Förfarande : 2010/0108(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0346/2010

Ingivna texter :

A7-0346/2010

Debatter :

PV 13/12/2010 - 16
CRE 13/12/2010 - 16

Omröstningar :

PV 14/12/2010 - 9.21
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0472

REKOMMENDATION     ***
PDF 157kWORD 80k
1.12.2010
PE 448.825v02-00 A7-0346/2010

om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd

(15507/2010 – C7‑0392/2010 – 2010/0108(NLE))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Nathalie Griesbeck

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 RESERVATION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd

(15507/2010 – C7‑0392/2010 – 2010/0108(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av utkastet till rådets beslut (15507/2010),

–   med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (14654/2010),

–   med beaktande av rådets begäran om parlamentets godkännande i enlighet med artikel 79.3 och artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0392/2010),

–   med beaktande av artiklarna 81 och 90.8 i arbetsordningen,

–   med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7‑0346/2010).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Georgien.


MOTIVERING

När Europeiska unionen utvidgades till 25 medlemsstater 2004 och till 27 medlemsstater 2007 hade den ett gyllene tillfälle att skapa ett nytt samarbete med sina grannar i öster och söder. EU utvidgade därför sin grannskapspolitik till att omfatta även länderna i Sydkaukasien. Syftet med denna politik var att fördjupa EU:s förbindelser med länderna utmed EU:s yttre gränser och främja deras säkerhet, stabilitet och utveckling. Ett annat syfte var att förhindra att det uppstår nya skiljelinjer på den europeiska kontinenten.

EU har alltså signalerat ett växande intresse för länderna i Sydkaukasien och måste nu fullfölja sina åtaganden gentemot länderna i denna region, som ju ligger nära EU:s nya yttre gräns och därför behöver bli säkrare. Sydkaukasien har en strategisk betydelse för EU, som kan bistå regionen i dess ekonomiska och kommersiella utveckling. Men framför allt måste EU:s åtgärder skapa incitament och bygga på principerna om goda styrelseformer och en absolut respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. EU måste därför spela en mer aktiv roll i Sydkaukasien, vilket angavs i Europaparlamentets resolution 2009/2216(INI) från maj 2010, och man bör dra upp en strategi för att befästa stabiliteten och välståndet och göra det lättare att lösa konflikter i denna region.

Arbetet med att fördjupa förbindelserna mellan EU och länderna i Sydkaukasien, bl.a. Georgien, kommer utan tvivel också att bidra till att förbättra rättskipningen och respekten för de grundläggande friheterna. De båda avtal som nyligen ingåtts med Georgien, det ena om återtagande av personer utan uppehållstillstånd och det andra om förenklat utfärdande av viseringar, kommer fullt ut att bidra till att dessa mål uppnås.

* *

Föredraganden godkänner därför att dessa avtal, som är parallella och avhängiga av varandra, ingås med Georgien, vilket kommer att utvidga gränserna för området med frihet och säkerhet så att det sträcker sig utanför EU och inkorporerar detta grannland.

De båda avtalen är i första hand en milstolpe och ett framsteg i förbindelserna mellan EU och Georgien. Det finns nämligen en mycket tydlig önskan om att Georgien och EU ska närma sig varandra, vilket på senare år har kommit till uttryck i en rad viktiga politiska handlingar, alltifrån ett förbättrat bilateralt samarbete mellan EU och Georgien till Georgiens anslutning till Europarådet och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Ingåendet av dessa avtal mellan EU och Georgien är därför ett steg i rätt riktning, med tanke på Georgiens förhoppningar om EU-medlemskap, och kommer således att vara en stark signal från EU:s sida. Härigenom kommer man att främja vänskapliga förbindelser, stabilitet, säkerhet och välfärden för det georgiska folket.

Avtalen är också relevanta ur en regional synvinkel och kommer att bli ett stöd i EU:s strävanden för att förbättra samarbetet med andra länder i regionen. Detta kommer att gynna Georgien och uppmuntra landet att fördjupa samarbetet med sina grannar och med EU.

Dessutom uppmuntrar dessa avtal Georgien att genomföra de reformer som behövs på områdena frihet, säkerhet och rättvisa. Föredraganden är övertygad om att EU och Georgien i en anda av gemensamt engagemang effektivt kan bekämpa olaglig invandring och bidra till utvecklingen av demokratin, rättssäkerheten, de mänskliga rättigheterna och det civila samhället genom att uppmuntra till enklare kontakter och resor för människor mellan de båda avtalsslutande parterna.

Framför allt kommer avtalet om förenklat utfärdande av viseringar att underlätta de personliga kontakter mellan människor som är en grundförutsättning för utvecklingen av ekonomiska, mänskliga, kulturella, vetenskapliga och andra förbindelser. Avskaffandet av visumkravet för georgiska medborgare kommer att vara ett viktigt steg på vägen mot deras integrering i EU. Ett system med förenklad visering är av stor betydelse för människors liv, eftersom det förstärker kontakterna mellan olika folk och förverkligar principen om fri rörlighet som en av de grundläggande rättigheterna i Europa.

När det gäller genomförandet av dessa båda avtal intar föredraganden följande hållning:

Föredraganden anser att det är helt nödvändigt med informationskampanjer i Georgien för att informera människorna om det nya läget och göra det möjligt för dem att utnyttja de nya möjligheter som har skapats. Ändringarna av viseringspolitiken bör dessutom så snart som möjligt meddelas på EU-institutionernas webbplatser.

Föredraganden rekommenderar också att Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och Europeiska kommissionen, som ansvarar för att övervaka hur dessa avtal tillämpas, efter genomförandet identifierar eventuella hinder och varje form av asymmetriska begränsningar som kan försvåra en korrekt tillämpning av avtalen eller ömsesidigheten i förfarandena, såväl vid de konsulära myndigheterna som vid gränsövergångarna.

Slutligen beklagar föredraganden att Europaparlamentet inte i tillräcklig grad har involverats i och informerats om öppnandet och genomförandet av förhandlingarna om dessa avtal. Europaparlamentet är en direkt företrädare för EU-medborgarna och har därmed en central roll när det gäller att bidra till ett stärkt ansvarstagande inom EU:s yttre åtgärder och till den demokratiska kontrollen. Föredraganden förväntar sig att kommissionen informerar parlamentet om resultatet av genomförandet av avtalen, i överensstämmelse med principen om lojalt samarbete mellan institutionerna.

* *


RESERVATION

i enlighet med artikel 52.3 i arbetsordningen

från Tatjana Ždanoka för Verts/ALE-gruppen

och Rui Tavares för S&D-gruppen,

Europaparlamentet måste se till att återtagandeavtalet mellan EU och Georgien till fullo överensstämmer med europeisk och internationell lagstiftning om grundläggande rättigheter och asyl. Detta avtal bör inte ingås förrän det gjorts en ordentlig utvärdering av de befintliga återtagandeavtalen.

Vi röstade emot det föreliggande avtalet av följande skäl:

–   Det syftar till att återsända personer till ett land där omkring 212 000 personer, enligt UNHCR Global Appeal 2010–2011, har varit internflyktingar i mer än 16 år. Dessa personer behöver tak över huvudet och resurser för att kunna bli självförsörjande. Sexuellt och könsbaserat våld är vanligt förekommande i alla delar av samhällslivet, och det är allmänt accepterat med misshandel från polisens sida.

–   Avtalet gäller även för de f.d. invånare i Abchazien och Sydossetien som inte har några faktiska förbindelser med Georgien.

–   Avtalet innehåller inte några strikta skyddsmekanismer som förhindrar kränkningar av de grundläggande rättigheterna och garanterar höga standarder i fråga om mottagandevillkoren, som är dåliga i Georgien.

–   Avtalet innehåller flera kryphål och tvetydigheter som kan komma att klarläggas i den gemensamma kommittén för återtagande, där Europaparlamentet beklagligt nog saknar inflytande, något som man borde ha med tanke på parlamentets nya befogenheter.

–   Avtalet ger ingen tillräcklig garanti för skyddet av personuppgifter; uppgifter kan översändas till ”andra organ” utan den berörda personens samtycke.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (7.10.2010)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd

(15507/2010 – C7-0392/2010 – 2010/0108(NLE))

Föredragande: Krzysztof Lisek

KORTFATTAD MOTIVERING

I sitt meddelande av den 4 december 2006 om ett stärkande av den europeiska grannskapspolitiken(1) rekommenderade kommissionen att förhandlingar om återtagande och viseringslättnad skulle inledas med grannskapsländerna.

I den gemensamma förklaringen från toppmötet i Prag den 7 maj 2009, som upprättade det östliga partnerskapet, betonas vikten av att främja medborgarnas rörlighet under säkra omständigheter genom avtal om viseringslättnad och återtagandeavtal. Liberalisering av viseringsbestämmelserna läggs fram som ett långsiktigt mål som måste åtföljas av en förbättring av säkerhetsförhållandena för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och olaglig migration.

Det föreslagna beslutet tar hänsyn till och återspeglar den befintliga ramen för samarbete med Georgien, i synnerhet partnerskaps- och samarbetsavtalet som trädde i kraft den 1 juli 1999, handlingsplanen EU–Georgien inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (godkänd den 14 november 2006) och den ovan nämnda Pragförklaringen.

Den 27 november 2008 gavs ett formellt tillstånd att inleda förhandlingar om ett återtagandeavtal med Georgien och den 25 november 2009 paraferades den överenskomna texten.

Det föreslagna beslutet om ingående av avtal innehåller standardinslag som ingår i återtagandeavtalen mellan EU och tredjeländer. Återtagandeskyldigheterna är helt ömsesidiga och omfattar såväl egna medborgare som tredjelandsmedborgare och statslösa samt skapar förutsättningar för skyldigheten att återta de båda sistnämnda kategorierna. Avtalet innefattar en metod för dess praktiska tillämpning, inklusive upprättande av en gemensam kommitté för återtagande samt villkor för skyndsam handläggning, kostnadsklausuler, uppgiftsskydd och förhållningssätt till övriga internationella skyldigheter. Avtalet gäller Georgiens och EU:s territorier med undantag för Irland och Danmark. Förenade kungariket har däremot uttryckt sin önskan om att vara part i avtalet.

Georgien har ratificerat ett antal relevanta internationella konventioner, inklusive Genèvekonventionen från 1951 angående flyktingars rättsliga ställning och 1967 års protokoll. Vidare är staten medlem i Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Georgien är även ett partnerland i det östliga partnerskapet, som bygger på uppslutning kring principerna om internationell rätt och grundläggande värderingar, inklusive respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Dessutom inleddes förhandlingarna om ett nytt och förbättrat associeringsavtal mellan EU och Georgien den 15 juli 2010. Därutöver har en dialog mellan EU och Georgien om mänskliga rättigheter inrättats och en tredje runda ägde rum den 9 juli 2010 i en vänlig, öppen och konstruktiv atmosfär.

Mot bakgrund av det ovanstående anser föredraganden att villkoren i Georgien är tillräckligt goda för att säkerställa att rättigheterna för de personer som avtalet avser respekteras. Återtagandeavtalet bör slutas inom rimlig tid och träda i kraft samtidigt som avtalet om viseringslättnad eftersom de båda avtalen är sammankopplade.

*******

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott föreslå att parlamentet ger sitt samtycke.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

5.10.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Frieda Brepoels, Andrzej Grzyb, Heidi Hautala, Ioannis Kasoulides, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Andrey Kovatchev, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Mario Mauro, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Norica Nicolai, Raimon Obiols, Kristiina Ojuland, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Adrian Severin, Ernst Strasser, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nikolaos Chountis, Evgeni Kirilov, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Dominique Vlasto

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Marie-Christine Vergiat

(1)

KOM(2006)0726.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.10.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

6

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Sonia Alfano, Rita Borsellino, Emine Bozkurt, Simon Busuttil, Carlos Coelho, Cornelis de Jong, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Hélène Flautre, Kinga Gál, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Ágnes Hankiss, Salvatore Iacolino, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Juan Fernando López Aguilar, Clemente Mastella, Véronique Mathieu, Nuno Melo, Louis Michel, Claude Moraes, Jan Mulder, Georgios Papanikolaou, Carmen Romero López, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Rui Tavares, Valdemar Tomaševski, Wim van de Camp, Axel Voss, Renate Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alexander Alvaro, Edit Bauer, Andrew Henry William Brons, Anna Maria Corazza Bildt, Nadja Hirsch, Monika Hohlmeier, Franziska Keller, Ádám Kósa, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Petru Constantin Luhan, Mariya Nedelcheva, Joanna Senyszyn, Cecilia Wikström

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy