Förfarande : 2010/0106(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0345/2010

Ingivna texter :

A7-0345/2010

Debatter :

PV 13/12/2010 - 16
CRE 13/12/2010 - 16

Omröstningar :

PV 14/12/2010 - 9.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0464

REKOMMENDATION     ***
PDF 154kWORD 77k
1.12.2010
PE 448.824v02-00 A7-0345/2010

om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar

(11324/2010 – C7‑0391/2010 – 2010/0106(NLE))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Nathalie Griesbeck

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar

(11324/2010 – C7‑0391/2010 – 2010/0106(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av utkastet till rådets beslut (11324/2010),

–   med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar (10304/2010),

–   med beaktande av rådets begäran om parlamentets godkännande i enlighet med artikel 77.2 a och artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0391/2010),

–   med beaktande av artiklarna 81 och 90.8 i arbetsordningen,

–   med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7‑0345/2010).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Georgien.


MOTIVERING

När Europeiska unionen utvidgades till 25 medlemsstater 2004 och till 27 medlemsstater 2007 hade den ett gyllene tillfälle att skapa ett nytt samarbete med sina grannar i öster och söder. EU utvidgade därför sin grannskapspolitik till att omfatta även länderna i Sydkaukasien. Syftet med denna politik var att fördjupa EU:s förbindelser med länderna utmed EU:s yttre gränser och främja deras säkerhet, stabilitet och utveckling. Ett annat syfte var att förhindra att det uppstår nya skiljelinjer på den europeiska kontinenten.

EU har alltså signalerat ett växande intresse för länderna i Sydkaukasien och måste nu fullfölja sina åtaganden gentemot länderna i denna region, som ju ligger nära EU:s nya yttre gräns och därför behöver bli säkrare. Sydkaukasien har en strategisk betydelse för EU, som kan bistå regionen i dess ekonomiska och kommersiella utveckling. Men framför allt måste EU:s åtgärder skapa incitament och bygga på principerna om goda styrelseformer och en absolut respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. EU måste därför spela en mer aktiv roll i Sydkaukasien, vilket angavs i Europaparlamentets resolution 2009/2216(INI) från maj 2010, och man bör dra upp en strategi för att befästa stabiliteten och välståndet och göra det lättare att lösa konflikter i denna region.

Arbetet med att fördjupa förbindelserna mellan EU och länderna i Sydkaukasien, bl.a. Georgien, kommer utan tvivel också att bidra till att förbättra rättskipningen och respekten för de grundläggande friheterna. De båda avtal som nyligen ingåtts med Georgien, det ena om återtagande av personer utan uppehållstillstånd och det andra om förenklat utfärdande av viseringar, kommer fullt ut att bidra till att dessa mål uppnås.

* *

Föredraganden godkänner därför att dessa avtal, som är parallella och avhängiga av varandra, ingås med Georgien, vilket kommer att utvidga gränserna för området med frihet och säkerhet så att det sträcker sig utanför EU och inkorporerar detta grannland.

De båda avtalen är i första hand en milstolpe och ett framsteg i förbindelserna mellan EU och Georgien. Det finns nämligen en mycket tydlig önskan om att Georgien och EU ska närma sig varandra, vilket på senare år har kommit till uttryck i en rad viktiga politiska handlingar, alltifrån ett förbättrat bilateralt samarbete mellan EU och Georgien till Georgiens anslutning till Europarådet och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Ingåendet av dessa avtal mellan EU och Georgien är därför ett steg i rätt riktning, med tanke på Georgiens förhoppningar om EU-medlemskap, och kommer således att vara en stark signal från EU:s sida. Härigenom kommer man att främja vänskapliga förbindelser, stabilitet, säkerhet och välfärden för det georgiska folket.

Avtalen är också relevanta ur en regional synvinkel och kommer att bli ett stöd i EU:s strävanden för att förbättra samarbetet med andra länder i regionen. Detta kommer att gynna Georgien och uppmuntra landet att fördjupa samarbetet med sina grannar och med EU.

Dessutom uppmuntrar dessa avtal Georgien att genomföra de reformer som behövs på områdena frihet, säkerhet och rättvisa. Föredraganden är övertygad om att EU och Georgien i en anda av gemensamt engagemang effektivt kan bekämpa olaglig invandring och bidra till utvecklingen av demokratin, rättssäkerheten, de mänskliga rättigheterna och det civila samhället genom att uppmuntra till enklare kontakter och resor för människor mellan de båda avtalsslutande parterna.

Framför allt kommer avtalet om förenklat utfärdande av viseringar att underlätta de personliga kontakter mellan människor som är en grundförutsättning för utvecklingen av ekonomiska, mänskliga kulturella, vetenskapliga och andra förbindelser. Avskaffandet av visumkravet för georgiska medborgare kommer att vara ett viktigt steg på vägen mot deras integrering i EU. Ett system med förenklad visering är av stor betydelse för människors liv, eftersom det förstärker kontakterna mellan olika folk och förverkligar principen om fri rörlighet som en av de grundläggande rättigheterna i Europa.

När det gäller genomförandet av dessa båda avtal intar föredraganden följande hållning:

Föredraganden anser att det är helt nödvändigt med informationskampanjer i Georgien för att informera människorna om det nya läget och göra det möjligt för dem att utnyttja de nya möjligheter som har skapats. Ändringarna av viseringspolitiken bör dessutom så snart som möjligt meddelas på EU-institutionernas webbplatser.

Föredraganden rekommenderar också att Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och Europeiska kommissionen, som ansvarar för att övervaka hur dessa avtal tillämpas, efter genomförandet identifierar eventuella hinder och varje form av asymmetriska begränsningar som kan försvåra en korrekt tillämpning av avtalen eller ömsesidigheten i förfarandena, såväl vid de konsulära myndigheterna som vid gränsövergångarna.

Slutligen beklagar föredraganden att Europaparlamentet inte i tillräcklig grad har involverats i och informerats om öppnandet och genomförandet av förhandlingarna om dessa avtal. Europaparlamentet är en direkt företrädare för EU-medborgarna och har därmed en central roll när det gäller att bidra till ett stärkt ansvarstagande inom EU:s yttre åtgärder och till den demokratiska kontrollen. Föredraganden förväntar sig att kommissionen informerar parlamentet om resultatet av genomförandet av avtalen, i överensstämmelse med principen om lojalt samarbete mellan institutionerna.

* *


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (7.10.2010)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar

(11324/2010 – C7-0391/2010 – 2010/0106(NLE))

Föredragande: Krzysztof Lisek

KORTFATTAD MOTIVERING

Det politiska mandatet för att ingå avtal om förenklat utfärdande av viseringar för kortare vistelse till tredjelandsmedborgare fastställdes i Haagprogrammet från november 2004, vars syfte är att utveckla en gemensam strategi.

I sitt meddelande av den 4 december 2006 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken(1) rekommenderade kommissionen att förhandlingar om återtagande och viseringslättnad skulle inledas med grannskapsländerna.

I den gemensamma förklaringen från toppmötet i Prag den 7 maj 2009, där det östliga partnerskapet upprättades, lades liberalisering av viseringsbestämmelserna fram som ett långsiktigt mål. Detta är en gradvis fortgående process som måste åtföljas av en förbättring av säkerhetsförhållandena för att gränsöverskridande brottslighet och irreguljär migration ska kunna bekämpas.

Det föreslagna beslutet tar hänsyn till och återspeglar den befintliga ramen för samarbete med Georgien, i synnerhet det partnerskaps- och samarbetsavtal som trädde i kraft den 1 juli 1999, handlingsplanen EU–Georgien inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (godkänd den 14 november 2006) och den ovan nämnda Pragförklaringen.

Den 27 november 2008 antog rådet förhandlingsdirektiv för ingående av ett avtal om viseringslättnad med Georgien. Förhandlingarna ägde rum under 2009, och den 25 november 2009 paraferades den överenskomna texten. Från och med den 1 juni 2006 är alla EU‑medborgare befriade från visumkravet när de reser till Georgien för en period av högst 90 dagar.

Det föreslagna beslutet om ingående av avtal innehåller standardinslag i EU-avtal om viseringslättnad, som slår fast tidsfristen för utfärdande av visering, avgifter och undantag från dessa, krav på dokumentation och undantag från dessa samt en gemensam förklaring om samarbete om resehandlingar. Vidare inbegriper förslaget, som svar på georgiska krav, en EU‑förklaring om förenklade förfaranden för familjemedlemmar, i syfte att underlätta rörligheten för ett större antal personer som har familjeband med georgiska medborgare som är lagligen bosatta inom medlemsstaternas territorium. Bestämmelserna gäller inte Förenade kungariket, Irland och Danmark, som i likhet med tredjeländer som är parter i Schengenavtalet uppmanas att träffa bilaterala avtal om viseringslättnad.

Förbättrad rörlighet kommer att underlätta de mellanfolkliga kontakterna, som är viktiga förutsättningar för utveckling av ekonomiska, humanitära, kulturella och andra förbindelser. Detta är av högsta vikt när det gäller att förverkliga det östliga partnerskapet, med tanke på att dess långsiktiga mål är fullständig viseringsliberalisering.

*******

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott föreslå att parlamentet ger sitt samtycke.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

5.10.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Frieda Brepoels, Andrzej Grzyb, Heidi Hautala, Ioannis Kasoulides, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Mario Mauro, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Norica Nicolai, Raimon Obiols, Kristiina Ojuland, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Adrian Severin, Ernst Strasser

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nikolaos Chountis, Marietje Schaake, Helmut Scholz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Marie-Christine Vergiat

(1)

KOM(2006)0726.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.10.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Sonia Alfano, Rita Borsellino, Emine Bozkurt, Simon Busuttil, Carlos Coelho, Cornelis de Jong, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Hélène Flautre, Kinga Gál, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Ágnes Hankiss, Salvatore Iacolino, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Juan Fernando López Aguilar, Clemente Mastella, Véronique Mathieu, Nuno Melo, Louis Michel, Claude Moraes, Jan Mulder, Georgios Papanikolaou, Carmen Romero López, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Rui Tavares, Valdemar Tomaševski, Wim van de Camp, Axel Voss, Renate Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alexander Alvaro, Edit Bauer, Andrew Henry William Brons, Anna Maria Corazza Bildt, Nadja Hirsch, Monika Hohlmeier, Franziska Keller, Ádám Kósa, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Petru Constantin Luhan, Mariya Nedelcheva, Joanna Senyszyn, Cecilia Wikström

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy