Förfarande : 2010/2072(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0236/2010

Ingivna texter :

A7-0236/2010

Debatter :

PV 06/09/2010 - 20
CRE 06/09/2010 - 20

Omröstningar :

PV 07/09/2010 - 6.13
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0303

BETÄNKANDE     
PDF 304kWORD 386k
26.7.2010
PE 442.889v03-00 A7-0236/2010

om finansieringen av och verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

(2010/2072(INI))

Budgetutskottet

Föredragande: Miguel Portas

Rådgivande utskotts föredragande (*):

Elisabeth Morin-Chartier, utskottet för sysselsättning och sociala frågor

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*)
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om finansieringen av och verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

(2010/2072(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 28,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(3),

–   med beaktande av sina resolutioner om förslagen till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning, som antagits sedan den 23 oktober 2007(4),

–   med beaktande av kommissionens meddelanden till Europaparlamentet och rådet av den 2 juli 2008 (KOM(2008)0421) och den 28 juli 2009 (KOM(2009)0394) om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2007 och 2008,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7‑0236/2010), och av följande skäl:

A.  För att motverka globaliseringens negativa följder för arbetstagare som drabbats av kollektiva uppsägningar och för att visa solidaritet med dessa arbetstagare har Europeiska unionen, utöver att öka återanställningen, inrättat en europeisk fond för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden), som syftar till att ge ekonomiskt bistånd till individanpassade program för återintegrering på arbetsmarknaden. Fonden innehåller ett maximibelopp på 500 miljoner euro per år, som tas antingen från den existerande marginalen under det totala utgiftstaket för det föregående året eller från annullerade åtagandebemyndiganden under de två senaste åren, med undantag för sådana som ingår i rubrik 1b i budgetramen. Fonden inrättades som ett flexibelt instrument för särskilda insatser, med syfte att svara snabbare och mer effektivt när det gäller återintegrering av arbetstagare som sagts upp till följd av förändringar inom världshandeln.

B.   För att bemöta den ökade arbetslösheten till följd av den ekonomiska och finansiella krisen och för att dra lärdom av erfarenheterna från 2007 och 2008 ändrade Europeiska unionen i juni 2009 reglerna för att utnyttja fonden. Denna ändring gällde alla ansökningar som inlämnas före den 31 december 2011 och innebar en utökning av fondens tillämpningsområde, flexiblare och mer detaljerade kriterier för ingripande, en ökning av medfinansieringssatsen och en förlängning av användningsperioden för medlemsstaterna av det finansiella bidraget.

C.  Utvärderingen av de utnyttjade anslagen från fonden mellan 2007 och slutet av första halvåret 2009 visar på ett begränsat genomförande av de anslagna beloppen, eftersom endast 80 miljoner euro utnyttjades av de 1,5 miljarder euro som fanns tillgängliga, för 18 ansökningar som avsåg 24 431 arbetstagare i åtta medlemsstater och för ett mycket begränsat antal sektorer (särskilt textil- och bilindustrin). Dessa brister framgår också av skillnaderna mellan de ursprungligen anslagna beloppen och de genomförda beloppen, eftersom 24,8 miljoner euro betalades tillbaka i efterhand för de elva första fallen, dvs. 39,4 procent av de utnyttjade anslagen.

D.  Även om man ännu inte kan bedöma hur fonden fungerar till följd av den ändrade förordningen, eftersom de ansökningar som lämnats in sedan maj 2009 ännu inte beslutats om eller håller på att genomföras, kan man redan konstatera en tydlig ökning av antalet ansökningar om utnyttjande av fonden, vilket bekräftar ändringarnas betydelse. Mellan maj 2009 och april 2010 ökade ansökningarna från 18 till 46, de begärda bidragen från 80 till 197 miljoner EUR, de ansökande länderna från 8 till 18, de arbetstagare som behöver stöd har så gott som fördubblats (36 712 extra arbetstagare) och de ekonomiska sektorer som berörs har i hög grad diversifierats.

E.   Nio medlemsstater har ännu inte utnyttjat fonden och de utnyttjade beloppen är mycket lägre än det maximala tillgängliga årliga beloppet på 500 miljoner euro. Majoriteten av ansökningarna avser regioner där BNP per invånare är högre än genomsnittet i Europeiska unionen och där arbetslösheten inte är alltför stor. Man kan dra slutsatsen att, trots att ändringarna av den ursprungliga förordningen är betydande, svarar de inte upp emot de senaste årens allt fler kollektiva uppsägningar.

F.   Ökningen av medfinansieringen från 50 procent till 65 procent vid översynen 2009 är troligtvis en av orsakerna till ökningen av ansökningarna.

G.  Det låga utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i EU:s fattigaste regioner beror antingen på olika nationella strategier eller på svårigheten att se till att ansökningarna konkretiseras innan ett beslut fattas på EU-nivå.

H.  Trots det gemensamma uttalandet av Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 juli 2008, i vilket det begärs att fonden ska ge ett så snabbt och effektivt ekonomiskt stöd som möjligt, är längden på förfarandet mellan det att den kollektiva uppsägningen sker och det datum då fonden ingriper till stöd för den ansökande medlemsstaten fortfarande ungefär 12–17 månader, och detta förklarar delvis skillnaden mellan antalet arbetstagare för vilka bidrag från fonden begärs och antalet arbetstagare som får bidrag.

I.    Förslaget till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor(5) ändrar endast i mycket liten utsträckning förfarandet för utnyttjande av fonden genom att göra trepartsförfarande frivilligt, enligt befintlig praxis, och denna ändring åtgärdar inte förfarandets tungroddhet och långsamhet.

J.    Enligt kommissionens rapport om utvärderingen efter halva tiden av hur det interinstitutionella avtalet(6) fungerar är en av orsakerna till det långsamma förfarandet att budgetmyndighetens båda grenar måste fatta ett särskilt beslut om utnyttjande av fonden. Detta bör inte hindra snabbare och förenklade beslut om utnyttjande av fonden.

K.  Tillförlitliga och konsekventa uppgifter om genomförandet av fonden sedan dess ändring efter 2009 finns ännu inte tillgängliga och parlamentet anser bestämt att skyldigheter behöver införas gällande öppenhet och regelbunden rapportering.

L.   De 27 beslut som fattades mellan 2007 och april 2010 var alla positiva och, när det gäller beloppen, i överensstämmelse med kommissionens förslag.

M.  Fenomenet med globaliseringen och den ekonomiska krisens effekter för sysselsättningen kommer att fortsätta efter 2013 och det är följaktligen troligt att tendensen med en ökning av antalet ansökningar kommer att fortsätta under de kommande åren. Syftet med fonden är dock inte att ersätta bristande innovation.

1.   Europaparlamentet anser att fondens mervärde, i egenskap av instrument för Europeiska unionens socialpolitik, utgörs av att det ekonomiska bidraget är specifikt, punktuellt och tillfälligt och ges till individanpassade program för yrkesmässig omskolning och återintegrering av arbetstagare som varit föremål för kollektiva uppsägningar inom sektorer eller regioner som drabbats av en allvarlig ekonomisk och social störning.

2.   Europaparlamentet anser att det till följd av ökningen av ansökningar om bidrag från fonden och svårigheterna i samband med förfarandet för att utnyttja och genomföra bidragen krävs snabba förändringar av de förfarande- och budgetrelaterade bestämmelserna. Parlamentet betonar att kommissionen bör förbättra informationen om, och synligheten för, fonden i medlemsstaterna och bland potentiella stödmottagare. Parlamentet begär därför att kommissionen ska tidigarelägga presentationen av sin utvärdering efter halva tiden till den 30 juni 2011 och att denna även ska innehålla ett förslag till översyn av förordningen om fonden för att åtgärda fondens tydligaste brister före utgången av den nuvarande budgetramen.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin interimsöversyn utvärdera de beviljade bidragen, utifrån följande kvalitativa aspekter:

a) Resultat när det gäller återintegrering och bedömning av uppgraderingen av mottagarnas kompetens,

b) en komparativ analys av de åtgärder som finansieras som svar på varje ansökan om utnyttjande av fonden och resultat på grundval av återintegrering,

c) respekten för kravet på icke-diskriminering med avseende på de uppsagda arbetstagarnas avtalsmässiga situation och arbetstagare som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet inom EU,

d) metoderna för det sociala samråd som eventuellt används i samband med förberedelsen av ansökningarna och kontrollen av genomförandet,

e) fondens effekter för mottagarnas nätverk och för de små och medelstora företag som potentiellt berörs av uppsägningsplanen och vars löntagare skulle kunna dra nytta av fonden,

f)  en analys av följderna av de olika ansökningarna om utnyttjande av fonden när det gäller de nationella institutioner som ansvarar för deras förvaltning,

g) följderna av bidrag från fonden per åldersgrupp i de mottagande medlemsstaterna och sektorerna.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin interimsöversyn utvärdera de beviljade bidragen ur budgetsynvinkel, och redogöra för resultaten med särskild hänsyn till

a) skälen till de stora skillnaderna mellan de medel som begärts från fonden och de belopp som betalats tillbaka av de mottagande medlemsstaterna när stödet redan slutförts,

b) I de fall då medlemsstaterna gjorde återbetalningar, vilka finansierade program och åtgärder var det som inte slutfördes,

c) skälen till de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller de finansiella insatserna per arbetstagare i de olika ansökningarna om utnyttjande av fonden,

d) en analys av samordningen mellan de olika EU-finansierade program (inbegripet stöd från Europeiska socialfonden) som har beviljats för en region för vilken ansökningar om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter behandlas och/eller har beslutats om,

e) en analys av hur stor andel det övergripande stödet från kommissionen utgjorde i förhållanden till andra stödåtgärder nationellt och på företagsnivå.

5.   Europaparlamentet anser att man vid översynen av förordningen bör ta hänsyn till resultaten från utvärderingen av fondens verksamhet och de erhållna erfarenheterna samt vidta åtgärder som betydligt förkortar längden på förfarandet för utnyttjande av fonden.

6.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att det i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska läggas till en skyldighet för medlemsstaterna att stödja deltagandet av en arbetstagarorganisation i genomförandefasen. Parlamentet uppmanar kommissionen att organisera utbyte av erfarenheter och god praxis när det gäller arbetstagares deltagande i genomförandet av fonden, så att arbetstagare i pågående och kommande ärenden kan dra nytta av den sakkunskap som erhållits i tidigare ärenden.

7.  Europaparlamentet betonar att den tid som krävs för utnyttjande av fonden skulle kunna halveras om följande åtgärder utarbetas och antas

a) ansökningarna om utnyttjande av fonden bör förberedas av medlemsstaterna så fort en kollektiv uppsägning meddelats och inte när den redan genomförts,

b) kommissionen bör informera medlemsstaterna om att en ansökan kan lämnas in från och med den första dagen då kriterierna för bidrag är uppfyllda,

c) alla medel bör ställas till förfogande för att garantera en snabb och förbättrad kommunikation med den berörda medlemsstaten i denna process,

d) medlemsstaterna bör lämna in ansökningarna på sitt eget språk och ett av EU‑institutionernas arbetsspråk, vilket skulle underlätta för kommissionens ansvariga enhet att omedelbart bedöma ansökningarna,

e) kommissionen bör ha de mänskliga och tekniska resurser som krävs, med respekt för principerna om budgetneutralitet, för att effektivt och snabbt behandla medlemsstaternas ansökningar,

f)  kommissionen bör fatta beslut om utnyttjande av fonden inom 3–4 månader efter att ha mottagit en ansökan, inbegripet all nödvändig information, från medlemsstaten; i fall där bedömningen av en ansökan kan ta längre än 4 månader bör kommissionen så snabbt som möjligt informera parlamentet och ange skälen till förseningen.

8.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse medlemsstaterna med en uppsättning riktlinjer för utformningen och genomförandet av ansökningar till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter så att ansökningsförfarandet går snabbt, och det finns en bred samstämmighet bland intressenterna om vilken strategi som ska tillämpas och vilka åtgärder som bör vidtas för att arbetstagarna effektivt ska återintegreras på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda förfarandet genom att på förhand finansiera åtgärderna, som bör inledas från ansökningsdatumet så att man i högsta möjliga grad utnyttjar genomförandeperioden för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för de berörda arbetstagarna.

9.   Europaparlamentet påminner medlemsstaterna att de är förpliktade att å ena sidan låta arbetsmarknadens parter delta redan från början i utarbetandet av ansökningarna i enlighet med artikel 5 i förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, och att å andra sidan iaktta artikel 9 i denna förordning enligt vilken medlemsstaterna ska informera och annonsera om de finansierade åtgärderna och att denna information även ska rikta sig till berörda arbetstagare, lokala och regionala myndigheter och arbetsmarknadens parter samt att standardisera förfarandena. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att företagsråden är delaktiga innan något program inleds för att garantera att arbetsmarknadens parter verkligen är med i utarbetandet av övergångsprogram som motsvarar de anställdas, och inte företagens, behov.

10. Europaparlamentet begär att medlemsstaterna ska inrätta en kommunikations- och administrationsstruktur på nationell nivå för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i samarbete med alla berörda parter, särskilt arbetsmarknadens parter, och utbyta bästa praxis på europeisk nivå, vilket skulle göra det möjligt för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att ingripa snabbt och effektivt i fall av omfattande uppsägningar.

11. Europaparlamentet påminner om att det enligt förordning (EG) nr 1927/2006 är tillåtet för flera länder att tillsammans lämna in sina ansökningar till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter när de drabbade arbetstagarna i en geografisk region eller en viss sektor inte finns inom en enskild medlemsstat.

12. Europaparlamentet anser att det, i syfte att skynda på och förenkla förfarandena, måste garanteras en effektivare samordning mellan kommissionen och Europaparlamentet så att tidsfristen för att fatta beslut minskas, utan att detta påverkar den bedömning av ansökningarna som de relevanta parlamentsutskotten utför, och därför

a) måste kommissionen ta vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets kalender, både när det gäller utskottssammanträden och sammanträdesperioder, och lägga fram sina förslag i tid för att påskynda beslutsfattandet,

b) måste kommissionen informera parlamentet i tid om svårigheter och/eller blockeringar i samband med bedömningen av medlemsstaternas ansökningar,

c) utskottet för sysselsättning och sociala frågor och budgetutskottet måste å andra sidan göra allt de kan för att se till att det fattas ett beslut vid plenarsammanträdet efter antagandet i utskottet.

13. Europaparlamentet anser att dessa omedelbara förenklings- och flexibilitetsåtgärder avseende förfarandet för utnyttjande av fonden skulle kunna föras in i förordningen vid översynen, om detta då är motiverat med utgångspunkt från erfarenheterna. Ingen av dessa åtgärder bör på något sätt begränsa eller minska parlamentets befogenheter som en av budgetmyndighetens grenar vid beslut om utnyttjande av fonden.

14. Europaparlamentet anser att man, utöver att förbättra förfarandet, fram till utgången av den nuvarande fleråriga budgetramen måste förlänga det undantag som infördes i juni 2009 för att hjälpa de arbetstagare som förlorar sitt arbete på grund av den ekonomiska och finansiella krisen samt därför också bibehålla medfinansieringssatsen på 65 procent, eftersom orsakerna till att de antogs långt ifrån har åtgärdats.

15. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sitt förslag till budget för 2011 för första gången har tagit med betalningsbemyndiganden för fonden, och anser att detta är ett viktigt inslag i den övergripande diskussionen om fondens förvaltning och synlighet. Parlamentet anser dock att dessa betalningsbemyndiganden kanske inte är tillräckliga för att täcka de belopp som krävs för ansökningarna om stöd från fonden under 2011. Parlamentet upprepar därför sitt krav på att ansökningarna om stöd från fonden inte uteslutande ska finansieras genom överföringar från Europeiska socialfondens budgetposter, och uppmanar kommissionen att snarast fastställa och utnyttja andra budgetposter för detta syfte.

16. Europaparlamentet betonar att fondens framtid ska avgöras inom ramen för förhandlingarna om den kommande fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att flera alternativ skulle kunna undersökas i detta syfte. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör fästas vid att undersöka möjligheten att inrätta en oberoende fond med egna åtagande- och betalningsbemyndiganden och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till resurser för en sådan fond. Vid framtida reformer av fonden bör man bibehålla dess flexibilitet, som för närvarande utgör en fördel i förhållande till EU:s strukturfonder.

17. Europaparlamentet betonar att omvandlingen av de aktuella åtgärderna inom fonden till ett permanent instrument som stöder aktiva åtgärder för att söka arbete skulle visa på en politisk vilja att inrätta en europeisk social pelare som kompletterar medlemsstaternas socialpolitik och som kan förnya de europeiska metoderna för yrkesutbildning. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att fondens mål bör förbli åtskilda från Europeiska socialfonden och EU-program för livslångt lärande, eftersom den fokuserar på att ta tillvara varje bidragstagande arbetstagares kapacitet och inte på att bemöta företagens oro eller tillhandahålla horisontella tjänster till utbildningsorganen.

18. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som utnyttjar Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att skapa synergieffekter mellan denna fond, Europeiska socialfonden och mikrofinansiering, i syfte att hitta den åtgärd som passar bäst för varje enskilt fall.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att genomföra de europeiska målen, främja ny sakkunskap för att skapa nya hållbara, gröna och kvalitativa arbetstillfällen i en viss region och för att främja företagande och livslångt lärande, detta för att arbetstagarna ska kunna utveckla sin karriär och bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft inom ramen för globaliseringen.

20. Europaparlamentet ber kommissionen att bättre redogöra för utnyttjandet av fonden genom att betydligt utöka innehållet i sina årliga meddelanden och genom att regelbundet informera Europaparlamentet om medlemsstaternas genomförande av de ekonomiska bidragen.

21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(2)

EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.

(3)

EUT L 167, 29.6.2009, s. 26.

(4)

Antagna texter, 25.3.2010 (P7_TA-PROV(2010)0071 och P7_TA-PROV(2010)0070), 9.3.2010 (P7_TA‑PROV(2010)0044, P7_TA-PROV(2010)0043 och P7_TA-PROV(2010)0042), 16.12.2009 (P7_TA‑PROV(2009)0107), 25.11.2009 (TA-PROV(2009)0087), 20.10.2009 (P7_TA(2009)0049), 15.9.2009 (P7_TA(2009)0009), 5.5.2009 (P6_TA(2009)0339), 18.11.2008 (EUT C 16 E, 22.1.2010, s. 84), 21.10.2008 (EUT C 15 E, 21.1.2010, s. 117), 10.4.2008 (EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 75), 12.12.2007 (EUT C 323 E, 18.12.2008, s. 260) och 23.10.2007 (EUT C 263 E, 16.10.2008, s. 155).

(5)

KOM(2010)0073 av den 3 mars 2010.

(6)

KOM(2010)0185 av den 27 april 2010.


MOTIVERING

Detta initiativbetänkande läggs fram efter att fonden genomförts i över tre år, inom ramen för förordningen av den 20 december 2006(1), som väsentligt ändrades genom förordningen av den 18 juni 2009(2). Med utgångspunkt från erfarenheterna från denna period och de nationella experternas åsikter vid utfrågningen den 28 april 2010 redogörs för fondens finansiering och verksamhet, före och efter översynen av den rättsliga grunden. I betänkandet konstateras en strukturell ökning av arbetslösheten och en ökning av antalet kollektiva uppsägningar i Europeiska unionen, och det föreslås att fonden ska omvandlas till ett flerårigt solidaritetsinstrument för arbetstagare som drabbats av kollektiva uppsägningar, och att detta ska ske från och med nästa budgetram. På kortare sikt föreslås det mindre ändringar i syfte att åtgärda de största bristerna. Vissa av dessa förslag till ändringar kan tillämpas omedelbart. Andra ändringar bör införas genom en översyn av förordningen om fonden i samband med utvärderingen efter halva tiden. Kommissionen uppmanas därför att tidigarelägga datumet för denna utvärdering till den 31 juli 2011.

Tillvägagångssättet ovan baseras på en detaljerad analys av de rättsliga villkoren för fondens utnyttjande1 och hur fonden utnyttjades i verkligheten mellan 2007 och april 20102.

I. VILLLKOREN FÖR UTNYTTJANDE AV FONDEN

· Materiella villkor

Fondens enda syfte var ursprungligen att åtgärda globaliseringens negativa effekter för de mest utsatta och minst kvalificerade arbetstagarna i vissa sektorer, som blivit arbetslösa till följd av sådana genomgripande förändringar inom världshandeln som orsakade en allvarlig ekonomisk störning. Sedan juni 2009 har fondens tillämpningsområde utökats till arbetstagare som blir arbetslösa direkt på grund av den ekonomiska och finansiella krisen, för ansökningar som lämnas in mellan den 1 maj 2009 och den 31 december 2011.

Är det nödvändigt att se över fondens mål med tanke på den strukturella ökningen av arbetslösheten och ökningen av antalet kollektiva uppsägningar i Europeiska unionen? Räcker det undantag som infördes i juni 2009 för att bemöta krisen?

Medlemsstaterna kan begära bidrag från fonden om ett av följande tre interventionskriterier är uppfyllda:

–       Minst 500 arbetstagare (1 000 före 2009) sägs upp på ett företag i en medlemsstat under en fyramånadersperiod. Antalet berörda arbetstagare kan omfatta leverantörer och arbetstagare i efterföljande produktionsled, (artikel 2 a)(3)).

–       Minst 500 arbetstagare sägs upp under en niomånadersperiod (1 000 före 2009), särskilt på små och medelstora företag, inom en NACE 2-sektor i en region eller två regioner som gränsar till varandra på NUTS II-nivå (artikel 2 b).

–       Uppsägningar som allvarligt påverkar sysselsättningen och den lokala ekonomin, även om de tidigare kriterierna inte är uppfyllda, på mindre arbetsmarknader eller under mycket speciella och vederbörligen styrkta omständigheter (artikel 2 c).

Är minskningen av gränsvärdet från 1 000 till 500 arbetstagare tillräcklig? Är tidsfristerna och de geografiska perimetrarna för att redovisa uppsägningarna relevanta?

Fonden bidrar till finansieringen av aktiva arbetsmarknadsåtgärder vilka utgör en del av ett samordnat paket med individanpassade tjänster som syftar till att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Dessa aktiva åtgärder består till exempel av hjälp att söka arbete, utbildning, rörlighetsbidrag eller åtgärder som uppmuntrar missgynnade eller äldre arbetstagare att stanna kvar på eller gå tillbaka till arbetsmarknaden. Fonden finansierar däremot inte passiva åtgärder för socialt skydd.

Hur ska man bevara fondens innovativa tillvägagångssätt, som fokuserar på att ta tillvara varje bidragstagande arbetstagares kapacitet och önskemål, samtidigt som man främjar en spridning till andra åtgärder?

Bidrag från fonden bör komplettera och inte ersätta åtgärder som vidtas av medlemsstaterna. Detta kompletteringskrav sker genom fastställandet av en medfinansieringssats på högst 50 procent av kostnaderna för de planerade åtgärderna, som 2009 höjdes till 65 procent för ansökningar som lämnas in före den 31 december 2011.

Är den tillfälliga höjningen av fondens medfinansieringssats tillräcklig?

Fondens åtgärder bör för övrigt samordnas med åtgärderna inom ramen för Europeiska unionens andra politikområden. Detta samordningskrav återspeglas av att det är förbjudet att medfinansiera kostnader för planerade åtgärder med andra av gemenskapens finansiella instrument. Det är därför viktigt att medlemsstaterna särskilt övervakar att åtgärder som stöds av fonden inte också finansieras av Europeiska socialfonden, med tanke på att en av Europeiska socialfondens riktlinjer är att ”förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga och flexibiliteten på arbetsmarknaden(4).

Respekteras samordningskravet fullt ut?

· Förfaranderelaterade villkor

Fonden förses årligen med ett belopp på högst 500 miljoner EUR, som får tas antingen från den existerande marginalen under det totala utgiftstaket för det föregående året eller från annullerade åtagandebemyndiganden under de två senaste åren, med undantag för sådana som ingår i rubrik 1b i budgetramen.

Åtagandebemyndiganden ska föras in i Europeiska unionens allmänna budget i form av en avsättning (post 40 02 43) enligt det sedvanliga budgetförfarandet så snart kommissionen funnit tillräckliga marginaler och/eller annullerade åtaganden. De motsvarande betalningsbemyndigandena kan vara inskrivna i reserven, tas från budgetposter som är underutnyttjade eller vara inskrivna i budgetposten för fonden (04 05 01).

Bör fonden förbli en fond utan medel?

Förfarandet för utnyttjande av fonden består av fyra etapper:

–       Medlemsstaten lämnar in en ansökan om bidrag från fonden till kommissionen inom en tidsfrist på 10 veckor från och med det datum då fondens interventionskriterier är uppfyllda. Ansökan kan kompletteras vid ett senare tillfälle.

–       Kommissionen behandlar ansökan i samråd med medlemsstaten, och därefter inleds i förekommande fall budgetförfarandet, genom att det läggs fram ett förslag till beslut om utnyttjande av fonden där beloppet för det beviljade bidraget fastställs, och det görs en begäran om överföring av detta bidragsbelopp.

–       Förslaget till beslut om utnyttjande av fonden och begäran om överföring behandlas av budgetmyndighetens två grenar, och därefter antas de i förekommande fall med eller utan ändringar.

–       I princip betalas det ekonomiska bidraget till medlemsstaten ut vid ett enda tillfälle inom 15 dagar efter budgetmyndighetens antagande av beslutet om utnyttjande av fonden.

Är det fortfarande nödvändigt att budgetmyndigheten fattar beslut om utnyttjande från fall till fall? Behövs de föreskrivna tidsfristerna och respekteras de? Hur kan kommissionens behandling av ansökningarna bli mer förutsebar för medlemsstaterna?

Förfarandet för utnyttjande av fonden kan delas upp i tre etapper:

–       Medlemsstaten utnyttjar bidraget inom 24 månader efter anökningsdatumet eller datumet då de finansierade åtgärderna inleddes under förutsättning att de inleddes inom 3 månader efter ansökningsdatumet (inom 12 månader efter anökningsdatumet före 2009).

–       Medlemsstaten lägger fram en rapport om genomförandet av det ekonomiska bidraget inom 6 månader efter det datum då tidsfristen för utnyttjande löpt ut.

–       Kommissionen avslutar det ekonomiska bidraget inom 6 månader efter mottagandet av rapporten om genomförandet.

Räcker det att fördubbla tidsfristen för medlemsstatens utnyttjande av det ekonomiska bidraget? Är kommissionens förfarande för kontroll av utnyttjande av det ekonomiska bidraget optimalt?

II. UTNYTTJANDE AV FONDEN MELLAN 2007 OCH APRIL 2010

· Analys av beslut och ansökningar om utnyttjande av fonden

Ansökningarna och de begärda bidragen koncentreras till ett begränsat antal medlemsstater, utan något samband med skillnader i välstånd och arbetslöshetsnivåer:

Mellan 2007 och april 2010 fattades 27 beslut om utnyttjande av fonden och 58 ansökningar lämnades in och bibehölls. Dessa beslut och ansökningar avser 13 respektive 17 medlemsstater. 10 medlemsstater har alltså ännu inte önskat eller kunnat utnyttja fonden.

De 5 medlemsstater som ansökte om de största bidragen (Frankrike, Italien, Spanien, Irland, Tyskland) begärde ungefär 70 procent av de totala begärda anslagen medan de 5 medlemsstater som ansökte om de lägsta bidragen (Tjeckien, Polen, Malta, Finland, Litauen) begärde ungefär 2 procent at de totala anslagen.

Besluten om utnyttjande av fonden avsåg regioner på NUTS II-nivå vars genomsnittliga BNI per invånare uppgår till 109,3 procent av genomsnittet i Europeiska unionen och vars genomsnittliga arbetslöshet endast ligger på 5,9 procent(5).

Varför utnyttjas fonden huvudsakligen av regioner vars BNP per invånare är högre än genomsnittet i Europeiska unionen och där arbetslösheten inte är alltför stor och hur kan denna snedvridning åtgärdas?

Ansökningarna och de begärda bidragen ökar men är fortfarande betydligt mindre än de tillgängliga anslagen

Endast 16 beslut antogs före översynen i juni 2009, till förmån för 8 medlemsstater och till ett totalt utnyttjat belopp på 80 miljoner EUR.

Jämförelsen mellan olika budgetår visar att utnyttjandegraden har ökat, bland annat på grund av flexiblare villkor för utnyttjande av fonden sedan 2009 och den ekonomiska och finansiella krisen. Utnyttjandegraden för anslagen ökar från 3,7 procent under 2007 (18,6 miljoner EUR) till 9,8 procent under 2008 (49 miljoner EUR) och 10,5 procent under 2009 (52 miljoner EUR). Denna tendens verkar fortsätta under 2010. Mellan juni 2009 och april 2010 var det 42 ansökningar som antogs, behandlades eller lämnades in, och dessa avsåg 36 712 nya arbetstagare och 9 ytterligare medlemsstater, till ett totalt belopp på 197 miljoner EUR.

Är den stora ökningen av ansökningarna och de begärda bidragen av permanent karaktär och om ja, hur kan den förklaras och bemötas på ett effektivt sätt?

Det begärda bidraget per arbetstagare varierar kraftigt från en medlemsstat till en annan:

De antagna besluten avser 29 292 uppsagda arbetstagare och de inlämnade ansökningarna avsåg 54 867 arbetstagare som behövde stöd.

Det begärda bidraget motsvarar i genomsnitt 5 253 EUR per arbetstagare. Förhållandet är ungefär 1 till 40 mellan det minsta begärda bidraget per arbetstagare (511 EUR)(6) och det största begärda bidraget per arbetstagare (22 031 EUR)(7).

Kan de befintliga klyftorna när det gäller de finansiella insatserna per arbetstagare per medlemsstat fullt ut motiveras och om nej, hur kan man åtgärda detta?

Ansökningarna om utnyttjande av fonden görs på grundval av samtliga interventionskriterier men i obalanserade proportioner:

Medlemsstaterna åberopar interventionskriteriet i artikel 2 b i förordningen om fonden i 57,7 procent av fallen, kriteriet i artikel 2 a i 36,5 procent av fallen och kriteriet i artikel 2 c i 5,8 procent av fallen. Endast en medlemsstat (Litauen) åberopar samtliga tre interventionskriterier i åtminstone en av sina ansökningar.

Sedan juni 2009 åberopas interventionskriteriet i artikel 2 b i större utsträckning än under föregående period (motsvarande 60 procent av ansökningarna jämfört med 50 procent).

Hur kan man förklara skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller att åberopa kriterier?

Bidragen från fonden avser endast få ekonomiska sektorer även om det finns en tendens till diversifiering:

De 16 beslut som fattades inom ramen för det ursprungliga förfarandet avsåg uteslutande sektorerna för textilier (50 procent), fordon (31 procent) och mobiltelefoni (19 procent) medan de ansökningar som lämnats in inom ramen för den ändrade förordningen avser nya sektorer såsom mekanik, elektronik, tryckeri och bygge.

Kan de sektorsvisa snedvridningarna fortfarande motiveras med globaliseringen eller den ekonomiska och finansiella krisen?

· Analys av förfarandet för utnyttjande och genomförande av fonden

Fonden har hittills inte förfogat över egna betalningsbemyndiganden men detta kan komma att ändras från och med 2011:

Det totala beloppet för de betalningsbemyndiganden som användes för att finansiera åtagandena togs från budgetposter som förutsetts bli underutnyttjade. Behoven täcktes till 97,6 procent med budgetposter för Europeiska socialfonden och de återstående anslagen togs från budgetposten för straffrättsliga och civilrättsliga frågor. Även om möjligheten att föra in betalningsbemyndiganden i reserven vid sidan av anslagen för åtaganden följaktligen ännu inte har utnyttjats, planerar man i budgetförslaget för 2011 för första gången att förse budgetposten för fonden med 50 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden.

Vilka följder kommer införandet av betalningsbemyndiganden i budgetposten för fonden att ha för tidsfristerna för utnyttjande?

Förfarandet för utnyttjande av fonden är oacceptabelt långt, vilket hämmar effektiviteten och medlemsstaternas intresse för fonden:

Det går i genomsnitt mer än nio månader mellan det att en ansökan om bidrag från fonden lämnas in och det att det beviljade ekonomiska bidraget betalas ut.

Tidsperioden kan delas upp enligt följande:

–  Sex månader mellan det att en ansökan lämnas in av medlemsstaten och det att kommissionen antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden.

–  Två månader mellan det att kommissionen antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden och det att budgetmyndigheten antar förslaget.

–  En månad och en vecka mellan det att budgetmyndigheten antar beslutet om utnyttjande av fonden och det att kommissionen betalar ut det ekonomiska bidraget(8).

Detta hämmar medlemsstaternas intresse för fonden eftersom de i förväg finansierar de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna utan att känna till förfarandets utgång. Detta förklarar delvis skillnaderna mellan antalet arbetstagare för vilka bidrag från fonden begärs och antalet arbetstagare som får bidrag, eftersom de uppsagda arbetstagarna kan besluta sig för att dra sig tillbaka från arbetsmarknaden eller hitta en anställning under denna tidsperiod. I extremfall kan dessa skillnader leda till att medlemsstaterna tvingas betala tillbaka hela det beviljade bidraget om kriteriet om antalet arbetstagare inte längre är uppfyllt i efterhand.

Hur ska längden på förfarandet för utnyttjande av fonden minskas så att fonden blir mer attraktiv för medlemsstaterna?

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

(3)

De angivna artiklarna finns i förordning (EG) nr 1927/2006.

(4)

Rådets beslut 2006/702/EG av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen.

(5)

Källa: Eurostat, uppgifter för 2007 för BNI per invånare och för 2008 för arbetslöshetsnivåerna.

(6)

EGF/2010/010, Unilever (Tjeckien).

(7)

EGF/2010/007, Steiermark-Niederoesterreich (Österrike).

(8)

Den totala tidsperioden och tidsperioden för utbetalning av det beviljade bidraget avser endast de 15 första besluten om utnyttjande av fonden eftersom det saknas information om de senare besluten. De två övriga tidsperioderna beräknas utifrån samtliga antagna beslut.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*) (25.6.2010)

till budgetutskottet

över finansieringen av och verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

(2010/2072(INI))

Föredragande (*): Elisabeth Morin-Chartier

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter förpliktar inte en medlemsstat att införa några aktiva arbetsmarknadsåtgärder som måste genomföras inom ramen för en ansökan till fonden, utan endast att införa ett samordnat paket med individanpassade tjänster som syftar till att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden, i enlighet med artikel 3 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(1), vilken till fullo garanterar medlemsstaternas flexibilitet att anpassa de åtgärder som är avsedda för uppsagda arbetstagare till varje ansökans lokala och individuella behov.

1.  Europaparlamentet påminner om att social- och sysselsättningspolitiken ingår i det nationella behörighetsområdet, och att man för denna politik använder sig av den öppna samordningsmetoden och alla synergieffekter som är möjliga för att garantera en positiv utveckling av unionen inom ramen för globaliseringen och för att möta utmaningen med den sociala och sysselsättningsrelaterade integrationen i och mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner också om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett instrument som inrättats för att stödja detta mål och för att bistå arbetstagarna i fall av omfattande uppsägningar.

2.  Europaparlamentet begär att verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska fortsätta i framtiden och tydligt samordnas, i dess reviderade version av 2009, med översynen av Europeiska socialfonden efter nästa budgetram efter halva tiden så att fonden ska kunna användas som ett krisverktyg i nödsituationer.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ändringar till förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att påskynda ansökningsförfarandet så mycket som möjligt på kort sikt, och att arbeta mot målet att göra fonden tillgänglig inom sex månader efter en uppsägning, bland annat genom att titta på möjligheter att inleda ansökningsförfarandet det ögonblick uppsägningarna meddelas, i stället för att göra det först när de redan har verkställts och genom att effektivisera kommissionens beslutsfattande så mycket som möjligt samt att standardisera förfarandena. Parlamentet uppmanar också kommissionen att utveckla idéer för nästa budgetram för att uppnå målet att å ena sidan samarbeta med medlemsstaterna för att underlätta framtidsorienterade grundläggande förändringar för en hållbar ekonomi och arbetsmarknad, och å andra sidan underlätta ett snabbt och flexibelt stöd till arbetstagare som sagts upp på grund av oväntade chocker som drabbat ekonomin.

4.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att omedelbart vidta interventionsåtgärder på arbetsmarknaden parallellt med sin ansökan till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse medlemsstaterna med en uppsättning riktlinjer för utformningen och genomförandet av ansökningar till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter så att ansökningsförfarandet går snabbt, och det finns en bred samstämmighet bland intressenterna om vilken strategi som ska tillämpas och vilka åtgärder som bör vidtas för att arbetstagarna effektivt ska återintegreras på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda förfarandet genom att på förhand finansiera åtgärderna, som bör inledas från ansökningsdatumet så att man i högsta möjliga grad utnyttjar genomförandeperioden för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för de berörda arbetstagarna.

6.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna att de är förpliktade att å ena sidan låta arbetsmarknadens parter delta redan från början i utarbetandet av ansökningarna i enlighet med artikel 5 i förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, och att å andra sidan iaktta artikel 9 i denna förordning enligt vilken medlemsstaterna ska informera och annonsera om de finansierade åtgärderna och att denna information även ska rikta sig till berörda arbetstagare, lokala och regionala myndigheter och arbetsmarknadens parter samt att standardisera förfarandena. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att företagsråden är delaktiga innan något program inleds för att garantera att arbetsmarknadens parter verkligen är med i utarbetandet av övergångsprogram som motsvarar de anställdas, och inte företagens, behov.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett tillbörligt sätt tillämpa direktiven 2002/14/EG om information till och samråd med arbetstagare och 94/45/EG om inrättandet av ett europeiskt företagsråd för att ge arbetsmarknadens parter alla verktyg för att analysera den föreslagna uppsägnings- eller omstruktureringsplanen innan den offentliggörs och på så vis ge dem möjlighet att till fullo spela sin roll.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att det i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska läggas till en skyldighet för medlemsstaterna att stödja deltagandet av en arbetstagarorganisation i genomförandefasen. Parlamentet uppmanar kommissionen att organisera utbyte av erfarenheter och god praxis när det gäller arbetstagares deltagande i genomförandet av fonden, så att arbetstagare i pågående och kommande ärenden kan dra nytta av den sakkunskap som erhållits i tidigare ärenden.

9.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna ska inrätta en kommunikations- och administrationsstruktur på nationell nivå för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i samarbete med alla berörda parter, särskilt arbetsmarknadens parter, och utbyta bästa praxis på europeisk nivå, vilket skulle göra det möjligt för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att ingripa snabbt och effektivt i fall av omfattande uppsägningar.

10. Europaparlamentet påminner om att det enligt förordning (EG) nr 1927/2006 är tillåtet för flera länder att tillsammans lämna in sina ansökningar till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter när de drabbade arbetstagarna i en geografisk region eller en viss sektor inte finns inom en enskild medlemsstat.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om hur förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör ändras så att det blir möjligt, tvärs över sektorer och regioner, för alla arbetstagare som blivit uppsagda på grund av samma händelse att inkluderas.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjliga lösningar för att få bukt med den åtskillnad som görs mellan uppsagda arbetstagare som kan komma ifråga för åtgärder inom ramen för en ansökan till fonden, och andra uppsagda arbetstagare inom samma område.

13. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som tar emot stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att förbättra genomförandets effektivitet och att anta ett differentierat och socialt tillvägagångssätt när det gäller bistånd till uppsagda arbetstagare och främja vidareutbildning och omskolning, särskilt i fall av omfattande uppsägningar, för att förbättra arbetstagarnas chanser på arbetsmarknaden, som genomgår en djupgående omstrukturering. Parlamentet begär att man ska se till att de nationella genomförandebestämmelserna inte gör ansökningen till fonden mer restriktiv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att göra allt som är möjligt för att ge nytt liv till orter som har drabbats av effekterna av omlokaliseringar för att upprätthålla den ekonomiska verksamheten i området, med tanke på att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter enbart riktar sig till arbetstagare. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna i detta syfte intensifierar utbytet av bästa praxis, särskilt genom att utnyttja Progress, och särskilt det nya instrumentet för mikrokrediter.

14. Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser om ny kompetens för nya arbetstillfällen och understryker att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter förser medlemsstaterna med ytterligare medel för utbildning av arbetstagare som blivit arbetslösa, inriktad på framtidsorienterade arbetstillfällen och ökad rörlighet.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att genomföra de europeiska målen, främja ny sakkunskap för att skapa nya hållbara, gröna och kvalitativa arbetstillfällen i en viss region och för att främja företagande och livslångt lärande, detta för att arbetstagarna ska kunna utveckla sin karriär och bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft inom ramen för globaliseringen.

16. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som utnyttjar Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att skapa synergieffekter mellan denna fond, Europeiska socialfonden och mikrofinansiering, i syfte att hitta den åtgärd som passar bäst för varje enskilt fall.

17. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidta åtgärder i enlighet med förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som främjar arbetstagares rörlighet om sysselsättningsutsikterna i regionen inte är gynnsamma.

18. Europaparlamentet påpekar att med hänsyn till globaliseringen kan Europeiska unionens konkurrenskraft endast garanteras i framtiden om det görs en målinriktad insats för att se till att arbetstagarna inom EU besitter en så omfattande kompetens som möjligt. Därför måste även Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bidra till att på ett konstruktivt sätt överbrygga arbetslöshetsperioder genom intensiva fortbildnings- och omskolningsåtgärder.

19. Europaparlamentet påminner företagen om deras sociala ansvar att göra allt de kan för att se till att arbetstagarna före början av sin arbetslöshetsperiod kan validera sina erfarenheter och sin utbildning, så att deras omskolning sker på ett så precist och snabbt sätt som möjligt och så att de hittar nytt, ”bra” och stabilt arbete med framtidsutsikter i en hållbar sektor.

20. Europaparlamentet konstaterar att ärendena i hög grad skiljer sig åt på grund av de olika situationerna i medlemsstaterna. Parlamentet ber kommissionen att utarbeta ett förslag till flexiblare kriterier för ingripande för varje medlemsstat, så att kriterierna bättre anpassas till de nationella ekonomiska situationerna, och att utvärdera möjligheten att utöka referensperioden och företagens verksamhetsområden samtidigt som man undviker ojämlik tillgång till detta instrument bland medlemsstaterna.

21. Europaparlamentet anser att vid genomförandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska medlemsstaterna förpliktas att vidta åtgärder för att se till att medborgare från andra länder som är berättigade till stöd har möjlighet att utnyttja dessa medel.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även stödja medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och arbetstagarorganisationer när åtgärderna genomförs.

23. Europaparlamentet ber kommissionen att se till att konkurrensen inte snedvrids, genom att uppmuntra en harmonisering av företagens skyldigheter när det gäller uppsägningar av ekonomiska skäl inom unionen.

24. Europaparlamentet betonar särskilt att kommissionen och medlemsstaterna måste ha ett nära samarbete för att effektivt övervaka det stöd som ges till multinationella företag och göra en avgörande investering i skapandet av arbetstillfällen med rättigheter, för att förhindra social dumpning.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess åtgärder och instrument är samstämmiga för att undvika att målen för tillväxt och konkurrenskraft strider mot målen för sysselsättning, sammanhållning och integrering i samhället.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin årsrapport lägga fram statistik om effektiviteten avseende Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och utbildningsstrategier för återvändande till arbete, tillsammans med en analys av vilken inverkan arbetsmarknadens struktur har på denna effektivitet.

27. Europaparlamentet betonar att det i tider med knappa ekonomiska resurser är nödvändigt att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna utvärderar effektiviteten och hållbarheten av de åtgärder som finansieras genom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. För detta ändamål ska det utvecklas standardiserade utvärderingskriterier, t.ex. i vilken utsträckning kompetensutvecklingsåtgärder har genomförts, hur framgångsrika anställningarna har varit samt hur länge de nya anställningsförhållandena har varat.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående lägga fram en rapport om hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter hittills utnyttjats, i vilken det framför allt specificeras hur medlen använts och hur stora de avsatta medlen var i förhållande till ytterligare stödåtgärder nationellt och på företagsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att dra preliminära slutsatser av denna rapport och snarast lägga fram förslag till en förbättring av fonden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.6.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

1

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Pervenche Berès, Mara Bizzotto, Milan Cabrnoch, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Sergio Gaetano Cofferati, Marije Cornelissen, Proinsias De Rossa, Frank Engel, Sari Essayah, Richard Falbr, Ilda Figueiredo, Thomas Händel, Marian Harkin, Roger Helmer, Nadja Hirsch, Liisa Jaakonsaari, Martin Kastler, Ádám Kósa, Jean Lambert, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Rovana Plumb, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Elisabeth Schroedter, Georgios Stavrakakis, Jutta Steinruck

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Raffaele Baldassarre, Julie Girling, Dieter-Lebrecht Koch, Jan Kozłowski, Ria Oomen-Ruijten, Csaba Sógor

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009.


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (29.6.2010)

till budgetutskottet

om hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter finansieras och fungerar

(2010/2072(INI))

Föredragande: Sharon Bowles

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående lägga fram en rapport om hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter hittills utnyttjats, i vilken det framför allt specificeras i vilken utsträckning medlen använts för uppsägningar orsakade av globaliseringen i motsats till uppsägningar orsakade av den ekonomiska krisen, och hur stora de avsatta medlen var i förhållande till ytterligare stödåtgärder nationellt och på företagsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att dra preliminära slutsatser av denna rapport och utarbeta förslag med tanke på framtiden för fonden.

2.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som EU:s strukturfonder tillsammans med lån och initiativ från EIB spelar när det gäller att förse europeiska företag (inbegripet små och medelstora företag) med investeringskapital och därmed i första hand och vid sidan om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bidra till att återupprätta industribasen inom EU.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa kriterier med vars hjälp tilldelningen av anslag från fonden i första hand kopplas till sysselsättningssäkrande och sysselsättningsskapande omstruktureringsåtgärder, som även stöder livslångt lärande (och därmed gör både arbetstagare och lokala ekonomier mer konkurrenskraftiga) och främjar en återgång till en ekologiskt hållbar och socialt balanserad utveckling i de berörda regionerna. Parlamentet uppmanar även kommissionen att se över kriterierna för att ta hänsyn till storleken på befolkningen i arbetsför ålder i den berörda regionen, i stället för att endast ta hänsyn till ett absolut antal uppsagda.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över kriterierna för tilldelning av medel ur fonden enligt ovannämnda villkor, och att vid behov avsevärt förenkla ansökningsförfarandet.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de framtida behoven när det gäller fondens finansiella ramar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.6.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Sharon Bowles, Udo Bullmann, Pascal Canfin, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Markus Ferber, Vicky Ford, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Jürgen Klute, Werner Langen, Astrid Lulling, Arlene McCarthy, Ivari Padar, Antolín Sánchez Presedo, Edward Scicluna, Peter Simon, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marta Andreasen, Sophie Auconie, Elena Băsescu, Pervenche Berès, Sari Essayah, Ashley Fox, Danuta Maria Hübner, Danuta Jazłowiecka, Philippe Lamberts, Olle Ludvigsson, Sirpa Pietikäinen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Bendt Bendtsen, Gesine Meissner, Marit Paulsen, Britta Reimers, Joachim Zeller


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.7.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

9

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Reimer Böge, Lajos Bokros, Giovanni Collino, Andrea Cozzolino, Isabelle Durant, James Elles, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ivars Godmanis, Ingeborg Gräßle, Carl Haglund, Jiří Havel, Monika Hohlmeier, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, Vladimír Maňka, Barbara Matera, Claudio Morganti, Miguel Portas, Dominique Riquet, László Surján, Helga Trüpel, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter

François Alfonsi, Maria Da Graça Carvalho, Frédéric Daerden, Peter Jahr, Riikka Manner, Georgios Stavrakakis, Theodor Dumitru Stolojan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Lucas Hartong

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy