BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet
27.10.2010 - (KOM(2010)0283 – C7‑0139/2010 – 2010/0150(COD)) - ***I
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Kathleen Van Brempt
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet
(KOM(2010)0283 – C7‑0139/2010 – 2010/0150(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0283),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 194.1 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C7‑0139/2010),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén[1],
– efter att ha hört Regionkommittén,
– med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 22 oktober 2010 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från budgetutskottet (A7‑0246/2010).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet tar del av rådets uttalande som bifogas resolutionen.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
PARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG[2]*
till kommissionens förslag
---------------------------------------------------------
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194.1 c,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[4], och
av följande skäl:
(1) Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009[5] inrättades Europeiska energiprogrammet för återhämtning (återhämtningsprogrammet), för hjälp till ekonomisk återhämtning genom en finansieringsram på 3,98 miljarder euro för 2009 och 2010.▌
(2) Denna förordning bör inte påverka målet att före utgången av 2010 bevilja så stor del av finansieringsramen på 3,98 miljarder euro som möjligt till de delprogram som avses i kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009. Det har dock fastslagits att delar av detta belopp inte kommer att användas inom ramen för delprogrammen. ▌
(3) I linje med Europa 2020-strategin för hållbar tillväxt och sysselsättning och i linje med EU:s klimat- och energipaket samt 2006 års handlingsplan för energieffektivitet kommer utvecklingen av nya typer av förnybara energikällor och en ökad energieffektivitet att bidra till grön tillväxt som behövs för att bygga en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi och för att hantera klimatförändringarna. Genom att stödja en sådan politik kommer Europa att skapa nya jobb och ”gröna” marknadsmöjligheter som är grundvalen för en konkurrenskraftig, trygg och hållbar ekonomi. Här är det viktigt att myndigheter på högre och lägre nivå (”flernivåstyre”) samarbetar.
(4) Ökade ekonomiska incitament är det bästa sättet att minska de hinder som dryga inledande kostnader innebär och att stimulera hållbara förbättringar på energiområdet. Det bör därför skapas ett särskilt finansiellt instrument (nedan kallat instrumentet) i syfte att använda medel enligt kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009 för vilka åtaganden inte kan göras före utgången av 2010. Inrättandet av instrumentet bör ses mot bakgrund av det initiativ för finansiering av hållbar energi som föreslagits av kommissionen. Instrumentet bör stödja utvecklingen av pålitlig energieffektivitet och projekt på området förnybar energi, och underlätta de lokala, regionala och nationella myndigheternas finansiering av investeringsprojekt som rör energieffektivitet och förnybar energi, framför allt i tätorter. I samband med detta bör uppmärksamhet fästas vid synergier med andra finansiella resurser som finns tillgängliga i medlemsstaterna, såsom struktur- och sammanhållningsfonderna, Elenainstrumentet (European Local Energy) och Europeiska regionala utvecklingsfonden, ändrad genom förordning (EG) nr 397/2009[6], för att undvika överlappningar med andra finansiella instrument.
(5) Investeringsstöd på området hållbar energi kan bli mest effektivt och verkningsfullt när det erbjuds på lokal nivå. I vederbörligen motiverade fall kan det dock vara effektivare att satsa på nationell nivå, bl.a. av skäl förknippade med tillgängligheten av relevanta administrativa strukturer eller deras funktion.
(6) För att ge unionens finansiering maximala effekter på kort sikt bör instrumentet förvaltas av en eller flera finansförmedlare som t.ex. internationella finansinstitut. Urvalet av finansförmedlare bör ske på grundval av deras dokumenterade förmåga att använda de finansiella medlen så effektivt och ändamålsenligt som möjligt, med målet att maximera andra offentliga och privata investerares deltagande på kortast möjliga tid och uppnå högsta möjliga hävstångseffekt mellan unionens finansiering och den totala investeringen för att väsentligt öka investeringarna inom unionen. I ekonomiska och finansiella kristider, som får särskilt negativa konsekvenser för lokala och regionala myndigheters finanser, bör man dock se till att den besvärliga budgetsituationen för dessa myndigheter inte hindrar dem från att få tillgång till medlen.
(7) I enlighet med förordning (EG) nr 663/2009 bör instrumentet begränsas till finansiering av investeringsprojekt som har ett snabbt, mätbart och väsentligt inflytande på den ekonomiska återhämtningen inom unionen, tryggar energiförsörjningen och leder till minskade utsläpp av växthusgaser och till tekniskt bistånd till projekt för förnybar energi och energieffektivitet. Sådana projekt bidrar till grön tillväxt, utveckling av en konkurrenskraftig, ansluten, hållbar och grön ekonomi och till att arbetstillfällen skyddas, sysselsättning skapas och klimatförändringarna motverkas, i enlighet med målen i Europa 2020-strategin. De kriterier som anges i förordning (EG) nr 663/2009 bör tillämpas vid urvalet av de projekt som ska finansieras enligt instrumentet samt vid fastställandet av deras stödberättigande. Projektens geografiska balans bör också beaktas som en väsentlig faktor för att garantera att förordningen har inflytande på den ekonomiska återhämtningen i hela unionen och för att visa att projekten i vissa medlemsstater inte har eller endast delvis har finansierats enligt kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009.
(7a) På grund av kravet om att förordningen på kort sikt ska få ekonomisk verkan bör tiden mellan det att ansökan för ett projekt inkommer och det slutliga beslutet om ansökan inte överskrida sex månader.
(8) ▌Enskilda rättsliga åtaganden för genomförande av budgetåtagandena enligt kapitel IIa bör göras senast den 31 mars 2011.
(8a) Instrumentet bör inte vara ett prejudikat avseende användningen av unionens budget och eventuella framtida finansieringsåtgärder, inbegripet energisektorn, utan bör snarare betraktas som en undantagsåtgärd som antas under ekonomiskt svåra tider.
(9) På grund av det akuta behovet att ta itu med den ekonomiska krisen bör de kostnader som uppstått enligt kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009 vara stödberättigande från och med den 13 juli 2009, eftersom många sökande begärde att kostnaderna skulle vara stödberättigande från och med inlämnandet av stödansökan, i överensstämmelse med artikel 112 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[7] (budgetförordningen). Kostnader som uppstått enligt kapitel IIa bör vara stödberättigande från och med den 1 januari 2011.
(10) På grund av det akuta behovet att ta itu med den ekonomiska krisen ▌bör denna förordning träda i kraft omedelbart vid offentliggörandet.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1Ändringar av förordning (EG) nr 663/2009
Förordning (EG) nr 663/2009 ska ändras på följande sätt:
(1) I artikel 1 ska följande stycke läggas till:
”Denna förordning ska ge utrymme för införande av ett finansiellt instrument (nedan kallat instrumentet) för investeringsprojekt och tekniskt stöd för projekt på områdena förnybar energi och energieffektivitet.”
(2) Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
(a) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Enskilda rättsliga åtaganden enligt kapitel II för genomförande av de budgetåtaganden som görs 2009 och 2010 ska göras senast den 31 december 2010. Enskilda rättsliga åtaganden enligt kapital IIa ska göras senast den 31 mars 2011.”
(b) Följande punkt ska läggas till som punkt 3:
”3. De finansförmedlare som beskrivs i bilaga II ska sträva efter att tilldela alla medel från det unionsbidrag som finns tillgängligt i instrumentet för investeringsprojekt och tekniskt stöd för projekt på områdena förnybar energi och energieffektivitet senast den 31 mars 2014. Inga medel från unionsbidraget får tilldelas efter detta datum. De medel från unionsbidraget som inte tilldelats av finansförmedlarna senast den 31 mars 2014 ska gå tillbaka till unionens budget. De medel från unionsbidraget som tilldelats investeringsprojekt ska vara investerade under en specificerad tidsperiod, dock senast till och med den 31 mars 2034. Unionen ska ha rätt till avkastning på sin investering i instrumentet under hela dess livstid, i proportion till sitt bidrag till instrumentet och i enlighet med sina rättigheter som aktieägare.
(3) Följande kapitel IIa ska införas:
KAPITEL IIa FINANSIELLT INSTRUMENT
Artikel 21a
Budgetanslag för vilka åtagande inte kan göras enligt kapitel II ▌
1. Budgetanslag motsvarande ett belopp på 146 344 644 ,50 ▌miljoner euro, som enligt artikel 3.2. inte kunnat bli föremål för enskilda rättsliga åtaganden enligt kapitel II, ska avsättas för det instrument som avses i artikel 1 fjärde stycket, med syftet att utforma lämpliga finansieringsinstrument i samarbete med finansinstitut och på ett kraftfullt sätt främja energieffektiva projekt och projekt för utnyttjande av förnybara energikällor.
2. Instrumentet ska genomföras i överensstämmelse med bilaga II. Artikel 23.1 ska inte tillämpas på instrumentet.
3. Unionens förhållande till instrumentet, inklusive förvaltningsavgifter och andra stödberättigande kostnader, ska vara begränsat till det belopp med vilket unionen bidrar till detta instrument enligt punkt 1, och unionens budget ska inte vara bunden av något annat ansvar.
(3a) Artikel 22 utgår.
(4) Artikel 23 ska ändras på följande sätt:
(a) I punkt 2 ska andra meningen ersättas med följande:
”De utgifter som uppstår enligt kapitel II kan vara stödberättigande från och med den 13 juli 2009.”
(b) Följande punkt ska införas som punkt 2a:
”2a. Ekonomiskt stöd enligt kapitel IIa ska täcka utgifter som rör investeringsprojekt och tekniskt stöd för projekt på områdena förnybar energi och energieffektivitet och som uppstår för de stödmottagare som beskrivs i bilaga II. Sådana utgifter kan vara stödberättigande från och med den 1 januari 2011.”
(4a) Artikel 27 ska ändras på följande sätt:
(a) Följande punkt ska införas som punkt 1a:
”1a. Senast den 30 juni 2013 ska kommissionen överlämna en rapport med en halvtidsutvärdering till Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som vidtagits enligt kapitel IIa, med särskilt fokus på följande:
(a) Den kostnadseffektivitet, hävstångseffekt och additionalitet som instrumentet uppvisar.
(b) Belägg för en sund ekonomisk förvaltning.
(c) I vilken utsträckning instrumentet har uppnått de mål som anges i denna förordning.
(d) I vilken utsträckning projekt som rör energieffektivitet och energi från förnybara energikällor behöver fortsatt stöd via instrumentet.
Rapporten med halvtidsutvärderingen ska, om lämpligt, och framför allt om kommissionens bedömning av de åtgärder som vidtagits i enlighet med kapitel IIa är positiva, åtföljas av ett lagstiftningsförslag om att instrumentet ska fortsätta.”
(b) Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Kommissionen ska för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén lägga fram en utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts genom återhämtningsprogrammet, i enlighet med artikel 27.4 i budgetförordningen.”
(4b) I artikel 28 ska följande tredje stycke läggas till:
”Rapporten ska innehålla information om alla omkostnader knutna till inrättandet och genomförandet av det instrument som fastställs i kapitel IIa.”
(5) Bilagan döps om till ”bilaga I” och följande bilaga läggs till:
”BILAGA IIFinansiellt instrument ▌
A. Genomförande av det finansiella instrumentet för hållbara energiprojekt
1. Instrumentets tillämpningsområde
Det finansiella instrumentet (nedan kallat instrumentet) ska användas för utvecklingen av projekt på områdena för energibesparingar, energieffektivitet och förnybar energi samt underlätta finansiering av lokala, regionala och, i vederbörligen motiverade fall, nationella myndigheters investeringar på dessa områden. Instrumentet ska genomföras i enlighet med de bestämmelser om delegering av budgetgenomförandeuppgifter som fastställs i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser.
Instrumentet ska användas för hållbara energiprojekt framför allt i tätortsområden. Detta ska framför allt innefatta projekt inom följande:
(a) ▌Offentliga och privata byggnader som integrerar lösningar baserade på förnybar energi och/eller energieffektivitet, även lösningar baserade på informations- och kommunikationsteknik (IKT).
(b) Investeringar i kraftvärme med hög energieffektivitet, inklusive mikrokraftvärme, och i fjärrvärme-/fjärrkylsystem, särskilt från förnybara energikällor.
(c) Decentraliserade förnybara energikällor som är lokalt förankrade, samt deras integration i elnäten.
(d) Småskalig produktion från förnybara energikällor.
(e) Renare tätortstransporter som stöder ökad energieffektivitet och integrering av förnybara energikällor, med tyngdpunkten på kollektivtrafik, elfordon och vätgasdrivna fordon samt minskade utsläpp av växthusgaser.
(f) Lokal infrastruktur, däribland ▌utomhusbelysning för offentlig infrastruktur, inklusive gatubelysning, energilagringslösningar, smarta mätare och intelligenta nät som utnyttjar IKT i full utsträckning.
(g) Energieffektivitet och förnybar energiteknik med innovation och ekonomisk potential och med användning av bästa tillgängliga förfaranden.
Instrumentet kan också användas för att ge incitament och tekniskt stöd samt för att öka medvetenheten hos lokala, regionala och nationella myndigheter i syfte att garantera en optimal användning av struktur- och sammanhållningsfonderna, framför allt på områdena energieffektivitet och ökat utnyttjande av förnybar energi i bostäder och andra typer av byggnader. Instrumentet ska stödja investeringsprojekt som är ekonomiskt och finansiellt pålitliga när det gäller att återbetala de investeringar som tilldelats via instrumentet och locka till sig offentliga och privata investeringar. I instrumentet kan därför bland annat ingå reserver och kapitaltilldelning för lån, garantier, aktier och andra finansiella produkter. Dessutom får upp till 15 procent av de medel som avses i artikel 21a användas för att ge tekniskt stöd till lokala, regionala och nationella myndigheter vid inrättande av teknik som rör projekt för energieffektivitet och förnybar energi och vid den första användningsfasen av sådan teknik.
2. Synergier
Vid beviljande av finansiellt eller tekniskt stöd ska fokus också läggas på synergier med andra finansiella resurser i medlemsstaterna, såsom struktur- och sammanhållningsfonderna och Elenainstrumentet (European Local Energy Assistance ), så att överlappningar med andra instrument undviks.
3. Stödmottagare
Instrumentets stödmottagare ska vara offentliga myndigheter, företrädesvis på lokal och regional nivå, eller offentliga eller privata enheter som verkar på dessa offentliga myndigheters uppdrag. ▌
B. Samarbete med finansförmedlare
1. Urval och allmänna krav
Instrumentet kommer att inrättas i samarbete med en eller flera finansförmedlare och ska vara öppet för lämpliga investerare. Urvalet av finansförmedlare ska ske på grundval av deras dokumenterade förmåga att använda de finansiella medlen så ändamålsenligt och effektivt som möjligt, i enlighet med de regler och kriterier som fastställs i denna bilaga.
Kommissionen ska se till att de totala allmänna omkostnaderna knutna till inrättandet och genomförandet av instrumentet, bland dem också förvaltningskostnader och övriga stödberättigande kostnader som faktureras av finansförmedlarna, begränsas i möjligaste mån, i linje med bästa praxis för liknande instrument, samtidigt som instrumentets kvalitet garanteras.
Unionens bidrag till instrumentet ska genomföras av kommissionen i enlighet med de bestämmelser som anges i artikel 53 och 54 i budgetförordningen.
Finansförmedlarna ska uppfylla de relevanta krav rörande delegering av budgetgenomförandeuppgifter som fastställs i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser, särskilt vad avser regler för upphandling, intern kontroll, redovisning och extern revision. Finansförmedlarna kommer inte att kunna åtnjuta någon annan finansiering än för förvaltningskostnader eller kostnader knutna till inrättandet och genomförandet av mekanismen.
Detaljerade villkor och bestämmelser för inrättandet av och ramvillkoren för instrumentet, däribland avseende övervakning och kontroll, ska fastställas i ett eller flera avtal mellan kommissionen och finansförmedlarna.
2. Informationens tillgänglighet
Instrumentet ska på Internet tillgängliggöra all relevant information om programförvaltning för intresserade parter. Informationen ska särskilt innehålla ansökningsförfaranden, bästa praxis och en översikt över projekt och rapporter.
C. Finansieringsvillkor samt kvalifikations- och urvalskriterier
1. Finansieringens omfattning
Instrumentet ska begränsas till finansiering av ▌
(a) investeringsprojekt som har ett snabbt, mätbart och väsentligt inflytande på den ekonomiska återhämtningen inom unionen, tryggar energiförsörjningen och leder till minskade utsläpp av växthusgaser, och
(b) tekniskt bistånd till projekt för förnybar energi och energieffektivitet,
enligt vad som anges i bilagan.
2. Faktorer som ska beaktas
Vad gäller urvalet av projekt ska särskild uppmärksamhet ges den geografiska balansen.
Vad gäller finansieringen av investeringsprojekt ska särskild uppmärksamhet ges förmågan att garantera en betydande hävstångseffekt mellan unionens finansiering och den totala finansieringen i avsikt att öka investeringarna inom unionen. Hävstångseffekten för enskilda investeringsprojekt kan dock variera beroende på ett antal faktorer, såsom typ av projekt och ett projekts faktiska storlek, liksom på lokala förhållanden, inklusive stödmottagarens storlek och ekonomiska förmåga.
3. Villkor för offentliga myndigheters tillgång till finansiering enligt instrumentet
Offentliga myndigheter som begär finansiering för investeringsprojekt eller tekniskt stöd för projekt för förnybar energi och energieffektivitet ska uppfylla följande villkor
(a) De har gjort eller håller på att göra ett politiskt åtagande att mildra klimatförändringarna och kan, i förekommande fall, även redovisa konkreta mål om till exempel en ökad energieffektivitet och/eller användningen av energi från förnybara källor.
(b) De arbetar på att utveckla fleråriga strategier för att mildra klimatförändringarna och, i förekommande fall, för att uppnå sina mål, eller deltar i en flerårig strategi på lokal, regional eller nationell nivå för att mildra klimatförändringarna.
(c) De godtar att offentliga redovisa sina framsteg inom ramen för den övergripande strategin.
4. Kvalifikations- och urvalskriterier för investeringsprojekt som finansieras enligt instrumentet
Investeringsprojekt som finansieras genom instrumentet ska vara förenliga med följande kvalifikations- och urvalskriterier:
(a) En sund och tekniskt relevant strategi.
(b) Ett sunt och kostnadseffektivt finansieringspaket för åtgärdens hela investeringsfas.
(c) En geografisk balans i alla de projekt som omfattas av denna förordning.
(d) Projektets mognadsgrad, dvs. huruvida det har nått investeringsfasen och kommer att ha stora kapitalutgifter så snart som möjligt.
(e) I vilken utsträckning avsaknad av finansiering fördröjer genomförandet av åtgärden.
(f) I vilken utsträckning stöd från instrumentet kommer att stimulera offentlig och privat finansiering.
(g) Kvantifierad samhällsekonomisk inverkan.
(h) Kvantifierad miljöpåverkan.”
5. Kvalifikations- och urvalskriterier för tekniska stödprojekt som finansieras enligt instrumentet
Tekniskt stöd för projekt för förnybar energi och energieffektivitet som finansieras via instrumentet ska vara förenligt med de kvalifikations- och urvalskriterier som anges i punkt 4 (a), (c), (e), (f) och (g).”
Artikel 2Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1.5 a ska tillämpas från och med den 13 juli 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdat i
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
- [1] Yttrande av den 15 september 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).
- [2] * Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
- [3] Yttrande av den 15 september 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).
- [4] Europaparlamentets ståndpunkt av den ... (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den ...
- [5] EUT L 200, 31.7.2009, s. 31.
- [6] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 397/2009 av den 6 maj 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden vad gäller stödberättigande för investeringar i energieffektivitet och förnybar energi i bostäder.
- [7] EUT L 248, 16.9.2002, s.1.
MOTIVERING
Det ursprungliga förslaget till ett europeiskt energiprogram för återhämtning
För att bemöta den finansiella krisen föreslog kommissionen i januari 2009 att fem miljarder euro (oförbrukade anslag ur unionens medel) skulle omfördelas och användas till stöd för projekt på energiområdet. Planen gick ut på att sammanlagt 3,5 miljarder euro (sedermera utökat till 3,98 miljarder) således skulle anslås till energiprojekt avsedda att bidra till den ekonomiska återhämtningen i Europa[1]. Det föreslagna Europeiska energiprogrammet för återhämtning syftar till att stödja a) (mestadels gränsöverskridande) gas- och elinfrastrukturprojekt (så kallade sammanlänkningar), b) projekt för vindkraft till havs och c) projekt för avskiljning och lagring av koldioxid.
Parlamentets begäran om att energieffektivitet och projekt för förnybar energi ska tas med
Europaparlamentet var av den åsikten att Europeiska energiprogrammet för återhämtning också borde innefatta åtgärder till stöd för energieffektivitet och förnybar energi, såsom kommissionen ursprungligen också velat att det skulle göra. Finansiering av projekt inom områdena energieffektivitet och förnybar energi kommer att stimulera den ekonomiska tillväxten, skapa arbetstillfällen och bidra till kampen mot klimatförändringarna. Dessa projekt är som effektivast när de förverkligas på kommunal, regional och lokal nivå. Flertalet lokala projekt är arbetsintensiva och kommer således att skapa en mängd nya arbetstillfällen som inte utlokaliseras. Dessutom kommer hävstångseffekterna att bli avsevärda och andra viktiga faktorer, såsom den sociala integrationen och regionens dragningskraft, kommer att påverkas positivt. Då kommer de kommuner som berörs att kunna fungera som rollmodeller för andra samhällen, något som kan sätta i gång en kedjereaktion av god praxis runtom i Europeiska unionen. Finansiering av projekt inom områdena energieffektivitetsåtgärder och förnybar energi kommer också att direkt stödja EU:s strävanden att 20 procent av energin ska vara förnybar och att 20 procent av energiförbrukningen ska sparas in, jämfört med om allting fortsätter som förut. Byggnadssektorn förbrukar 40 procent av EU:s energi och det är framför allt genom energieffektivitetsåtgärder i denna sektor som man kan få en omedelbar positiv effekt, inte bara i form av ökad energieffektivitet, utan också i form av stöd till de små och medelstora företagen på lokal och regional nivå. Ett sådant stöd skulle dessutom bli till nytta för utvecklingen av lovande initiativ på energieffektivitetens område, såsom borgmästaravtalet och initiativet för ”smarta städer”, som drabbats av dagens kreditåtstramning och av de minskade budgetintäkter som följt därav.
Trots att parlamentet vid trepartsförhandlingarna inte lyckades övertyga rådet att ta med en mekanism för att anslag som ännu inte tagits i anspråk skulle användas till förmån för energieffektivitet och förnybar energi tog kommissionen hänsyn till parlamentets åsikt genom att foga en förklaring till den slutliga förordningen, där det övervägdes att alla oförbrukade anslag vid utgången av 2010 skulle användas för projekt för energieffektivitetsåtgärder och förnybar energi: ”Om kommissionen, när den 2010 rapporterar om genomförandet av förordningen enligt artikel 28, skulle finna att det är omöjligt att före utgången av 2010 göra åtaganden för en del av de medel som planeras för projekten i bilagan till förordningen, kommer kommissionen, om så är lämpligt och på ett geografiskt balanserat sätt, att föreslå en ändring av förordningen för att medge finansiering av projekt inom området energieffektivitet och förnybara energikällor utöver ovan nämnda initiativ, inbegripet liknande tilldelningskriterier som de som gäller för projekten i bilagan till denna förordning.”
Rapport om genomförandet och medel som ska omfördelas
Rapporten om genomförandet av Europeiska energiprogrammet för återhämtning offentliggjordes den 27 april 2010[2] och av den framgår det att 115 miljoner euro hittills inte kunnat anslås till de utvalda projekten. Dessutom är det vanskligt att förverkliga projekten eftersom de är så tekniskt, organisatoriskt, juridiskt och finansiellt komplicerade. Om ett projekt inte skulle uppfylla alla villkor som krävs för att det ska förverkligas, då ska kommissionen se över situationen. Detta innebär att det kan finnas ett större anslagsbelopp för omfördelning vid utgången av 2010.
Att inrätta ett finansiellt instrument inom ramen för initiativet för finansiering av hållbar energi
För att omfördela anslagen inom områdena energieffektivitet och projekt för förnybar energi har kommissionen den 31 maj 2010 lagt fram detta förslag om ändring av Europeiska energiprogrammet för återhämtning. Förslaget motsvarar i mångt och mycket de tankegångar som Europaparlamentet uttryckt vid förhandlingarna om Europeiska energiprogrammet för återhämtning. Där står bland annat att budgetanslag som inte kunnat genomföras ska avsättas till förmån för ett finansiellt instrument inom ramen för initiativet för finansiering av hållbar energi. Det finansiella instrumentet ska stödja utvecklingen av pålitlig energieffektivitet och projekt på området förnybar energi samt underlätta finansieringen av kommunala, lokala och regionala myndigheters investeringar i energieffektivitet och förnybar energi. Mera specifikt kan ett stort antal projekt med stor hävstångseffekt stödjas med hjälp av innovativa ekonomiska incitamentsystem, såsom lånegarantier och mjuka lån med förmånliga räntevillkor samt genom finansiering av tekniskt stöd. Föredraganden anser att denna mekanism bör införas med hjälp av erfarna finansförmedlare och att kommissionen med det snaraste bör sätta i gång arbetet med överenskommelser med sådana institutioner. Så snart dessa överenskommelser slutförts bör kommissionen föra ut dem i insynsvänlig och begriplig form till kännedom för Europaparlamentet och medlemsstaterna.
Punkter på vilka förbättringar kan övervägas
Föredraganden välkomnar överlag förslaget från kommissionen och önskar nå en snabb överenskommelse med rådet (under det belgiska ordförandeskapet). Föredraganden anser att följande punkter i kommissionens ursprungliga förslag vore värda att ta upp till behandling i utskottet med tanke på eventuella förbättringar:
§ Vederbörlig uppmärksamhet bör i texten genomgående ägnas åt sådana grundväsentliga aspekter som grön tillväxt, åstadkommandet av en konkurrenskraftig, social och hållbar ekonomi samt åtgärder mot klimatförändringen.
§ Innovationer och innovativ teknik är oerhört viktiga för konkurrenskraften hos Europas näringsliv och ekonomi. De innovativa särdragen hör också till det som bör beaktas vid valet av vilka projekt som ska stödjas med hjälp av detta instrument.
§ Eftersom situationen är så pass kritisk både för budgeten och finanserna bör eventuella nya finansiella instrument komplettera de instrument som EU redan har för investeringar i energieffektivitet och förnybar energi, för att stärka samverkansvinsterna och maximera mervärdet. För att eventuella överlappningar i fråga om investeringar ska kunna undvikas är det särskilt viktigt att betona samverkan med strukturfonderna och Sammanhållningsfonden (framför allt Europeiska regionala utvecklingsfonden).
§ De medel som avsatts för det nya finansiella instrumentet är fortfarande nog så begränsade. Initiativet är dock mycket lovande och har en stor potentiell hävstångseffekt. Därför bör så mycket som möjligt av tillbudsstående medel avsättas för detta nya finansiella instrument, och andra medel inom områdena energi och klimatförändring som ännu inte tagits i anspråk kan också anslås för detta projekt. Inom de fleråriga programmen hos DG Klimat finns det vissa anslag som ännu inte tagits i anspråk och som också varit avsedda för energieffektivitet och förnybar energi. De kunde också avsättas till förmån för det finansiella instrumentet för projekt inom hållbar energi.
§ I bilagan ställs det upp villkor för de finansförmedlare som ska anförtros arbetet med att genomföra finansinstrumentet för projekt inom hållbar energi. Förordningen måste innefatta tillräckliga garantier för att finansförmedlarna ska ha ådagalagt sin förmåga att handha sådana projekt under svår tidspress samt följa EU:s krav i budgethänseende.
Sist men inte minst skulle föredraganden vilja påpeka att det ligger i parlamentets intresse att snabbt nå fram till en överenskommelse med rådet, för att medel som ännu inte tagits i anspråk ska kunna användas för projekt inom områdena energieffektivitet och hållbar energi, eftersom sådana projekt behöver offentligt stöd i tider när det blivit svårt att utverka finansiering.
- [1] Kommissionens förslag om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet, KOM(2009)0035.
- [2] Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av Europeiska energiprogrammet för återhämtning, KOM(2010)0191.
YTTRANDE från budgetutskottet (14.7.2010)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet
(KOM(2010)0283 – C7‑0139/2010 – 2010/0150(COD))
Föredragande: Jens Geier
KORTFATTAD MOTIVERING
Återhämtningsplan
På sitt möte i mars 2009 enades Europeiska rådet om en plan för ekonomisk återhämtning i Europa (European Economic Recovery Plan (EERP)). I april 2009 fattade Europaparlamentet, rådet och kommissionen ett beslut om formerna för finansieringen av EERP, som består av två delar – energiprojekt och bredbandsinfrastruktur för Internet på landsbygden.
Den finansiering som fastställs i uttalandet av den 2 april 2009 från de tre institutionerna kan sammanfattas enligt följande:
Miljoner euro
|
Ekonomiska återhämtningsplanen för Europa – typ av projekt |
Budgetår 2009 |
Budgetår 2010 |
Totalt |
|
|
Energi |
2 000 miljoner |
1 980 miljoner |
3 980 miljoner |
|
|
Bredbandsinfrastruktur för Internet |
600 miljoner |
420 miljoner |
1 020 miljoner |
|
|
SUMMA |
2 600 miljoner |
2 400 miljoner |
|
|
Finansieringen för 2009 ordnades huvudsakligen genom att föra över medel från rubrik 2 till rubrik 1 a, och beslutet om finansiering för 2010 fattades under medlingen den 18 november 2009. En stor del av åtagandebemyndigandena gjordes tillgängliga genom en ändring av den fleråriga budgetramen, både för 2009 och 2010.
Beloppet på 1,98 miljarder EUR för finansiering av energiprojekt 2010 bestod av 1 776 miljoner EUR (ökning av taket under rubrik 1 a), 120 miljoner EUR genom att utnyttja flexibilitetsinstrumentet och 81 miljoner EUR genom överföringar inom rubrik 1 a. Ett särskilt kapitel 06 04 14 ”Hjälp till ekonomisk återhämtning genom projekt på energiområdet” inrättades 2009 i detta syfte.
Energiprojekt – rättslig grund
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet[1].
Genom förordningen inrättades ett finansiellt instrument med titeln Europeiska energiprogrammet för återhämtning (återhämtningsprogrammet) – för utveckling av projekt på energiområdet i gemenskapen som genom finansiella stimulansåtgärder ska bidra till ekonomisk återhämtning, trygg energiförsörjning och minskade utsläpp av växthusgaser. För att nå dessa mål inrättades tre delprogram: infrastruktur för el och gas, vindkraft till havs samt avskiljning och lagring av koldioxid. I förordningen kartlades vilka projekt som ska finansieras inom varje delprogram, och kriterierna för identifiering och genomförande av åtgärder för att förverkliga dessa projekt fastställdes. Särskilda budgetposter har inrättats i EU-budgeten: 06 04 14 01, 06 04 14 02 och 06 04 14 03.
Kommissionen framhöll i sitt uttalande, som är fogat till förordningen, att energieffektivitet och förnybara energikällor är nyckelprioriteringar inom EU:s energipolitik, av både miljö- och leveranssäkerhetsskäl, vilket ligger i linje med vad Europaparlamentet har krävt.
(10). Om kommissionen, när den 2010 rapporterar om genomförandet av förordningen enligt artikel 28, skulle finna att det är omöjligt att före utgången av 2010 göra åtaganden för en del av de medel som planeras för projekten i bilagan till förordningen, kommer kommissionen, om så är lämpligt och på ett geografiskt balanserat sätt, att föreslå en ändring av förordningen för att medge finansiering av projekt inom området energieffektivitet och förnybara energikällor utöver ovan nämnda initiativ, inbegripet liknande tilldelningskriterier som de som gäller för projekten i bilagan till denna förordning.
Energiprojekt – förslag till reviderad förordning
I enlighet med detta uttalande antog kommissionen den 31 maj 2010 ett förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet.
Detta förslag lades fram mot bakgrund av rapporten av den 27 april 2010 om genomförandet av återhämtningsprogrammet, där det uppskattas att ett belopp på ca 114 miljoner EUR inte kommer att utnyttjas genom åtagandebemyndiganden. Exakt hur stort belopp som inte utnyttjats kommer att bli känt vid slutet av 2010.
Kommissionen föreslår att de outnyttjade medlen används till ett finansiellt instrument som öronmärks för stöd till initiativ avseende energieffektivitet och förnybara energikällor inom ramen för initiativet för finansiering av hållbar energi. Det finansiella instrumentet ska stödja utvecklingen av pålitliga projekt avseende energieffektivitet och förnybar energi samt underlätta finansiering av investeringar i energieffektivitet och förnybar energi, framför allt i tätorter. Avsikten är att främja ett stort antal decentraliserade investeringar, och stödmottagarna kommer därför att utgöras av kommunala, lokala och regionala myndigheter. Instrumentet bör administreras av en eller flera finansiella förmedlare, t.ex. internationella finansinstitut som bör väljas utifrån sin dokumenterade förmåga att använda de finansiella medlen så effektivt och ändamålsenligt som möjligt och på ett sätt som garanterar högsta möjliga hävstångseffekt mellan EU-finansieringen och den totala investeringen, så att investeringarna inom EU kan öka väsentligt.
Föredragandens avslutande kommentarer
1. Föredragandens välkomnar kommissionens förslag att använda de outnyttjade anslagen inom återhämtningsprogrammet till ett nytt instrument till stöd för projekt avseende energieffektivitet och förnybar energi. Han stöder också helhjärtat ett särskilt finansiellt instrument för detta syfte. Därför uppmanas de institutioner som är involverade i antagandet av det rättsliga grunden att snabbt komma fram till en överenskommelse.
2. Föredraganden påminner om att finansieringen av återhämtningsplanen för Europa var en av Europaparlamentets prioriteringar i budgetförfarandet för 2009, och att den slutliga överenskommelsen med rådet nåddes, efter besvärliga förhandlingar, vid medlingen i november 2008.
3. Föredraganden betonar att kommissionens aktuella förslag ligger helt i linje med Europaparlamentets ursprungliga begäran om att inkludera projekt avseende energieffektivitet och förnybar energi i återhämtningsplanen, och välkomnar kommissionens initiativ att genomföra denna prioritering.
4. Dock beklagar föredraganden förseningarna i genomförandet av återhämtningsplanen som syftar till att stödja och stimulera den ekonomiska återhämtningen i EU. Han har därför lagt fram ett ändringsförslag där kommissionen uppmanas att omedelbart vidta de budgetåtgärder som krävs för att så snart som möjligt göra de outnyttjade anslagen tillgängliga. Han anser att en särskild budgetpost för det nya finansiella instrumentet för stöd till energieffektivitetsprojekt ska inrättas före slutet av 2010.
5. Föredraganden uppmanar kommissionen att informera budgetmyndigheten på ett transparent sätt om inrättandet av det finansiella instrumentet och bestämmelserna för hur den ska fungera samt om valet av de finansiella förmedlarna. Han begär också att kommissionen ska sända genomföranderapporter till budgetmyndighetens båda grenar, vilka bl. a. ska innehålla uppgifter om vilka som utnyttjar instrumentet, vilka projekt som fått stöd samt instrumentets hävstångseffekt för realiseringen av projekten.
6. Föredraganden betonar att man, inom ramen för budgetbegränsningarna och med vederbörlig respekt för principerna om sund ekonomisk förvaltning, inom EU-budgeten ska vidareutveckla synergierna mellan de existerande instrumenten för stöd till energieffektivitet, förnybar energi och kamp mot klimatförändringen.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 3 | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(3) I linje med Europa 2020-strategin för hållbar tillväxt och sysselsättning kommer utvecklingen av nya typer av förnybara energikällor och en ökad energieffektivitet att bidra till den gröna tillväxt som behövs för att bygga en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi och för att hantera klimatförändringarna. Genom att stödja en sådan politik kommer Europa att skapa nya jobb och ”gröna” marknadsmöjligheter som är grundvalen för en konkurrenskraftig, trygg och hållbar ekonomi. |
(3) I linje med Europa 2020-strategin för hållbar tillväxt och sysselsättning och i linje med EU:s klimat- och energipaket och dess handlingsplan för energieffektivitet kommer utvecklingen av nya typer av förnybara energikällor och en ökad energieffektivitet att bidra till den gröna tillväxt som behövs för att bygga en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi och för att hantera klimatförändringarna. Genom att stödja en sådan politik kommer Europa att skapa nya jobb och ”gröna” marknadsmöjligheter som är grundvalen för en konkurrenskraftig, trygg och hållbar ekonomi. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
”Klimat- och energipaketet” godkändes av Europaparlamentet och rådet i december 2008 och blev lag i juni 2009. Det återspeglar det integrerade angreppssättet i samband med klimat- och energipolitiken, som syftar till att motverka klimatförändringen och göra EU:s energiförsörjning tryggare samtidigt som unionens konkurrenskraft skärps. | |||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 5 | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(5) Det bör därför skapas ett särskilt finansiellt instrument till stöd för energieffektivitet och initiativ på området förnybar energi inom ramen för initiativet för finansiering av hållbar energi, i syfte att använda de outnyttjade medlen enligt kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009. Detta finansiella instrument bör stödja utvecklingen av pålitlig energieffektivitet och projekt på området förnybar energi, och underlätta de lokala och regionala myndigheternas finansiering av investeringar i energieffektivitet och förnybar energi, framför allt i tätorter. |
(5) Det bör därför, senast vid slutet av 2010, skapas ett särskilt finansiellt instrument till stöd för energieffektivitet och initiativ på området förnybar energi inom ramen för initiativet för finansiering av hållbar energi, i syfte att använda de outnyttjade medlen enligt kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009. För att föra in dess anslag i EU-budgeten bör en särskild budgetpost inrättas för detta syfte. Detta finansiella instrument bör stödja utvecklingen av pålitlig energieffektivitet och projekt på området förnybar energi, och underlätta de lokala och regionala myndigheternas finansiering av investeringar i energieffektivitet och förnybar energi, framför allt i tätorter. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Det nya finansiella instrument som ska stödja projekt avseende energieffektivitet och förnybar energi måste inrättas så snart som möjligt så att det kan börja fungera i slutet av 2010. Detta instrument måste också presenteras på ett transparent sätt i EU-budgeten. Därför rekommenderas att en ny särskild budgetpost inrättas. | |||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 6 | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(6) För att ge EU-finansieringen maximala effekter på kort sikt bör instrumentet förvaltas av en eller flera finansförmedlare som t.ex. internationella finansieringsinstitut. Urvalet bör ske på grundval av finansförmedlarnas dokumenterade förmåga att använda de finansiella medlen så effektivt och ändamålsenligt som möjligt och på ett sätt som garanterar högsta möjliga hävstångseffekt mellan EU-finansieringen och den totala investeringen när det gäller att väsentligt öka investeringarna inom EU. |
(6) För att ge EU-finansieringen maximala effekter på kort sikt bör instrumentet förvaltas av en eller flera finansförmedlare som t.ex. internationella finansieringsinstitut. Urvalet bör ske på grundval av finansförmedlarnas dokumenterade förmåga att använda de finansiella medlen så effektivt och ändamålsenligt som möjligt och på ett sätt som garanterar högsta möjliga hävstångseffekt mellan EU-finansieringen och den totala investeringen när det gäller att väsentligt öka investeringarna inom EU. I tider av finansiell och ekonomisk kris som får särskilt allvarliga följder för regionala och lokala myndigheters finanser, måste man dock se till att den besvärliga budgetsituationen hos mekanismens stödmottagare inte hindrar dem från att kunna få tillgång till medlen. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
I linje med punkt 2 del III i bilaga II till kommissionens förslag är det viktigt att understryka att en besvärig budgetsituation hos de lokala eller regionala myndigheterna inte får vara ett hinder för tillgång till instrumentet, i enlighet med dess mål att utnyttjas för den ekonomiska krisen samt EU:s akuta energibehov, vilket belyses i skäl nr 10 i kommissionens förslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1 – led 1 Förordning (EG) 663/2009 Artikel 1 – stycke 4 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Föredraganden anser det nödvändigt att understryka att det finansiella instrumentet ska fokusera på den lokala och regionala nivån. Föredraganden uppmanar kommissionen att vidta alla lagstiftnings- och budgetåtgärder som krävs för att instrumentet ska kunna börja fungera före utgången av 2010. | |||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1 – led 3 Förordning (EG) 663/2009 Artikel 22 – punkt 1 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Föredraganden stöder ITRE:s föredragande i hans uppfattning att de medel som redan finns tillgängliga bör användas på bästa sätt, och att således budgetmedlen i budgetpost 07 03 23 också bör överföras till instrumentet. För att föra över 15 miljoner EUR från budgetpost 07 03 23 till instrumentet är det nödvändigt att lägga till detta i den ändringsbudget genom vilken instrumentet inrättas. | |||||||||||||
Denna punkt skulle kunna behandlas vid en av de kommande trepartsöverläggningarna om budgeten. | |||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1 – led 3 Förordning (EG) 663/2009 Artikel 22 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1 – led 3 Förordning (EG) 663/2009 Artikel 22 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1 – led 5 Förordning (EG) 663/2009 Bilaga II – del III – stycke 3 – led via (nytt) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Föredraganden håller med om att den innovativa potentialen alltid måste uppmärksammas och bör stå högt upp på listan när projekt väljs ut. Han anset dock att projektens långsiktiga mål också är viktiga. Detta bör inte bara bedömas mot bakgrund av en hög energieffektivitet, utan också mot bakgrund av en rimlig kostnadseffektivitet vad gäller åtgärder som har ett snabbt, mätbart och väsentligt inflytande på den ekonomiska återhämtningen inom EU, tryggar energiförsörjningen och leder till minskade utsläpp av växthusgaser, enligt vad som fastslås i del III första stycket i bilaga II till kommissionens förslag av den 31 maj 2010. | |||||||||||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet |
|||||||
|
Referensnummer |
KOM(2010)0283 – C7-0139/2010 – 2010/0150(COD) |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
ITRE |
|||||||
|
Yttrande Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 15.6.2010 |
|
|
|
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Jens Geier 2.6.2010 |
|
|
|||||
|
Antagande |
14.7.2010 |
|
|
|
||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
34 3 0 |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Marta Andreasen, Reimer Böge, Lajos Bokros, Giovanni Collino, Andrea Cozzolino, Isabelle Durant, James Elles, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Carl Haglund, Jiří Havel, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Anne E. Jensen, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, Vladimír Maňka, Barbara Matera, Claudio Morganti, Miguel Portas, Dominique Riquet, László Surján, Helga Trüpel, Derek Vaughan |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
François Alfonsi, Maria Da Graça Carvalho, Peter Jahr, Riikka Manner, Peter Šťastný, Theodor Dumitru Stolojan |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Lucas Hartong |
|||||||
- [1] EUT L 200, 31.7.2009.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet |
|||||||
|
Referensnummer |
KOM(2010)0283 – C7-0139/2010 – 2010/0150(COD) |
|||||||
|
Framläggande för parlamentet |
31.5.2010 |
|||||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 15.6.2010 |
|||||||
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 15.6.2010 |
REGI 15.6.2010 |
|
|
||||
|
Inget yttrande avges Beslut |
REGI 13.7.2010 |
|
|
|
||||
|
Föredragande Utnämning |
Kathleen Van Brempt 15.6.2010 |
|
|
|||||
|
Behandling i utskott |
12.7.2010 |
|
|
|
||||
|
Antagande |
2.9.2010 |
|
|
|
||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
50 0 4 |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Christian Ehler, Ioan Enciu, Gaston Franco, Adam Gierek, Norbert Glante, Fiona Hall, Jacky Hénin, Romana Jordan Cizelj, Sajjad Karim, Lena Kolarska-Bobińska, Béla Kovács, Philippe Lamberts, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Jens Rohde, Paul Rübig, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Niki Tzavela, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Antonio Cancian, Francesco De Angelis, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jolanta Emilia Hibner, Bernd Lange, Werner Langen, Vladko Todorov Panayotov, Mario Pirillo, Theodoros Skylakakis, Silvia-Adriana Ţicău, Catherine Trautmann, Lambert van Nistelrooij |
|||||||
|
Ingivande |
7.9.2010 |
|||||||