BETÄNKANDE om EU-finansieringens effektivitet och ändamålsenlighet vid avveckling av kärnkraftverk i de nya medlemsstaterna

14.3.2011 - (2010/2104(INI))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Marian-Jean Marinescu

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU-finansieringens effektivitet och ändamålsenlighet vid avveckling av kärnkraftverk i de nya medlemsstaterna

(2010/2104(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av anslutningsfördragets protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina i Litauen[1], protokoll nr 9 om reaktorerna 1 och 2 vid kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien[2] samt artikel 30 i protokollet om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen[3],

–   med beaktande av rådets förordningar om genomförande av protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina i Litauen[4], om genomförande av protokoll nr 9 om reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien[5] och om unionens ekonomiska stöd till avvecklingen av enheterna 1–4 i kärnkraftverket Kozloduj i Bulgarien (Kozloduj‑programmet)[6],

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om användningen av de ekonomiska resurserna för rivning och dekontaminering av kärnenergianläggningar och hantering av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall (KOM(2007)0794) samt arbetsdokumentet ”Data om finansieringen av nedläggning av kärnenergianläggningar inom EU” (SEK(2007)1654),

–   med beaktande av kommissionens rekommendation av den 24 oktober 2006 om förvaltning av finansiella resurser för avveckling av kärntekniska anläggningar och för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall[7],

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7‑0054/2011), och av följande skäl:

A. De tre EU-kandidatländerna Litauen, Slovakien och Bulgarien hade gamla kärnkraftverk i drift som man kom överens om att stänga, och anslutningsförhandlingarna ledde fram till fasta datum för den förtida stängningen av reaktorerna vid de tre berörda kärnkraftverken.

B.  EU insåg att den förtida nedläggningen och den efterföljande avvecklingen av dessa reaktorer vid de treberörda kärnkraftverken innebar en avsevärd finansiell och ekonomisk börda som de berörda medlemsstaterna inte skulle kunna bära fullt ut, och därför stadgades det om finansiellt stöd till respektive medlemsstater i anslutningsfördragen och i efterföljande rådsförordningar om genomförandet av dessa fördrag. Det beslutades dock inte entydigt huruvida stödet skulle täcka hela kostnaden för avvecklingen eller kompensera för samtliga ekonomiska konsekvenser. Både Bulgarien och Slovakien är för närvarande nettoexportörer av elektricitet.

C. Stödet omfattar åtgärder på följande områden:

· Avveckling (förberedelser inför nedläggning, stöd till regleringsmyndigheten, utarbetande av handlingar som krävs för avveckling och tillstånd, säkert underhåll och kontroll efter nedläggningen, avfallshantering, lagring av avfall och använt kärnbränsle, dekontaminering samt nedmontering).

· Energi (modernisering och miljöuppgradering av befintliga anläggningar, ersättning av produktionskapaciteten vid nedlagda enheter, bättre energiförsörjningstrygghet och energieffektivitet och andra åtgärder som bidrar till den nödvändiga omstruktureringen och uppgraderingen av energiinfrastrukturen).

· Sociala konsekvenser (stöd till kraftverkets personal när det gäller att hålla en hög säkerhetsnivå under perioderna före avvecklingen fram till stängningen och under omskolningen av personalen för nya uppgifter i samband med avvecklingen).

D. Stödet inleddes före anslutningen och före stängningen av respektive enheter, och de ackumulerades inom den internationella fonden för avvecklingsstöd samtidigt som de administrativa förberedelserna fortsatte.

E.  Avvecklingen av kärntekniska anläggningar och hanteringen av deras avfall är en tekniskt komplex operation som kräver betydande finansiella resurser och inbegriper miljömässigt, tekniskt, socialt och finansiellt ansvar.

1.  Europaparlamentet noterar att Litauen, Slovakien och Bulgarien har fullgjort sina åtaganden enligt anslutningsfördragen om att stänga sina respektive reaktorenheter vid de tre berörda kärnkraftverken i god tid: Enhet 1 vid kärnkraftverket Ignalina stängdes den 31 december 2004 och enhet 2 den 31 december 2009. Enhet 1 vid kärnkraftverket Bohunice stängdes den 31 december 2006 och enhet 2 den 31 december 2008. Enheterna 1 och 2 vid kärnkraftverket Kozloduj stängdes den 31 december 2002 och enheterna 3 och 4 den 31 december 2006.

2.  Europaparlamentet noterar även att alla tre medlemsstater försökte omförhandla sina politiska åtaganden avseende stängning av reaktorerna, vilket innebar att processen försenades.

3.  Europaparlamentet noterar att det finns en rättslig grund för beviljande av det finansiella stödet. Parlamentet konstaterar att beloppen fastställs årligen genom ett kommissionsbeslut som grundas på separata, kombinerade programplaneringsdokument för varje enskilt år, vilket möjliggör kontroll över utvecklingen och finansieringen av de godkända projekten.

4.  Europaparlamentet noterar att p.g.a. EU:s begränsade erfarenhet av och information om avveckling fastställdes det finansiella stödet utan att det var möjligt att specificera ett finansiellt tak. Det fanns ännu inte några tydliga villkor för att fastställa tak ens efter det att planerna och strategierna för avvecklingen utarbetats, vilket bäddade för att ytterligare finansiellt stöd beslutades vid varje etapp och från fall till fall.

5.  Europaparlamentet anser att gemenskapsstödets syfte är att hjälpa dessa tre medlemsstater att klara av den finansiella och ekonomiska börda som fasta tidsfrister för en förtida stängning innebär och att täcka kostnaderna för de stora och viktiga avvecklingsarbetet, investera i energiprojekt med syftet att minska energiberoendet och bidra till att lindra de sociala effekterna av kärnkraftverkens avveckling. Parlamentet noterar emellertid att kostnaderna för avveckling av kärnkraftverken i alla tre fall har överstigit det planerade EU-stödet, och att de sannolikt också kommer att överstiga de ursprungliga uppskattningarna. Parlamentet noterar också att en stor del av medlen har använts för energiprojekt och inte för det finansiella stödets huvudsakliga syfte, dvs. avveckling av kärnkraftverken.

6.  Europaparlamentet anser att konceptet solidaritet i Europeiska unionen effektivt bidrar till att lindra de ekonomiska konsekvenserna av den förtida nedläggningen av kärnkraftverken inom energisektorn. Parlamentet konstaterar dock att själva avvecklingen fortfarande är i sitt inledningsskede då detta betänkande utarbetas.

7.  Europaparlamentet står fast vid att avvecklingen av de berörda kärnkraftverken bör få högsta prioritet i säkerhetens och hälsans intresse för hela Europas befolkning.

8.  Europaparlamentet fruktar att bristen på finansiella resurser för avveckling kommer att försena avvecklingen av kärnkraftverk och hota miljön och folkhälsan.

9.  Europaparlamentet betonar att säkerhetsfrågan är av yttersta vikt för avvecklingen av de i förtid stängda enheterna vid de tre berörda kärnkraftverken. Därför uppmanar parlamentet rådet, kommissionen och medlemsstaterna att ha detta i åtanke i samband med framtida beslut om avveckling av kärnkraft i allmänhet och dessa tre avvecklingsprogram i synnerhet. Kommissionen uppmanas att ordna med lämplig samordning med medlemsstaterna och att utarbeta noggranna tidsplaner för projektens färdigställande.

10. Europaparlamentet noterar med oro att de detaljerade planerna för avveckling enligt de tre berörda avvecklingsprogrammen ännu inte är klara och att det därför inte finns tillräcklig information om tidtabellerna eller kostnaderna för enskilda projekt och inte heller om deras finansieringskällor. Därför uppmanar parlamentet relevanta nationella organ att slutföra planerna och kommissionen att rapportera om denna process och att lägga fram en detaljerad långsiktig plan för finansieringen av avvecklingsprojekten. Kommissionen uppmanas att tydligt beskriva omfattningen av den EU-finansiering som krävs för att genomföra dessa planer.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera hur man skulle kunna ändra EU:s metoder för att finansiera avvecklingsaktiviteter med tanke på strategierna i medlemsstaterna och dessas nationella administrativa strukturer, och förenkla bestämmelserna om medelsförvaltningen på ett sådant sätt att det inte påverkar säkerheten och försörjningstryggheten under avvecklingsprocessen.

12. Europaparlamentet noterar att det inte finns någon tydlig ansvarsfördelning mellan dem som medverkar till finansieringen och dem som medverkar till avvecklingen. Kommissionen bör vara huvudansvarig för genomförandet av EU stöd, och en gemensam förvaltning tillsammans med EBRD bör införas.

13. Europaparlamentet anser att det, när det gäller tilldelning av kontrakt, är önskvärt att tillämpa ett kriterium för ömsesidighet i gemenskapen till förmån för europeiska företag och då särskilt tillämpa principerna i artikel 58 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling inom olika områden, bland annat energiområdet.

14. Europaparlamentet noterar att EU:s finansiella stöd till dessa tre medlemsstater fram till slutet av 2013 kommer att uppgå till totalt 2 847,78 miljoner euro. Parlamentet konstaterar att programmen i princip utgår från samma teknik, även om det finns skillnader mellan kärnkraftverken särskilt när det gäller lagring av använt kärnbränsle, men att skillnaderna i de belopp som anslagits varierar avsevärt: Ignalina (2 enheter): 1 367 miljoner euro, Bohunice (2 enheter): 613 miljoner euro och Kozloduj (4 enheter): 867,78 miljoner euro.

15. Europaparlamentet noterar att situationen enligt de uppgifter som var tillgängliga i slutet av 2009 varierar mellan medlemsstaterna när det gäller de belopp som utbetalats: Ignalina: totalt 1 367 miljoner euro, åtaganden 875,5 miljoner euro (64,04 %), utbetalat 760,4 miljoner euro (55,62 %), Bohunice: totalt 613 miljoner euro, åtaganden 363,72 miljoner euro (59,33 %), utbetalat 157,87 miljoner euro (25,75 %) och Kozloduj: totalt 867,78 miljoner euro, åtaganden 567,78 miljoner euro (65,42 %), utbetalat 363,149 miljoner euro (41,84 %), till största delen p.g.a. att stängningarna skett vid olika tidpunkter.

16. Europaparlamentet anser att medlen måste förvaltas och användas med absolut transparens. Parlamentet medger att det är viktigt med en sund och transparent förvaltning av finansiella resurser, med lämplig extern övervakning, för att garantera rättvis konkurrens på energimarknaden. Parlamentet rekommenderar transparens och allmänhetens medverkan på detta område.

17. Europaparlamentet noterar att följande revisioner och utvärderingar slutförts: halvtidsutvärdering av avvecklingsstödet till Litauen och Slovakien (2007), kommissionens internrevisioner av alla tre program 2007, revisionsrättens revisioner av det centrala programförvaltningsorganet 2008 och 2009 med avseende på Ignalina, revisionsrättens revision inför utarbetandet av en förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet 2008 samt revisionsrättens utarbetande av en genomförbarhetsstudie 2009. Parlamentet noterar att följande arbeten pågår: kommissionens meddelande, som väntas föreligga i början av 2011, kommissionens externa finansiella revision av den internationella stödfonden för avvecklingen av Bohunice och revisionsrättens fullständiga effektivitetsrevision av alla tre program.

18. Med tanke på de stora beloppen, medelanvändningens nya karaktär och de okända faktorer som framkommit under processens gång samt de många påföljande ändringarna, anpassningarna och öronmärkningarna av ytterligare belopp, anser Europaparlamentet att antalet utförda revisioner och omfattningen av dem kan tyckas vara otillräckligt. Det är beklagligt att kommissionens halvtidsutvärdering från september 2007 av avvecklingsstödet till Litauen och Slovakien inte inkluderade Bulgarien (som redan då fick stöd).

19. Det är beklagligt att kommissionen inte lagt fram några årsrapporter för Europaparlamentet om användningen av de medel som öronmärkts för avveckling av kärnkraftverk. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att övervaka och årligen rapportera till parlamentet om förbättringar av medelanvändningen och sannolikheten för att de ackumulerade medlen för avvecklingen av dessa specifika enheter vid de tre kärnkraftverken kommer att utnyttjas under de kommande tre åren.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en analys för att kontrollera att det är möjligt att anslå medel för kommande avvecklingsprojekt fram till 2013, särskilt eftersom tillstånden för avveckling kommer att utfärdas för Bohunice i juli 2011 och för Kozloduj i slutet av 2011 och slutet av 2012.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla jämförbar information om genomförandet av de ursprungliga och de reviderade tidtabellerna för de olika etapperna av avvecklingsprocesserna samt åtgärderna inom energisektorn och den sociala sektorn innan några ytterligare EU-medel anslås.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om särskilda förbättringar som beror på att man inrättade en förvaltningskommitté för medlemsstaterna 2007 som ska bistå kommissionen vid genomförandet av stödprogrammen, samt att redogöra för hur förfarandena ändrats sedan dess.

23. Europaparlamentet noterar att revisionsrättens revision fortfarande pågår. Parlamentet anser att revisionen bör bidra till att klargöra med vilka syften och hur effektivt medlen har används och erbjuda genomförbara förslag med tanke på framtiden samt utvärdera vilken extra finansiering som krävs för att genomföra avvecklingen. Parlamentet framhåller att eftersom denna revision är en fullständig effektivitetsrevision bör den kunna klargöra följande:

· Om medlen har använts för avsedda syften.

· Om upphandlingsförfarandena har utarbetats korrekt och respekterats.

· Om de anslagna medlen bidrar till ökad säkerhet vid avvecklingen.

· Om upphandlingsförfarandena har garanterat att de inblandade företagen levererar säkerhet som motsvarar EU:s standarder.

· Om det förekommer verksamhet där Olaf är delaktig.

· Om man har samordnat de tre befintliga programmen på lämpligt sätt för att säkra effektiv användning av den erfarenhet som vunnits och av tidigare förberedda och finansierade projekt, i vilka avseenden avvecklingsprogrammen har överlappat varandra (det finns t.ex. flera liknande projekt avseende lagring, personalkvalifikationer m.m., som kunde ha anpassats från ett kärnkraftverk till ett annat och lett till besparingar).

24. När det gäller framtida verksamhet som ska finansieras genom de belopp från EU som anslagits under perioden 2007–2013, föreslår Europaparlamentet att följande frågor bör klargöras ytterligare:

· Om den plan och de strategier som redan finns är kompletta eller om det är möjligt att lägga till ny verksamhet och därmed om det fortfarande finns ytterligare medel.

· Om den totala tillfälliga lagringskapaciteten och en metod för att välja ut en slutlig inhemsk förvaringsplats för radioaktivt slutavfall är kompletta eller ej.

· Huruvida ytterligare belopp ännu måste anslås för energiprojekt eller huruvida man måste fokusera på avvecklingsprojekt.

· Om detta hittills inte har varit fallet bör den erfarenhet och de projekt som utnyttjats för ett kärnkraftverk också föras över till de övriga.

25. Europaparlamentet noterar med oro att det inte finns någon EU-grupp med samordnare och experter för samtliga tre projekt, vilket skulle ha gjort det möjligt att behandla avvecklingsprogrammen som ett enda paket baserat på EU:s erfarenhet, och därmed skapat synergieffekter mellan de tre fallen.

26. Europaparlamentet betonar att det behövs förstärkt samarbete mellan de tre programmen för att få till stånd en bättre planering av aktiviteter och utbyte av vunna erfarenheter. Europeiska unionen som helhet kan också ha nytta av denna erfarenhet i situationer när reaktorer tas ur drift i slutet av sin ekonomiska livslängd. Därför uppmanas alla involverade parter att utveckla och samla in exempel på bästa avvecklingspraxis samt se till att de vunna erfarenheterna och insamlade uppgifterna används på bästa sätt i andra medlemsstater med kärnkraftverk.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en samordningsgrupp som ska ansvara för att

· hålla uppsikt över utarbetandet av en slutlig plan med tydlig tidsplanering,

· kontrollera användningen av de pengar som hittills har anslagits,

· slå fast huruvida EU behöver ha en roll framöver och, om så är fallet, bestämma den exakta nivån på EU:s engagemang,

· besluta om ansvaret, inklusive EBRD:s roll, och övervaka slutförandet av avvecklingsprocessen.

28. Europaparlamentet noterar att principen om att förorenaren ska betala bör tillämpas på finansieringen av avvecklingsarbetet och att kärnkraftoperatörerna bör se till att tillräckliga finansiella resurser avsätts under de kärntekniska anläggningarnas produktiva livstid för att täcka framtida avvecklingskostnader.

29. Europaparlamentet konstaterar att den tidiga stängningen av reaktorerna omintetgjorde den planerade ackumulationen av de belopp som behövdes i de nationella fonder som inrättats för att täcka alla kostnader i samband med avvecklingen av anläggningarna.

30. Med beaktande av de olika strategier som används av medlemsstaterna uppmanar Europaparlamentet kommissionen att undersöka möjliga vägar att harmonisera tillvägagångssätten att finansiera avvecklingen i EU, i syfte att säkra att nödvändiga finansiella resurser finns tillgängliga när de behövs, utan att äventyra säkerheten och försörjningstryggheten under avvecklingsprocessen.

Kärnkraftverket Ignalina

31. Europaparlamentet välkomnar att de flesta av Ignalinaprogrammets projekt för energieffektivitet och tryggad elförsörjning håller på att genomföras eller redan har genomförts.

32. Europaparlamentet noterar med oro att viktiga projekt för förvaltning av infrastruktur som avser avfall (projekt för lagring av använt kärnbränsle och projekt för avfallslagringsplatser) har varit mycket försenade, vilket har medfört ytterligare kostnader jämfört med de ursprungliga uppskattningarna. Parlamentet noterar att det spelrum som finns i systemet nästan har utnyttjats till fullo och att förseningarna kan börja inkräkta på hela avvecklingsplanen, med motsvarande ökning av kostnaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om resultaten från den nya utvärderingen av tidsplanen för detta projekt.

33. Europaparlamentet noterar att en stor del av medlen hade anslagits för energiprojekt, att det ännu krävs betydande finansiering för avvecklingen och att de nationella medlen inte räcker till för detta. Parlamentet konstaterar att den statliga fonden för avveckling av kärnkraftverket Ignalina än så länge bara har ackumulerat drygt 100 miljoner euro (medan de tekniska kostnaderna för avvecklingen i sig uppgår till mellan 987 och 1 300 miljoner euro), och att en avsevärd andel av detta belopp har använts för projekt som inte avser avveckling. Parlamentet efterlyser lämpliga åtgärder i detta avseende, särskilt från medlemsstatens sida.

Kärnkraftverket Bohunice

34. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i Bohuniceprogrammet.

35. Europaparlamentet noterar att även om gemenskapsstöd riktats till avveckling av kärnanläggningar, särskilt V1-reaktorer, och till försörjningstrygghet, har den nationella kärnkraftsfonden inte reserverat någon specifikt öronmärkt finansieringskälla för det pågående A1-avvecklingsprojektet.

36. Europaparlamentet noterar avsevärda förseningar i genomförandet av vissa avvecklingsprojekt som återuppbyggnaden av områdets fysiska skyddssystem, projektet för hantering av historiskt avfall samt konstruktionen av det tillfälliga lagret för radioaktivt avfall i Bohunice. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och Slovakien att vidta åtgärder mot förseningarna och undvika att äventyra tidsplanen för avvecklingen.

Kärnkraftverket Kozloduj

37. Europaparlamentet välkomnar att Kozlodujprogrammet generellt har en bra teknisk och finansiell prestanda och att man sett över avvecklingsstrategin för enheterna 1–4, så att den ursprungliga senarelagda avvecklingsstrategin ändrats till en strategi för omedelbar avveckling.

38. Europaparlamentet noterar med oro en rätt hög andel av energiprojekt vid fördelningen av de anslagna offentliga medlen. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av de återstående energiprojekten och lämna en rapport om resultaten. Parlamentet efterlyser en ökning av antalet projekt för avveckling och avfallshantering under den återstående perioden av Kozlodujprogrammet.

39. Europaparlamentet betonar behovet av övergripande administrativ samordning mellan det statliga bolaget för radioaktivt avfall (SERAW) och kärnkraftverket Kozloduj, som nu ansvarar för enheterna 1–2 respektive 3–4. Parlamentet uppmanar Bulgarien att analysera och skyndsamt införa de förbättringsåtgärder som krävs med hänsyn till den delade förvaltningen och/eller att snarast slå samman enheterna 1–4 under en gemensam förvaltning.

40. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till Bulgariens, Litauens och Slovakens regeringar.

• [1]  EUT L 236, 23.9.2003, s. 944.
• [2]  EUT L 236, 23.9.2003, s. 954.
• [3]  EUT L 157, 21.6.2005, s. 29.
• [4]  EUT L 411, 30.12.2006, s. 10.
• [5]  EUT L 131, 23.5.2007, s. 1.
• [6]  EUT L 189, 13.7.2010, s. 9.
• [7]  EUT L 330, 28.11.2006, s. 31.

MOTIVERING

De tre länderna Litauen, Slovakien och Bulgarien hade gamla kärnreaktorer av sovjetisk konstruktion i drift. I enlighet med det multilaterala handlingsprogrammet för G7 som antogs vid G7-mötet i München 1992 konstaterade den internationella gemenskapen att reaktorerna inte kunde uppgraderas till minimisäkerhetsstandarderna till ekonomiskt acceptabla kostnader. I samband med förhandlingarna om anslutning till EU åtog sig de tre länderna att stänga och därefter avveckla kärnreaktorerna på fastställda datum. Som en solidarisk handling åtog sig EU, som insåg att den tidiga stängningen utgjorde en exceptionell finansiell börda, att ge lämpligt finansiellt tilläggsstöd för avvecklingen av dessa reaktorenheter fram till slutet av 2013.

Under föranslutningsperioden gavs stöd till Litauen och Slovakien via Phareprogrammet[1]. Mellan 2004 och 2006 tillhandahölls stöd inom ramen för protokollen till anslutningsakten, och sedan 2007 har rådets förordningar för Litauen[2] och Slovakien[3] säkrat att stödet fortsätter under perioden 2007–2013.

När det gäller Bulgarien under föranslutningsperioden fram till 2007 bidrog EU till avvecklingen av kärnkraftverket Kozloduj via Phareprogrammet. För perioden 2007–2009 tillhandahölls stöd inom ramen för protokollet till anslutningsfördraget (på grundval av den senarelagda avvecklingsstrategi som man då hade valt). 2009 begärde Bulgarien förlängning av finansieringen för att kunna fortsätta med en reviderad strategi för omedelbar avveckling, och rådets förordning[4] garanterar att stödet fortsätter under perioden 2010–2013.

Översikt över det finansiella stödet till medlemsstaterna från 1999 till 2013 (miljoner euro) i enlighet med de grundläggande rättsakterna (faktiska årliga åtaganden justerade enligt inflationen):

	1999-2003	2004-2006	2007-2013	Totalt
Litauen	210	285	837	1332
Slovakien	90	90	423	603
Bulgarien	155	185	510	850
Delsumma	455	560	1770	2785

I slutet av 2009 uppgick de faktiska belopp som anslagits för de tre länderna till 878,5 miljoner euro för Litauen, 363,7 miljoner euro för Slovakien och 567,8 miljoner euro för Bulgarien.

Rättslig grund

I protokoll nr 4 till anslutningsfördraget[5] åtog sig Litauen att stänga enhet 1 vid kärnkraftverket Ignalina före 2005 och enhet 2 senast den 31 december 2009, och att därefter avveckla dessa enheter. Under perioden 2004–2006 skulle gemenskapen ge Litauen ytterligare finansiellt stöd för att främja landets avvecklingsinsatser samt för att hantera konsekvenserna av stängningen och avvecklingen.

Stödet skulle uppgå till 285 miljoner euro för perioden 2004–2006 (320 miljoner euro efter justeringar enligt inflationen).

Medlen var avsedda för att omfatta åtgärder till stöd för avveckling, åtgärder för miljöuppgradering i enlighet med gemenskapslagstiftningen, åtgärder för modernisering av konventionell produktionskapacitet och ersättning av produktionskapacitet samt andra åtgärder som följde av beslutet att stänga och avveckla detta kraftverk och som bidrar till den nödvändiga omstruktureringen, miljöuppgraderingen och moderniseringen av energiproduktionen och överförings- och distributionssektorerna samt till att förbättra energiförsörjningstryggheten och energieffektiviteten i Litauen.

Stödet skulle inbegripa åtgärder för att hjälpa kraftverkets personal att hålla en hög nivå för driftssäkerheten vid kärnkraftverket Ignalina fram till stängningen och under avvecklingen. Stödet till vissa åtgärder i Ignalinaprogrammet kan ha uppgått till ca 100 procent av de totala utgifterna. Unionen åtog sig att ge lämpligt tilläggsstöd från gemenskapen för avvecklingsinsatserna efter 2006 på grundval av samma aspekter och principer.

I protokoll nr 9 till anslutningsakten[6]¹ åtog sig Slovakien att stänga enhet 1 vid kärnkraftverket Bohunice V1 senast den 31 december 2006 och enhet 2 senast den 31 december 2008, och att därefter avveckla dessa enheter. Under perioden 2004–2006 skulle gemenskapen ge Slovakien finansiellt stöd för att främja landets avvecklingsinsatser samt för att hantera konsekvenserna av stängningen och avvecklingen.

Stödet skulle uppgå till 90 miljoner euro för perioden 2004–2006.

Stödet skulle beslutas och genomföras i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 om ekonomiskt stöd till vissa länder i centrala och östra Europa[7].

Besluten om huruvida EU-stödet skulle fortsätta på detta område efter 2006 måste beakta att avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1 måste fortsätta utöver den dåvarande budgetramen och att avvecklingen utgjorde en stor finansiell börda för Slovakien.

I artikel 30 i protokollet om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen[8] fastställs det att Bulgarien slutgiltigt har stängt enheterna 1 och 2 vid kärnkraftverket Kozloduj inför den efterföljande avvecklingen av dessa enheter, och att landet åtar sig att stänga (2006) och därefter avveckla enheterna 3 och 4 i detta kraftverk. Under perioden 2007–2009 skulle gemenskapen ge Bulgarien ekonomiskt stöd för att främja landets avvecklingsinsatser samt för att hantera konsekvenserna av stängningen och avvecklingen av enheterna 1–4 vid kärnkraftverket Kozloduj.

Stödet skulle uppgå till 210 miljoner euro (2004 års priser), som skulle utbetalas i lika stora årliga belopp på 70 miljoner euro (2004 års priser) under perioden 2007–2009.

Stödet var avsett att omfatta åtgärder till stöd för avveckling, åtgärder för miljöuppgradering i enlighet med gemenskapslagstiftningen, åtgärder för modernisering av den konventionella energiproduktionen, överförings- och distributionssektorerna, åtgärder för att förbättra energieffektiviteten, för att sporra användningen av förnybara energikällor och åtgärder för att förbättra energiförsörjningstryggheten i Bulgarien.

2006 och 2007 antog Europeiska rådet en ny förordning för Litauen[9] och Slovakien[10], som utgjorde den rättsliga grunden för EU:s fortsatta stöd till dessa länder. Sedan mitten av 2010 finns det en ny rådsförordning[11] som utgör den rättsliga grunden för ytterligare stöd från EU till Bulgarien under perioden 2010–2013.

Förvaltning, revision och kontroll

EU:s finansiella stöd har gjorts tillgängligt som ett bidrag till den internationella fond för avveckling som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Dessutom har en del av det finansiella stödet till Litauen sedan 2004 också gjorts tillgängligt som direktstöd till landet i syfte att genomföra bestämmelserna enligt artikel 2.4[12] i protokollet till anslutningsakten genom ett nationellt organ (ett centralt projektförvaltningsorgan).

2007 inrättades en förvaltningskommitté för medlemsstaterna för att bistå kommissionen vid genomförandet av stödprogrammen, och kommissionens förfaranden ändrades. Ett samförståndsavtal har undertecknats mellan kommissionen och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, och en gemensam styrkommitté har inrättats med mottagarländerna för att förbättra samordningen av programmet.

Stödprogrammet har varit föremål för regelbundna revisioner och utvärderingar: halvtidsutvärderingen för Litauen och Slovakien (slutfördes 2007), kommissionens internrevisioner av alla tre program 2007, kommissionens och revisionsrättens revision av det centrala programförvaltningsorganet, revisionsrättens revision inför utarbetandet av en förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet (2008) samt revisionsrättens genomförbarhetsstudie avseende en fullständig effektivitetsrevision. Revisionsrätten håller för närvarande på att genomföra effektivitetsrevisioner av alla tre program, och dess särskilda rapport väntas föreligga hösten 2011.

Framtidsperspektiv

Om man mot bakgrund av de framsteg som uppnåtts hittills tittar i riktning mot år 2013, dvs. det år då den nuvarande budgetramen upphör, kan man anta att de största investeringsprojekten har avslutats eller håller på att avslutas, och att de nya organisations- och förvaltningsstrukturerna för avvecklingen har genomförts och tagits i bruk.

Även om förseningarna i programmen ligger nära de gränser där de skulle kunna påverka tidtabellerna för avvecklingen, räknar man för närvarande med att nedläggningen, hanteringen av avfall från avvecklingen och det arbete som kraftverkspersonalen ska utföra har kommit igång 2013.

Kommissionen kommer att ingå sitt sista åtagande 2013, men genomförandet av det arbete som finansieras genom kommissionens åtaganden kommer att fortsätta efter detta datum.

• [1]  Stödprogram för central- och östeuropeiska länder.
• [2]  EUT L 411, 30.12.2006, s. 10.
• [3]  EUT L 131, 23.5.2007, s. 1.
• [4]  EUT L 189; 13.7.2010, s. 9.
• [5]  EUT L 236, 23.9.2003, s. 931.
• [6]  EUT L 236, 23.9.2003, s. 931.
• [7]  EGT L 375, 23.12.1989, s. 11.
• [8]  EUT L 157, 21.6.2005, s. 29.
• [9]  EUT L 411, 30.12.2006, s. 10.
• [10]  EUT L 131, 23.5.2007, s. 1.
• [11]  EUT L 189, 13.7.2010, s. 9.
• [12]  ”The Ignalina Programme shall include measures to support plant personnel in maintaining a high level of operational safety at the Ignalina Nuclear Power Plant in the periods prior to the closure and during the decommissioning of the said reactor units.”

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (1.3.2011)

till budgetkontrollutskottet

över EU-finansieringens effektivitet och ändamålsenlighet vid avveckling av kärnkraftverk i de nya medlemsstaterna
(2010/2104(INI))

Föredragande: Zigmantas Balčytis

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Under anslutningsförhandlingarna gick Litauens, Slovakiens och Bulgariens regeringar med på att, såsom en del av sina anslutningsfördrag, avveckla vissa äldre kärnreaktorer med förutbestämda tidigarelagda datum för nedläggning.

B.  Nedläggningen och den efterföljande avvecklingen av dessa kärnkraftverk innebar en avsevärd finansiell och ekonomisk förlust och en fortsatt börda som de berörda medlemsstaterna inte kunde bära fullt ut.

C. Avvecklingen av kärntekniska anläggningar och hanteringen av deras avfall är en tekniskt komplex operation som kräver betydande finansiella resurser och inbegriper miljömässigt, tekniskt, socialt och finansiellt ansvar.

1.  Europaparlamentet noterar att principen om att förorenaren ska betala bör tillämpas på finansieringen av avvecklingsarbetet och att kärnkraftoperatörerna bör se till att tillräckliga finansiella resurser avsätts under de kärntekniska anläggningarnas produktiva livstid för att täcka framtida avvecklingskostnader. I dessa tre fall kunde emellertid aldrig den nödvändiga finansieringen avsättas, eftersom kärnkraftverken inte fick vara i drift under hela sin livstid på grund av den förtida nedläggningen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att avvecklingarna kan innebära en risk för folkhälsan och miljön om nödvändiga åtgärder inte vidtas i tid och att tillräckliga finansiella resurser därför bör skapas och avsättas när anläggningen är i drift för att garantera att avvecklingen av de kärntekniska anläggningarna utförs i enlighet med gällande säkerhetsstandarder.

3.  Europaparlamentet konstaterar att man inom EU har begränsad erfarenhet av kärnkraftsavveckling och betonar därför att säkerhetsfrågan är av yttersta vikt för avvecklingen av de i förtid nedlagda kärnkraftverken i fråga och att detta ska beaktas i alla framtida beslut av alla inblandade parter.

4.  Europaparlamentet medger att det är viktigt med en sund och transparent förvaltning av finansiella resurser, med lämplig extern övervakning, för att garantera rättvis konkurrens på energimarknaden. Parlamentet rekommenderar transparens och allmänhetens medverkan på detta område. När det gäller tilldelning av kontrakt är det önskvärt att tillämpa ett kriterium för ömsesidighet i gemenskapen till förmån för europeiska företag och då särskilt tillämpa principerna i artikel 58 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling inom olika områden, bland annat energiområdet.

5.  Europaparlamentet understryker att de tre kärnkraftverken måste lägga fram en detaljerad slutlig avvecklingsplan, vilket är absolut nödvändigt för att upprätta en finansieringsplan så att man kan undvika risker och osäkerheter.

6.  Europaparlamentet konstaterar att den förtida avvecklingen har en direkt inverkan på energiresurserna (och deras priser) i de berörda medlemsstaterna. Utvecklandet av alternativa och konkurrenskraftiga energiresurser med låga utsläpp bör främjas för att klara av de negativa konsekvenserna och man bör ta vederbörlig hänsyn till att det behövs lämpliga kompensationsmekanismer för att täcka kostnaderna för avvecklingen och bortskaffandet av avfall fram till det fastställda stadiet då de tre länderna kan bära de återstående kostnaderna själva.

7.  Europaparlamentet betonar att en förstärkt samordning mellan de tre programmen behövs för att säkra en bättre planering av verksamheterna och utbyte av erfarenheter. Europeiska unionen som helhet skulle också kunna dra nytta av denna erfarenhet eftersom reaktorer tas ur tjänst i slutet av sina ekonomiska liv. Därför uppmanar parlamentet alla de inblandade parterna att se till att bästa avvecklingspraxis tillämpas och insamlas och att medlemsstater med kärnkraftverk på bästa sätt använder de erfarenheter och kunskaper som förvärvats.

8.  Med beaktande av de olika strategier som används av medlemsstaterna uppmanar Europaparlamentet kommissionen att undersöka möjliga vägar att harmonisera tillvägagångssätten att finansiera avvecklingen i EU, i syfte att säkra att nödvändiga finansiella resurser finns tillgängliga när de behövs, utan att äventyra säkerheten och försörjningstryggheten under avvecklingsprocessen.

9.  Europaparlamentet anser att om avvecklingsförfarandena ska harmoniseras, bör hänsyn tas till medlemsstaternas relevanta administrativa strukturer, och att förfarandet för resurshantering som sådant bör förenklas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	28.2.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	39 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Robert Goebbels, Fiona Hall, Jacky Hénin, Edit Herczog, Romana Jordan Cizelj, Arturs Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Béla Kovács, Philippe Lamberts, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Herbert Reul, Paul Rübig, Amalia Sartori, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Antonio Cancian, Francesco De Angelis, Françoise Grossetête, Jolanta Emilia Hibner, Ivailo Kalfin, Mario Pirillo, Catherine Trautmann

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	3.3.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Inés Ayala Sender, Andrea Češková, Jorgo Chatzimarkakis, Luigi de Magistris, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Ville Itälä, Iliana Ivanova, Elisabeth Köstinger, Monica Luisa Macovei, Christel Schaldemose, Bart Staes, Georgios Stavrakakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Zuzana Brzobohatá, Derk Jan Eppink, Christofer Fjellner, Monika Hohlmeier, Ivailo Kalfin, Marian-Jean Marinescu, Véronique Mathieu, Barbara Weiler
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Adam Gierek