Förfarande : 2006/0167(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0364/2010

Ingivna texter :

A7-0364/2010

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/04/2011 - 4.7
CRE 05/04/2011 - 4.7
Röstförklaringar
PV 13/09/2011 - 5.21
CRE 13/09/2011 - 5.21
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0126
P7_TA(2011)0363

BETÄNKANDE     ***I
PDF 526kWORD 389k
9.12.2010
PE 452.514v02-00 A7-0364/2010

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter

(KOM(2006)0456 – C7‑0050/2010 – 2006/0167(COD))

Utskottet för internationell handel

Föredragande: Yannick Jadot

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter

(KOM(2006)0456 – C7‑0050/2010 – 2006/0167(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0456),

–   med beaktande av artikel 133 i EG-fördraget,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665,

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0050/2010),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7‑0364/2010).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

Förslag till beslut

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a) Consensusöverenskommelsen har bidragit till att minska effekten av den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen genom skapande av arbetstillfällen genom stöd till handel och investeringar i företag som annars inte skulle beviljas krediter i den privata sektorn.

Ändringsförslag  2

Förslag till beslut

Skäl 2b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2b) Exportkreditinstituten bör beakta och respektera EU:s mål och politik. Vid stöd till EU-baserade företag bör dessa institut följa och främja unionens principer och normer på sådana områden som befästande av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och samstämmighet mellan olika politikområden för att åstadkomma utveckling.

Ändringsförslag  3

Förslag till beslut

Skäl 2c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2c) Medlemsstaternas exportkreditinstitut bör emellertid noga granska de ansökningar de fått in med beaktande av att det statsstöd som tillhandahålls som exportkrediter på medellång och lång sikt kan bidra till deras medlemsstats budgetunderskott, särskilt med tanke på den ökade risken för inställda betalningar i efterdyningarna av finanskrisen.

Ändringsförslag  4

Förslag till beslut

Skäl 2d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2d) Exportkreditinstitut bör noga undersöka inlämnade ansökningar för att maximera fördelarna med det statliga stöd som lämnas med beaktande av att välriktade exportkrediter bidrar till möjligheter till tillträde på nya marknader för företag i EU, särskilt små och medelstora företag, samtidigt som man främjar öppen och rättvis handel och tillväxt som är gynnsam för båda parter i krisens efterdyningar.

Ändringsförslag  5

Förslag till beslut

Skäl 2e (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2e) OECD kräver redovisning av information om exportkrediter från sina medlemmar för att hindra beteende som är protektionistiskt eller snedvrider marknaden. Inom unionen bör transparens säkerställas för att garantera lika villkor för medlemsstaterna.

Ändringsförslag  6

Förslag till beslut

Skäl 2f (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2f) Exportkreditinstitut har blivit den största statliga finansieringskällan för utvecklingsländerna. Skulder till dessa organ utgör därför den största delen av utvecklingsländernas skulder till statliga organ. En betydande del av de projekt exportkreditinstituten finansierar i utvecklingsländerna är koncentrerad till branscher som transport, olja, gas och gruvdrift samt storskaliga infrastrukturprojekt, såsom dammbyggen.

Motivering

Exportkreditinstituten har blivit den största givaren av statliga lån till utvecklingsländerna men deras lån ges fortfarande till högre ränta än de lån som ges av Världsbanken och Internationella valutafonden. Exportkreditinstituten har således blivit de här ländernas största statliga fordringsägare och skulderna till dessa organ är det största inslaget i utvecklingsländernas statsskulder. Enligt vissa undersökningar uppgår de till mellan 30 och 40 procent av den totala statsskulden.

Ändringsförslag  7

Förslag till beslut

Skäl 2g (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2g) Parterna i consensusöverenskommelsen medverkar i en kontinuerlig process avsedd att minimera snedvridningen av marknaden och upprätta lika konkurrensvillkor där de premier som tas ut av OECD‑medlemmars statsstödda exportkreditinstitut är riskbaserade och täcker deras långfristiga operativa kostnader och förluster. För att uppnå detta mål krävs öppenhet och redovisning från de statsstödda exportkreditinstitutens sida.

Ändringsförslag  8

Förslag till beslut

Skäl 2h (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2h) För att stödja det pågående arbetet inom OECD mot högre standarder för öppenhet och redovisning för OECD‑medlemmarnas statsstödda exportkreditinstitut och annorstädes bör unionen vidta ytterligare åtgärder för öppenhet och redovisning för statsstödda exportkreditinstitut med säte i unionen enligt bilaga 1a till detta beslut.

Ändringsförslag  9

Förslag till beslut

Skäl 2i (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2i) Att utveckla och konsolidera demokratin samt respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, enligt vad som föreskrivs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EUfördraget) och som avses i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, liksom miljöprinciper och de allmänna principerna för företagens sociala ansvar, som kompletteras av andra exempel av internationell god praxis, bör användas som vägledning för alla projekt som finansieras av statsstödda exportkreditinstitut med säte i unionen, och bör omfatta sociala och miljömässiga konsekvensanalyser, vilket även inbegriper mänskliga rättigheter och de standarder som finns inom unionens miljö- och sociallagstiftning och som är relevanta för de branscher och projekt som finansieras av exportkreditinstituten. OECD:s ”gemensamma hållningar” i sin nuvarande ordalydelse innehåller redan en uttrycklig möjlighet att använda Europeiska gemenskapens standarder för mutor, hållbar utlåning och miljö som ett riktmärke i samband med projektöversyner. En användning av denna möjlighet bör ytterligare uppmuntras men man bör beakta att projektsponsorer, exportörer, finansinstitut och exportkreditinstitut har olika roller, ansvar och inflytande när det gäller projekt som åtnjuter statsstöd.

Ändringsförslag  10

Förslag till beslut

Skäl 2j (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2j) Europeiska unionens och dess medlemsstaters klimatmål, uttryckt i deras åtaganden i unionen eller internationellt, bör vägleda alla projekt som finansieras av statsstödda exportkreditinstitut med säte i unionen. Dessa omfattar följande: slutdeklarationen från stats- och regeringscheferna vid G20-toppmötet i Pittsburgh den 24–25 september 2009 om att gradvis avveckla stödet till fossila bränslen, unionens mål att minska växthusgasutsläppen med 30 procent jämfört med 1990 års nivåer, att öka energieffektiviteten med 20 procent och att 20 procent av unionens energiförbrukning ska komma från förnybara källor senast 2020, samt unionens mål att minska sina växthusgasutsläpp med 80–95 procent fram till 2050. Avvecklandet av stödet till fossila bränslen bör åtföljas av åtgärder som garanterar att levnadsstandarden för arbetstagare och fattiga inte påverkas på ett negativt sätt.

Ändringsförslag  11

Förslag till beslut

Skäl 2k (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2k) Principerna för företagens sociala ansvar, som till fullo erkänns på internationell nivå, bland annat av OECD, ILO eller FN, gäller det ansvariga beteende som förväntas av företagen och förutsätter först och främst efterlevnad av gällande lagstiftning, särskilt på områdena för sysselsättning, arbetsmarknadsparternas relationer, mänskliga rättigheter, miljö, konsumentintressen och öppenhet gentemot konsumenter, bekämpning av korruption samt beskattning. Dessutom måste de små och medelstora företagens specifika situation och kapacitet beaktas.

Ändringsförslag  12

Förslag till beslut

Skäl 2l (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2l) Mot bakgrund av den intensifierade konkurrenssituationen på världsmarknaderna och för att undvika konkurrensnackdelar för unionens företag bör kommissionen och medlemsstaterna stödja OECD:s insatser att nå ut till dem som inte deltagit i consensusöverenskommelsen och använda bilaterala och multilaterala förhandlingar för att upprätta globala standarder för statstödda exportkrediter. Globala standarder på området är en förutsättning för lika konkurrensvillkor i världshandeln.

Ändringsförslag  13

Förslag till beslut

Skäl 2m (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2m) Även om OECD-länder får vägledning genom consensusöverenskommelsen, deltar icke‑OECD-länder och i synnerhet tillväxtekonomier inte i consensusöverenskommelsen vilket kan leda till en orättvis fördel för exportörer från dessa länder. Dessa länder bör därför uppmuntras att ansluta sig till OECD och delta i consensusöverenskommelsen.

Ändringsförslag  14

Förslag till beslut

Skäl 2n (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2n) Med tanke på EU:s politik för bättre lagstiftning som syftar till att förenkla och förbättra befintlig lagstiftning, bör kommissionen och medlemsstaterna, i kommande översyner av consensusöverenskommelsen, inrikta sig på att minska de administrativa bördorna för företag och nationella förvaltningar, bland annat exportkreditinstitut.

Ändringsförslag  15

Förslag till beslut

Skäl 2o (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2o) Vid förbättringar i consensusöverenskommelsen måste man se till att de till fullo följer artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) för att bidra till att förverkliga det allmänna målet om att utveckla och förstärka demokratin och rättsstaten samt respektera mänskliga och grundläggande rättigheter. Ytterligare åtgärder måste därför vidtas inom unionen när OECDconsensusöverenskommelsen införs i unionslagstiftningen, för att kunna garantera att överenskommelsen blir förenlig med lagstiftningen.

Motivering

Denna översyn möjliggör en tillämpning av artikel 208 i EUF-fördraget, där det står att det huvudsakliga målet för unionens utvecklingspolitik består i att minska och utrota fattigdomen. Detta mål måste respekteras när unionen genomför politiska åtgärder som sannolikt kommer att påverka utvecklingsländerna.

Ändringsförslag  16

Förslag till beslut

Skäl 2p (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2p) De sociala och miljömässiga konsekvensanalysmetoder som används för att se till att exportkreditorganens krav uppfylls måste vara fullständigt konsekventa med principerna i EU:s strategi för hållbar utveckling, Cotonouavtalet och det europeiska samförståndet om utveckling, och bör återspegla EU:s åtaganden och förpliktelser inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s millenniemål, samt de social-, arbets- och miljöstandarder som finns i internationella avtal.

Ändringsförslag  17

Förslag till beslut

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) Beslut 2001/76/EG bör följaktligen upphöra att gälla och ersättas med detta beslut, vars bilaga innehåller den konsoliderade och reviderade texten till consensusöverenskommelsen, och beslut 2001/77/EG bör upphöra att gälla.

(4) Beslut 2001/76/EG bör följaktligen upphöra att gälla och ersättas med detta beslut, vars bilaga 1 innehåller den konsoliderade och reviderade texten till consensusöverenskommelsen, och beslut 2001/77/EG bör upphöra att gälla.

Ändringsförslag  18

Förslag till beslut

Artikel 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De riktlinjer som anges i consensusöverenskommelsen om riktlinjer för statsstödda exportkrediter skall tillämpas i gemenskapen.

De riktlinjer som anges i consensusöverenskommelsen om riktlinjer för statsstödda exportkrediter skall tillämpas i unionen.

Ändringsförslag  19

Förslag till beslut

Artikel 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 1a

 

Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet översända ett förslag till ett nytt beslut om att dra tillbaka och ersätta detta beslut så snart som möjligt när OECD:s deltagarländer väl har kommit överens om en ny version av consensusöverenskommelsen, dock senast två månader efter att den har trätt i kraft.

Ändringsförslag  20

Förslag till beslut

Artikel 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 1b

 

De ytterligare åtgärder för transparens och redovisning som ska vidtas i unionen återfinns i bilaga 1a till detta beslut.

Ändringsförslag  21

Förslag till beslut

Artikel 1c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 1c

 

Rådet ska varje år rapportera till Europaparlamentet och kommissionen om varje medlemsstats genomförande av consensusöverenskommelsen om riktlinjer för statsstödda exportkrediter.

Ändringsförslag  22

Förslag till beslut

Artikel 1d (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 1d

 

Balansräkningen för exportkreditinstitut i medlemsstaterna ska ge en full överblick av institutets tillgångar och skulder. Exportkreditinstitutens användning av bolag utanför balansräkningen bör göras fullständigt transparent.

 

Med undantag för små och medelstora företag ska företag som drar nytta av exportkrediter varje år redovisa räkenskaper per land.

Ändringsförslag  23

Förslag till beslut

Bilaga 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Bilaga 1a

 

1) Utan att det påverkar befogenheterna för de medlemsstatsinstitutioner som utövar tillsyn över nationella exportkreditprogram, ska varje medlemsstat överlämna en årlig verksamhetsrapport till Europaparlamentet och kommissionen.

 

Denna årliga verksamhetsrapport ska innehålla följande information:

 

• En granskning av alla nationella instrument och program för vilka consensusöverenskommelsen är tillämplig och av deras förenlighet med consensusöverenskommelsen, i synnerhet kraven på att premierna är riskbaserade och täcker långfristiga operativa kostnader.

 

• En översikt över större förändringar i verksamheten under rapportperioden och deras förenlighet med consensusöverenskommelsen(förteckning över nya åtaganden, exponering, premier, utbetalda fordringar och återkrav samt mekanismer för att kostnadsberäkna miljörisker).

 

En presentation av medlemsstaternas politik för att garantera att unionens utvecklingsmål och politik vägleder verksamheterna på områdena för exportkrediter i samband med miljö‑ och socialfrågor, mänskliga rättigheter, hållbar utlåning och bekämpning av mutor.

 

2) Kommissionen ska till Europaparlamentet överlämna en analys av den årliga verksamhetsrapporten och då bedöma om medlemsstaternas politik är förenlig med unionens utvecklingspolitik samt lämna synpunkter om allmänna utvecklingstendenser inom politikområdet.

 

3) Kommissionen ska till Europaparlamentet överlämna en årlig rapport om de insatser som gjorts i olika forum för internationellt samarbete, bland annat OECD och G-20, och i bilaterala möten med tredjeländer, bland annat toppmöten och förhandlingar om partnerskapsavtal och frihandelsavtal, för att tredjeländer, särskilt de framväxande ekonomierna, inför riktlinjer avseende transparensen vid deras exportkreditinstitut som åtminstone är jämförbara med OECD:s gemensamma hållningar.


MOTIVERING

De flesta industriländer, inklusive alla EU:s medlemsländer och de flesta tillväxtländer, har minst ett statsstött exportkreditinstitut som i de flesta fall, officiellt eller halvofficiellt, är statliga organ. Exportkreditinstituten utgör sammantaget världens största statliga finansieringskälla för projekt inom den privata sektorn. De summor som exportkreditinstituten lånar ut som finansiering av stora industri- och infrastrukturprojekt i utvecklingsländer är många gånger högre än summan av de motsvarande belopp som årligen betalas ut av alla multilaterala utvecklingsbanker. De garantier som beviljades under perioden 2004–2009 av exportkreditinstitut i EU:s medlemsländer uppgick sammanlagt till omkring 468 miljarder euro.

Exportkreditinstituten kan möjliggöra berättigad handel på områden där den privata kapitalmarknaden kommer till korta. De är betydligt bättre på att absorbera risker än privata aktörer, eftersom de inte behöver betala skatt och gå med vinst och har därför större möjlighet att undvika förlust på lån än de privata bankerna. Av samma anledning kan de dock också utgöra en stor risk för snedvridning av handeln, om deras finansieringstransaktioner inte styrs av gemensamma regler.

Den överenskommelse om statsstödda exportkrediter (kallad consensusöverenskommelsen) som förhandlats fram inom OECD:s exportkreditgrupp tillhandahåller den viktigaste uppsättningen av gemensamma regler. Enligt WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder (ASCM) – det juridiskt bindande internationella regelverket för statsstöd – betraktas exportkreditstöd till privata företag inte som en subvention, om stödet ges enligt reglerna i OECD:s consensusöverenskommelse. Förutsättningen för att de ska vara förenliga med regelverket är att exportkrediter underställs kraven på återbetalning inom en viss tid och att en minimipremieavgift tas ut som täckning för eventuellt utebliven återbetalning av exportkrediten (kreditrisken), som ska vara riskbaserad och tillräckligt hög för att täcka långfristiga operativa kostnader och förluster.

Exportkreditinstitut och brister i insynen

Föredraganden erkänner till fullo att exportkreditinstituten är viktiga instrument för att stödja de europeiska företagens handel och investeringar. Med tanke på att de flesta av EU:s medlemsländer har underskott i sina finanser är det dock mycket viktigt att deras verksamheter bedrivs på ett ekonomiskt sunt sätt. Det skulle skada allmänhetens förtroende för exportkreditinstituten om det såg ut som om de skulle behöva hjälp från skattebetalarna för att kunna återfinansiera sin verksamhet.

Det visar sig dock vara omöjligt att ta reda på vad exportkreditinstituten finansierar eller tidigare har finansierat. Endast knapphändig information finns tillgänglig. I vissa länder lämnar de inte ens regelbundet någon övergripande redovisning av sina transaktioner under året. På andra håll saknas separata uppgifter om utlåningen inom olika sektorer eller den geografiska spridningen av lån. Detta trots att det finns krav på öppenhet i OECD:s consensusöverenskommelse från 2005 som alla EU:s medlemsstater anslutit sig till och som nu ska införlivas i EU-lagstiftningen.

Bristen på transparens gör det möjligt att grovt överskrida alla kostnads- och tidsramar i strid med de krav på break-even som ingår i OECD:s consensusöverenskommelse. Den banar också väg för mutor och korruption.

Föredraganden bedömer att kraven på rapportering i OECD:s consensusöverenskommelse inte är tillräckliga för att det ska vara möjligt att kontrollera att exportkreditinstituten inom EU bedriver sin verksamhet på ett ekonomiskt sunt sätt. Han är dessutom oroad över den mycket påtagliga risken för ett ökat antal framtida kreditförluster, i synnerhet de som kommer i den finansiella och ekonomiska krisens kölvatten. Vad beträffar finanssektorn i allmänhet, bör den pågående finanskrisen göra oss lagstiftare uppmärksamma på att redovisningskraven måste vara mer detaljerade än de för närvarande är i OECD:s consensusöverenskommelse.

OECD:s consensusöverenskommelse saknar de regler som krävs för att det ska vara möjligt att garantera en rättvis prissättning av premier, eftersom den inte säger något om transparens eller om minimikrav för tillämpningen av social och miljömässig riskberäkning. Enligt OECD-överenskommelsen behöver sådana beräkningar bara redovisas på frivillig grund. Detta måste ses i ljuset av det faktum att de flesta projekt med exportkreditstöd är så riskfyllda att aktörerna på den privata kapitalmarknaden avstår från att delta. Att man inte lyckats ställa upp minimikrav för beräkningen av sociala och miljömässiga riskfaktorer i kostnaderna för krediter och garantier ger upphov till en kapplöpning i riktning mot de lägsta kreditpriserna, till och med mellan exportkreditinstituten i EU:s medlemsstater, och det innebär att man främjar en förtäckt protektionism.

Föredraganden föreslår att reglerna stramas upp när det gäller kraven på öppenhet i riskberäkningarna och redovisningen av verksamheter utanför balansräkningen, och att det blir obligatoriskt att redovisa de sociala och miljömässiga riskberäkningarna. Konkret föreslår föredraganden att det ska införas regler om att EU:s medlemsstater årligen måste rapportera till kommissionen om exportkreditinstitutens verksamhet i respektive land i detta hänseende.

Exportkreditinstitut och samstämmighet mellan olika politikområden inom EU

Exportkreditinstituten skulle kunna vara välfungerande politiska instrument som kan bidra till finansieringen av de internationella mål som EU stöder, i synnerhet beträffande klimatförändringarna och fattigdomsbekämpningen. Med Lissabonfördraget följer starkare krav på samstämmighet mellan EU:s samtliga yttre åtgärder. Exportkreditinstituten måste definitivt bedömas i ljuset av dessa mål.

Exportkreditinstituten beräknas emellertid stå bakom mer än dubbelt så många olje-, gas- och gruvprojekt som alla multilaterala utvecklingsbanker tillsammans. Hälften av alla koldioxidutsläppsintensiva industriprojekt i utvecklingsländerna har någon form av exportkreditstöd. Detta beror delvis på att de flesta av dessa projekt medför stora risker på grund av sin miljömässiga, politiska, sociala och kulturella inverkan, och att de aldrig skulle sättas i verket utan exportkreditstöd.

Exportkreditinstituten är alltså grundbultar i den strategiska utvecklingen och bär ett stort ansvar för de skadliga inverkningarna av företagens verksamheter. Som de statsstödda organ de är borde exportkreditinstituten i stället spela en viktig roll i främjandet av övergången till en koldioxidsnål ekonomi, vilket skulle ligga i linje med de nationella klimatåtagandena.

Oaktat den nya situationen under fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och det obestridliga faktum att den största andelen krediter och garantier som beviljas av exportkreditinstituten går till olje- och gruvprojekt samt annan utvinning, vilket enligt Världsbanken minst av allt bidrar till fattigdomsbekämpningen, ser kommissionen i sitt förslag till inledning av lagstiftningstexterna inget behov av att ändra i OECD:s consensusöverenskommelse för att den ska överensstämma med EU:s politik och mål (skäl 1) eller att låta göra en konsekvensbedömning (skäl 2).

Föredraganden föreslår att övergripande krav införs som verkligen skulle kunna styra exportkreditinstituten i EU:s medlemsstater så att de bidrar till EU:s politik och mål.


YTTRANDE från utskottet för utveckling (27.10.2010)

till utskottet för internationell handel

över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter

(KOM(2006)0456 – C7‑0050/2010 – 2006/0167(COD))

Föredragande: Bart Staes

KORTFATTAD MOTIVERING

Kommissionen och rådet arbetar för närvarande med en översyn av lagstiftningsramen (kallad ”överenskommelsen om statsstödda exportkrediter” och framförhandlad inom OECD:s exportkreditgrupp), för att införa den i unionslagstiftningen. Syftet är att öka rättssäkerheten för medlemsstaternas exportkreditorgan genom att kunna garantera att deras verksamhet inte kommer att ifrågasättas inför Världshandelsorganisationens tvistlösningsmekanism. Denna översyn möjliggör en tillämpning av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där det står att det huvudsakliga målet för unionens utvecklingspolitik består i att minska och utrota fattigdomen. Detta mål måste respekteras när unionen genomför politiska åtgärder som sannolikt kommer att påverka utvecklingsländerna. I det här sammanhanget utgör exportkreditorganen lämpliga politiska instrument för att bidra till unionens yttre mål (framför allt fattigdomslindring och klimatförändringar) samtidigt som kravet på konsekvens mellan EU:s alla yttre åtgärder uppfylls. Exportkreditorganen måste därför bedömas mot bakgrund av dessa mål.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till beslut

Skäl 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3a) Multilaterala finansieringsinstitut och Europeiska investeringsbanken har löpande tagit fram social- och miljöriktmärken som omfattar många olika områden, från ekvatorsprinciperna (2006), som är den ledande frivilliga standarden för hantering av samhälls- och miljörisker i projekt, till Världsbankens säkerhetspolitiska riktmärken för bland annat branschspecifik verksamhet, såsom rekommendationerna i Världsbankens översyn av utvinningsindustrin och Världskommissionen om dammar. Dessa social- och miljöstandarder, som återges i de ”gemensamma hållningarna” i upplägget, utgör en del av en löpande översyns- och uppdateringsprocess.

Motivering

Att inkludera social- och miljöriktmärken gör det lättare att nå konsekvens mellan politiken för statsstödda exportkrediter och miljöpolitiken, inklusive i relevanta internationella avtal och konventioner på området, för att på så sätt bidra till en hållbar utveckling.

Ändringsförslag  2

Förslag till beslut

Skäl 3b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3b) Exportkreditorgan har blivit den största finansieringskällan för utvecklingsländer. Skulder till dessa organ utgör därför den största delen av utvecklingsländernas skulder till offentliga organ. En betydande del av de projekt exportkreditorganen finansierar i utvecklingsländer är koncentrerad till branscher som transport, olja, gas och gruvdrift samt storskaliga infrastrukturprojekt, såsom dammbyggen.

Motivering

Exportkreditorganen har blivit den största givaren av offentliga lån till utvecklingsländerna men deras lån ges fortfarande till högre ränta än de lån som ges av Världsbanken och Internationella valutafonden. Exportkreditorganen har således blivit de här ländernas största offentliga fordringsägare och skulderna till dessa organ är det största inslaget i utvecklingsländernas offentliga skulder. Enligt vissa undersökningar uppgår de till mellan 30 och 40 procent av den totala offentliga statsskulden.

Ändringsförslag  3

Förslag till beslut

Skäl 3c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3c) Vid toppmötet i Pittsburgh den 24−25 september 2009 åtog sig G20‑ländernas ledare att på medellång sikt rationalisera och fasa ut ineffektiva subventioner av fossila bränslen. Ledarna upprepade dessa åtaganden vid sitt toppmöte i Toronto den 26–27 juni 2010.

Motivering

I förslaget måste man se till att OECD:s riktlinjer återspeglar EU:s politik på klimatförändringsområdet i enlighet med vad som har antagits inom G20-gruppen och vid dess toppmöten.

Ändringsförslag  4

Förslag till beslut

Skäl 3d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3d) Vid förbättringar i överenskommelsen måste man se till att de till fullo följer artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) för att fullt ut bidra till att förverkliga det allmänna målet om att utveckla och förstärka demokratin och rättsstaten samt respektera mänskliga och grundläggande rättigheter. Ytterligare åtgärder måste därför vidtas inom unionen när OECD-överenskommelsen införs i unionslagstiftningen, för att kunna garantera att överenskommelsen blir förenlig med lagstiftningen.

Motivering

Denna översyn möjliggör en tillämpning av artikel 208 i EUF-fördraget, där det står att det huvudsakliga målet för unionens utvecklingspolitik består i att minska och utrota fattigdomen. Detta mål måste respekteras när unionen genomför politiska åtgärder som sannolikt kommer att påverka utvecklingsländerna.

Ändringsförslag  5

Förslag till beslut

Skäl 3e (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3e) EU:s principer och standarder, som härrör från EU:s politik och lagstiftning och kompletteras av andra exempel av internationell bästa praxis, bör vara vägledande för alla projekt som finansieras av exportkreditorganen och bör omfatta sociala och miljömässiga konsekvensanalyser, vilket även inbegriper mänskliga rättigheter och de standarder som finns inom unionens miljö- och sociallagstiftning och som är relevanta för de branscher och projekt som finansieras av exportkreditorganen.

Motivering

Dessa principer speglar Europeiska unionens övergripande mål såsom de fastställs i EUF‑fördraget. De utgör därmed en grund för Europeiska investeringsbankens utlåningsrutiner enligt dess förklaring om miljömässiga och sociala principer och standarder (2009) och dess handbok om miljömässiga och sociala rutiner (2010). I detta sammanhang måste de övergripande principerna stärkas för att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor mellan de europeiska finansiella institutionerna.

Ändringsförslag  6

Förslag till beslut

Skäl 3f (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3f) Exportkreditorganen bör tillämpa sociala och miljömässiga konsekvensanalysmetoder genom hela projektcykeln för att säkerställa hållbarheten i alla projekt de finansierar. Social och miljömässig riskbedömning bör ingå i dessa analyser.

Motivering

I de gemensamma hållningarna bör man rekommendera att de projekt som exportkreditorganen stödjer bedöms enligt internationella människorättsstandarder och ger en tydlig signal om att förhindra projekt från att orsaka eller bidra till att de mänskliga rättigheterna kränks. Varje exportkreditorgan måste ha en tydlig policy för hur man ska förhindra miljöskador och brott mot de mänskliga rättigheterna samt vidta aktsamhet i detta syfte.

Ändringsförslag  7

Förslag till beslut

Skäl 3g (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3g) De sociala och miljömässiga konsekvensanalysmetoder som används för att se till att exportkreditorganens krav uppfylls måste vara konsekventa med principerna i EU:s strategi för hållbar utveckling, Cotonouavtalet och det europeiska samförståndet om utveckling, och bör återge EU:s åtaganden och förpliktelser inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s millenniemål, samt de social-, arbets- och miljöstandarder som finns i internationella avtal.

Motivering

In full consistency and coherence with the provisions of Article 208 TFEU, Official support shall only be provided:

· when ECAs comply with human and social rights, based on international treaties and conventions, including the European Convention on Human Rights and the ILO Conventions;

· when the officially supported export credits contribute to the financing of international objectives to which the EU is committed to, especially regarding climate change and poverty alleviation;

· when Environmental and Social Impact Assessments are implemented, prior to the project approval, taking dully into account the interests of affected or interested communities;

· the officially supported export credits are consistent with and do not undermine development objectives, as identified through project appraisal;

when ECAs do not contravene obligations under international treaties and agreements related to environmental protection, human rights and sustainable development.

Ändringsförslag  8

Förslag till beslut

Artikel 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 2a

 

Övriga åtgärder som måste tillämpas i unionen för att till fullo uppfylla artikel 208 i EUF-fördraget finns som bilaga Ia till detta beslut.

Motivering

I bilagan försöker man lösa problemet med tvetydigheter kring exportkreditorganens åtaganden om att uppfylla sociala och miljömässiga standarder genom att skapa en tydlig ram för vad som förväntas av exportkreditorganen och på så sätt bidra till att uppfylla artikel 208 i EUF-fördraget.

Ändringsförslag  9

Förslag till beslut

Bilaga 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Bilaga 1a

 

KONSEKVENS OCH TRANSPARENS

 

DEL A) Samråd, transparens och allmänhetens tillgång till information

 

Kommissionen förpliktigar sig att låta Europaparlament ta del av information om genomförandet av OECD‑överenskommelsen om statsstödda exportkrediter. Den bör därför sammanställa en årlig ”insynsrapport” om hur överenskommelsen genomförs. Denna insynsrapport ska innehålla en förteckning över varje enskild, godkänd transaktion, uppdelat efter stödgivande land och med följande uppgifter:

 

• namn på det land som ger det officiella stödet,

 

• exportkreditorganets namn,

 

• varornas destination, platsen för tjänsterna,

 

• datum då transaktionen godkändes av organet,

 

• exportörens eller tjänsteleverantörens namn,

 

• typ av transaktion: leverans av varor eller utrustning, bedrivande av forskning eller formgivning, genomförande av byggentreprenader, tillhandahållande av tjänster,

 

• den ingripande bankens namn,

 

• gäldenärens namn,

 

• borgensmannens namn.

 

• typ av officiellt stöd (klassificering enligt OECD-överenskommelsen): 1) exportkreditgaranti eller försäkring (ren risktäckning) 2) statligt finansieringsstöd i form av a) direkt kredit/finansiering och refinansiering eller b) räntestöd.

 

Rapporten ska dessutom innehålla information om hur transaktionen stämmer överens med unionens politik om utvecklingssamarbete. Unionen ger en stark rättslig grund för utvecklingssamarbetet i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I enlighet med artikel 208.1 i EUF‑fördraget ska unionen ”ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna”. Unionen och medlemsstaterna ska, i enlighet med artikel 208.2 i EUF-fördraget, ”uppfylla de åtaganden och beakta de mål som de har godkänt inom ramen för Förenta nationerna och andra behöriga internationella organisationer”. Ytterligare information om varje enskild transaktion ska omfatta följande:

 

• Vid transaktioner i de mest skuldsatta fattiga länderna: Exportkreditorganen ska rapportera antalet och värdet på projekt till Internationella utvecklingsfondens länder och ta fram en metod för att tillämpa den landsspecifika skuldstabiliseringsramen och för att se till att utgifterna endast används för produktiva ändamål. Detta ska innefatta en förklaring från mottagaren om att inga olagliga betalningar har gjorts i samband med kontraktet. Brott mot förbudet mot olagliga betalningar ska innebära att statens betalningsförpliktelser upphävs.

 

• Vid bundna biståndskrediter: Exportkreditorganen ska rapportera antalet och värdet på bundna biståndsprojekt genom OECD:s klassificering och om den metod som används för att säkerställa att avtalet följs.

 

• Vid genomförande av projekt: Exportkreditorganen ska ge information om vilka åtgärder den sökande har vidtagit för att kunna följa miljö-, social- och människorättslagstiftningen och internationell bästa praxis i värdlandet, inklusive EU:s principer och standarder i enlighet med EU:s politik och lagstiftning. Detta ska inkludera en förklaring från mottagaren om att tillämplig lagstiftning i värdlandet och internationell bästa praxis kommer att respekteras.

 

• Exportkreditorganen ska ge information om kundernas respekt för internationell och nationell straffrätt. Detta ska inkludera en förklaring från mottagaren om att internationell och nationell straffrätt kommer att respekteras.

 

• Vid dammprojekt: Exportkreditorganen ska ge information om i vilken utsträckning mottagarna uppfyller Världskommissionen om dammars riktlinjer.

 

• Vid projekt inom utvinningsindustrin: Exportkreditorganen ska ge information om i vilken utsträckning mottagarna uppfyller rekommendationerna i Världsbankens översyn av utvinningsindustrin.

 

Exportkreditorganen ska ge de berörda samhällena, icke-statliga organisationer och andra intresserade parter tillgång till projektbedömningsmaterialet innan en tillämpning godkänns. Denna information ska inkludera miljömässiga och sociala konsekvensanalyser för alla projekt, samt namnen på de deltagande företagen.

 

Dessutom ska bedömningar om konsekvenserna för den hållbara utvecklingen offentliggöras innan exportkreditorganen fattar beslut om stöd.

 

DEL B) Klimatförändringar

 

Exportkreditorganen ska fortsätta att uppfylla de åtaganden och förpliktelser som unionen har genom FN:s ramkonvention om klimatförändringar i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget.

 

Införandet av klimatpolitiken i deras verksamhet ska i tillämpliga fall leda till:

 

• Årlig detaljrapportering om det totala koldioxidavtrycket från de projekt som exportkreditorganen stöder eller de lokala och regionala effekterna av enskilda projekt.

 

• En analys av koldioxidavtrycken ska inkluderas i miljökonsekvensbedömningen för att avgöra om projektförslagen bidrar till att maximera förbättringarna i energieffektiviteten.

 

• Införande av en uteslutningslista över projekttyper eller tekniker som exportkreditorganen inte kommer att stödja, inklusive en utfasning av de ekonomiska transaktionerna för projekt som omfattar fossila bränslen.

 

• Fastställandet av tydliga mål för minskade koldioxidutsläpp på både lång och kort sikt samt ett årligt utsläppstak.

 

• Fastställandet av godkännandeförfaranden som tar hänsyn till behoven i utvecklingsländerna i samband med klimatförändringar och utveckling, i enlighet med de nationella åtgärdsprogrammen i FN:s ramkonvention om klimatförändringar och EU:s regionala och nationella strategidokument.

 

• Fastställande av mål om förnybar energi, i enlighet med de regionala/nationella strategiplanerna.

Motivering

The annex includes a wide range of issues aimed at complying with Article 208 TFEU and plug important gaps such as the absence of any reference to human rights standards within the Common Approaches. The annex also seeks to establish an arrangement by which the EU should provide an annual report on transactions by or on behalf of a government for export of goods and/or services within the scope of the Arrangement. Also, the scope of the Common Approaches must be widened to ensure that all official support provided by ECAs is covered, not only transactions with a repayment term of two years or more. Finally, the part devoted to climate change highlights the EU's international commitments on climate change in order to phase out fossil fuel subsidies over the medium term and provide targeted support to enable the poorest countries adapt to climate change.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter

Referensnummer

KOM(2006)0456 – C7-0050/2010 – 2006/0167(COD)

Ansvarigt utskott

INTA

Yttrande

       Tillkännagivande i kammaren

DEVE

9.9.2010

 

 

 

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Bart Staes

3.6.2010

 

 

Behandling i utskott

30.8.2010

 

 

 

Antagande

26.10.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Thijs Berman, Michael Cashman, Véronique De Keyser, Nirj Deva, Charles Goerens, Catherine Grèze, Enrique Guerrero Salom, András Gyürk, Eva Joly, Filip Kaczmarek, Franziska Keller, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Bill Newton Dunn, Birgit Schnieber-Jastram

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Horst Schnellhardt, Bart Staes

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Eider Gardiazábal Rubial, Anna Ibrisagic, Miroslav Mikolášik


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (24.11.2010)

till utskottet för internationell handel

över förslaget till rådets beslut om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter

(KOM(2006)0456 – C7‑0050/2010 – 2006/0167(COD))

Föredragande: Arturs Krišjānis Kariņš

KORTFATTAD MOTIVERING

Föredraganden anser att exportkrediter är ett viktigt instrument för att stödja europeiska företag. Mot bakgrund av den ökade efterfrågan på exportkrediter med offentligt stöd är det av största vikt att den nyaste OECD-bestämmelsen om detta instrument införs av medlemsstaterna så snart som möjligt.

Stöd till exportkrediter på medellång och lång sikt är ett kraftfullt verktyg som ännu inte utnyttjats fullt ut i alla medlemsstater och måste främjas. Exportkrediter kan hjälpa till att skapa arbetstillfällen genom att garantera finansiering för projekt som annars skulle ha haft mer begränsad tillgång till kapital på grund av att de inte är marknadsbaserade.

Föredraganden konstaterar att man vid inrättande av ny lagstiftning på detta område måste undvika att införa ny byråkrati som kan höja redan befintliga kostnader. Tillsyn på EU-nivå av exportkrediter bör införas som ett undantag när konkurrenssnedvridning inom den inre marknaden inträffar. Subsidiaritetsprincipen måste bevaras.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till beslut

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a) Konsensusöverenskommelsen har bidragit till att minska effekten av den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen genom skapande av arbetstillfällen genom stöd till handel och investeringar i företag som annars inte skulle beviljas krediter i den privata sektorn.

Ändringsförslag  2

Förslag till beslut

Skäl 2b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2b) Exportkreditinstituten bör beakta och respektera EU:s mål och politik. Vid stöd till EU-baserade företag bör dessa institut följa och främja unionens principer och normer på sådana områden som befästande av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och samstämmighet mellan olika politikområden för att åstadkomma utveckling.

Ändringsförslag  3

Förslag till beslut

Skäl 2c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2c) Medlemsstaternas exportkreditorgan bör emellertid noga granska de ansökningar de fått in med beaktande av att det offentliga stöd som tillhandahålls som exportkrediter på medellång och lång sikt kan bidra till deras medlemsstats budgetunderskott, särskilt med tanke på den ökade risken för inställda betalningar i efterdyningarna efter finanskrisen.

Ändringsförslag  4

Förslag till beslut

Skäl 2d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2d) Exportkreditinstitut bör noga undersöka inlämnade ansökningar för att maximera fördelarna med det statliga stöd som lämnas med beaktande av att välriktade exportkrediter bidrar till möjligheter till tillträde på nya marknader för företag i EU, särskilt små och medelstora företag, samtidigt som man främjar öppen och rättvis handel och tillväxt som är gynnsam för båda parter i krisens efterdyningar.

Ändringsförslag  5

Förslag till beslut

Skäl 2e (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2e) OECD kräver redovisning av information om exportkrediter från sina medlemsländer för att hindra beteende som är protektionistiskt eller snedvrider marknaden. Inom unionen bör transparens säkerställas för att garantera lika villkor för medlemsstaterna.

Ändringsförslag  6

Förslag till beslut

Artikel 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 1a

Kommissionen ska översända ett förslag till Europaparlamentet och rådet om ett nytt beslut om att dra tillbaka och ersätta detta beslut så snart som möjligt när OECD:s deltagarländer väl har kommit överens om en ny version av konsensusöverenskommelsen, dock senast två månader efter att den har trätt i kraft.

Ändringsförslag  7

Förslag till beslut

Artikel 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 1b

 

Rådet ska varje år rapportera till Europaparlamentet och kommissionen om varje medlemsstats genomförande av consensusöverenskommelsen om riktlinjer för statsstödda exportkrediter.

Ändringsförslag  8

Förslag till beslut

Artikel 1c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 1c

 

Balansräkningen för exportkreditinstitut i medlemsstaterna ska ge en full överblick av institutets tillgångar och skulder. Exportkreditinstitutens användning av bolag utanför balansräkningen bör göras fullständigt transparent.

 

Med undantag för små och medelstora företag ska företag som drar nytta av exportkrediter redovisa räkenskaper per land.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter

Referensnummer

KOM(2006)0456 – C7-0050/2010 – 2006/0167(COD)

Ansvarigt utskott

INTA

Yttrande

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

6.7.2010

 

 

 

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Arturs Krišjānis Kariņš

6.7.2010

 

 

Behandling i utskott

18.10.2010

9.11.2010

 

 

Antagande

22.11.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Udo Bullmann, Pascal Canfin, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Markus Ferber, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Othmar Karas, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Philippe Lamberts, Werner Langen, Hans-Peter Martin, Arlene McCarthy, Ivari Padar, Alfredo Pallone, Anni Podimata, Olle Schmidt, Peter Simon, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Ivo Strejček, Kay Swinburne, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Herbert Dorfmann, Sari Essayah, Ashley Fox, Robert Goebbels, Enrique Guerrero Salom, Sophia in ‘t Veld, Gay Mitchell, Gianni Pittella


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter

Referensnummer

KOM(2006)0456 – C7-0050/2010 – 2006/0167(COD)

Framläggande för parlamentet

1.3.2010

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

INTA

6.7.2010

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

DEVE

9.9.2010

ECON

6.7.2010

 

 

Föredragande

       Utnämning

Yannick Jadot

19.4.2010

 

 

Behandling i utskott

1.6.2010

13.7.2010

9.11.2010

 

Antagande

1.12.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, David Campbell Bannerman, Harlem Désir, Christofer Fjellner, Joe Higgins, Yannick Jadot, Metin Kazak, Bernd Lange, David Martin, Vital Moreira, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Keith Taylor, Paweł Zalewski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

George Sabin Cutaş, Małgorzata Handzlik, Salvatore Iacolino, Syed Kamall, Maria Eleni Koppa, Jörg Leichtfried, Michael Theurer, Jarosław Leszek Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Markus Pieper, Giommaria Uggias

Ingivande

9.12.2010

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy