Förfarande : 2010/2085(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0033/2011

Ingivna texter :

A7-0033/2011

Debatter :

PV 07/03/2011 - 22
CRE 07/03/2011 - 22

Omröstningar :

PV 08/03/2011 - 9.2
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0076

BETÄNKANDE     
PDF 198kWORD 125k
24.2.2011
PE 452.795v03-00 A7-0033/2011

om omarbetningen av direktivet om allmän produktsäkerhet och marknadskontroll

(2010/2085(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Föredragande: Christel Schaldemose

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om omarbetningen av direktivet om allmän produktsäkerhet och marknadskontroll

(2010/2085(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG(3),

–   med beaktande av kommissionens beslut av den 16 december 2009 om riktlinjer för hanteringen av gemenskapens system för snabbt informationsutbyte (Rapex) enligt artikel 12 i direktiv 2001/95/EG (direktivet om allmän produktsäkerhet) och av underrättelseförfarandet enligt artikel 11 i samma direktiv (2010/15/EG)(4),

–   med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (KOM(2008)0905),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument med titeln ”Revision of the General Product Safety Directive: Summary envisaged actions”, generaldirektoratet för hälsa och konsumentfrågor, 18 maj 2010,

–   med beaktande av färdplanen med titeln ”Alignment to the New Legislative Framework (Decision 768/2008)”, generaldirektoratet för näringsliv, 15 april 2010,

–   med beaktande av färdplanen med titeln “Review of Directive 2001/95/EC of the European Parliament and of the Council of 3 December 2001 on general product safety (GPSD)”, generaldirektoratet för hälsa och konsumentfrågor, 25 mars 2010,

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument med titeln ”The relationship between the General Products Safety Directive 2001/95/EC and the market surveillance provisions of Regulation (EC) No 765/2008”, generaldirektoratet för hälsa och konsumentfrågor, 2 mars 2010,

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument med titeln ”Revision of the General Product Safety Directive: Identification of the Key Issues”, generaldirektoratet för hälsa och konsumentfrågor, 15 september 2009,

–   med beaktande av briefing-dokumentet om marknadskontroll i medlemsstaterna som beställdes av IMCO-utskottet och offentliggjordes i oktober 2009,

–   med beaktande av briefing-dokumentet om omarbetningen av direktivet om allmän produktsäkerhet och marknadskontroll som beställdes av IMCO-utskottet och offentliggjordes i september 2010,

–   med beaktande av den workshop om omarbetningen av direktivet om allmän produktsäkerhet och marknadskontroll som hölls den 30 september 2010,

–   med beaktande av det trilaterala toppmötet mellan EU, Förenta staterna och Kina i Shanghai den 25–26 oktober 2010,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0033/2011), och av följande skäl:

A. Det är mycket viktigt att alla produkter som saluförs på EU-marknaden är säkra så att en hög nivå på skyddet för bland annat konsumenter kan garanteras.

B.  Den nya lagstiftningsramen (nedan kallad NLR) antogs i juli 2008 och förordningen (EG) nr 765/2008 om marknadskontroll har varit tillämplig sedan den 1 januari 2010.

C. Direktivet om allmän produktsäkerhet 2001/95/EG (nedan kallat DAPS), som på gemenskapsnivå upprättar allmänna säkerhetskrav för konsumentvaror, måste ses över och fås att överensstämma med NLR genom integration, i synnerhet med förordningen om marknadskontroll.

D. Lagstiftningsramen för produktsäkerhet och marknadskontroll består av tre skikt av rättsakter (DAPS, NLR och sektorsspecifika harmoniseringsdirektiv), vilket leder till osäkerhet och förvirring på den inre marknaden.

E.  Nivån på marknadskontrollen skiljer sig avsevärt åt mellan medlemsstaterna och en del av dem underlåter att anslå nödvändiga resurser för en effektiv marknadskontroll och tolkar ”produkter som innebär allvarliga risker” på olika sätt, vilket kan resultera i att det skapas hinder för den fria rörligheten för varor, att konkurrensen störs och att tryggheten för konsumenterna försämras på den inre marknaden.

F.  Samarbete mellan marknadskontrollmyndigheter och gemensamma marknadskontrollåtgärder är mycket viktiga och bör därför stärkas ytterligare och beviljas resurser.

G. Jämfört med direktiv har förordningar fördelen att de medför klarhet, förutsägbarhet och verkan, vilket också fastslås i Monti-rapporten.

Marknadskontroll

Inledning

1. Europaparlamentet anser att den nuvarande lagstiftningsramen för marknadskontroll inte innebär tillräcklig samstämdhet och därför bör ses över och samordnas ytterligare.

2. Europaparlamentet föreslår att kommissionen inrättar en gemensam EU-ram för marknadskontroll rörande alla produkter som finns på den inre marknaden eller som importeras till EU-marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att spela en mer aktiv roll i samordningen mellan de europeiska marknadskontrollmyndigheterna, tullmyndigheterna samt medlemsstaternas behöriga myndigheter.

3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att anslå adekvata resurser för en effektiv marknadskontrollverksamhet. Parlamentet betonar att ej fungerande marknadskontrollsystem kan resultera i en snedvridning av konkurrensen, äventyra konsumenternas trygghet och underminera medborgarnas förtroende för den inre marknaden. Parlamentet framhåller vikten av att säkra den inre marknadens yttre gränser, särskilt de större hamnarna, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder mot olagliga produkter från tredjeländer. Parlamentet föreslår att kommissionen gör en fullvärdig utvärdering av införselorterna för de produkter som importeras till EU‑marknaden, inbegripet en utvärdering av de resurser som krävs för att garantera en adekvat kontroll.

4. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samverka och införa påföljder, såsom höga bötesbelopp, för ekonomiska aktörer som avsiktligt släpper ut farliga eller icke tillåtna produkter på den inre marknaden. Parlamentet föreslår att produktförbud så ofta som möjligt ska offentliggöras för att synliggöra gränskontroller och marknadskontroller för att på så sätt avskräcka kriminella marknadsaktörer.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med både marknadskontrollmyndigheter och tullmyndigheter samfinansiera ytterligare gemensamma marknadskontrollåtgärder.

6. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt med ett utbyte av bästa metoder mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar till samarbete, förenande av kunskap och utbyte av bästa metoder mellan marknadskontrollmyndigheterna. Parlamentet påminner om vikten av att tullen och marknadskontrollmyndigheterna samarbetar vid de yttre gränserna för att genomföra ordentliga kontroller av produkter som förs in i gemenskapen. Parlamentet understryker att Prosafes bidrag är viktigt för samordningen av gemensamma marknadskontrollåtgärder och utbytet av beprövade metoder inom ramen för DAPS. Mot den bakgrunden uppmanas kommissionen att överväga de villkor under vilka Prosafe skulle kunna utgöra en plattform för en utökad samordning mellan medlemsstaterna i fråga om såväl harmoniserade som icke-harmoniserade produkter. Det krävs en rättslig grund och det behövs tillräckliga resurser för att Prosafe ska kunna utföra denna denna uppgift. Den samordning som i dag bedrivs genom Prosafe är begränsad på grund av för lite resurser och på grund av forumets informella struktur.

7. Europaparlamentet uppmanar EU‑medlemsstaterna att utbyta information om produktsäkerhetsrelaterade utredningar och studier med övriga medlemsstater. Referensnummer till berörda produkter bör tas med för att underlätta produktidentifieringen för andra myndigheter, som kan dra fördel av att översätta och använda informationen i studierna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillåta att deras behöriga myndigheter vidtar marknadskontrollåtgärder på grundval av testresultat eller studier, inbegripet sådana testresultat eller studier som har levererats av andra medlemsstater, för att undvika dubbelarbete.

8. Europaparlamentet föreslår att det inrättas kontor för utbildning om produktsäkerhet, som exempelvis kan ingå i kontaktpunkterna för produkter och som kan underlätta utbildning och överföring av information mellan branscher.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en offentlig databas för information om säkerhet i fråga om konsumentvaror, med en plattform för klagomål, som eventuellt kan baseras på regionala och nationella system som redan finns i medlemsstaterna. På så sätt skulle man öka medvetenheten om farliga produkter över gränserna på den inre marknaden och göra det möjligt för konsumenterna att på elektronisk väg underrätta behöriga myndigheter om farliga produkter. Databasen skulle kunna skapas genom en utveckling av befintliga databaser såsom det europeiska systemet för marknadskontroll (ICSMS) eller skadedatabasen (IDB). Databasen behöver ha en rättslig grund och medlemsstaterna måste vara rapporteringsskyldiga. Databasen bör utgöra grund för ett system för olycksstatistik som ska offentliggöra obligatoriska årsrapporter, bör vara tillgänglig för allmänheten, men bör samtidigt garantera den konfidentialitet som företagen behöver.

10. Europaparlamentet påpekar att globaliseringen, den ökade utläggningen på entreprenad och tillväxten inom den internationella handeln innebär att allt fler produkter köps och säljs på marknader världen över. Parlamentet anser att ett nära samarbete mellan globala tillsynsmyndigheter och andra intressenter avseende konsumentproduktsäkerhet är av avgörande betydelse när det gäller att tackla utmaningarna från komplexa leveranskedjor och en allt större handelsvolym.

11. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera det internationella samarbetet inom området för International Consumer Product Safety Caucus för att utbyta bästa metoder och gemensamt förhindra att farliga produkter tillverkas i tredjeländer för export till EU:s inre marknad.

Omarbetning av DAPS

Överensstämmelse mellan DAPS och NLR – en ny förordning för allmän produktsäkerhet och marknadskontroll

12. Europaparlamentet stöder en omarbetning av DAPS och förordning (EG) nr 765/2008 i fråga om definitioner och ekonomiska aktörers skyldigheter i enlighet med beslut nr 2008/768/EG, och anser att man samtidigt bör undvika att skapa onödiga administrativa bördor, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet menar man, att för att kunna skapa ett enda marknadskontrollsystem för samtliga produkter, måste ha en enda förordning, och uppmanar därför kommissionen att upprätta ett enda marknadskontrollsystem för samtliga produkter baserat på en enda rättsakt som omfattar såväl DAPS som förordning (EG) nr 765/2008. Den nya rättsakten bör utarbetas med målet att uppnå en hög nivå av produktsäkerhet och marknadskontroll och man bör dels se till att den rättsliga grunden klargörs, dels ta hänsyn till de bestämmelser som beskrivs utförligare i de två befintliga rättsakterna.

13. Europaparlamentet efterfrågar en överensstämmelse mellan kraven på spårbarhet i DAPS och NLR så att ett enhetligt spårbarhetssystem garanteras och man undviker att skapa ytterligare byråkrati.

14. Europaparlamentet begär att kommissionen ska överväga att ta fram mer precisa kriterier för att bedöma säkerheten och de risker som uppstår då produkter inte uppfyller kraven i EU:s lagstiftning.

Ytterligare specifika ändringar av DAPS

15. Europaparlamentet finner det problematiskt att produkter som hanteras av tjänsteleverantörer inte täcks av det nuvarande DAPS, dvs. att allmänna säkerhetskrav tillämpas när produkten hanteras av konsumenten i tjänsteleverantörens lokaler men inte om samma produkt hanteras av tjänsteleverantören. Parlamentet betonar att man måste täppa till detta rättsliga kryphål.

16. Europaparlamentet efterfrågar en förenkling av EU-lagstiftningen om produktsäkerhet, särskilt i fråga om kommissionens mål rörande bättre lagstiftning och småskalighetsprincipen som presenteras i meddelandet ”På väg mot en inre marknadsakt”, och begär att bestämmelserna om livsmedelsimiterande produkter ska ingå i det omarbetade förslaget.

17. För att garantera säkerhet i vidaste bemärkelse för särskilt sårbara konsumenter efterfrågar Europaparlamentet en referens till ”människor med funktionshinder” (tillsammans med de referenser till ”barn” och ”äldre” som redan finns).

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en skyldighet för tillverkare att genomföra en riskanalys under produktutformningsstadiet. Parlamentet kräver att eventuella risker som upptäckts ska dokumenteras och att informationen ska göras tillgänglig för myndigheterna.

Gemenskapens nödåtgärder

19. Europaparlamentet betonar att det behövs ett effektivare regelverk som möjliggör snabba insatser och pålitliga långsiktiga lösningar utan att politiska beslut delegeras till standardiseringsorganen eller till kommissionen utan några tydliga politiska krav, såsom är fallet för harmoniserad lagstiftning.

Spårbarhet

20. Europaparlamentet betonar att produkter som innebär allvarliga risker permanent måste dras tillbaka eller återkallas från marknaden så snabbt som möjligt och att spårbarheten måste garanteras under hela distributionskedjan, vilket kräver att marknadskontrollmyndigheterna får tillräckliga resurser.

21. Europaparlamentet understryker vikten av att tillförlitlig spårbarhet under alla skeden i produktens livstid garanteras, samtidigt som detta inte får innebära ökade administrativa bördor.

22. Europaparlamentet understryker att för att fastställa en produkts ursprungsland och ansvariga tillverkare är det viktigt att produkten kan spåras och att den förses med spårningsmärkning.

23. Europaparlamentet insisterar på en verkningsfull tillämpning av de identifieringsförfaranden som redan finns på plats. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra bedömningar och utvärderingar av användningen av ny teknik, men anser att användningen av denna nya teknik bör vara proportionell och inte äventyra konsumentens integritet och säkerhet.

24. Europaparlamentet betonar dock att en enda teknisk lösning inte bör föreskrivas som det officiella spårbarhetssystemet eller den officiella spårbarhetsmetoden inom EU‑marknaden, och efterlyser övergripande proportionalitet.

25. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att informationsutbytet inom ramen för Rapex ytterligare förbättras och förstärks i fråga om farliga produkter som kommer från tredjeländer (exempelvis Kina och Indien) och att Rapex senaste undersökningar utvärderas.

Rapex

26. Europaparlamentet medger att Rapex är ett användbart och effektivt system för att sprida information bland medlemsstaterna om de åtgärder som vidtagits avseende farliga produkter (produkter som innebär allvarliga risker), men anser att systemet kan förbättras ytterligare.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge produktsäkerhetsexperter, tillverkare, handels- och konsumentorganisationer samt nationella myndigheter tillgång till all relevant information samtidigt som man garanterar den nödvändiga konfidentialiteten. Kommissionen uppmanas att förbättra kännedomen om Rapex och EU:s återkallelsesystem utanför EU.

28. Europaparlamentet välkomnar de nya Rapex-riktlinjerna, vilka bidrar till att förbättra hanteringen av Rapex. Kommissionen uppmanas att anpassa den nya riskbedömningsmetoden till dem som redan finns för harmoniserade varor för att bistå marknadskontrollmyndigheterna i deras arbete.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bringa klarhet i frågan om vilka produkter som ska klassificeras som en ”allvarlig risk” vid Rapex‑anmälningar.

30. Europaparlamentet konstaterar att de konsumentvaror som säljs på EU:s inre marknad i allt större utsträckning kommer från tredjeländer. Parlamentet är särskilt oroat över att det för varje år som går sker en ökning av Rapex-anmälningar avseende produkter av kinesiskt ursprung, vilka står för mer än hälften av Rapex‑anmälningarna, och att det i 20 procent av fallen inte verkar vara möjligt att identifiera tillverkarna av dessa produkter. Parlamentet begär därför att ytterligare åtgärder vidtas internationellt, och välkomnar samarbetet mellan EU, Kina och Förenta staterna om strategier för produktspårbarhet. Parlamentet välkomnar alla former av stöd, utbildning och seminarier som organiseras av EU och kinesiska myndigheter för att förbättra produktsäkerheten. Parlamentet understryker att det behövs fleråriga program för att möta dessa utmaningar.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga om det skulle vara lämpligt att inrätta system liknande systemet Rapex–Kina för andra handelspartner, särskilt med de handelspartner vars produkter har anmälts i Rapex-systemet.

32. Europaparlamentet begär att kommissionen i Rapex-systemet eller i andra lämpliga system på EU-nivå ska införa påföljder för överträdelser som begås av medlemsstaterna, för att garantera insyn och incitament för alla intressenter.

Internetförsäljning och tullar

33. Europaparlamentet är bekymrat över de svårigheter som möter marknadskontrollmyndigheterna när de vidtar åtgärder mot farliga produkter (produkter som innebär allvarliga risker) som säljs på Internet.

34. Europaparlamentet välkomnar kommissionens projekt C2013 på produktsäkerhetsområdet som kommer att ta fram riktlinjer för tullkontroller i EU, och uppmanar kommissionen att ta fram specifika verktyg som ger tullmyndigheterna möjlighet att hantera de utmaningar som genomförandet av adekvata kontroller av importerade produkter kan innebära. Parlamentet efterfrågar ett ytterligare utökat samarbete mellan de myndigheter som verkställer lagstiftningen.

35. Europaparlamentet konstaterar att antalet produkter som konsumenter inhandlar på Internet från tredjeländer och som inte svarar mot europeiska standarder ökar, och att detta utgör ett hot mot konsumenternas säkerhet och hälsa. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka och standardisera tullkontrollen av produkter som köpts via Internet och genomföra marknadsövervakningar, och därvid särskilt uppmärksamma produkter som kan orsaka konsumenterna direkta skador, som läkemedel och livsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att studera tänkbara lösningar av problemet och därmed stärka konsumenternas förtroende för e-handeln.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas myndigheter att se till att tjänstemännen får en ordentlig utbildning så att produkter som innebär en risk kan upptäckas i större utsträckning. Samarbetet mellan tull- och marknadskontrollmyndigheter innan produkterna släpps ut på marknaden måste bli bättre, vilket talar för ett flerårigt program även här.

37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter att fortsätta utarbetandet av informationskampanjer riktade till konsumenterna för att informera dem om riskerna med att köpa förfalskade produkter, framför allt på Internet.

Standardisering

38. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att marknadskontrollmyndigheterna systematiskt deltar i utarbetandet av standarder som är relevanta för säkerheten, eftersom man på det sättet kan se till att dessa myndigheters kunskap utnyttjas i standardiseringsprocessen och att en bättre förståelse för standarder utvecklas, och på så vis också kan se till att den frivilliga tillämpningen av standarder bidrar till att öka konsumenternas säkerhet och hälsa samt rättssäkerheten genom att det blir möjligt för medlemsstaternas myndigheter att tolka och tillämpa EU-standarder korrekt.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka tydligheten kring uppdrag för standarder och att överväga andra innovativa sätt att förbättra och integrera nationella och europeiska standardiseringssystem på de områden som inte är harmoniserade, med tonvikt på små och medelstora företags deltagande, och samtidigt behålla huvuddragen i den nuvarande strukturen.

40. Europaparlamentet kräver att de nu tillämpliga kommissionsförfarandena för att upprätta mandat för utveckling av EU-standarder förbättras så att man i tid och på ett effektivare sätt kan reagera på nya och framväxande risker. Parlamentet betonar dock att nya och ändrade förfaranden också bör granskas av parlamentet. Parlamentet bör också ha rätt att granska förfarandena för att ta över eller tillämpa internationella, icke‑europeiska och andra standarder.

41. Europaparlamentet uppmanar de europeiska standardiseringsorganisationerna och kommissionen att undersöka alla tänkbara system som kan påskynda standardutvecklingsprocessen, samtidigt som man tryggar en ordentlig medverkan av alla berörda intressenter. Man bör exempelvis undersöka införandet av ett påskyndat förfarande eller möjligheten för kommissionen att offentliggöra hänvisningar till befintliga europeiska standarder eller ISO-standarder som utvecklats utanför kommissionens mandat, om sådana standarder bedöms ge en hög nivå av konsumentskydd eller för att hantera en viss risk som en provisorisk åtgärd i avvaktan på att en lösning blir tillgänglig.

42. Europaparlamentet begär att kommissionens mandat för standardisering ska förbättras för att göra det möjligt för EU:s standardiseringsorganisationer att utveckla EU‑standarder som uppfyller de tekniska krav för vilka förenligheten med politiska beslut uppnås eller utvärderas. I detta avseende anser parlamentet att det behövs en bättre medverkan och samarbete mellan kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna under utarbetandet. Eftersom dessa organisationer arbetar på grundval av samförstånd anser parlamentet att det är viktigt för ett välfungerande system att politiska frågor hanteras på politisk beslutsnivå och inte delegeras till kommissionen, standardiseringsorganen eller några tillsynsmyndigheter.

43. Europaparlamentet begär att ett förfarande som gör det möjligt att formellt motsätta sig en standard, liknande det förfarande som redan finns i beslut nr 768/2008/EG, införs i DAPS. Användningen av ett sådant förfarande bör vara möjlig även innan en standard omnämns i EU:s officiella tidning, men bör inte vara ett substitut för att medlemsstaterna i betydande grad utökar sina marknadskontrollmyndigheters inblandning i standardiseringssystemet.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och alla berörda parter att garantera att de europeiska standardiseringssystemen är ekonomiskt hållbara, bland annat genom offentlig-privata partnerskap och genom flerårig ekonomisk förhandsplanering, eftersom detta är nödvändigt för att åstadkomma effektiva och ändamålsenliga system.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder i överensstämmelse med den nya lagstiftningen så att de nödvändiga omarbetningarna kan förbättras.

°

° °

46. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EGT L 11, 15.1.2002, s. 4.

(2)

EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.

(3)

EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.

(4)

EUT L 22, 26.1.2010, s. 1.


MOTIVERING

Inledning

En välfungerande inre marknad ska också betyda säkra produkter och konsumentförtroende. Strävandet efter fri rörelse och ett allt bredare utbud av varor på marknaden får inte leda till att vi förlorar fokuseringen på säkerheten för konsumenten.

En allmän överblick över produktionssäkerhetsområdet visar att vi under det senaste årtiondet har kunnat notera framsteg när det gäller produktsäkerheten i EU. Såväl regeringarna som företagen tar ansvar för att fler säkra varor produceras och till följd av EU-lagstiftningen har det framkommit en gemensam syn på produktkrav som har förbättrat produkternas allmänna säkerhet på den inre marknaden.

Även om framsteg skett finns det fortfarande utrymme för förbättringar, eftersom brister på detta område skulle kunna äventyra konsumenternas säkerhet och ibland till och med vara ödesdigra.

Varje år inträffar olyckor med dödlig utgång när t.ex. barn använder produkter som antingen är illa utformade eller använda på ett osäkert sätt. Ett av de senaste exemplen gäller gardiner där barn blivit strypta i de snoddar som är avsedda att dra upp och ned gardinerna. Inom den nuvarande lagstiftningens struktur kan produkter av detta slag inte snabbt stoppas och förändras även om de faller under direktivet om allmän produktsäkerhet (DAPS). För att förändra produkten krävs en standard och processen för att utarbeta en standard tar alltför lång tid med den lagstiftning som för närvarande existerar. Därför är dessa gardiner helt lagliga och konsumenterna kan köpa dem i många affärer runt om i Europa.

Föredraganden önskar betona vikten av en omarbetning av den nuvarande EU-lagstiftningen om produktsäkerhet så att produkter som är osäkra kan lokaliseras och stoppas.

Direktivet om allmän produktsäkerhet 2001/95/EG (DAPS), som reglerar de allmänna säkerhetskraven för produkter, antogs för nästan 10 år sedan och behöver omarbetas.

Omarbetningen av DAPS är också nödvändig för att detta ska bli förenlig med den nya lagstiftningsramen (NLR) som antogs i juli 2008, så man undviker att äventyra målet om en samstämmig inre marknad för såväl harmoniserade som icke-harmoniserade produkter och garanterar ett allomfattande skydd av konsumentintresset.

NLR:s och DAPS:s nuvarande tillämpningsområde överlappar delvis varandra. Man måste undersöka hur man kan se till att det råder samstämdhet mellan harmoniserade och icke‑harmoniserade varor, så att man kan garantera ett optimalt konsumentskydd och även full transparens för producenterna. Det är därför viktigt att se till att man avskaffar de två överlappande lagren av skilda regler för marknadskontroll av harmoniserade varor, beroende på om de är konsumentvaror eller inte. Dessutom innehåller både NLR och DAPS horisontella bestämmelser som, enligt principen om ”lex specialis”, tillämpas tillsammans med sektorsspecifika harmoniseringsdirektiv. Den relevanta lagstiftningsramen är därför skapad av alla de tre delarna, nämligen NLR, DAPS och de sektorsspecifika harmoniseringsdirektiven. Denna komplexitet behöver ses över och åtgärdas.

Marknadskontroll är nära knuten till produktsäkerhet eftersom den är en viktig beståndsdel när det gäller att se till att produkterna är förenliga med de krav som upprättats i gemenskapens relevanta harmoniseringslagstiftning och att de inte är till skada för någon del av allmänintresset. Uppenbarligen är marknadskontrollen en problematisk verksamhet för ett antal medlemsstater, eftersom det verkar som de underlåter att anslå nödvändiga resurser för en effektiv marknadskontroll. Detta är den mest oroande trenden eftersom den underminerar ansträngningen att skapa en bättre produktsäkerhet.

Föredragandens nyckelfrågor

Omarbetning av DAPS och anpassning till NLR

Föredraganden betonar att det är nödvändigt att omarbeta direktivet om allmän produktsäkerhet för att uppdatera de allmänna reglerna om säkerhetskrav för produkter och anpassa lagstiftningen till NLR. Föredraganden medger att det finns lagstiftningsskillnader mellan DAPS och NLR eftersom det finns områden som inte täcks av båda rättsakterna och områden där de överlappar varandra. Detta kräver en anpassning så att inga tvivel råder för de relevanta marknadskontrollmyndigheterna.

Att stärka marknadskontrollen

Behovet av att stärka marknadskontrollen tas också upp av föredraganden som efterfrågar mer och bättre tillämpning av nuvarande förordningar. Ett ökat utbyte av kunskap och erfarenhet mellan medlemsstaterna behövs så att bästa metoder för marknadskontroll sprids över EU. Detta kommer att leda till en marknad där konsumenterna känner sig säkra och göra det tydligare för företagen vilka regler som tillämpas i EU. Medlemsstaterna uppmanas därför att anslå tillräckligt med resurser för att genomföra den nödvändiga marknadskontrollen.

För att göra säkerhetsnivån enhetlig i hela unionen och förstärka marknadskontrollen är införandet av en ”förordning om allmän produktsäkerhet och marknadskontroll”, som inbegriper harmoniserade och icke-harmoniserade produkter i en enda rättsakt, för att garantera säkra produkter på marknaden, en av föredragandens främsta visioner.

Spårbarhet

När det gäller specifika ändringar av DAPS föreslår föredraganden att konkreta åtgärder ska vidtas vad beträffar spårbarheten. När osäkra produkter återfinns någonstans i Europa är det viktigt att relevanta myndigheter kan stoppa produkterna och få företagen att återkalla eller dra tillbaka produkterna från EU-marknaden. Detta kommer att skapa större förtroende hos konsumenterna när det gäller att köpa produkter på EU-marknaden. Dessutom föreslås att det inrättas en databas för information till konsumenter om produktsäkerhet så att EU:s konsumenter och företag kan utbyta information och erfarenhet om osäkra produkter och föra statistik om de produkttyper som orsakar flest olyckor.

Föredragen välkomnar nya initiativ och ny teknik för att spåra produkter. Detta kommer att göra det möjligt för myndigheter, företag och konsumenter att lokalisera produkter som visat sig vara osäkra efter att de förts in på EU-marknaden. Samtidigt betonar föredraganden att spårbarheten inte får leda till att enskildas integritet kränks. När det gäller samarbetet avseende spårbarheten föreslår föredraganden att säkerhetsexperter, konsumentorganisationer och nationella myndigheter får större tillgång till informationen i Rapex-systemet förutom det mer allmänna informationsutbyte som föreslagits i den ovannämnda databasen.

Sårbara konsumentgrupper

Föredraganden föreslår också att man inriktar sig på de mest sårbara konsumentgrupperna på den inre marknaden, dvs. barn, äldre och människor med funktionshinder. Europeiska gemenskapen har ett speciellt ansvar gentemot dessa grupper – även när det gäller produktsäkerhet.

Leksaksliknande produkter

I samband med att man stärker både produktsäkerhetskraven och marknadskontrollen, önskar föredraganden betona skyddet av barnen. Produkter för barn och leksaksliknande produkter är två av huvudfrågorna för föredraganden.

Utökad fokusering på produktsäkerhet i ett tidigt skede

För att minimera risken för att osäkra produkter förs in på marknaden föreslår föredraganden att tillverkarna ska bli skyldiga att genomföra en riskanalys under produktutformningstadiet. Detta kommer att innebära en ökad fokusering på produktsäkerhet i de tidiga skedena av produktutvecklingen och förhindra många av de tragiska olyckor som sker i dag. Föredraganden hoppas att det reviderade DAPS kommer att leda till att tillverkarna inte bara reagerar och gör skadekontroller när olyckor inträffar, utan i stället reflekterar långt tidigare och blir medvetna om fallgropar, vilket är till fördel för både tillverkare och konsumenter.

Föredraganden föreslår också att det inrättas kontor för utbildning om säkra produkter vid de produktkontaktpunkter som finns i medlemsstaterna, i linje med vad som inrättats i Förenta staterna. Kontoret ska underlätta praktik och utbildning om produktsäkerhet för t.ex. tillverkare, myndigheter och konsumenter.

Produktsäkerhet i ett globalt perspektiv

Globaliseringen är också en aspekt som tas upp i betänkandet. I en mer globaliserad värld där fler och fler produkter har sitt ursprung i utlandet – särskilt Kina – välkomnar föredraganden internationellt samarbete om produktsäkerhetsfrågor. Genom att samarbeta skulle EU och dess handelspartner effektivt kunna inrikta sig på produktsäkerhet och produktspårbarhet innan produkterna slutligen dyker upp på EU-marknaden.

Internethandel

Fokus inriktas också på produkter som säljs via Internet. Fler och fler produkter köps över Internet och förs över de europeiska gränserna. För att stärka konsumenternas förtroende och göra Internetmarknaden mer transparent och tillgänglig för företag, är det föredragandens ambition att skapa gemensamma regler för säkerheten för produkter som säljs över Internet.

Standardisering – medverkan av tillverkare

Slutligen och i linje med utbytet av bästa metoder bör marknadskontrollmyndigheterna aktivt medverka i processen för att utarbeta standarder, eftersom detta kan medverka till att standarderna också i praktiken genomförs i medlemsstaterna.


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (3.12.2010)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över översynen av direktivet om allmän produktsäkerhet och marknadsövervakning

(2010/2085(INI))

Föredragande: Małgorzata Handzlik

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påpekar att globaliseringen, den ökade utläggningen på entreprenad och tillväxten inom den internationella handeln innebär att allt fler produkter köps och säljs på marknader världen över. Parlamentet anser att ett nära samarbete mellan globala tillsynsmyndigheter och andra intressenter avseende säkerhet i fråga om konsumentvaror är av avgörande betydelse när det gäller att tackla utmaningarna från komplexa leveranskedjor och en allt större handelsvolym.

2.  Europaparlamentet konstaterar att konsumentvarorna som säljs på den inre europeiska marknaden i allt större utsträckning kommer från tredjeländer. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av internationellt samarbete när det gäller produktsäkerhet, särskilt med våra främsta handelspartner. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka de befintliga strukturerna i det bilaterala, trilaterala (EU – Förenta staterna – Kina) och multilaterala samarbetet för att förbättra säkerheten hos de produkter som säljs på den europeiska marknaden.

3.  Europaparlamentet understryker att ett gemensamt EU-kontrollsystem för alla produkter är av stor betydelse för våra handelspartner och för producenter i tredjeländer som säljer varor på EU:s marknad. Parlamentet anser att kommissionen, i samband med att den utarbetar sitt förslag till översyn av direktivet om allmän produktsäkerhet, måste se till att direktivets bestämmelser om marknadsövervakning ingår i den nya lagstiftningsramen.

4.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av systemet Rapex-Kina som upplyser de kinesiska myndigheterna om kinesiska konsumtionsvaror som förbjudits på eller avlägsnats från den europeiska marknaden. Parlamentet anser att systemet Rapex-Kina bör utvecklas vidare så att fler fall blir undersökta och fler av de tillverkare och exportörer som är ansvariga kan identifieras. Parlamentet påpekar att majoriteten av de produkter som anmälts i Rapex-systemet kommer från Kina.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga om det skulle vara lämpligt att inrätta system liknande Rapex–Kina för andra handelspartner, särskilt med de handelspartner vars produkter har registrerats i Rapex-systemet.

6.  Europaparlamentet understryker att för att fastställa en produkts ursprungsland och ansvariga tillverkare är det viktigt att produkten kan spåras och att den förses med spårningsmärkning.

7.  Europaparlamentet konstaterar att antalet produkter som konsumenter inhandlar på nätet från tredjeländer och som inte svarar mot europeiska standarder ökar, och att detta utgör ett hot mot konsumenternas säkerhet och hälsa. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka och standardisera tullkontrollen av produkter som köpts via Internet och genomföra marknadsövervakningar, och därvid särskilt uppmärksamma produkter som kan orsaka konsumenterna direkta skador, som läkemedel och livsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att studera tänkbara lösningar av problemet och därmed stärka konsumenternas förtroende för e-handeln.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

1.12.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, David Campbell Bannerman, Harlem Désir, Christofer Fjellner, Joe Higgins, Yannick Jadot, Metin Kazak, Bernd Lange, David Martin, Vital Moreira, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Keith Taylor, Paweł Zalewski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

George Sabin Cutaş, Małgorzata Handzlik, Salvatore Iacolino, Syed Kamall, Maria Eleni Koppa, Jörg Leichtfried, Michael Theurer, Jarosław Leszek Wałęsa

Slutomröstning: närvarande

suppleanter (art. 187.2)

Markus Pieper, Giommaria Uggias


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (9.12.2010)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över omarbetningen av direktivet om allmän produktsäkerhet och marknadsövervakning

(2010/2085(INI))

Föredragande: Lara Comi

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett enhetligt system för marknadsövervakning när den ser över direktivet om allmän produktsäkerhet för att garantera en ökad harmonisering på den inre marknaden och främja ett konsekvent tillvägagångssätt i samtliga EU-medlemsstater.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag till översyn av direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet.

3.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att seriöst överväga möjligheten att anpassa bestämmelserna om marknadsövervakning i direktivet om allmän produktsäkerhet till den nya lagstiftningsramen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett effektivt regelverk som möjliggör snabba ingripanden på marknaden och tillförlitliga lösningar på lång sikt.

5.  Europaparlamentet understryker vikten av att garantera tillförlitlig spårbarhet under alla skeden i produktens livstid, och samtidigt se till att det inte medför ökade administrativa bördor.

6.  Europaparlamentet begär att kommissionen, för att garantera tillförlitlig spårbarhet och främja harmoniserade rutiner vid marknadsövervaknings- och tullmyndigheter, ska beakta och bedöma effekterna av ett nytt lämpligt instrument för en modern och kostnadseffektiv identifiering (där stordriftsfördelar vad gäller kostnaderna för radiofrekvensidentifiering och ISO-chip m.m. är möjliga) med kapacitet att innehålla maskinläsbara uppgifter om spårbarheten och som är svårare att förfalska än certifiering och märkning.

7.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska överväga att ta fram mer precisa kriterier för att bedöma säkerheten och de risker som uppstår då produkter inte uppfyller kraven i EU:s lagstiftning.

8.  Europaparlamentet betonar dessutom vikten av att medlemsstaterna enhetligt definierar och bedömer de produkter som innebär allvarliga risker, för att standardisera säkerhetsnivån och spårbarhetssystemet överallt i unionen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra Rapex-systemet mer lättillgängligt för såväl konsumenter som små och medelstora företag genom att upprätta hjälpcentraler och minska hindren för tillgång, oavsett om dessa beror på kostnader eller språk.

10. Europaparlamentet begär att kommissionen i Rapex-systemet eller i andra lämpliga system på EU-nivå ska införa påföljder för överträdelser som begås av medlemsstaterna för att garantera insyn och incitament för alla intressenter.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka tydligheten kring uppdrag för standarder och att överväga andra innovativa sätt att förbättra och integrera nationella och europeiska standardiseringssystem på de områden som inte är harmoniserade, med tonvikt på små och medelstora företags deltagande, och samtidigt behålla huvuddragen i den nuvarande strukturen.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och alla berörda parter att garantera att de europeiska standardiseringssystemen är ekonomiskt hållbara, bland annat genom offentlig-privata partnerskap och genom flerårig ekonomisk förhandsplanering, eftersom detta är nödvändigt för att åstadkomma effektiva och ändamålsenliga system.

13. Europaparlamentet betonar att de europeiska standardiseringssystemen måste stabiliseras och förenklas och att tiden för framtagning av standarder måste förkortas, samt uppmanar de nationella och europeiska standardiseringsorganen att förenkla standarderna genom att minska antalet hänvisningar till standarder och fastställa användarvänliga riktlinjer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

9.12.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Bendt Bendtsen, Jorgo Chatzimarkakis, Pilar del Castillo Vera, Ioan Enciu, Adam Gierek, Norbert Glante, Edit Herczog, Arturs Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Philippe Lamberts, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Judith A. Merkies, Jaroslav Paška, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Jens Rohde, Paul Rübig, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Badia i Cutchet, Lara Comi, Francesco De Angelis, Françoise Grossetête, Gunnar Hökmark, Bernd Lange, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Vladimír Remek, Silvia-Adriana Ţicău


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

1.2.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Cristian Silviu Buşoi, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Christian Engström, Evelyne Gebhardt, Louis Grech, Małgorzata Handzlik, Iliana Ivanova, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Edvard Kožušník, Kurt Lechner, Hans-Peter Mayer, Gianni Pittella, Mitro Repo, Robert Rochefort, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Kyriacos Triantaphyllides, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Frank Engel, Ashley Fox, María Irigoyen Pérez, Constance Le Grip, Morten Messerschmidt, Catherine Soullie

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Claudio Morganti, Alexandra Thein

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy