BETÄNKANDE om genomförandet av tjänstedirektivet 2006/123/EG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

MOTIVERING

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (16.12.2010)

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (10.11.2010)

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (3.12.2010)

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

28.1.2011 - (2010/2053(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Evelyne Gebhardt

Förfarande : 2010/2053(INI)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A7-0012/2011

Ingivna texter :

A7-0012/2011

Debatter :

PV 14/02/2011 - 13
CRE 14/02/2011 - 13

Omröstningar :

PV 15/02/2011 - 9.9
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0051

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
MOTIVERING
YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

om genomförandet av tjänstedirektivet 2006/123/EG

(2010/2053(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

– med beaktande av artiklarna 9, 49 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden[1],

– med beaktande av kommissionens informationsmeddelande av den 18 maj 2010 till rådet (konkurrenskraft) om läget i fråga om genomförandet av tjänstedirektivet,

– med beaktande av kommissionens meddelande ”På väg mot en inre marknadsakt” (KOM(2010)0608),

– med beaktande av rapporten till kommissionens ordförande om en ny strategi för den inre marknaden,

– med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare[2],

– med beaktande av artiklarna 48 och 119.2 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor samt utskottet för regional utveckling (A7‑0012/2010), och av följande skäl:

A. Tjänstedirektivets mål är att uppnå en inre marknad för tjänster, samtidigt som en hög nivå på kvalitet och social sammanhållning garanteras.

B. Tjänstedirektivet utgör ett styrmedel för tillväxt i Europeiska unionen. Genomförandet av detta direktiv bör integreras i Europa 2020-strategin och i inremarknadsakten.

C. Friheten att tillhandahålla tjänster finns inskriven i fördragen.

D. Införlivandet av tjänstedirektivet utgör en stor utmaning för medlemsstaterna, de offentliga förvaltningarna och de lokala myndigheterna, mot bakgrund av bestämmelserna om etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster samt inrättandet av gemensamma kontaktpunkter för hjälp till tjänsteleverantörerna, särskilt de små och medelstora företagen.

E. Direktivets följder för ekonomin, företagen och medborgarna kan inte utvärderas förrän direktivet har införlivats på ett fullständigt och korrekt sätt i alla medlemsstater i unionen.

F. Kvaliteten på medlemsstaternas genomförande av direktivet är lika viktig som att dessa följer de tidsfrister som fastställts.

G. Tjänstedirektivet gör det betydligt lättare framför allt för egenföretagare samt små och medelstora företag att bedriva verksamhet, att skapa nya affärsmöjligheter och att även anställa ny personal i andra medlemsstater.

H. Den verksamhet som omfattas av tjänstedirektivet står för 40 procent av EU:s BNP och arbetstillfällen, och denna sektor är därför av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten och kampen mot arbetslöshet. Tjänstedirektivet syftar till att frigöra den enorma ekonomiska potentialen och sysselsättningspotentialen inom den inre marknaden för tjänster i Europa, uppskattad till 0,6–1,5 procent av EU:s BNP. Direktivet syftar vidare till att uppnå de mål som fastställs i artikel 3 i EUF-fördraget.

I. En mer dynamisk och arbetskraftsintensiv tjänstesektor kan bidra till en varaktig tillväxt.

1. Europaparlamentet påminner om den exempellösa allmänna och politiska debatten om tjänstedirektivet och om parlamentets nyckelroll i förhandlingarna. Parlamentet bör effektivt följa upp medlemsstaternas genomförande av direktivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera det om införlivandeläget.

2. Europaparlamentet betonar att tjänstedirektivet är ett viktigt steg mot en verklig inre marknad för tjänster, vilken bör göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag, att tillhandahålla medborgarna bättre tjänster till ett konkurrenskraftigt pris på hela den inre marknaden. Det är dock viktigt att man när tjänstedirektivet har införlivats fullt ut genomför en omfattande utvärdering av direktivets effekter.

3. Europaparlamentet gläder sig åt att genomförandet av tjänstedirektivet skapar en exempellös moderniseringsdynamik i samtliga medlemsstater, vilket kommer till uttryck i nya arbets- och utvärderingsmetoder. Parlamentet understryker den nyckelroll som arbetsmarknadens parter och yrkesorganisationerna har i införlivandeprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra dessa fullt ut delaktiga i fasen för ömsesidig utvärdering.

4. Flertalet medlemsstater har gett företräde åt ett införlivande med hjälp av områdesövergripande lagstiftning. Införlivandesättet är beroende av hur medlemsstaterna är organiserade internt. Europaparlamentet uppmanar följaktligen de berörda medlemsstaterna att se till att införlivandeprocessen präglas av större öppenhet, särskilt när det gäller att förbättra de nationella parlamentens delaktighet i att ta fram jämförelsetabeller.

5. Europaparlamentet påminner om att genomförandet av tjänstedirektivet i flertalet medlemsstater inte bör ses som ett enkelt genomförandeförfarande som innebär att man mekaniskt och områdesövergripande avskaffar regler och särskilda bestämmelser, utan tvärtom som ett tillfälle att uppdatera och förenkla lagstiftningen och avsevärt omstrukturera tjänsternas ekonomiska förhållanden. I detta sammanhang bör målen om att skydda allmänhetens intressen beaktas, vilket också anges i själva direktivet.

6. Europaparlamentet anser att för att tjänsteleverantörer ska kunna dra nytta av tjänstedirektivets fördelar är det viktigt att samtliga medlemsstater ser till att genomföra direktivet till punkt och pricka och i god tid, i såväl juridisk som praktisk mening.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka tillämpningen av direktivet i samtliga medlemsstater och att lägga fram regelbundna rapporter om genomförandet. I dessa rapporter bör man ta hänsyn till hur direktivet i praktiken påverkar sysselsättningen i EU på medellång och lång sikt.

8. Europaparlamentet hoppas att tjänstedirektivet i praktiken ska ha en positiv inverkan genom att skapa hållbara och kvalitativa arbetstillfällen med anständiga villkor och bidra till att de tjänster som erbjuds blir bättre och säkrare.

9. Europaparlamentet är medvetet om de möjligheter som tjänstedirektivet ger till fortsatt integration av EU:s ekonomi och nystart av den inre marknaden, genom att främja ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft och genom att bidra till att skapa sysselsättning och nya arbetstillfällen, eftersom tjänster svarar för en betydande del av EU:s BNP och sysselsättning. Parlamentet anser i detta avseende att ett snabbt och korrekt genomförande av direktivet i alla medlemsstater är en viktig förutsättning för att de sammanhållnings- och regionalpolitiska målen ska nås och att det kan förbättra det ömsesidigt förstärkande sambandet mellan den inre marknaden och sammanhållningspolitiken, bidra till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin och samtidigt bidra till att avskaffa den trötthet som finns inom tjänstesektorn på den inre marknaden.

10. Europaparlamentet hoppas att direktivets mål kommer att börja förverkligas inom en nära framtid och att detta kommer hela EU och dess regioner till del och därigenom bidrar till verklig ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt övervaka och redan från början utvärdera vilka följder direktivet får för regionerna samt att garantera en effektiv samordning av all politik med anknytning till genomförandet av detta direktiv. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja genomförandet av en informationskampanj för lokala och regionala myndigheter om genomförandet av direktivet, så att målen i direktivet lättare kan uppnås.

12. Europaparlamentet tror att direktivet i själva verket kan komma att minska de administrativa bördorna och antalet fall av rättsosäkerhet, särskilt dem som drabbar små och medelstora företag, som är den vanligaste företagsformen på tjänsteområdet. En minskning av de administrativa bördorna kommer också att underlätta utvecklingen av ytterligare tjänster på landsbygden samt i avlägsna områden och de yttersta randområdena.

13. Europaparlamentet anser att det bör genomföras nationella strategier för att stödja innovativa små och medelstora företag, vilka drabbas hårdast av följderna av den ekonomiska och finansiella krisen.

Utvärderingsprocess

14. Europaparlamentet anser att processen för kontroll av den nationella lagstiftningen om fri etableringsrätt och rätten att fritt tillhandahålla tjänster utgör en hörnsten i direktivet. Processen måste göra det möjligt att modernisera tillståndssystemen och kraven i fråga om fri etableringsrätt och fritt tillhandahållande av tjänster för att underlätta tillhandahållandet av tjänster över gränserna.

15. Europaparlamentet är övertygat om att den ömsesidiga utvärderingen väsentligt bidrar till ett bättre och effektivare regelverk för den inre marknaden, eftersom en systematisk utvärdering av införlivandet och den därmed sammanhängande kontrollen av införlivandet främjar de nationella myndigheternas hantering av EU:s föreskrifter och det nationella införlivandet av dessa föreskrifter.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att ytterligare driva på utvecklingen på den inre marknaden för tjänster, på grundval av det förfarande för ömsesidig utvärdering som föreskrivs i tjänstedirektivet och som för närvarande införlivas i medlemsstaterna.

17. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna får behålla sina tillståndssystem och vissa krav endast om dessa uppenbart är nödvändiga, proportionella och icke-diskriminerande. I detta sammanhang har medlemsstaterna hållit fast vid ett antal tillståndssystem och gjort dem mer lättillgängliga och öppnare för tjänsteleverantörerna. Parlamentet beklagar att vissa medlemsstater inte varit mer ambitiösa och inte till fullo utnyttjat tjänstedirektivets potential för att förenkla administrativa rutiner och regelverk.

18. Europaparlamentet understryker de svårigheter som finns när det gäller erkännandet av yrkeskvalifikationer, inte minst för vårdyrkenas del. Tjänstedirektivet kan inte tillämpas på bestämmelser som redan omfattas av sektorsdirektiv. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga denna situation inom ramen för en översyn av direktivet om yrkeskvalifikationer.

19. Bestämmelserna om etableringsrätt och om tillfälligt tillhandahållande av tjänster i en annan medlemsstat har särskilda särdrag. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut beakta dessa särskilda särdrag i sin utvärdering.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sätta stopp för omotiverad diskriminering av konsumenter på grundval av deras nationalitet eller bostadsadress, genom att se till att artikel 20.2 i tjänstedirektivet genomförs på ett verkningsfullt sätt och att nationella myndigheter och domstolar sörjer för att nationella bestämmelser om genomförande av denna icke-diskrimineringsregel inom ramen för medlemsstaternas rättssystem efterlevs. Parlamentet påminner om att syftet med artikel 20.2 inte är att förhindra sådan särbehandling vid tillämpningen av allmänna villkor som utgår från objektiva överväganden som avstånd eller den merkostnad som tillhandahållande av tjänster till mottagare i andra medlemsstater innebär.

21. Europaparlamentet understryker att den kontrollprocess som påbörjats inom ramen för direktivet utgör ett omfattande arbete för de nationella förvaltningarna och att denna arbetsuppgift måste beaktas när införlivandet utvärderas.

22. Medlemsstaterna har gjort insatser för att genomföra processen för ömsesidig utvärdering. Utvärderingsförfarandet utgör ett viktigt instrument för bedömning av framstegen med direktivets genomförande i medlemsstaterna. Läget för framstegen inom denna process gör det ännu inte möjligt att utvärdera dess effektivitet. Förfarandet måste bidra till granskningen av om gällande regler i medlemsstaterna motsvarar föreskrifterna för den inre marknaden och inte medverkar till att skapa nya hinder. Europaparlamentet önskar att kommissionen gör en grundlig granskning av potentialen hos denna nya metod i inremarknadsakten.

23. Europaparlamentet beklagar att det självt och de nationella parlamenten inte är mera delaktiga i processen för ömsesidig utvärdering.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera vissa yrken och områden där tillhandahållandet av tjänster över gränserna är problematiskt och att genomföra en grundlig utvärdering av tillämplig lagstiftning och orsakerna till problemen.

Gemensamma kontaktpunkter

25. Inrättandet av gemensamma kontaktpunkter är en viktig beståndsdel i ett verkningsfullt genomförande av direktivet. Europaparlamentet erkänner att detta genomförande kräver avsevärda insatser av medlemsstaterna när det gäller finansiering, teknik och organisation. Det är nödvändigt att göra också arbetsmarknadens parter liksom intresseorganisationer inom näringslivet delaktiga i detta.

26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla de gemensamma kontaktpunkterna till övergripande e-förvaltningsportaler för tjänsteleverantörer som vill starta ett företag eller tillhandahålla tjänster över gränserna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta förbättra de gemensamma kontaktpunkternas tillgänglighet, bland annat genom att göra det möjligt att elektroniskt fullgöra förfaranden och formalia på distans genom de gemensamma kontaktpunkterna, och kvaliteten på och relevansen hos den information och de förfaranden som användarna har tillgång till, särskilt de små och medelstora företagen. Här ingår information och fullföljandet av förfaranden som omfattas av gällande arbets- och skattelagstiftning i medlemsstaterna och är av betydelse för tjänsteleverantörer, till exempel förfaranden i samband med mervärdesskatt och registrering i socialförsäkringssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att all information som lämnas av de gemensamma kontaktpunkterna också finns tillgänglig på andra språk än det egna landets, med särskild hänsyn till grannländernas språk.

27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra elektroniska förfaranden mer lättillgängliga, bland annat genom att tillhandahålla översättningar av alla relevanta formulär. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla tillämpningar för att spåra pågående ärenden så att de som använder de gemensamma kontaktpunkterna kan följa behandlingsgången.

28. Europaparlamentet konstaterar att driftrutinerna för de gemensamma kontaktpunkterna föranleder ett antal problem när det gäller att styrka användarnas identitet, använda e- signaturer och framlägga originalhandlingar eller bestyrkta kopior, särskilt i gränsöverskridande sammanhang. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att lösa dessa problem och därmed ge små och medelstora företag möjlighet att dra nytta av den inre marknaden och undvika rättsliga och tekniska osäkerheter.

29. Europaparlamentet understryker att det ur användarvänlighetssynvinkel är särskilt viktigt att förtydliga vilka krav som gäller vid etableringen av ett företag med ett fast driftställe, till skillnad från de krav som gäller vid tillfälligt tillhandahållande av gränsöverskridande tjänster.

30. Det är beklagligt att de gemensamma kontaktpunkternas rådgivning ännu inte når potentiella tjänsteleverantörer och att det inte är vida känt hur man kontaktar de gemensamma kontaktpunkterna. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i budgetförslaget för 2012 öronmärka lämpliga medel för att starta en informationskampanj om de gemensamma kontaktpunkterna i hela Europa, så att medvetenheten om vad dessa kan erbjuda tjänsteleverantörerna ökar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med alla intressenter snarast möjligt sätta igång med välriktade kampanjer för främjande, information och utbildning. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas vidare att förbättra synligheten och igenkännligheten hos domänen eu-go och att presentera fallstudier om företag som använt sig av gemensamma kontaktpunkter och om den nytta de haft av detta.

31. Dialog och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna är mycket viktiga för att förbättra och utveckla de gemensamma kontaktpunkterna. Det krävs brådskande åtgärder i de stater där gemensamma kontaktpunkter antingen ännu inte inrättats eller inte fungerar tillfredsställande. Europaparlamentet uppmanar flertalet medlemsstater att öka sina insatser för att alla nödvändiga åtgärder och förfaranden med avseende på de gemensamma kontaktpunkterna ska kunna genomföras.

32. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de nationella gemensamma kontaktpunkterna på sina webbplatser upplyser om de nya informationsskyldigheter som åläggs tjänsteleverantörerna till förmån för konsumenterna.

33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet tillhandahålla kommissionen de jämförbara statistiska uppgifter som behövs för att utvärdera hur de gemensamma kontaktpunkterna fungerar och vilken inverkan de har på nationell och europeisk nivå, särskilt i fråga om tillhandahållandet av tjänster över gränserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga kriterier för utvärdering av de gemensamma kontaktpunkterna. Dessa kriterier bör grundas på både kvantitativa och kvalitativa indikatorer.

34. Europaparlamentet konstaterar att vissa medlemsstater behöver lösa ett antal rättsliga och tekniska frågor för att deras gemensamma kontaktpunkter ska kunna användas i gränsöverskridande sammanhang. Parlamentet uppmanar dessa medlemsstater att vidta de åtgärder som krävs, och då ge särskild vikt åt erkännande av elektroniska signaturer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar att främja driftskompatibilitet och ömsesidigt erkännande av elektroniska förfaranden samt att vidta de stödåtgärder som krävs för att göra det lättare att använda gemensamma kontaktpunkter över gränserna. Kommissionen rekommenderas att erbjuda tjänsteleverantörerna en elektronisk direktlänk till medlemsstaternas gemensamma kontaktpunkter på EU:s alla officiella språk.

35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att anstränga sig ytterligare för att säkerställa fullständig elektronisk driftskompatibilitet för de gemensamma kontaktpunkterna. Parlamentet understryker kopplingen till förslag nr 22 i inremarknadsakten om e-signaturer, e-autentisering och e-identifiering.

36. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna har en skyldighet att göra en riskbedömning för att säkerställa att företag inte utsätts för orimliga bördor på grund av att de vill sköta sina förvaltningsärenden på elektronisk väg. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheterna för företag att använda sina egna nationella sätt för elektronisk identifiering/autentisering när de använder gemensamma kontaktpunkter i andra medlemsstater.

37. Med tanke på lagstiftningens komplexitet anser Europaparlamentet att alla medborgare bör ha möjlighet att vända sig till berörda myndigheter för att få exakta svar på sina frågor. Begreppet ”förhandsbesked” bör därför utvecklas på det arbetsrättsliga och socialförsäkringsrättsliga området för att ett otydligt rättsläge ska kunna undvikas. Dessutom bör myndigheterna för att garantera insyn offentliggöra de beslut som fattas.

Administrativt samarbete

38. Europaparlamentet uppmärksammar vikten av bestämmelserna om administrativt samarbete och ömsesidig hjälp. Genomförandet av dessa bestämmelser är en förutsättning för garantier för en effektiv kontroll av tjänsteleverantörerna och en hög nivå på tjänsternas kvalitet och säkerhet inom Europeiska unionen.

39. Europaparlamentet gläder sig åt att allt fler behöriga nationella myndigheter som ansvarar för kontrollen av tjänsterna ansluter sig till informationssystemet för den inre marknaden (IMI), vilket möjliggör ett direkt, snabbt och effektivt informationsutbyte. Parlamentet anser att IMI bör kunna användas för andra relevanta direktiv.

40. Europaparlamentet anser att informationssystemet för den inre marknaden och de gemensamma kontaktpunkterna, i och med att de kräver omfattande administrativt samarbete mellan samtliga berörda myndigheter, skulle kunna bana väg för ytterligare kompabilitet och nätverkssamarbete på nationell, regional och lokal nivå runtom i EU. Parlamentet konstaterar att det måste finnas viss flexibilitet när regler och förfaranden fastställs, om de ska fungera väl, för att de krav som de regionala skillnaderna inom EU innebär ska kunna beaktas samt att, med tanke på detta, eventuella åtgärder därför bör antas genom samarbete mellan parterna och på grundval av en verklig debatt på lokal och regional nivå.

41. Europaparlamentet anser att de offentliga myndigheterna i EU:s medlemsstater bör samarbeta inom ett europeiskt nätverk och ha ett ömsesidigt informationsutbyte om tjänsteleverantörernas tillförlitlighet, så att de extra kontroller som tillämpas på gränsöverskridande verksamhet kan avskaffas.

42. Det är nödvändigt att ta fram utbildningsåtgärder för de tjänstemän vid nationella och regionala förvaltningar som ansvarar för kontroll av tjänsterna. Europaparlamentet erkänner de insatser som medlemsstaterna redan gjort i detta avseende och uppmanar medlemsstaterna att befästa de nationella IMI-nätverken ytterligare genom att kontinuerligt övervaka deras praktiska verksamhet och se till att personalen får lämplig utbildning. Parlamentet påminner om att det behövs tillräckliga investeringar på gemenskapsnivå om IMI ska vara framgångsrikt och hållbart. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inrätta ett flerårigt program i detta syfte och att uppbåda alla medel som behövs för att detta ska fungera väl.

43. Europaparlamentet anser att de administrativa förfarandena måste bli effektivare. Parlamentet anser i detta sammanhang att det borde finnas ett nära samarbete mellan de gemensamma kontaktpunkterna, så att erfarenheter av gränsöverskridande tjänster kan utbytas mellan de olika regionerna i Europa.

Tillämpningsområde

44. Europaparlamentet påminner om att en rad typer av tjänster har uteslutits från direktivets tillämpningsområde, däribland icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse, hälso- och sjukvårdstjänster och en huvuddel av de sociala tjänsterna. Parlamentet konstaterar att direktivet inte kan tillämpas på arbetsrätten och att det inte heller påverkar medlemsstaternas socialförsäkringslagstiftning.

45. Europaparlamentet tar del av den diskussion som i några medlemsstater förts om de tjänster som undantagits från direktivets tillämpningsområde. En majoritet bland medlemsstaterna stötte i samband med tjänstedirektivets genomförande inte på några allvarliga problem när det gäller direktivets tillämpningsområde. Parlamentet påminner om att sådana tjänster undantagits från tillämpningsområdet på grund av sina särskilda särdrag och att de i vissa fall kan behöva regleras genom en gemensam sektorsspecifik lagstiftningsram. Kommissionens meddelande ”På väg mot en inre marknadsakt” innehåller ett åtagande om att under 2011 lägga fram en rad åtgärder som rör tjänster av allmänt intresse.

46. Europaparlamentet efterlyser en lämplig och grundlig övervakning av tillämpningen av de begränsningar som fastställs i direktivet med avseende på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, med beaktande av den behörighetsfördelning som gäller i förhållande till medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att direktivet inte påverkar medlemsstaternas frihet att i enlighet med unionslagstiftningen definiera vad de anser vara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, hur dessa tjänster bör organiseras och finansieras i enlighet med bestämmelserna om statligt stöd samt vilka särskilda krav de bör underställas.

47. Europaparlamentet anser att den grundläggande principen om kommunalt självstyre måste beaktas i högre grad även vid genomförandet av tjänstedirektivet och att byråkratiska administrativa bördor och begränsningar av beslutsbefogenheten på lokal nivå i fråga om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse måste undvikas i så stor utsträckning som möjligt.

48. Europaparlamentet anser att de ytterligare åtgärder som behövs för att åstadkomma en inre marknad för tjänster fullt ut måste integreras i diskussionen om inremarknadsakten.

49. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.
[2] Antagna texter, P7_TA(2010)0186.

Den 28 december 2006 trädde tjänstedirektivet (direktiv 2006/123/EG) i kraft. Målet för tjänstedirektivet är att öppna marknaden för tjänsteleverantörerna i Europeiska unionen, avveckla de protektionistiska begränsningar av utövandet av tjänsteverksamhet som finns i medlemsstaterna och följa principen om fri rörlighet, som är grundvalen för den inre marknaden. Kort sagt, tjänsteleverantörerna i Europa ska kunna erbjuda sina tjänster i hela EU utan byråkratiska hinder.

Om och om igen har det felaktigt påståtts att direktivet skulle avreglera eller liberalisera tjänstesektorn. Men så är det inte. Avsikten och målet med tjänstedirektivet är att utforma tillträdet till marknaderna i medlemsstaterna på sådant sätt att godtyckliga hinder avvecklas och att de regler som finns kvar i medlemsstaterna är lämpliga och icke-diskriminerande. Man har uttryckligen föreskrivit att varken arbetsrätten eller arbetstagarnas rättigheter berörs av detta lagstiftningsinitiativ. Detta var något som särskilt Europaparlamentet fäste stor vikt vid.

Europeiska och nationella landvinningar kunde således bevaras. Ursprungslandsprincipen, som kritiserades för att bana väg för social dumpning och enligt vilken tjänsteleverantörer i samband med verksamhet i andra länder inom EU endast skulle omfattas av bestämmelserna i sitt ursprungsland, utgick och ersattes av mottagarlandsprincipen. Direktivet tillåter numera länderna att tillämpa sina egna bestämmelser för anställningsvillkor, inbegripet dem som fastställs i allmängiltiga kollektivavtal.

Man bör komma ihåg att Europaparlamentet fungerade som motor i lagstiftningsarbetet, och det var unikt att rådet till största delen följde parlamentets förslag. Detta gäller särskilt utformningen av artikel 16, där följande framhålls: ”Den medlemsstat till vilken tjänsteleverantören förflyttar sig ska inte förhindras att ställa krav …, om detta är motiverat av skäl som avser allmän ordning, allmän säkerhet, folkhälsa eller miljöskydd … Inte heller får en medlemsstat hindras att, i enlighet med gemenskapsrätten, tillämpa sina regler för anställningsvillkor, inbegripet regler i kollektivavtal.”

Europaparlamentet noterar att tjänstedirektivets införlivande i medlemsstaterna dragit ut på tiden och lett till delvis intensiv debatt. Till följd av detta beslutade parlamentet att noga följa införlivandeprocessen och följa med i denna. Brister i införlivandet och frågor om tolkning och tillämpning av direktivet har tagits upp. Detta var anledningen till det aktuella betänkandet.

Tillämpningsområde

Tjänstedirektivets tillämpningsområde omfattar principiellt alla kommersiella tjänster som tillhandahålls av en tjänsteleverantör som är etablerad i någon av medlemsstaterna. Det som inte omfattas är bland annat tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, finansiella tjänster, transporttjänster, personaluthyrningsföretags tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och samhällstjänster på områdena vård, barnomsorg och bostadsbyggande. Tjänster av allmänt intresse ifrågasätts inte i direktivet, och direktivet syftar inte i något fall till att urholka det grundläggande utbudet av tjänster av allmänt intresse.

Föredraganden betonar att direktivets tillämpningsområde måste genomföras klart och entydigt. Endast på detta sätt kan rättssäkerhet åstadkommas. Föredraganden betonar också särskilt att tjänstedirektivets införlivande inte får användas som en förevändning för avreglering eller privatisering i medlemsstaterna. Om en regering vill genomföra en avreglering måste den också ta ansvar för sina egna handlingar.

Under införlivandeprocessen har det också blivit tydligt att det för vissa tjänsteleverantörer är oklart om den tjänst de tillhandahåller omfattas av direktivet eller ej. Detta gäller särskilt för artikel 2 j. Här måste medlemsstaterna använda sig av och tillämpa styrmedlen i direktivet, till exempel när det gäller att undanta vård av småbarn från tjänstedirektivets tillämpningsområde.

Vidare framhåller föredraganden att det är nödvändigt inte bara att dra en tydlig gräns mellan de tjänster som omfattas av detta direktiv och tjänster av allmänt intresse, utan också att säkra skyddet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse genom ramlagstiftning.

Gemensamma kontaktpunkter

För tjänsteleverantörerna medför förenklingen av de administrativa förfarandena och inrättandet av gemensamma kontaktpunkter säkerligen stora fördelar. Detta styrmedel kan, om det inrättas på rätt sätt, ha särskild betydelse för små och medelstora företag.

Alla förfaranden och formalia som behövs för att inleda och utöva tjänsteverksamhet i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna ska kunna handläggas med hjälp av dessa kontaktpunkter. Här bör man tillhandahålla exakt, fullständig och begriplig information om formalia, administrativa förfaranden, tillämplig lagstiftning och så vidare. Vidare bör företagarna få stöd i samband med de nödvändiga administrativa förfarandena. Förfarandet bör i möjligaste mån kunna klaras av elektroniskt.

Föredraganden utgår från att man i samband med inrättandet av de gemensamma kontaktpunkterna involverat alla berörda parter, det vill säga utöver företagen också företrädare för arbetstagarna, för att se till att man kan lämna all relevant information, även och särskilt om den arbetsrätt som måste följas, så att problem som uppstår kan lösas så snabbt och okomplicerat som möjligt.

Föredraganden anser dock att det vore olämpligt om de gemensamma kontaktpunkterna begränsade sig till att uteslutande arbeta elektroniskt. Det bör vara regel med personlig rådgivning som ges av kvalificerad personal. Av denna anledning bör de gemensamma kontaktpunkterna åläggas att informera tjänsteleverantörerna om den arbets- och sociallagstiftning som måste följas. Endast på detta sätt skulle man kunna förhindra att en tjänsteleverantör åberopar att han eller hon inte känt till de rättsliga föreskrifterna i det aktuella landet. Vidare vore det nödvändigt att samordna de enskilda kontaktpunkterna för att på detta sätt kunna tillhandahålla tjänsteleverantörerna den senaste informationen.

Det borde också vara självklart att utbudet finns på flera språk.

Administrativt samarbete

Med avseende på det administrativa samarbetet medför tjänstedirektivet tydlighet i fråga om skyldigheterna för etableringsmedlemsstaterna och de medlemsstater där tjänsterna tillhandahålls. I detta sammanhang hjälper informationssystemet för den inre marknaden (IMI) de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att övervinna praktiska hinder. IMI är ett lovvärt styrmedel eftersom det stöder förvaltningarnas arbete genom att man här kan ta upp olika administrationssätt, språksvårigheter eller brist på information om kontaktpunkter i andra medlemsstater. I framtiden kommer föredraganden särskilt att ge akt på huruvida detta system också verkligen används. Här verkar det ännu finnas mycket att ta igen i medlemsstaterna.

Ömsesidig utvärdering

Föredraganden vill än en gång understryka att det förfarande för ömsesidig utvärdering som på sin tid infördes av rådet leder till onödig byråkratisk belastning för medlemsstaternas förvaltningar på nationell, regional och lokal nivå.

I tillägg till det stora antal nationella lagar som behövde anpassas till tjänstedirektivet måste medlemsstaterna rapportera till kommissionen om sina tillståndregler (artikel 9.2), sina krav i fråga om etableringsfriheten (artikel 15) och om sina krav i fråga om flera verksamheter på olika områden (artikel 25.3).

De eventuella fördelarna med detta förfarande återstår det ännu att undersöka. Enligt föredragandens åsikt kvarstår de tillkommande byråkratiska bördorna och de förvaltningskostnader som dessa förorsakar.

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över genomförandet av tjänstedirektivet 2006/123/EG
(2010/2053(INI))

Föredragande: Sophie Auconie

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Friheten att tillhandahålla tjänster finns inskriven i fördragen.

B. Den verksamhet som omfattas av tjänstedirektivet står för 40 procent av EU:s BNP och arbetstillfällen, och denna sektor är därför av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten och kampen mot arbetslöshet. Tjänstedirektivet syftar till att frigöra den enorma ekonomiska potentialen och sysselsättningspotentialen inom den inre marknaden för tjänster, uppskattad till 0,6–1,5 procent av EU:s BNP. Direktivet syftar vidare till att uppnå de mål som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

1. Europaparlamentet betonar att tjänstedirektivet är ett viktigt steg mot en verklig inre marknad för tjänster, vilken bör göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag, att tillhandahålla unionsinvånarna bättre tjänster till ett konkurrenskraftigt pris på hela den inre marknaden. Det är dock viktigt att man när tjänstedirektivet har införlivats fullt ut genomför en omfattande utvärdering av direktivets inverkan på den ekonomiska verksamheten, de kvalitativa och kvantitativa sysselsättningsnivåerna, det sociala skyddet, uppnåendet av miljömålen och kvaliteten på de tjänster som erbjuds konsumenterna.

2. Europaparlamentet understryker att samtliga gemensamma kontaktpunkter i medlemsstaterna måste vara lättillgängliga, effektiva och driftskompatibla. Parlamentet anser framför allt att de gemensamma kontaktpunkterna bör tillhandahålla lämplig och omfattande information om arbetstagares rättigheter och om de gällande skattesystemen i medlemsstaterna, i synnerhet i fråga om moms. Vidare anser parlamentet att det inte är tillräckligt med en enda elektronisk kontaktpunkt för de gemensamma kontaktpunkterna för att leverantörerna ska kunna ges kvalitativ hjälp, och efterlyser därför en prestationsanalys för de gemensamma kontaktpunkterna som bygger på konkreta indikatorer och som görs tillgänglig för parlamentet. Den administrativa börda som tjänstedirektivet innebär för de lokala och regionala myndigheterna bör under alla omständigheter vara proportionerlig och rimlig.

3. Europaparlamentet konstaterar att det kan vara svårt att fastställa tjänstedirektivets tillämpningsområde, i synnerhet vad beträffar tjänster i allmänhetens intresse. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att garantera en tydlig rättslig ram för alla tjänster genom inremarknadsakten.

4. Europaparlamentet understryker att införlivandeprocessen bör genomföras så snabbt som möjlighet och präglas av öppenhet. Parlamentet betonar dessutom vikten av administrativt samarbete, och understryker att de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater bör kommunicera snabbare och effektivare genom att bättre utnyttja informationssystemet för den inre marknaden. Kommissionens rapport bör inkludera en analys av vilka anpassningar som behövs för att man ska kunna garantera att direktivet tillämpas fullt ut och på ett effektivt sätt. Parlamentet anser i synnerhet att det vore lämpligt att utvärdera hur den valda införlivandemetoden (vertikal eller horisontell metod) inverkar på kvaliteten och läsbarheten för tjänsteleverantörerna och unionsmedborgarna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över genomförandet av tjänstedirektivet 2006/123/EG
(2010/2053(INI))

Föredragande: Jean-Luc Bennahmias

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Den inre marknaden för tjänster måste utvecklas till fullo utan att detta inverkar på den europeiska sociala modellen, särskilt vad gäller anständig och varaktig sysselsättning och välfärd för alla.

B. Tjänstedirektivet gör det betydligt lättare framför allt för egenföretagare samt små och medelstora företag att bedriva verksamhet, skapa nya affärsmöjligheter och att även anställa ny personal i andra medlemsstater.

C. Genomförandet av tjänstedirektivet är fortfarande mycket viktigt för att den inre marknaden ska kunna förverkligas.

D. Tjänstesektorn står för 70 procent av EU:s arbetstillfällen och BNP och utgör således EU:s största ekonomiska sektor. Under de senaste tio åren har en ökad efterfrågan lett till en nettoökning av antalet nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn i de flesta länder i euroområdet.

E. En mer dynamisk och arbetskraftsintensiv tjänstesektor kan bidra till en varaktig tillväxt.

1. Europaparlamentet hoppas att tjänstedirektivet i praktiken ska ha en positiv inverkan, så att det skapas fler hållbara och kvalitativa jobb med anständiga villkor och att de tjänster som erbjuds blir bättre och säkrare.

2. Europaparlamentet konstaterar att ett övergripande, konsekvent och snabbt införlivande av tjänstedirektivet är en förutsättning för att direktivets mål ska uppnås till fullo.

3. Europaparlamentet anser att tjänstedirektivet bör förbättra den sociala tryggheten och arbetstagarnas rättigheter samt garantera rättvisa arbetsförhållanden för alla EU:s medborgare.

4. Europaparlamentet erinrar om att tjänstedirektivet ska tolkas i ljuset av de nya bestämmelserna i fördragen, i synnerhet artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, den övergripande sociala klausulen i artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), artikel 14 i EUF-fördraget, protokoll 26 tillhörande fördragen samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

5. Europaparlamentet påpekar att vi de senaste åren har upplevt flera problem med den inre marknaden, särskilt vad gäller den fria rörligheten. Exempelvis har direktivet om utstationering av arbetstagare skapat problem i flera medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU:s institutioner att fortsätta att arbeta för en lösning på dessa problem, särskilt genom att tolka tjänstedirektivet mot bakgrund av EU-domstolens domar i Viking-, Laval- och Rüffert-målen och genom att se över direktivet om utstationering av arbetstagare. Parlamentet påpekar i det sammanhanget att de ekonomiska grundläggande friheter som den inre marknaden medför måste uppvägas av grundläggande rättigheter, däribland sociala grundläggande rättigheter, i utarbetandet och genomförandet av EU:s lagstiftning, så att den inre marknaden inte ges företräde framför eller blir viktigare än den europeiska sociala modellen.

6. Europaparlamentet påminner om att en rad typer av tjänster har uteslutits från direktivets tillämpningsområde, däribland icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse, hälso- och sjukvårdstjänster och en huvuddel av de sociala tjänsterna. Parlamentet konstaterar att direktivet inte kan tillämpas på arbetsrätten och att det inte heller påverkar medlemsstaternas socialförsäkringslagar.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara tydligare, såväl i fråga om direktivets tillämpningsområde, särskilt vad gäller begreppen ”ekonomisk verksamhet”, ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse” och ”sociala tjänster av allmänt intresse” som vid tillämpningen av direktivet på tillståndsförfaranden för sociala tjänster av allmänt intresse, med vederbörligt beaktande av subsidiaritetsprincipen.

8. Europaparlamentet bedömer att de gemensamma kontaktpunkterna bör vara tillgängliga både elektroniskt och fysiskt i alla medlemsstater och att de blir särskilt effektiva om de är lätta att hitta och har en praxisorienterad och flerspråkig profil. Parlamentet bedömer vidare att de gemensamma kontaktpunkternas uppdrag att ge små och medelstora företag obyråkratisk rådgivning och att informera medborgare i frågor som rör direktivet, i synnerhet tillämpbar arbetsrättslig lagstiftning, socialförsäkringsrätt och rättigheter för anställda enligt direktivet, bör stärkas. Eftersom lagstiftningen är så komplex anser parlamentet att dialog, information och rådgivning måste utgöra de viktigaste inslagen i de kontroller som utförs av arbetsmarknadsmyndigheter och sociala myndigheter.

9. Med tanke på lagstiftningens komplexitet anser Europaparlamentet att alla medborgare bör ha möjlighet att vända sig till berörda myndigheter för att få exakta svar på sina frågor. Begreppet ”förhandsbesked” bör därför utvecklas på det arbetsrättsliga och socialförsäkringsrättsliga området för att ett otydligt rättsläge ska kunna undvikas. Dessutom bör myndigheterna offentliggöra de beslut som fattas för att garantera insyn.

10. Europaparlamentet beklagar att alla medlemsstater ännu inte har genomfört tjänstedirektivet fullt ut och uppmanar till ett så snabbt genomförande som möjligt.

11. Europaparlamentet anser att fall då gällande nationell arbetsrätt kringgås, exempelvis genom svartarbete eller falskt egenföretagande, måste följas upp och bestraffas.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka tillämpningen av direktivet i samtliga medlemsstater och att lägga fram regelbundna rapporter om genomförandet. Parlamentet anser att man i dessa rapporter bör ta hänsyn till hur direktivet i praktiken påverkar sysselsättningen i EU på medellång och lång sikt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över genomförandet av tjänstedirektivet (direktiv 2006/123/EG)
(2010/2053(INI))

Föredragande: Filiz Hakaeva Hyusmenova

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet är medvetet om de möjligheter som tjänstedirektivet ger till fortsatt integration av EU:s ekonomi och nystart av den inre marknaden, genom att främja ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft och genom att bidra till att skapa sysselsättning och nya arbetstillfällen, eftersom tjänster svarar för en betydande del av EU:s BNP och sysselsättning. Parlamentet anser i detta avseende att ett snabbt och korrekt genomförande av direktivet i alla medlemsstater är en viktig förutsättning för att de sammanhållnings- och regionalpolitiska målen ska nås och att det kan förbättra det ömsesidigt förstärkande sambandet mellan den inre marknaden och sammanhållningspolitiken bidra till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin och samtidigt bidra till att avskaffa den trötthet som finns inom tjänstesektorn på den inre marknaden.

2. Europaparlamentet anser att informationssystemet för den inre marknaden och de gemensamma kontaktpunkterna, i och med att de kräver omfattande administrativt samarbete mellan samtliga berörda myndigheter, skulle kunna bana väg för ytterligare kompabilitet och nätverkssamarbete på nationell, regional och lokal nivå runtom i EU. Parlamentet konstaterar att det måste finnas viss flexibilitet när regler och förfaranden fastställs, om de ska fungera väl, för att de krav som de regionala skillnaderna inom EU innebär ska kunna beaktas samt att, med tanke på detta, eventuella åtgärder därför bör antas genom samarbete mellan parterna och på grundval av en verklig debatt på lokal och regional nivå. Vidare anser parlamentet att de gemensamma kontaktpunkterna bör uppmanas att följa principen om flerspråkighet, så att de administrativa förfarandena blir mer behovsinriktade och en effektiv, direkt och snabb kommunikation underlättas och att det vore bra om de hade flerspråkiga webbplatser. Parlamentet konstaterar dock att det är viktigt att se till att detta inte medför ytterligare bördor för de berörda parterna, i synnerhet inte för de lokala och regionala myndigheterna.

3. Europaparlamentet påpekar att de gemensamma kontaktpunkterna bör ha en central roll för tjänsteleverantörerna såsom offentliga organ.

4. Europaparlamentet anser att de offentliga myndigheterna i EU medlemsstaterna bör samarbeta inom ett europeiskt nätverk och ha ett ömsesidigt informationsutbyte om tjänsteleverantörernas tillförlitlighet så att de extra kontrollerna som tillämpas på gränsöverskridande verksamhet kan avskaffas.

5. Europaparlamentet hoppas att direktivets mål kommer att börja förverkligas inom en nära framtid och att detta kommer hela EU och dess regioner till del och därigenom bidra till verklig ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet framhåller att strukturfonderna och andra finansieringsinstrument spelar en viktig roll när det gäller att tillhandahålla och garantera tillgång till infrastruktur (såsom transport, telekommunikation, forskning och innovation och utbildning), garantera tillgång till kollektiva nyttigheter och tjänster i regionerna, särskilt i områden som är mindre attraktiva för investerare, genom att det skapas incitament till investeringar i sådana områden, och bidra till att främja utbyte av god praxis i samband med tillhandahållande av nyckeltjänster. Parlamentet efterfrågar i detta sammanhang större enhetlighet och samordning mellan all politik.

6. Europaparlamentet anser att de administrativa förfarandena måste bli effektivare. Parlamentet anser i detta sammanhang att det borde finnas ett nära samarbete mellan de gemensamma kontaktpunkterna, så att erfarenheter av gränsöverskridande tjänster kan utbytas mellan de olika regionerna i Europa.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt övervaka och redan från början utvärdera vilka följder direktivet får för regionerna samt att garantera en effektiv samordning av all politik med anknytning till tillämpningen av detta direktiv. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja genomförandet av en informationskampanj för lokala och regionala myndigheter om tillämpningen av direktivet, så att målen i direktivet lättare kan uppnås.

8. Europaparlamentet tror i själva verket att direktivet kommer att minska de administrativa bördorna och antalet fall av rättsosäkerhet, särskilt de som drabbar små och medelstora företag, som är den vanligaste företagsformen på tjänsteområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att minska de nuvarande administrativa bördorna för lokala och regionala myndigheter, vilka förorsakas av skyldigheten att anmäla ändringar i bolagsordningen och anser att en minskning av de administrativa bördorna också kommer att underlätta utvecklingen av ytterligare tjänster på landsbygden samt i avlägsna områden och de yttersta randområdena.

9. Europaparlamentet anser att det bör genomföras nationella strategier för att stödja innovativa små och medelstora företag, vilka drabbas hårdast av följderna av den ekonomiska och finansiella krisen.

10. Europaparlamentet påpekar att tjänster i allmänhetens intresse kan och måste regleras på de orter där de har sitt ursprung och allmänheten kan dra nytta av dem. Parlamentet anser därför att kommunerna måste få behålla tillräckligt handlingsutrymme.

11. Europaparlamentet efterlyser lämplig och grundlig övervakning av tillämpningen av de begränsningar som fastställs i direktivet med avseende på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, med beaktande av den behörighetsordning som gäller i förhållande till medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att direktivet inte påverkar medlemsstaternas frihet att i enlighet med unionslagstiftningen definiera vad de anser vara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, hur dessa tjänster bör organiseras och finansieras i enlighet med bestämmelserna om statligt stöd samt vilka särskilda krav de bör underställas.

12. Europaparlamentet anser att den grundläggande principen för kommunalt självstyre måste beaktas i högre grad även vid genomförandet av tjänstedirektivet och att administrativa bördor och begränsningar av beslutsbefogenheten på lokal nivå i fråga om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse måste undvikas i så stor utsträckning som möjligt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Udo Bullmann, Pascal Canfin, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Markus Ferber, Elisa Ferreira, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Philippe Lamberts, Ivari Padar, Anni Podimata, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marta Andreasen, Elena Băsescu, Pervenche Berès, Thijs Berman, Sari Essayah, Robert Goebbels, Carl Haglund, Syed Kamall, Klaus-Heiner Lehne, Thomas Mann, Gay Mitchell

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy