Förfarande : 2010/2010(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0234/2010

Ingivna texter :

A7-0234/2010

Debatter :

Omröstningar :

PV 07/09/2010 - 6.9
CRE 07/09/2010 - 6.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0299

BETÄNKANDE     
PDF 249kWORD 233k
20.7.2010
PE 439.396v04-00 A7-0234/2010

om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi

(2010/2010(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Elisabeth Schroedter

ERRATA/ADDENDA
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi

(2010/2010(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”Hållbar utveckling som ett genomgående inslag i EU:s politik: 2009 års genomgång av Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling” (KOM(2009)0400),

–    med beaktande av kommissionens förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, del II av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020 (KOM(2010)0193),

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008 av den 15 januari 2008 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (omarbetning)(1),

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU(2) av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning),

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG(3),

–    med beaktande av kommissionens vitbok ”Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram” (KOM(2009)0147) och dess resolution om denna av den 6 maj 2010(4),

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”Grönare transporter” (KOM(2008)0433),

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”En strategi för att internalisera externa kostnader” (KOM(2008)0435),

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”En energipolitik för Europa” (KOM(2007)0001),

–    med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 10–11 december 2009, särskilt punkterna 21–24,

–    med beaktande av ordförandeskapets rapport om 2009 års genomgång av EU:s strategi för hållbar utveckling(5),

–    med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till UNFCCC,

–    med beaktande av IPPC:s sammanfattande rapport om klimatförändring 2007, som utgör ett bidrag från arbetsgrupperna I, II och III till den fjärde bedömningsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar,

–    med beaktande av Stern-rapporten från 2006 om klimatförändringarnas ekonomi,

–    med beaktande av 2008 års initiativ för gröna jobb från UNEP, ILO, IOE och IFS med titeln ”Green Jobs: Towards Decent Work in a Sustainable, Low-Carbon World”,

–    med beaktande av ILO:s bakgrundsinformation om globala utmaningar för hållbar utveckling och strategier för gröna jobb, som lades fram vid G8-konferensen med ministrarna för arbetsmarknad och sysselsättning i Niigata, Japan, den 11–13 maj 2008,

–    med beaktande av OECD:s deklaration om grön tillväxt, som antogs vid rådets möte på ministernivå den 25 juni 2009, och dess nuvarande strategi för grön tillväxt,

–    med beaktande av 2009 års rapport från Greenpeace och Europeiska rådet för förnybar energi (EREC) med titeln ”Working for the climate: renewable energy and the green job revolution”,

–    med beaktande av 2007 års rapport från Internationella fackliga samorganisationen (IFS) och Social Development Agency (SDA) med titeln ”Climate Change and Employment: Impact on employment in the European Union-25 of climate change and CO2 emission reduction measures by 2030”,

–    med beaktande av Ruhr Economic Papers nr 156 ”Economic impacts from the Promotion of Renewable Energy Technologies, The German Experience”,

–    med beaktande av CEPOS publikation ”Wind Energy, the case of Denmark”,

–    med beaktande av publikationen från Universidad Rey Juan Carlos ”Study of the effects on employment of public aid to renewable energy sources”,

–    med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 december 2007 om förkommersiell upphandling (KOM(2007)0799),

–    med beaktande av kommissionens rapport om sysselsättningen i Europa 2009, särskilt kapitel 3 om klimatförändringarna och följderna för arbetsmarknaden,

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”En ekonomisk återhämtningsplan för Europa” (KOM(2008)0800) och parlamentets resolution om detta meddelande av den 11 mars 2009(6),

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”Främja återhämtning i Europa” (KOM(2009)0114),

–    med beaktande av den gemensamma analys av de huvudsakliga utmaningar som arbetsmarknaderna i EU står inför och som parterna på den europeiska arbetsmarknaden utarbetade, av den 18 oktober 2007,

–    med beaktande av den åtgärdsram för en livslång utveckling av kompetens och kvalifikationer som parterna på den europeiska arbetsmarknaden enades om 2002,

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen – Att förutse och matcha kompetensbehoven på arbetsmarknaden” (KOM(2008)0868), och expertgruppens rapport ”'New Skills for New Jobs: Action Now” från februari 2010,

–    med beaktande av forskningsrapporten från Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) från 2009 med titeln ”Future Skills Needs for the Green Economy”,

–    med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–    med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för regional utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0234/2010), och av följande skäl:

A.  Europeiska rådet bekräftade 2009 att hållbar utveckling är en av Lissabonfördragets centrala målsättningar. I riktlinjerna i EU:s hållbarhetsstrategi ingår hänsyn till ekonomiska sociala och miljömässiga intressen, en intensivare social dialog, ett starkare företagsansvar samt försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren ska betala.

B.   En tyngdpunkt i Europa 2020-strategin är att främja en social, resurseffektiv, miljövänlig och konkurrenskraftig ekonomi.

C.  Industriländerna måste, enligt Köpenhamnsöverenskommelsen, senast 2050 ha minskat sina koldioxidutsläpp med 80–90 procent jämfört med 1990.

D.  Klimatförändringarna påverkar regionerna i Europa på olika sätt. Enligt en studie av kommissionen(7) är regionerna i Syd‑ och Östeuropa, där mer än en tredjedel av EU:s invånare bor, mest utsatta för klimatförändringar. De mest sårbara befolkningsgrupperna är de som drabbas hårdast och detta kan leda till ökade regionala och sociala skillnader.

E.   Övergången till en mer hållbar ekonomi innebär positiva effekter för olika sektorer på följande sätt, dvs., arbetstillfällen kommer att skapas, ersättas eller i vissa fall försvinna. Alla arbetsplatser måste anpassas till ett hållbart, resurssnålt produktions- och arbetssätt, vilket medför ett stort anpassningsbehov inom ramen för nuvarande arbetsförhållanden där flexibla anställningsförhållanden är önskvärda.

F.   Siffror i grönboken om demografiska förändringar (KOM(2005)0094) visar att antalet personer i arbetsför ålder i EU kommer att minska med 20,8 miljoner (6,8 procent) mellan 2005 och 2030 och att antalet personer över 60 år nu ökar dubbelt så snabbt som före 2007 – med omkring två miljoner varje år jämfört med en miljon tidigare.

G.  Övergången innebär en möjlighet att stabilisera sysselsättningen och öka antalet arbetstillfällen med betydande bonuseffekter. Där tillförlitliga ramar har införts kan man se en stadig uppgång av sysselsättningstillfällen och anställningstrygghet, som stabiliseras av ökande export.

H.  Om de europeiska forskarna och företagen inte förmår omsätta sina forskningsresultat i kommersiella produkter kommer vi inte att få den nödvändiga ekonomiska tillväxten och den därav följande sysselsättningsökningen i en innovationsbaserad ekonomi. Kommissionens resultattavla för innovation visar på en innovationsklyfta på 30 procent i förhållande till USA och på 40 procent i förhållande till Japan.

I.    Inom vissa nya branscher saknas det fortfarande strukturer för en social dialog. Det finns exempel på nya branscher där inga kollektivavtal finns eller så tillämpas inte de som finns, och inte heller branschregelverk existerar. Alla branscher sätts under stark press att producera och öka sin konkurrenskraft, och i regioner med hög arbetslöshet är pressen att godta dåliga arbetsvillkor påtaglig.

J.    En långsiktig osäker situation har utvecklats på EU:s arbetsmarknad under de två senaste årtiondena, som innebär att unga människor i allt högre grad tenderar att arbeta med korta anställningsavtal med sämre arbetsvillkor. Nya arbetstillfällen som skapas under dessa förhållanden kan inte anses vara hållbara. Dessa strukturella brister måste åtgärdas med målet att utveckla sysselsättningspotentialen för en ny hållbar ekonomi.

K.  Övergången till en ny hållbar ekonomi får inte användas som förevändning för att utestänga de mest sårbara och minst kvalificerade arbetstagarna från arbetsmarknaden och därför måste man undvika fenomenet med utsortering som innebär att de minst kvalificerade ratas först.

L.   Jämställdhet mellan kvinnor och män är förankrad som en målsättning i Lissabonfördraget och utgör ett av millennieutvecklingsmålen. Kvinnor är underrepresenterade inom vissa sektorer och gynnas därför inte på samma sätt av den ökade sysselsättningen inom den nya hållbara ekonomin.

M.  En ny ekonomi kommer att formas i ett åldrande samhälle med en krympande arbetsstyrka, vilket gör det nödvändigt att attrahera kvinnor till avlönat arbete genom att anpassa arbetsorganisationen och förbereda arbetsgivare i alla sektorer för en mer diversifierad arbetsstyrka.

N.  Enligt nyligen genomförda studier ger närvaro av kvinnor på alla ansvarsnivåer ett mervärde för företagen, särskilt när det gäller de ekonomiska resultaten.

O.  Majoriteten av universitetsexamina i EU tas av kvinnor och kvinnorna är i majoritet i kurser i företagsekonomi, förvaltning och juridik, men i minoritet på ledande poster i företag och offentlig förvaltning.

P.   Framför allt på grund av könsstereotyper i skolan och samhället är kvinnor underrepresenterade på områden som felaktigt betraktas som manliga, såsom IT, ingenjörsyrken, fysik och tekniska yrken såsom mekaniker och murare.

O.  Arbetslösheten ökar bland äldre arbetstagare, som drabbas särskilt hårt av social utestängning efter 55 års ålder, och trots de framsteg som gjorts under det senaste årtiondet var det bara strax över en tredjedel av kvinnorna i åldern 55–64 år som förvärvsarbetade under 2008, medan 55 procent av männen i den åldersgruppen arbetade.

Sysselsättningsstrategi för en ny hållbar ekonomi

1.   Europaparlamentet anser att hållbar utveckling bygger på en långsiktig vision där den ekonomiska tillväxten, den sociala sammanhållningen och miljöskyddet går hand i hand och ömsesidigt stöder varandra. Parlamentet understryker den potential som skapandet av gröna jobb har i en hållbar ekonomi.

2.   Europaparlamentet anser att ekonomin efter krisen utgör en stor möjlighet för hållbar tillväxt grundad på social rättvisa och miljöeffektivitet. Parlamentet noterar att omvandlingen av de europeiska ekonomierna från förorenande till miljöeffektiva kommer att leda till genomgripande förändringar inom produktion, distribution och konsumtion, vilket bör utnyttjas som en chans att uppnå verklig hållbarhet utan att för den skull äventyra välstånd och sysselsättning. Parlamentet tycker att övergången till en ekonomi som grundar sig på icke-förorenande energikällor bör ses som ett tillfälle till investeringar i hållbar utveckling och inte bara som en börda för offentliga och privata budgetar.

3.   Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med tillväxt‑ och sysselsättningsfrämjande åtgärder på landsbygden för att motverka avfolkning.

4.   Europaparlamentet konstaterar att produktionen av varor och tjänster måste göras mer hållbar. Parlamentet konstaterar att investeringar i en ny hållbar ekonomi innebär en tillväxtpotential för arbetsmarknaden och nya inkomstmöjligheter. Trots de positiva resultaten uppvisar vissa sektorer förluster, och därför bör fortbildning och omskolning uppmuntras.

5.   Europaparlamentet anser att den nuvarande globala ekonomiska och sociala krisen, som har lett till att förändringarna i energianvändning och minskningen av koldioxidutsläpp går långsammare, inte bör hindra medlemsstaterna från att gå mot en konkurrenskraftig, mer hållbar och mer resurseffektiv ekonomi eftersom detta kommer att göra att de blir mer motståndskraftiga, mindre beroende av allt dyrare import och mer konkurrenskraftiga.

6.   Europaparlamentet anser att mer bör göras för att internalisera externa kostnader och uppmanar kommissionen att använda nuvarande politiska instrument, eller utveckla nya om så behövs, för att kostnadsfördela samt att se till att framtida politiska förslag återspeglar de slutsatser som dras.

7.   Europaparlamentet anser att en ny hållbar ekonomi för EU ska säkerställa en väl avvägd ekonomisk och social utveckling. Parlamentet efterlyser en ambitiös och hållbar industripolitik med tonvikt på resurseffektivitet. Parlamentet framhåller att den gröna ekonomin måste erbjuda möjligheter till anständiga och välbetalda arbeten och fokusera på miljöskyddet.

8.   Europaparlamentet är fast övertygat om att en miljöskyddspolitik baserad på marknadsekonomi kan utgöra motorn för tillväxt och sysselsättning i alla näringsgrenar, och betonar att förutsägbara ramvillkor som främjar investeringar är en förutsättning för att innovativa företag ska kunna utnyttja dessa tillfällen på bästa sätt i miljöns och arbetstagarnas intresse.

9.   Europaparlamentet begär att näringslivet ska delta i miljöinnovationen, eftersom företagare spelar en mycket viktig roll för att i högre grad sprida miljöinnovationen. Parlamentet noterar i detta sammanhang att det kommer att vara mycket viktigt att informera företagarna genom att visa på nya företagsmöjligheter för att strategin för att utveckla resurseffektiva ekonomier och hållbara industrier ska bli framgångsrik.

10. Europaparlamentet stöder kommissionens huvudinitiativ i Europa 2020-strategin att nu genomföra övergången till en hållbar ekonomi, begränsa den ekonomiska tillväxtens beroende av resurs- och energiförbrukningen, minska klimatförstörande utsläpp och på så sätt motverka den globala uppvärmningen. Parlamentet välkomnar avsikten att anpassa rättsliga ramvillkor, marknadsbaserade incitament, subventioner och offentlig upphandling till detta mål. Parlamentet beklagar dock att kommissionen i Europa 2020-strategin missar möjligheten att utnyttja arbetsmarknadspotentialen i en hållbar ekonomi.

11. Europaparlamentet konstaterar att för att kunna uppnå Europa 2020-strategins sysselsättningsmål och utnyttja sysselsättningspotentialen i en ny hållbar ekonomi samt öka hållbarheten i produktion av varor och tjänster måste man öka energieffektiviteten i bostäder och inom byggindustrin, andelen förnybar energi, miljöteknik, hållbara transporter och rörlighet, hållbart jord- och skogsbruk, fiske och rådgivningen via miljötjänster, samt återvinning, resurssnåla produktionsprocesser och slutna materialcykler. Det finns även stor grön sysselsättningspotential inom tjänstesektorn och den sociala ekonomin.

12. Europaparlamentet betonar betydelsen av att den offentliga sektorn föregår med gott exempel, antar framsynta upphandlingsnormer och ger incitament och information, särskilt inom områden som energi, byggande av infrastruktur och anläggningar samt transport och kommunikation för att skapa arbetstillfällen med tillhörande rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja att man vid offentlig upphandling, och särskilt förkommersiell upphandling, inbegriper miljömässiga och sociala normer förutom klausuler om lokalt innehåll samt företag som är verksamma inom den hållbara och solidariska ekonomin, särskilt små och medelstora företag.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta erfarenhet och bästa praxis vad gäller sysselsättningsmöjligheter när man handskas med klimatförändringarnas ekonomiska, sociala och miljömässiga följder.

14. Europaparlamentet är övertygat om att gröna, hållbara jobb inte ska ses som ett bihang utan att ekonomin och samhället som helhet måste utformas på ett hållbart sätt. Parlamentet är medvetet om att miljöskydd eller miljöindustri inte är separata näringsgrenar, eftersom miljöskyddsverksamheten omfattar många traditionella sektorer som produktionssektorn, byggindustrin eller tjänstesektorn. Parlamentet anser därför att ILO:s definition bör antas som arbetsdefinition, enligt vilken alla arbetstillfällen som driver den hållbara utvecklingen framåt är gröna hållbara jobb, och konstaterar att definitionen för det första omfattar arbetstillfällen som direkt minskar energi- och naturresursförbrukning, skyddar ekosystem och biologisk mångfald, minskar avfallsproduktion och luftföroreningar, och för det andra alla arbetstillfällen som minskar de ekologiska fotavtrycken. Parlamentet medger att sysselsättningspotentialen inte kan fastslås definitivt på grund av definitionens relativa aspekter.

15. Europaparlamentet anser att det behövs betydligt mer forskning för att mäta i vilken grad miljö- och klimatpolitiken påverkar nettoökningen av sysselsättningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera detta område under det åttonde ramprogrammet.

16. Europaparlamentet betonar att alla arbetstillfällen måste vara förenliga med målet att främja en hållbar utveckling och att produktions- och arbetssätten måste vara så resurs-, material- och energieffektiva som möjligt, samt att detta måste gälla för hela leveranskedjan och att det inte finns någon anledning att göra en uppdelning i bra och dåliga branscher, eftersom alla branscher kan göras mer hållbara.

17. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt med en ny gemenskapsram med en tillräcklig budget för att stödja offentlig forskning och göra forskningsresultaten tillgängliga på ett enkelt och obyråkratiskt sätt så att alla företag, inbegripet mikroföretag och små och medelstora företag, kan göra förändringar när det gäller energieffektivitet, användning av nya energikällor, nya produktionsprocesser samt återvinning och bättre utnyttjande av resurser och skapa sysselsättning med tillhörande rättigheter.

Optimering av sysselsättningspotentialen

18. Europaparlamentet efterlyser en europeisk sysselsättningsstrategi för en hållbar ekonomi som ska ingå i Europa 2020-strategin och som syftar till att optimera sysselsättningspotentialen samtidigt som särskild hänsyn tas till anständigt arbete, arbetstagarnas hälsa och säkerhet, kompetensbehov och en socialt rättvis övergång. Parlamentet betonar att en hållbar ekonomi måste förena social, teknisk, ekonomisk och miljömässig hållbarhet och att en sådan hållbar sysselsättningsstrategi bör vara ett centralt element i riktlinjerna för sysselsättningspolitiken.

19. Europaparlamentet rekommenderar de regionala myndigheterna att anta en utvecklingsstrategi som är förenlig med Europa 2020-strategins mål i syfte att skapa nya arbetstillfällen inom ramen för en hållbar ekonomi.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2011 föreslå en strategi som omfattar både lagstiftningsåtgärder och andra typer av åtgärder för att uppmuntra till gröna jobb som skapar såväl tillväxt som välstånd för alla.

21. Europaparlamentet understryker att europeiska företag tack vare sin innovationskraft har blivit världsledande när det gäller miljöskydd. Parlamentet oroas dock över att företagen fortsätter att förlägga stora delar av produktionen till tredjeländer med mycket sämre miljöstandarder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabbt och energiskt bekämpa detta fenomen genom att hitta en världsomfattande och multilateral lösning som garanterar jämförbara skyldigheter i den globala konkurrensen.

22. Europaparlamentet understryker att ett stabilt, långsiktigt och ambitiöst regelverk är en förutsättning för att uppnå den gröna sysselsättningspotentialen fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa miljöstandarder och ekonomiska incitament som utgör tillförlitliga ramar i minst tio år för att på så sätt skapa rättslig och planeringsmässig säkerhet. Parlamentet kräver att befintliga finansieringsinstrument används för att främja hållbarhet och att ökad hållbarhet i ekonomiska verksamheter och i produktionen införs som ett understött mål i budgetplanen för olika fonder, däribland strukturfonderna och sammanhållningsfonden.

23. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av integrerad stadsutveckling, och att en hållbar ombyggnad av mindre gynnade stadsdelar skulle kunna fungera som en ledstjärna. Parlamentet anser att detta förutsätter att det finns ett tydligt politiskt regelverk, som innebär att den urbana dimensionen får fortsatt stöd genom strukturfonderna.

24. Europaparlamentet konstaterar att det krävs finansiering inom befintliga program för att genomföra studier inriktade på EU:s minst gynnade regioner för att man ska kunna ringa in och skräddarsy de strategiska mål och insatsformer som krävs för att skapa gynnsamma villkor för framväxten av hållbara lokala ekonomier, varvid målet särskilt är att skapa nya gröna jobb och göra samlade insatser för att dra till sig nya gröna företag och stödja redan befintliga.

25. Europaparlamentet framhåller att investeringar inriktade på en grön övergång i EU:s missgynnade regioner är ett av de mest praktiska verktygen för att uppnå de strategiska målen om regional konvergens och territoriell sammanhållning.

26. Europaparlamentet betonar hur viktig Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) är för den regionala klusterbildningen genom kopplingen mellan forskning, innovation och infrastruktur på plats och med ny teknik, till exempel för förnybar energi och energieffektivitet. Parlamentet understryker vidare att det särskilt i stadsområden är de regionala och lokala myndigheterna som har de bästa förutsättningarna och som är de mest lämpade att skapa de villkor som krävs för att öka klusterbildningen av innovativa företag. Parlamentet anser att klusterbildning avsevärt kan stimulera den lokala ekonomiska utvecklingen och skapa nya arbetstillfällen i regionerna.

27. Europaparlamentet är medvetet om att finansieringssystemen på europeisk, nationell och regional nivå fortfarande är dåligt samordnade och understryker därför att programmen och stödet behöver samordnas på flera nivåer för att öka samverkan mellan olika gemensamma politiska åtgärder som genomförs med hjälp av strukturfonderna, fonderna för jordbruk och landsbygdsutveckling, ramprogrammet för forskning samt programmet för konkurrenskraft och innovation (CIP) så att en hållbar, resurseffektiv ekonomi kan uppnås. När det gäller finansiering enligt den gemensamma jordbrukspolitiken anser parlamentet att man ytterligare bör överväga en mer omfattande omställning från direktstöd till landsbygdsutveckling och utveckling av ett miljömässigt hållbart jordbruk.

28. Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen och medlemsstaterna att dra nytta av framgången med återuppbyggnadsfonden och inrätta ett nytt gemenskapsinitiativ, inbegripet pilotprojekt, för en omställning till en ny hållbar ekonomi.

29. Europarlamentet framhåller att punkt 8 i rådets slutsatser av den 21 oktober 2009 uppmanar kommissionen att sektorsvis omgående se över de subventioner som innebär negativa konsekvenser för miljön och som inte är förenliga med en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål reagera på dessa slutsatser och undersöka möjligheterna att omfördela dessa subventioner i budgeten till stöd för ny verksamhet kopplad till en hållbar ekonomi.

30. Europaparlamentet begär effektiva finansieringssystem och skatteincitament för att hjälpa små och medelstora företag att gå mot en grön sysselsättningspolitik och garantera gröna innovationer och grön produktion.

31. Europaparlamentet tycker att EU:s nuvarande och föreslagna miljölagstiftning har betydande potential att skapa nya jobb inom områden som rör luft, mark, vatten, energi, offentliga tjänster, jordbruk, transport, skogsbruk och miljöförvaltning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra sådan EU-lagstiftning som kan leda till nya investeringar i miljövänlig teknik och gröna arbetstillfällen.

32. Europaparlamentet påminner om att offentliga upphandlingar utgör en stor del av marknaden och kan ge viktiga impulser att göra ekonomin grön. Parlamentet uppmanar därför till att det vid alla offentliga upphandlingar ska krävas höga miljöstandarder.

33. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att förbereda sig på övergången genom att åtgärda bristande information och osäkerhet och främja medvetenhet, sociala lärprocesser och förändrade konsumtionsmönster. Parlamentet framhåller att det behövs incitament för att få företagen att investera mer i ren teknik och att arbetstagare i större utsträckning är beredda att godta förändringar om förändringarna leder till bättre möjligheter till sysselsättning och om de ges ett skyddsnät.

34. Europaparlamentet understryker att det måste utvecklas potential för sysselsättning av hög kvalitet i en ny hållbar ekonomi och att detta kräver att man i sitt förändringsarbete riktar in sig på lösningar på de stora samhällsfrågorna såsom arbetslöshet och fattigdom, klimatförändringar, en åldrande befolkning och otillräckliga resurser. Parlamentet framhåller betydelsen av industri- och forskningspolitik som bygger på öppen innovation och kluster, för att främja ett kunskapsutbyte mellan olika ekonomiska aktörer i den offentliga och privata sektorn och för att stimulera innovation. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla en europeisk teknikplattform med sikte på att minska resursanvändningen i produktionsprocesserna.

35. Om en medlemsstat beslutar att subventionera exempelvis produktionen av vind-, bio-, eller solenergi anser Europaparlamentet att subventionsnivån bör bygga på vetenskapliga bedömningar av empiriska data och att subventionerna bör ge rimliga investeringsutsikter och investeringssäkerhet för eventuella investerare. Parlamentet framhåller vikten av att noggrant beakta faktorer såsom nettoökningen av arbetstillfällen som skapas genom subventioner, energipriset samt nettoeffekten på utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar för att åstadkomma en optimal ökning av hållbarheten.

36. Europaparlamentet konstaterar att det inte finns något entydigt svar på vilka tekniska alternativ som är de miljömässigt, ekonomiskt eller socialt mest hållbara i en global konkurrenssituation. Det finns många faktorer att ta hänsyn till vid en jämförelse av exempelvis hållbarheten i energiproduktion med vindkraftverk, solpaneler, koldioxidavskiljning och -lagring, kärnkraftreaktorer eller annan teknik. Parlamentet efterlyser därför fler vetenskapliga studier i ämnet där hela produktionens livscykel jämförs och önskar att alla produktionsprocesser ska göras mer resurssnåla.

Sysselsättningspotentialen för kvinnor och män i den nya hållbara ekonomin

37. Europaparlamentet understryker att vi endast genom att öka kvinnornas deltagande på den europeiska arbetsmarknaden fullt ut kan utnyttja tillväxt- och sysselsättningspotentialen i den nya ekonomin, eftersom den minskande klyftan mellan mäns och kvinnors sysselsättningsnivåer har stått för hälften av ökningen av EU:s totala sysselsättning och en fjärdedel av den årliga ekonomiska tillväxten sedan 1995 och eftersom detta är en förutsättning för säkerställande av hållbar tillväxt och för att möta kraven från en miljömässig omvandling i ett åldrande samhälle.

38. Europaparlamentet efterlyser ett initiativ från EU för att öka medvetenheten bland arbetsgivarna, i synnerhet i traditionellt sett mansdominerade sektorer, om behovet av och fördelarna med en mer diversifierad arbetsstyrka i ett åldrande samhälle och för att erbjuda arbetsgivarna verktyg för att förbereda sig på ökad mångfald.

39. Europaparlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att motverka diskriminering och främja jämställdhet mellan kvinnor och män i en hållbar ekonomi, skapa sysselsättningsmiljöer som gör att kvinnor kommer in och stannar kvar i dessa branscher, göra det enklare att förena familje- och yrkesliv genom att tillhandahålla tillräcklig och kvalitativ barnomsorg och familjevänliga arbetsplatser, skapa möjligheter och förutsättningar som låter både kvinnor och män delta på arbetsmarknaden på lika villkor, främja andelen kvinnor i mansdominerade representativa organ samt minska könsrelaterad segregering och löneklyftor.

40. Europaparlamentet påpekar att investeringar i social infrastruktur ger en möjlighet att modernisera Europa och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta kan ses som en parallell strategi till moderniseringen av den fysiska infrastrukturen genom investering i grön teknik. Därför anser parlamentet att jämställdhet mellan kvinnor och män bör vara en politisk prioritering och ett viktigt verktyg.

41. Europaparlamentet framhåller att riktade åtgärder för att säkerställa kvinnors tillgång till utbildning på alla nivåer genom att bekämpa manliga och kvinnliga stereotyper och tillhandahålla livslångt lärande är viktiga för att bryta könssegregationen på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser adekvat utbildning för att förebygga en underrepresentation av kvinnliga arbetstagare i gröna jobb, eftersom alternativet att kvinnor i stor utsträckning skulle välja bort naturvetenskap och teknik skulle skada EU:s tillväxt och hållbarhet och göra att många begåvade och kvalificerade unga kvinnor skulle hamna i utkanten av arbetsmarknaden och i ekonomisk otrygghet.

42. Europaparlamentet efterlyser ett särskilt EU-initiativ för att locka flickor till yrken inom matematik, IT, naturvetenskap och teknik (så kallade Mint-yrken) och att bekämpa de stereotyper som fortfarande är förhärskande inom dessa yrken. Parlamentet framhåller att mediernas och skolans roll är mycket viktig för att bekämpa sådana stereotyper.

43. Europaparlamentet framhåller möjligheterna med att locka unga kvinnor i övergången mellan skola och arbetsliv till praktikplatser, där de är underrepresenterade, och att detta bör främjas genom gemensam planering av skolor, universitet, utbildningsorgan och/eller företag, så att de unga kvinnorna kan förvärva särskild kunskap och kompetens – även på avancerad nivå och specialistnivå – genom yrkeserfarenhet och reglerad, snarare än oreglerad, anställning, med utsikter till fast anställning.

44. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ge högre prioritet till gröna jobb för kvinnor inom ramen för Europeiska socialfondens program, med beaktande av det faktum att Europeiska socialfonden finansierar utbildningsprojekt inom områden som förnyelsebar energi och ekoturism. Parlamentet framhåller att det behövs ökade ansträngningar för att öka andelen kvinnor i projekt som stöds av Europeiska socialfonden, som idag ligger under 10 procent. Parlamentet begär att man inför ett jämställdhetsperspektiv vid utformandet av Europeiska socialfondens budget och i återhämtningsplaner och strukturanpassningsprogram för att säkerställa att sådana program lockar och integrerar kvinnor på ett jämställt sätt.

45. Europaparlamentet betonar att övergången till en ny ekonomi inte får användas som förevändning för att dra ned på olika jämställdhetsåtgärder, utan istället bör betraktas som en unik möjlighet att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i EU, eftersom det är en förutsättning för att garantera hållbar tillväxt, optimalt utnyttjande av sysselsättningspotentialen och stärkt konkurrenskraft.

Anständigt arbete

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöver sysselsättningspotentialen för kvalificerade arbetstagare också särskilt uppmärksamma de många mellan- och lågkvalificerade arbeten som finns i den hållbara ekonomin samt mindre kvalificerade, men specialiserade arbetstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta särskild hänsyn till detta faktum i riktlinjerna för sysselsättningspolitiken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en uppvärdering av arbetstillfällen för mellan- och lågutbildade arbetstagare och garantera att dessa arbetstillfällen innebär anständiga arbeten.

47. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att fästa särskild uppmärksamhet vid anständigt arbete, kompetensbehov och en socialt rättvis övergång. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att se till att alla i EU gynnas av en sysselsättningsstrategi för en hållbar ekonomi. Parlamentet understryker hur viktigt det är att inbegripa alla typer av arbetstillfällen i denna strategi, oavsett om det gäller är hög-, medel- eller lågkvalificerade arbeten. Man bör öka möjligheterna till utbildning samt forskning och utveckling. Dessutom bör man i riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och i kommissionens program ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen” framför allt uppmärksamma dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden och är mest utsatta, särskilt personer med funktionshinder och personer med lågkvalificerade arbeten, samt skyddet för dessa personer.

48. Europaparlamentet anser att sysselsättningspolitiken spelar en central roll för att bekämpa fattigdom och social utestängning och begär därför, i linje med ILO:s program om anständigt arbete, kvalitativt goda arbetsvillkor och löner som både garanterar försörjningen och står för en lämplig del av BNP.

49. Europaparlamentet konstaterar att det finns en risk för osäkra arbetsförhållanden och dåliga arbetsvillkor i vissa nya branscher på grund av att arbetstagare och arbetsgivare ofta inte är organiserade. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fastställa ramvillkor för etablering av representationsstrukturer i de nya branscherna. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att organisera sig, och kommissionen att främja utbyte av bästa praxis inom hela EU, i synnerhet om hur information till och samråd med arbetstagarna ska stärkas samt upprättandet av europeiska företagsråd.

50. Europaparlamentet konstaterar att ytterligare insatser behövs för att få till stånd en verklig EU-harmonisering av minimikraven för arbetstidens förläggning med hänsyn till arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

51. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter ta fram integrerade planer för utvärdering av de insatser som görs både lokalt och nationellt för övergången till en grön ekonomi. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att övervaka arbetstagarnas deltagande i strategin för hållbar utveckling och att därefter föreslå och anta strategier för att främja ett effektivt deltagande i frågor om både arbetstagarnas hållbara rörlighet och grön tillväxt.

52. Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att vara öppna för nya branscher och utveckla strategier för att integrera branschorganisationer i sitt sociala partnerskap.

53. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att i framtiden närmare knyta samman offentliga subventioner såväl som offentliga upphandlingar med sociala minimistandarder på medlemsstatsnivå och att påskynda en etablering av representativa strukturer för arbetsmarknadens parter.

54. Europaparlamentet påpekar att fortbildning och livslångt lärande för arbetstagarna som följer förändringar i företags eller sektorers produktionsprocesser också skapar nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar EU att fastställa ramar för att föregripa förändringar och omstruktureringar, särskilt av produktionen, som ger alla berörda arbetstagare rätt att delta i utbildningar och program för livslångt lärande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, arbetsgivare och arbetstagare att erkänna ett delat ansvar för kompetensförvaltning, utbildning och livslångt lärande, i enlighet med ramavtalet mellan arbetsmarknadens parter om livslångt lärande från 2002. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en nionde nyckelkompetens om miljö, klimatförändringar och hållbar utveckling – centrala i ett kunskapssamhälle – i ramverket för livslångt lärande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera begreppet hållbarhet i grundutbildningen, utbildningen och i det livslånga lärandet.

55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att intensifiera sina ansträngningar för att på ett effektivt sätt hantera omstruktureringarnas ogynnsamma konsekvenser såväl i den lokala ekonomin som på sysselsättningsområdet. Det är även viktigt att sprida de olika sätten att hantera förändringarna och deras sociala konsekvenser.

Att möta kompetensbehovet

56. Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna måste anpassa sina utbildningssystem och ta fram och genomföra riktade handlingsplaner för att omskola arbetstagare i branscher som kommer att påverkas av övergången till en ny, hållbar lokal ekonomi, och därigenom bereda dem tillgång till nya gröna hållbara jobb samt se till att arbetskraften kan anpassa sin kompetens efter arbetsmarknadens behov för en mer hållbar ekonomi grundad på kompetensbaserade utbildningskoncept. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens initiativ om ny kompetens för nya arbetstillfällen och ser samarbetet med EU:s medlemsstater som ett steg i rätt riktning. Parlamentet poängterar dock att detta initiativ måste kopplas samman närmare med målen i rådets beslut om hållbar utveckling och föras vidare med konkreta åtgärder både på EU-nivå och i medlemsstaterna.

57. Europaparlamentet framhåller behovet av att stärka den öppna samordningsmetoden och utbytet av bästa praxis i fråga om hållbar utveckling, gröna jobb och livslångt lärande för att omställningen av ekonomin och de nya utbildningsbehov som uppstår därigenom ska hanteras på ett framgångsrikt och effektivt sätt, liksom de ogynnsamma sociala konsekvenser som en sådan omställning medför.

58. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa diskriminering på grund av ålder samt anpassa utbildningar och strategier för livslångt lärande efter äldre arbetstagares behov, så att även många arbetstagare som är äldre än 55 år, inbegripet kvinnor över 55 år, kan delta.

59. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att anta detaljerade strategier om innovation och kreativitet, särskilt om utbildning, inklusive yrkesutbildning, som ska ligga till grund för en grön ekonomi, konkurrenskraft och välstånd.

60. Europaparlamentet konstaterar att det i kristider är mycket viktigt att locka unga människor till den nya typen av gröna arbeten och att se till att kompetensprogram främjar unga människors tillgång till arbetsmarknaden så att de kan ta del av sysselsättningspotentialen samt för att motverka den höga arbetslösheten bland människor under 25 år och för att dra nytta av den yngre generationens kunskaper i ny teknik. Parlamentet beklagar att huvudinitiativet ”Unga på väg” i Europa 2020-strategin exkluderar de unga som inte deltar i högre utbildning. För att åstadkomma en verklig förändring måste fokus ligga på de unga som i nuläget har minst möjligheter och som riskerar att drabbas av fattigdom.

61. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter utforma och genomföra yrkesvägledningsprogram för unga inom vetenskap och teknik, som främjar utvecklingen av en livskraftig och hållbar ekonomi, och att bedriva informations- och upplysningskampanjer om ekologi och miljö inom ramen för både det formella utbildningssystemets strukturer och lokal- och regionalförvaltningens verksamhet.

62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i närmare samarbete med medlemsstaterna utarbeta prognoser på medellång och lång sikt över den kompetens som kommer att behövas på arbetsmarknaden samt främja partnerskap mellan universitet och näringsliv för att lotsa ut unga människor på arbetsmarknaden och bidra till att upprätta ett kunskapsbaserat samhälle, utveckla den tillämpade forskningen och ge nyutexaminerade bättre utsikter på arbetsmarknaden.

63. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att sätta upp mål för att uppnå ett jämlikt deltagande av kvinnor och män och skapa lika möjligheter vad gäller utbildning, specifika rekryteringsprogram, specialinriktade lärlingsutbildningar och utbildningsinitiativ för kvinnor, invandrare, långtidsarbetslösa och övriga grupper som diskrimineras på arbetsmarknaden.

64. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att genomföra de europeiska målen och främja ny sakkunskap, även inom nya hållbara gröna och kvalitativa arbetstillfällen.

65. Europaparlamentet uppmanar de ansvariga aktörerna att övervaka sysselsättningen för att bättre kunna anpassa den grundläggande yrkesutbildningen och det livslånga lärandet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att undersöka möjligheten att inrätta fonder för övergångsperioden för att hantera kompetensbehovet.

66. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att göra förmågan till anpassning till en hållbar ekonomi till en av Europeiska socialfondens målsättningar i syfte att bidra till att öka hållbarheten i ekonomiska verksamheter och i infrastrukturutvecklingen.

67. Europaparlamentet påminner om att hållbarhetsdimensionen inte bör begränsas till utbildning inom miljörelaterad sysselsättning, utan att den måste införlivas i alla utbildningsprogram i syfte att främja en kultur av hållbar utveckling och miljömedvetande.

68. Europaparlamentet betonar mervärdet i livslångt lärande och uppmanar medlemsstaterna att noggrant kartlägga den lokala potentialen i syfte att anordna efterfrågestyrd utbildning, som ser till att de tillgängliga resurserna svarar mot de faktiska behoven, och att återupprätta statusen för gymnasial yrkesutbildning genom att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet, framför allt i regioner där den lokala potentialen och traditionella sysselsättningsområden kräver att särskild kompetens och specialkunskaper utvecklas i full utsträckning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna tillräcklig teknisk hjälp med kartläggningen av de lokala behoven, och noterar att gymnasieskolor med yrkesutbildning av hög kvalitet skulle kunna bidra till att minska akademikerarbetslösheten och medföra hållbar sysselsättning.

69. Europaparlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna använder Europeiska socialfonden för att investera i kompetensutveckling, sysselsättning, utbildning och omskolning i syfte att skapa fler och bättre arbetstillfällen genom nationella, regionala och lokala projekt. Parlamentet anser att även äldre människors yrkeslivserfarenhet kan bidra till dessa initiativ, med tanke på att denna åldersgrupp ökar bland EU:s befolkning. Parlamentet rekommenderar de regionala och lokala myndigheterna att hålla fortlöpande kontakter med näringslivet, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och icke-statliga organisationer för att på medellång och lång sikt kunna planera behoven på arbetsmarknaden.

70. Europaparlamentet är medvetet om att regionala och lokala organ spelar en viktig roll när det gäller utbildning, som är grundläggande för att man ska kunna skaffa sig ytterligare framtidsinriktad kompetens, bl.a. genom livslångt lärande och omskolning. Parlamentet påpekar att ansvaret för ramarna för utbildning och vidareutbildning av ungdomar, även av dem som avbryter sin skolgång och saknar kvalifikationer, i många länder ligger på regional och lokal nivå, och uppmuntrar därför regionerna att använda strukturfonderna för utbildningsinfrastruktur, framför allt i mindre gynnade stadsdelar och regioner, och att genom detta stöd möjliggöra en omfattande skolutbildning som är öppen för alla. Parlamentet hänvisar till den viktiga (utbildnings-)potential som sammankopplingen av regionala och lokala organ med företag och organisationer innebär för att skapa hållbara arbetstillfällen inom områdena kollektivtrafik, rörlighet i städer, utbildning samt forskning och utveckling, med betoning på lika möjligheter.

71. Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och högre utbildningsanstalter måste samarbeta för att ordna grund- och forskarutbildningar och skapa ämnesområden som är inriktade på övergången till en grön ekonomi.

72. Europaparlamentet anser att de demografiska utmaningarna kräver en bredare strategi där sysselsättning skapas i kombination med att nya och kommande behov på den europeiska arbetsmarknaden tillgodoses. Därför behövs det ytterligare framsteg i fråga om EU‑arbetstagarnas rörlighet, även för forskare och andra yrkesverksamma, med målet att uppnå ett Europa utan gränser inom EU:s inre marknad.

Socialt rättvis övergång

73. Europaparlamentet konstaterar att ökad hållbarhet i ekonomiska verksamheter kan innebära förändringar i hela branscher. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att anstränga sig för att förhindra sociala nedskärningar i samband med övergången till en hållbar ekonomi samt att arbeta för ramvillkor för en socialt rättvis övergång, som minskar riskerna med övergången och optimerar vinsterna för alla arbetstagare. Parlamentet betonar att en socialt rättvis omvandling är grunden för hållbar utveckling och en förutsättning för att människorna i Europa ska ge omvandlingen sitt stöd.

74. Europaparlamentet betonar att följdkostnaderna för bristfällig hantering av övergången kan bli betydligt högre än de beräknade investeringarna, och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att gemensamt ta ansvar för förebyggande hantering av övergången.

75. Europaparlamentet framhåller behovet av att införliva hållbar ekonomi i företagens och samhällets miljöansvar, liksom möjligheten att främja en kultur av hållbar ekonomi och utveckling genom utbildningsprogram inom ramen för företagens sociala ansvar.

76. Europaparlamentet påminner om att skapande av de nödvändiga förutsättningarna för att arbetstagarna ska kunna genomgå vidareutbildning och anpassa sig till ny teknik, så att man kan förhindra att arbetstillfällen går förlorade, samt främjande och stöd av gemensamma överenskommelser för att föregripa förändringar och undvika arbetslöshet är viktiga förebyggande åtgärder, tillsammans med förbättrad social trygghet, system för inkomststöd och proaktiva, sektorspecifika utbildningsinitiativ.

77. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på europeisk nivå stödja forskning om morgondagens yrken för att undvika uppsägningar av ekonomiska skäl och bevara arbetstillfällena inom Europeiska unionen.

78. Europaparlamentet framhåller behovet av att nationella organisationer bedriver ett nära och effektivt samarbete och kompletterar varandra, och uppmanar WTO att vidta åtgärder avseende de sociala och miljömässiga aspekterna av investeringar och handel.

79. Europaparlamentet instämmer i att icke-statliga organisationer och fackföreningar spelar en viktig roll i utvecklingen av den potential som gröna jobb innebär när det gäller att som arbetsgivare bidra till beslutsprocessen och höja allmänhetens medvetenhet.

80. Europaparlamentet påpekar att organisationer som satsar på miljöeffektiva metoder kommer att bidra till en bättre arbetsmiljö för personal och anställda, vilket i sin tur gör dem mer produktiva. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja den europeiska miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen (Emas) och att uppmuntra alla ekonomiska sektorer att försöka åstadkomma en Emas-registrering. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att i den sociala dialogen ta upp väsentliga miljöfrågor på varje diskussionsnivå, med fokus på branschförhandlingar. Parlamentet betonar att arbetstagare bör vara en medverkande part i processen, för att övergången ska bli socialt rättvis. Parlamentet efterlyser företrädare för de anställda i företagen som ska ansvara för att göra arbetsplatsen mer miljövänlig enligt ILO:s definition och i enlighet med nationell praxis för att göra arbetsplatser, företag och industrier mer hållbara. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att samarbeta på ett strukturerat sätt med berörda parter och experter på miljöområdet och använda sig av deras råd för att hantera övergången.

81. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att samarbeta på ett strukturerat sätt med berörda parter på miljöområdet, däribland icke-statliga organisationer, för att gemensamt hantera övergången.

82. Europaparlamentet vill att EU, med bistånd från arbetsmarknadens parter, inom ramen för sina yttre förbindelser inleder en systematisk dialog om att samma syn på hållbar utveckling ska gälla även i andra delar av världen för att lika utvecklingsvillkor ska råda och för att industrins konkurrenskraft inte ska undergrävas. Säkerställandet av en sund konkurrens inom hållbara produktionsområden kommer på ett välgörande sätt att bidra till att stärka skyddsnätet och till att förbättra arbetsvillkoren för arbetstagarna.

83. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lansera informations‑ och upplysningskampanjer om hur man skapar gröna jobb i en hållbar ekonomi.

84. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 39, 13.2.2008, s. 1.

(2)

EUT L 153, 18.6.2010, s. 13.

(3)

EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.

(4)

Antagna texter, P7_TA-PROV(2010)0154.

(5)

CNS ST16818/09, 1.12.2009.

(6)

Antagna texter, P6_TA(2009)0123.

(7)

Studie av kommissionen ”Regions 2020 – An Assessment of Future Challenges for EU Regions”, http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docoffic/working/regions2020/pdf/regions2020_en.pdf, (november 2008).


MOTIVERING

EU:s åtaganden för hållbar utveckling

Europeiska rådet fastställde i december 2009 i sitt beslut för EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling(1) att utveckling är hållbar om den tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I beslutet nämns sju centrala utmaningar: klimatförändringar och ren energi, hållbara transporter, hållbar konsumtion och produktion, bevarande och förvaltning av naturresurser, folkhälsa, social integration, demografi och migration samt global fattigdom. I strategins riktlinjer ingår hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen, en intensivare social dialog, ett starkare företagsansvar samt försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren ska betala. I rådets beslut fastställs att investeringar i humankapital, socialt kapital och miljökapital, teknisk innovation och nya miljötjänster är nödvändiga för att långsiktigt skapa förutsättningar för konkurrenskraft, välstånd, social sammanhållning, högkvalitativ sysselsättning och bättre miljöskydd.

Rådet bekräftade 2009 även EU:s skyldighet att aktivt delta i den internationella kampen mot ökande global uppvärmning. I sina beslut har EU förbundit sig att senast 2020 minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent jämfört med 1990, och senast 2020 tillgodose 20 procent av sitt energibehov genom förnybara energikällor. Enligt en undersökning av FN:s klimatpanel kan den globala uppvärmningen begränsas till 2°C endast om industriländerna senast 2050 minskar sina växthusgasutsläpp med 80–90 procent jämfört med 1990(2). Detta innebär för EU att satsningen på förnybara energikällor och energieffektivitet måste gå betydligt snabbare.

Vad är gröna jobb?

Rådets definition av hållbar utveckling visar att nästan alla relevanta industri- och tjänstesektorer är berörda. Därför följer detta betänkande ILO:s breda definition av gröna jobb.(3) Enligt denna ska ”gröna jobb” inte begränsas till sådana sysselsättningsområden som är direkt knutna till miljöskydd. Ett arbetstillfälle är ”grönt” om det bidrar till en övergång till en hållbar ekonomi, energibesparing, användning av förnybara energikällor, bevarande av naturliga resurser, värnade om och återuppbyggnad av ekosystem och biologisk mångfald samt minskade mängder avfall och luftföroreningar.

På grundval av denna definition delar jag inte kommissionens uppfattning att gröna arbetstillfällen framför allt finns inom spjutspetstekniken, utan anser att alla kompetensområden i hög grad omfattas av övergången till hållbarhet i enlighet med ILO:s slutsatser, vilket leder till en annan analys av behovet av utbildning och yrkesutbildning samt allmän miljöutbildning.

Optimering av sysselsättningspotential

Den positiva bieffekten av utbyggnad och främjande av förnybara energikällor och energieffektivitet är enorm. I en rapport från Greenpeace(4) uppges att det finns en sysselsättningspotential på över 8 miljoner inom förnybara energikällor och energieffektivitet världen över.

Erfarenheterna i Tyskland bekräftar dessa prognoser och visar tydligt att den starka utbyggnaden inom sektorn för förnybara energikällor har direkt inverkan på sysselsättningen. I Tyskland har 250 000 nya arbetstillfällen skapats på grundval av lagstiftning om förnybar energi, vilket innebär att Tyskland intar en ledande roll i internationell jämförelse. Sedan lagstiftningen trädde i kraft 2000 har den medfört en stadig ökning av nya arbetstillfällen, även indirekta sysselsättningseffekter. Enligt prognoserna kommer det 2020 att finnas 400 000 fler sysselsatta. I nettoberäkningsmodellen i kommissionens rapport om sysselsättningen i Europa 2009(5) tar man inte hänsyn till att den ökade sysselsättningen inom nya hållbara sektorer, till exempel förnybara energikällor i Tyskland, ytterligare stabiliseras genom ökad export. Kommissionen fastställer sina nettotillväxtsiffror enbart på grundval av EU:s inre marknad, samtidigt som man glömmer EU:s potential att inta en världsledande roll i övergången till en hållbar ekonomi.

Det tyska exemplets framgång beror förvisso till största delen på lagen om förnybara energikällor (EEG), lagen om s.k. energipass och offentligt stödda kreditprogram, som har gett investerare långsiktiga och tillförlitliga ramar. Utan dessa klara politiska och finansiella riktlinjer skapas ingen arbetsmarknadspotential.

Andra EU-länder följer numera det tyska exemplet. EU måste därför i Europa 2020-strategin fastställa åtaganden om tillförlitliga ramar och tidigt vidta rättsliga åtgärder. Medlemsstaterna måste inom ramen för sina kompetensområden snarast följa efter. Detta innebär också att övergången till en hållbar ekonomi måste vara förankrad som ett centralt mål i alla förfaranden för beviljande av EU-medel, särskilt när det gäller strukturfonderna. Under de kommande tio åren måste vi systematiskt främja de nödvändiga investeringarna.

Det är svårt att beräkna den faktiska sysselsättningspotentialen av en ny hållbar utveckling, och de rapporter som anges i inledningen till detta betänkande är därför vaga och delvis motsägande när det gäller konkreta siffror. Beräkningarna skiljer sig alltför mycket beroende på förutsättningarna. Det visar exemplet med transportsektorn.

I UNEP-rapporten(6) undersöks övergången av rörligheten i städer från motordriven persontrafik till effektiva kollektiva lokaltrafiksystem, och en multiplikator på 2,5–4,1 anges för sysselsättningspotentialen. De stödåtgärder som kommissionen emellertid har vidtagit hittills gör att sektorn för kollektiv lokaltrafik hamnar under enorm press. Samtidigt som det för utveckling av elbilar finns ofantliga forsknings- och industrimedel, omfattas sektorn för kollektivtrafik och motsvarande transportmedel inte av stödprogrammen. I städerna står båda dessa transportformer i direkt konkurrens till varandra. Den möjliga sysselsättningspotentialen för hållbar rörlighet kan utvecklas ordenligt först när denna potential frigörs med hjälp av politiska ramar och finansiella riktlinjer. I likhet med kollektivtrafiken finns potentialen här inom försäljning och tjänster som rör cykeltrafiken. I miljövärderingsperspektiv kommer båda dessa transportmedel före elbilen.

En ny hållbar ekonomi för ett socialt inkluderande Europa

Övergången till en hållbar ekonomi är inte bara en miljömässig nödvändighet, utan den måste utgöra en del av vår strategi för ett socialt Europa. En lyckad övergång beror huvudsakligen på acceptansen bland Europas invånare och denna acceptans kan endast uppnås om vi kan visa att våra strategier för en övergång till en hållbar ekonomi är socialt rättvisa och på lång sikt leder till högre sysselsättning, bättre arbetsvillkor och en ännu starkare social trygghet. Målet med en ny hållbar ekonomi måste vara social och miljömässig hållbarhet, och en socialt rättvis övergångshantering är grunden för en sådan strategi.

Bra arbete

Frågan om kvaliteten på sysselsättning är särskilt viktig. Osäkra anställningskontrakt används ofta för lågkvalificerade arbeten. På grundval av Europeiska rådets breda definition av hållbar utveckling anser jag att målet med det här betänkandet inte enbart är att göra en numerisk analys av den gröna sysselsättningspotentialen, utan även att undersöka frågan om hur bra arbetsvillkor kan garanteras för ”gröna arbetstillfällen” och hur övergången till en hållbar ekonomi kan göras socialt rättvis.

Vid utarbetandet av betänkandet blev det snabbt tydligt att aspekten arbetsvillkor är ett centralt inslag i de nya branscherna. Både anställda inom solenergibranschen, till exempel i Östtyskland, och företrädare för vindkraftindustrin kritiserar det höga produktionstryck som tillsammans med det internationella konkurrenstrycket leder till låga löner och dåliga arbetsvillkor. Under dessa förutsättningar är det mycket svårt att få arbetstagare att byta bransch, till exempel från kolindustrin, där man sedan länge har garanterat bra arbetsvillkor och social trygghet. I samtal med arbetsgivarorganisationer och fackföreningar blir det tydligt att det avgörande problemet inom dessa nya sektorer emellertid är att det saknas representativa nätverk på båda sidor. Inledande projekt syftar till att främja uppbyggnad av sådana strukturer och mitt betänkande stöder klart och tydligt dessa ansträngningar.

Kompetenskrav

En socialt rättvis övergång innebär också att man befattar sig med frågan om utbildning. Det handlar främst om att se till att den gröna ekonomins sysselsättningspotential verkligen kan utnyttjas. Tillväxtpotentialen kan endast frigöras om arbetstagare inom vissa sektorer är tillräckligt välutbildade. Man måste också se till att övergången skapar möjligheter för alla, unga som äldre, kvinnor och personer i och utanför arbetsmarknaden. I dagsläget går det inte att med säkerhet förutsäga vilken kompetens som kommer att krävas och i vilken omfattning. Det står dock klart att vi måste inrikta det förväntade utbildningsutbudet liksom strategierna för livslångt lärande mot hållbarhet, och skräddarsydda program kommer att bli nödvändiga för att till exempel också kvinnliga arbetstagare som har arbetat 30 år inom kolindustrin får möjlighet till förändring. För att lyckas med det stora behovet av ny kompetens och omskolning/fortbildning måste en analys göras av vilka grupper bland de sysselsatta och arbetssökande som behöver särskilt stöd och därefter måste motsvarande åtgärder planeras.

En socialt rättvis övergång

Övergången kräver ett stort mått av flexibilitet och i vissa fall även rörlighet. Det ofta nämnda exemplet Danmark visar att människor ser ett stort mått av flexibilitet på arbetsmarknaden som en chans och inte en risk om det finns social trygghet genom statliga system och ett starkt samarbete mellan arbetsmarknadens parter och om hanteringen av den förväntade kompetensen öppnar nya möjligheter. En förutsättning för en lyckad övergång till en hållbar ekonomi är att arbetstagarna är garanterade social trygghet i de övergångsfaser som krävs.

(1)

Europeiska rådets slutsatser av den 10–11 december 2009.

(2)

IPCC: Climate Change 2007: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, Core Writing Team, Pachauri, R.K. and Reisinger, A. (Eds.), IPCC, Genève, Schweiz.

(3)

ILO:s bakgrundsinformation om globala utmaningar för hållbar utveckling och strategier för gröna jobb, som lades fram vid G8-konferensen med ministrarna för arbetsmarknad och sysselsättning i Niigata, Japan, den 11‑13 maj 2008.

(4)

2009 års rapport från Greenpeace och Europeiska rådet för förnybar energi (EREC): ”Working for the climate: renewable energy and the green job revolution”.

(5)

Kommissionens rapport om sysselsättningen i Europa 2009.

(6)

2008 års initiativ för gröna jobb från UNEP, ILO, IOE och IFS: ”Green Jobs: Towards Decent Work in a Sustainable, Low-Carbon World”.


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (25.6.2010)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi

(2010/2010(INI))

Föredragande: Edward Scicluna

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att den nuvarande globala ekonomiska och sociala krisen, som har lett till att förändringarna i energianvändning och minskningen av koldioxidutsläpp går långsammare, inte bör hindra medlemsstaterna från att gå mot en konkurrenskraftig, mer hållbar och mer resurseffektiv ekonomi eftersom detta kommer att göra att de blir mer motståndskraftiga, mindre beroende av allt dyrare import och mer konkurrenskraftiga.

2.  Europaparlamentet anser att en europeisk sysselsättningsstrategi måste beakta klimatförändringarnas ekonomiska effekter för de europeiska arbetsmarknaderna, ekonomisk verksamhet som syftar till att åstadkomma en anpassning till dessa förändringar och annan verksamhet som är ett resultat av förändringar av politiken i syfte att mildra klimatförändringarna.

3.  Europaparlamentet betonar att man kan främja en miljöeffektiv ekonomi och gröna jobb genom att överföra skattebördan från arbete och företag till icke-förnybara energiresurser och att detta också kommer att förhindra negativa miljöeffekter.

4.  Europaparlamentet betonar att kommissionen bör ta tillfället i akt att i samband med förberedelsen av nästa fleråriga budgetram främja en marknad med hållbara arbetstillfällen genom att fokusera på gröna jobb.

5.  Europaparlamentet ber Eurostat, OECD och alla medlemsstaters statistikbyråer att överväga att omstrukturera den statistiska indelningen av ekonomisk verksamhet för att bättre återspegla de nya miljöindustrierna, som för närvarande är osynliga eftersom de ingår i den konventionella näringsgrensindelningen, genom att införa en separat Nace‑kod.

6.  Europaparlamentet noterar att sektorn för miljövaror och miljötjänster enligt OECD har potential att tillhandahålla arbetstillfällen som avser många olika kvalifikationer och färdigheter, inbegripet för lågkvalificerade arbetstagare, och uppmanar kommissionen att fästa särskild uppmärksamhet vid denna känsliga grupp.

7.  Europaparlamentet anser, med tanke på den demografiska utvecklingen, att det finns en stor potential för att utveckla hållbara arbetstillfällen på området för sociala och hälsovårdsrelaterade tjänster, som bör utnyttjas för att uppnå en effektiv sysselsättningspolitik.

8.  Europaparlamentet anser att sysselsättningspolitiken spelar en central roll för att bekämpa fattigdom och social utslagning och begär därför, i linje med ILO:s program om anständigt arbete, kvalitativt goda arbetsvillkor och löner som både garanterar försörjningen och står för en lämplig del av BNP.

9.  Europaparlamentet betonar att det för övergången till en grön ekonomi kommer att krävas lämpliga utbildningsprogram, och i vissa fall måste universiteten överväga att erbjuda helt nya studieområden och ämnen, och uppmanar medlemsstaterna att omgående ta itu med den kompetensklyfta som redan finns mellan tillgängliga arbetstagare och de gröna industriernas behov.

10. Europaparlamentet begär effektiva finansieringssystem och skatteincitament för att hjälpa små och medelstora företag att gå mot en grön sysselsättningspolitik och garantera gröna innovationer och grön produktion.

11. Europaparlamentet begär att näringslivet ska delta i miljöinnovationen, eftersom företagare spelar en mycket viktig roll för att i högre grad sprida miljöinnovationen. Parlamentet noterar i detta sammanhang att det kommer att vara mycket viktigt att informera företagarna genom att visa på nya företagsmöjligheter för att strategin för att utveckla resurseffektiva ekonomier och hållbara industrier ska bli framgångsrik.

12. Europaparlamentet vidhåller att medlemsstaterna, inför den påskyndade omstrukturering som planeras som svar på både den globala krisen och klimatförändringarna, bör uppmanas att utarbeta en ram som tydligt uppger hur regeringarna, arbetsgivarna och arbetstagarna förväntas anpassa sig.

13. Europaparlamentet instämmer med att en europeisk sysselsättningsstrategi bör ge en så bred definition som möjligt av ”gröna arbetstillfällen, men anser att åtskillnad bör göras mellan föroreningsbegränsning, återvinning, avfallshantering, förvaltning av vattenresurserna, vattenbehandlingsverksamhet, naturskydd, utarbetande av miljöteknik, framställande av förnybar energi och tillhörande utrustning och miljövänlig forskning och utveckling.

14. Europaparlamentet är oroat över bristen på arbetskraftens rörlighet på EU:s inre marknad. Parlamentet betonar att det fortfarande finns begränsningar för den fria rörligheten för arbetskraft från de nya medlemsstaterna och att möjligheten att överföra sociala rättigheter är begränsad.

15. Europaparlamentet är oroat över den långsiktiga osäkra situation som har utvecklats på EU:s arbetsmarknad under de två senaste årtiondena, som innebär att unga människor i allt högre grad tenderar att arbeta med kortsiktiga kontrakt med sämre arbetsvillkor. Parlamentet anser att nya arbetstillfällen som skapas under dessa förhållanden inte kan anses vara hållbara. Parlamentet anser att man måste åtgärda dessa strukturella brister med målet att utveckla sysselsättningspotentialen för en ny hållbar ekonomi.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.6.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Pascal Canfin, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Diogo Feio, Elisa Ferreira, Vicky Ford, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Enikő Győri, Liem Hoang Ngoc, Othmar Karas, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Astrid Lulling, Hans-Peter Martin, Arlene McCarthy, Íñigo Méndez de Vigo, Sławomir Witold Nitras, Ivari Padar, Alfredo Pallone, Anni Podimata, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Ivo Strejček, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Elena Băsescu, David Casa, Iliana Ivanova, Syed Kamall, Philippe Lamberts


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (8.6.2010)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

om att utveckla sysselsättningspotentialen i en ny hållbar ekonomi

(2010/2010(INI))

Föredragande: Rovana Plumb

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att ekonomin efter krisen utgör en stor möjlighet för hållbar tillväxt grundad på social rättvisa och miljöeffektivitet. Parlamentet noterar att omvandlingen av de europeiska ekonomierna från förorenande till miljöeffektiva kommer att leda till genomgripande förändringar inom produktion, distribution och konsumtion, vilket bör utnyttjas som en chans att uppnå verklig hållbarhet utan att för den skull sätta välstånd och jobb på spel. Parlamentet tycker att övergången till en ekonomi som grundar sig på icke-förorenande energikällor bör ses som ett tillfälle till investeringar i hållbar utveckling och inte bara som en börda för offentliga och privata budgetar.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla statistiska verktyg för att utvärdera den nettosysselsättning som skapas av den gröna ekonomin.

3.  Europaparlamentet anser att hållbar utveckling bygger på en långsiktig vision där den ekonomiska tillväxten, den sociala sammanhållningen och miljöskyddet går hand i hand och ömsesidigt stöder varandra. Parlamentet understryker den potential som skapandet av gröna jobb har på en hållbar ekonomi och stöder ILO:s definition om att alla arbetstillfällen som främjar en hållbar utveckling är gröna jobb. Alla arbetstillfällen i den gröna sektorn bör dock åtföljas av goda arbetsvillkor.

4.  Europaparlamentet konstaterar att antalet gröna jobb i Europa beräknades 2009 uppgå till 3,4 miljoner.

5.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att genast ta itu med klimatförändringarna för att begränsa uppvärmningen till 2°C jämfört med förindustriella nivåer. Parlamentet anser att minskningsmålet på 20 % som nu håller på att genomföras till 2020 inte är i linje med huvudmålet och ser fram emot förslaget att höja minskningsmålet till minst 30 % så fort som möjligt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta särskilda politiska riktlinjer som garanterar övergången mot en grön ekonomi, i synnerhet när det gäller att omskola arbetstagare till gröna jobb och stödja en omställning av den europeiska industrin till att bli mer miljövänlig på en global marknad, såväl som att uppmuntra den privata sektorn att investera i teknik med låga utsläppsnivåer som är gynnsamma för innovation och sysselsättning.

6.  Europaparlamentet understryker att ett stabilt och långsiktigt regelverk är en förutsättning för att uppnå den gröna sysselsättningspotentialen fullt ut. För att kunna uppnå Europa 2020-strategins sysselsättningsmål för gröna jobb anser parlamentet att det är nödvändigt att vidta konkreta och lagligt bindande åtgärder för att åstadkomma en absolut minskning i användningen av naturresurserna vid sidan av andra miljömål.

7.  Europaparlamentet tycker att EU:s nuvarande och föreslagna miljölagstiftning har betydande potential att skapa nya jobb inom områden som har att göra med luft, mark, vatten, energi, offentliga tjänster, jordbruk, transport, skogsbruk och miljöförvaltning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra sådan EU-lagstiftning som kan leda till nya investeringar i miljövänlig teknik och jobb.

8.  Europaparlamentet påpekar att ett krav på miljövänliga jordbruksmetoder skulle leda till betydligt ökad sysselsättning och inkomst i jordbrukssektorn.

9.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att lägga större tonvikt vid den biologiska mångfalden i skapandet av gröna jobb över hela Europa, särskilt genom att införa Natura 2000-nätverken. Parlamentet påpekar att ekoturismen är en föregångssektor i skapandet av gröna jobb, eftersom tillväxten i denna sektor ligger på 20 procent årligen. Parlamentet ser också en potential i de arbetstillfällen som uppstår på grund av fritidsverksamhet med anknytning till naturen.

10. Europaparlamentet understryker att bidragen till en grönare tätortstrafik skulle gagna sysselsättningen om investeringarna gjordes i kollektivtrafiken.

11. Europaparlamentet anmodar kommissionen att ge sin definition av ”gröna jobb” och uppmuntrar vidare kommissionen att prioritera gröna jobb när den drar upp riktlinjerna för förnybar energi, energieffektivitet, avfallshantering och återvinning samt renovering av byggnader.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2011 föreslå en strategi som omfattar både lagstiftningsåtgärder och andra typer av åtgärder för att uppmuntra till gröna jobb som skapar såväl tillväxt som välstånd för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera sin politik för att omskola arbetstagare till gröna jobb med övrig EU-politik. Parlamentet understryker hur viktigt det är att inbegripa alla typer av arbetstillfällen i denna strategi, oavsett om det gäller är hög-, medel- eller lågkvalificerade arbeten.

13. Europarlamentet framhåller att punkt 8 i rådets slutsatser av den 21 oktober 2009 uppmanar kommissionen att sektorsvis omgående se över de subventioner som innebär negativa konsekvenser för miljön och som inte är förenliga med en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål reagera på dessa slutsatser och undersöka möjligheterna att omfördela dessa subventioner i budgeten till stöd för ny verksamhet kopplad till en hållbar ekonomi.

14 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en nionde nyckelkompetens om miljö, klimatförändringar och hållbar utveckling – centrala i ett kunskapssamhälle – i ramverket för livslångt lärande.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa utbildningssystemen för att bättre möta de krav som en ny hållbar ekonomi innebär.

16. Europaparlamentet tror att när det gäller medborgarnas välfärd så går miljö och socialpolitik hand i hand på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Parlamentet påpekar att de organisationer som satsar på miljöeffektiva metoder kommer att bidra till en bättre arbetsmiljö för personal och anställda, vilket i sin tur gör dem mer produktiva. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja den europeiska miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen (Emas) och att uppmuntra alla ekonomiska sektorer att försöka åstadkomma en Emas-registrering.

17. Europaparlamentet påminner om att offentliga upphandlingar utgör en stor del av marknaden och kan ge viktiga impulser att göra ekonomin grön. Parlamentet uppmanar därför till att det vid alla offentliga upphandlingar ska krävas höga miljöstandarder.

18. Europaparlamentet är övertygat om att införandet av resurseffektiv grön teknik inte kommer att räcka för att uppnå en hållbar utveckling så länge som produktivitetsökningar tas ut som inkomstökningar. Dessutom anser parlamentet att det skulle vara klokt ur ett miljöperspektiv att låta produktivitetsvinster leda till mer fritid och kortare arbetsdagar, i stället för högre löner och ständigt ökande konsumtion.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta erfarenhet och bästa praxis vad gäller sysselsättningsmöjligheter när man handskas med klimatförändringarnas ekonomiska, sociala och miljömässiga följder.

20. Europaparlamentet anser att det behövs betydligt mer forskning för att mäta i vilken grad miljö- och klimatpolitiken påverkar nettoökningen av sysselsättningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera detta område under det åttonde ramprogrammet.

21. Europaparlamentet anser att mer bör göras för att internalisera externa kostnader och uppmanar kommissionen att använda nuvarande politiska instrument, eller utveckla nya om så behövs, för att kostnadsfördela samt att se till att framtida politiska förslag återspeglar de slutsatser som dras.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lansera informations‑ och upplysningskampanjer om hur man skapar gröna jobb i en hållbar ekonomi.

23. Europaparlamentet instämmer i att icke-statliga organisationer och fackföreningar spelar en viktig roll i utvecklingen av den potential som gröna jobb innebär när det gäller att som arbetsgivare bidra till beslutsprocessen och höja allmänhetens medvetenhet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

2.6.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

53

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

János Áder, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Bairbre de Brún, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Julie Girling, Françoise Grossetête, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter Liese, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Sirpa Pietikäinen, Mario Pirillo, Pavel Poc, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Oreste Rossi, Daciana Octavia Sârbu, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Catherine Soullie, Salvatore Tatarella, Anja Weisgerber, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Christofer Fjellner, Gaston Franco, Mairead McGuinness, Rovana Plumb, Bart Staes, Kathleen Van Brempt, Anna Záborská


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (24.6.2010)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över att utveckla sysselsättningspotentialen i en ny hållbar ekonomi

(2010/2010(INI))

Föredragande: Ilda Figueiredo

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

   med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 december 2007 om förkommersiell upphandling (KOM(2007)0799),

   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU(1) av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning),

   med beaktande av rådets slutsatser av den 22–23 november 2007 om vetenskapliga uppgifter i den digitala tidsåldern: tillgång, spridning och bevarande.

A. Den ekonomiska och finansiella krisen har haft en mycket negativ inverkan på de nationella offentliga budgetarna.

B.  Siffror i grönboken om demografiska förändringar (KOM(2005)0094) visar att antalet personer i arbetsför ålder i EU kommer att minska med 20,8 miljoner (6,8 procent) mellan 2005 och 2030 och att antalet personer över 60 år nu ökar dubbelt så snabbt som före 2007 – med omkring två miljoner varje år jämfört med en miljon tidigare.

1.  Europaparlamentet anser att en ny hållbar ekonomi för EU ska säkerställa en väl avvägd ekonomisk och social utveckling. Parlamentet efterlyser en ambitiös, hållbar industripolitik med tonvikt på resurseffektivitet. Parlamentet framhåller att den gröna ekonomin måste erbjuda möjligheter till anständiga och välbetalda arbeten och fokusera på miljöskyddet.

2.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att föra en ambitiös, förutsebar och stabil politik, särskilt när det gäller energi- och klimatfrågor, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att mobilisera resurser för det dubbla målet att motverka klimatförändringarna och skapa sysselsättning och hållbar tillväxt, samtidigt som man lever upp till principerna om sund budgetförvaltning. Parlamentet understryker därför att det är viktigt att göra EU-målet om att sänka energikonsumtionen med 20 procent till 2020 bindande och upprepar sitt stöd för rådets åtagande att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent i Europa fram till 2050.

3.  Europaparlamentet anser dock att man förbisett att det finns en rad gemensamma utmaningar för EU:s medlemsstater, där det endast är meningsfullt med gemensamma europeiska insatser.

4.  Europaparlamentet understryker att det måste utvecklas potential för sysselsättning av hög kvalitet i en ny hållbar ekonomi och att detta kräver att man i sitt förändringsarbete riktar in sig på lösningar på de stora samhällsfrågorna såsom arbetslöshet och fattigdom, klimatförändringar, en åldrande befolkning och otillräckliga resurser. Parlamentet framhåller betydelsen av industri- och forskningspolitik som bygger på öppen innovation och kluster, för att främja ett kunskapsutbyte mellan olika ekonomiska aktörer i den offentliga och privata sektorn och för att stimulera innovation.

5.  Europaparlamentet konstaterar att det saknas en sammanhängande EU-strategi som inbegriper miljöinnovation och som är inriktad både på att minska förorening och på effektiv resursanvändning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla en europeisk teknikplattform med sikte på att minska resursanvändningen i produktionsprocesserna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta reformeringen av de finansiella instrumenten för att göra dessa mer miljövänliga och långsiktiga, och för att främja privata investeringar och skapa fler och bättre arbeten i framtiden.

7.  Europaparlamentet betonar att en klok användning av finansieringsmekanismer och finansieringsinstrument samt allmänpolitisk vägledning kan bidra till att mobilisera betydligt mer medel från den privata sektorn för att stödja investeringar och skapa nya arbeten.

8.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt med gemenskapsramar för forskning och utveckling med en tillfredsställande budget för att stödja offentlig och privat forskning och göra forskningsresultaten tillgängliga på ett enkelt och obyråkratiskt sätt så att mikroföretag och små och medelstora företag kan göra förändringar när det gäller framför allt energieffektivitet, energiinfrastruktur, användning av nya och förnybara energikällor och koldioxidsnåla produktionsprocesser samt återvinning och rationellt utnyttjande av resurser och när det gäller att skapa anständiga och välbetalda arbeten med tillhörande rättigheter. Parlamentet upprepar att målet om 3 procent i FoU-investeringar måste uppnås så att forskningen kan skapa mervärde för den europeiska ekonomin, vilket kan få högutbildade arbetstagare att stanna kvar i EU.

9.  Europaparlamentet framhåller att små och medelstora företag samt mikroföretag har en nyckelroll i utvecklingen av den hållbara ekonomin. Parlamentet beklagar att de kan få problem att förutse nya ekonomiska tendenser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hjälpa företagen att fastställa vilka områden som kan komma att beröras av utvecklingen av den hållbara ekonomin, särskilt när det gäller områdena förnybar energi och energisparande, att underlätta tillgången till mikrokrediter, t.ex. från det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter, samt informera om hur man ansöker om mikrokrediter.

10. Europaparlamentet påpekar att om de europeiska forskarna och företagen inte förmår omsätta sina forskningsresultat i kommersiella produkter kommer vi inte att få den nödvändiga ekonomiska tillväxten och den därav följande sysselsättningsökningen i en innovationsbaserad ekonomi. Parlamentet hänvisar till kommissionens resultattavla för innovation enligt vilken det finns en innovationsklyfta på 30 procent i förhållande till USA och på 40 procent i förhållande till Japan.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i närmare samarbete med medlemsstaterna utarbeta prognoser på medellång och lång sikt över den kompetens som kommer att behövas på arbetsmarknaden samt främja partnerskap mellan universitet och näringsliv för att lotsa ut unga människor på arbetsmarknaden och bidra till att upprätta ett kunskapsbaserat samhälle, utveckla den tillämpade forskningen och ge nyutexaminerade bättre utsikter på arbetsmarknaden.

12. Europaparlamentet är medvetet om att finansieringssystemen på EU-nivå, på nationell och regional nivå fortfarande är dåligt samordnade och understryker därför att programmen och stödet behöver samordnas på flera nivåer för att öka samverkan mellan olika gemensamma politiska åtgärder som genomförs med hjälp av strukturfonderna, fonderna för jordbruk och landsbygdsutveckling, ramprogrammet för forskning samt programmet för konkurrenskraft och innovation (CIP) så att en hållbar, resurseffektiv ekonomi kan uppnås. När det gäller finansiering enligt den gemensamma jordbrukspolitiken anser parlamentet att man ytterligare bör överväga en mer omfattande omställning från direktstöd till landsbygdsutveckling och utveckling av ett miljömässigt hållbart jordbruk.

13. Europaparlamentet påpekar att övergången till en ny hållbar ekonomi är en komplex företeelse som kräver att särskild uppmärksamhet ägnas åt de områden som drabbas av avindustrialisering genom lämpligt ekonomiskt stöd och lämpliga mekanismer och integrerade insatser, som är inriktade på hållbar utveckling och en mer innovationsbaserad ekonomi och som kan skapa anständiga, välbetalda arbeten med tillhörande rättigheter samt minska de sociala orättvisorna och de regionala skillnaderna. Arbetsmarknadens parter är viktiga för att uppnå dessa mål.

14. Europaparlamentet anser att de demografiska utmaningarna kräver en bredare strategi där sysselsättning skapas i kombination med att nya och kommande behov på den europeiska arbetsmarknaden tillgodoses. Därför behövs det ytterligare framsteg i fråga om EU‑arbetstagarnas rörlighet, även för forskare och andra yrkesverksamma, med målet att uppnå ett Europa utan gränser inom EU:s inre marknad.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att be medlemsstaterna se över övergångsbestämmelser som reglerar tillträdet till deras arbetsmarknader som ett sätt att upprätthålla sysselsättningen inom EU under den globala ekonomiska krisen.

16. Europaparlamentet påpekar att energi- och resurseffektivitet kommer att ge en avgörande konkurrensfördel i framtiden. Parlamentet understryker att en satsning på energieffektivitet inte bara bidrar till ett mångfacetterat näringsliv och till att minska växthusgasutsläppen utan också kan ge sociala förmåner samt skapa många arbetstillfällen med tillhörande rättigheter, vilket kommer att hjälpa medlemsstaterna att få bukt med den nuvarande ekonomiska krisen och uppnå hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta sektorers arbetskraftsintensitet när de utformar sina energistrategier.

17. Europaparlamentet anser att övergången till en ny hållbar ekonomi och förändringar i företags eller sektorers produktionsprocesser bör åtföljas av lämplig fortbildning, särskilt yrkesutbildning för ungdomar och utbildningsprogram för livslångt lärande, särskilt för personer över 50 år som är mer utsatta, vilket också kommer att skapa nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att öka utbudet av sådan utbildning och sådana program. Parlamentet betonar vikten av en förbättrad dialog med företagen så att dessa kan förutse vilka sociala förändringar som krävs för att anpassa sig till den nya hållbara ekonomin, särskilt i företag vars verksamhet bygger på fossila bränslen. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att se till att denna dialog kommer till stånd så att den ekologiska omvandlingen sker under rättvisa former.

18. Europaparlamentet efterlyser samarbete mellan medlemsstaterna för att bekämpa svart arbete, eftersom den svarta ekonomin är ett problem i hela EU. Parlamentet anser att åtgärderna mot svart arbete bör ökas i medlemsstaterna och på EU-nivå.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma sysselsättningsriktlinjer som aktivt stöder en ökad sysselsättning för arbetstagare under 25 år eller över 50 år och som tar full hänsyn till de svårigheter som unga och äldre möter.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för att minska det kompetensgap som redan finns mellan den tillgängliga arbetskraften och de nya hållbara branschernas behov. Parlamentet framhåller vikten av att understödja praktikplatser för ungdomar, som en form av övergång mellan utbildning och yrkesliv. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att ge incitament till arbetsgivare som erbjuder lågutbildade eller outbildade personer utbildning och möjlighet att skaffa sig praktiska erfarenheter direkt på arbetsplatsen. Parlamentet framhåller slutligen att digital kompetens för alla EU-medborgare bör få starkt stöd i EU och nationell politik eftersom det är viktig kompetens som ökar den sociala integreringen och den europeiska arbetskraftens konkurrensfördel.

21. Europaparlamentet betonar betydelsen av att den offentliga sektorn föregår med gott exempel, antar framsynta upphandlingsnormer och ger incitament och information, särskilt inom områden såsom energi, byggande av infrastruktur och anläggningar samt transport och kommunikation för att skapa arbetstillfällen med tillhörande rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja att man vid offentlig upphandling, och särskilt förkommersiell upphandling, inbegriper miljömässiga och sociala normer förutom klausuler om lokalt innehåll samt företag som är verksamma inom den hållbara och solidariska ekonomin, särskilt små och medelstora företag.

22. Europaparlamentet betonar också betydelsen av privata investeringar och understryker att det endast är genom privata investeringar som vi kan tillgodose finansieringsbehovet. Parlamentet påpekar att det är stora variationer i hur mycket privatägda företag investerar i FoU, från 5–7 procent för IKT- och läkemedelsindustrin till ca 1 procent av vinsten för energiföretag. Parlamentet uppmanar EU att skapa de rätta grundförutsättningarna som ger näringslivet incitament att investera.

23. Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen och medlemsstaterna att dra nytta av framgången med återuppbyggnadsfonden och inrätta ett nytt gemenskapsinitiativ, inbegripet pilotprojekt, för en omställning till en ny hållbar ekonomi.

24. Europaparlamentet konstaterar att ytterligare insatser behövs för att få till stånd en verklig EU-harmonisering av minimikraven för arbetstidens förläggning med hänsyn till arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla ett särskilt stödinstrument för dem som arbetat inom den offentliga sektorn och förlorat sitt arbete under den ekonomiska och finansiella krisen, liknande Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekterna för EU företag som drabbats av globalisering eller ekonomisk kris.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.6.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

49

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Ioan Enciu, Adam Gierek, Norbert Glante, Fiona Hall, Edit Herczog, Lena Kolarska-Bobińska, Béla Kovács, Philippe Lamberts, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Anni Podimata, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Niki Tzavela, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Alejo Vidal-Quadras, Henri Weber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ilda Figueiredo, Andrzej Grzyb, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Vladko Todorov Panayotov, Markus Pieper, Mario Pirillo, Vladimír Remek, Frédérique Ries, Hermann Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Izaskun Bilbao Barandica, Jan Zahradil

(1)

EUT L 153, 18.6.2010, s. 13.


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (24.6.2010)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi

(2010/2010(INI))

Föredragande: Kerstin Westphal

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att EU:s sammanhållningspolitik har en avgörande roll när det gäller att utveckla sysselsättningspotentialen i en hållbar ekonomi, eftersom sammanhållningspolitiken bidrar till att avlägsna de regionala skillnaderna och stimulera ekonomin i syfte att skapa ett samhälle med full sysselsättning. Parlamentet framhåller de regionala och lokala myndigheternas roll för att främja en hållbar ekonomi och understryker att regionerna bör använda strukturfonderna och Sammanhållningsfonden för att ta initiativ till att skapa nya hållbara arbetstillfällen. Parlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna använder Europeiska socialfonden för att investera i kompetensutveckling, sysselsättning, utbildning och omskolning i syfte att skapa fler och bättre arbetstillfällen genom nationella, regionala och lokala projekt. Parlamentet anser att även äldre människors yrkeslivserfarenhet kan bidra till dessa initiativ, med tanke på att denna åldersgrupp ökar bland EU:s befolkning. Parlamentet rekommenderar de regionala och lokala myndigheterna att hålla fortlöpande kontakter med näringslivet, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och icke-statliga organisationer för att på medellång och lång sikt kunna planera behoven på arbetsmarknaden.

2.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av integrerad stadsutveckling, och att en hållbar ombyggnad av mindre gynnade stadsdelar skulle kunna fungera som pilotprojekt. Parlamentet anser att detta förutsätter att det finns ett tydligt politiskt regelverk, som innebär att den urbana dimensionen för stöd genom strukturfonderna behålls.

3.  Mot bakgrund av den aktuella ekonomiska krisen och frågan om klimatförändringarna betonar Europaparlamentet att det är ytterst viktigt att stödja utvecklingen av en miljövänlig ekonomi. Parlamentet påpekar att lokala och regionala organ spelar en central roll i utvecklingen mot ökad hållbarhet, särskilt tack vare deras förmåga att främja banden mellan utbildnings- och forskningsanstalter och små och medelstora företag. Parlamentet understryker i detta sammanhang att EU:s sammanhållningspolitik utgör ett centralt verktyg, som kan bidra till att inte enbart bekämpa klimatförändringarna med en klok energipolitik, utan även skapa tänkbara nya ekonomiska möjligheter och sysselsättningsmöjligheter för medborgarna.

4.  Europaparlamentet påpekar att klimatförändringarna påverkar regionerna i Europa på olika sätt. Enligt en studie av kommissionen(1) är regionerna i Syd‑ och Östeuropa, där mer än en tredjedel av EU:s invånare bor, mest utsatta för klimatförändringar. Parlamentet påpekar också att de mest sårbara befolkningsgrupperna drabbas hårdast och att detta kan leda till ökade regionala och sociala skillnader.

5.  Europaparlamentet är medvetet om att regionala och lokala organ spelar en viktig roll när det gäller utbildning, som är grundläggande för att man ska kunna skaffa sig ytterligare framtidsinriktad kompetens, bl.a. genom livslångt lärande och omskolning. Parlamentet påpekar att ansvaret för ramarna för utbildning och vidareutbildning av ungdomar, även av dem som avbryter sin skolgång och saknar kvalifikationer, i många stater ligger på regional och lokal nivå, och uppmuntrar därför regionerna att använda strukturfonderna för utbildningsinfrastruktur, framför allt i mindre gynnade stadsdelar och regioner, och att genom detta stöd möjliggöra en omfattande skolutbildning som är öppen för alla. Parlamentet hänvisar till den viktiga (utbildnings-)potential som sammankopplingen av regionala och lokala organ med företag och organisationer innebär för att skapa hållbara arbetstillfällen inom områdena kollektivtrafik, rörlighet i städer, utbildning samt forskning och utveckling, med betoning på lika möjligheter.

6.  Europaparlamentet betonar hur viktig Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) är för den regionala klusterbildningen genom kopplingen mellan forskning, innovation och infrastruktur på plats och med ny teknik, till exempel för förnybar energi och energieffektivitet. Parlamentet understryker vidare att det särskilt i stadsområden är de regionala och lokala myndigheterna som har de bästa förutsättningarna och som är de mest lämpade att skapa de villkor som krävs för att öka klusterbildningen av innovativa företag. Parlamentet anser att klusterbildning avsevärt kan stimulera den lokala ekonomiska utvecklingen och skapa nya arbetstillfällen i regionerna.

7.  Europaparlamentet är medvetet om att finansieringssystemen på EU‑nivå och på nationell och regional nivå fortfarande präglas av dålig samordning, och understryker därför att det för att Europa 2020‑målen ska uppnås krävs bättre samordning på alla nivåer mellan programmen och stöd för mer synergi mellan olika gemensamma politikområden genom att man använder strukturfonderna, fonderna för jordbruket och landsbygdsutvecklingen, ramprogrammet för forskning samt ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

8.  Europaparlamentet betonar mervärdet i livslångt lärande och uppmanar medlemsstaterna att noggrant kartlägga den lokala potentialen i syfte att anordna efterfrågestyrd utbildning, som ser till att de tillgängliga resurserna svarar mot de faktiska behoven, och att återupprätta statusen för gymnasial yrkesutbildning genom att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet, framför allt i regioner där den lokala potentialen och traditionella sysselsättningsområden kräver att särskild kompetens och specialkunskaper utvecklas i full utsträckning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna tillräcklig teknisk hjälp med kartläggningen av de lokala behoven, och noterar att gymnasieskolor med yrkesutbildning av hög kvalitet skulle kunna bidra till att minska akademikerarbetslösheten och medföra hållbar sysselsättning.

9.  Europaparlamentet påminner om de små och medelstora företagens centrala roll för att främja innovation i EU. Parlamentet uppmuntrar den privata och offentliga sektorn att använda Europeiska socialfonden för att främja företagaranda och kompetens bland ungdomar samt för att tillhandahålla yrkesvägledning för människor som riskerar att bli arbetslösa.

10. Europaparlamentet betonar i enlighet med fördragen den geografiska rörlighetens betydelse för arbetstagarna. Parlamentet konstaterar att god kollektivtrafik ger bättre rörlighet, vilket i sin tur ger bättre tillgång till arbetstillfällen, och att den multiplikatoreffekt som detta leder till är särskilt viktig i gränsregioner med hög arbetslöshet. Parlamentet uppmuntrar därför regionerna samt de lokala och regionala förvaltningarna, myndigheterna och icke‑statliga organisationerna i gränsområden att använda medel från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden till infrastrukturåtgärder inom ramen för nationella och interregionala samarbetsprogram, samtidigt som Europeiska socialfonden används för att skapa bättre utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter för ungdomar på landsbygden.

11. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med tillväxt‑ och sysselsättningsfrämjande åtgärder på landsbygden för att motverka avfolkning.

12. Europaparlamentet uppmanar de ansvariga myndigheterna i medlemsstaterna samt kommissionen att, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999(2), ta större hänsyn till hållbarheten i samfinansierade åtgärder. Parlamentet uppmanar de ansvariga myndigheterna att binda medel från strukturfonderna på lång sikt och se till att finansiering endast beviljas när det säkerställts att insatserna är varaktiga, i enlighet med artikel 57 i den förordningen. Parlamentet uppmanar de ansvariga myndigheterna att förhindra ”subventionsshopping” med hjälp av lämpliga mekanismer för påföljder.

13. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för pilotprojektet ”Erasmus för lokala och regionala förtroendevalda”, som kan hjälpa kommuner och regioner att utbyta modeller för bästa metod och dessutom kan ge en multiplikatoreffekt inom arbetsmarknadspolitiken. Parlamentet betonar att de delar i projekten som är kopplade till genomförandet måste specificeras och att det behövs ett nära samarbete med Regionkommittén och organisationer som företräder regionala nätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda processen för genomförandet av detta pilotprojekt. Vidare uppmuntrar parlamentet kommissionen att stödja tanken på att inrätta en ”lokal akademi” för detta ändamål.

14. Europaparlamentet rekommenderar de regionala myndigheterna att anta en utvecklingsstrategi som är förenlig med målen för EU 2020-strategin i syfte att skapa nya arbetstillfällen inom ramen för en hållbar ekonomi.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

21.6.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Sophie Auconie, Catherine Bearder, Jean-Paul Besset, Victor Boştinaru, Zuzana Brzobohatá, John Bufton, Alain Cadec, Salvatore Caronna, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Ian Hudghton, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Franz Obermayr, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jens Geier, Catherine Grèze, Andrey Kovatchev, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Elisabeth Schroedter, Richard Seeber, Dimitar Stoyanov

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Marian Harkin, Stanimir Ilchev, Alexandra Thein

(1)

Studie av kommissionen ”Regions 2020 – An Assessment of Future Challenges for EU Regions”, http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docoffic/working/regions2020/pdf/regions2020_en.pdf, (november 2008).

(2)

EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (2.7.2010)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över utvecklande av sysselsättningspotentialen i en ny hållbar ekonomi

(2010/2010(INI))

Föredragande: Britta Thomsen

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Övergången till en ny ekonomi får inte användas som förevändning för att dra ned på olika jämställdhetsåtgärder, utan bör istället betraktas som en unik möjlighet att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i EU eftersom det är en förutsättning för säkerställande av hållbar tillväxt och för att möta kraven från en miljömässig omvandling i ett åldrande samhälle.

B.  Övergången till en ny hållbar ekonomi får inte användas som förevändning för att utestänga de mest sårbara och minst kvalificerade arbetstagarna från arbetsmarknaden och därför måste man undvika fenomenet med utsortering som innebär att de minst kvalificerade ratas först.

C. Enligt nyligen genomförda studier ger närvaro av kvinnor på alla ansvarsnivåer ett mervärde för företagen, särskilt när det gäller deras ekonomiska resultat.

D. Majoriteten av universitetsexamina i EU tas av kvinnor och kvinnorna är i majoritet i kurser i företagsekonomi, förvaltning och juridik, men i minoritet på ledande poster i företag och offentlig förvaltning.

E.  Framför allt på grund av sexistiska stereotyper i skolan och samhället är kvinnor underrepresenterade på områden som felaktigt betraktas som manliga, såsom it, ingenjörsyrken, fysik och tekniska yrken som mekaniker och murare.

F.  En ny ekonomi kommer att formas i ett åldrande samhälle med en krympande arbetsstyrka, vilket gör det nödvändigt att attrahera kvinnor till avlönat arbete genom att anpassa arbetsorganisationen och förbereda arbetsgivare i alla sektorer för en mer diversifierad arbetsstyrka.

1.  Europaparlamentet understryker att vi endast genom att öka kvinnornas deltagande på den europeiska arbetsmarknaden fullt ut kan utnyttja tillväxt- och sysselsättningspotentialen i den nya ekonomin, eftersom den minskande klyftan mellan mäns och kvinnors sysselsättningsnivåer har stått för hälften av ökningen av EU:s totala sysselsättning och en fjärdedel av den årliga ekonomiska tillväxten sedan 1995.

2.  Europaparlamentet framhåller vikten av fokusering på jämställdhet i övergången till en ny hållbar ekonomi eftersom kvinnor löper större risk att hamna i en osäker ställning på arbetsmarknaden p.g.a. osäkra arbetsförhållanden och den fortsatta löneklyfta som råder mellan män och kvinnor. Parlamentet erkänner att kvinnor måste kunna välja vilken typ av arbete de vill utföra, om de vill yrkesarbeta. Parlamentet efterlyser en arbetsmarknadspolitik på nationell nivå som beaktar jämställdhetsdimensionen, och program som stärker kvinnor och ökar deras självförtroende. Parlamentet påminner om att detta kan åstadkommas genom att man höjer nivån på utbildningen för flickor och kvinnor i ämnen som normalt sett är mansdominerade.

3.  Europaparlamentet anser, mot bakgrund av att segregationen mellan män och kvinnor utgör en viktig källa till ojämlikhet på en arbetsmarknad där värdet och lönen för arbete varierar enligt den könsmässiga dominansen i respektive yrke, att gröna jobb kan vara en mekanism som gör att kvinnor får bättre betalt för sitt arbete så att sociala framsteg för kvinnliga arbetstagare uppnås och frågan om fördelningen och löneklyftan mellan män och kvinnor därigenom hanteras.

4.  Europaparlamentet efterlyser ett initiativ från EU för att öka medvetenheten bland arbetsgivarna, i synnerhet i traditionellt sett mansdominerade sektorer, om behovet av och fördelarna med en mer diversifierad arbetsstyrka i ett åldrande samhälle och för att erbjuda arbetsgivarna verktyg för att förbereda sig på ökad mångfald.

5.  Europaparlamentet understryker att gröna jobb i framtiden kan bli ett viktigt tillväxtsegment på EU:s arbetsmarknad, att 20 miljoner arbetstillfällen i EU redan idag kan betraktas som ”gröna” och att aktuella uppgifter visar att sysselsättningen enbart inom sektorn för förnybar energi kan fördubblas till 2,8 miljoner under perioden fram till 2020. Parlamentet uppmanar rådet kommissionen och medlemsstaterna att se till att kvinnor kan dra nytta av detta i lika stor utsträckning som män.

6.  Europaparlamentet påpekar att investeringar i social infrastruktur ger en möjlighet att modernisera Europa och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta kan ses som en parallell strategi till moderniseringen av den fysiska infrastrukturen genom investering i grön teknik. Därför anser parlamentet att jämställdhet mellan kvinnor och män bör vara en politisk prioritering och ett viktigt verktyg.

7.  Europaparlamentet påpekar – mot bakgrund av att endast 30 procent av alla företagare är kvinnor, och att få kvinnor bedriver egen ekonomisk verksamhet – att de hinder som idag ligger i vägen för kvinnor att bli företagare bör undanröjas, eftersom företagare är mycket viktiga för produktiviteten och tillväxten i en hållbar ekonomi.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder, t.ex. lagstiftande åtgärder, för att främja balansen mellan män och kvinnor på ledande poster i företag och politiska organen. Parlamentet välkomnar den norska regeringens beslut att införa en regel om minst 40 procents representation av män respektive kvinnor i styrelserna för privata och offentligt ägda företag.

9.  Europaparlamentet framhåller att riktade åtgärder för att säkerställa kvinnors tillgång till utbildning på alla nivåer genom att bekämpa manliga och kvinnliga stereotyper och tillhandahålla livslångt lärande är viktiga för att bryta könssegregationen på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser adekvat utbildning för att förebygga en underrepresentation av kvinnliga arbetstagare i gröna jobb, eftersom alternativet att kvinnor i stor utsträckning skulle välja bort naturvetenskap och teknik skulle skada EU:s tillväxt och hållbarhet och göra att många begåvade och kvalificerade unga kvinnor skulle hamna i utkanten av arbetsmarknaden och ekonomisk otrygghet.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla åtgärder för lika utbildningsmöjligheter och att anta familjevänliga arbetsvillkor som en förutsättning för hållbar tillväxt i både ekonomiska och miljömässiga termer.

11. Europaparlamentet efterlyser ett särskilt EU-initiativ för att locka flickor till yrken inom matematik, IT, naturvetenskap och teknik (så kallade Mint-yrken) och att bekämpa de stereotyper som fortfarande dominerar dessa yrken. Parlamentet framhåller att mediernas och skolans roll är mycket viktig för att bekämpa sådana stereotyper.

12. Europaparlamentet betonar att, för att åstadkomma ett jämställt deltagande i yrkesutbildningar och livslångt lärande bör större uppmärksamhet riktas mot mäns och kvinnors möjligheter att uppfylla sina familjeroller och vårdnadsskyldigheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att säkerställa överkomliga, flexibla och högkvalitativa alternativ när det gäller barnomsorg.

13. Europaparlamentet framhåller möjligheterna med att locka unga kvinnor i övergången mellan skola och arbetsliv till praktikplatser, där de är underrepresenterade, och att detta bör främjas genom gemensam planering av skolor, universitet, utbildningsorgan och/eller utbildningsföretag, så att de unga kvinnorna kan förvärva särskild kunskap och kompetens – även på avancerad nivå och specialistnivå – genom yrkeserfarenhet, och reglerad anställning, snarare än oreglerad, med utsikter till fast anställning.

14. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ge högre prioritet till gröna jobb för kvinnor inom ramen för Europeiska socialfondens program, med beaktande av det faktum att Europeiska socialfonden finansierar utbildningsprojekt inom områden som förnyelsebar energi och ekoturism. Parlamentet framhåller att det behövs ökade ansträngningar för att öka andelen kvinnor i projekt som stöds av Europeiska socialfonden, som idag ligger under 10 procent. Parlamentet begär att man inför ett jämställdhetsperspektiv vid utformandet av Europeiska socialfondens budget och i återhämtningsplaner och strukturanpassningsprogram för att säkerställa att sådana program lockar och integrerar kvinnor på ett jämställt sätt.

15. Europaparlamentet understryker att institutionernas ansträngningar för att skapa arbetstillfällen i en ny hållbar ekonomi även måste syfta till att stärka de fattigaste arbetstagarnas yrkeskunskaper vilka också utgör en dynamisk arbetsstyrka på arbetsmarknaden.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma de fattigaste medborgarna, särskilt kvinnor, som lever i extrem fattigdom och vars integration på arbetsmarknaden kräver särskilda kompletterande åtgärder.

17. Europaparlamentet uppmanar EU‑institutionerna och nationella myndigheter, företag och arbetsmarknadens parter att särskilt följa integrationen av kvinnor från marginaliserade grupper på arbetsmarknaden, särskilt romska kvinnor.

18. Europaparlamentet uppmanar EU‑institutionerna och de nationella myndigheterna att ta itu med frågor som rör den nya hållbara ekonomin genom EU:s temaår, som Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010), Europaåret för volontärarbete (2011) och det föreslagna Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012), för att visa på effekterna av en förstärkning av de olika åtgärderna inom olika sektorer.

19. Europaparlamentet framhåller behovet av att öka kvinnors deltagande i fackföreningar i otraditionella yrken eftersom skyddet av kvinnors rättigheter, såsom rätten till lika lön, mammaledighet, rimliga arbetstider och en icke-diskriminerande arbetsmiljö, är av avgörande betydelse för om jobben i den nya ekonomin ska bli socialt hållbara.

20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ålägga offentligägda och privata företag att utarbeta planer för att främja jämställdhet och ett system för rapportering av de framsteg som gjorts.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.6.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Emine Bozkurt, Andrea Češková, Marije Cornelissen, Silvia Costa, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Iratxe García Pérez, Jolanta Emilia Hibner, Mary Honeyball, Sophia in 't Veld, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Philippe Juvin, Nicole Kiil-Nielsen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Barbara Matera, Antonyia Parvanova, Frédérique Ries, Raül Romeva i Rueda, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Eva-Britt Svensson, Marc Tarabella, Britta Thomsen, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Christa Klaß, Elisabeth Morin-Chartier, Mariya Nedelcheva, Chrysoula Paliadeli

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 187.2)

Julie Girling, Gesine Meissner


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.7.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Jean-Luc Bennahmias, Pervenche Berès, Mara Bizzotto, Milan Cabrnoch, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Sergio Gaetano Cofferati, Marije Cornelissen, Tadeusz Cymański, Frédéric Daerden, Karima Delli, Proinsias De Rossa, Sari Essayah, Richard Falbr, Ilda Figueiredo, Pascale Gruny, Thomas Händel, Marian Harkin, Roger Helmer, Vincenzo Iovine, Liisa Jaakonsaari, Danuta Jazłowiecka, Martin Kastler, Ádám Kósa, Patrick Le Hyaric, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Rovana Plumb, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Raffaele Baldassarre, Françoise Castex, Jelko Kacin, Ria Oomen-Ruijten, Antigoni Papadopoulou, Csaba Sógor, Emilie Turunen

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy