Förfarande : 2009/2205(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0237/2010

Ingivna texter :

A7-0237/2010

Debatter :

PV 06/09/2010 - 24
CRE 06/09/2010 - 24

Omröstningar :

PV 07/09/2010 - 6.16
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0306

BETÄNKANDE     
PDF 156kWORD 94k
27.7.2010
PE 442.890v02-00 A7-0237/2010

om kvinnornas roll i ett åldrande samhälle

(2009/2205(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Sirpa Pietikäinen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kvinnornas roll i ett åldrande samhälle

(2009/2205(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2009 om hanteringen av effekterna av en åldrande befolkning i EU (2009 års åldranderapport) (KOM(2009)0180),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 11 maj 2007 ”Europas demografiska framtid: fakta och siffror” (SEK(2007)0638),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 ”Främja solidariteten mellan generationerna” (KOM(2007)0244),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 oktober 2006 ”Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter” (KOM(2006)0571),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 mars 2006 ”En färdplan för jämställdhet 2006–2010” (KOM(2006)0092),

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 23 och 25 om jämställdhet mellan kvinnor och män, samt artiklarna 34, 35 och 36, där rätten till socialbidrag och bostadsbidrag fastställs specifikt, liksom rätten till en hög hälsoskyddsnivå för människor och tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse,

–   med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen där värden som är gemensamma för medlemsstaterna betonas, såsom mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män,

–   med beaktande av artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska bekämpas,

–   med beaktande av den europeiska pakten för jämställdhet som antogs av Europeiska rådet i mars 2006(1),

–   med beaktande av ILO:s rekommendation om äldre arbetstagare (R 162, 1980),

–   med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW),

–   med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2009(2) om icke-diskriminering grundad på kön och solidaritet mellan generationer,

–   med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2009 om införlivandet och tillämpningen av direktiv 2002/73/EG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2008 om Europas demografiska framtid(4),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkande från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0237/2010), och av följande skäl:

A. Befolkningens åldrande ses alltför ofta som något negativt, eftersom det innebär utmaningar för åldersstrukturen på arbetsmarknaden, för ett hållbart socialt skyddssystem och en hållbar hälso- och sjukvård. De äldre utgör dock även en ekonomisk resurs och en källa till erfarenhet samt ett viktigt stöd för samhället och familjen då de tar hand om omsorgsbehövande personer och i egenskap av arbetsmarknadsrådgivare tack vare sin stora arbetslivserfarenhet. De bidrar också till landsbygdens bevarande.

B. I färdplanen för jämställdhet 2006–2010 uppmärksammades bristerna i arbetet med att åstadkomma fullkomlig jämställdhet och även om den i vissa fall har medfört ökad jämställdhet har de övergripande framstegen varit få.

C. Dagens ekonomiska och sociala kris innebär särskilt allvarliga konsekvenser för kvinnor, framför allt för äldre kvinnor och de tjänster som erbjuds dem, och leder till ytterligare orättvisa och diskriminering som inte bara grundar sig på kön, utan även på ålder och hälsotillstånd.

D. Äldre människor löper en större risk att drabbas av fattigdom än befolkningen som helhet och 2008 uppgick andelen fattiga bland personer över 65 år till omkring 19 procent i EU‑27, medan andelen 2005 var 19 procent och 2000 17 procent. Kvinnor över 65 år löper stor risk att drabbas av fattigdom och andelen som riskerar att drabbas av fattigdom ligger på 22 procent, dvs. 5 procentenheter högre än för män.

E.  Enligt beräkningar kommer befolkningen i EU-27 bli äldre och den andel av befolkningen som är 65 år och äldre kommer att öka från 17,1 procent (2008) till 30 procent (2060) och den andel som är 80 år och äldre kommer att öka från 4,4 procent till 12,1 procent under samma period.

F.  Eftersom den förvärvsarbetande befolkningen relativt sett beräknas minska blir det allt viktigare att få med de grupper som för närvarande inte är aktiva på arbetsmarknaden.

G. Kön är en viktig faktor i åldrandet eftersom den förväntade livslängden för kvinnor är cirka sex år längre än för män. Statistik från 2007 för EU-27 visade att män blir 76 år och kvinnor 82 år. Däremot visar siffror från Eurostat att klyftan mellan förväntade friska levnadsår för män och kvinnor minskar: 61,6 år för män och 62,3 år för kvinnor.

H. Traditionellt sett löper kvinnor större risk för fattigdom och låg pension, särskilt kvinnor över 65 år, vars pensioner ofta är så låga att de knappt täcker existensminimum. Detta av olika orsaker såsom den stora löneklyftan mellan kvinnor och män, som inverkar direkt på pensionsnivån, eller att kvinnan slutat att arbeta eller gjort ett uppehåll i sitt arbete för att ta hand om familjen eller att hon arbetat i makens företag, huvudsakligen inom handel och jordbruk, utan lön och utan att omfattas av socialförsäkringen. I samband med ekonomisk nedgång löper dessa kvinnor ännu större risk att drabbas av fattigdom.

1.  Europaparlamentet är positivt till kommissionens meddelande om hanteringen av effekterna av en åldrande befolkning, men beklagar samtidigt att definitionerna, statistiken och de situationer som behandlas inte i tillräcklig utsträckning bygger på en medvetenhet om ojämlikheten mellan könen bland äldre, något som huvudsakligen beror på de könsrelaterade nackdelar som kvinnor har samlat på sig under åren.

2.  Europaparlamentet gläds åt kommissionens fokus på den strategi som man beslutade om vid Europeiska rådet i Stockholm 2001(5) och som ska fungera som en långsiktig riktlinje för att hantera de utmaningar och möjligheter som åldrande skapar i samhället. Parlamentet stöder också kommissionens förslag om behovet av att anlägga ett mångfasetterat och övergripande synsätt på åldrande och att skapa möjligheter, särskilt på marknader för produkter och tjänster som riktar sig till äldre människors behov och till behoven hos anhörigvårdare. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma skyddet av äldre konsumenters rättigheter eftersom de alltför ofta vilseleds och utnyttjas.

3.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna att skapa en mer positiv attityd till åldrande och att göra EU:s invånare medvetna om frågor om åldrandet och dess faktiska konsekvenser. Kommissionen uppmanas att göra något åt uppfattningen att åldrande är en börda, bl.a. genom att genomföra en studie om konsekvenserna och möjligheterna av den så kallade silverekonomin där äldre kvinnor är aktiva subjekt. Parlamentet välkomnar varmt kommissionens initiativ att lansera 2012 som året för ett aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna.

4.  En livslång strategi där det görs kopplingar mellan åldrande och kön ses av Europaparlamentet som en väg framåt för en politik om åldrandet. Parlamentet skulle också vilja se en strategi baserad på ålder och kön där ett ålders- och könsperspektiv alltid finns med i utformningen av politik på alla relevanta områden (ekonomi, sociala frågor, sysselsättning, folkhälsa, livsmedelssäkerhet, konsumenträttigheter, digital agenda, landsbygds- och stadsutveckling m.m.) för att på så sätt skapa mer social delaktighet och sammanhållning.

Att hantera åldersdiskriminering

5.  Europaparlamentet efterfrågar ett så snabbt antagande som möjligt av direktivet om antidiskriminering.

6.  Europaparlamentet anser att åldersdiskriminering också måste bemötas med effektivare rättsliga åtgärder och mer tillgängliga förfaranden, särskilt när det gäller diskriminering i arbetslivet där det finns särskild lagstiftning och där stödet till enskilda och undersökningar av omständigheterna är avgörande. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att den nödvändiga lagstiftningen mot åldersdiskriminering och andra former av diskriminering effektivt genomförs.

7.  Europaparlamentet efterlyser en mera rättighetsbaserad syn på åldrandet så att äldre kan agera som subjekt med inflytande i stället för att ses som objekt.

8.  Europaparlamentet efterfrågar mer resurser, forskning och en utveckling av befintliga övervakningsmekanismer eftersom åldersdiskriminering sällan erkänns eller åtgärdas. Det behövs större medvetenhet i medlemsstaterna och parlamentet skulle därför vilja ha förslag från byrån för grundläggande rättigheter och från det nygrundade Europeiska jämställdhetsinstitutet.

9.  Europaparlamentet framhåller behovet av att erkänna den flerfaldiga diskriminering som äldre kvinnor ofta utsätts för i samhällen där de diskrimineras på grund av ålder, kön, hälsotillstånd och funktionshinder.

10. Europaparlamentet känner stor oro inför den omfattande och flerfaldiga diskriminering som drabbar de mest sårbara grupperna av kvinnor: invandrarkvinnor, kvinnor med funktionshinder, homosexuella kvinnor, kvinnor som tillhör minoriteter, kvinnor med låga kvalifikationer och äldre kvinnor, eftersom de diskrimineras på grund av ålder, kön och etnisk bakgrund, sexuell läggning, religion osv., och efterlyser åtgärder för positiv särbehandling.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra verkliga informationskampanjer om de äldres avgörande roll i samhället och om vikten att göra det möjligt för äldre kvinnor att spela en aktiv roll, bland annat genom främjande av småskalig handel och småskaligt hantverk.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till äldre HBT-kvinnors situation.

Att förena arbete och omsorg

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa nya typer av ledighet som gör det möjligt med betald ledighet i samband med andra omsorgsförpliktelser än föräldraledighet samt främja en jämnare fördelning av obetalt vård- och omsorgsarbete mellan kvinnor och män, eftersom informell vård i hemmet begränsar möjligheten för anhörigvårdaren att arbeta utanför hemmet. Parlamentet anser att ett sätt att minska fattigdom bland äldre kvinnor är att stödja arrangemang, t.ex. deltidsarbete och arbetsdelning, som möjliggör flexibelt arbete, men påpekar dock i detta sammanhang att det är viktigt att anställningsrättigheterna för arbetstagare med flexibla arbetstidsarrangemang är desamma som för dem som arbetar heltid. Parlamentet betonar att man måste åtgärda arbetslösheten bland äldre kvinnor för att nå sysselsättningsmålen i Europa 2020-strategin.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta mekanismer för att garantera att ackumuleringen av pensionsrättigheter är tillräcklig även under perioder när inkomstnivån för anhörigvårdaren är tillfälligt lägre på grund av omsorgsplikter – en situation som främst berör kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om vilka olika effekter medlemsstaternas pensionssystem har på kvinnor och män.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet i reformen av pensionssystemen och anpassa pensionsåldern efter skillnaderna mellan kvinnors och mäns arbetsmönster samt efter att äldre kvinnor i högre grad riskerar att utsättas för diskriminering på arbetsmarknaden.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja former av ömsesidigt stöd som utgör en bro mellan yngre och äldre där de yngres entusiasm och de äldres erfarenhet kan tillvaratas.

Hälsovård, omsorg och socialtjänster

17. Europaparlamentet efterlyser en rättighetsbaserad strategi för att äldre ska kunna ha en aktiv roll när beslut fattas om valet av eller formen på den vård eller socialtjänst liksom de behandlingar som erbjuds dem, när det finns alternativ. Parlamentet anser dessutom att en efterfrågestyrd strategi bör genomföras när det gäller alla former av vård- och omsorgstjänster för att äldre människor ska kunna ha ett eget boende så länge de vill.

18. Europaparlamentet begär att man främjar åtgärder för bidrag till familjer som gör det möjligt att bestämma att själv ta hand om äldre personer eller att ta hjälp av kompletterande sociala tjänster. I båda fallen bör stödsumman vara lika stor.

19. Europaparlamentet understryker att offentliga och privata tjänster bör vara lättillgängliga, högkvalitativa och överkomliga för äldre och strukturen på offentliga och privata tjänster bör vara inriktad på vård i hemmet så länge som möjligt.

20. Europaparlamentet anser att en övergripande stödpolitik behövs för anhörigvårdare, av vilka de flesta är kvinnor, och att politiken bör omfatta deras status, förmåner och socialförsäkringsrättigheter, tillhandahållande av socialtjänster och stödtjänster, tillgång till professionella vård- och omsorgstjänster osv.

21. Europaparlamentet understryker att frivilligarbete eller informell vård och omsorg, som ofta vilar på kvinnan, inte bör kompensera brister inom den sociala sektorn och begär att konkreta sociala åtgärder genomförs för att kvinnor ska kunna ha ett avlönat arbete efter eget val.

22. Europaparlamentet efterlyser olika former av stödpaket på medlemsstatsnivå som bland annat inbegriper åtgärdsprogram för att öka anställbarheten, dämpa konsekvenserna av arbetslösheten och höja sysselsättningsnivån bland personer över 50 år.

23. Europaparlamentet påpekar att kvaliteten inom vård och omsorg ska säkras för att åstadkomma en ålderdom med bättre kvalitet och för att undvika det fysiska, sexuella, psykologiska och ekonomiska utnyttjande som äldre ofta utsätts för. Parlamentet framhåller att människor som bor på offentligt eller privat äldreboende bör ha rätt att delta i de beslut som fattas om boendet i styrelsen och i de administrativa strukturerna. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör se till att de som vårdar äldre i den offentliga och privata sektorn får kontinuerlig utbildning och att deras prestationer regelbundet utvärderas och deras arbete värderas högre rent ekonomiskt, bl.a. i fråga om lön, försäkring och arbetsvillkor.

24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge incitament till utbildning om mental och fysisk omsorg om äldre samt till skapande av lämpliga strukturer för äldreomsorg.

25. Europaparlamentet uppmuntrar omvandlingen av vårdhem, som vanligtvis bedrivs som sjukhus, till vänliga inrättningar där en familjemodell tillämpas för att undvika institutionalisering.

26. Europaparlamentet föreslår att den europeiska handlingsplanen för Alzheimers sjukdom vederbörligen erkänner äldre kvinnors roll inom vård av människor med demens och att handlingsplanen genomförs utan dröjsmål. Dessutom behövs nationella program för att kartlägga vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra livskvaliteten för äldre kvinnor. Parlamentet föreslår att Alzheimerföreningar rådfrågas vid kartläggningen och genomförandet av dessa åtgärder.

27. Europaparlamentet skulle vilja att ett jämställdhetsperspektiv beaktades när medicinska diagnoser ställs för att dessa ska vara exakta och människor ska få lämplig behandling och vård. Parlamentet begär att verktygen för diagnoser samt hälso- och sjukvårdstjänsterna och omsorgen inte ska begränsas bara på grund av patientens ålder och kön, så att exempelvis screening för bröstcancer, livmoderhalscancer, lungcancer och kolorektal cancer samt för hjärt- och kärlsjukdomar bör vara tillgänglig för äldre kvinnor. Parlamentet efterlyser också mer fokus på förebyggande och behandling av sjukdomar som särskilt drabbar kvinnor, t.ex. osteoporos och ledgångsreumatism.

28. Europaparlamentet skulle vilja att jämställdhets- och åldersperspektivet fanns med i näringsrekommendationer. Dessutom bör jämställdhets- och åldersperspektivet användas i rekommendationer om livsmedelssäkerhet, t.ex. i fråga om livsmedelsmärkning, hälsopåståenden, Reach-förordningen och nya livsmedel.

29. Europaparlamentet påpekar att både teknik och tekniska förbättringar kan vara viktiga när det gäller att anpassa samhället efter behoven hos en åldrande befolkning. Innovationer som utvecklats i nära samarbete med äldre bör användas i större omfattning, exempelvis förenklade mobiltelefoner och Internetuppkopplingar, smarta sensorer på vissa produkter för att minska antalet olyckor, skolade hundar för att hjälpa människor, t.ex. dem som lider av sjukdomar som påverkar minnet osv. Program som har utformats särskilt för livslångt lärande för äldre bör understödjas av staten.

30. Europaparlamentet efterlyser tester av läkemedel under utveckling för att undersöka vilka följder de har på kroppen, inte bara på män, utan också på kvinnor.

31. Europaparlamentet föreslår att det ska genomföras statistiska undersökningar om det ökade våldet mot äldre i syfte att kasta ljus över detta allvarliga problem, som de äldre ofta inte är kapabla att anmäla utan accepterar ett naturligt inslag i ålderdomen och den beroendeställning de befinner sig i. Parlamentet anser även att man från hela samhällets sida måste bekämpa våldet mot äldre på ett mer effektivt sätt.

32. Europaparlamentet efterlyser riktade kultur- och utbildningsprogram och åtgärder för att engagera äldre kvinnor i aktiviteter inom lokalsamhället, i syfte att förebygga att äldre kvinnor utesluts från samhället.

Nästa steg

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av 2011 föreslå en handlingsplan som innehåller följande:

•    En undersökning av behovet av mer resurser för forskning om åldrande.

•    Åtgärder för att säkra kvaliteten inom vård och omsorg och kvalitativa arbetsvillkor för anhörigvårdare.

•    Förändringar för att skapa mer enhetlighet på socialförsäkringsområdet, även beträffande pensionssystemen, vård- och omsorgsledigheten och arrangemangen för deltidsarbete.

•    Ett genusperspektiv på åldersrelaterade sjukdomar och på åtgärder för hur de bäst kan erkännas och behandlas.

•    Årliga rapporter, baserade på principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och förvaltade av byrån för grundläggande rättigheter på institutionsnivå och av nationella byråer i medlemsstaterna, om brott mot äldre människors rättigheter och om åtgärder som ska vidtas på EU-nivå och nationell nivå för att avskaffa direkt och dold diskriminering.

•    Icke-lagstiftande åtgärder för att få bukt med åldersdiskriminering, exempelvis i form av upplysningskampanjer.

•    Integrering av ett perspektiv som omfattar äldre invandrare och HBT‑personer.

•    Åtgärder för att stödja solidaritet mellan generationerna, såsom stödplaner för kvinnor som tar hand om barnbarn medan föräldrarna är frånvarande på grund av arbete.

•    Åtgärder för att dra nytta av de äldres kunskaper och arbetslivserfarenhet genom att till exempel bilda föreningar bestående av äldre som bedömer arbetssökande.

•    Utbyte av god praxis.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera och stärka övervakningsmekanismerna för genomförande av grundläggande rättigheter före utgången av 2012. Medvetenheten om dessa mekanismer, som utnyttjas alltför sällan, bör också öka eftersom framför allt äldre kvinnor inte är informerade om sina rättigheter.

35. Europaparlamentet understryker att alla män och kvinnor i EU måste ha rätt till adekvata och kvalitativa tjänster inom hälso- och sjukvården samt socialvården till ett rimligt pris, av ett slag som tillgodoser deras särskilda behov och önskemål. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om grundläggande tjänster, som tar hänsyn till nationella förhållanden. Parlamentet betonar att äldre kvinnor är särskilt sårbara och uppmanar kommissionen att överväga ett system där alla män och kvinnor i EU medborgare ges rätt till en grundinkomst som bygger på levnadsstandarden i den medlemsstat som de bor i.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försöka se till att EU-medel enkom avsätts till förmån för projekt som inbegriper bland annat ensamstående och äldre kvinnor i socialt missgynnade situationer.

37. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EU:s bulletin 3-2006, punkt I.13.

(2)

EUT C 67 E, 12.3.2010, s. 31.

(3)

EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 95.

(4)

EUT C 184E, 6.8.2009, s. 75.

(5)

Ordförandeskapets slutsatser – Europeiska rådets möte i Stockholm den 23–24 mars 2001.


MOTIVERING

Europeiska unionens befolkning blir äldre. I den politiska retoriken talar man ofta om denna utveckling som ett problem eller en börda. Den åldrande befolkningen ses som en framtida börda för nationella ekonomier och man bortser ofta från den potential som äldre människor besitter eftersom de äldre betraktas som passiva objekt snarare än aktiva subjekt.

Enligt statistiken lever kvinnor längre än män. Den förväntande livslängden var för kvinnor sex år längre än för män 2007. Oavsett om det har biologiska orsaker eller beror på beteenden leder det till en situation där kvinnor oftare bemöts av en negativ attityd till åldrandet. Klyftan mellan kvinnors och mäns förväntade livslängd verkar dock minska, vilket delvis kan förklaras av att de har en alltmer liknande livsstil.

Diskriminering i arbetslivet på grund av ålder är förbjudet enligt EU:s lagstiftning. Den nuvarande lagstiftningen leder dock inte direkt till en situation där åldersdiskriminering på arbetsplatser upphör att existera. Rent allmänt är det fortfarande svårt för kvinnor att göra karriär, vilket skapar en situation med kraftig obalans där män är överrepresenterade på högre chefsbefattningar, detta gäller särskilt äldre kvinnor och män. Dessutom är det svårare för kvinnor att bli återanställda och ju äldre en kvinna är desto mindre är hon normalt sett värd från ett arbetsgivarperspektiv.

Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter trädde i kraft i december 2009 och Lissabonfördraget i början av 2010, därmed blev förbudet mot all slags diskriminering till en del av Europeiska unionens lagstiftningsbehörighet. “All diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden” enligt artikel 21 i stadgan och artikel 25 säger att ”unionen erkänner och respekterar rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet.”

Dessa grundläggande rättigheter i EU:s lagstiftning måste också utnyttjas i praktiken. Förutom att äldre kvinnor måste vara skyddade på arbetsplatsen måste de vara skyddade på alla områden i livet eftersom diskriminering på grund av ålder och kön strider mot de grundläggande rättigheterna. För att bekämpa den dubbla diskriminering som äldre kvinnor ofta utsätts för måste följande aspekter erkännas och medvetandegöras:

För det första löper kvinnor större risk att drabbas av fattigdom. Eftersom detta år officiellt har lanserats som europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning bör situationen för äldre kvinnor som lever i fattigdom uppmärksammas särskilt. Det finns olika skäl till varför äldre kvinnor drabbas av fattigdom, exempelvis lägre ackumulering av pensioner för kvinnor än för män. Ackumuleringen är framför allt lägre i de så kallade pensionerna i den andra och tredje pelaren, vilka omfattar pensionssystem som är kopplade till tjänsten eller privat pensionssparande. Skillnaderna mellan pensionssystemen i medlemsstaterna leder till en situation där äldre kvinnor i vissa medlemsstater befinner sig i en särskilt utsatt situation. Alla EU:s invånare bör ha rätt till en grundinkomst som bygger på levnadsstandarden i varje medlemsstat.

Den lägre pensionsnivån är vanligtvis en direkt följd av att kvinnors löner generellt sett ligger lägre, och även de löner i sektorer där kvinnor dominerar. Det är dessutom mer sannolikt att kvinnor får en tillfälligt lägre inkomst på grund av omsorgsförpliktelser (mammaledighet, föräldraledighet och vård av gamla föräldrar).

Fattigdom bland äldre kvinnor har också med omsorgsförpliktelser att göra. Den generation kvinnor som är över 50 år beskrivs ofta som ”sandwichgenerationen” eller som ”arbetande döttrar och arbetande mammor” eftersom de både tar hand om sina föräldrar och sina barnbarn. Informella och oavlönade omsorgsförpliktelser gör det svårt att arbeta utanför hemmet. Om äldre kvinnor bara hade haft flera möjligheter till deltidsarbete skulle deras inkomst delvis kunna öka. Inkomst från deltidsarbete efter pensionen bör inte påverka pensionsnivån i negativ riktning.

För det andra är äldre kvinnor särskilt beroende av offentliga och privata tjänster liksom av offentlig hälso- och sjukvård. Detta betyder att äldre kvinnor drabbas mer om sådana tjänster saknas eller om kvaliteten på dessa är dålig. Om de tjänster som underlättar långtidsvård i hemmet utvecklades skulle det innebära en positiv effekt för kvinnliga anhörigvårdare och kvinnliga vårdtagare. Kvaliteten inom vård och omsorg kan säkras med tillräckliga resurser och utbildning inom hälso- och sjukvårdssektorn.

För övrigt påverkas äldre kvinnor av tillgången till offentliga och privata tjänster. Många basala tjänster, såsom banktjänster, är mer lättillgängliga och billiga på Internet. Äldre människor har begränsad åtkomst till dessa – antingen för att de saknar utrustning eller för att de inte har kunskapen. Detta kan ses som en form av diskriminering i vårt samhälle. De äldre är faktiskt en viktig konsumentgrupp och efterfrågan på tjänster för äldre är i stark tillväxt.

För det tredje drabbas äldre kvinnor ofta av åldersrelaterade sjukdomar, såsom minnessjukdomar och cancer. Utbredningen av demens och Alzheimers sjukdom är högre bland äldre kvinnor än bland äldre män. När det gäller cancerformer är det främst bröstcancer som drabbar kvinnor. Det är också den cancerform som är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. En av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor är hjärt- och kärlsjukdomar samt hjärtattacker, vilka ofta inte diagnostiseras eftersom symptomen vanligtvis skiljer sig från symptomen hos män.

Även om kvinnor lever längre är alltså klyftan mellan förväntade friska levnadsår mellan kvinnor och män mindre än den totala förväntade livslängden. Kvinnor förväntades leva sex år längre än män 2007, men skillnaden mellan friska levnadsår för kvinnor och män var mindre än ett år. Förutom adekvat medicinsk behandling har vägen till ett friskare liv delvis att göra med rätt näring. De allmänna näringsrekommendationerna uppfyller inte de särskilda krav som gäller för äldre människor.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.7.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Marije Cornelissen, Silvia Costa, Tadeusz Cymański, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Iratxe García Pérez, Zita Gurmai, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Nicole Kiil-Nielsen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Elisabeth Morin-Chartier, Siiri Oviir, Antonyia Parvanova, Nicole Sinclaire, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Eva-Britt Svensson, Marc Tarabella, Britta Thomsen, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Christa Klaß, Mariya Nedelcheva, Chrysoula Paliadeli, Sirpa Pietikäinen, Zuzana Roithová

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy