BETÄNKANDE om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2009
6.10.2010 - (2010/2059(INI))
Utskottet för framställningar
Föredragande: Mariya Nedelcheva
PR_INI_AnnOmbud
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2009
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2009,
– med beaktande av artiklarna 24 tredje stycket och 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
– med beaktande av artiklarna 41 och 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning[1],
– med beaktande av det ramavtal om samarbete som ingicks av Europaparlamentet och ombudsmannen den 15 mars 2006 och som trädde i kraft den 1 april 2006,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 oktober 2005 ”Empowerment to adopt and transmit communications to the European Ombudsman and authorise civil servants to appear before the European Ombudsman” (SEK(2005)1227),
– med beaktande av sin resolution av den 18 juni 2008 om antagande av Europaparlamentets beslut om ändring av Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning[2],
– med beaktande av ombudsmannens revidering av genomförandebestämmelserna i syfte att spegla ändringarna i ombudsmannens stadga, som trädde i kraft den 1 januari 2009,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska ombudsmannens verksamhet,
– med beaktande av artikel 205.2 andra och tredje meningen i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A7-0275/2010), och av följande skäl:
A. Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet för 2009 överlämnades formellt till Europaparlamentets talman den 19 april 2010, och ombudsmannen, Nikiforos Diamandouros, lade fram rapporten för utskottet för framställningar den 4 maj 2010 i Bryssel.
B. I artikel 24 i EUF-fördraget anges att ”varje unionsmedborgare kan vända sig till den enligt artikel 228 tillsatta ombudsmannen”.
C. I artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att ”var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner och organ”.
D. I artikel 43 i stadgan anges att ”varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att vända sig till unionens ombudsman vid missförhållanden i gemenskapsinstitutionernas eller gemenskapsorganens verksamhet, med undantag för domstolen och förstainstansrätten då dessa utövar sina domstolsfunktioner”.
E. I och med EUF-fördragets ikraftträdande hör numera även den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt Europeiska rådets verksamhet till ombudsmannens behörighetsområde.
F. Enligt artikel 228 i EUF-fördraget ska ombudsmannen hädanefter ”väljas efter varje val till Europaparlamentet för dess valperiod”, och inte längre ”utses” av parlamentet.
G. Ombudsmannens arbete bidrar till en union ”där besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt” som det står i artikel 1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen.
H. Ombudsmannen registrerade 3 098 klagomål under 2009, jämfört med 3 406 klagomål under 2008. Av dessa befanns 727 klagomål (23 procent) falla inom ombudsmannens ämbetsområde, jämfört med 802 under 2008.
I. Under 2009 påbörjade ombudsmannen 335 undersökningar på grundval av klagomål och 318 undersökningar fullbordades och avslutades, varav 311 var knutna till klagomål och 7 hade inletts på ombudsmannens initiativ.
J. I de 179 ärenden som löstes under 2009 (56 procent av samtliga) godtog institutionen i fråga en uppgörelse i godo eller avslutade ärendet, vilket återspeglar en växande vilja från institutionernas och organens sida att betrakta klagomålen till ombudsmannen som en möjlighet att rätta till misstag och att samarbeta med ombudsmannen till nytta för medborgarna.
K. Under 2009 kunde ombudsmannen påvisa administrativa missförhållanden i 12 procent av fallen (37 undersökningar) vilket ledde till kritiska anmärkningar i 35 fall.
L. Femton förslag till rekommendationer utfärdades under 2009.
M. De vanligaste anklagelserna om administrativa missförhållanden gällde bristande öppenhet och vägran att lämna ut information (i 36 procent av fallen), orättvisa eller maktmissbruk (14 procent), förseningar som hade kunnat undvikas (13 procent), förfarandefel (13 procent), försumlighet (6 procent), underlåtenhet från kommissionens sida att fylla sin funktion som fördragens väktare (6 procent), rättsliga förseelser (6 procent) och diskriminering (5 procent).
N. Genomsnittstiden för behandling av klagomål gick från tretton månader under 2008 till nio månader 2009, vilket vittnar om ombudsmannens strävan efter att minska genomsnittstiden för sina undersökningar och om de berörda institutionernas samarbetsvilja.
O. Inte ett enda fall av administrativa missförhållanden ledde till en särskild rapport till Europaparlamentet under 2009.
P. Ombudsmannens kritiska anmärkningar och rekommendationer är inte juridiskt bindande utan har som syfte att uppmuntra EU:s institutioner och organ att utöva egenkontroll och undvika upprepning av misstag och missförhållanden i framtiden.
Q. Ombudsmannens roll har utvecklats sedan institutionen skapades tack vare ombudsmannens oberoende ställning samt parlamentets och framställningsutskottets demokratiska kontroll av ombudsmannens verksamhet.
R. Det är mycket viktigt att de europeiska institutionerna och organen fullt ut använder sig av de nödvändiga medlen för att kunna uppfylla sina skyldigheter att se till att medborgarna får snabba och sakliga svar på sina förfrågningar, klagomål och framställningar.
S. Parlamentet antog genom sin resolution av den 6 september 2001[3]ombudsmannen förslag till kodex för god förvaltningssed.
T. Europeiska ombudsmannanätverket gör det möjligt att hänvisa klagande till de ombudsmän eller de organ som är bäst lämpade att hjälpa dem på deras nivå samt att utbyta information och bästa praxis.
U. Ombudsmannens och framställningsutskottets verksamheter kompletterar varandra och gör de respektive institutionernas arbete mer effektivt.
1. Europaparlamentet godkänner Europeiska ombudsmannens årsrapport för 2009.
2. Europaparlamentet framhåller att Lissabonfördragets ikraftträdande förstärker ombudsmannens demokratiska legitimitet, tack vare att ombudsmannen väljs av Europaparlamentet, och att Lissabonfördraget utvidgar ombudsmannens mandat till att omfatta även den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt Europeiska rådets verksamhet.
3. Europaparlamentet välkomnar att stadgan om de grundläggande rättigheterna, som i och med Lissabonfördragets ikraftträdande blivit juridiskt bindande, inkluderar rätten till en god förvaltning bland de grundläggande rättigheter som ska gälla för EU:s medborgare. Parlamentet uppmanar således ombudsmannen att i sin dagliga behandling av klagomål se till att stadgan om de grundläggande rättigheterna respekteras.
4. Europaparlamentet anser att insyn, tillgång till information och respekt för rätten till god förvaltning är nödvändiga förutsättningar för medborgarnas tilltro till institutionernas förmåga att göra deras rättigheter gällande.
5. Europaparlamentet anser att begreppet ”administrativa missförhållanden” även i fortsättningen ska tolkas brett, så att det inte enbart omfattar överträdelser av rättsliga regler eller allmänna principer i europeisk förvaltningsrätt, t.ex. objektivitet, proportionalitet och jämlikhet samt icke-diskriminering och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, utan också situationer då en institution inte agerar konsekvent och i god tro eller inte tar hänsyn till legitima förväntningar från medborgarna, inbegripet när en institution själv har förbundit sig att respektera vissa normer och standarder utan att vara tvingad att göra detta enligt fördragen eller sekundärlagstiftningen.
6. Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens tydliga och uttömmande redogörelse av sin verksamhet. För kommande rapporter föreslår dock parlamentet att ombudsmannen i sammanfattningen av årets verksamhet och den tematiska genomgången fokuserar mer på strukturella problem och övergripande tendenser.
7. Europaparlamentet anser att ombudsmannen under den tidsperiod som rapporten omfattar har utövat sitt ämbete på ett aktivt och väl avvägt sätt, både vad gäller att undersöka och handlägga klagomål och att leda och avsluta undersökningar och när det gäller att upprätthålla konstruktiva förbindelser med Europeiska unionens institutioner och organ samt att uppmuntra medborgarna att utnyttja sina rättigheter gentemot dessa institutioner och organ.
8. Europaparlamentet välkomnar det utmärkta förhållandet mellan ombudsmannen och utskottet för framställningar inom de institutionella ramarna vad gäller den ömsesidiga respekten för respektive befogenheter. Parlamentet förespråkar det arbetssätt som redan har införts av ombudsmannen och som går ut på att en företrädare för ombudsmannaämbetet ska finnas närvarande vid alla möten i utskottet för framställningar.
