REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Pakistan om återtagande av personer utan uppehållstillstånd

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

MOTIVERING

RESERVATION

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (7.6.2010)

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

15.7.2010 - (05942/2010 – C7‑0264/2009 – 2009/0036(NLE)) - ***

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Csaba Sógor

Förfarande : 2009/0036(NLE)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A7-0231/2010

Ingivna texter :

A7-0231/2010

Debatter :

PV 20/09/2010 - 17
CRE 20/09/2010 - 17

Omröstningar :

PV 21/09/2010 - 5.5
CRE 21/09/2010 - 5.5
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0323

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
MOTIVERING
RESERVATION
YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Pakistan om återtagande av personer utan uppehållstillstånd

(05942/2010 – C7‑0264/2009 – 2009/0036(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Pakistan om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (8793/2009),

– med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2009)0106),

– med beaktande av utkastet till rådets beslut (05942/2010),

– med beaktande av artikel 63 första stycket punkt 3 led b och artikel 300.2 första stycket första meningen samt artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C7-0264/2009),

– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665),

– med beaktande av artikel 79.3 och artikel 218.6 andra stycket led a och led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av artiklarna 81 och 90.8 i arbetsordningen,

– med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7‑0231/2010).

1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Islamiska republiken Pakistan.

Bakgrund

Den 18 september 2000 bemyndigade rådet kommissionen att förhandla om ett återtagandeavtal mellan Europeiska gemenskapen och Pakistan. Efter flera förhandlingsomgångar paraferades avtalet på förhandlarnivå den 9 september 2008. Rådet antog beslutet att underteckna avtalet den 4 juni 2009, och avtalet undertecknades av Europeiska gemenskapen och Pakistan i Bryssel den 26 oktober 2009.

I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen. De förfaranden som unionen ska följa för att ingå avtalet stadgas i artikel 218.6 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det anges att rådet ska anta ett beslut om ingående av avtalet.

Efter Lissabonfördragets ikraftträdande måste parlamentet godkänna det föreslagna avtalet. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) är ansvarigt utskott, och utskottet för utrikesfrågor (AFET) avger ett yttrande.

Ärende

Målet med avtalet är att förbättra samarbetet mellan förvaltningarna i den begärande respektive den anmodade staten, så att återtagandet går snabbare. I detta syfte fastställs i avtalet skyldigheten att på grundval av fullständig ömsesidighet återta egna medborgare och på vissa villkor tredjelandsmedborgare och statslösa personer, liksom de nödvändiga tekniska bestämmelserna om återtagandeförfarandet (ansökan om återtagande, bevismedel, tidsfrister, överföringsvillkor och transportsätt).

Avtalet är tänkt att bli ett viktigt redskap i kampen mot olaglig invandring till EU och skulle öka säkerheten inom unionens territorium. Pakistan är ett betydande ursprungs- och transitland för migranter som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa till eller vistelse eller bosättning på en av EU:s medlemsstaters territorium (enligt kommissionens uppgifter för 2008 i EU-27: 13 348 personer gripna, 17 016 återvändandebeslut, 4 424 återsändandebeslut varav 3 667 personer återvände till ett tredjeland). Avtalet med Pakistan är också relevant ur en regional synvinkel och kommer att bli ett stöd i EU:s strävanden för att förbättra samarbetet med andra länder i regionen.

Avtalet innehåller en icke-påverkansklausul i fråga om andra folkrättsliga bestämmelser och regler om uppgiftsskydd. Ansvaret för det faktiska, fysiska återvändandet av en person ligger helt och hållet kvar hos de behöriga myndigheterna i en medlemsstat och i Pakistan. De måste uppfylla relevanta skyldigheter som följer av folkrätten, till exempel principen om ”non‑refoulement” (förbud mot avvisning och utvisning i vissa fall), och ansvarar inför sina nationella domstolar för utvisningar. Principen om ”non‑refoulement” får också konsekvenser för förfarandet, eftersom staterna måste göra en bedömning av risken för misshandel, även när det handlar om indirekt återsändande till ett transitland. Alla medlemsstater har anslutit sig till konventionen angående flyktingars rättsliga ställning och till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och måste därför uppfylla dessa skyldigheter.

Genom avtalet inrättas en gemensam kommitté för återtagande, som får anta sin egen arbetsordning.

Med hänsyn till att kommissionen är den enda EU-institution som deltar i den gemensamma kommittén för återtagande bör parlamentet kräva att kommissionen regelbundet informerar om kommitténs verksamhet.

Territoriell tillämpning

Förenade kungariket har meddelat sin önskan om att delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut, i enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning i förhållande till området med frihet, säkerhet och rättvisa, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Irland har beslutat att inte delta i antagandet av beslutet, i enlighet med samma protokoll. I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av beslutet, som därför varken är bindande för eller tillämpligt i Danmark.

Ikraftträdande, giltighetstid och upphörande

Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden som följer på den dag då parterna meddelar varandra att ratificeringsförfarandena har slutförts.

Artikel 20.3 innehåller en klausul som gör avtalet icke retroaktivt, dvs. att det inte är tillämpligt på pakistanska medborgare som har rest in på en medlemsstats territorium innan avtalet trätt i kraft.

Övriga hänsyn

EU bör vidta alla åtgärder för att se till att Pakistans regering ratificerar den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 samt FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984.

i enlighet med artikel 52.3 i arbetsordningen

från Sylvie Guillaume för S&D-gruppen,

Hélène Flautre, Franziska Keller, Jean Lambert och Judith Sargentini för Verts/ALE-gruppen, och

Rui Tavarès, Cornelia Ernst och Marie-Christine Vergiat för GUE/NGL-gruppen

Återtagandeavtalet mellan EU och Pakistan är det första som ska ingås i enlighet med Lissabonfördraget. Därför måste Europaparlamentet se till att avtalet till fullo överensstämmer med EU-fördragen samt europeisk och internationell om grundläggande rättigheter och asyl.

Vi röstade emot det föreliggande avtalet av följande skäl:

– Syftet med avtalet är att personer ska återsändas till ett land som inte följer relevanta människorättsnormer, som inte har undertecknat Genèvekonventionen från 1951 och där den rådande situationen omöjliggör återsändande under säkra förhållanden. Vidare har Pakistan redan problem med att ta emot ett mycket stort antal fördrivna personer.

– Det saknas strikta garantier och mekanismer när det gäller kränkningar av grundläggande rättigheter.

– Avtalet innehåller åtskilliga kryphål och tvetydigheter, särskilt i fråga om definitioner, resedokument, tidsfrister för besvarande av begäranden om återtaganden, transitering, bevisbörda och eventuell retroaktiv verkan. Dessa tvetydigheter kan komma att klarläggas i den gemensamma kommittén för återtagande, där Europaparlamentet beklagligt nog saknar inflytande, vilket skulle vara helt legitimt med tanke på dess nya befogenheter.

– Avtalet ger ingen tillräcklig garanti för skyddet av personuppgifter; uppgifter kan översändas till ”andra organ” utan den berörda personens samtycke.

– Innan några nya avtal ingås måste en utvärdering av tidigare avtal göras.

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Pakistan om återtagande av personer utan uppehållstillstånd
(05942/2010 – C7‑0264/2009 – 2009/0036(NLE))

Föredragande: Gabriele Albertini

KORTFATTAD MOTIVERING

Efter åtta års förhandlingar mellan Europeiska kommissionen och Pakistan nåddes till slut ett avtal om ett förfarande för återtagande av personer utan uppehållstillstånd. Den framförhandlade texten undertecknades i oktober 2009, med förbehåll för att avtalet ingås. I och med Lissabonfördragets ikraftträdande måste Europaparlamentets godkänna det föreslagna avtalet; om parlamentet röstar för ett förkastande av avtalet kan det inte träda i kraft. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) är ansvarigt utskott, och utskottet för utrikesfrågor (AFET) begärde mot bakgrund av sitt mångåriga engagemang i frågor som rör Pakistan att få avge ett yttrande.

I förslaget till beslut om ingående av avtalet fastställs den nödvändiga interna ordningen för den praktiska tillämpningen av avtalet. I motiveringen, bifogad till förslaget, pekar kommissionen på att de skyldigheter i fråga om återtagande som fastställs är helt ömsesidiga och omfattar såväl egna medborgare som tredjelandsmedborgare och statslösa personer. Danmark har beviljats undantag från beslutet, och nyligen även Irland.

I det ursprungliga förslaget till yttrande uppmanades utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott föreslå att förslaget förkastas. Detta motiverades med en hänvisning till den instabila inhemska situationen i Pakistan, med upprepade kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och till kommissionens underlåtenhet att under sina förhandlingar verka för att de återvändandes rättigheter och säkerhet ska respekteras, oavsett om det rör sig om pakistanier, tredjelandsmedborgare eller statslösa personer på genomresa på väg mot sin slutdestination. Det framhölls att denna situation knappast framstod som hoppingivande inför tanken på obligatoriska återtaganden till Pakistan. En annan omständighet som väckte oro – inte minst mot bakgrund av frågan om respekten för de mänskliga rättigheterna – var att det ännu inte har gjorts någon utvärdering av de elva återtagandeavtal som redan trätt i kraft.

Ledamöterna var överens om att detta verkligen var tungt vägande invändningar, men beslutade att en tydlig ram för samarbete med Pakistan kring återtagande är att föredra framför en situation där det finns en risk att medlemsstaterna utifrån bedömningar i de enskilda fallen väljer att återsända personer som gjort sig skyldiga till olaglig invandring, utan att EU kontrollerar att deras mänskliga rättigheter respekteras, oavsett om det rör sig om pakistanier, tredjelandsmedborgare eller statslösa personer på genomresa genom Pakistan. Artikel 16 i återtagandeavtalet skulle garantera att EU ges inflytande i detta avseende. Utskottet upprepade behovet av en utvärdering av de avtal som hittills ingåtts av EU men ansåg att dessa allmänna överväganden inte borde leda till att föreliggande avtal förkastas.

******

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott föreslå att rådets förslag godkänns.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Sir Robert Atkins, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Andrzej Grzyb, Takis Hadjigeorgiou, Ioannis Kasoulides, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Maria Eleni Koppa, Andrey Kovatchev, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Eduard Kukan, Ryszard Antoni Legutko, Sabine Lösing, Ulrike Lunacek, Barry Madlener, Mario Mauro, Willy Meyer, Francisco José Millán Mon, Alexander Mirsky, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Raimon Obiols, Kristiina Ojuland, Pier Antonio Panzeri, Alojz Peterle, Mirosław Piotrowski, Bernd Posselt, Cristian Dan Preda, Fiorello Provera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, Werner Schulz, Ernst Strasser, Charles Tannock, Zoran Thaler, Inese Vaidere, Kristian Vigenin, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Elena Băsescu, Nikolaos Chountis, Hélène Flautre, Kinga Gál, Roberto Gualtieri, Judith Sargentini, György Schöpflin, Alf Svensson, Renate Weber

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jean-Paul Besset, Michèle Striffler

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy