BETÄNKANDE om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

6.10.2010 - (2010/2027(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Thomas Mann
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Ashley Fox, utskottet för ekonomi och valutafrågor
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 211 KB)
• 001-001 (DOC - 144 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

(2010/2027(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sin resolution av den 14 mars 1997 om kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om den demografiska situationen i Europeiska unionen (1995)[1],

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 1998 om kommissionens befolkningsrapport för 1997[2],

–       med beaktande av sin resolution av den 15 december 2000 om kommissionens meddelande ”Mot ett Europa för alla åldrar – Att främja välfärd och solidaritet mellan generationerna”[3],

–       med beaktande av kommissionens grönbok ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna” (KOM(2005)0094),

–       med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om demografiska utmaningar och solidaritet mellan generationerna[4],

–       med beaktande av sin resolution av den 6 september 2006 om en europeisk social modell för framtiden[5],

–       med beaktande av sin resolution[6] om framsteg som har gjorts i EU när det gäller lika möjligheter och icke-diskriminering (införlivande av direktiven 2000/43/EG och 2000/78/EG (2007/2202(INI)),

–       med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2008 om Europas demografiska framtid[7],

–       med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2008[8] om främjande av social integration och bekämpning av fattigdom, inbegripet barnfattigdom, i EU,

–       med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 2 april 2009[9] om förslaget till rådets direktiv om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,

–       med beaktande av kommissionens meddelande ”Europas demografiska framtid – En utmaning som öppnar möjligheter” (KOM(2006)0571),

–       med beaktande av kommissionens meddelande ”Främja solidariteten mellan generationerna” (KOM(2007)0244),

–       med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 mars 2007 ”Familjen och den demografiska utvecklingen”[10] och dess kärnförslag om en europeisk familjepakt som ska undertecknas av medlemsstaterna,

–       med beaktande av kommissionens arbetsdokument ”Europe’s demographic future: facts and figures” (Europas demografiska framtid: fakta och siffror) (SEK(2007)0638),

–       med beaktande av Cedefops publikationer ”Innovative learning measures for older workers”[11], ”Working and ageing. Emerging theories and empirical perspectives”[12], ”Modernising vocational education and training. Fourth report on vocational education and training research in Europe: Synthesis report”[13] och ”Skills supply and demand in Europe. Medium-term forecast up to 2020”[14],

–       med beaktande av kommissionens demografirapport 2008: ”Att uppfylla sociala behov hos en åldrande befolkning” (SEK(2008)2911),

–       med beaktande av den gemensamma rapport som utarbetats av kommissionen och kommittén för ekonomisk politik (arbetsgruppen för åldrandefrågor) om ”2009 års åldranderapport: Ekonomiska och budgetmässiga beräkningar för EU:s 27 medlemsländer” (2008-2060),

–       med beaktande av artiklarna 25 och 34 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna där de äldres rätt till ett oberoende liv och rätt att delta i det sociala och kulturella livet uttryckligen anges, liksom rätten till tillgång till social trygghet och sociala förmåner som ger skydd vid ålderdom[15],

–       med beaktande av artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna där all diskriminering på grund av ålder uttryckligen förbjuds[16],

–       med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv 2000/43/EG om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (KOM(2008)0426) och parlamentets ståndpunkt till detta förslag[17],

–       med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet[18],

–       med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0268/2010), och av följande skäl:

A.     Ett människovärdigt samhälle måste grundas på principen om rättvisa mellan generationerna.

B.     Det är dags att ta de könsspecifika aspekterna av förhållandet mellan generationerna i betraktande.

C.     Mycket mer behöver göras för att avskaffa den utbredda och orättvisa diskriminering som äldre personer ofta utsätts för enbart på grund av sin ålder, både i arbetslivet och när det gäller tillgången till varor, inrättningar och tjänster.

D.     Det finns ett starkt samband mellan diskriminering av äldre personer på grund av ålder och socialt utanförskap och fattigdom bland dem.

E.     Många äldre har ett funktionshinder och därför kan bli utsatta för diskriminering på flera grunder.

F.     De demografiska förändringarna har haft stor inverkan på privat- och yrkeslivet, särskilt för kvinnor, samtidigt som otillräckliga tjänster, otillräckliga bidrag, den långsamma och mödosamma integrationen på den reguljära arbetsmarknaden, långa perioder av otrygga och tillfälliga anställningar och otillräckligt stöd till unga par är några av orsakerna till att unga människor väntar med att bilda familj och skaffa barn.

G.     Näringsliv och samhälle behöver samtliga generationers livserfarenhet, engagemang och idérikedom för att uppnå sina mål.

H.     Enligt kommissionens bedömningar kan de demografiska förändringarna ändra befolkningsstrukturen och ålderspyramiden i grunden. Antalet unga mellan 0 och 14 år minskar från 100 miljoner (år 1975) till 66 miljoner 2050 och den arbetsföra befolkningen når sin kulmen om 331 miljoner omkring 2010 för att därefter stadigt minska (cirka 268 miljoner 2050), samtidigt som den förväntade livslängden ökar med sex år för män och med fem år för kvinnor mellan 2004 och 2050 och antalet personer som är över 80 år ökar från 4,1 procent 2005 till 11,4 procent 2050.

I.      Enligt de ambitiösa sysselsättningsmålen i EU 2020-strategin ska sysselsättningen bland kvinnor och män i åldrarna 20–64 år ökas till 75 procent fram till 2020, samtidigt som en demografisk utmaning väntar.

J.      De demografiska förändringarna är hanterbara och hållbara om de förbereds tillräckligt och tas på allvar av alla. Den demografiska frågan bör bemötas med en känsla för vad som är det långsiktiga strategiska syftet och åtgärder bör vidtas för att förhindra orättvis diskriminering som grundas på ålder.

K.     Under perioder då befolkningsstrukturen förändras spelar föräldrar en särskilt betydelsefull roll eftersom de efterfrågas både på arbetsmarknaden och som (extra) mammor och pappor, och risken att detta dubbla ansvar endast faller på kvinnorna måste förebyggas.

L.     Vi står nu inför en dubbel kris – en hög arbetslöshet bland de unga och osäkerhet kring finansieringen av pensionssystemen. De båda problemen måste behandlas samtidigt genom att man verkar för stärkta sociala rättigheter och ökade insatser från de unga för att skapa välstånd och stimulera ekonomin. Som Regionkommittén har påmint om (CdR 97/2009) måste ungdomen i vårt åldrande samhälle ses som en värdefull och nödvändig samhällsresurs som både kan och måste mobiliseras för att uppnå samhälleliga och ekonomiska mål.

M.    Medlemsstaterna förfogar över de viktigaste instrumenten för rättvisa mellan generationerna (pensionssystem, budget, skuldsättning, sjukvård och mångsidig rehabilitering) och för att avskaffa orättvis diskriminering. EU kan dock bidra med viktiga initiativ för övervakning, utbyte av bästa metoder och handlingsprogram samt genom att övervaka genomförandet av EU:s lagstiftning mot åldersdiskriminering och komma överens om viktiga nya lagförslag mot diskriminering som kommer att göra det olagligt att åldersdiskriminera tillgången till varor, inrättningar och tjänster.

N.     Andelen personer över 60 år i EU kommer att öka snabbare än någonsin tidigare. Den starkaste ökningen förväntas ske under perioden 2015–2035, då denna befolkningsgrupp kommer att öka med två miljoner årligen.

O.     Åldersdiskriminering urholkar solidariteten mellan generationer. Den är förbjuden enligt fördraget men fortsätter att vara vanligt förekommande och begränsar kraftigt äldre och yngre arbetstagares tillträde till arbetsmarknaden och deras tillgång till social trygghet och vissa tjänster.

Grunder och mål

1.      Europaparlamentet betraktar rättvisa och solidaritet mellan generationerna som synonyma begrepp och definierar rättvisa mellan generationerna som en balanserad, rimlig och medveten generationsövergripande fördelning av fördelar och bördor och ser solidaritet i allmänhet som ett av de grundläggande värdena i det europeiska samarbetet.

2.      Europaparlamentet anser att om samarbetet mellan generationerna ska kunna fungera måste detta grunda sig på de grundläggande värdena frihet, rättigheter, solidaritet, rättvisa och osjälviskt stöd till nästa generation och präglas av ömsesidig respekt, fördelning av ansvar och beredvillighet att ge människor de grundläggande rättigheter de förtjänar som människor och som EU-medborgare och att ägna uppmärksamhet åt varandra, samt av individuell planering av framtiden, inbegripet en större beredskap för ett sjukdomsförebyggande levnadssätt.

3.      Europaparlamentet anser att de sjunkande befolkningstalen fram till 2050 som har prognostiserats kan innebära ett minskat tryck på miljön och ge möjlighet till hållbar utveckling, vilket i sin tur kräver en framsynt politik för att anpassa den fysiska planeringen, bostäder, transporter och alla andra slag av infrastruktur till utvecklingen.

4.      Europaparlamentet konstaterar att människor glädjande nog blir allt äldre, samtidigt som de är aktiva längre och på ett självständigt och engagerat sätt deltar i samhällslivet. Parlamentet anser att den ökande livslängden är en positiv utveckling som inte får leda till att arbetstagarnas rättigheter begränsas. Parlamentet konstaterar vidare att medlemsstaternas födelsetal sedan årtionden ligger kvar på en låg nivå, en situation som kommer att leda till stora påfrestningar för kommande generationer och till fördelningskonflikter om vi inte i tid gör något åt situationen. Parlamentet framhåller att dessa utmaningar kan bli en viktig pådrivande faktor mot en mer rättvis fördelning av bördorna och till sociala trygghetssystem som är mer allomfattande och av högre kvalitet.

5.      Europaparlamentet anser att målet för en politik för rättvisa mellan generationerna måste vara att skapa nödvändiga förutsättningar, rättigheter och instrument så att en öppen och ärlig dialog mellan generationerna kan föras, och som leder till situationer som alla parter vinner på och därmed även åtgärder som åstadkommer en rättvis fördelning mellan generationer.

6.      Europaparlamentet anser att det måste bli tydligt att äldre människor med eller utan funktionshinder och arbetstagare som närmar sig pensionsåldern inte utgör någon börda för ekonomin och samhället och inte heller något hinder för moderniseringar av arbetsprocessen, utan snarare på grund av sina erfarenheter, sina insatser, sina kunskaper och den större lojalitet mot sina arbetsplatser som de visar prov på utgör en tillgång och ett betydande mervärde för ekonomi och samhälle. Parlamentet anser att det är viktigt att bekämpa fördomar och diskriminering i alla dess former och mot alla grupper i samhället och att arbeta för att nå ett samhälle där äldre människor behandlas utan åtskillnad som människor med grundläggande rättigheter. Parlamentet anser att EU:s politik när det gäller äldre bygger på principen om ett samhälle för alla och att alla åtgärder som vidtas inom ramen för denna EU-politik på alla sätt bör stödja upprätthållandet av denna princip. Parlamentet är övertygat om att medlemsstaterna bör ge människor i alla åldrar fulla möjligheter att delta aktivt i samhällslivet oberoende av deras ålder. Unga människor utgör framtiden och de politiska beslutfattarna bör följaktligen ta med en modernisering av samhället och allas deltagande i beräkningen.

7.      Europaparlamentet vill att könsperspektivet ska ägnas särskild uppmärksamhet när den demografiska utmaningen och solidariteten tas i betraktande, eftersom könsbetingade relationer styr hela livscykeln från födelsen till ålderdomen, påverkar tillgången till resurser och möjligheter och formar människors beslut i livets alla skeden.

8.      Europaparlamentet framhåller att den europeiska ekonomin ställd inför de demografiska utmaningarna behöver företag som är konkurrenskraftiga till följd av ett lågt skatteuttag och en låg administrativ börda samt en reformerad offentlig sektor. Parlamentet anser att en konkurrenskraftig och innovativ privatsektor är en viktig förutsättning för att skapa nya arbetstillfällen för alla generationer.

9.      Europaparlamentet framhåller att det civila samhället, kyrkosamfunden och de icke‑vinstgivande organisationerna länge har arbetat för, och fortsätter att arbeta för, att se till att åtgärder för socialt stöd och social utveckling vidtas, såväl till förmån för familjen som för alla andra grupper av medborgare där behov finns. Dessa instansers medverkan i planeringen och genomförandet av dessa åtgärder innebär ett värdefullt bidrag till politiken på området för social solidaritet och solidaritet mellan generationerna, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras.

10.    Europaparlamentet konstaterar att det till följd av de demografiska förändringarna finns ett betydande antal äldre potentiella volontärer, vilket är en stor och outnyttjad resurs i våra samhällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja möjligheterna för äldre volontärer samt utveckla ett handlingsprogram för aktiva äldre för det ökande antalet mycket erfarna äldre medborgare som är villiga att bidra, ett program som skulle kunna bedrivas parallellt med och komplettera programmet Aktiv ungdom, och att också främja särskilda program för volontärarbete över generationsgränserna och mentorskap.

Initiativ för öppenhet och insyn

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att införa balansräkningar mellan generationerna som informationsinstrument och som en vidareutveckling av Eurostats indikatorer för hållbar utveckling (SDI) i samtliga medlemsstater och på EU-nivå, för att skapa tillförlitliga modeller och prognoser för varje generations betalningsströmmar, prestationer och kostnader.

12.    Europaparlamentet förespråkar en konsekvensbedömning (generationskontroll) som på ett bindande sätt på europeisk och nationell nivå synliggör konsekvenserna av lagstiftning för rättvisan mellan generationerna och möjliggör en långsiktig kostnads-nyttoanalys.

13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att separat presentera de tendenser som observeras i dag när det gäller äldrekvoten, den drastiskt minskade fertiliteten bland medlemsstaternas medborgare och deras svårigheter att få tillgång till artificiell befruktning på grund av den höga kostnaden (också inbegripet arbetslagstiftningen) samt de ekonomiska följderna av dessa förfaranden för att göra det möjligt för de nuvarande generationerna att planera sina liv.

14.    Europaparlamentet ber Europeiska jämställdhetsinstitutet att kartlägga och analysera relationerna mellan generationerna, med utgångspunkt i köns- och åldersgruppsindikatorer.

Politikområdet utbildning och arbete

15.    Europaparlamentet är övertygat om att öppen och rättvis tillgång till utbildning och arbete för alla åldersgrupper måste bli ett centralt inslag i en politik för rättvisa mellan generationerna och utgör grunden för välstånd, oberoende och hållbarhet.

16.    Europaparlamentet anser att man med tanke på åldrandet i det europeiska samhället aktivt bör sträva efter att få ut människor på arbetsmarknaden och behålla dem där, oavsett deras ålder, även de äldre. Det är viktigt att hitta en balans mellan att ge människorna tillräcklig trygghet och att bevara deras motivation att lönearbeta. För att uppnå en högre kompetensnivå bör alla samhällsgrupper erbjudas en grundläggande utbildning av högsta möjliga kvalitet och bättre möjligheter än hitintills till livslångt lärande.

17.    Europaparlamentet anser att en sysselsättningspolitik som beaktar de äldre arbetstagarnas situation förutsätter överväganden om nya sätt att organisera arbetet i företagen, underlättande av flexibla arbetsformer som successivt leder fram till pensionering, minskad stress, förbättrade arbetsvillkor och främjandet av metoder som motverkar diskriminering vid rekrytering och yrkesutbildning.

18.    Europaparlamentet betonar att med de demografiska förändringarna ställs EU inför utmaningen att förvalta mänskliga resurser, vilket förutsätter en framsynt politik för full sysselsättning.

19.    Europaparlamentet inser att arbete omfattar mer än förvärvsarbete och att både unga och äldre i hög grad, genom arbete i familjen och samhället, bidrar till att vårt samhälle får ett mänskligare ansikte och till att stabilisera tjänster och anställningar. Parlamentet uppmanar regeringarna att underlätta och erkänna ideellt arbete, det lokala samhällsbygget och den vård och omsorg som utförs ideellt i samhället och inom familjen och att utan dröjsmål lösa juridiska ansvarsfrågor på detta område.

20.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder på rättslig, social och ekonomisk nivå för att erkänna det osynliga och informella arbete inom området solidaritet mellan generationerna som familjemedlemmar (främst kvinnor) i alla åldrar utför för att ta hand om äldre och yngre familjemedlemmar som behöver omsorg (särskilt i fråga om social trygghet, yrkesställning, inkomster och lika möjligheter för kvinnor och män), såsom beskrevs i det betänkande som utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män antog den 8 december 2008.

21.    Europaparlamentet är övertygat om att orättvis diskriminering som grundas på ålder är vanligt i arbetslivet och anser att ytterligare åtgärder bör prioriteras för att motverka diskrimineringen, särskilt genom ett effektivt genomförande av EU:s direktiv om lika behandling i arbetslivet från 2000 i alla medlemsstater och genom ytterligare åtgärder av annat slag än lagstiftning för att se till att äldre människor känner till sina rättigheter och kan få stöd och juridisk rådgivning om det behövs.

22.    Europaparlamentet konstaterar att äldre kvinnor på arbetsmarknaden ofta diskrimineras direkt eller indirekt och på flera grunder, och att denna situation måste åtgärdas på ett adekvat sätt.

23.    Europaparlamentet konstaterar att för att kunna få anställning måste äldre personer först kunna ta sig till arbetsplatsen och att det därför är det viktigt att det föreslagna direktivet mot diskriminering i syfte att förbjuda åldersdiskriminering när det gäller tillgången till varor, inrättningar och tjänster så snart som möjligt antas och genomförs.

24.    Europaparlamentet anser att det är fel att äldre arbetstagare mot sin vilja tvingas att sluta arbeta på grund av en godtyckligt fastställd obligatorisk pensionsålder. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att återigen undersöka möjligheterna att avskaffa obligatoriska pensionsåldrar som förhindrar att människor som vill fortsätta att arbeta får lov att göra det, samtidigt som man behåller en frivillig pensionsålder så att människor som vill gå i pension kan göra det och fortfarande få sin pension och sina pensionsgrundade förmåner.

25.    Europaparlamentet konstaterar att en ensidig föryngring av de anställda inte leder till fler innovationer, såsom det ofta framställs. I verkligheten handlar det om att sänka kostnaderna genom att göra sig av med erfaren och därför dyr personal, vilket är slöseri med erfarenhet, kunskaper och kompetens, särskilt som utbildning av äldre personer ger större fördelar eftersom de stannar kvar längre tid på samma arbete.

26.    Europaparlamentet anser att alla åtgärder som gäller pensionsålder bör grundas på de berörda personernas behov. Parlamentet anser att det behövs mer flexibla pensionsbestämmelser där man beaktar de individuella behoven hos en åldrande arbetskraft och som svarar mot efterfrågan på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att som en prioriterad åtgärd utveckla och förbättra de sociala trygghetssystemen så att de svarar mot dessa behov.

27.    Europaparlamentet beklagar att yrkeslivet för en del människor blir alltmer ombytligt och osäkert på grund av tillfälliga anställningar och ökningen av visstidsanställningar, i vissa medlemsstater utan anständiga löner och socialförsäkringsrättigheter liksom svartarbete, otrygga korttidsanställningar och arbetslöshet och att de flesta anställningar knappast är tillgängliga för äldre. Parlamentet anser att perioder som ägnas åt arbete, studier, vård eller ideellt arbete kompletterar varandra och ger värdefulla erfarenheter i alla åldrar. Ökningen av otrygga anställningsformer får dessutom konsekvenser för den nuvarande generationens ekonomiska försörjning, vilket i sin tur leder till ökade bördor för kommande generationer. Parlamentet påpekar dock att många former av frilansarbete, egenföretagande, flexibelt arbete, deltidsarbete och olika slags tillfälliga anställningar kan spela en helt avgörande roll för att hjälpa många äldre personer att öka sin inkomst eller trygga sin försörjning, t.ex. om de har vårdansvar för nära anhöriga eller vänner.

28.    Europaparlamentet är övertygat om att flexicurity bidrar till en öppnare, bättre anpassad och mer integrerad arbetsmarknad, vilket framför allt innebär att övergången mellan olika avsnitt i yrkeslivet kan underlättas, särskilt om flexicurity grundas på solidaritet och delat ansvar mellan generationerna och omfattar samtliga ålders- och inkomstgruppers krav och behov. Parlamentet påpekar att man måste vara noga med att se till att det finns välreglerade mekanismer för lämplig utbildning, kontroll av arbetstagarnas rättigheter och respekt för familjelivet. Flexicurity ska även inbegripa vittgående strategier för livslångt lärande, såväl som moderna, välavvägda och hållbara system för social trygghet.

29.    Europaparlamentet betonar att yrkesvägar och utbildningar ska vara helt tryggade. Alla ska kunna vara yrkesverksamma på heltid hela livet, vilket berättigar till pensioner med maximal ersättning.

30.    Europaparlamentet understryker att livslångt lärande måste stå i centrum för alla utbildningsåtgärder och är en uppgift för samtliga generationer, offentliga myndigheter och företag. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att stödja yrkesutbildningssystemen, särskilt om dessa omfattar en period med praktisk utbildning, till exempel lärlingskap.

31.    Europaparlamentet uppmanar EU att föra en effektiv politik för att se till att äldre arbetstagare kan stanna kvar på arbetsmarknaden och att de inte utsätts för diskriminering på grund av sin ålder.

32.    Europaparlamentet efterlyser en kultur som gör det möjligt att hantera åldrande i företagen, både i fråga om ankomsten av unga människor och avgången av äldre arbetstagare, och att man skräddarsyr detaljer, särskilt genom möjligheter till gradvis pensionering, samtidigt som man tar hänsyn till hur ansträngande det berörda arbetet är och villkoren när det gäller arbete, hälsa och säkerhet.

33.    Europaparlamentet är övertygat om att ansvaret för den optimala förvaltningen av mänskliga resurser genom grundutbildning och livslångt lärande ligger hos ekonomiska aktörer, också hos olika yrkesgrupper, som bör förutse vilka behov av anställning och utbildning som uppstår.

34.    Europaparlamentet påpekar att det livslånga lärandet måste bekräftas genom examensbevis och intyg om det fullt ut ska gynna arbetstagarna. Parlamentet fäster uppmärksamhet vid behovet av att skapa en allmän praxis för godkännandet av meriter.

35.    Europaparlamentet föreslår att äldre arbetstagares deltagande i strukturerna för livslångt lärande görs till föremål för systematisk uppföljning och statistisk analys.

36.    Europaparlamentet föreslår att äldre arbetstagare och arbetslösa ges ytterligare incitament att delta i program för livslångt lärande, så att de antingen kan stärka sin ställning eller framgångsrikt återinträda på arbetsmarknaden.

37.    Europaparlamentet efterfrågar ett ökat deltagande av kvinnor i alla åldrar i program för livslångt lärande.

38.    Europaparlamentet konstaterar att enligt uppskattningar förväntas förhållandet mellan aktiva och inaktiva personer år 2030 vara 2:1 till följd av de demografiska förändringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja personer med familjeansvar i deras framtida roll genom att ta politiska initiativ som gör det möjligt för kvinnor och män att uppnå balans mellan yrkesansvar och omsorgsansvar.

39.    Europaparlamentet betonar att de demografiska förändringarna inte får användas som förevändning för att allmänt skära ned sociala rättigheter och förmåner, utan tvärtom ska utgöra en utmaning för det nutida samhället och att dessa rättigheter och förmåner bör avvägas från både aktiva och inaktiva generationers synpunkt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla sin sociallagstiftning så att den blir mer flexibel, tillgänglig och begriplig för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

40.    Europaparlamentet anser att kommissionen bör stödja genomförandet av nya initiativ via EU:s befintliga politiska instrument och program för att främja ett aktivt och värdigt åldrande med god hälsa.

Initiativet EU-garanti för ungdomar

41.    Europaparlamentet betonar att ungdomsarbetslöshet hör till de mest akuta problemen, eftersom den leder till avsaknad av möjligheter, social utestängning, ökande sociala kostnader och slöseri på värdefulla mänskliga resurser. Allt detta utgör ett av de största sociala skälen till att födelsetalen sjunker och ger näring åt spiralen av bristande rättvisa mellan generationerna. Parlamentet betonar behovet av att minska de tidsluckor som uppkommer när unga människor flyttar från en utbildningsinrättning till en annan eller tills de får en anställning efter sin examen och konstaterar att det är mycket viktigt att garantera ungdomar social delaktighet, ge dem möjlighet att skaffa sig ett lämpligt yrke och främja företagande bland unga.

42.    Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att ha ett långsiktigt perspektiv för ungdomar och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att främja ungdomars rörlighet under studietiden och se till att de får tillgång till kvalitativt praktikarbete, att skapa fler arbetstillfällen för unga och se till att de kan delta fullt ut i samhället, att investera till förmån för ungdomar och engagera dem så att den kommande generationen kan dra full nytta av de rättigheter och den värdighet som tillkommer dem.

43.    Europaparlamentet understryker att ungdomsarbetslösheten och framför allt utvecklingsskillnaderna mellan regionerna utgör hinder för att uppnå territoriell sammanhållning.

44.    Europaparlamentet betonar att den demografiska utvecklingen kommer att leda till brist på kvalificerad arbetskraft, en brist som delvis kan komma att uppvägas av välutbildade kvinnliga arbetstagare. För detta krävs att de styrande och arbetsgivarna tänker om och vidtar åtgärder så att de allmänna förutsättningarna och arbetsvillkoren förändras och bättre anpassas till kvinnors behov.

45.    Europaparlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt starten på ungdomars yrkesliv så att man gör allt för att se till att de kommer ut på arbetsmarknaden, eftersom en misslyckad start på yrkeslivet kan ha konsekvenser för ungdomars hela liv och för deras aktivitet på arbetsmarknaden.

46.    Europaparlamentet kräver att rådet och kommissionen genomför särskilda insatser och utarbetar konkreta åtgärder, vilka bör omfatta en EU-garanti för ungdomar, genom vilken ungdomar efter en arbetslöshetsperiod på högst fyra månader ska erbjudas en arbetsplats, en lärlingsplats, kompletterande utbildning eller en kombination av arbete och utbildning, under förutsättning att de också bidrar till sin integrationsprocess genom egna ansträngningar.

47.    Europaparlamentet efterlyster att unga arbetslösa arbetstagare ska ges råd, vägledning och det stöd de behöver för att komma tillbaka i arbete (eller ut i arbetslivet för första gången), och samma sak för studerande eller framtida studerande, så att de kan välja sin yrkesbana med full kännedom om möjligheterna att få arbete.

Initiativet ”EU-pakt sysselsättning 50plus”

48.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att följande mål uppnås till 2020 när EU-strategin 2020 breddas:

i)    Full sysselsättning för alla över 50 fram till pensionsåldern och en miniminivå på 55 procent sysselsättning.

ii)   Avskaffande av incitament till bland annat förtidspensionering, som skadar de sociala trygghetssystemen, fördelar bördorna ojämlikt och som därför inte är hållbart.

iii)   Bekämpande av åldersdiskriminering.

iv)  Fastställande av landsspecifika mål för tillgången till utbildning och livslångt lärande för äldre arbetstagare, uppdelat per åldersgrupp och kön, för att därigenom öka andelen personer i alla generationer i grund- och vidareutbildning, samt underlättande av tillgången till utbildning för äldre arbetstagare genom att arbetsgivare inför incitament/bonusar för äldre arbetstagare som bestämmer sig för att fortsätta sin utbildning efter 50 års ålder.

v)   Bekämpande av ålderdiskriminering i arbetslivet och utbildningen samt fler incitament för arbetstagare över 60 att fortsatt stå till arbetsmarknadens förfogande för att kunna bidra med överföring av kunskap och erfarenhet till kommande generationer. Detta kommer att kräva att medlemsstaterna tar fram en anpassad lagstiftning för att gynna företagens rekrytering av dessa personer.

vi)  Stöd till (åter)integrering av äldre funktionshindrade grundat på en mångsidig rehabilitering där man tillämpar en ny syn på fysisk och biologisk miljö i stället för att se till invaliditeten.

Initiativet ”Age-Management”

49.    Europaparlamentet anser att anställbarheten bland äldre kräver initiativ inom områdena hälsa, inkomstnivå och kontantbidrag och naturaförmåner jämfört med pension och andra pensionsförmåner, fortbildning, arbetstidsmönster, självbestämmande, individuella valmöjligheter för arbetstagarna, bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, tillfredsställelse med arbetet och ledningsstil, samt när det gäller tillgänglighet för att garantera rimliga anpassningsåtgärder i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2000/78/EG. Dessa initiativ bör utvecklas gemensamt av arbetsmarknadens parter, om tillämpligt, för alla arbetstagare, och främjas av kommissionen och medlemsstaterna.

50.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör uppmuntra företagen att införa strategier för hantering av åldersrelaterade frågor, vilket kommer att förbättra deras konkurrenskraft genom att de drar nytta av de äldre arbetsstagarnas erfarenhet och särskilda egenskaper.

51.    Europaparlamentet föreslår arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och medlemsstaterna att garantera arbetstagare över 50 år möjlighet att gynnas av befordringar fram till deras yrkesverksamhet upphör.

Initiativet ”Tandem mellan generationer”

52.    Europaparlamentet efterlyser konkreta initiativ för att främja åldersblandade team i arbetsprocessen och föreslår att företag som tar sådana initiativ ska stödjas och de bästa projekten belönas för att visa att en blandning av generationer ökar konkurrenskraften och möjliggör en mer harmonisk tillväxt.

53.    Europaparlamentet föreslår att konkreta initiativ tas för att skapa en ny företagskultur för förvaltning av personalresurser, så att sättet att tillvarata äldre arbetstagare förändras och sammankopplas med företagens sociala ansvar.

54.    Europaparlamentet är övertygat om att medlemsstaterna skulle kunna effektivisera sina offentliga arbetsförmedlingar när det gäller äldre arbetslösa genom att även inbegripa alternativen socialt/samhällsnyttigt arbete.

Initiativet ”För en rimlig pension”

55.    Europaparlamentet är övertygat om att pensioneringen är en rättighet som alla arbetstagare kan ta i anspråk från och med de åldersgränser för pensionering som anges i lagstiftningen. Gränserna fastställs av medlemsstaterna med hänsyn till nationell sedvänja och i samråd med arbetsmarknadens parter. Parlamentet anser att ett beslut att inte förlänga arbetslivet utöver de nationella gränserna för pensionering inte får påverka rätten till pension eller andra sociala rättigheter.

56.    Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att förutsättningslöst se över och avskaffa de övre åldersgränser som gäller för utövande av vissa yrken eller uppgifter och för beviljande av krediter och tecknande av försäkringsavtal senast 2012. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att undersöka äldre personers svårigheter att få tillgång till lån.

Initiativet ”Aktivt åldrande”

57.    Europaparlamentet uppmanar Europeiska kommissionen att se över verksamheter inom området för sunt åldrande samt 2011 lägga fram en handlingsplan som

–    främjar äldre människors värdighet, hälsa, livskvalitet och oberoende,

–    ger dem jämlik tillgång till vård oberoende av inkomst,

–    särskilt visar vilka hälsorisker man löper om man plötsligt upphör med all aktivitet,

–    betonar förebyggandet av hälsoproblem och som kräver att medlemsstaterna stöder hälsosamma livsstilar och vidtar lämpliga åtgärder för att minska rökning, alkoholmissbruk, fetma och andra stora hälsorisker.

58.    Europaparlamentet välkomnar att ett stort antal frivilligorganisationer i civilsamhället utropat den 29 april till dagen för ”solidaritet mellan generationerna” och uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag för att göra 2012 till ”Europeiskt år för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna”, som ska synliggöra de äldres bidrag till samhället och främja åtgärder som syftar till att involvera ungdomar och äldre i gemensamma initiativ.

59.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör göra aktivt åldrande till en prioriterad fråga för de närmaste åren. Parlamentet framhåller att detta särskilt inbegriper att skapa lämpliga förutsättningar för att mobilisera äldre personers potential och att utveckla innovativa verksamhetsmetoder samt att ge stödtjänsternas personal lämplig utbildning.

60.    Europaparlamentet menar att det aktiva åldrandet bör ses i det vidare perspektivet av hållbar anställbarhet för kvinnor och män under hela deras arbetsliv. För att främja att äldre arbetstagare stannar kvar längre i arbetslivet krävs det framför allt förbättringar av arbetsvillkoren för att skydda deras hälsa och säkerhet eller att arbetsplatserna anpassas till deras hälsotillstånd och behov, bekämpande av ålders- och könsdiskriminering, aktualisering av de äldres färdigheter genom att de ges tillräcklig tillgång till livslångt lärande och utbildning och att man vid behov ser över skatte- och förmånssystemen för att garantera att de ger effektiva incitament till att arbeta längre.

61.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna och kommissionen bör utnyttja alla möjligheter som erbjuds av den öppna samordningsmetoden, sysselsättningsstrategin och andra gemenskapsinstrument och -program, inbegripet stöd från strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, för att främja ett aktivt åldrande.

62.    Europaparlamentet menar att medlemsstaterna och kommissionen bör utnyttja de befintliga rådgivande och politiska kommittéerna, däribland kommittén för social skydd, sysselsättningskommittén, kommittén för ekonomisk politik och expertgruppen för befolkningsfrågor, för att se till att frågan om aktivt åldrande kvarstår högt upp på EU:s och medlemsstaternas politiska dagordning.

63.    Europaparlamentet begär att rådet och medlemsstaterna snabbt vidtar åtgärder för att se till att alla pensioner är rimliga och under inga omständigheter ligger under fattigdomsgränsen.

64.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka resultaten och nyttan av äldre arbetstagares aktiva deltagande på arbetsmarknaden sett till de sociala trygghetssystemens hållbarhet, främjandet av produktivitet och tillväxt samt bekämpningen av social utestängning.

Det familjepolitiska området

65.    Europaparlamentet betonar att för att undvika en oproportionerlig börda för kvinnorna på grund av ett ökat vårdbehov i ett åldrande samhälle bör arbetsliv och omsorg göras förenligt för både män och kvinnor i alla medlemsstater och fördelas jämnt mellan kvinnor och män. Parlamentet betonar även att detta kräver erbjudanden om högkvalitativ omsorg till ett rimligt pris, bättre utbildning och barnomsorg, pappaledighet och främjande av deltidsarbete bland män.

66.    Europaparlamentet betonar att äldre personer ofta spelar en viktig roll i familjen genom att ta hand om barnen och tillhandahålla barnomsorg under skollov och efter skolan, vilket är mycket värdefullt i sig och även representerar ett betydande ekonomiskt värde.

67.    Europaparlamentet anser det nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra stödet inte bara vid mammaledighet utan även vid pappaledighet och föräldraledighet för arbetande fäder.

68.    Europaparlamentet framhåller att incitament måste införas inom hela EU för att öka födelsetalen, annars kan inte problemet med åldrandet i Europa lösas.

69.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra långsiktiga och strukturella förändringar som gynnar familjen, inbegripet extra bidrag till föräldrar, särskilt extraåtgärder till stöd för ensamstående mödrar, och skatte- och arbetsmarknadsrelaterade lättnader för företagsdagis och för frivilligorganisationer, kooperativa organisationer och välgörenhetsorganisationer. Likaså bör bästa metoder utbytas inom ramen för den europeiska alliansen för familjen och andra relevanta forum och organisationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa incitament för föräldraledighet på heltid eller deltid så att föräldrar kan ta hand om sina barn och ändå behålla sina rättigheter när de återvänder till företaget.

70.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla ett integrerat vårdsystem för att lätta bördan för personer som vårdar äldre eller handikappade och ge dem möjlighet att arbeta.

71.    Europaparlamentet anser att rätt till deltidsarbete, flexibla arbetsplatser, arbetstider anpassade efter arbetstagarnas behov samt lämpliga bestämmelser om moderskap, graviditet, föräldraledighet, barnbidrag, arbetsdelning och möjlighet att arbeta hemifrån, på samma gång som en hög nivå av social trygghet bevaras, är åtgärder som bidrar till förenlighet mellan omsorgsansvar och yrkesliv.

72.    Europaparlamentet anser det nödvändigt att främja solidaritet mellan generationerna, särskilt i ett jämställdhetsperspektiv, genom en riktad skattepolitik, åtgärder för ett aktivt åldrande, bostadspolitik och integrerade nätverk för tjänster för barn, äldre, funktionshindrade och omsorgsbehövande människor, med målsättningen att förbättra möjligheterna att förena yrkes-, familje- och privatliv.

73.    Europaparlamentet understryker att det är möjligt att förena arbete och familj endast om obetald omsorg delas mer lika mellan kvinnor och män och om tillgänglig och ekonomiskt överkomlig familjeomsorg av god kvalitet tillhandahålls. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillgängliga och flexibla tjänster av god kvalitet och till ett rimligt pris, och i synnerhet tillgång till barnomsorg, med målet att säkerställa 50 procent av den omsorg som behövs för barn upp till 3 år och 100 procent av den omsorg som behövs för barn i åldern 3–6 år, samt att förbättra tillgången till omsorg för andra omsorgsbehövande personer och tillräckliga ledighetsvillkor för både mödrar och fäder.

74.    Europaparlamentet påpekar att många äldre har begränsad eller ingen familj att förlita sig till och uppmanar medlemsstaterna att göra mer för att försöka utbyta bästa metoder när det gäller åtgärder, för att se till att äldre kan behålla sitt oberoende så länge som möjligt och att om hjälptjänster krävs ska sådana finnas tillgängliga och vara anpassade efter individens behov.

75.    Europaparlamentet framhåller att om villkoren på arbetsmarknaden inte samverkar till att göra det möjligt att förena yrkesarbete, familje- och privatliv kommer det inte att finnas några incitament för att bredda de olika tjänsterna för familjerna, vilket kommer att leda till att fertiliteten fortsätter att sjunka, vilket än mer förstärker åldrandet i det europeiska samhället.

76.    Europaparlamentet uppmanar näringsliv och stat att skapa högkvalitativa rådgivnings- och stödtjänster till förmån för dem som vårdar och tar hand om äldre anhöriga, och att göra det möjligt för anhörigvårdare att tillgodoräkna sig pensionspoäng och få skälig ekonomisk ersättning för sina insatser. Parlamentet anser att anhörigas vårdinsatser inte får missbrukas som ett sätt att spara in på resurser.

Politikområdet ekonomi och tillväxt

77.    Europaparlamentet anser att öppnandet av nya marknader inom de äldres ekonomi erbjuder stora möjligheter till förbättrad konkurrenskraft och innovationsförmåga samt ökad tillväxt och sysselsättning och även till ett mer utbrett frivilligarbete. Enligt parlamentets mening har många branschorganisationer som haft invändningar mot den föreslagna lagstiftningen mot diskriminering inte lyckats upptäcka denna möjlighet.

78.    Europaparlamentet understryker att den digitala klyftan – en företeelse som framför allt berör kvinnor, särskilt äldre, och som leder till yrkesmässig och social utestängning – skulle kunna åtgärdas genom att skolor organiserar IT-utbildningsinitiativ av experimentell karaktär.

79.    Europaparlamentet anser att överenskommelsen om stark ny lagstiftning mot diskriminering när det gäller tillgången till varor och tjänster kommer att erbjuda stora möjligheter till ekonomisk tillväxt och sysselsättning, eftersom de hinder som äldre personer möter i fråga om vissa tjänster och varor undanröjs. Parlamentet efterlyser ett avskaffande av alla omotiverade eller orättvisa generella förbud mot köp av varor och tjänster, som enbart grundas på ålder och som många äldre möts av när de försöker köpa exempelvis försäkringar, semesterresor eller hyra bil.

80.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ramvillkor, särskilt innovativa åtgärder och åtgärder utan hinder, som tar hänsyn till de olika regionala förhållandena.

81.    Europaparlamentet anser att man bör agera närmare människorna, t.ex. genom att skapa regionala eller lokala sysselsättningsråd, som sammanför politiska beslutsfattare och arbetsmarknadens parter.

82.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna i stället för att enbart prioritera åtgärder i syfte att skydda sin inhemska arbetskraft bör vidta kraftfulla åtgärder för att avskräcka den svarta och grå ekonomi som består av oreglerad arbetskraft och som har negativa effekter på EU:s arbetsmarknad. Parlamentet framhåller att motverkandet av svart arbete genom åtgärder/sanktioner mot arbetsgivare och/eller mellanhänder verkligen har en avskräckande effekt.

83.    Europaparlamentet efterlyser insatser för att förstärka bekämpningen av olagligt arbete, särskilt genom att öka den personal och andra resurser som är tillgängliga för kontrollorganen (yrkesinspektioner, arbetsdomstolar m.fl.).

Politikområdet pensioner och budget

84.    Europaparlamentet påtalar att de sociala trygghetssystemen står inför stora utmaningar och att medlemsstaterna bör genomföra ambitiösa strukturella reformer och söka efter nya sätt att hållbart finansiera hälsovård och pensioner.

85.    Europaparlamentet anser att eftersom det ökande åldrandet i befolkningen håller på att bli ett globalt problem, vilket under de närmaste åren kommer att medföra förnyade problem för medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem, bör kommissionen ta sig an uppgiften att samordna utarbetandet av gemensamma lösningar för hälso- och sjukvårdstjänster för de äldre och sprida goda metoder bland medlemsstaterna.

86.    Europaparlamentet efterlyser att mer görs för att se till att äldre känner till vilka rättigheter och skyldigheter de har i fråga om socialförsäkringssystem och pensioner och att denna information tillhandahålls på ett enkelt och lättillgängligt sätt.

87.    Europaparlamentet betonar att ett värdigt liv är en mänsklig rättighet och att människor som har arbetat hela livet inte ska behöva bli offer för den ekonomiska krisen.

88.    Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att åtgärda de könsrelaterade löneskillnaderna mellan kvinnor och män – för närvarande i genomsnitt 17 procent i EU:s 27 medlemsstater – eftersom det får konsekvenser i form av lägre inkomster från och med det första barnets födelse och i förlängningen även lägre pensioner och större andel fattiga bland äldre kvinnor.

89.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över välfärdssystemen där de alltjämt uppvisar avsevärda skillnader mellan mäns och kvinnors pensioner, och att överväga att införa korrigeringsfaktorer som tar hänsyn till de avbrott i avgiftsinbetalningarna som uppstått i samband med tillfälliga anställningar och moderskap.

90.    Europaparlamentet understryker att det inom detta område av socialpolitiken är nödvändigt att beakta praxis i alla EU:s medlemsstater eftersom de nationella pensionssystemen varierar mellan medlemsstaterna.

91.    Europaparlamentet understryker att det måste vara en grundläggande prioritering att minska de förväntade och ständigt växande bördor som belastar kommande generationer, med hänsyn till den kraftiga ökningen av andelen personer över 80 år (de mycket gamla).

92.    Europaparlamentet konstaterar att den globala ekonomiska krisen har haft stor inverkan på de offentliga finanserna och världsekonomin. En åldrande befolkning i kombination med sjunkande födelsetal kommer att i grunden förändra den demografiska bilden och ställa krav på reformer av välfärds- och skattesystemen i Europa, däribland pensionssystemen, så att de äldre generationerna kan erbjudas god omvårdnad utan att en skuldbörda byggs upp för de yngre generationerna. Parlamentet uppmanar till en reform av stabilitets- och tillväxtpakten, för att det ska bli möjligt för medlemsstaterna att fullgöra åtagandet att skapa större hållbarhet i pensionssystemen.

93.    Europaparlamentet konstaterar att en rad frågor som rör förändringar i befolkningsstrukturen helt och hållet faller inom medlemsländernas behörighetsområde och att gemenskapen inte har någon allmän befogenhet att sätta upp regler i syfte att ta itu med dessa förändringar. Parlamentet noterar att varje medlemsland måste se till att dess offentliga ekonomi är hållbar och anpassad för att klara förändringar i befolkningsstrukturen.

94.    Europaparlamentet konstaterar att man de senaste åren på olika sätt har redovisat för kostnader mellan generationerna, med en bedömning av utvecklingen av den offentliga skulden under kommande decennier och den implicita kostnaden för framtida generationer för att belysa indikatorer för bristande hållbarhet som t.ex. kravet på det primära saldot, en markör för det strukturella saldo som krävs för att man ska kunna vara säker på att de offentliga finanserna är hållbara.

95.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt redovisa kostnaderna mellan generationerna, däribland uppskattningar av framtida skuldbördor och bristande hållbarhet i medlemsstaternas finanser och att offentliggöra resultatet så att det blir lättillgängligt och lättbegripligt för allmänheten.

96.    Europaparlamentet konstaterar att de nuvarande skuldprognoserna är alarmerande och att enorma skulder kommer att hopa sig på de kommande generationerna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att minska sina strukturella primära underskott och sträva efter en hållbar skuldkvot.

97.    Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att öka den allmänna produktiviteten och i synnerhet produktiviteten inom området för tillhandahållande av välfärdstjänster, däribland hälso- och sjukvård samt äldreomsorg.

98.    Europaparlamentet konstaterar att om människor fick vara friska i stället för sjuka under de år som motsvarar den förväntade ökade livslängden, skulle hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna enligt vissa beräkningar minska med motsvarande 1,5 procent av BNP. Parlamentet anser därför att det är mycket viktigt att förebygga hälsoproblem och att sätta in behandling på ett tidigare stadium.

99.    Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att uppmuntra privat pensionssparande och att se till så att de offentliga pensionerna i genomsnitt inte är högre, varken till avgifter eller till utbetalningar, än jämförbara pensioner i den privata sektorn. Parlamentet konstaterar att de privata pensionsfonderna kommer att spela en viktig roll för att minska den framtida bördan av statliga pensionsutbetalningar, och understryker behovet av att ersätta det rullande finansieringssystemet med system som bygger på fonderat kapital.

100.  Europaparlamentet oroas av att många medlemsstater har misslyckats med att reformera sina pensionssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en analys av situationen i alla medlemsstater som belyser de långsiktiga riskerna för varje medlemsstat.

101.  Europaparlamentet begär att den fullständiga omfattningen av ofinansierade offentliga pensionsåtaganden ska tydliggöras genom att dessa räknas in i statsskulden som andel av BNP.

102.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att medlemsländerna ökar deltagandet på arbetsmarknaden genom att främja mer flexibla arbetstider och genom att göra det lättare att deltidsarbeta och att arbeta hemifrån.

103.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja alla familjer med hjälp av sina skatte- och förmånssystem och att underlätta tillhandahållandet av barnomsorgstjänster för småbarnsfamiljer.

104.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsländerna att ändra alla sådana regler, särskilt när det gäller skatt och pensioner, som kan avskräcka äldre från att fortsätta arbeta efter pensionsåldern, och framhåller värdet av effektiva stödmekanismer och incitament, eftersom konsekvenserna av åldrandet beror på sysselsättningsgraden och det genomsnittliga antalet arbetstimmar.

105.  Europaparlamentet tror att det, givet den demografiska utvecklingen, finns en stor potential för hållbara och värdiga jobb inom området för sociala tjänster och hälso- och sjukvård.

Politikområdet migration

106.  Europaparlamentet anser att migration i kombination med lyckad integration, inbegripet ekonomisk integration, kan bidra till att de demografiska förändringarna kan hanteras. Alltför många människor med invandrarbakgrund känner sig fortfarande inte hemma i de medlemsstater de lever i, delvis på grund av den diskriminering de möter.

107.  Europaparlamentet är övertygat om att det är viktigt att öppet och ärligt diskutera olika invandringspolitiska åtgärder, inresetillstånd för invandrare och deras ekonomiska utsikter, problemen med olaglig invandring, växande arbetslöshetsnivåer bland invandrare på grund av den rådande ekonomiska krisen och effektiva åtgärder för att undvika att de nyanlända blir socialt och kulturellt isolerade.

108.  Europaparlamentet erinrar om att äldre av naturliga skäl har en lägre social rörlighet och förmåga att anpassa sig till nya miljöer även om de har större integrationsförmåga.

109.  Europaparlamentet är övertygat om att lyckad integration förutsätter identifikation med en demokratisk process och med grundläggande konstitutionella värderingar, delaktighet som bygger på lika möjligheter och ansvarstagande, och att den först kan lyckas om invandrarna är beredda till anpassning och de infödda är beredda till mottagande samt att solidariteten mellan generationerna måste kompletteras med solidaritet mellan kulturer, vilket omfattar bekämpning av fördomar om olika kulturer.

110.  Europaparlamentet anser att skapandet av ett klimat där befolkningen i mottagarlandet välkomnar lagliga invandrare står i direkt samband med en korrekt och allsidig informering och främjandet av en kultur som inte godtar främlingsfientlighet.

111.  Europaparlamentet är övertygat om att aktivt åldrande bör innebära ett fullt deltagande i samhället och medverkan i beslutsprocesserna i en deltagandedemokrati.

Politikområdet hälsa, sjukvård och omsorg

112.  Europaparlamentet påpekar att de demografiska förändringarna uppvisar kraftiga regionala ojämlikheter och leder till utvandringsprocesser från landsbygdsregioner och avlägset belägna regioner, vilket gör att planer måste utarbetas för att omvandla sociala och medicinska vårdstrukturer, finansiera dem samt inleda ett intensivt utbyte om bästa metoder för att stödja framsteg och tjänster som grundas på modern informations- och kommunikationsteknik.

113.  Europaparlamentet anser att hemtjänst för äldre kan främjas och organiseras genom incitament till självständiga och kooperativa arbetsformer, genom avtal med de lokala myndigheterna och genom särskilda familjecheckar.

114.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inför det oundvikliga åldrandet i befolkningen samarbeta nära, särskilt när det gäller införandet av hållbara mekanismer för finansiering av hälso- och sjukvårdssystemen för att garantera att den nödvändiga omsorgen kan tillhandahållas.

115.  Europaparlamentet konstaterar att det finns betydande belägg för diskriminering av äldre inom hälso- och sjukvården. Parlamentet påpekar att äldre patienter löper större risk än yngre att inte få all behandling som de behöver på grund av diskriminering som enbart grundas på deras ålder. Sådana åtskillnader i medicinsk behandling och vård kan ha betydande hälsokonsekvenser för äldre.

116.  Europaparlamentet påpekar också att länderna i västra och östra EU berörs på olika sätt av de demografiska förändringarna och dess konsekvenser och att det behövs en politik som garanterar en jämn och balanserad tillväxt samt en hållbar regional utveckling.

117.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera regioner med hög nettoutvandring ett bra utbud av tjänster av allmänt intresse (till exempel utbildning, däribland förskolor och barnomsorg, hälso- och sjukvård och posttjänster), tillgänglighet (via till exempel kollektivtrafik, transportinfrastruktur och telekommunikationsnät) och trygga ekonomisk delaktighet och kompetens (genom utbildning, däribland livslångt lärande, utnyttjandet av ny teknik och investeringar i ny teknik). Parlamentet begär enträget att de grundläggande förutsättningarna för att uppnå dessa mål anpassas till lokala behov och aktörer och att aktörernas flexibilitet förbättras. Parlamentet uppmärksammar särskilt villkoren för ö-, gräns- och bergsregioner samt andra regioner avlägset belägna från befolkningscentrum.

118.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga en reglerad arbetskraftsinvandring (invandring från tredjeländer till EU).

119.  Europaparlamentet understryker att människor måste få högkvalitativ medicinsk vård och omsorg till ett rimligt pris oberoende av inkomst, ålder, social status eller hälsorisker samt omsorg av hög kvalitet. För att detta ska kunna uppnås måste den föreslagna EU-lagstiftningen mot diskriminering, som innefattar tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, antas så snart som möjligt.

120.  Europaparlamentet välkomnar det EU-finansierade projektet Predict (”Increasing the participation of the elderly in clinical trials”) vars syfte är att undersöka varför äldre fortsätter att diskrimineras i kliniska försök. Parlamentet anser att äldre ska få läkemedel vars effektivitet och säkerhet har testats på deras egen åldersgrupp.

121.  Europaparlamentet erkänner prestationerna inom äldrevården i medlemsstaterna men uppmanar dem att fästa ännu större vikt än tidigare vid att fastställa kvalitativa kriterier för de tjänster som tillhandahålls och för uppföljningen av dem. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna och kommissionen att förbättra sitt samarbete inom övervakningen av hälso- och sjukvårdtjänsterna, ett samarbete inom vilket medlemsstaterna skulle kunna överväga att inrätta ett kontaktnät för de nationella hälso- och sjukvårdstjänsterna genom vilket det skulle vara möjligt att på både nationell och europeisk nivå få upplysningar om de hälso- och sjukvårdstjänster som erbjuds och om deras kvalitet samt framföra klagomål om dessa tjänsters kvalitet.

122.  Europaparlamentet efterlyser att kommissionen utarbetar en grönbok om övergrepp mot äldre och om skydd av äldre i samhället och inom vårdinrättningar.

123.  Europaparlamentet efterlyser genom den öppna samordningsmetoden ett utbyte av information och bästa metoder mellan medlemsstaterna om tillhandahållandet av långtidsvård för äldre och särskilt om åtgärderna för att skydda äldre i samhället och inom vårdinrättningar samt ta itu med övergrepp mot äldre.

124.  Europaparlamentet inser att ett stort antal kvinnliga invandrare ägnar sig åt äldreomsorg och föreslår dels att medlemsstaternas kontroller för att stävja problemet med svart arbete på området utökas, dels att dessa arbetstagares tillträde till lämplig utbildning främjas, inom ramen för det livslånga lärandet, i syfte att garantera omsorg av hög kvalitet.

125.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med de problem som anhörigvårdare har – inbegripet rätten att fritt välja om de vill vara vårdare, möjlighet att kombinera vård med avlönat arbete och tillgång till socialförsäkringssystem och ålderspension – för att undvika att de blir fattiga som direkt följd av omsorgsansvaret.

126.  Europaparlamentet framhåller vikten av individuellt baserade socialförsäkrings- och pensionsrättigheter som också inräknar obetalt omsorgsarbete.

127.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att utarbeta en EU-omfattande uppförandekod, i vilken minimivillkor och -prestationer när det gäller tillhandahållande av långtidsvård fastställs, som ska antas av Europaparlamentet och rådet.

Politikområdet samhällsengagemang

128.  Europaparlamentet anser att var och en bör ha möjlighet att engagera sig i samhället, samtidigt som frivilligheten i samhällsengagemanget måste värnas.

129.  Europaparlamentet framhåller att den demografiska utvecklingen gör att grundidén om ett aktivt medborgarskap blir allt viktigare, och att förhållandet mellan medborgaren och staten när det gäller ansvaret för olika samhällsuppgifter måste omdefinieras.

130.  Europaparlamentet anser att vårdtjänster kräver hög kompetens och ett särskilt ansvarstagande hos vårdpersonalen och att detta är något som måste ges ett erkännande, både samhällsmässigt och ekonomiskt. Parlamentet anser att man bara på så sätt kan säkra kvalitetsnivån på lång sikt och rekrytera tillräckligt välutbildad och motiverad vårdpersonal.

131.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EGT C 115, 14.4.1997, s. 238.
• [2]  EGT C 104, 6.4.1998, s. 222.
• [3]  EGT C 232, 17.8.2001, s. 381.
• [4]  EUT C 292 E, 1.12.2006, s. 131.
• [5]  EUT C 305 E, 14.12.2006, s. 141.
• [6]  Antagna texter, P6_TA(2008)0212.
• [7]  Antagna texter, P6_TA(2008)0066.
• [8]  Antagna texter, P6_TA(2008)0467.
• [9]  Antagna texter, P6_TA(2009)0211.
• [10]  EUT C 161, 13.7.2007, s. 66.
• [11]  Cedefop Panorama Series, 159. Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2008.
• [12]  Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010.
• [13]  Cedefop Reference Series. Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2009.
• [14]  Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010.
• [15]  EUT C 303, 14.12.2007, s. 1.
• [16]  EUT C 303, 14.12.2007, s. 1.
• [17]  EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 68.
• [18]  EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

MOTIVERING

Att skapa rättvisa mellan generationerna hör till de främsta socialpolitiska utmaningarna inom europeisk och nationell politik de närmaste åren. De demografiska förändringarna kommer att inträffa under början av seklet och de första effekterna visar sig redan idag.

Att säkra rättvisa mellan generationerna

De demografiska förändringarna leder å ena sidan till att människor glädjande nog blir allt äldre och samtidigt förblir fysiskt och psykiskt aktiva allt längre. Å andra sidan ligger medlemsstaternas födelsetal sedan decennier kvar på en låg nivå, och proportionerna i åldersstrukturen förskjuts ständigt i riktning mot de äldre generationerna. Kontraktet mellan generationerna har nått sina gränser. Detta kontrakt kan bara garantera solidaritet, social rättvisa och de sociala trygghetssystemens stabilitet så länge som det antal personer som mottar förmåner är avsevärt mindre än det antal som betalar för dem. Om prognoserna stämmer kan vi inte utesluta stora ekonomisk påfrestningar på de efterkommande generationerna och fördelningskonflikter till följd av detta. Finansiella, ekonomiska och sociala kriser kan förvärra denna utveckling.

Att möjliggöra dialog

Föredraganden känner till att det är medlemsstaterna som har befogenhet över de viktigaste instrumenten för att uppnå rättvisa mellan generationerna. Ett stort antal europeiska toppmöten har tagit upp frågan om konsekvenserna av förändringarna men de löften som getts har bara infriats med stor tvekan. Föredraganden anser att det europeiska mervärdet framför allt består i att förutsättningar och instrument skapas så att en öppen och ärlig dialog kan föras mellan generationerna, som möjliggör situationer som alla parter vinner på. Det är lättare att förverkliga begreppet rättvisa på grundval av rättvisa prestationer och möjligheter och delaktighet på lika villkor.

Att skapa insyn och öppenhet

Föredraganden föreslår konkreta åtgärder för att lägga grunden för en öppen dialog. Initiativ för ökad insyn, exempelvis balansräkningar mellan generationerna, ska tillförlitligt återge och förutsäga betalningsströmmar mellan årgångarna samt varje generations prestationer och kostnader. Obligatoriska konsekvensbedömningar (generationskontroll) på europeisk och nationell nivå ska synliggöra konsekvenserna för rättvisan mellan generationerna och möjliggöra en långsiktig kostnads-nyttoanalys.

Politikområdet utbildning och arbete

Särskild uppmärksamhet bör ägnas politikområdet utbildning och arbete. Öppen och rättvis tillgång till utbildningsmöjligheter och arbetsmarknader måste vara i centrum för en politik för rättvisa mellan generationerna. Denna ligger till grund för att varje generation genom arbete kan uppnå välstånd och självbestämmande. Produktiviteten kan öka genom tillgång till livslångt lärande och ökat deltagande på arbetsmarknaden. Det kränker människans värdighet när människor blir utestängda.

Andelen sysselsatta bland de 55-64-åriga ligger under det Lissabonmål (50 procent) som Europeiska rådet fastställt för 2010[1]. Den förvärvsarbetande befolkningen kommer troligen att minska med tre miljoner människor till 2020. Arbetsmarknad och ekonomi kommer att genomgå kraftiga strukturella förändringar: Familjestrukturerna ändrar sig och det kommer att bli fler ”äldre arbetstagare” (55-64 år), fler pensionärer (65-79 år) och fler äldre (80 år och äldre), samtidigt som antalet barn, ungdomar och vuxna i arbetsför ålder minskar[2]. Yrkeslivet kommer att bli alltmer ombytligt och osäkert på grund av nationalekonomiska kriser, tillfälliga anställningar, ökningen av visstidsanställningar, korttidsanställningar och arbetslöshet. För att ta itu med detta måste yngre och äldre människors deltagande på arbetsmarknaden snabbt och beslutsamt stärkas inom ramen för ett livscykelinriktat tillvägagångssätt. Flexicurity-konceptet och målet för EU-strategin 2020 att uppnå 75 procent förvärvsarbetande utgör viktiga steg på vägen.

Andelen arbetslösa bland de 15-24-åriga är betydligt högre än andelen i samtliga andra åldersgrupper i EU. Andelen elever som lämnar skolan i förtid fortsätter att vara för hög och Lissabonmålet att högst 10 procent elever ska lämna skolan i förtid till 2012 är i riskzonen. Framtidens arbetsplatser kräver högt kvalificerad arbetskraft. För att stärka ungdomarnas delaktighet på arbetsmarknaden föreslår föredraganden en EU-garanti för ungdomar. Denna garanterar varje ungdom efter en arbetslöshetsperiod på högst 6 månader en arbetsplats, en lärlingsplats, kompletterande utbildning eller en kombination av arbete och utbildning, Härvid måste principen ”stödja och kräva” gälla: De berörda måste med hjälp av egna ansträngningar bidra till sin integrationsprocess på arbetsmarknaden.

Föredraganden kräver att det för de äldre ska inrättas en ”EU-pakt 50 plus”. Som en förlängning av EU-strategin 2020 bör denna pakt föreskriva att sysselsättningsgraden för arbetstagare över 50 ska öka till över 55 procent och att förtidspensionering och ekonomiska incitament till sådan avvecklas, den generationsövergripande andelen personer i fort- och vidareutbildning ska öka och incitamenten för dem över 60 att stå till arbetsmarknadens förfogande ska öka. Det måste bli tydligt inom ekonomi och samhälle att äldre människor inte utgör någon börda, utan att de på grund av sina erfarenheter, sin livsproduktion och sina kunskaper är en vinst. Pakten bör kompletteras med konkreta åtgärder, exempelvis stärkande av åldersblandade team inom företagen samt översyn och avskaffande av åldersgränser.

Inom företagen behövs ett nytt tankesätt. Nyare forskning från Cedefop visar att många arbetsgivare fortfarande hyser fördomar vad gäller de äldre arbetstagarnas prestationsförmåga. Det behövs initiativ inom områdena hälsa, fortbildning, utformning av arbetet, tillfredsställelse med arbetet och ledningsstil. Arbetsmarknadens parter bör gemensamt utveckla sådana initiativ och främja dem i företagen. Vi behöver ökad förståelse för att äldre arbetstagare ska ges möjligheter och stimuleras till att förbli aktiva längre än den normala pensionsåldern.

Livslångt lärande måste stå i centrum för alla utbildningsåtgärder i medlemsstaterna. Uppskattningar av det kommande behovet av kvalifikationer inom ramen för initiativet ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen” visar att en stor del av den förvärvsarbetande befolkningen endast är lågutbildad.

Det familjepolitiska området

Det genomsnittliga födelsetalet i EU ligger på 1,5 och är därmed ett av de lägsta i världen. Det saknas ofta strukturer som skulle göra det möjligt för partners att uppfylla sin önskan efter barn. Förutsättning för högre födelsetal är en politik som ställer barnen i centrum. Framför allt skulle bättre förenlighet mellan yrkes- och privatliv kunna lösa problemen med det demografiska åldrandet. Erbjudanden om högkvalitativ barnomsorg och utbildning från tidig ålder till ett rimligt pris måste breddas och åtgärder som gynnar föräldrar vidtas.

Politikområdet ”Aktivt åldrande”

Aktivt åldrande är en process för att optimera möjligheterna hos människor att bevara sin hälsa vid ökande ålder, delta i livet i sin sociala miljö och förbättra sin livskvalitet. År 2012 bör utses till ”Europeiskt år för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna”, för att synliggöra yngres och äldres bidrag till samhället. Dessa europeiska år har alltid bidragit till att vinna ett brett politiskt stöd och jämna vägen för mer omfattande frivilliga åtaganden.

Politikområdet ekonomi och tillväxt

Föredraganden anser att den allt äldre befolkningen också erbjuder stora möjligheter till förbättrad konkurrenskraft och innovationsförmåga och därmed ökad tillväxt och sysselsättning. Ramvillkor för att öppna nya marknader inom de äldres ekonomi måste fastställas. Ramvillkoren ska omfatta produkter och tjänster anpassade till de äldres särskilda behov och dessa ska upprätthålla deras möjligheter att så länge som möjligt leva ett självständigt liv med hög livskvalitet. Enbart i Tyskland har generationen över 60 en köpkraft på cirka 320 miljoner euro per år, med kraftigt stigande tendens.

Politikområdet migration

Migrationsfrågan ska ses i sitt internationella sammanhang: USA är i ökande grad beroende av invandring medan konsekvenserna av de demografiska förändringarna i Afrika och Mellanöstern först kommer att visa sig i slutet av detta sekel. Invandringen har i många länder dämpat födelseunderskottet respektive upprätthållit befolkningstillväxten. Migration måste alltid syfta till integration med identifikation, delaktighet på lika villkor och ansvarstagande. Detta förutsätter att invandrarna är beredda till anpassning och de infödda till mottagande.

Politikområdet pensioner

Demografiska obalanser påverkar finansieringen av de sociala utgifterna och pensionssystemens finansiella situation kraftigt. De åldersbetingade offentliga sociala utgifterna kommer att till 2060 i genomsnitt stiga till cirka 4,75 procent av BNI i alla medlemsstater[3]. De offentliga utgifterna för pensioner kan komma att uppgå till cirka 2,4 procent av BNI till 2060. Här måste man ställa sig frågan hur man ska kunna garantera rimliga pensionsinkomster för alla med dessa ramvillkor. Föredraganden kräver att konsolidering av de offentliga budgetarna och förverkligande av påbudet att betala av skulderna står i centrum för insatserna.

Vård- och omsorgspolitik

EU-regioner med alltför gammal eller gles befolkning samt de avlägset belägna områdena kommer att drabbas ännu värre av demografiska förändringarna och föregripa den framtida utvecklingen i de övriga regionerna. Bara Östtyskland riskerar att till 2050 förlora hälften av de potentiella förvärvsarbetande. Vetenskapliga undersökningar av orsaker och effekter bör få särskilt stöd, som utgångspunkt för politiska strategier för den nödvändiga omvandlingen av sociala och medicinska vårdstrukturer.

Tack vare ständigt ökande förväntad livslängd ökar antalet människor över 80 i EU. För tidsperioden 2010–2030 förutsägs en ökning med 57 procent[4]. Andelen ensamstående personer kommer att öka. Familjerna kan inte ensamma vårda mycket gamla anhöriga. Medlemsstaterna ska inrätta regelbundna insynsvänliga kontrollsystem för att skydda de vårdbehövandes värdighet och utfärda en EU-omfattande uppförandekod, med minimivillkor och -prestationer när det gäller tillhandahållande av långtidsvård och som ska antas av Europaparlamentet och rådet.

• [1]  Samråd inför eventuell deklaration av Europeiska året 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna, Europeiska kommissionen, juni 2009.
• [2]  KOM(2005)0094, Grönbok: "Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna".
• [3]  2009 års åldranderapport: Ekonomiska och budgetmässiga beräkningar för EU:s 27 medlemsstater (2008-2060). Gemensam rapport från kommissionen och kommittén för ekonomisk politik.
• [4]  KOM(2005)0094, Grönbok: ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna”.

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (*) (14.9.2010)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna
(2010/2027(INI))

Föredragande (*): Ashley Fox

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att den globala ekonomiska krisen har haft stor inverkan på de offentliga finanserna och världsekonomin. En åldrande befolkning i kombination med sjunkande födelsetal kommer att i grunden förändra den demografiska bilden och ställa krav på reformer av välfärds- och skattesystemen i Europa, däribland pensionssystemen, så att de äldre generationerna kan erbjudas god omvårdnad utan att en skuldbörda byggs upp för de yngre generationerna. Parlamentet uppmanar till en reform av stabilitets- och tillväxtpakten, för att det ska bli möjligt för medlemsstaterna att fullgöra åtagandet att skapa större hållbarhet i pensionssystemen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att en rad frågor som rör förändringar i befolkningsstrukturen helt och hållet faller inom medlemsländernas behörighetsområde och att gemenskapen inte har någon allmän befogenhet att sätta upp regler i syfte att ta itu med dessa förändringar. Parlamentet noterar att varje medlemsland måste se till att dess offentliga ekonomi är bärkraftig och anpassad för att klara förändringar i befolkningsstrukturen.

3.  Europaparlamentet konstaterar att man de senaste åren på olika sätt har redovisat för kostnader mellan generationerna, med en bedömning av utvecklingen av den offentliga skulden under kommande decennier och den implicita kostnaden för framtida generationer för att belysa indikatorer för bristande hållbarhet som t.ex. kravet på det primära saldot, en markör för det strukturella saldo som krävs för att man ska kunna vara säker på att de offentliga finanserna är hållbara.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt redovisa kostnaderna mellan generationerna, däribland uppskattningar av framtida skuldbördor och bristande hållbarhet i medlemsstaternas finanser och att offentliggöra resultatet så att det blir lättillgängligt och lättbegripligt för allmänheten.

5.  Europaparlamentet konstaterar att de nuvarande skuldprognoserna är alarmerande och att enorma skulder kommer att hopa sig på de kommande generationerna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att minska sina strukturella primära underskott och sträva efter en hållbar skuldkvot.

6.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att öka den allmänna produktiviteten och i synnerhet produktiviteten inom området för tillhandahållande av välfärdstjänster, däribland hälso- och sjukvård samt äldreomsorg.

7.  Europaparlamentet konstaterar att om människor fick vara friska i stället för sjuka under de år som motsvarar den förväntade ökade livslängden, skulle hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna enligt vissa beräkningar minska med motsvarande 1,5 procent av BNP. Det är därför mycket viktigt att förebygga hälsoproblem och att sätta in behandling på ett tidigare stadium.

8.  Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att uppmuntra privat pensionssparande och att se till så att de offentliga pensionerna i genomsnitt inte är högre, varken till avgifter eller till utbetalningar, än jämförbara pensioner i den privata sektorn. Parlamentet konstaterar att de privata pensionsfonderna kommer att spela en viktig roll för att minska den framtida bördan av statliga pensionsutbetalningar, och understryker behovet av att ersätta det rullande finansieringssystemet med system som bygger på fonderat kapital.

9.  Europaparlamentet oroas av att många medlemsstater har misslyckats med att reformera sina pensionssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en analys av situationen i alla medlemsstater som belyser de långsiktiga riskerna för varje medlemsstat.

10. Europaparlamentet begär att den fullständiga omfattningen av ofinansierade offentliga pensionsåtaganden ska tydliggöras genom att dessa räknas in i statsskulden som andel av BNP.

11. Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att medlemsländerna ökar deltagandet på arbetsmarknaden genom att främja mer flexibla arbetstider och genom att göra det lättare att deltidsarbeta och att arbeta hemifrån.

12. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja alla familjer med hjälp av sina skatte- och förmånssystem och att underlätta tillhandahållandet av barnomsorgstjänster för småbarnsfamiljer.

13. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsländerna att ändra alla sådana regler, särskilt när det gäller skatt och pensioner, som kan avskräcka äldre från att fortsätta arbeta efter pensionsåldern, och framhåller värdet av effektiva stödmekanismer och incitament, eftersom konsekvenserna av åldrandet beror på sysselsättningsgraden och det genomsnittliga antalet arbetstimmar.

14. Europaparlamentet tror att det, givet den demografiska utvecklingen, finns en stor potential för hållbara och anständiga jobb inom området för sociala tjänster och hälso- och sjukvård.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	13.9.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	18 15 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Burkhard Balz, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Pascal Canfin, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Markus Ferber, Elisa Ferreira, Vicky Ford, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Liem Hoang Ngoc, Othmar Karas, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Astrid Lulling, Hans-Peter Martin, Alfredo Pallone, Antolín Sánchez Presedo, Edward Scicluna, Peter Skinner, Kay Swinburne, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Herbert Dorfmann, Sari Essayah, Ashley Fox, Danuta Maria Hübner, Sophia in ‘t Veld, Ramón Jáuregui Atondo, Philippe Lamberts, Olle Ludvigsson, Zoran Thaler

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (15.7.2010)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna
(2010/2027(INI))

Föredragande: Edit Bauer

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw),

–    med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2009[1] om icke-diskriminering grundad på kön och solidaritet mellan generationer, och av följande skäl:

A. Det är dags att ta de könsspecifika aspekterna av förhållandet mellan generationerna i betraktande.

B.  Med sina ambitiösa sysselsättningsmål ska EU 2020-strategin öka sysselsättningen bland kvinnor och män i åldrarna 20–64 år till 75 procent fram till 2020, samtidigt som en demografisk utmaning väntar.

C. Under perioder då befolkningsstrukturen förändras spelar föräldrar en särskilt betydelsefull roll eftersom de efterfrågas både på arbetsmarknaden och som (extra) mammor och pappor, och risken att detta dubbla ansvar endast faller på kvinnorna måste förebyggas.

D. De demografiska förändringarna har haft stor inverkan på privat- och yrkeslivet, särskilt för kvinnor, samtidigt som otillräckliga tjänster, otillräckliga bidrag, den långsamma och mödosamma integrationen på den reguljära arbetsmarknaden, långa perioder av otrygga och tillfälliga anställningar och otillräckligt stöd till unga par är några av orsakerna till att unga människor väntar med att bilda familj och skaffa barn.

E.  Kvinnor lever längre än män och utgör en ökande andel av den äldre befolkningen.

F.  Medlemsstater och regioner med effektiva, flexibla och samordnade sociala trygghetssystem har högre födelsetal, trots att de har en hög sysselsättningsgrad bland kvinnor.

G. Alla europeiska länder lider brist på unga hantverkare samtidigt som de äldres erfarenhet och kompetens undervärderas, varför olika hantverk riskerar att försvinna, särskilt sådana som traditionellt utövas främst av kvinnor.

1.  Europaparlamentet vill att könsperspektivet ska ägnas särskild uppmärksamhet när den demografiska utmaningen och solidariteten tas i betraktande, eftersom könsbetingade relationer styr hela livscykeln från födelsen till ålderdomen, påverkar tillgången till resurser och möjligheter och formar människors beslut i livets alla skeden.

2.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att främja solidaritet mellan generationerna, särskilt i ett jämställdhetsperspektiv, genom en riktad skattepolitik, åtgärder för ett aktivt åldrande, bostadspolitik och integrerade nätverk för tjänster för barn, äldre, funktionshindrade och omsorgsbehövande människor, med målsättningen att förbättra möjligheterna att förena yrkes-, familje- och privatliv.

3.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att åtgärda det könsrelaterade lönegapet mellan kvinnor och män – för närvarande i genomsnitt 17 procent i EU:s 27 medlemsstater – eftersom det får konsekvenser i form av lägre inkomster från och med det första barnets födelse och i förlängningen även lägre pensioner och större andel fattiga bland äldre kvinnor.

4.  Europaparlamentet framhåller vikten av individuellt baserade socialförsäkrings- och pensionsrättigheter som också inräknar obetalt omsorgsarbete.

5.  Europaparlamentet understryker att det är möjligt att förena arbete och familj endast om obetald omsorg delas mer lika mellan kvinnor och män och om tillgänglig och ekonomiskt överkomlig familjeomsorg av god kvalitet tillhandahålls. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillgängliga och flexibla tjänster av god kvalitet och till ett rimligt pris, och i synnerhet tillgång till barnomsorg, med målet att säkerställa sådana villkor att man kan garantera 50 procent av den omsorg som behövs för barn upp till tre år och 100 procent av den omsorg som behövs för barn i åldern 3–6 år, samt att förbättra tillgången till omsorg för andra omsorgsbehövande personer och goda ledighetsvillkor för både mammor och pappor.

6.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra stödet inte bara vid mammaledighet utan även vid pappaledighet och föräldraledighet för arbetande pappor.

7.  Europaparlamentet konstaterar att äldre kvinnor på arbetsmarknaden ofta diskrimineras direkt eller indirekt och på flera grunder, och att denna situation måste åtgärdas på ett adekvat sätt.

8.  Europaparlamentet efterlyser insatser som främjar frivilligt arbete bland pensionerade och äldre kvinnor, som därigenom skulle dra nytta av sitt yrkeskunnande.

9.  Europaparlamentet intygar att äldre kvinnor fyller en viktig funktion som vårdgivare, vilkas förmåga ofta undervärderas, och att de kan bidra till en bättre samordning av arbete och familjeliv.

10. Europaparlamentet efterfrågar ett ökat deltagande av kvinnor i alla åldrar i program för livslångt lärande.

11. Europaparlamentet ber Europeiska jämställdhetsinstitutet att kartlägga och analysera relationerna mellan generationerna, med utgångspunkt i köns- och åldersgruppsindikatorer.

12. Europaparlamentet begär att initiativ till hjälp för unga och äldre som vill bilda generationsöverskridande företag tillsammans får ett erkännande.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över välfärdssystemen där de alltjämt uppvisar avsevärda skillnader mellan mäns och kvinnors pensioner, och att överväga att införa korrigeringsfaktorer som tar hänsyn till de avbrott i avgiftsinbetalningarna som uppstått i samband med tillfälliga anställningar och moderskap.

14. Europaparlamentet anser att hemtjänst för äldre kan främjas och organiseras genom incitament till självständiga och kooperativa arbetsformer, genom avtal med de lokala myndigheterna och genom särskilda familjecheckar.

15. Europaparlamentet understryker att den digitala klyftan – en företeelse som framför allt berör kvinnor, särskilt äldre, och som leder till yrkesmässig och social utestängning – skulle kunna åtgärdas genom att skolor organiserar IT-utbildningsinitiativ av experimentell karaktär.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	14.7.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	28 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Regina Bastos, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Marije Cornelissen, Silvia Costa, Tadeusz Cymański, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Iratxe García Pérez, Zita Gurmai, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Nicole Kiil-Nielsen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Elisabeth Morin-Chartier, Siiri Oviir, Antonyia Parvanova, Nicole Sinclaire, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Eva-Britt Svensson, Marc Tarabella, Britta Thomsen, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jill Evans, Christa Klaß, Mariya Nedelcheva, Chrysoula Paliadeli, Sirpa Pietikäinen, Zuzana Roithová

• [1]  EUT C 67 E, 12.03.2010, s. 31.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	30.9.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 2 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pervenche Berès, Milan Cabrnoch, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Sergio Gaetano Cofferati, Tadeusz Cymański, Frédéric Daerden, Proinsias De Rossa, Frank Engel, Sari Essayah, Ilda Figueiredo, Pascale Gruny, Marian Harkin, Roger Helmer, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Vincenzo Iovine, Liisa Jaakonsaari, Danuta Jazłowiecka, Ádám Kósa, Jean Lambert, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Rovana Plumb, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Traian Ungureanu
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Georges Bach, Edite Estrela, Kinga Göncz, Gesine Meissner, Csaba Sógor, Emilie Turunen