Betänkande - A7-0338/2010Betänkande
A7-0338/2010

BETÄNKANDE om reklamens inverkan på konsumenternas beteende

23.11.2010 - (2010/2052(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Philippe Juvin

Förfarande : 2010/2052(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0338/2010
Ingivna texter :
A7-0338/2010
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om reklamens inverkan på konsumenternas beteende

(2010/2052(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (direktivet om otillbörliga affärsmetoder)[1],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam[2],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster)[3],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentskyddssamarbete)[4],

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[5], särskilt artikel 7 (respekt för privatlivet och familjelivet) och artikel 8 (skydd av personuppgifter),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[6],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation)[7],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktivet om elektronisk handel)[8],

–   med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2010 om konsumentskydd[9],

–   med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2010 om resultattavlan för den inre marknaden[10],

–   med beaktande av sin resolution av den 13 januari 2009 om införlivande, genomförande och säkerställande av efterlevnaden av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och direktiv 2006/114/EG om vilseledande och jämförande reklam[11],

–   med beaktande av sin resolution av den 18 november 2008 om resultattavlan för konsumentmarknaderna[12],

–   med beaktande av sin resolution av den 3 september 2008 om hur marknadsföring och reklam påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män[13],

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2009 om övervakning av den inre marknadens konsekvenser för konsumenten – andra resultattavlan för konsumentmarknaderna (KOM(2009)0025) och kommissionens därtill hörande arbetsdokument ”Second Consumer Markets Scoreboard” (SEK(2009)0076),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 29 mars 2010 med titeln ”Consumer Markets Scoreboard – Consumers at Home in the Internal Market –Monitoring the integration of the retail Internal Market and Benchmarking the Consumer Environment in Member States” (SEK(2010)0385),

–   med beaktande av rapporten om konsumentskyddet på den inre marknaden, publicerad av kommissionen i oktober 2008 i Eurobarometer special nr 298,

–   med beaktande av den undersökande rapporten om attityder gentemot gränsöverskridande försäljning och konsumentskydd, publicerad av kommissionen i mars 2010 i Eurobarometer flash nr 282,

–   med beaktande av den europeiska strategin för mediekunskap i den digitala miljön (KOM(2007)0833),

–   med beaktande av kommissionens riktlinjer för genomförandet av direktivet om otillbörliga affärsmetoder (SEK(2009)1666),

–   med beaktande av yttrande nr 2/2010 om beteendestyrd annonsering på nätet vilket antogs den 22 juni 2010 av artikel 29-arbetsgruppen för skydd av personuppgifter,

–   med beaktande av yttrande nr 5/2009 om sociala nätverk på nätet vilket antogs den 12 juni 2009 av artikel 29-arbetsgruppen för skydd av personuppgifter,

–   med beaktande av meddelandet från den franska nationella kommissionen för informationsteknik och medborgerliga friheter (CNIL) av den 5 februari 2009 om riktad reklam på nätet,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0338/2010), och av följande skäl:

A. Reklam stimulerar konkurrens och konkurrenskraft, begränsar sannolikt missbruk av dominerande ställning och uppmuntrar nyskapande på den inre marknaden. Följaktligen gynnar den konsumenterna, framför allt i och med att den ger ett större utbud, lägre priser och information om nya produkter.

B.  Reklam utgör en viktig och ofta avgörande finansieringskälla för ett dynamiskt och konkurrenskraftigt medielandskap och bidrar aktivt till en mångsidig och oberoende press i Europa.

C. En del reklam- och annonseringsmetoder kan emellertid också påverka den inre marknaden och konsumenterna negativt (otillbörliga metoder, intrång i det offentliga rummet och i den privata sfären, personriktad reklam, hinder som försvårar marknadstillträdet och snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden).

D. Det är fortfarande nödvändigt att bekämpa de otillbörliga affärsmetoderna inom reklam- och annonsverksamheten, eftersom de enligt Eurobarometerns specialrapport 29 alltjämt är vanligt förekommande.

E.  Utvecklingen av medierna har stor betydelse för reklam och annonser, inte minst genom utvecklingen av Internet, sociala nätverk, forum, bloggar, den ökade rörligheten bland användarna och den snabba ökningen av de digitala produkterna.

F.  Konsumenterna kan uppleva en viss trötthet inför alla reklambudskap, och det finns därför i dag en frestelse att använda ny kommunikationsteknik för att sprida budskap i kommersiella syften utan att öppet uppge detta, vilket gör att konsumenterna lätt vilseleds.

G. Utvecklingen av nya reklammetoder på nätet och via mobiltelefoner skapar en mängd problem som man måste ta itu med för att kunna garantera en hög skyddsnivå för användarna.

H. Reklamen på nätet spelar en stor ekonomisk roll, särskilt genom finansiering av gratistjänster, och den har ökat explosionsartat.

I.   Riktad reklam (styrd av sammanhanget, personen eller beteendet), som sägs vara anpassad efter Internetanvändarnas intressen, utgör ett allvarligt angrepp mot skyddet av den personliga integriteten om den är förknippad med kartläggning av enskilda personer (med hjälp av cookies, profilering, geografisk lokalisering) och konsumenten inte i förväg har gett sitt fria och uttryckliga samtycke.

J.   Individanpassade reklambudskap får inte leda till att det uppstår påträngande reklam som bryter mot lagstiftningen om skydd av personuppgifter och den personliga integriteten.

K. Personkategorier som är särskilt utsatta på grund av mental, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, ålder eller lättrogenhet, såsom barn, ungdomar, gamla människor eller vissa individer som är utsatta på grund av sin sociala och ekonomiska situation (exempelvis kraftigt skuldsatta personer), behöver särskilt skydd.

L.  Det råder fortfarande brist på information om de exakta sociopsykologiska effekterna av nya former av reklam med större genomslagskraft och större spridning, särskilt när det gäller personer som inte har råd att köpa de varor och tjänster som marknadsförs genom denna reklam.

M. Vissa produkter, såsom tobak, alkohol, läkemedel och onlinespel, är av särskild karaktär och kräver därför lämplig reglering av reklamen på nätet, så att man undviker övertramp, beroende och varumärkesförfalskning.

N. Reklam kan fungera som ett kraftfullt redskap i kampen mot stereotyper och fördomar på grundval av rasism, sexism och främlingsfientlighet.

O. Reklam förmedlar ofta snedvridna och/eller nedsättande budskap som befäster olika stereotypa fördomar om könen, vilket ställer hinder i vägen för jämställdhetsstrategier som vill avskaffa ojämlikheter.

Bedömning av den befintliga ramen för lagstiftning/icke-lagstiftning

1.  Europaparlamentet anser att direktivet om otillbörliga affärsmetoder ger en viktig rättslig ram för att bekämpa vilseledande och aggressiv reklam i relationerna mellan företag och konsumenter. Även om någon uttömmande utvärdering ännu inte kan göras är flera svårigheter avseende genomförande och tolkning redan uppenbara (särskilt i förhållande till de nya formerna av reklam med större genomslagskraft), vilket framgår av domar i EU-domstolen som går emot befintliga nationella åtgärder med hänvisning till att de sträcker sig längre än bestämmelserna i direktivet om otillbörliga affärsmetoder, något som gör att direktivets effektivitet kan ifrågasättas.

2.  Europaparlamentet understryker att de olika tolkningarna och skillnaderna i genomförandet på nationell nivå har lett till att önskad harmonisering inte uppnåtts, vilket har skapat rättsosäkerhet och skadat den gränsöverskridande handeln på den inre marknaden.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mycket regelbundet uppdatera, förtydliga och förstärka sina riktlinjer för genomförandet av direktivet om otillbörliga affärsmetoder och se till att de översätts till EU:s officiella språk. Medlemsstaterna uppmanas att ta största möjliga hänsyn till riktlinjerna.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att färdigställa och i november 2010 offentliggöra en databas över nationella åtgärder som antagits i syfte att införliva direktivet om otillbörliga affärsmetoder, gällande rättspraxis och andra relevanta handlingar.

5.  Europaparlamentet påminner om att direktivet om otillbörliga affärsmetoder är begränsat till relationerna mellan företag och konsumenter, medan direktivet om vilseledande och jämförande reklam handlar om relationerna mellan företag. Vissa verksamheter omfattas varken av direktivet om otillbörliga affärsmetoder eller av direktivet om vilseledande och jämförande reklam, såsom frivilligorganisationer eller intressegrupper. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genomföra en särskild analys av vilseledande reklam- och annonseringsmetoder som är inriktade på de kategorier som till synes inte omfattas av något av direktiven. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samordningen sinsemellan och erbjuda tillfredsställande lösningar för de kategorier som har råkat ut för gränsöverskridande, vilseledande reklam- och annonseringsmetoder inom EU.

6.  Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas samordnade kontrollåtgärder (”Sweep”) och vill se mer av dessa åtgärder, vars tillämpningsområde bör utvidgas. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om resultatet av dessa samordnade kontrollåtgärder och vid behov utarbeta ytterligare åtgärder för att förbättra den inre marknaden för konsumenterna.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge sina behöriga myndigheter de ekonomiska, personalmässiga och tekniska medel och resurser som behövs för att verksamheten ska fungera effektivt. Kommissionen uppmanas att på grundval av erfarenheterna från nätverket för konsumentskyddssamarbetet ytterligare underlätta samarbetet mellan nationella myndigheter och effektivisera deras kontroller.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en analys av de nationella konsumentmyndigheternas skyldigheter och kontrollfunktioner och att utbyta bästa praxis för att effektivisera deras arbete.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 2006/2004 till varumärkesförfalskning och olagliga produkter och att främja informationsutbytet mellan medlemsstaterna inom ramen för denna förordning i syfte att förstärka kampen mot bedrägerier kopplade till olaglig reklam.

10. Europaparlamentet ser självreglering som ett dynamiskt, flexibelt och ansvarstagande sätt att komplettera den befintliga lagstiftningsramen. Parlamentet föreslår att de medlemsstater som ännu inte har några organ för självreglering underlättar inrättandet av sådana organ, på grundval av bästa praxis från andra medlemsstater, och erkänner dem formellt.

11. Europaparlamentet betonar dock självregleringens begränsningar. Den kan inte i något fall ersätta lagstiftning, särskilt inte när det gäller regler om skydd för konsumenternas personuppgifter och vilka påföljder som ska tillämpas om reglerna inte följs.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvärdera genomförandet av nationella förhållningsregler för medier och ny informations- och kommunikationsteknik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma de nationella självregleringsorganens effektivitet.

13. Europaparlamentet framhåller det samhällsansvar som följer av reklam med stor spridning och genomslagskraft och betonar reklamföretagens roll för att odla en kultur av medvetna och ansvarstagande företag.

14. Europaparlamentet uppmuntrar samråd med de olika berörda parter som medverkar till lagstiftningsutvecklingen.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att med lämpliga medel se till att medierna och yrkesverksamma inom reklambranschen garanterar att människovärdet respekteras och att de tar avstånd från direkta eller indirekta diskriminerande och stereotypa bilder eller hatbudskap som utgår från kön, ras, etniskt ursprung, ålder, religion eller annan övertygelse, sexuell läggning, funktionshinder och social status.

16. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte genomfört direktivet om audiovisuella medietjänster att göra detta utan dröjsmål. Parlamentet väntar med intresse på kommissionens rapport om tillämpningen av direktivet om audiovisuella medietjänster och betonar att ny teknik måste beaktas (till exempel tv via ip‑adress).

Problemställningar till följd av Internets och den nya teknikens utveckling

17. Europaparlamentet fördömer utvecklingen av en dold reklam på Internet, som inte omfattas av direktivet om otillbörliga affärsmetoder (konsument till konsument). Denna sprids genom kommentarer på sociala nätverk, forum och bloggar som är svåra att skilja från vanligt tyckande. Det finns en uppenbar risk att konsumenterna leds till att fatta felaktiga beslut i tron att den information de förlitar sig på kommer från en objektiv källa. Parlamentet fördömer de fall där vissa företagare direkt eller indirekt finansierar verksamhet med syftet att främja spridning av budskap eller kommentarer som ger sken av att komma från konsumenterna själva, när det i själva verket rör sig om reklam eller kommersiella budskap. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att säkerställa en korrekt tillämpning av direktivet om otillbörliga affärsmetoder i detta avseende.

18. Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna ska verka för personer som kan fungera som övervakare/moderatorer på de olika forumen och som är uppmärksamma på de risker som den dolda reklamen utgör samt utarbeta informationskampanjer inriktade på att varna konsumenterna för dessa dolda former av reklam.

19. Europaparlamentet påpekar att kampanjen på EU-nivå mot denna dolda reklam är av stor betydelse för att sanera marknaden och stärka konsumenternas förtroende, eftersom det för vissa företagare kan vara ett sätt att kringgå konkurrensreglerna och utan kostnad överskatta sitt eget företag på ett konstgjort sätt eller till och med otillbörligt smutskasta en konkurrent.

20. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den alltmer utbredda beteendestyrda annonseringen och utvecklingen av påträngande reklam- och annonseringsteknik (till exempel läsning av e-post, användning av sociala nätverk och geografisk lokalisering samt återanvändning av målgrupper för reklam) som utgör ett angrepp på konsumenternas personliga integritet.

21. Europaparlamentet framhåller den risk det innebär att företag som är innehållsleverantörer samtidigt bedriver reklamverksamhet (möjlig dubbelanvändning av uppgifter som samlats in under de olika verksamheterna) och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att det finns vattentäta skott mellan de olika insamlingsnivåerna.

22. Europaparlamentet betonar att konsumenterna måste informeras på ett tydligt, begripligt och uttömmande sätt om insamling, behandling och användning av uppgifter om dem och uppmanar annonsörerna att arbeta mot en standardiserad användning av det konsumentvänliga system som bygger på att kunden själv anmäler sitt intresse för information. Dessa personuppgifter bör kunna lagras och användas enbart efter konsumentens uttryckliga samtycke.

23. Europaparlamentet betonar att konsumenterna måste få fullständig information när de accepterar reklam som motprestation till prissänkningar som grundas på beteende.

24. Europaparlamentet framhåller behovet att som regel ta med integritetsfrågor i framtida tekniska lösningar som inbegriper personuppgifter. Utvecklare av ny teknik måste redan från utvecklingsprocessens början införliva datasäkerhet och dataskydd i linje med högsta standard och med hänvisning till principen om inbyggda mekanismer för skydd av den personliga integriteten.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika vägar (genom lagstiftning eller på annat sätt) för att på EU-nivå fastställa de tekniska alternativen för ett effektivt genomförande av följande åtgärder:

–   En djupgående studie av de nya reklam- och annonseringsmetoderna på Internet och via mobiltelefoner. Parlamentet ska underrättas om resultatet av studien.

–   Förbud, snarast möjligt, mot systematiska och urskillningslösa utskick av reklambudskap via mobiltelefon till alla användare i en reklamkampanjs täckningsområde med hjälp av blåtandsteknik utan mottagarnas föregående medgivande.

–   Garantier för att reklam- och annonseringsmetoderna respekterar posthemligheten och tillämplig lagstiftning på området. Förbud, snarast möjligt, mot tredje parts läsning av privat e-post, särskilt för reklamsyften eller kommersiella ändamål.

–   Garantier, snarast möjligt, för att reklam som sprids via e-post har en länk som gör det möjligt att automatiskt tacka nej till alla ytterligare reklamutskick.

–   Garantier, snarast möjligt, för tillämpning av teknik som gör det möjligt att skilja cookies för spårning i reklamsyften, för vilka det ska krävas ett fritt och uttryckligt förhandsmedgivande, från övriga cookies.

–   Garantier för att standardparametrar för informationssystem som säljs till allmänheten och tjänster för sociala nätverk systematiskt fastställs i överensstämmelse med de strängaste dataskyddskriterierna (inbyggda mekanismer för skydd av den personliga integriteten).

–   Framtagning av ett EU-märkningssystem för webbplatser med integritetsmärkningsprojektet European Privacy Seal som modell, vilket intygar webbplatsernas efterlevnad av dataskyddsreglerna. Detta bör inbegripa en grundlig konsekvensbedömning, och överlappning med befintliga märkningssystem måste undvikas.

–   Ett särskilt uppmärksammande av vilseledande reklam och annonser, inklusive webbreklam, i specifika sektorer som försäljning av livsmedel och läkemedel, i fall då konsekvenserna kan bli allvarliga för konsumenternas hälsa och ekonomiska intressen, i samarbete med nationella reklam- och annonsmyndigheter och/eller självregleringsorgan.

–   En ändring av systemet med begränsat ansvar för informationssamhällets tjänster i syfte att garantera att försäljning av ett varumärkesnamn som sökord i en sökmotor för reklam- och annonssyften ska kräva förhandstillstånd av varumärkets ägare.

Skydd av utsatta grupper

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2012 genomföra en grundlig analys av den vilseledande och aggressiva reklamens inverkan på utsatta konsumenter, i synnerhet barn och ungdomar, och att garantera korrekt tillämpning av relevant lagstiftning om skydd för barn och ungdomar.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med högsta prioritet genomföra en djupgående studie av de faktiska sociopsykologiska effekterna av reklam, mot bakgrund av den nya förfinade teknik som används.

28. Europaparlamentet betonar att barn och ungdomar utgör särskilt utsatta grupper eftersom de är så mottagliga och nyfikna, saknar mognad, har begränsad självständighet och är lätta att påverka, särskilt genom nya kommunikationsmedel och ny teknik.

29. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka skyddet av utsatta konsumenter, till exempel barn, och att uppmana medierna att sätta gränser för reklam som riktar sig till barn i samband med tv-program för yngre barn (t.ex. undervisningsprogram för barn, tecknade filmer osv.), med tanke på att liknande åtgärder redan håller på att genomföras i vissa medlemsstater.

30. Europaparlamentet kräver att riktad reklam inte får förekomma inom några för barn specifika intresseområden.

31. Europaparlamentet fäster uppmärksamheten på att konsumenterna lätt kan frestas att ta efter, vilket kan leda till olämpliga beteendemönster, våld, spänningar, besvikelse, ångest, skadligt missbruk (rökning, droger), ätstörningar som anorexi och bulimi och rubbningar av den mentala jämvikten. Parlamentet uppmanar alla reklambyråer och yrkesverksamma inom medierna att tänka sig för innan de använder extremt smala modeller (män eller kvinnor) i marknadsföringen, så att de undviker skadliga budskap om utseende, ofullkomliga kroppar, ålder och vikt, med hänsyn till reklamens inflytande och påverkan på barn och ungdomar.

Jämställdhet mellan könen och mänsklig värdighet i reklamen

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att med hjälp av lämpliga medel garantera att marknadsföring och reklam respekterar mänsklig värdighet och inte är diskriminerande på grundval av kön, religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

33. Reklamen kan vara ett effektivt verktyg för att utmana och bemöta stereotyper, och med dess hjälp kan man motarbeta rasism, sexism och diskriminering, vilket är väsentligt i dagens mångkulturella samhällen. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och yrkesverksamma i reklambranschen att stärka utbildningsverksamheten som ett sätt att få bukt med stereotyper, bekämpa diskriminering och främja jämställdhet, särskilt bland unga. Parlamentet uppmanar i synnerhet medlemsstaterna att inleda och utveckla ett nära samarbete med befintliga marknadsförings-, kommunikations- och reklamskolor och därigenom bidra till en sund utbildning av den framtida arbetskraften inom branschen.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja komparativ forskning och dokumentation bland medlemsstaterna kring bilden av kvinnan i annonser och reklam och att ta fram exempel på god praxis för ändamålsenlig och jämställdhetsfrämjande reklam.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra samråd med brukar- och/eller konsumentorganisationer som ansvarar för att utvärdera reklamens inverkan sett ur bland annat genusperspektivet och att stärka dessa organisationers roll.

36. Europaparlamentet framhåller att reklamen ofta förmedlar diskriminerande och/eller ovärdiga budskap som bygger på alla möjliga stereotypa föreställningar om könen, vilket är ett hinder för jämställdhetsstrategier. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, det civila samhället och de självreglerande organen för reklam att samarbeta nära för att bekämpa detta, framför allt genom att använda effektiva redskap som garanterar respekten för människans värdighet och heder inom marknadsföring och reklam.

37. Eftersom marknadsföringen av konsumtionsvaror direkt är kopplad till press, radio och tv som en oskiljaktig del av dessa medier, och indirekt till filmer och tv-serier i form av produktplacering, kan tillförlitlig reklam och sunda förebilder följaktligen få ett positivt inflytande på samhällets syn på frågor som könsroller, bilden av människokroppen och på vad som är ”normalt”. Europaparlamentet uppmanar annonsörerna att bli mer konstruktiva i sin reklam för att förmedla kvinnors och mäns positiva roller i samhället, på arbetsplatsen, inom familjen och i det offentliga livet.

Utbildning och information till olika aktörer

38. Europaparlamentet poängterar att öppenhet och information till konsumenterna är grundläggande inom reklam- och annonsverksamheten och att konsumenterna måste lära sig att kritiskt granska medierna när det gäller innehållets kvalitet.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

–   låta vissa ytterligare uppgifter om reklam finnas med på resultattavlan för konsumentmarknaderna (utöver de uppgifter som redan ingår om bland annat bedräglig eller lögnaktig reklam); parlamentet påminner dock i detta hänseende om sin resolution av den 9 mars 2010[14] där det påpekades att ytterligare indikatorer skulle kunna tas med när de fem grundläggande indikatorerna och metoderna i anslutning till dem utvecklats tillräckligt för att kunna ge resultat av god kvalitet,

–   utarbeta informationskampanjer om konsumenternas rättigheter när det gäller reklam och annonser, särskilt i fråga om användningen av deras personuppgifter, och utveckla pedagogiska hjälpmedel som informerar konsumenterna om hur de på olika sätt kan skydda sitt privatliv på Internet och om vad de kan göra för att sätta stopp för en situation som kränker deras personliga integritet eller värdighet,

–   utveckla ett EU-program som ska lära barn att bli medvetna om hur reklamen används och fungerar, med det brittiska initiativet Media Smart som förebild, och

–   snarast möjligt kräva att Internetannonser där detta är aktuellt förses med orden ”beteendestyrd annonsering” tydligt och läsbart, tillsammans med ett informationsfönster med en grundläggande förklaring av vad detta innebär.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram gemensamma riktlinjer för små och medelstora företag. Medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra de nationella myndigheterna och/eller självregleringsorganen att tillhandahålla rådgivningstjänster åt små och medelstora företag och genomföra informationskampanjer för att göra de små och medelstora företagen medvetna om sina rättsliga skyldigheter när det gäller reklam och annonsering.

41. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt medlemsstaterna regeringar och parlament.

MOTIVERING

Detta betänkande handlar om otillbörliga affärsmetoder inom reklam- och annonsbranschen enligt definitionen i direktivet om otillbörliga affärsmetoder och inriktas på de problemställningar som rör utvecklingen av ny praxis och ny teknik för reklam och annonsering. Betänkandet omfattar inte marknadsföring av varor och tjänster till företag (business to business, b2b), som främst behandlas i direktiv 2006/114/EG.

Som föredragande har jag försökt undvika ett socio-filosofiskt synsätt på ämnet och i stället valt att närma mig det med vissa specifika mål för ögonen.

Reklam gynnar både den inre marknaden – eftersom den fungerar som smörjmedel för ekonomin (stimulerar konkurrens, konkurrenskraft, nyskapande och kreativitet) – och konsumenterna (valfrihet, lägre priser). Reklamen utgör en viktig ekonomisk sektor. Internetreklam uppgår ensamt till mer än 14 miljarder euro på den europeiska marknaden.

Reklam- och annonsverksamheten bör dock inte idealiseras: otillbörliga metoder, intrång i det offentliga rummet (t.ex. stora reklamskyltar) och i den privata sfären (t.ex. oönskad e-post), riktad reklam till utsatta personer (t.ex. barn och skuldsatta personer), potentiella hinder för inträde på den inre marknaden (när utgifterna för reklam och annonser blir alltför höga), snedvridning av den inre marknaden (köp av varor och tjänster som konsumenterna normalt sett inte skulle ha köpt).

Utvärdering av den nuvarande lagstiftningen

Som föredragande betonar jag problemen med genomförandet av direktivet om otillbörliga affärsmetoder och uppmanar

–   medlemsstaterna att ställa den personal, de ekonomiska resurser och den teknik som behövs till de nationella myndigheternas förfogande,

–   kommissionen att regelbundet uppdatera sina riktlinjer för genomförandet av direktivet om otillbörlig affärsverksamhet.

Det är viktigt att förstärka det europeiska samarbetet för bekämpning av otillbörliga metoder när det gäller reklam och annonser på nätet, vilket framgår av de lyckade resultaten för ”Sweep” (medlemsstaternas systematiska och synkroniserade kontroller av webbplatser), som i dagsläget endast gäller tre sektorer (flygbiljetter, ringsignaler till mobiltelefoner och elapparater). Jag föreslår att kontrollerna ska göras oftare och på fler områden.

Jag är även positiv till samreglering, där de olika berörda parterna får medverka i utvecklingen av lagstiftningen, vilket ökar bestämmelsernas effektivitet och tillämplighet.

När det gäller den audiovisuella sektorn vill jag understryka att tolv medlemsstater fortfarande inte har genomfört direktivet om audiovisuella medietjänster. I mina ögon vore det lämpligt att den rapport som ska skrivas om tillämpningen av det direktivet innehåller en konsekvensanalys av den nya tekniken (t.ex. tv via ip-adress).

Självreglering

Självreglering är mycket vanligt för reklam och annonsverksamhet, även om dess betydelse varierar beroende på de nationella traditionerna. Självreglering är en dynamisk och flexibel metod som svarar mot den snabba utvecklingen inom marknadsföringstekniken. Den bygger på att aktörerna tar ansvar och att man sprider de bästa rutinerna. Det finns en internationell uppförandekod som Internationella handelskammaren har utarbetat. I den fastställs grundprinciperna (t.ex. anständighetskrav) som kompletteras av särskilda bestämmelser (t.ex. för alkohol) som medlemsstaterna kan anpassa i sina nationella självregleringsorgan.

Jag vill lyfta fram självregleringen, som kan befästa en tradition av självdisciplin och ansvarsfull information, samtidigt som jag är medveten om dess inneboende begränsningar (t.ex. möjlighet till påföljder). Självreglering kompletterar lagstiftningen utan att ersätta den.

Problem i samband med ny teknik

Utvecklingen av ny marknadsföringsteknik och nya metoder för reklam och annonser har medfört stora förändringar (Internet, sociala nätverk, forum, bloggar, ökad rörlighet bland användarna, en uppsjö nya digitala produkter).

Internet skiljer sig starkt från andra kommunikationsmedel (anonymitet, snabba utbyten, mycket stort spridningsområde, kombinationer av text, video, musik m.m., kontrollsvårigheter för de nationella myndigheterna) och har blivit en mycket viktig kanal för reklam och annonser.

Jag anser att reklam och annonser på Internet och via mobiltelefoner är ett ämne som måste diskuteras grundligt, och jag uppmanar kommissionen att göra en undersökning av de nya rutinerna.

Något jag vill fästa särskild uppmärksamhet på är riktad reklam, som kan ta sig olika uttryck:

–   Kontextuell reklam eller annonsering, kopplad till det omedelbara sammanhang som Internetanvändaren befinner sig i och de sökord han eller hon använt.

–   Personlig reklam eller annonsering, kopplad till det man vet om Internetanvändaren, t.ex. ålder, kön, var personen befinner sig osv.

–   Beteendestyrd reklam eller annonsering, kopplad till en analys av Internetanvändarens beteende under en längre tid (besökta webbplatser, inköp som gjorts på nätet osv.).

Den personliga reklamen är kanske inte ett problem i sig (förslag på produkter eller tjänster som överensstämmer med konsumentens tycke och smak) men den får inte leda till påträngande och inkräktande reklam som bygger på kartläggning av konsumenterna och bryter mot principerna om skydd av personuppgifter och den personliga integriteten.

Som föredragande föreslår jag följande åtgärder för att skydda konsumenterna:

–   Det ska vara förbjudet att göra urskillningslösa utskick av oönskade reklambudskap via mobiltelefon med hjälp av blåtandsteknik utan mottagarnas föregående samtycke.

–   Konsumenterna måste informeras på ett tydligt, begripligt och kortfattat sätt om insamlingen, behandlingen och användningen av uppgifter om dem.

–   När det gäller reklam och annonser som sänds via e-post ska det vara lätt att tacka nej till alla ytterligare reklamutskick via en direkt och fungerande webblänk.

–   Det ska vara förbjudet att för reklamsyften läsa privat e-post (baserat på teknik liknande den som används i filter mot skräppost, men i ett annat syfte).

–   Det ska finnas garantier för att uppgifter som samlats in i samband med tillhandahållande av en tjänst (t.ex. e-post) inte får användas i andra syften, t.ex. reklam och annonsverksamhet.

–   Konsumenterna måste få fullständig information av den särskiljande behandling som ibland följer av beteendestyrd annonsering (t.ex. prisändringar beroende på Internetanvändarens profil). Det ska gå att förstå hur detta fungerar, och det verkliga priset före ändringen måste anges.

–   Reklamcookies, för vilka konsumentens förhandsmedgivande krävs, ska vara åtskilda från övriga cookies.

–   Man ska främja standardparametrar för system för skydd av den personliga integriteten på Internet enligt de strängaste skyddskriterierna (inbyggda skyddsmekanismer för skydd av den personliga integriteten).

–   Man ska införa en EU-märkning för webbplatser som följer EU-lagstiftningen om dataskydd, med European Privacy Seal som förebild (ett frivilligt europeiskt märkningssystem som stöds av flera nationella och regionala organ i medlemsstaterna och som intygar att produkter eller tjänster överensstämmer med EU:s dataskyddslagstiftning).

–   Alkoholreklam på nätet ska begränsas.

–   Man ska förändra systemet med begränsat ansvar för informationssamhällets tjänster i fråga om försäljning av ett varumärkesnamn som sökord i en sökmotor för reklam- och annonssyften, så att det krävs förhandstillstånd av varumärkets ägare (t.ex. när webbplatser innehåller sökord som leder användarna vidare till sidor med falska varumärken eller piratkopior).

En annan aspekt i fråga om reklam på nätet är olika former av dold reklam som når konsumenterna enbart genom spridning av kommentarer om en produkt eller tjänst på olika forum (t.ex. Trip Advisor). En enda sådan kommentar kan ödelägga ett företags anseende och göra att konsumenterna vilseleds.

Direktivet om otillbörliga affärsmetoder omfattar reklam på nätet i relationer mellan företag (som uppger sig vara företag eller utger sig för att vara privatkonsumenter) och konsumenter. Direktivet gäller inte relationer mellan privatkonsumenter. Det är svårt att avgöra om en kommentar bygger på personlig erfarenhet av det reklamen handlar om, och eftersom diskussionsinläggen är anonyma är det svårt att kontrollera dem, men missvisande påståenden påverkar såväl konsumenterna som de drabbade företagen. Utvecklingen med auktionsplatser på Internet har dessutom skapat en ny form av reklam mellan privatkonsumenter, vilken inte omfattas av direktivet om otillbörliga affärsmetoder och inte heller av den sedvanliga definitionen av reklam.

Jag föreslår att man verkar för personer som övervakar och/eller leder diskussionerna på de olika forumen och är medvetna om riskerna med dold reklam och kan reagera snabbt om en kommentar verkar tvivelaktig. Naturligtvis är det också viktigt att upprätthålla balansen mellan konsumentskyddet på nätet och yttrandefriheten.

Slutligen vill jag som föredragande ta upp ämnet marknadsföringsteknik via sociala nätverk. De sociala nätverken spelar en växande roll i samhället, inte minst bland yngre, för till exempel social samvaro (Facebook) eller karriär (LinkedIn). Den stora mängd information som utbyts mellan ”vänner” på dessa webbplatser utnyttjas ofta i reklamsyfte (t.ex. ”gilla” på Facebook, där man genom att trycka på länken ”gilla” på en kommersiell sida som är Facebookpartner kan meddela sina vänner vilken produkt eller vilket märke man tycker om).

Skydd av utsatta grupper

De mest utsatta personerna (barn, ungdomar, äldre m.fl.) måste få särskilt skydd. Som föredragande uppmanar jag alltså kommissionen att göra en undersökning av den vilseledande och aggressiva reklamens påverkan på utsatta konsumenter och påminner om att riktad reklam till barn inte bör vara tillåtet, eftersom barn är så mottagliga och nyfikna, har begränsad självständighet och är lätta att påverka.

Utbildning och information till de olika aktörerna

Enligt min uppfattning råder det brist på information om konsumenternas rättigheter när det gäller reklam och annonser, och jag föreslår därför att man ska förbättra informationen och öka öppenheten (t.ex. genom att märka berörda annonser och reklam med ”beteendestyrd annonsering” samt ha tydlig information om de rättsliga villkoren).

De flesta människor är ofta inte medvetna om problemen i samband med användningen av deras personuppgifter, och inte heller om vilka hjälpmedel de kan använda för att begränsa problemen. Jag föreslår därför informationskampanjer om konsumenternas rättigheter i samband med reklam och annonsering, särskilt i fråga om användningen av personuppgifter, vare sig dessa har meddelats frivilligt eller samlats in automatiskt. Jag föreslår också att man erbjuder pedagogiska hjälpmedel till Internetanvändarna som ger dem information om vilken teknik som används för att kartlägga vilka sidor de besöker på webben, och om hur de kan skydda sin personliga integritet.

Dessutom måste man utveckla ett kritiskt synsätt gentemot medierna med avseende på innehållets kvalitet. En välinformerad konsument är en starkare konsument. När det gäller bristen på kunskap om reklamtekniken föreslår jag att man tar fram ett pedagogiskt EU‑program med det brittiska initiativet Media Smart som förebild, som lanserades 2002 och används i vissa medlemsstater. Det är ett upplysningsprogram utan vinstsyften, avsett för barn mellan sex och elva år, utvecklat i skolan tillsammans med föräldrarna, med syftet att hjälpa barnen att lättare förstå, tolka och därmed genomskåda reklamen.

Man kan konstatera att utvecklingen av Internet och datortekniken har underlättat och demokratiserat tillgången till olika slags reklamteknik (t.ex. AdSense), men att tekniken ofta används utan kunskap om gällande regler på området. Jag insisterar alltså på att små och medelstora företag måste få medieutbildning, särskilt som fler och fler småföretag annonserar på nätet. Medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra de nationella myndigheterna och/eller självregleringsorganen att genomföra informationskampanjer för att göra små och medelstora företag mer medvetna om problemställningarna på dessa områden.

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (1.10.2010)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över effekten av reklam på konsumenters beteende
(2010/2052(INI))

Föredragande: Antigoni Papadopoulou

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av sin resolution av den 3 september 2008 om hur marknadsföring och reklam påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män,

1.  Europaparlamentet framhåller att reklamen ofta förmedlar diskriminerande och/eller ovärdiga budskap som bygger på olika stereotypa föreställningar om könen, vilket är ett hinder mot jämställdhetsstrategierna. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och det civila samhället samt reklamens självreglerande organ att samarbeta nära för att bekämpa denna praxis, framför allt genom att använda effektiva redskap som garanterar att människovärdet och individens heder respekteras inom marknadsföring och reklam. Parlamentet anser det nödvändigt att varje medlemsstat inrättar ett organ för reklamkontroll, om något sådant inte redan finns, för att garantera en ansvarsfull informationsförmedling som överensstämmer med unionens principer.

2.  Europaparlamentet uppmärksammar förekomsten av vissa typer av reklam som antingen skildrar olika typer av våld eller förmedlar stereotypa föreställningar av kvinnor som objekt, omvandlar kvinnlighet till en konsumtionsvara, förnedrar kvinnor och kränker deras värdighet samt nedvärderar deras viktiga roller i samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta europeiska medvetandehöjande kampanjer som särskilt ska rikta sig till ungdomar och unga vuxna, mot exploateringen av kvinnors och mäns kroppar och spridningen av sexistiska budskap och se till att det inte sprids innehåll som rättfärdigar, banaliserar eller uppviglar till våld mot kvinnor. I detta syfte uppmanas medlemsstaterna att belöna reklambyråer och annonsörer som följer riktlinjerna till fullo, till exempel genom att ge dem i uppdrag att genomföra medvetandehöjande kampanjer på nationell nivå och på EU-nivå.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att med lämpliga medel se till att medierna och yrkesverksamma inom reklambranschen garanterar att människovärdet respekteras och att de bekämpar direkta eller indirekta diskriminerande och stereotypa bilder eller hatbudskap som utgår från kön, ras, etniskt ursprung, ålder, religion eller annan övertygelse, sexuell läggning, funktionshinder och social status.

4.  Europaparlamentet noterar och beklagar det faktum att reklam och marknadsföring tenderar att förmedla bedrägliga budskap genom förledande virtuella bilder som förmedlar en idé om perfektion, något som påtvingar likformighet, främjar rivalitet bland den kvinnliga befolkningen och sätter upp orealistiska ideal, vilket påverkar kvinnors, mäns och ungdomars självkänsla och självrespekt på ett negativt sätt. Parlamentet fäster uppmärksamhet på konsumenternas sårbarhet när det gäller att vilja ta efter, vilket kan leda till olämpliga beteenden, våld, spänningar, svikna förväntningar, oro, missbruk (rökning, droger), ätstörningar som anorexi och bulimi och rubbningar i den mentala balansen. Parlamentet uppmanar alla reklambyråer och yrkesverksamma inom medierna att tänka över användningen av extremt smala modeller (män och kvinnor) i marknadsföringen, så att de undviker skadliga budskap om utseende, ofullkomliga kroppar, ålder och vikt, med beaktande av vilket inflytande reklamen har på barn och unga och hur de påverkas av den.

5.  Europaparlamentet uppmanar medierna att i sina program ha ett språk som är fritt från sexistiska inslag och som garanterar ett aktivt deltagande av kvinnor och en väl avvägd representation för båda könen, så att de framställs i mångsidig belysning och det bortses från skönhetsideal och sexistiska stereotyper om vilka funktioner de fyller inom olika områden av livet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt innehåll som riktar sig till barn och ungdomar.

6.  Europaparlamentet framhåller att eftersom marknadsföringen av konsumtionsvaror är direkt kopplad till press, radio och tv som oumbärlig del av dessa, men även indirekt till biofilmer och tv-serier i form av produktplacering, kan ansvarsfull reklam och exponering av hälsosamma ideal ha ett positivt inflytande på samhällets syn på till exempel ”könsroller”, ”människokroppen” och ”normalitet”. Parlamentet uppmanar annonsörerna att bli mer konstruktiva i sin marknadsföring för att förmedla kvinnors och mäns positiva roll i samhället, på arbetet, inom familjen och i det offentliga livet.

7.  Europaparlamentet framhåller vidare att spridning av sådan politisk, social och kulturell verksamhet som främjar eller riktar sig mot kvinnor liksom verksamhet som är avsedd att stärka kvinnors egenmakt måste främjas på lika villkor.

8.  Europaparlamentet anser att reklamen kan vara ett effektivt verktyg för att ifrågasätta och bemöta stereotypa föreställningar och att man med dess hjälp kan motverka rasism, sexism och diskriminering, något som är väsentligt i dagens mångkulturella samhälle. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och yrkesverksamma inom reklambranschen att stärka sina utbildningsinsatser för att få bukt med stereotypa föreställningar, bekämpa diskriminering och främja jämställdhet, framför allt med början i unga år. Parlamentet uppmanar framför allt medlemsstaterna att införa och utveckla ett nära samarbete med befintliga marknadsförings-, informations- och reklamskolor och därigenom bidra till en sund utbildning av den framtida arbetskraften inom branschen.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa kvoter eller andra befrämjande åtgärder i offentliga medier, tillsammans med mål om att förbättra kvinnors medverkan och framträdande i medierna.

10. Europaparlamentet framhåller att det måste uppmuntras till en fortlöpande dialog mellan kommissionen, Europaparlamentet, de nationella parlamenten, det civila samhället, regleringsorganen och specialister på reklam.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja komparativ forskning och dokumentation mellan medlemsstaterna avseende olika kvinnobilder i annonser och reklam för att man ska kunna peka ut exempel på god praxis för effektiv och jämställdhetsfrämjande reklam.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra till samråd med användar- och/eller konsumentorganisationer som ägnar sig åt reklamens inverkan sett ur ett könsperspektiv och att stärka dessa organisationers roll.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att instifta ett årligt pris för reklam som bäst förmedlar ett budskap som visar respekt för kvinnans värdighet, kvinnorollen och kvinnobilden.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvärdera genomförandet av nationella förhållningsregler för massmedier och ny informations- och kommunikationsteknik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera de nationella självregleringsorganens effektivitet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

29.9.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Emine Bozkurt, Andrea Češková, Marije Cornelissen, Silvia Costa, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Iratxe García Pérez, Jolanta Emilia Hibner, Mary Honeyball, Sophia in ‘t Veld, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Philippe Juvin, Nicole Kiil-Nielsen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Barbara Matera, Antonyia Parvanova, Frédérique Ries, Raül Romeva i Rueda, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Eva-Britt Svensson, Marc Tarabella, Britta Thomsen, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Christa Klaß, Elisabeth Morin-Chartier, Mariya Nedelcheva, Chrysoula Paliadeli

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Julie Girling, Gesine Meissner

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

8.11.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Christian Engström, Evelyne Gebhardt, Malcolm Harbour, Iliana Ivanova, Philippe Juvin, Hans-Peter Mayer, Robert Rochefort, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Laurence J.A.J. Stassen, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Kyriacos Triantaphyllides, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Simon Busuttil, Cornelis de Jong, Frank Engel, Constance Le Grip, Claude Moraes, Pier Antonio Panzeri, Sylvana Rapti, Olle Schmidt, Marc Tarabella, Anja Weisgerber

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Margrete Auken, Jan Březina, Mariya Nedelcheva, Norica Nicolai