas snarast möjligt i hela EU. Parlamentet konstaterar att en sådan åtgärd skulle leda till klara miljöfördelar för bland annat Östersjön.

12. Europaparlamentet betonar att miljöfrågor fullt ut måste beaktas och införlivas i alla liknande arbetsmetoder och strategier som i framtiden utvecklas för olika makroregioner i EU, såsom Donauområdet, Alperna eller Medelhavsregionen.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta effektiva samarbets- och samordningsrutiner mellan sig, Helcom och medlemsstaterna i Östersjöregionen för att tydligt särskilja de uppgifter och ansvarsområden som ingår i av Helcoms handlingsplan för Östersjön från 2007 och de som omfattas av ovannämnda EU-strategi och EU‑handlingsplan. På så sätt skapas en effektiv helhetsstrategi för regionen.

14. Europaparlamentet anser att Östersjösamarbetet ska prioriteras och hanteras på högsta politiska nivå i form av stats- och regeringscheferna, eftersom detta är avgörande för att driva samarbetet mellan Östersjöländerna framåt och för att säkerställa att de politiska ambitionerna förverkligas. Parlamentet efterlyser regelbundna möten mellan stats- och regeringscheferna i Östersjöregionen för att förverkliga detta.

15. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en egen budgetpost för Östersjöstrategin i EU:s budget och välkomnar även de 20 miljoner euro som anslogs till strategin i budgeten för 2010. Parlamentet efterfrågar dock en mer långsiktig finansiering av strategin inom ramen för EU:s budget för att finansiera åtgärder som inte täcks inom ramen för strukturfonderna.

16. Europaparlamentet noterar att genomförandet av Östersjöstrategin hittills har gått mycket långsamt. Parlamentet anser att de medel som anslogs i EU:s budget för 2010 kan användas för att förbättra genomförandet och beklagar därför att dessa medel ännu inte betalats ut samt påminner kommissionen om vikten av att dessa medel snarast anslås till ändamål i linje med målen för Östersjöstrategin.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	7.4.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	54 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	János Áder, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Elisabetta Gardini, Julie Girling, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Jo Leinen, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Catherine Soullie, Salvatore Tatarella, Anja Weisgerber, Glenis Willmott, Sabine Wils
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bill Newton Dunn, Justas Vincas Paleckis, Alojz Peterle, Bart Staes, Michail Tremopoulos, Thomas Ulmer, Marita Ulvskog

• [1]  EUT C 294 E, 3.12.2009, s. 3.

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (24.3.2010)

till utskottet för regional utveckling

över Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen och makroregionernas roll i den framtida sammanhållningspolitiken
(2009/2230(INI))

Föredragande: Werner Kuhn

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att förbättrade förbindelser, som omfattar alla transportsätt, utgör en oerhört viktig faktor i utvecklingen av en starkare, mer sammanhängande ekonomi i Östersjöregionen.

2.  Europaparlamentet anser att det är högst önskvärt att alla kuststater omfattas, i syfte att främja ett effektivt, driftskompatibelt och alleuropeiskt transportområde, och att man använder och förbättrar hela den befintliga infrastrukturen, särskilt för hållbara transportsätt på järnväg, till sjöss och på inre vattenvägar.

3.  Europaparlamentet betonar den speciella situationen i de baltiska staterna, som i stor utsträckning är avskurna från det transeuropeiska transportnätet. Parlamentet anser att denna strategi bland annat bör bidra till att åtgärda bristen på lämplig infrastruktur och tillgänglighet samt den låga driftskompatibilitet som råder mellan de olika nationella transportnäten på grund av olikheter i de tekniska systemen och administrativa hinder. Strategin bör syfta till att bygga upp ett omfattande system med en kombination av olika transportsätt i hela Östersjöregionen.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av att närmare integrera Östersjöregionen med de prioriterade förbindelserna inom TEN-T, särskilt då det gäller sjömotorvägar (TEN‑T 21), förlängningen av järnvägsförbindelsen från Berlin till Östersjökusten (TEN‑T 1), förbättringen av järnvägsförbindelsen från Berlin till Östersjökusten i kombination med farleden Rostock–Danmark samt snabbare framsteg i förbättringen och utnyttjandet av Rail Baltica‑förbindelsen (TEN‑T 27). Parlamentet understryker även behovet av att slutföra förbindelserna mellan Östersjöregionen och andra europeiska regioner med hjälp av en baltisk-adriatisk korridor.

5.  Europaparlamentet understryker behovet av att bygga ut det transeuropeiska transportnätet i Östersjöregionen, så att regionen får förutsättningar att bli tillgänglig och attraktiv och förbinds med det transeuropeiska transportnätet. Parlamentet anser att kommissionen även i fortsättningen ständigt bör övervaka genomförandet av prioriterade projekt och tillhandahålla de ekonomiska resurser som behövs för att projekten ska kunna genomföras snabbare.

6.  Europaparlamentet understryker att ett av de gemensamma målen för EU:s hamnpolitik är att göra europeiska hamnar mer konkurrenskraftiga, eftersom de ofta konkurrerar på orättvisa villkor med hamnar utanför EU och ställs inför diskriminerande åtgärder på de aktuella regionala marknaderna i länder som gränsar till EU. I samband med detta noterar parlamentet situationen för hamnarna vid Östersjön.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra Östersjöregionens transportkapacitet österut, framför allt för att främja transporternas driftskompatibilitet, särskilt för järnvägar, och påskynda godstransiteringen vid EU:s gränser.

8.  Europaparlamentet anser att man särskilt bör prioritera förbindelserna mellan hamnar och inlandsregioner, inklusive medelst inre vattenvägar, i syfte att säkerställa att alla delar av regionen kan dra nytta av de ökande godstransporterna till sjöss.

9.  Europaparlamentet betonar här behovet av effektiv samordning över gränserna och samarbete mellan järnväg, havshamnar, inlandshamnar, hamnterminaler och logistik i syfte att utveckla ett hållbarare intermodalt transportsystem.

10.  Europaparlamentet understryker vikten av närsjöfart i Östersjön och dess betydelse för ett effektivt, miljövänligt transportnät. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att främja konkurrenskraften hos närsjöfartsförbindelser för att se till att havet utnyttjas på ett effektivt sätt. Parlamentet anser att det därför är nödvändigt att kommissionen i samband med detta gör en konsekvensbedömning av följderna av revideringen av bilaga VI till Marpolkonventionen, vilken kommer att begränsa den tillåtna mängden svavel i marin eldningsolja till 0,1 procent från 2015 i svavelkontrollområdena Nordsjön och Östersjön.

11.  Europaparlamentet betonar att man även i denna region måste göra sjöfarten miljövänligare genom att införa strängare normer för fartygens lokala och globala utsläppsnivåer och samtidigt förbättra fartygens motorer och bränslekvaliteten.

12.  Europaparlamentet gläder sig åt att man i kommissionens handlingsplan har inkluderat målet att göra Östersjön till en föregångsregion för rena sjötransporter samt världsledande i sjösäkerhet och sjöfartsskydd. Parlamentet anser att dessa mål är oerhört viktiga för att upprätthålla och stärka regionens potential som turistmål.

13.  Europaparlamentet erkänner behovet av särskilda åtgärder till stöd för detta mål, inklusive lämplig användning av lotsar eller kvalificerade och erfarna sjömän i de svåraste sunden och hamnarna samt införande av pålitliga finansieringssystem för forskning och utveckling inom hållbar fartygsdrift.

14.  Europaparlamentet är medvetet om Östersjöregionens speciella geografiska läge, som gör det möjligt att mer aktivt utöka förbindelserna till EU-länder och angränsande tredjeländer, och betonar vikten av turism för den regionala ekonomin samt att det finns utrymme för turismen att expandera. Parlamentet välkomnar den förklaring som antogs vid det andra turistforumet för Östersjön i vilken man tog upp gemensamma marknadsföringsaktiviteter, ansträngningar för att hitta nya internationella marknader samt utveckling av infrastruktur.

15.  Europaparlamentet understryker de unika möjligheter till hållbar turism som finns i de attraktiva hansastäderna i Östersjöregionen. Parlamentet stöder dessutom främjandet av gränsöverskridande cykelturism, som gynnar både miljön och små och medelstora företag.

16.  Europaparlamentet anser att områden såsom vattensportturism, hälso- och spaturism, kulturarv och landskap har stor potential att utveckla regionens profil som turistmål. Parlamentet framhåller därför behovet av att skydda naturliga kustområden, landskap och kulturarv som resurs och garanti för en hållbar ekonomi i Östersjöregionen i framtiden.

17.  Europaparlamentet anser att förbättrade transportförbindelser och avlägsnande av flaskhalsar är lika viktigt. Parlamentet noterar att svårigheterna att passera vid gränsövergångar längs EU:s gräns österut mot Ryssland medför långa lastbilsköer och utgör ett hot mot miljön, den sociala situationen, trafiksäkerheten och förarnas säkerhet, men att man med hjälp av denna strategi skulle kunna lösa problemen så att varor kan transporteras smidigt genom Östersjöregionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	23.3.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	36 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Magdalena Alvarez, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Michael Cramer, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Hella Ranner, Vilja Savisaar, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Dirk Sterckx, Silvia-Adriana Ţicău, Georgios Toussas, Giommaria Uggias, Thomas Ulmer, Peter van Dalen, Dominique Vlasto, Artur Zasada, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Zigmantas Balčytis, Philip Bradbourn, Isabelle Durant, Tanja Fajon, Ádám Kósa, Dominique Riquet, Laurence J.A.J. Stassen, Sabine Wils, Janusz Władysław Zemke

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	3.6.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	43 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Sophie Auconie, Catherine Bearder, Jean-Paul Besset, Victor Boştinaru, John Bufton, Alain Cadec, Salvatore Caronna, Francesco De Angelis, Rosa Estaràs Ferragut, Elie Hoarau, Danuta Maria Hübner, Ian Hudghton, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Seán Kelly, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Jacek Olgierd Kurski, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Franz Obermayr, Wojciech Michał Olejniczak, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Michail Tremopoulos, Lambert van Nistelrooij, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bairbre de Brún, Ivars Godmanis, Karin Kadenbach, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Peter Simon, László Surján, Sabine Verheyen