9. Europaparlamentet uppskattar det viktiga arbete i linje med subsidiaritetsprincipen som utförs av Europeiska ombudsmannanätverket, som är representerat med 94 kontor i 32 länder, och i vilket även utskottet för framställningar ingår. Parlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannens samarbete med ombudsmän och liknande instanser på nationell, regional och lokal nivå i medlemsstaterna.
10. Europaparlamentet uppmärksammar att ombudsmannen under 2009 mottog 3 098 klagomål och att 318 undersökningar fullbordades och avslutades under samma period.
11. Europaparlamentet välkomnar det betydande antal förfaranden som slutförts genom en uppgörelse i godo eller genom den berörda institutionens åtgärder (56 procent), vilket vittnar om ett konstruktivt samarbete mellan ombudsmannen och Europeiska unionens institutioner och organ. Parlamentet uppmanar ombudsmannen samt EU:s institutioner och organ att fortsätta sina insatser i detta avseende.
12. Europaparlamentet välkomnar även de insatser som gjorts av ombudsmannen för att minska genomsnittstiden för sina undersökningar till nio månader. Parlamentet kräver att alla EU:s institutioner och organ ges de budget- och personalresurser som krävs för att klagomål och framställningar snabbt ska kunna följas upp.
13. Europaparlamentet uppmärksammar att mer än en tredjedel av alla undersökningar som inleddes av ombudsmannen under 2009 gällde bristande öppenhet. Parlamentet kräver därför att den aktuella revideringen av förordning (EG) nr 1049/2001 inte ska begränsa den befintliga rätten till tillgång till information och dokument, utan leda till ett ännu mer proaktivt förhållningssätt.
14. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts under 2009 när det gäller att underlätta ombudsmannens tillgång till rådets konfidentiella dokument.
15. Europaparlamentet noterar den kommunikationsstrategi som finns på ombudsmannens webbplats samt utvecklingen av webbplatsen, som enligt ombudsmannen har bidragit till att minska antalet otillåtliga klagomål. Parlamentet uppmuntrar ombudsmannen att fortsätta sina insatser för att informera EU-medborgarna om ombudsmannens roll och befogenheter samt om medborgarnas rättigheter.
16. Europaparlamentet instämmer i ombudsmannens åsikt om att man, förutom att respektera de bindande regler som är obligatoriska inom förvaltningen, måste utveckla en genuin serviceanda gentemot medborgarna för att en god förvaltning ska vara möjlig. Parlamentet uppmanar därför ombudsmannen att ta ytterligare initiativ för att främja denna serviceanda inom institutionerna och bland EU-medborgarna.
17. Europaparlamentet beklagar det antal klagomål som handlar om förseningar som hade kunnat undvikas vid registrering av förfrågningar, behandling av ärenden och beslutsfattande. Parlamentet föreslår att ekonomisk kompensation ska införas vid uppenbara och stora förseningar.
18. Europaparlamentet konstaterar att ombudsmannen har slutfört en undersökning på eget initiativ om de regler som tillämpas av kommissionen när det gäller medborgares förfrågningar om att få tillgång till dokument som rör överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar till ett förstärkt samarbete med utskottet för framställningar och föreslår att ombudsmannen regelbundet informerar utskottet om sina undersökningar på eget initiativ och de resultat som uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en mer öppen och proaktiv inställning när det gäller information om överträdelseförfaranden.
19. Europaparlamentet anser att den kodex för god förvaltningssed som ombudsmannen föreslog och parlamentet godkände i sin resolution av den 6 september 2001 tjänar som handledning och resurs för alla anställda i gemenskapens institutioner och organ. Parlamentet välkomnar att kodexen för god förvaltningssed har godkänts av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Parlamentet välkomnar även undertecknandet av en avsiktsförklaring mellan ombudsmannen och Europeiska investeringsbanken om behandling av klagomål. Parlamentet uppmanar Europeiska ombudsmannen att överväga en revidering av kodexen om god förvaltningssed på grundval av de tio senaste årens erfarenheter, och att utifrån detta se till att man främjar och utbyter bästa praxis.
20. Europaparlamentet beklagar att de klagomål om medlemsstaters bristfälliga tillämpning av gemenskapsrätten som inkommer till de nationella ombudsmännen inte kartläggs av Europeiska ombudsmannen. Parlamentet föreslår att Europeiska ombudsmannen planerar en sammanställning av dessa klagomål för att få en bättre uppfattning om problemet.
21. Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att uppmuntra de nationella ombudsmännen att ha ett regelbundet utbyte med de nationella parlamenten enligt den modell som upprättats mellan Europeiska ombudsmannen och parlamentet.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en gemensam förvaltningslag för alla EU:s organ, institutioner och byråer.
23. Europaparlamentet vill göra ombudsmannen uppmärksam på Epsos nya urvalsförfarande för personal och föreslår en uppföljning av tillämpningen av detta förfarande tillsammans med en analys av den konstaterade utvecklingen.
24. Europaparlamentet stöder idén om en gemensam intranätportal för alla medlemmar i Europeiska ombudsmannanätverket för att säkerställa en regelbunden spridning av resultat.
25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen och till medlemsstaternas regeringar, parlament och ombudsmän eller organ med liknande befogenheter.
MOTIVERING
Inledning
Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet för 2009 överlämnades formellt till Europaparlamentets talman Jerzy Buzek den 19 april 2010, och ombudsmannen Nikiforos Diamandouros lade fram rapporten för utskottet för framställningar den 4 maj 2010.
Rapporten ger en överblick över Europeiska ombudsmannens verksamhet under det gångna året. Resultaten från olika undersökningar har delats upp i kategorier beroende på vilken typ av administrativa missförhållanden eller vilken institution ärendet gäller. En sexsidig sammanfattning (Översikt 2009) har också utarbetats. I denna publikation beskrivs kortfattat de viktigaste resultat som uppnåtts för olika klagande och de viktigaste problem som behandlats under året som gått.
Klagomål och undersökningar
Ombudsmannen registrerade totalt 3 098 klagomål under 2009, jämfört med 3 406 klagomål under 2008. Detta utgör en minskning med nio procent jämfört med 2008. 727 klagomål befanns falla inom ombudsmannens ämbetsområde. Av dessa klagomål förklarades 162 som tillåtliga, men utan grund för att inleda en undersökning, 335 undersökningar påbörjades på grundval av klagomål och 230 klagomål förklarades som otillåtliga.
De flesta undersökningar som ombudsmannen inledde under 2009 gällde Europeiska kommissionen (56 procent). Klagomålen gällde också Europaparlaments administration (11 procent), Europeiska rekryteringsbyrån Epso (9 procent), rådet (4 procent) och EU‑domstolen (3 procent). Tjugotre andra EU-institutioner och organ blev föremål för ytterligare 59 undersökningar (17 procent).
Det vanligaste klagomålet om påstått administrativt missförhållande gällde bristande öppenhet (36 procent av samtliga undersökningar), inklusive vägran att lämna ut information eller dokument. Detta höga antal har utskottet för framställningar noterat med oro, eftersom en ansvarig och öppen EU-administration är avgörande för medborgarnas förtroende för EU.
Antalet avslutade undersökningar uppgick under 2009 till 318. De flesta avslutades inom mindre än ett år (70 procent) och mer än hälften (55 procent) inom tre månader. Av dessa undersökningar var 311 knutna till klagomål och sju skedde på ombudsmannens eget initiativ.
I 58 ärenden kunde undersökningen inte påvisa några administrativa missförhållanden, ett resultat som inte alltid är negativt för den klagande, eftersom han eller hon får en uttömmande förklaring från institutionen eller organet ifråga, och eftersom detta kan ge institutionen eller organet tillfälle att förbättra sin administration.
Under 2009 kunde 166 ärenden (56 procent) klaras upp av institutionen eller organet i fråga på ett sätt som tillfredsställde den klagande. Dessa ärenden avgjordes antingen av institutionen själv eller genom en vänskaplig förlikning. Detta återspeglar en ökande vilja att betrakta klagomålen till ombudsmannen som en möjlighet att korrigera misstag och samarbeta med ombudsmannen till förmån för EU-medborgarna. Ombudsmannen tar i sin årsrapport upp nio ärenden[1], som är goda exempel på bästa praxis. De fungerar som modell för alla EU‑institutioner och EU-organ för hur man bäst ska reagera på de frågor som ombudsmannen tar upp.
När det inte är möjligt att uppnå en vänskaplig förlikning avslutar ombudsmannen ärendet med en kritisk anmärkning eller lämnar ett förslag till rekommendation. En kritisk anmärkning bekräftar för den klagande att hans eller hennes klagomål är berättigat och visar institutionen eller organet i fråga vad som har varit fel, så att administrativa missförhållanden kan undvikas i framtiden. Under 2009 avslutade ombudsmannen 35 undersökningar med kritiska anmärkningar.
Det är viktigt att institutioner och organ följer upp de kritiska anmärkningarna från ombudsmannen och vidtar åtgärder för att lösa kvarvarande problem för att på så sätt undvika administrativa missförhållanden i framtiden. I syfte att säkra att institutionerna och organen lär av sina misstag och att administrativa missförhållanden undviks i framtiden offentliggör ombudsmannen på sin webbplats en undersökning om de berörda institutionernas uppföljning av de kritiska och ytterligare anmärkningar som lämnades under 2008. Det bör påpekas att nöjdhetsindex för uppföljningen av kritiska anmärkningar var 79 procent.
Om det är möjligt för den berörda institutionen att eliminera det administrativa missförhållandet eller om det administrativa missförhållandet är särskilt allvarligt eller av allmänt intresse brukar ombudsmannen i regel lämna ett förslag till rekommendation till institutionen eller organet i fråga, som sedan måste svara med ett motiverat yttrande inom tre månader. Under 2009 lämnades femton förslag till rekommendationer. Dessutom har sju förslag till rekommendationer från 2008 gett resultat under 2009, och två fall har avslutats efter förslag till rekommendationer som lämnades 2007.
Om en institution eller ett organ inte på ett tillfredsställande sätt reagerar på ett förslag till rekommendation kan ombudsmannen skicka en särskild rapport till Europaparlamentet.
Ombudsmannen lämnade inte in någon särskild rapport till parlamentet under 2009.
Ombudsmannen inledde också fyra undersökningar på eget initiativ. Dessa undersökningar gällde ombudsmannens utövande av sin rätt att inleda en undersökning på eget initiativ för att ta itu med ett problem inom institutionerna som verkar vara av systemisk karaktär, t.ex. det problem som har lyfts fram vid kommissionen om tillgång till dokument rörande överträdelseförfaranden. Målet var att se till att medborgarna känner till hur de ska få tillgång till dokument rörande överträdelseförfaranden. Om de nekas tillgång ska de kunna avgöra om det är kommissionen eller medlemsstaten som ligger bakom nekandet och om nekandet grundar sig på nationell lagstiftning eller på EU-lagstiftning.
Europeiska ombudsmannens prioriteringar
Europeiska ombudsmannens viktigaste uppgifter är att garantera att medborgarnas rättigheter enligt EU:s lagar respekteras på alla nivåer i unionen och att förvaltningen av EU:s institutioner och organ uppfyller högt ställda krav.
Ombudsmannen har fortsatt sina ansträngningar att förbättra kvaliteten på den information som ges till medborgarna och potentiella klagande om deras rättigheter enligt EU:s lagar, framför allt genom Europeiska ombudsmannanätverket. Detta nätverk, i vilket utskottet för framställningar ingår, omfattar cirka 94 kontor i 32 länder. Ett av syftena med nätverket är att underlätta en snabb överföring av klagomål till den behöriga ombudsmannen eller ett liknande organ. I 977 ärenden som behandlades under 2009 hänvisade ombudsmannen klagomålet vidare till en medlem i Europeiska ombudsmannanätverket. Ombudsmannen uppmanade 792 klagande att vända sig till en nationell eller regional ombudsman, och han hänvisade 185 klagomål till utskottet för framställningar. I vissa ärenden anser ombudsmannen att det är lämpligt att hänvisa den klagande till kommissionen eller till Solvit, ett nätverk som inrättats av kommissionen för att hjälpa människor som stöter på problem när de försöker utöva sina rättigheter på unionens inre marknad. Ombudsmannen har även förstärkt sitt samarbete med Europa Direkt.
Ombudsmannen strävar efter att se till att EU:s institutioner och organ tillämpar en medborgarcentrerad strategi i all sin verksamhet genom att alltid försöka uppnå en vänskaplig lösning på klagomål och genom att inleda fler undersökningar på eget initiativ för att identifiera problem och uppmuntra till bästa praxis. För att uppnå det målet fortsätter ombudsmannen att utveckla kontakter med parlamentsledamöterna och tjänstemän inom EU:s institutioner och organ i syfte att främja en serviceanda inom EU:s förvaltning.
Mot bakgrund av betydelsen av att se till att de som eventuellt kan ha problem med EU:s förvaltning känner till sin rätt att inge klagomål, gjorde ombudsmannen och hans tjänstemän över 145 föredragningar under konferenser, seminarier och möten under 2009. Ombudsmannen genomförde också informationsbesök i Cypern, Slovakien, Tjeckien, Finland, Estland och Italien för att främja medvetenheten om ombudsmannens roll i de länderna. Han har även hållit sex presskonferenser och gett mer än 40 intervjuer. 21 pressmeddelanden har skickats ut till journalister. Ombudsmannanätverket ger med jämna mellanrum ut ett nyhetsbrev och har inrättat ett elektroniskt diskussionsforum för sina medlemmar.
Några särskilt intressanta publikationer under 2009 var den årliga rapporten och det nya sammanfattande dokumentet ”Översikt 2008”.
Ombudsmannens nya webbplats, som lanserades den 5 januari 2009, uppdateras regelbundet. Denna nya tjänst till medborgarna är under ständig utveckling. Särskilt intressant är den interaktiva handledningen vars syfte är att hjälpa medborgarna att ta reda på vilken institution som är bäst lämpad att hantera deras klagomål. Under 2009 fick 26 000 personer ett svar genom den interaktiva handledningen. Av dem som besöker webbplatsen kommer de flesta från Spanien, och därefter från Italien, Tyskland, Frankrike och Belgien.
Sammanfattning
Utskottet för framställningar uppmanar ombudsmannen att fortsätta att arbeta med institutionerna för att främja en god förvaltningssed och serviceanda samt att öka kommunikationsinsatserna så att de medborgare som kan behöva använda ombudsmannens tjänster får korrekt information om hur man gör det.
Utskottet för framställningar uppmanar ombudsmannen att lösa ärenden genom uppgörelser i godo. Detta vittnar om en ökande vilja att betrakta klagomål som riktas till ombudsmannen som ett tillfälle att avhjälpa missförhållanden och visa att institutionerna är villiga att samarbeta med ombudsmannen.
Utskottet för framställningar uppmanar ombudsmannen att använda sina befogenheter till att inleda initiativundersökningar för att ta itu med problem inom institutionerna som är av systemisk karaktär, precis som han gjorde under 2009 när det gällde den bristande öppenheten och vägran att ge ut information.
Genom att stödja ombudsmannen visar Europaparlamentet och dess utskott för framställningar sitt förtroende för ombudsmannens arbete och hans ansträngningar att förbättra de tjänster han kan erbjuda medborgarna, vilket i sin tur ökar medborgarnas förtroende för Europeiska unionen och dess institutioner.
- [1] Målen 2980/2008/GG(kommissionen), 791/2005/(IP)FOR(kommissionen), 723/2005/OV(Olaf), 790/2005/OV(Olaf), 2346/2007/JMA(Epso), 2119/2007/ELB(kommissionen), 1908/2007/JF(kommissionen), 1562/2008/BB(EACI), 2003/2008/TS(ERCEA), 1537/2008/(TJ)GG(EACEA).
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
29.9.2010 |
|
|
|
||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
14 0 1 |
||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Elena Băsescu, Victor Boştinaru, Pascale Gruny, Ágnes Hankiss, Carlos José Iturgaiz Angulo, Peter Jahr, Erminia Mazzoni, Mariya Nedelcheva, Chrysoula Paliadeli, Ernst Strasser, Diana Wallis, Jarosław Leszek Wałęsa |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Kinga Göncz, Keith Taylor |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Herbert Dorfmann |
|||||