BETÄNKANDE om offentligägd radio och TV i den digitala tidsåldern: framtiden för det dubbla systemet
11.10.2010 - (2010/2028(INI))
Utskottet för kultur och utbildning
Föredragande: Ivo Belet
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om offentligägd radio och TV i den digitala tidsåldern: framtiden för det dubbla systemet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 14 och 106.2 i EU-fördraget,
– med beaktande av protokoll nr 29, fogat till EU-fördraget, om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna[1],
– med beaktande av artikel 11.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[2],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster)[3],
– med beaktande av sin resolution av den 19 september 1996 om public service-tv i ett multimediasamhälle[4],
– med beaktande av sin resolution av den 25 september 2008 om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen[5],
– med beaktande av sin resolution av den 16 december 2008 om mediekunskap i en digital värld[6],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2009 om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst[7],
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument om mediemångfald i Europeiska unionens medlemsstater (SEK(2007)0032),
– med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation Rec(96)10 till medlemsstaterna av den 11 september 1996 om garantin för public service-företagens oberoende,
– med beaktande av resolutionen antagen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 25 januari 1999 om radio och tv i allmänhetens tjänst[8],
– med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2007)2 av den 31 januari 2007 om mediemångfald och mångfald i mediainnehållet,
– med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2007)3 till medlemsstaterna av den 31 januari 2007 om mediernas public service-uppdrag i informationssamhället,
– med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings rekommendation 1878(2009) av den 25 juni 2009 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst,
– med beaktande av Europarådets ministerkommittés förklaring av den 27 september 2006 om garantin för public service-företagens oberoende i medlemsstaterna,
– med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A7-0286/2010), och av följande skäl:
A. Det europeiska demokratiska samhället, medborgarnas deltagande i den offentliga debatten och tillgången till information i den digitala världen är beroende av en dynamisk och konkurrenskraftig pressektor.
B. Etermedier hör till de viktigaste informationskällorna som är tillgängliga för medborgarna i EU:s medlemsstater, och är en viktig faktor när det gäller att forma människors värderingar och åsikter.
C. Både offentligägd och privatägd radio och tv har en mycket viktig roll att spela när det gäller den europeiska audiovisuella produktionen, den kulturella mångfalden och identiteten, informationen, pluralismen, den sociala sammanhållningen och främjandet av grundläggande friheter och demokratins funktionssätt.
D. Offentligägda programföretag har en föregångsroll när det gäller att främja och utnyttja den tekniska utvecklingen för att erbjuda material till allmänheten via innovativa medier och innovativ distributionsteknik.
E. EU:s audiovisuella miljö är unik och kännetecknas av vad som har beskrivits som ”det dubbla systemet”, baserat på en verklig balans mellan offentliga och kommersiella programföretag.
F. Ett effektivt dubbelt system med en verklig balans mellan offentligägd och privatägd radio och tv ligger i det allmänna intresset.
G. Att offentligägda och kommersiella programföretag verkar sida vid sida har garanterat ett brett och fritt tillgängligt programutbud, vilket gynnar alla EU-medborgare och bidrar till mediemångfald, kulturell och språklig mångfald, redaktionell konkurrens (i fråga om innehållets kvalitet och mångfald) samt yttrandefrihet.
H. EU fäster särskild vikt vid det dubbla systemets roll när det gäller att bidra till produktion och spridning av EU-innehåll.
I. Förändringar i det audiovisuella landskapet de senaste åren, tillsammans med utvecklingen av digital teknik, leverantörsspecifika betal-tv-plattformar och nya medieaktörer på nätet, har påverkat det traditionella dubbla systemet för radio och tv samt den redaktionella konkurrensen (i fråga om innehållets kvalitet och mångfald), och tvingat de offentligägda och privata programföretagen att differentiera sin verksamhet och tänka ut nya distributionsplattformar.
J. Utbredningen av ny teknik har ändrat europeiska medborgares sätt att få tillgång till medier och information.
K. Traditionella gränser inom mediesektorn kan inte längre upprätthållas i Internetmiljön eftersom traditionella medier inte kan överleva utan att expandera till nya plattformar (såsom SMS-tjänster, webbsidor och tillämpningar för smarta telefoner), i överensstämmelse med målen i EU:s digitala agenda.
L. Tidningar och tidskrifter är, och bör fortsätta att vara, väsentliga inslag i ett pluralistiskt och diversifierat europeiskt medielandskap.
M. Leverantörer av tele- och Internettjänster samt sökmotorer spelar en allt viktigare roll i den nya mediemiljön.
N. I den digitala tidsåldern – som kännetecknas av ett ökat konsumentutbud, men också av en risk för uppdelad publik, ökad mediekoncentration, uppkomsten av vertikalt integrerade medieföretag och en övergång till betaltjänster och kryptering – bör och ska offentligägd radio och tv bidra till att bibehålla en offentlig sfär med ett högkvalitativt och socialt värdefullt programutbud och objektiv information.
O. I vissa medlemsstater är offentligägd radio och tv ännu inte tillräckligt socialt förankrad och har inte tillräckliga resurser.
P. De offentligägda programföretagen i vissa medlemsstater står inför stora problem, som hotar deras politiska oberoende, deras lönsamhet och t.o.m. deras ekonomiska grund, vilket utgör ett direkt hot mot det dubbla systemets existens,
Q. De kommersiella tv-bolagen har den senaste tiden haft ekonomiska svårigheter till följd av krisen inom reklambranschen.
R. Det hör till medlemsstaternas exklusiva behörigheter att fastställa public service-uppdraget och att finansiera sina offentligägda programföretag i enlighet med bestämmelserna i Amsterdamprotokollet.
S. Offentligägda medier måste få tillräcklig offentlig finansiering, använda ny teknik och nya plattformar och regleras av ett stabilt och förutsägbart regelverk för att kunna fullgöra sitt uppdrag att erbjuda kultur- och nyhetsinnehåll av hög kvalitet och för att klart och tydligt utveckla mediekunskapen till nytta för allmänheten.
T. Offentligägd radio och tv kan förbättras genom utbyte av erfarenhet och bästa praxis mellan medlemsstaterna.
U. Respekten för europeiska standarder i fråga om yttrandefrihet, mediemångfald och de offentligägda mediernas oberoende, uppdrag och finansiering bör bli en prioritering för alla medlemsstater.
V. EU har för närvarande inga lämpliga instrument för att övervaka och reagera på hot mot offentligägda medier och mot det dubbla systemet i EU:s medlemsstater eller särskilda regioner i EU.
1. Europaparlamentet bekräftar sitt helhjärtade stöd för det dubbla systemet för radio och tv, där privata och offentligägda medier spelar sina respektive roller, fritt från politiska och ekonomiska påtryckningar, och menar att tillgången till högkvalitativa utsändningar måste garanteras oberoende av konsumenternas och användarnas betalningsförmåga.
2. Europaparlamentet betonar särskilt den grundläggande roll som det europeiska dubbla systemet, verkligt väl avvägt, spelar för främjandet av demokrati, social sammanhållning, integration och yttrandefrihet,med tonvikt på bevarandet och främjandet av mediemångfald, mediekunskap, kulturell och språklig mångfald samt uppfyllande av europeiska pressfrihetsstandarder.
3. Europaparlamentet konstaterar att de offentligägda och privata mediernas samexistens har bidragit i stor utsträckning till förnyelse och mångfald av programutbudet och haft en positiv inverkan på kvaliteten.
4. Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att behålla en oberoende, stark och levande offentligägd radio och tv samtidigt som den måste anpassas till den digitala tidsåldern. Parlamentet kräver att det vidtas konkreta åtgärder för att uppnå detta mål.
5. Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att offentligägd tv och radio har ett särskilt uppdrag i den digitala tidsåldern att upprätthålla en offentlig sfär genom att göra ett högkvalitativt medieinnehåll av allmänt intresse tillgängligt för alla över alla lämpliga plattformar.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta tillräckliga medel för att offentligägda medier ska kunna dra fördel av den nya digitala tekniken, så att allmänheten får del av fördelarna med de moderna audiovisuella tjänsterna.
7. Europaparlamentet uppmanar de offentligägda programföretagen att strukturera sig på ett sådant sätt så att de kan erbjuda ett attraktivt och högkvalitativt innehåll på nätet för att nå ut till unga som nästan uteslutande konsumerar medier på nätet.
8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att motverka den digitala klyftan – t.ex. den mellan stad och landsbygd – så att alla personer i alla regioner ges likvärdig tillgång till offentligägd radio och tv.
9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga möjligheten att göra det lättare för konsumenterna att gå över från analog till digital tv.
10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa offentligägd tv och radios uppdrag så att de kan bevara sin egenart och tillhandahålla självständig audiovisuell produktion och program och journalistik av hög kvalitet oberoende av kommersiella eller politiska hänsyn, vilket är precis vad som särskiljer dem. Uppdraget bör vara så noggrant fastställt som möjligt, men med vederbörlig hänsyn till programföretagets självständighet när det gäller programmen.
11. Europaparlamentet erinrar om att enligt principen om teknikneutralitet måste de offentligägda programföretagen inom ramen för sitt uppdrag ha möjlighet att erbjuda sina tjänster, inbegripet nya tjänster, över alla plattformar.
12. Europaparlamentet framhåller att vissa medlemsstater saknar lagstiftning om offentligägd radio och tv:s verksamhet på Internet och att detta kan inverka på sektorns förmåga att expandera till nya plattformar.
13. Europaparlamentet påminner om att markbundna sändningsplattformar baserade på öppna och driftskompatibla standarder spelar en central roll i det dubbla systemet för radio och tv och lämpar sig utmärkt när det gäller att erbjuda användarna kostnadsfria och lättillgängliga audiovisuella medietjänster som bättre kan hantera fragmenteringen av de lokala marknaderna och därigenom gripa sig an de lokala kulturella och sociala förväntningarna.
14. Europaparlamentet är medvetet om kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst från juli 2009[9] som erkänner de offentligägda programföretagens rätt att delta på alla relevanta distributionsplattformar och bekräftar återigen sitt stöd för att det är medlemsstaterna som ska fastställa uppdraget, finansieringen och organisationen för offentligägd radio och tv, samtidigt som ansvaret för att granska uppenbara felaktigheter ska ligga hos kommissionen, och uppmanar medlemsstaterna att upprätthålla balansen mellan tillgängliga digitala medietjänster, att säkerställa rättvis konkurrens mellan offentligägd radio och tv och privatägda medier och därmed bevara ett dynamiskt medielandskap i Internetmiljön.
15. Europaparlamentet välkomnar erkännandet av principen om teknikneutralitet och behovet av att respektera de offentligägda programföretagens redaktionella oberoende, med vederbörlig hänsyn till deras behov av stabil och garanterad finansiering.
16. Europaparlamentet framhåller dock de enorma kostnaderna för (nuvarande) förhandsgranskningar och betonar sitt stöd för proportionerliga utvärderingar.
17. Europaparlamentet betonar vikten av Europarådets rekommendationer och förklaringar, som samtliga EU:s medlemsstater har skrivit under, och som fastställer europeiska standarder i fråga om yttrandefrihet, pressfrihet och mediemångfald samt de offentligägda mediernas oberoende, organisation, uppdrag och finansiering, särskilt inom informationssamhället, och därigenom trygga förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst.
18. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de har skrivit under dessa europeiska standarder och rekommenderar dem att tillhandahålla lämplig, proportionerlig och stabil finansiering för offentligägda medier så att dessa kan fullgöra sitt uppdrag, garantera politiskt och ekonomiskt oberoende och bidra till ett inkluderande informations- och kunskapssamhälle med representativa medier av hög kvalitet som är tillgängliga för alla.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att utbyta bästa praxis på olika nivåer (nationella mediemyndigheter, intressenter, företagsledningar för offentligägd radio och tv, oberoende regleringsorgan, tittar- och konsumentrepresentanter).
20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter för medier inom ramen för samarbetsorganet för europeiska tillsynsmyndigheter (”European platform of regulatory authorities”, EPRA) och öka utbytet av erfarenheter och bästa praxis mellan de nationella systemen för radio och tv.
21. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att ledamöter i styrelsen för offentligägda programföretag bör utses på grundval av kompetens och kännedom om mediesektorn.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge Europeiska audiovisuella observationsorganet i uppdrag, samt nödvändiga resurser, att samla in uppgifter och undersöka hur medlemsstaterna har tillämpat standarderna, för att se om standarderna har fått önskad verkan och kräver att medlemsstaterna ska ställas till svars om de inte uppfyller sina åtaganden;
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad prioritera det dubbla systemet som en del av EU:s regelverk vid anslutningsförhandlingar och kräver att kandidatländernas framsteg i detta avseende övervakas.
24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt ta itu med frågan om underfinansiering av de offentligägda programföretagen särskilt med tanke på deras särskilda uppdrag att vara tillgängliga för största möjliga antal tittare och lyssnare på samtliga nya medieplattformar.
25. Europaparlamentet konstaterar att insyn i fråga om ägande av privata programföretag måste garanteras i alla medlemsstater och uppmanar kommissionen att övervaka och stödja framsteg i denna riktning.
26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stoppa all politisk inblandning i innehållet i de tjänster som erbjuds av offentligägd radio och tv.
27. Europaparlamentet välkomnar slutsatserna i den oberoende undersökningen som gjorts på kommissionens begäran om fastställande av indikatorer för mätning av mediemångfalden i EU.
28. Europaparlamentet uppmuntrar införandet av ett system för bevakning av mediemångfald, ett effektivt verktyg för att bedöma hoten mot denna.
29. Europaparlamentet erinrar om EIB:s finansiella instrument och uppmuntrar offentligägda programföretag med ekonomiska svårigheter att ansöka om ett mjukt lån från EIB för att förnya infrastrukturen, särskilt vad gäller digitalisering och innovation.
30. Europaparlamentet uppmuntrar de olika aktörerna att stärka sitt samarbete för att skydda det dubbla systemet och uppmuntrar särskilt offentligägda och privata programföretag att samarbeta sinsemellan och med utgivare om att dela material, innovativa projekt och att ingå samarbete.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera ett initiativ som samlar olika medieaktörer för att hitta möjliga samarbetsområden, underlägga utbyte av bästa lösningar och för att behandla relevanta frågor.
32. Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att lokala radio- och tv-stationer, i synnerhet i mindre kommuner, har problem med långsiktig finansiering (t.ex. genom reklam). Här skulle de nya möjligheter som digitaliseringen ger kunna utnyttjas, så att regionala lokala radio- och tv-stationer som täcker större områden kan inrättas.
33. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att anpassa upphovsrätten till den nya digitala tidsåldern så att programföretag kan fortsätta att tillhandahålla ett brett utbud av europeiskt kvalitetsmaterial, samt att särskilt beakta hur man kan underlätta återanvändning av arkivmaterial och inrätta utökade gemensamma licenssystem och enkla enhetliga system för rättighetsklarering.
34. Europaparlamentet ser fram emot rapporten om genomförandet av bestämmelserna i direktivet om audiovisuella medietjänster om den sändningstid som ska förbehållas europeiska produktioner, med hänsyn till att vissa medlemsstater inte har vidtagit några åtgärder i detta avseende.
35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att innehållsredaktörer respekterar den nuvarande rättsliga ramen och uppmanar kommissionen att överväga metoder för hur sökmotorer och leverantörer av Internettjänster kan bidra till finansieringen av skapandet av innehåll.
36. Europaparlamentet understryker vikten av att medier utbildas i en ansvarsfull användning av de tjänster som innehållsredaktörer tillhandahåller.
37. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
MOTIVERING
Radio och tv är en unik sektor. Den påverkar människors värderingar och åsikter och är fortfarande den huvudsakliga informationskällan för de flesta medborgarna i EU. Därför har den särskild betydelse för skyddet och främjandet av grundläggande rättigheter och demokrati, inklusive social sammanhållning.
1. Det dubbla systemet som en del av EU:s regelverk
Som framhålls i direktivet om audiovisuella medietjänster[1] kännetecknas EU:s audiovisuella miljö av vad som har beskrivits som ”det dubbla systemet”. Att offentliga och kommersiella programföretag verkar sida vid sida har garanterat ett brett programutbud. Det bidrar till mediemångfald, kulturell och språklig mångfald, redaktionell konkurrens (i fråga om innehållets kvalitet och mångfald) samt yttrandefrihet.
Ett starkt, livskraftigt och välfinansierat system för radio och tv i allmänhetens tjänst är en del av detta. I ett väl fungerande dubbelt system kan public service-företagen öka kvaliteten på marknaden.
2. EU:s åtagande för public service-företagen
Enligt protokoll nr 29 till EU-fördraget[2] har EU bundit sig för systemet med radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna, eftersom det ”har ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet att bevara mångfalden i medierna”.
Betydelsen av radio och tv i allmänhetens tjänst bekräftas i rådets resolution om radio och tv i allmänhetens tjänst[3] och dess roll för att främja kulturell mångfald erkänns i Unescos konvention om skydd och främjande av mångfalden i kulturella uttryck från 2005.
Medlemsstaterna har även inom ramen för Europarådet enats om en samling rekommendationer[4].
3. Det dubbla systemet i den digitala tidsåldern: ett utsatt system
Tyvärr har den audiovisuella miljön i EU långt till den idealiska situationen med ett balanserat, dubbelt system för radio och tv som vilar på två jämnstarka pelare.
Public service-medierna och det dubbla systemet i ett läge utan återvändo
I en ständigt föränderlig digital mediemiljö står de offentliga programföretagen i vissa medlemsstater inför grundläggande och existenshotande problem, både finansiellt och politiskt. ”I de flesta kartlagda länderna kämpar de offentliga programföretagen med ökande politisering och påtryckningar, bristfälliga finansieringsmodeller och minskat anseende [...]”[5].
Parallellt med denna utveckling diskuteras det om vissa privata programföretag är pålitliga, mot bakgrund av deras nära kopplingar till mäktiga ekonomiska konglomerat eller deras osäkra finansieringskällor.
Enligt protokoll nr 29 till EU-fördraget ska de nationella myndigheterna svara för finansieringen av radio och TV i allmänhetens tjänst. Vi står dock inför ett avgörande vägval. I vissa medlemsstater står de offentliga medierna och följaktligen det dubbla systemet på undergångens brant. EU:s politik på det audiovisuella området kan inte begränsas till ingripanden i fall av överkompensation. Om EU menar allvar med sitt åtagande för det dubbla systemet måste unionen ta hänsyn till public service-företagens brist på finansiering samt redaktionella och ledningsmässiga oberoende.
Från dubbelt system till en miljö med flera aktörer
Mediepolitiken för 2010 kan inte begränsas till att upprätthålla balansen mellan kommersiella programföretag och public service-företag. I den nuvarande mediesituationen spelar nya stora aktörer som leverantörer av tele- och Internettjänster samt sökmotorer en allt viktigare roll. Medborgarjournalistik och innehåll som skapas av användarna utmanar också de traditionella medieaktörerna. Det dubbla systemet för radio och TV har utvecklats till en miljö med flera medieaktörer.
I riktning mot en ny medieekologi
I den nya digitala miljön är public service-företagens kostnadsfria offentliga utbud en nagel i ögat på många kommersiella medieaktörer. Detta leder till växande fientlighet från utgivarnas sida gentemot de elektroniska tjänster som erbjuds av offentliga medietjänstleverantörer. Därför är en balanserad modell för samexistens på Internet en av huvudprioriteringarna för mediepolitiken på nationell nivå och EU-nivå inom den närmaste framtiden.
Kommissionen anser även i det omarbetade meddelandet om radio och TV[6] ”att public service-företag ska ha möjlighet att i samhällets intresse kunna utnyttja de möjligheter som uppstår genom digitaliseringen och diversifieringen av distributionsplattformar på en tekniskt neutral grund”.
Meddelandets syfte är att bidra till att de olika medieaktörerna kan verka sida vid sida. Därför krävs det i meddelandet att uppdraget för public service-företag som planerar väsentliga nya audiovisuella tjänster förändras eller att en förhandsbedömning genomförs (där tjänsternas värde för allmänheten vägs mot påverkan på marknaden).
4. Förslag inför framtiden
På grund av medlemsstaternas skiljaktiga rättsliga och organisationsmässiga ramar är det mycket svårt att formulera generella rekommendationer för hela EU. En universallösning är helt utesluten.
Debatt på alla nivåer
Intensiva nationella diskussioner om hur man kan skapa en god medieekologi bör uppmuntras. Det omarbetade meddelandet bör betraktas som ett incitament till detta. Nödvändiga minimigränser för att förverkliga de överenskomna principerna (tillräcklig finansiering, oberoende styrning och redaktionellt oberoende) skulle kunna fastställas. EU bör uppmuntra en debatt mellan medlemsstaterna på olika nivåer.
Respekt för EU:s standarder
Under tiden måste medlemsstaterna leva upp till de åtaganden som de kom överens om i rådet och Europarådet, och som de anslöt sig till när de blev medlemmar av EU. I detta avseende är det lämpligt och önskvärt med ett övervakningsförfarande.
Kommissionen bör vid anslutningsförhandlingar i högre grad prioritera det dubbla systemet som en del av EU:s regelverk.
Finansiering
Radio och tv i allmänhetens tjänst bör ges finansiellt stöd genom lån från Europeiska investeringsbanken för att införa eller förnya infrastruktur inriktad på digitalisering.
Främjande av samarbete: Att skapa en situation som alla parter vinner på
De olika intressenterna bör uppmuntras till samarbete. Det skulle kunna vara till fördel för intressenterna att utbyta audiovisuellt innehåll, format och korshänvisningar mellan plattformar. Samarbete på grundval av frivillig medverkan av olika partner kräver en ändrad inställning, men skulle kunna leda till en situation som alla parter vinner på. Myndigheterna bör främja lösningar på möjliga konkurrens- eller upphovsrättsproblem i samhällsintressets namn.
Innehållsbidrag
Sökmotorer bör uppmuntras att bidra till skapandet av innehåll, exempelvis genom att det upprättas en rättslig ram för innehållsredaktörer.
Kommissionens bidrag till reflektionen kring mediebranschen
Kommissionen måste sammanföra de olika medieaktörerna och medieintressenterna för att försöka finna en väg till en välmående och livskraftig bransch. Medierna är demokratins fjärde pelare. Stora delar av mediebranschen har för närvarande verkliga problem. Respekt för subsidiaritetsprincipen kan gå hand i hand med EU-stöd till långsiktiga lösningar. ”Det dubbla systemet har aldrig varit en statisk slutprodukt, utan alltid ett pågående arbete”[7].
- [1] Direktiv 2010/13/EU (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1).
- [2] Protokoll om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna (EUT C 83, 30.3.2010, s. 312), formellt känt som Amsterdamprotokollet.
- [3] Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 25 januari 1999 om radio och TV i allmänhetens tjänst (EGT C 30, 5.2.1999, s. 1).
- [4] Europarådets ministerkommittés rekommendation Rec(96)10 till medlemsstaterna av den 11 september 1996 om garantin för public service-företagens oberoende, Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2007)3 till medlemsstaterna av den 31 januari 2007 om mediernas public service-uppdrag i informationssamhället, Europarådets ministerkommittés förklaring av den 27 september 2006 om garantin för public service-företagens oberoende i medlemsstaterna.
- [5] Open Society Institute, Television Across Europe, More Channels, Less Independence, 2008.
- [6] Meddelande från kommissionen om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst (EUT C 257, 27.10.2009, s. 1.)
- [7] Doris Pack, key note speech, Warsaw Conference, Future or Funeral, 23.01.2010.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande |
28.9.2010 |
|
|
|
||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
19 5 1 |
||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Magdi Cristiano Allam, Maria Badia i Cutchet, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Santiago Fisas Ayxela, Ildikó Gáll-Pelcz, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Timo Soini, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, László Tőkés, Helga Trüpel, Marie-Christine Vergiat, Sabine Verheyen, Milan Zver |
|||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Ivo Belet |
|||||