BETÄNKANDE om en inre marknad för företag och tillväxt

22.3.2011 - (2010/2277(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Cristian Silviu Buşoi

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en inre marknad för företag och tillväxt

(2010/2277(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”På väg mot en inre marknadsakt. Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi. Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans” (KOM(2010)0608),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare[1],

–   med beaktande av professor Mario Montis rapport av den 9 maj 2010 om en ny strategi för den inre marknaden,

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020‑strategin. Innovationsunionen” (KOM(2010(0546),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Smart lagstiftning i Europeiska unionen” (KOM(2010)0543),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”En digital agenda för Europa” (KOM(2010)0245),

–   med beaktande av rapporten om utvärderingen av små och medelstora företags tillträde till marknaderna för offentliga upphandlingar i EU[2],

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU” (KOM(2009)0557),

–   med beaktande av kommissionens rekommendation av den 29 juni 2009 om åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion,

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Offentlig upphandling för en bättre miljö” (KOM(2008)0400),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Tänk småskaligt först – En ’Small Business Act’ för Europa” (KOM(2008)0394),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”En inre marknad för framtidens Europa” (KOM(2007)0724) och kommissionens arbetsdokument ”The single market: review of achievements” (SEK(2007)1521),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Möjligheter, tillgång och solidaritet: mot en ny samhällsvision för tjugohundratalets Europa” (KOM(2007)0726),

–   med beaktande av kommissionens tolkningsmeddelande om tillämpningen av EG-rätten om offentlig upphandling och koncessioner på institutionella offentlig-privata partnerskap (IOPP) (C(2007)6661),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Dags att lägga in en högre växel: Ett nytt partnerskap för tillväxt och sysselsättning” (KOM(2006)0030),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2010 om den inre marknadsakten (SMA),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010, ”Fullbordandet av den inre marknaden för e-handel”[3],

–   med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010, ”Nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling”[4],

–   med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2010, ”Resultattavlan för den inre marknaden”[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2009, ”Förkommersiell upphandling: Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa”[6],

–   med beaktande av sin resolution av den 30 november 2006, ”Dags att lägga in en högre växel – Att skapa ett Europa med företagaranda och tillväxt”[7],

–   med beaktande av kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling (KOM(2011)0015),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd samt yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för regional utveckling och utskottet för rättsliga frågor (A7-0071/2010), och av följande skäl.

A. En inre marknad baserad på fri och rättvis konkurrens är EU:s helt grundläggande mål vad avser ekonomiska reformer och utgör en mycket viktig fördel för Europas konkurrenskraft i den globala ekonomin.

B.  En av den inre marknadens stora fördelar har varit att hindren för rörlighet har avskaffats och de institutionella regleringarna har harmoniserats, vilket har främjat kulturell förståelse, integration, ekonomisk tillväxt och europeisk solidaritet.

C. Det är viktigt att öka förtroendet för den inre marknaden på alla nivåer och att undanröja befintliga hinder för nystartade företag. Tunga administrativa bördor avskräcker nya företagare.

D. Det är viktigt att inremarknadsakten inte består av isolerade åtgärder, utan att alla förslag samverkar för att uppnå ett sammanhängande mål.

E.  Alla företag påverkas av splittringen på marknaden, men små och medelstora företag är särskilt utsatta för de problem som detta medför.

F.  En vanlig uppfattning är att den inre marknaden hittills främst har gynnat de stora företagen, trots att små och medelstora företag är EU:s tillväxtmotor.

G. Bristen på innovation i EU är en viktig orsak till de senaste årens svaga tillväxt. Innovation inom grön teknik är en möjlighet att förena långsiktig tillväxt med miljöskydd.

H. För att vi ska uppnå målen i EU 2020-strategin måste den inre marknaden ge oss förutsättningarna för en smart och hållbar tillväxt för alla. Den inre marknaden bör bli en mer gynnsam miljö för innovation och forskning inom EU:s företag.

I.   Konkurrenspolitiken är ett viktigt verktyg för att göra EU:s inre marknad dynamisk, effektiv och innovativ och för att EU ska kunna bli en konkurrenskraftig aktör på den globala arenan.

J.   Riskkapital är en viktig finansieringskälla för nya och innovativa företag. Det finns hinder för att investera riskkapitalmedel i olika medlemsstater i EU.

K. Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik samt en bredare användning av denna teknik inom EU:s företag är avgörande för vår fortsatta tillväxt.

L.  E-handeln och e-tjänster, även e‑förvaltningstjänster och e-hälsa, är fortfarande underutvecklade på EU-nivå.

M. Postsektorn och främjandet av kompatibilitet och samarbete mellan postsystem och tjänster kan få en betydande inverkan på utvecklingen av en gränsöverskridande e-handel.

N. Det finns regleringshinder för en effektiv tillståndsgivning för upphovsrätter som leder till stor splittring av marknaden för audiovisuella produkter, vilket missgynnar EU:s företag. Både företagen och konsumenterna skulle tjäna på inrättandet av en verklig inre marknad för audiovisuella produkter och tjänster som respekterar Internetanvändarnas grundläggande rättigheter.

O. Förfalskning och piratkopiering försämrar företagens förtroende för e-handeln och ökar splittringen när det gäller regler för skydd av immateriell äganderätt, vilket hindrar innovationen på den inre marknaden.

P.  Skillnader i skattebestämmelser kan skapa stora hinder för gränsöverskridande transaktioner. Den samordning av den nationella beskattningspolitiken som Mario Monti föreslår i sin rapport skulle ge ett stort mervärde till företag och medborgare.

Q. Offentlig upphandling bidrar starkt till att öka den ekonomiska tillväxten, och står för cirka 17 procent av EU:s BNP. Gränsöverskridande upphandlingar utgör endast en liten andel av den totala marknaden för offentliga upphandlingar, trots att detta är en möjlighet för EU:s företag. Små och medelstora företag har fortfarande begränsat tillträde till marknaden för offentliga upphandlingar.

R.  Tjänster är en väsentlig sektor för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen men den inre marknaden för tjänster är fortfarande underutvecklad, särskilt på grund av de luckor och svårigheter som medlemsstaterna har erfarit under genomförandet av tjänstedirektivet.

I.   Inledning

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”På väg mot en inre marknadsakt”. Parlamentet anser att alla tre kapitlen i meddelandet är lika viktiga och att de är sammanlänkade. De bör därför hanteras på ett sammanhängande sätt, utan att de olika frågorna isoleras från varandra.

2.  Europaparlamentet vill särskilt framhålla det åtagande kommissionen gör i meddelandet om att främja nya synsätt för att uppnå hållbar utveckling.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en ekonomisk granskning av EU:s budgetprioriteringar för nästa budgetram och prioritera projekt med europeiskt mervärde som kan öka EU:s konkurrenskraft och integration på forsknings-, kunskaps- och innovationsområdet.

4.  Europaparlamentet understryker, särskilt med tanke på den ekonomiska och finansiella krisen, den inre marknadens betydelse för EU-företagens konkurrenskraft och EU‑ekonomiernas tillväxt och stabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sörja för att det finns tillräckliga resurser för att förbättra genomförandet av bestämmelserna om den inre marknaden och välkomnar den helhetsstrategi som tillämpas i meddelandet. Parlamentet understryker att de olika åtgärder som togs upp i Montis rapport kompletterar varandra. Samstämdheten i rapporten återspeglas emellertid inte fullt ut i inremarknadsakten.

5.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett ambitiöst åtgärdspaket präglat av en tydlig och konsekvent strategi för att främja konkurrenskraften på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att återuppta de idéer som framfördes i Mario Montis rapport, nämligen att man bör främja avreglering och konkurrens och förbättra den skattemässiga och sociala konvergensen.

6.  Europaparlamentet understryker vikten av att förbättra EU:s ekonomiska styrelseformer för att ge företagen sådana ekonomiska villkor att de kan utnyttja fördelarna med den inre marknaden så att de kan växa och bli mer konkurrenskraftiga. Parlamentet anser att denna koppling bör göras uttryckligen inom ramen för inremarknadsakten. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara mycket uppmärksam på konsekvenserna av de allt större ekonomiska skillnaderna mellan EU:s medlemsstater för den inre marknadens interna sammanhållning.

7.  Europaparlamentet betonar att en ambitiös europeisk industripolitik måste antas, vars mål ska vara att stärka realekonomin och uppnå en övergång till en smartare och hållbarare ekonomi.

8.  Europaparlamentet betonar att den europeiska strategins yttre dimension, som även omfattar internationell handel, blir allt viktigare på grund av integrationen av marknaderna. En lämplig yttre strategi kan därför vara verkligt användbar för att skapa hållbar tillväxt, sysselsättning och en starkare inre marknad för företag i enlighet med målen i Europa 2020‑strategin. Parlamentet betonar behovet av att omvandla EU:s handelspolitik till ett verkligt verktyg för hållbar utveckling och fler och bättre arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma en handelspolitik som är förenlig med en stark och sysselsättningsskapande industripolitik.

9.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska unionens politik för den inre marknaden och regional utveckling i hög grad kompletterar varandra och betonar att framsteg med den inre marknaden och vidareutveckling av EU:s regioner är faktorer som påverkar varandra och bidrar till ett Europa som präglas av sammanhållning och konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag som syftar till en fördjupad inre marknad. Parlamentet understryker att en verkligt tillgänglig inre marknad för alla EU‑regioner är en nödvändig förutsättning för fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster, och alltså även för en stark och dynamisk inre marknad. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den viktiga roll som unionens regionalpolitik spelar beträffande infrastrukturutvecklingen och för en konsekvent ekonomisk och social utveckling av regionerna.

II. Allmän utvärdering

A. En innovativ inre marknad

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med de berörda aktörerna anta en konsekvent och balanserad strategi för att främja innovation och dessutom stödja innovativa verksamheter – det bästa sättet att belöna skapande – och skydda de grundläggande rättigheterna, till exempel rätten till integritet och skyddet av personuppgifter.

11. Europaparlamentet stöder kraftfullt inrättandet av ett EU-omfattande patent som är fördelaktigt för små och medelstora företag och ett enhetligt system för patenttvister som gör den inre marknaden till ledare när det gäller innovation och som stärker EU:s konkurrenskraft. Parlamentet betonar att kostnaden för översättning av patent till flera språk kan bromsa upp innovationen på den inre marknaden och att man bör nå en kompromiss om dessa språkaspekter.

12. Europaparlamentet stöder inrättandet av europeiska projektobligationer för att främja den långsiktiga innovationen och skapandet av arbetstillfällen på den inre marknaden, och för att finansiera genomförandet av stora gränsöverskridande infrastrukturprojekt, särskilt inom energi, transport, och telekommunikationer, som stöder den ekologiska omvandlingen av våra ekonomier. Parlamentet understryker att lämpliga riskhanteringsstrukturer måste införas och att full insyn måste råda i alla potentiella ansvarsskyldighetsfrågor.

13. Europaparlamentet påpekar att en väl fungerande energimarknad är en viktig förutsättning för att man ska kunna uppnå större självförsörjning på energiområdet Parlamentet anser att detta bäst kan åstadkommas genom regional klusterbildning liksom genom en diversifiering av försörjningsvägar och energikällor. Parlamentet understryker att infrastrukturen i de östra delarna av Europa bör stärkas så att den når upp till infrastrukturnivån i medlemsstaterna i de västra delarna av Europa. Parlamentet understryker att den inre energimarknaden bör bidra till att upprätthålla energipriser som är överkomliga för såväl konsumenter som företag. Parlamentet anser att det, för att uppnå EU:s klimat- och energimål, krävs en ny strategi för att fastställa lämpliga trösklar för punktskatter på koldioxidutsläpp och energiinnehåll. Parlamentet påpekar att det behövs ytterligare planer och åtgärder för effektiv energianvändning för att åstadkomma betydande energibesparingar. Parlamentet framhåller behovet att främja smarta nät och förnybara energikällor och att uppmuntra lokala och regionala myndigheterna att utnyttja informations- och kommunikationstekniker i sina planer för effektiv energianvändning. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka genomförandet av direktiven om energimärkning, ekodesign, transport, byggnader och infrastruktur, för att se till att gemensamma europeiska bestämmelser tillämpas och genomförs.

14. Europaparlamentet stöder initiativet för produkters miljöavtryck och uppmanar med kraft kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag om inrättande av ett verkligt gemensamt system för kontroll och märkning.

15. För att Europa 2020-strategins ambitiösa mål ska uppnås uppmanar Europaparlamentet kommissionen att främja gränsöverskridande investeringar och upprätta en ram som uppmuntrar till effektiva investeringar av riskkapitalmedel inom den inre marknaden, skyddar investerarna och ger incitament till att dessa medel investeras i hållbara projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att inrätta en europeisk riskkapitalfond som kan investera i ”koncepttest” på ett tidigt stadium och i företagsutveckling innan kommersiella investeringar görs. Parlamentet uppmanar kommissionen att varje år göra en utvärdering av de offentliga och privata investeringsbehoven och hur dessa tillgodoses eller borde tillgodoses inom kommissionens förslag.

16. Europaparlamentet inser betydelsen av offentliga upphandlingar, i synnerhet förkommersiella upphandlingar, och deras funktion när det gäller att stimulera innovationen på den inre marknaden. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att använda sig av förkommersiella upphandlingar för att ge en avgörande skjuts mot nya marknader för nyskapande och miljövänliga produkter samtidigt som de allmännyttiga tjänsternas kvalitet och effektivitet förbättras. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att bättre informera myndigheterna om befintliga möjligheter till offentlig upphandling före saluförandet. Kommissionen uppmanas undersöka hur man kan förenkla gränsöverskridande gemensamma upphandlingar.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina insatser för att slå samman innovationsresurser genom att skapa innovationskluster och vidta åtgärder för att uppmuntra små och medelstora företag att delta i EU:s forskningsprogram. Parlamentet understryker behovet av att forskningsresultat och innovationer sprids och utnyttjas över gränserna.

B. En digital inre marknad

18. Europaparlamentet välkomnar kommissionens föreslagna ändring av direktivet om e‑signaturer i syfte att skapa ett regelverk för gränsöverskridande erkännande och interoperativitet mellan säkra e-autentiseringssystem, och betonar behovet av ömsesidigt erkännande av elektronisk identifiering och autentisering över hela EU. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att lösa problemen med diskriminering av tjänstemottagare på grund av nationalitet eller bosättningsort.

19. Europaparlamentet anser att vitboken om den gemensamma transportpolitiken bör inriktas på förslag om utveckling av hållbara transportsätt, inklusive intermodalitet. Parlamentet betonar vikten av det föreslagna paketet för e-rörlighet, som har målsättningen att genom ny teknik stödja ett effektivt och hållbart transportsystem, särskilt genom användning av integrerade biljettsystem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt genomföra direktivet om intelligenta transportsystem.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att öka företagens och medborgarnas förtroende för e-handel, bland annat genom att säkerställa ett högt konsumentskydd på detta område. Parlamentet understryker att detta skulle kunna ske efter en grundlig utvärdering av direktivet om konsumenträttigheter och en grundlig konsekvensbedömning av alla de politiska alternativ som presenteras i grönboken om europeisk avtalsrätt. Parlamentet påpekar att andra lämpliga åtgärder för att främja e-handel över hela EU vore att förenkla registreringen av gränsöverskridande domäner för nätföretag, förbättra betalningssystemen på nätet och underlätta gränsöverskridande skuldindrivning.

21. Europaparlamentet betonar det helt centrala behovet av att EU:s standardiseringspolitik för informations- och kommunikationsteknik anpassas till den senaste marknadsutvecklingen och politiska utvecklingen så att de europeiska politiska målen om driftskompatibilitet kan uppnås på områden som kräver driftskompatibilitet.

22. Europaparlamentet betonar vikten av att övervinna de befintliga hindren för den gränsöverskridande elektroniska handeln inom EU. Parlamentet påpekar att det krävs en aktiv politik så att medborgarna och företagen fullständigt kan utnyttja detta verktyg, som ger dem högkvalitativa produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser. Parlamentet anser vidare att den elektroniska handeln kan fylla en central funktion under den rådande ekonomiska krisen och att den utgör ett mycket värdefullt bidrag till fullbordandet av den inre marknaden, eftersom den bidrar till att bekämpa ökad ojämlikhet och skydda sårbara konsumenter, konsumenter i avlägset belägna områden och konsumenter med nedsatt rörlighet, låginkomsttagare och små och medelstora företag, som har särskilt mycket att vinna på elektronisk handel.

23. Europaparlamentet understryker möjligheterna för EU:s regioner att spela en viktig roll för att hjälpa kommissionen i dess strävan att skapa en digital inre marknad. Parlamentet betonar i detta sammanhang den vikt som bör fästas vid att använda de medel som står till förfogande för EU:s regioner för att råda bot på deras bristande utveckling när det gäller e‑handel och e-tjänster, som kan vara viktiga källor för framtida tillväxt i regionerna.

24. Europaparlamentet anser att det är viktigt att se till att små och medelstora företag i full utsträckning kan utnyttja möjligheterna med e-handel i EU. Parlamentet beklagar att kommissionen inte kommer att lägga fram ett förslag om ett europeiskt system för tvistlösning på nätet för digitala transaktioner förrän 2012, tolv år efter det att parlamentet efterlyste ett sådant initiativ i september 2000[8].

25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo genomföra det tredje posttjänstdirektivet (2008/6/EG). Parlamentet understryker att för att underlätta en effektiv distribuering och spårning av varor som köpts på nätet, vilket kommer att öka medborgarnas förtroende för gränsöverskridande handel, är det nödvändigt att garantera allmän tillgång till posttjänster av hög kvalitet, undvika social dumpning och främja driftskompabilitet och samarbete mellan postsystem och posttjänster.

26. Europaparlamentet betonar behovet av att inrätta en inre marknad för audiovisuella produkter på nätet genom att främja öppna IKT-standarder, och att stödja innovation och kreativitet genom effektiv förvaltning av upphovsrätter, bland annat inrättandet av ett EU‑omfattande tillståndssystem, där ambitionen är att garantera att konsumenterna får bredare och mer rättvis tillgång till kulturella varor och tjänster, att rättighetsinnehavarna får lämplig ersättning för sina alster och att Internetanvändarnas grundläggande rättigheter respekteras. Parlamentet understryker att man behöver anpassa den lagstiftningen om immateriella rättigheter som finns på nätet till den som finns utanför nätet och därigenom öka konsumenternas och företagens förtroende för e-handel.

27. Europaparlamentet påpekar att kampen mot piratkopiering på nätet måste skärpas för att skydda upphovsmännen samtidigt som man respekterar konsumenternas grundläggande rättigheter. Parlamentet påpekar att aktörer och medborgare måste på lämpligt sätt informeras om följderna av varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Parlamentet välkomnar kommissionens planerade initiativ för att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning, i synnerhet de lagförslag som ska läggas fram under 2011 i syfte att anpassa regelverket till de nya Internet-utmaningarna och för att stärka tullmyndigheternas åtgärder på detta område. Parlamentet vill här peka på de synergieffekter som skulle kunna uppnås tillsammans med den planerade handlingsplanen för en stärkt marknadsövervakning inom EU.

28. Europaparlamentet understryker också att skyddet och tillämpningen av immateriella rättigheter bör ske i ett bredare perspektiv genom att man beaktar konsumenternas och EU-medborgarnas rättigheter och behov på ett sätt som inte strider mot EU:s övriga interna eller externa politik, till exempel främjande av informationssamhället, utbildning, hälso- och sjukvård, utveckling i tredjeländer och biologisk och kulturell mångfald på internationell nivå.

C. En företagsvänlig inre marknad

29. Europaparlamentet betonar behovet av ett effektivt genomförande och slutförande av paketet för finansiell tillsyn när det gäller att få till stånd en hållbar inre marknad. Kommissionen uppmanas att göra en utvärdering för att se till att detta genomförande äger rum i hela EU, och att offentliggöra en jämförelsetabell varje år. I detta syfte bör man främja de bästa metoderna bland de nationella och europeiska tillsynsmyndigheterna.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra små och medelstora företags tillträde till kapitalmarknaderna genom att förenkla flödet av tillgänglig information om olika finansieringsmöjligheter inom EU, t.ex. via konkurrens- och innovationsprogrammet och Europeiska investeringsfonden, samt genom att göra finansieringsförfarandena enklare, snabbare och mindre byråkratiska. För det syftet rekommenderar parlamentet ett mer helhetsinriktat perspektiv på tilldelningen av medel, inte minst för att stödja övergången till en mer hållbar ekonomi.

31. Europaparlamentet anser att den europeiska bankmarknadens pluralistiska struktur spelar en viktig roll när det gäller att tillgodose de små och medelstora företagens finansieringsbehov. Mångfalden av rättsliga modeller och affärsmål förbättrar tillträdet till finansiering.

32. Europaparlamentet framhåller de små och medelstora företagens och mikroföretagens ekonomiska betydelse för EU-ekonomin. Parlamentet betonar att den princip om att prioritera småskalighet som förespråkas i initiativet till förmån för små och medelstora företag (Small Business Act) måste genomföras på lämpligt sätt och stöder kommissionens åtgärder för att undanröja onödiga administrativa börder för små och medelstora företag. Parlamentet anser att små och medelstora företag med en särskild tillväxtpotential, höga löner och goda arbetsförhållanden bör stödjas, och efterlyser en differentiering inom ramen för småföretagsakten så att den kan bringas i överensstämmelse med Europa 2020-strategin.

33. Europaparlamentet uppmärksammar de lokala företagens betydelse för sociala band, sysselsättning och dynamik i missgynnade områden, särskilt i stadsområden med problem eller glesbefolkade områden. Parlamentet kräver att de ska få ett relevant stöd inom ramen för unionens regionalpolitik.

34. Europaparlamentet betonar att de små och medelstora företagens kapacitet måste stärkas när det gäller projektutformning och förslagsskrivning, bland annat genom tekniskt stöd och lämpliga utbildningsprogram.

35. Europaparlamentet uppmanar till antagande av en stadga för europeiska privata företag för att underlätta små och medelstora företags etablering och gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden.

36. Europaparlamentet anser att aktieinvesterare kommer att vara mer benägna att finansiera startfasen för småföretag och mikroföretag om det finns effektivare utträdesmöjligheter genom nationella eller EU-omfattande tillväxtbörser, som inte fungerar på lämpligt sätt för närvarande.

37. Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att fullständigt genomföra lagstiftningspaketet om varor.

38. Europaparlamentet framhåller vikten av sammankopplade företagsregister och uppmanar kommissionen att utarbeta ett tydligt regelverk som garanterar att uppgifterna i sådana företagsregister är fullständiga och korrekta.

39. Europaparlamentet inser att detaljhandelssektorn i hög grad bidrar till tillväxt och nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa ett förslag om en europeisk handlingsplan för detaljhandelssektorn i inremarknadsakten, där man kartlägger och hanterar de många problem som detaljhandlare och leverantörer ställs inför på den inre marknaden. Parlamentet anser att handlingsplanen bör bygga på slutsatserna från dess pågående arbete med förslaget om en ”effektivare och mer rättvis detaljhandelsmarknad”.

40. Europaparlamentet betonar vikten av att undanröja onödiga skattehinder, administrativa hinder och rättsliga hinder för gränsöverskridande verksamhet och anser att det behövs en tydligare momsram och tydligare rapporteringskrav för företag för att främja hållbara produktions- och konsumtionsmönster, begränsa anpassningskostnaderna, bekämpa momsbedrägeri och stärka EU-företagens konkurrenskraft.

41. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att offentliggöra en grönbok om företagsstyrning och att inleda ett offentligt samråd om företagens information om sociala, miljömässiga och människorättsliga aspekter när det gäller investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag om privata investeringar för att skapa effektiva incitament för långsiktiga, hållbara och etiska investeringar, att förbättra samordningen av politiken för företagsbeskattning och att främja företagens sociala ansvar.

42. Europaparlamentet välkomnar översynen av direktivet om energibeskattning – som bör återspegla klimatförändringsmålen bättre – förutsatt att skattebördan inte blir orimlig för utsatta konsumenter.

43. Europaparlamentet välkomnar varmt kommissionens initiativ till ett direktiv om införande av ett gemensamt konsoliderat skatteunderlag för bolagsbeskattning och betonar att detta skulle kunna leda till såväl minskad skatteflykt och skatteundandragande som ökad insyn och jämförbarhet mellan skattesatser för bolag, och därmed minska hindren för gränsöverskridande verksamhet.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra offentliga upphandlingsförfaranden mer effektiva och mindre byråkratiska i syfte att uppmuntra EU-företag att delta i gränsöverskridande offentliga upphandlingar. Parlamentet betonar att ytterligare förenklingar behövs, särskilt för små lokala och regionala myndigheter, och för att förbättra tillträdet till offentlig upphandling för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla uppgifter om graden av insyn i den offentliga upphandlingen och att säkra ömsesidighet med andra industriländer och viktiga tillväxtekonomier. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka nya sätt att förbättra de europeiska företagens tillträde till offentliga upphandlingsmarknader utanför EU, för att säkra lika villkor för både europeiska och utländska företag som konkurrerar om offentliga kontrakt.

45. Europaparlamentet föreslår mer allmänt att framtida handelsavtal som unionen förhandlar fram bör innehålla ett kapitel om hållbar utveckling som bygger på principerna för företagens sociala ansvar i enlighet med definitionen i 2010 års uppdatering av OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka samordningen mellan åtgärder för små och medelstora företag på nationell och internationell nivå samt att synliggöra och främja små och medelstora företag med handelspotential. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör göra mer för att uppmuntra de små och medelstora företagens utnyttjande av befintliga initiativ och verktyg, till exempel databasen över marknadstillträde och exportrådgivningstjänsten.

47. Europaparlamentet anser att kommissionen bör förbättra sina insatser för att underlätta gränsöverskridande bankverksamhet genom att undanröja alla hinder för användning av konkurrerande system för clearing och avveckling och genom att införa gemensamma regler för värdepappershandel.

48. Europaparlamentet anser att kommissionen bör stödja ett europeiskt kunskapsutbyte varigenom små och medelstora företag kan dra nytta av de kunskaper som finns i större företag, vilket skulle främja synergieffekter och mentorskap.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till revidering av redovisningsdirektiven för att undvika en kostsam och ineffektiv överreglering, i synnerhet vad de små och medelstora företagen anbelangar, så att deras konkurrenskraft och tillväxtpotential kan utnyttjas bättre.

D. En inre marknad för tjänster

50. Europaparlamentet betonar att tjänstedirektivet måste genomföras fullständigt och ordentligt och att helt operativa gemensamma kontaktpunkter måste inrättas som gör det möjligt att slutföra förfaranden och formaliteter på nätet, vilket betydligt kan minska företagens operationella kostnader och ge den inre marknaden för tjänster ett uppsving. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta och gå vidare med utvecklingen av den inre marknaden för tjänster med utgångspunkt i processen för ömsesidig utvärdering. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt satsa på att utveckla den inre marknaden för tjänster på nätet.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja utvecklingen av sektorn för företagstjänster och att vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder för att skydda företag, särskilt små och medelstora företag, från större företags otillbörliga affärsmetoder inom detaljhandeln. Parlamentet uppmanar kommissionen att definiera ”uppenbart otillbörliga affärsmetoder” i detaljhandelssektorn, i samråd med intressenterna, och att föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra otillbörliga affärsmetoder rörande konkurrens och avtalsfrihet. Parlamentet erinrar om sin resolution av den 16 december 2008 om vilseledande katalogföretag[9] och uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ett förslag för att motarbeta de bedrägliga metoder som tillämpas av vilseledande katalogföretag.

52. Europaparlamentet anser att varje lagförslag om tjänstekoncessioner bör innehålla ett regelverk som säkerställer insyn och effektivt rättsligt skydd för såväl ekonomiska aktörer som upphandlande myndigheter över hela EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att den innan den föreslår någon lagstiftning lägger fram bevis för att de allmänna principerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (icke-diskriminering, likabehandling och insyn) inte tillämpas på ett tillfredsställande sätt på tjänstekoncessioner.

53. Europaparlamentet välkomnar Europeiska kommissionens avsikt att föreslå en lagstiftningsreform för standardiseringsramen som även omfattar tjänster. Parlamentet framhåller att en standardiseringsram för tjänster skulle bidra till ett fullbordande av den inre marknaden, där så visat sig vara motiverat, och att framför allt de små och medelstora företagens behov måste beaktas fullt ut. Parlamentet erkänner produktstandardernas roll när det gäller att få till stånd en väl fungerande europeisk inre marknad, och ser standarderna som ett avgörande redskap för att uppnå hållbara varor och tjänster av hög kvalitet för konsumenter och företag. Parlamentet efterlyser åtgärder för insyn, minskade kostnader och ökad delaktighet för berörda parter.

54. Europaparlamentet understryker, i syfte att främja regionernas konkurrenskraft, vikten av en ”smart specialisering” av regioner. Parlamentet anser att EU:s inre marknad bara komma till sin rätt i sin helhet om alla aktörer och regioner – häribland små och medelstora företag i alla branscher inklusive den offentliga sektorn, den sociala ekonomin och medborgarna själva – är delaktiga. Vidare anser parlamentet att inte bara några få högteknologiska områden bör delta, utan alla EU:s regioner och varje medlemsstat, som var och en fokuserar på sina egna styrkeområden (”smart specialisering”) i Europa.

55. Europaparlamentet betonar hur viktig den inre marknadens externa dimension är, i synnerhet lagstiftningssamarbetet med de viktigaste handelspartnerna på både bilateral och multilateral nivå, i syfte att göra reglerna mer enhetliga, bidra till att tredjeländernas system betraktas som likvärdiga och se till att internationella standarder tillämpas i högre utsträckning. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att granska de befintliga avtal med tredje parter som innebär att inremarknadsinslag utvidgas till att även gälla utanför den inre marknadens gränser, med avseende på avtalens effektivitet när det gäller att säkra rättssäkerhet för potentiella förmånstagare.

III. Huvudprioriteringar

Skapande av ett EU-patent och ett enhetligt system för patenttvister

56. Europaparlamentet betonar att inrättandet av EU-patentet och ett enhetligt system för patenttvister samt ett förbättrat system för hantering av upphovsrätten är nödvändigt för att stödja innovation och kreativitet på den inre marknaden (inremarknadsaktsförslagen nr 1 och 2).

Finansiering av innovation

57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vederbörligen beakta innovationens betydelse för stark och mer hållbar tillväxt, och för skapandet av nya arbetstillfällen, och se till att innovationen får ordentlig finansiering, i första hand genom att inrätta europeiska projektobligationer, särskilt inom områden för energi, transport och telekommunikationer, till stöd för den ekologiska omvandlingen av våra ekonomier, och genom ett regelverk som uppmuntrar riskkapitalfonder att investera på ett effektivt sätt i hela EU. Parlamentet understryker att man bör införa incitament för långsiktiga investeringar i innovativa och sysselsättningsskapande sektorer (inremarknadsaktsförslagen nr 15 och 16).

Åtgärder för att stimulera e-handeln

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att öka företagens och konsumenternas förtroende för e-handel och stimulera dess utveckling på den inre marknaden. Parlamentet understryker att detta kräver en EU-handlingsplan mot varumärkesförfalskning och piratkopiering och ett ramdirektiv om förvaltning av upphovsrätt (inremarknadsaktsförslagen nr 2, 3 och 5).

Åtgärder för att förbättra små och medelstora företags deltagande på den inre marknaden

59. Europaparlamentet understryker att ytterligare åtgärder krävs för att göra den inre marknaden till en bättre miljö för små och medelstora företag. Parlamentet anser bl.a. att åtgärder bör vidtas för att förbättra deras tillträde till kapitalmarknader, undanröja administrativa hinder och skattehinder för deras gränsöverskridande verksamhet genom att anta tydligare momsregler och ett gemensamt konsoliderat skatteunderlag för bolagsbeskattning, samt se över ramen för offentlig upphandling i syfte att göra de offentliga upphandlingsförfarandena flexiblare och mindre byråkratiska (inremarknadsaktsförslagen nr 12, 17, 19 och 20).

Åtgärder för att rationalisera offentliga upphandlingsförfaranden

60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över lagstiftningen om offentlig upphandling och offentlig-privata partnerskap och därmed lägga grunden till smart och hållbar tillväxt för alla på den inre marknaden och till gränsöverskridande offentlig upphandling. Parlamentet understryker behovet av en tydligare ram som garanterar rättssäkerheten för såväl ekonomiska aktörer som upphandlande myndigheter. Parlamentet uppmanar starkt medlemsstaterna att använda sig av förkommersiell offentlig upphandling för att stimulera marknaden för innovativ och miljövänlig teknik. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att säkra ömsesidighet med andra industriländer och viktiga tillväxtekonomier inom området offentlig upphandling (inremarknadsaktsförslagen nr 17 och 24).

61. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  Antagna texter, P7_TA(2010)0186.
• [2]  Internet: http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/business-environment/files/smes_access_to_public_procurement_final_report_2010_en.pdf
• [3]  Antagna texter, P7_TA(2010)0320.
• [4]  Antagna texter, P7_TA(2010)0173.
• [5]  EUT C 349 E, 22.10.2010, s. 25.
• [6]  EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 10.
• [7]  EUT C 316 E, 22.12.2006, s. 378.
• [8]  Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT C 146, 17.5.2001, s.101).
• [9]  EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 17.

MOTIVERING

I oktober 2010 antog kommissionen meddelandet ”På väg mot en inre marknadsakt” för att få en nystart på den inre marknaden. I den första delen av meddelandet föreslår kommissionen ett antal åtgärder som ska skapa en dynamisk, hållbar och rättvis tillväxt för företag.

I dag har Europa blivit den största ekonomin i världen. Den inre marknaden är hörnstenen för både företag och konsumenter, men den kan ge mer tillväxt och arbetstillfällen, och den har ännu inte uppnått sin fulla potential. Särskild uppmärksamhet bör ges åt små och medelstora företag, som har det största utrymmet för vidareutveckling och ökad sysselsättning. Därför är det ytterst viktigt att uppmuntra en hållbar ekonomisk tillväxt.

Den inre marknaden och de företag som verkar inom den är oerhört viktiga för EU‑ekonomiernas tillväxt i framtiden. I detta förslag till betänkande anger vi vilka prioriterade åtgärder som bör vidtas för att bygga en starkare inre marknad som bättre tillgodoser EU-företagens behov och som skulle generera en starkare tillväxt än tidigare. Föredragandens prioriteringar är uppdelade i fyra grupper och syftar till att förvandla den inre marknaden till en innovativ och företagsvänlig miljö, grundad på en digital ekonomi där det förekommer en verkligt fri rörlighet för tjänster.

En välfungerande inre marknad för tjänster har en viktig tillväxtpotential och därmed en stor potential för vår ekonomiska återhämtning. Endast genom en hållbar tillväxt kan vi se till att det skapas varaktiga arbetstillfällen. Ytterligare åtgärder bör vidtas för att säkra ett korrekt genomförande av tjänstedirektivet (med särskild inriktning på Internettjänster) och av direktivet om yrkeskvalifikationer. Dessutom behöver man analysera idén om ett inrättande av EU‑omfattande yrkeskort där detta är tillämpligt, med tanke på vilken potential dessa kort har när det gäller att öka EU-medborgarnas rörelsefrihet och förenkla rekryteringsförfarandena för EU:s företag.

Andra viktiga åtgärder som bör vidtas på det här området är att skapa ett lämpligt regelverk för tjänstekoncessioner och att se till att reformen av standardiseringsramen även inbegriper tjänster.

EU behöver en digital inre marknad för att förbättra sin konkurrenskraft och främja tillväxten. Detta är också nödvändigt för att EU ska komma ikapp andra länder i världen som har utvecklats snabbare än Europa mot en digital ekonomi.

E-handeln har en stor potential att öka den gränsöverskridande handeln. Kommissionen bör ytterligare förtydliga regelverket för e-handel och undanröja skillnader i nationella bestämmelser som står i vägen för e-handeln. Det är nödvändigt att främja e-handeln och öka förtroendet för den, inte bara bland konsumenter, utan även bland företag, som ibland är ovilliga att använda sig av den. Därför är det viktigt att harmonisera avtalsrätten i de fall detta är möjligt samt att underlätta gränsöverskridande skuldindrivning.

E-förvaltningstjänsterna bör utvecklas ytterligare, eftersom företagen genom att använda sig av förfaranden på Internet när de behöver kommunicera med myndigheterna skulle kunna minska sina operationella kostnader, vilket är en viktig del av deras konkurrenskraft. Därför är förslagen om ömsesidigt erkännande av elektronisk identifiering och autentisering och om revidering av direktivet om elektroniska signaturer oerhört viktiga.

Den inre marknaden bör gynna alla företag, men särskild tonvikt bör läggas på de små och medelstora företagen, eftersom denna kategori av företag har ännu svårare att till fullo utnyttja den inre marknadens möjligheter. De små och medelstora företagen är EU:s tillväxtmotor och står för en stor del av sysselsättningen. De har dock stora problem med att utöka sin verksamhet och att vara innovativa, eftersom de har svårt att finansiera sådana projekt. De blir dessutom mindre dynamiska på grund av den administrativa bördan, som måste minskas. De små och medelstora företagens svårigheter att finansiera sig själva på kapitalmarknaderna måste tas itu med, och kommissionen gör rätt i att betona detta.

EU bör också vidta betydande åtgärder för att förbättra de små och medelstora företagens synlighet hos investerarna. Små och medelstora företag behöver också bättre tillgång till information, och kommunikationen med dem måste förbättras. Små och medelstora företag bör vara medvetna om den inre marknadens möjligheter och om de finansiella instrument som EU tillhandahåller dem. Dessutom skulle man kunna göra det lättare för små och medelstora företag att vara innovativa, och det skulle vara viktigt att förbättra deras förmåga att delta i forskningsprogram.

Innovationen behöver främjas, inte bara i små och medelstora företag, utan i alla företag. Därför är kommissionens förslag om att skapa projektobligationer som utfärdas av den privata sektorn avgörande för att företagen ska kunna anskaffa medel. Kommissionen bör se till att de förfaranden som inrättas för att använda dessa nya finansiella instrument även är anpassade för små och medelstora företag.

För att förbättra EU-företagens innovationsförmåga behöver EU dessutom ett effektivt regelverk för riskkapital, som är en av de viktigaste finansieringskällorna för innovativa nystartade företag som kommer att generera ett högt mervärde. Därför är det viktigt att skapa ett regelverk för att göra det möjligt att investera riskkapitalmedel i vilken medlemsstat som helst. EU kommer inte att kunna inrikta sig på innovativa sektorer om man inte vidtar några ytterligare åtgärder för att se till att den inre marknaden också fungerar för riskmarknaden.

I betänkandet diskuteras även gränsöverskridande upphandlingar, som är av stort intresse både för EU:s företag och offentliga myndigheter. Offentliga upphandlingar står för 17 procent av EU:s BNP för varor, entreprenader och tjänster varje år. I det hårda ekonomiska klimat som råder för närvarande är det viktigt att se till att pengarna används på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

EU:s medlemsstater bör satsa på att uppmuntra offentliga upphandlingar av innovativa och miljövänliga produkter och tjänster. De gränsöverskridande offentliga upphandlingarna utgjorde inte mer än 1,5 procent av alla tilldelade upphandlingskontrakt 2009. Trots alla betydande insatser på den inre marknaden finns det fortfarande utrymme för att öka den elektroniska upphandlingen och användningen av Internet för att göra gränsöverskridande inköp mer framgångsrika. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot förkommersiella upphandlingar och gemensamma upphandlingar.

De små och medelstora företagens andel i upphandlingar över gränsvärdet är 18 procent lägre än deras totala andel i ekonomin. Mikroföretag och små företag ligger betydligt lägre om man jämför med deras faktiska roll i realekonomin. Bättre tillgång till information och en lösning på problemet med begränsad teknisk och finansiell kapacitet skulle göra informationsutbytet mellan upphandlare och potentiella leverantörer betydligt mer effektivt.

Sist men inte minst är det också ytterst viktigt med skattemässiga åtgärder. Samordningen av skattepolitiken och införandet av ett gemensamt konsoliderat skatteunderlag för bolagsbeskattning skulle göra den inre marknaden till en bättre miljö för europeiska företag. Dess fördel skulle bestå i att den ger EU:s företag större insyn och underlättar jämförelsen mellan de olika bolagsskattesatser som tillämpas i medlemsstaterna.

Å andra sidan är detta inte det enda hindret för företag som vill bedriva verksamhet över nationsgränserna. Föredraganden stöder inrättandet av en ny momsstrategi som kommer att förtydliga och anpassa ramen till de nya förhållandena i EU:s ekonomier, vilket skulle gynna EU-företagens konkurrenskraft. Reglerna om rapporteringskrav bör särskilt uppmärksammas, eftersom de ofta utgör en stor börda för företagen och ett hinder för gränsöverskridande verksamhet.

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (3.3.2011)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över en inre marknad för företag och tillväxt
(2010/2277(INI))

Föredragande: Josefa Andrés Barea

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att den europeiska strategins yttre dimension, som även omfattar internationell handel, blir allt viktigare på grund av integrationen av marknaderna. En lämplig yttre strategi kan därför vara verkligt användbar för att skapa hållbar tillväxt, sysselsättning och en starkare inre marknad för företag i enlighet med målen i Europa 2020‑strategin.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av samstämmighet mellan unionens interna och externa politik och dess övergripande mål, och vidhåller att målen för den externa handelspolitiken måste utgå från målen för den interna politiken. Parlamentet betonar att en sådan samstämmighet bör eftersträvas inom ramen för multilaterala och bilaterala handelsavtal med hjälp av förhandsbedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling och periodiska efterhandsutvärderingar. Likaså bör klausuler om mänskliga rättigheter och socialt och miljömässigt ansvar samt deras genomförande skrivas in i avtalen, tillsammans med proportionella åtgärder vid överträdelse. Parlamentet betonar att syftet med internationella handelsavtal också bör vara att harmonisera regler och normer, särskilt för små och medelstora företag.

3.  Europaparlamentet anser att stärkandet av den europeiska inre marknaden förutsätter att man gör framsteg i införandet av miniminormer och bedriver ett nära samarbete i fråga om bolagsbeskattning för EU‑baserade företag och deras verksamhet i handelspartnerländer.

4.  Europaparlamentet upprepar att efterlevnad av stränga europeiska och internationella normer är avgörande för sociala framsteg, konsumentskydd och hållbar ekonomisk tillväxt. För att EU:s företag ska kunna konkurrera på lika villkor internationellt bör även EU:s handelspartner följa och genomföra reglerna, eftersom bristande efterlevnad är en sådan överträdelse av de internationella förpliktelserna som allvarligt hindrar den inre marknaden från att fungera.

5.  Europaparlamentet är oroat över den inverkan som handelsavtal som ingås inom ramen för allmänna tjänstehandelsavtalet, leveranssätt 4, kan ha på de europeiska arbetsmarknaderna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att innan man ingår handelsavtal genomföra en konsekvensanalys med medverkan av arbetsmarknadens parter på EU-nivå och nationell nivå.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att omvandla EU:s handelspolitik till ett verkligt verktyg för hållbar utveckling och fler och bättre arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma en handelspolitik som är förenlig med en stark och sysselsättningsskapande industripolitik.

7.  Europaparlamentet understryker vikten av att med alla rättsliga medel bekämpa immaterialrättsintrång för att främja innovation och konkurrenskraft inom EU. Internationellt skydd av immateriella rättigheter, särskilt varumärken och geografiska beteckningar, är nämligen avgörande inte bara för att främja innovation utan också för att trygga sysselsättningen för EU:s medborgare inom de många av EU:s verksamhetssektorer som riskerar att drabbas av immaterialrättsintrång och piratkopiering. Parlamentet efterlyser innovativa strategier för upphovsrättsskydd i den digitala eran där grundläggande rättigheter, sekretess och nätneutralitet respekteras fullt ut.

8.  Europaparlamentet understryker också att skyddet och tillämpningen av immateriella rättigheter bör ske i ett bredare perspektiv genom att man beaktar konsumenternas och EU-medborgarnas rättigheter och behov på ett sätt som inte strider mot EU:s övriga interna eller externa politik, till exempel främjande av informationssamhället, utbildning, hälso- och sjukvård, utveckling i tredjeländer och biologisk och kulturell mångfald på internationell nivå.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med berörda aktörer anta en konsekvent och balanserad strategi för att främja innovation och dessutom stödja innovativa verksamheter – det bästa sättet att belöna skapande – och skydda de grundläggande rättigheterna, till exempel rätten till integritet och skyddet av personuppgifter.

10. Europaparlamentet anser att det är viktigt att, särskilt för små och medelstora företag, säkra symmetri och insyn i offentliga upphandlingsförfaranden med industriländer och viktiga tillväxtekonomier, detta med full respekt för särskild och differentierad behandling av utvecklingsländer och upphandlingspolitikens många olika funktioner. Det är också viktigt att garantera säkerhet och förutsägbarhet i samband med investeringar. Parlamentet betonar att det finns vissa fördelar med att integrera världsmarknaderna, men är medvetet om att internationella företag i vissa fall har kränkt de mänskliga rättigheterna och arbetstagarnas rättigheter och vållat skador på miljön. Parlamentet påpekar att företagen har skyldigheter och kräver att en klausul om företagens sociala ansvar ska skrivas in i handelsavtalen.

11. Europaparlamentet anser också att EU i sin framtida investeringspolitik måste främja sådana investeringar som är hållbara, respekterar staternas rätt att lagstiftningsvägen slå vakt om det allmänna intresset och främjar goda arbetsförhållanden i de företag som det investeras i.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka samordningen mellan åtgärder för små och medelstora företag på nationell och internationell nivå samt att synliggöra och främja små och medelstora företag med handelspotential. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör göra mer för att uppmuntra de små och medelstora företagens utnyttjande av befintliga initiativ och verktyg, till exempel databasen över marknadstillträde och exportrådgivningstjänsten.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga en stark tonvikt på järnvägsnät när det gäller transport av personer och transport av varor som är föremål för handel både på den inre marknaden och i grannländerna.

14. Europaparlamentet konstaterar att multinationella företag och deras dotterbolag är nyckelaktörer i den ekonomiska globaliseringen och den internationella handeln och att de multinationella företagen enligt de tio principerna i FN:s globala överenskommelse (Global Compact) uppmanas att inom sina intressesfärer anta, stödja och förverkliga en rad grundläggande värden på områdena mänskliga rättigheter, arbetsnormer, miljö och korruptionsbekämpning. Parlamentet konstaterar också att bristande efterlevnad av den gällande lagstiftningen i ett tredjeland där ett EU-företag, oavsett storlek, bedriver verksamhet utgör en överträdelse eller ett brott som skadar arbetstagarna i det berörda tredjelandet. Sådana överträdelser kan om de är ihållande och inte lagförs leda till att det sprids mindre stränga normer för arbete, miljö och skatter, vilket även drabbar EU:s arbetstagare negativt. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att direktivet om utstationering av arbetstagare inte får leda till att det skapas två klasser av medborgerliga rättigheter inom ett och samma företag eller på en och samma plats.

15. Europaparlamentet föreslår mer allmänt att framtida handelsavtal som unionen förhandlar fram bör innehålla ett kapitel om hållbar utveckling som bygger på principerna för företagens sociala ansvar i enlighet med definitionen i 2010 års uppdatering av OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	3.3.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	17 0 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laima Liucija Andrikienė, Daniel Caspary, Christofer Fjellner, Metin Kazak, David Martin, Vital Moreira, Cristiana Muscardini, Niccolò Rinaldi, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Keith Taylor, Paweł Zalewski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Josefa Andrés Barea, George Sabin Cutaş, Béla Glattfelder, Elisabeth Köstinger, Georgios Papastamkos, Carl Schlyter, Jarosław Leszek Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Derk Jan Eppink, Eider Gardiazábal Rubial, Kartika Tamara Liotard

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (16.2.2011)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över en inre marknad för företag och tillväxt
(2010/2277(INI))

Föredragande: Diogo Feio

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. En välfungerande och integrerad inre marknad som syftar till att främja den fria rörligheten för tjänster – däribland lösningar på områdena e-lärande och e-handel – är av avgörande betydelse för såväl företag, framför allt små och medelstora företag, som konsumenter, och därmed även för tillväxten, konkurrenskraften och skapandet av arbetstillfällen inom EU i en globaliserad värld, samt för EU:s medborgare eftersom den bidrar till bättre tillgång till grundläggande produkter och tjänster.

B.  Åtgärder som medför en minskning av de administrativa bördorna, användning av e‑administration och full respekt för EU:s strategi för bättre lagstiftning är en förutsättning för att företag – särskilt små och medelstora företag, som är den viktigaste motorn för tillväxten inom EU – ska kunna komma i åtnjutande av den inre marknadens alla fördelar, bidra till att skapa arbetstillfällen och avsätta medel till forskning, utveckling och innovation, med full respekt för sociala och miljörelaterade normer och bestämmelser och en garanterad hög konsumentskyddsnivå, samt bidra till en adekvat omfördelning av välståndet.

C. Europa 2020-strategins mål och småföretagsakten bör integreras till fullo och ligga till grund för all politik som rör den inre marknaden.

D. Konkurrenspolitiken är ett viktigt verktyg för att göra EU:s inre marknad dynamisk, effektiv och innovativ och för att EU ska kunna bli en konkurrenskraftig aktör på den globala arenan.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att återuppta de idéer som framfördes i Mario Montis rapport, nämligen att man bör främja avreglering och konkurrens och förbättra den skattemässiga och sociala konvergensen.

2.  Europaparlamentet understryker att de olika åtgärder som togs upp i Montis rapport kompletterar varandra. Samstämdheten i rapporten återspeglas emellertid inte fullt ut i inremarknadsakten.

3.  Europaparlamentet understryker att antagandet av dessa åtgärder är av avgörande betydelse när det gäller att övervinna de hinder som för närvarande finns på nationell och europeisk nivå.

4.  Europaparlamentet välkomnar inremarknadsakten som initiativ, balansen mellan de ekonomiska, sociala och styrelserelaterade målen och framför allt tanken om att bringa småföretagsakten i överensstämmelse med Europa 2020-strategin.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma behoven hos små och medelstora företag, som är de största arbetsgivarna i EU, med full respekt för sociala och miljörelaterade normer och bestämmelser och en garanterad hög konsumentskyddsnivå, genom att

a)  underlätta de små och medelstora företagens tillträde till kapitalmarknaderna och därigenom dels möjliggöra investeringar i forskning, utveckling och innovation, dels stimulera den europeiska exporten,

b)  förenkla de små och medelstora företagens skyldigheter vad avser redovisning och information och minska de administrativa bördorna,

c)  särskilt ta hänsyn till de små och medelstora företagens beroendeförhållande gentemot de stora företag som de är underleverantörer till och utvärdera argumenten för eventuella specifika åtgärder som återspeglar konsekvenserna av detta beroendeförhållande.

6.  Europaparlamentet understryker vikten av att förbättra EU:s ekonomiska styrelseformer för att ge företagen sådana ekonomiska villkor att de kan utnyttja fördelarna med den inre marknaden så att de kan växa och bli mer konkurrenskraftiga. Parlamentet anser att denna koppling bör göras uttryckligen inom ramen för inremarknadsakten.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av ett effektivt genomförande och slutförande av paketet för finansiell tillsyn när det gäller att få till stånd en hållbar inre marknad. Kommissionen uppmanas att göra en utvärdering för att se till att detta genomförande äger rum i hela EU, och att offentliggöra en jämförelsetabell varje år. I detta syfte bör man främja de bästa metoderna bland de nationella och europeiska tillsynsmyndigheterna.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sitt program inkludera grundläggande initiativ rörande finansiella tjänster (till exempel det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa) och ökad klarhet om rättsläget i samband med innehav av värdepapper) som i allra högsta grad är relevanta för den inre marknaden.

9.  Europaparlamentet betonar att en konkurrenspolitik för EU som bygger på principerna om öppna marknader och lika villkor i alla sektorer är en hörnsten i en framgångsrik inre marknad och en förutsättning för att hållbara och kunskapsbaserade arbetstillfällen ska kunna skapas.

10. Europaparlamentet beklagar att det saknas konkreta åtgärder för att förbättra tillämpningen av konkurrensreglerna och i synnerhet åtgärder för kontroll av företagskoncentrationer, och uppmanar kommissionen att

a)  i sin strategi för den inre marknaden integrera konkurrenspolitiken och de konkurrenspolitiska verktygen, under beaktande av de små och medelstora företagens särskilda karaktär,

b)  förbättra utvärderingarna av de sektorer som brottas med inneboende konkurrensstörningar, t.ex. energisektorn,

c)  utvärdera konsekvenserna av statligt stöd och strukturella åtgärder för konkurrensen mot bakgrund av den finansiella krisen,

d)  i större utsträckning utvärdera och, om så är lämpligt, förenkla eller revidera bestämmelserna för statligt stöd som kompensation för tjänster av allmänt intresse.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för en stadga för europeiska privata aktiebolag.

12. Europaparlamentet betonar vikten av att undanröja skattehinder för gränsöverskridande verksamhet utan att det påverkar Lissabonfördragets bestämmelser om EU‑medlemsstaternas suveränitet i skattefrågor. Det är viktigt att medlemsstaterna på ett bättre sätt samordnar den nationella skattepolitiken i syfte att ytterligare minska skattemässiga hinder och barriärer på den inre marknaden samt undvika dubbelbeskattning och bekämpa skattekonkurrens. Parlamentet efterlyser ett gemensamt fastställt beskattningsunderlag för företag och en översyn av förslaget om ett förenklat skattesystem för små och medelstora företag som är verksamma på den inre marknaden, i linje med subsidiaritetsprincipen.

13. Europaparlamentet välkomnar en ny strategi för mervärdesskatt som prioriterar bekämpningen av bedrägerier på detta område och syftar till att öka tillväxten och minska de administrativa bördorna för företagen, i enlighet med parlamentets önskemål.

14. Europaparlamentet välkomnar översynen av direktivet om energibeskattning – som bör återspegla klimatförändringsmålen bättre – förutsatt att skattebördan inte blir orimlig för utsatta konsumenter.

15. Europaparlamentet välkomnar hänvisningen till projektobligationer och uppmanar med kraft till användning av EU:s budget för att öka de kreditbelopp som EIB beviljar i partnerskap med banksektorn och den privata sektorn. Parlamentet välkomnar även inrättandet av ett system för projektobligationer som ska finansiera europeiska projekt för en snabbare och hållbar återhämtning vad avser tillväxten och sysselsättningen, inklusive infrastrukturprojekt för offentliga tjänster inom transport-, energi- och telekomsektorerna.

16. Europaparlamentet konstaterar att man genom ett yttrande som avges över politiska prioriteringar inte på förhand fastställer parlamentets ståndpunkt vad avser särskilda åtgärder som påverkas av bland annat de konsekvensanalyser som görs för varje enskilt förslag i linje med principerna om bättre lagstiftning och med full respekt för sociala och miljörelaterade normer och bestämmelser och en hög konsumentskyddsnivå.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara mycket uppmärksam på konsekvenserna av de allt större ekonomiska skillnaderna mellan EU:s medlemsstater för den inre marknadens interna sammanhållning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	14.2.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	34 6 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Burkhard Balz, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Pascal Canfin, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Elisa Ferreira, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Gunnar Hökmark, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Philippe Lamberts, Werner Langen, Hans-Peter Martin, Íñigo Méndez de Vigo, Ivari Padar, Alfredo Pallone, Anni Podimata, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Simon, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Ivo Strejček, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Sophie Auconie, Elena Băsescu, Arturs Krišjānis Kariņš, Sirpa Pietikäinen, Andreas Schwab, Catherine Stihler

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (16.2.2011)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över en inre marknad för företag och tillväxt
(2010/2277(INI))

Föredragande: Raffaele Baldassarre

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att en inre marknad baserad på fri och rättvis konkurrens är EU:s helt grundläggande mål vad avser ekonomiska reformer och att den utgör en mycket viktig fördel för Europas konkurrenskraft i den globala ekonomin.

2.  Europaparlamentet anser att en nystart för den inre marknaden kan och bör åstadkommas fullt ut, i linje med målen i Europa 2020-strategin för att en ökad tillväxt ska kunna erbjudas företagen, inklusive företagen inom den sociala ekonomin (däribland kooperativ, föreningar, ömsesidiga företag och stiftelser), och fler och bättre arbetstillfällen ska kunna erbjudas tillsammans med ett adekvat skydd för europeiska arbetstagares och konsumenters rättigheter i EU. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det behöver göras en ändamålsenlig bedömning av alla förslag som ingår i inremarknadsakten vad avser förslagens sociala, ekonomiska och miljörelaterade konsekvenser. För att alla fördelarna med fullbordandet av den inre marknaden ska kunna utnyttjas till fullo bör den fria rörligheten för arbetstagare, kapital och tjänster genomföras och stödjas fullt ut på såväl europeisk som nationell nivå.

3.  Europaparlamentet understryker att sysselsättning till stor del bygger på ett effektivt immaterialrättsligt skydd. Mot bakgrund av detta välkomnar parlamentet kommissionens uttalade ambition att lägga fram lagstiftningsförslag som bemöter de nya utmaningar som piratkopiering på Internet medför och att förbättra tullens åtgärder på detta område.

4.  Europaparlamentet betonar att balansen mellan förslagen förutsätter att de föreslagna inriktningarna indelas sektoriellt – energi, transport, teknisk innovation, klarhet om rättsläget för företag och arbetstagare osv. – och att samråd anordnas i var och en av dessa sektorer.

5.  Europaparlamentet anser att man inom ramen för arbetet med att skapa en inre marknad för energi bör fokusera på inte bara stärkandet av företagens konkurrenskraft, utan även upprätthållandet av rimliga energipriser för såväl konsumenterna som företagen.

6.  Europaparlamentet anser att de små och medelstora företagen utgör grunden för den europeiska ekonomin och att de är särskilt viktiga när det gäller att skapa hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen, sysselsättning, ekonomisk tillväxt och social sammanhållning i Europa. Större ansträngningar måste göras för att underlätta de små och medelstora företagens tillträde till och deltagande på den inre marknaden, t.ex. genom ett avlägsnande av alla hinder för utvecklingen av e-handel så som de anges i 2010 års ”digitala agenda” och stöd för utvecklingen av tillgången till bredband liksom en bredare tillämpning av informations- och kommunikationsteknik. Språkinlärning bör främjas genom livslångt lärande (yrkesutbildning), framför allt för anställda inom små och medelstora företag, som ett sätt att stärka de små och medelstora företagens tillträde till den inre marknaden.

7.  Europaparlamentet påpekar att ett av de största problemen för små och medelstora företag i ekonomiska kristider är deras tillgång till finansiering. Parlamentet anser emellertid att de små och medelstora företagens finansieringsbehov kan tillgodoses på ett bättre sätt om man ökar stödet från offentliga banker snarare än från aktiemarknader och riskkapitalmedel, som kommissionen föreslog. Parlamentet betonar att de små och medelstora företagen genom kommissionens modell skulle göras mer utsatta för finansmarknadernas volatilitet och strategier för utförsäljning av företagens tillgångar, vilket även skulle äventyra de små och medelstora företagens stabilitet och sysselsättningsstabiliteten.

8.  Europaparlamentet understryker att principen ”tänk småskaligt först” ännu inte har genomförts vad avser undanröjandet av de bördor som utgör hinder för små och medelstora företag. Parlamentet efterlyser en differentierad politik för små och medelstora företag. Parlamentet anser att små och medelstora företag med en särskild tillväxtpotential, höga löner och goda arbetsförhållanden bör stödjas, och efterlyser en differentiering inom ramen för småföretagsakten så att den kan bringas i överensstämmelse med Europa 2020‑strategin.

9.  Europaparlamentet välkomnar den översyn av det fjärde och det sjunde direktivet som syftar till att ytterligare förenkla kraven på finansiell information med hjälp av en gemensam nivå i hela Europeiska unionen och till att minska de administrativa bördorna, särskilt de som åläggs de små och medelstora företagen, för att uppmuntra till ytterligare utveckling av den inre marknaden och bidra till att nya arbetstillfällen skapas. Parlamentet understryker att en minskning av de administrativa bördorna inte får leda till ett sämre skydd för arbetstagarna, närmare bestämt genom att arbetsplatsskyldigheterna på hälso- och säkerhetsområdet försvagas. Stränga krav på insyn och ändamålsenliga krav på information måste uppfyllas för att fordringsägarna ska skyddas.

10. Europaparlamentet framhåller på nytt behovet att skapa ett regelverk som är gynnsammare för små och medelstora företag genom noggranna konsekvensanalyser av nya bestämmelser och lagstiftningsåtgärder som rör små och medelstora företag, för att man ska åstadkomma minskningar i byråkratin, öka konkurrenskraften och främja högkvalitativ sysselsättning. Det är viktigt att de befintliga hälso- och säkerhetsbestämmelserna för arbetstagare upprätthålls. Parlamentet efterlyser även en starkare inre marknad och en tydligare roll och större politisk vilja från medlemsstaternas sida när det gäller att förbättra den inre marknaden.

11. Europaparlamentet betonar vikten av bättre kommunikation och utbyggnaden av informationssystemet för den inre marknaden eftersom det är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna förse i synnerhet de små och medelstora företagen med klar och tydlig information om den inre marknaden.

12. Europaparlamentet ställer sig med kraft bakom förslaget om europeiska projektobligationer för finansieringen av europeiska projekt, och anser att detta är en brådskande uppgift för Europa vad avser strategiska investeringar och skapande av arbetstillfällen. Gemensamma europeiska projekt med adekvat finansiering kan bidra till EU:s konkurrenskraft genom optimalt utnyttjande av den inre marknadens potential och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet ser gärna att projekten väljs ut efter en obligatorisk konsekvensanalys, baserat på projektens potential att skapa arbetstillfällen.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år göra en utvärdering av de offentliga och privata investeringsbehoven och hur dessa tillgodoses eller bör tillgodoses inom ramen för kommissionens förslag nr 16.

14. Europaparlamentet betonar vikten av att använda bestämmelserna om offentlig upphandling för att främja sysselsättning, sociala framsteg och en hållbar utveckling. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att underlätta tillgången till offentlig upphandling för små och medelstora företag, företag inom den sociala ekonomin och företag som bedriver rättvisehandel.

15. Europaparlamentet betonar vikten av att på ett bättre sätt utnyttja förkommersiell offentlig upphandling för att skapa innovation, som är en nödvändig förutsättning för hållbar tillväxt, sysselsättning och sociala framsteg. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att vidta åtgärder för att ta hänsyn till detta i sitt förslag nr 17 och att undersöka metoder för att medge och underlätta tillgång till offentlig upphandling för små och medelstora företag, inklusive företag inom den sociala ekonomin, i såväl EU som tredjeländer. Kommissionen uppmanas att i högre grad och där detta är lämpligt uppmuntra till användning av sociala och miljörelaterade standarder i de kontrakt som tilldelas inom ramen för offentlig upphandling.

16. Utöver förslagen nr 19 och nr 20, som rör skattefrågor, välkomnar Europaparlamentet även genomförandet av Mario Montis förslag om inrättandet av en skattepolitisk grupp sammansatt av företrädare för medlemsstaterna.

17. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att offentliggöra en strategi för mervärdesskatt. Parlamentet anser att bättre skattesamordning mellan medlemsstaterna behövs för att man ska kunna undvika orättvis skattekonkurrens och en snedvridning av marknaderna. Mot bakgrund av detta välkomnas kommissionens förslag om ett direktiv om införandet av ett gemensamt fastställt beskattningsunderlag för företag (CCCTB). Parlamentet anser att ett gemensamt fastställt beskattningsunderlag för företag kommer att främja framför allt de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom en minskning av de bördor som krånglig administration ger upphov till och genom åtgärder som korrigerar de skattebestämmelser som begränsar tillväxten på grund av den splittring som råder, varigenom potentiellt positiva resultat uppnås för de offentliga finanserna och sysselsättningen.

18. Europaparlamentet är oroat över den snedvridning på den inre marknaden som orsakats av den varierande förekomsten av skattebedrägerier i medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att vidta kraftfulla åtgärder för att skapa ett system med incitament och påföljder mot skatteundandragande och otillåten kapitalflykt, inklusive initiativ mot skatteparadis, eftersom dessa hämmar den europeiska ekonomin. Kommissionen uppmanas mot bakgrund av detta att till sitt förslag nr 19 foga en konsekvensbedömning för att utvärdera de olika problem som orsakas av skatteundandragande och den svarta ekonomin i samtliga medlemsstater.

19. Europaparlamentet betonar vikten av att undanröja lagstiftningshinder för gränsöverskridande verksamhet. Kommissionen uppmanas att skapa lika villkor för alla typer av företag på den inre marknaden genom att vidta de åtgärder som krävs för att man ska kunna lägga fram förslag till europeiska stadgar för föreningar, ömsesidiga företag och stiftelser, föreslå en genomförbarhetsstudie och en konsekvensanalys för stadgarna för föreningar och ömsesidiga företag samt slutföra konsekvensanalysen för stadgan för stiftelser vid lämpligt tillfälle.

20. Europaparlamentet stöder med kraft ansträngningarna att inleda internationella handelsförhandlingar i syfte att undanröja handelshinder för att förbättra de europeiska företagens tillträde till tredjeländernas marknader, framför allt vad avser offentlig upphandling. Parlamentet understryker i detta sammanhang ännu en gång vikten av att, i tillämpliga fall, inkludera sociala och miljörelaterade standarder i handelsavtal som ingås mellan EU och tredjeländer, i syfte att främja företagens sociala ansvar inom ramen för dessa förhandlingar. I samband med detta är det viktigt att effektivt tillämpa ILO‑normerna och organisationens agenda för anständigt arbete samt OECD:s uppförandekod för multinationella företag.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	14.2.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	27 8 15
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Regina Bastos, Edit Bauer, Jean-Luc Bennahmias, Pervenche Berès, Mara Bizzotto, Philippe Boulland, Milan Cabrnoch, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Sergio Gaetano Cofferati, Marije Cornelissen, Tadeusz Cymański, Karima Delli, Proinsias De Rossa, Frank Engel, Sari Essayah, Richard Falbr, Ilda Figueiredo, Thomas Händel, Marian Harkin, Roger Helmer, Liisa Jaakonsaari, Danuta Jazłowiecka, Martin Kastler, Ádám Kósa, Patrick Le Hyaric, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Rovana Plumb, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Raffaele Baldassarre, Françoise Castex, Jelko Kacin, Ria Oomen-Ruijten, Evelyn Regner, Emilie Turunen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Catherine Bearder

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (1.3.2011)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över en inre marknad för företag och tillväxt
(2010/2277(INI))

Föredragande: Francesco De Angelis

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet erkänner produktstandardernas roll när det gäller att få till stånd en väl fungerande europeisk inre marknad, och ser standarderna som ett avgörande redskap för att uppnå hållbara varor och tjänster av hög kvalitet för konsumenter och företag. Parlamentet välkomnar förslaget om en reformering av det europeiska standardiseringssystemet och efterlyser åtgärder för insyn, minskade kostnader och ökad delaktighet för berörda parter.

2.   Europaparlamentet konstaterar att det förfarande för ömsesidig utvärdering som föreskrivs i tjänstedirektivet kan förbättras ytterligare, framför allt genom ett omgående samutnyttjande av data, för att garantera en effektivt fungerande inre marknad. Parlamentet efterlyser en utvärdering av direktivets effekter för tjänsternas kvalitet, inbegripet en utvärdering av det manöverutrymme som direktivet ger offentliga myndigheter när det gäller att i allmänhetens intresse införa krav gentemot tjänsteleverantörer. Den onödiga byråkrati som i dag belastar medlemsstaternas nationella, regionala och lokala förvaltningar utgör ett hinder för genomförandet av allmänna regler för samtliga medlemsstater.

3.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till de många olika företagsmodellerna i Europa när de utarbetar lagstiftning. Parlamentet betonar särskilt vikten av företag i den sociala ekonomin, vilka till sin karaktär inte bygger på storlek eller verksamhetsområde, utan snarare på respekten för gemensamma värderingar, vilket även återspeglas av sociala aktörers delaktighet, den enskildes och de sociala målens företräde framför kapitalet, respekten för och genomförandet av principerna om solidaritet och ansvar, kopplingen mellan användarnas intressen och allmänintresset, ett frivilligt och öppet medlemskap och användningen av merparten av överskotten i strävan efter att uppnå en hållbar utveckling och tillhandahållande av tjänster till medlemmarna under beaktande av allmänintresset.

4.   Europaparlamentet betonar det helt centrala behovet av att EU:s standardiseringspolitik för informations- och kommunikationsteknik anpassas till den senaste marknadsutvecklingen och politiska utvecklingen så att de europeiska politiska målen om driftskompatibilitet kan uppnås på områden som kräver driftskompatibilitet. Den elektroniska handelns utveckling på den inre marknaden måste i första hand inriktas på de problem av juridisk karaktär som såväl företag som konsumenter möter, med särskild hänsyn till gränsöverskridande handel, och samtidigt garantera en hög konsumentskyddsnivå. Dessutom är det viktigt att man i högre grad tar hänsyn till behoven hos små och medelstora företag vars huvudsakliga verksamhetsområde inte utgörs av e-handel.

5.   Europaparlamentet upprepar att principen om icke-diskriminering inom den inre marknaden undanröjer det krav som ställs på medborgare från en annan medlemsstat att lämna in originalhandlingar, bestyrkta kopior, intyg om medborgarskap eller auktoriserade översättningar av handlingar för att kunna utnyttja en tjänst eller få mer förmånliga villkor eller priser.

6.   Europaparlamentet anser att EU måste öka ansträngningarna inom klimat- och energisektorerna för att bidra till inrättandet av en väl fungerande energimarknad som samtidigt kan hantera framtida utmaningar på energiområdet. Parlamentet anser att det, för att uppnå EU:s klimat- och energimål, krävs en ny strategi för att tillämpa lämpliga trösklar för punktskatter på koldioxidutsläpp och energiinnehåll och för att undvika överlappningar med systemet för handel med utsläppsrätter. Parlamentet betonar vikten av att de lokala och regionala myndigheterna uppmuntras att utnyttja informations- och kommunikationstekniker i sina planer för effektiv energianvändning och i sina miljöplaner, och anser att denna tillämpning i betydande grad kommer att öka företagens möjligheter på lokal och regional nivå.

7.   Europaparlamentet påpekar att det behövs ytterligare planer och åtgärder för effektiv energianvändning för att åstadkomma betydande energibesparingar, och uppmanar kommissionen att noga övervaka genomförandet av direktiven om energimärkning, ekodesign, transport, byggnader och infrastruktur, för att se till att gemensamma europeiska bestämmelser tillämpas och genomförs. Kommissionen uppmanas att på motsvarande sätt anta en ambitiös strategi inom ramen för den kommande strategin om resurseffektivitet vad avser mål, strategier och instrument. Parlamentet framhåller att infrastrukturen i de östra delarna av Europa bör stärkas så att den når upp till infrastrukturnivån i övriga medlemsstater.

8.       Europaparlamentet ställer sig positivt till förslaget att se över småföretagsakten (Small Business Act) för att se till att det skapas en nära koppling mellan den och Europa 2020‑strategin, och uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till de små och medelstora företagens samt mikroföretagens avgörande roll i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att driva på utvecklingen av höghastighetsbredband i EU:s olika regioner för att uppnå maximal delaktighet från små och medelstora företag på en allt mer digitaliserad inre marknad. EU behöver ett patentsystem som inte bara är anpassat efter de små och medelstora företagen, utan även är kvalitetsinriktat och flexibelt och bidrar till teknisk innovation och utvecklingen av nya företagsmodeller. Parlamentet välkomnar förslaget att anta en handlingsplan för små och medelstora företags tillträde till kapitalmarknaderna, t.ex. genom euroobligationer, och efterlyser främjande av mekanismer för finansiering av innovation vilka gagnar innovativa små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar kommissionens planer på en modernisering av EU‑systemet för mervärdesskatt, särskilt genom en förenkling av de bestämmelser som gäller för små och medelstora företag och en minskning av kostnaderna för att efterleva dessa bestämmelser. Parlamentet betonar vikten av att genomföra högnivågruppens förslag om en minskning av bördorna.

9.   Europaparlamentet bekräftar på nytt att rätten att bedriva yrkesverksamhet i en annan medlemsstat är en av de grundläggande rättigheter som garanteras genom fördraget och samtidigt en nödvändig förutsättning för en höggradigt konkurrenskraftig social marknadsekonomi, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undanröja alla befintliga hinder för den fria rörligheten för arbetstagare.

10. Europaparlamentet framhåller att EU måste öka sin självförsörjning på energiområdet, och anser att ett upplägg för regional klusterbildning inom ramen för den inre marknaden för energi, liksom en diversifiering av de europeiska ländernas försörjningsvägar, bör underlätta en sådan självständighet. Parlamentet uppmanar också kommissionen att i högre grad integrera förnybara energikällor, och betonar att det behövs smarta nät för att förbättra effektiviteten. Dessutom anser parlamentet att genomförandet av samarbetsmekanismer måste bli effektivare och öppnare.

11. Europaparlamentet framhåller att användningen av det europeiska radiospektrumet i högre grad bör samordnas och harmoniseras, och hoppas att detta spektrum kommer att användas mer effektivt så att priserna för slutanvändarna kan sänkas.

12. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att stärka dialogen med det civila samhället genom samråd. Parlamentet påpekar emellertid att instrumenten för detta till stor del redan finns med tanke på att kommissionen inom ramen för sina riktlinjer för konsekvensanalyser redan för en tid sedan åtog sig att göra detta för att bättre kunna förutse konsekvenserna av sina lagstiftningsförslag ur olika perspektiv. Parlamentet betonar på nytt hur viktigt det är att EU-institutionerna samråder med företrädare för olika intressen, med tanke på både deras sakkunskaper och vikten av att säkra öppenheten i institutionernas verksamhet och öka acceptansen hos medborgarna.

13. Europaparlamentet välkomnar initiativet för produkters miljöavtryck och uppmanar med kraft kommissionen att snarast möjligt inrätta ett verkligt gemensamt system för kontroll och märkning.

14. Europaparlamentet konstaterar att offentlig upphandling är ett kraftfullt instrument när det gäller att påverka marknaderna i riktning mot hållbara produkter och tjänster och att stimulera innovation. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se över och förenkla bestämmelserna om offentlig upphandling, och betonar att denna process inte bör hota, utan snarare stärka de offentliga myndigheternas möjligheter att i sina anbudsinfordringar inkludera kriterier av allmänintresse, såsom miljökriterier och sociala kriterier.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	28.2.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	39 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Robert Goebbels, Fiona Hall, Jacky Hénin, Edit Herczog, Romana Jordan Cizelj, Arturs Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Béla Kovács, Philippe Lamberts, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Herbert Reul, Paul Rübig, Amalia Sartori, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Antonio Cancian, Francesco De Angelis, Françoise Grossetête, Jolanta Emilia Hibner, Ivailo Kalfin, Mario Pirillo, Catherine Trautmann
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Niccolò Rinaldi

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (2.3.2011)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över en inre marknad för företag och tillväxt
(2010/2277(INI))

Föredragande: Sophie Auconie

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

En inre marknad för företag och tillväxt

1.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska unionens politik för den inre marknaden och regional utveckling i hög grad kompletterar varandra och betonar att framsteg med den inre marknaden och vidareutveckling av EU:s regioner är faktorer som påverkar varandra och bidrar till ett Europa som präglas av sammanhållning och konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag som syftar till en fördjupad inre marknad.

2.  Europaparlamentet understryker att den inre marknaden i en globaliserad värld måste garantera bästa möjliga företagsklimat och ta de små och medelstora företagens särskilda karaktär och mångfald i beaktande för att främja skapande av arbetstillfällen, innovation, entreprenöriella värderingar, stärkande av entreprenörsprofilen och stödet för företagarandan och egenföretagandet i alla EU-regioner, inklusive landsbygdsområden. Parlamentet välkomnar därför den planerade utvärderingen av ”Small Business Act” och stärkandet av principen om att tänka småskaligt först. Parlamentet betonar den roll som regionpolitiken kan spela i den framtida integrationen av den inre marknaden och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra EU-medlen mer lättillgängliga, särskilt för små och medelstora företag, eftersom de utgör den mest flexibla beståndsdelen i den europeiska ekonomin. Parlamentet understryker de lokala företagens betydelse för sociala band, sysselsättning och dynamik i missgynnade områden, särskilt i stadsområden med problem eller glesbefolkade områden. Parlamentet kräver att de ska få ett relevant stöd inom ramen för unionens regionalpolitik.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sätta stopp för förseningarna och bristerna gällande införlivandet av direktiven om den inre marknaden så att en rättvis konkurrens kan säkerställas.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den inre marknaden för patent ännu inte är förverkligad. Parlamentet uppmuntrar lanseringen av ett EU-patent som skulle kunna stimulera innovation, tillväxt och konkurrenskraft och därigenom ge de europeiska företagen möjlighet att dra full nytta av EU:s inre marknad.

5.  Europaparlamentet understryker att en verkligt tillgänglig inre marknad för alla EU‑regioner är en nödvändig förutsättning för fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster, och alltså även för en stark och dynamisk inre marknad. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den viktiga roll som unionens regionalpolitik spelar beträffande infrastrukturutvecklingen och för en konsekvent ekonomisk och social utveckling av regionerna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att under 2011 anta en översyn av gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet samt ett förslag rörande allmänna ramar för finansiering av transportinfrastruktur. Parlamentet förespråkar en regional strategi för hur man kan använda strukturfonderna till att uppmuntra investeringar i gränsöverskridande infrastruktur för energi, transport, kommunikation, hälsovård, miljö, forskning och utbildning för att ge alla tillgång till viktiga tjänster och säkerställa en välfungerande inre marknad. Parlamentet uppmanar till utveckling av innovativa finansieringsmöjligheter (såsom offentlig-privata partnerskap, projektobligationer och användaravgifter), med full hänsyn till behovet av en hög kvalitetsnivå och allmän tillgång till tjänster av allmänt intresse, eftersom de är viktiga instrument för att projekten ska kunna genomföras. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av stöd för utvecklandet av en rad offentlig-privata partnerskap, inklusive sådana på lokal och regional nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att gemensamt komma till rätta med komplexiteten i de regler som styr inkomstgenererande projekt.

6.  Europaparlamentet understryker att regionerna och genomförandet av regionalpolitiken har betydelse för att Europa 2020-strategin ska kunna bli framgångsrik och för att den inre marknaden ska kunna fördjupas. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa ett verkligt samband mellan inremarknadsakten och Europa 2020-strategin. Parlamentet framhåller i samband härmed att EU:s strukturfondmedel bör fördelas på ett flexibelt, dynamiskt och förutseende sätt, bland annat för att dämpa internationella handelsavtals eventuella negativa effekter på EU:s regioner, och så att regionerna kan förbereda sig inför nödvändiga socioekonomiska förändringar inom ramen för en strategi som grundar sig på en balans mellan villkor och utvecklingsmöjligheter vid sidan av flexibilitet i fråga om sektoriella instrument och politiska åtgärder. Parlamentet efterlyser en mer användarvänlig regionalpolitik, men även största möjliga insyn och strängare regler för den ”fund shopping” varigenom vissa företag kan missbruka unionens finansiella instrument. Det finns ett behov av ökad harmonisering och integrering av reglerna för strukturfonderna för att på så sätt undvika att ett projekt delas upp i olika delar som var och en ska anhålla om bidrag från skilda fonder. Parlamentet rekommenderar att vikten inte bara läggs vid utgifternas korrekthet utan också vid åtgärdernas kvalitet och att det bör finnas tillräckliga resurser för att stärka biståndet på förvaltningssidan.

7.  Europaparlamentet understryker att regioner vid den inre marknadens inre gränser är de som först upplever konsekvenserna av att dessa gränser flyttas. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta oron för en tröskeleffekt mellan gränsregioner vars utvecklingsnivåer är jämförbara men där de erhållna nivåerna av ekonomiskt stöd enligt unionens regionalpolitik skiljer sig markant åt. Parlamentet efterlyser en debatt om lösningar för att uppväga dessa oönskade effekter.

8.  Parlamentet understryker, i syfte att främja regionernas konkurrenskraft, vikten av en ”smart specialisering” av regioner. EU:s inre marknad kan bara komma till sin rätt i sin helhet om alla aktörer och regioner – inklusive små och medelstora företag i alla branscher, även den offentliga sektorn, den sociala ekonomin och medborgarna själva – är delaktiga. Likaså bör inte bara några få högteknologiska områden delta, utan alla EU:s regioner och varje medlemsstat, som var och en fokuserar på sina egna styrkeområden (”smart specialisering”) i Europa.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga den ”makroekonomiska konditionalitet” som nämns i debatten om unionens framtida regionalpolitik, vilken, om den inte genomförs på ett lämpligt sätt, skulle kunna leda till skadliga och verkningslösa påföljder för de potentiella stödmottagarna inom ramen för regionalpolitiken, det vill säga företag och EU-medborgare.

10. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen tänker se över bestämmelserna om offentlig upphandling så att de stämmer överens med EU:s mål och politik, förenkla rutinerna för framför allt små lokala och regionala myndigheter och göra det enklare för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingsförfaranden.

11. Europaparlamentet understryker att tjänster är en unik källa till den inre marknadens utveckling. Parlamentet framhåller att tjänstedirektivet är ett nödvändigt steg mot en verklig inre marknad för tjänster, och att införlivandeprocessen bör ske snarast möjligt och på ett transparent sätt. Kommissionen uppmanas att stödja de medlemsstater som har problem med eller upplever förseningar i genomförandet av tjänstedirektivet. Parlamentet understryker i synnerhet behovet av att säkerställa socialt och regionalt rättvis tillgång till tjänster av allmänt intresse, genom att till fullo utnyttja möjligheterna i Lissabonfördraget, och ta vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen och de regionala och lokala myndigheternas rätt till lokalt självstyre.

12. Europaparlamentet betonar att en tillräckligt finansierad regionalpolitik för perioden efter 2013 är en förutsättning för den inre marknaden och att dess budget under inga omständigheter får vara mindre än den som gäller för den innevarande perioden 2007­2013.

13. Europaparlamentet understryker möjligheterna för EU:s regioner att spela en viktig roll för att hjälpa kommissionen i dess strävan att skapa en digital inre marknad. Parlamentet betonar i detta sammanhang den vikt som bör fästas vid att använda de medel som står till förfogande för EU:s regioner för att råda bot på deras bristande utveckling när det gäller e‑handel och e-tjänster, som kan vara viktiga källor för framtida tillväxt i regionerna.

En inre marknad för européer

14. Europaparlamentet anser att territoriellt samarbete (inklusive europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och makroregionala strategier) är avgörande för att man ska kunna undanröja synliga och osynliga inre gränser inom den inre marknaden och att vidareutveckla denna, genom att bland annat utnyttja den fulla potentialen hos gränsöverskridande, konkurrenskraftiga kluster. Parlamentet framhåller vikten av att stärka detta sammanhållningspolitiska mål och efterlyser i detta sammanhang en ökning av budgeten för territoriellt samarbete efter 2013 för att främja samarbete över nationsgränserna på flera nivåer, säkra en samstämd utveckling i gränsregionerna, samt, mer allmänt, bättre utnyttja möjligheterna till territoriellt samarbete. Tillgången till EU‑medel för regionalt samarbete bör förenklas så att det blir lättare för bland annat privata aktörer att delta.

15. Europaparlamentet påminner om nödvändigheten av att inom ramen för den integrerade politik som EU för ta hänsyn till situationen i regioner med territoriella särdrag, särskilt i de yttersta randområden i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, för att göra det möjligt för dessa regioner, deras företag, arbetskraft och medborgare att integreras fullt ut på EU:s inre marknad och på så sätt kunna dra nytta av den fullt ut. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att gå vidare med samt vidareutveckla särskilda bestämmelser för dessa regioner. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att inrätta den europeiska åtgärdsplan för utvidgat grannskap som anges i kommissionens meddelande KOM(2004)0343, i syfte att komplettera regionernas integration på den inre marknaden. Parlamentet anser avslutningsvis att förslagen i kapitlet ”Stärkt solidaritet på den inre marknaden” bör utökas och stärkas, och att särskild hänsyn bör tas till den inre marknadens inverkan på de mest missgynnade regionerna så att man kan föregripa och stödja anpassningsåtgärderna i dessa regioner.

16. Europaparlamentet välkomnar det föreslagna införandet av en stadga för europeiska stiftelser och noterar att kommissionen åtagit sig att lägga fram en förordning före utgången av 2011. Parlamentet efterlyser en stadga för europeiska föreningar för att främja gränsöverskridande medborgarinitiativ och bidra till en utveckling av ett gränsöverskridande EU-medlemskap.

Styrelseformer och partnerskap på den inre marknaden

17. Europaparlamentet uppskattar kommissionens strategi för styrelseformer på olika nivåer och dess ökade insatser för att göra allmänheten delaktig i samrådsprocesserna. Parlamentet betonar att denna strategi vederbörligen bör tillämpas inom EU:s samtliga politikområden med delad behörighet, inbegripet sammanhållningspolitiken. En sådan strategi är nödvändig för att säkerställa en verklig medverkan i beslutsfattandet från regionala och lokala politiska och ekonomiska aktörer. Det är viktigt att i dessa samråd ta hänsyn till de lokala och regionala myndigheternas nya särskilda roll eftersom det är de som tillämpar EU:s bestämmelser. Parlamentet betonar att regionala och lokala myndigheter i större mån än tidigare bör involveras i uppbyggnaden av den inre marknaden, i enlighet med principerna om subsidiaritet och partnerskap, under alla skeden av beslutsprocessen. För att betona denna decentraliserade strategi föreslår parlamentet att en territoriell pakt för lokala och regionala myndigheter i fråga om Europa 2020-strategin ingås i varje medlemsstat, i syfte att åstadkomma ett större egenansvar i samband med genomförandet av Europa 2020-strategin. Parlamentet anser avslutningsvis att lokala och regionala myndigheter skulle kunna delta i utvecklandet och utvidgningen av informationssystemet för den inre marknaden efter en grundlig utvärdering av vilka fördelar och nackdelar en sådan utvidgning av systemet skulle kunna innebära.

18. Europaparlamentet välkomnar den roll som Regionkommittén spelat när det gällt att involvera lokala och regionala aktörer i diskussionen om inremarknadsakten. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att involvera parlamentet och Regionkommittén och att i nära samarbete med dem fortlöpande följa de potentiella och faktiska konsekvenserna för regionerna av att den inre marknaden fördjupas. Parlamentet välkomnar därför tanken om ett forum för den inre marknaden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	28.2.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Jean-Paul Besset, Alain Cadec, Salvatore Caronna, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Seán Kelly, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Ramona Nicole Mănescu, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Michail Tremopoulos, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Karima Delli, Karin Kadenbach, Andrey Kovatchev, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Patrice Tirolien, Derek Vaughan
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Stanimir Ilchev

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (1.3.2011)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över en inre marknad för företag och tillväxt
(2010/2277(INI))

Föredragande: Piotr Borys

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser, mot bakgrund av att rådet inte har kunnat fatta något enhälligt beslut om översättningsarrangemangen för EU-patent, att det är positivt att ett antal medlemsstater har gjort en begäran om bemyndigande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd, varigenom de deltagande medlemsstaterna kommer att kunna inrätta ett patent som är giltigt i samtliga deltagande länder. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att delta i det fördjupade samarbetet. Parlamentet uppmuntrar ett snabbt antagande och genomförande av det fördjupade samarbetet för att stödja innovation och stärka den europeiska konkurrenskraften på internationellt plan.

2.  Europaparlamentet uppmärksammar de uppmaningar som framfördes i Mario Montis rapport och i Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare (betänkande av Louis Grech), om en mer holistisk inställning till den inre marknaden, avseende både strategi och synsätt, för att göra marknaden effektivare och för att återupprätta allmänhetens förtroende. Parlamentet understryker hur viktigt initiativet till inremarknadsakten är, med sina förslag till lagstiftning och annan reglering för att stärka och uppdatera den inre marknaden, fullborda den digitala inre marknaden och ta itu med och avlägsna kvarstående hinder.

3.  Europaparlamentet ställer sig positivt till den förteckning över åtgärder som enligt kommissionen bör vidtas för att främja och värna kreativiteten, och uppmanar kommissionen att snarast lägga fram förslagen till lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder på detta område, tillsammans med en grundlig konsekvensanalys, särskilt ramdirektivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och verk av okända upphovsmän. Förteckningen bör även ta upp kommissionens revidering av EU:s varumärkeslagstiftning.

4.  Europaparlamentet betonar att EU:s upphovsrättslagstiftning måste anpassas efter Internetvärldens utbredning, samtidigt som upphovsrättsinnehavarna måste garanteras ett upphovsrättsligt skydd liksom klara och tydliga bestämmelser och skälig ersättning, både för användning via Internet och för offlineanvändning. Att få till stånd effektivare och billigare licensieringsförfaranden genom driftskompatibla tekniska plattformar är en nyckelfråga när det gäller skapandet av en digital inre marknad.

5.  Europaparlamentet konstaterar att en av den inre marknadens stora fördelar varit att hindren för rörlighet har avskaffats och de institutionella regleringarna har harmoniserats, vilket har främjat kulturell förståelse, integration, ekonomisk tillväxt och europeisk solidaritet.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till revidering av redovisningsdirektiven för att undvika en kostsam och ineffektiv överreglering, i synnerhet vad de små och medelstora företagen anbelangar, så att deras konkurrenskraft och tillväxtpotential kan utnyttjas bättre.

7.  Europaparlamentet framhåller att företagsregistren i de 27 medlemsstaterna måste knytas samman via en enda anslutningspunkt och att uppgifterna i registren måste vara tillförlitliga samt måste uppdateras och tillhandahållas i ett standardformat och på samtliga officiella EU-språk. Parlamentet noterar att ökad insyn på den inre marknaden skulle kunna leda till ökade gränsöverskridande investeringar. Parlamentet är övertygat om att det krävs bättre och enklare tillgång till information som stöd till små och medelstora företag, eftersom det bidrar till minskad administrativ börda för dessa företag. De små och medelstora företagen utgör en väsentlig komponent i unionens ekonomiska ryggrad och är den främsta motorn när det gäller att skapa sysselsättning, ekonomisk tillväxt och social sammanhållning inom EU.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att lägga fram förslag till europeiska stadgar för föreningar, ömsesidiga bolag och stiftelser, föreslå en genomförbarhetsstudie och en konsekvensanalys när det gäller stadgarna för föreningar och ömsesidiga bolag samt vid lämpligt tillfälle komplettera denna konsekvensanalys så att den också omfattar stadgan för stiftelser.

9.  Europaparlamentet ställer sig skeptiskt till idén att den europeiska ekonomin skulle kunna utvecklas och växa utan fri och rättvis handel med så många länder i världen som möjligt, inklusive vår nu ledande handelspartner USA, och tillväxtekonomier som Kina, Indien och Brasilien. Parlamentet anser att EU även bör förlita sig på sina egna krafter genom att utnyttja den inre marknaden bättre, inte minst med tanke på att största delen av dess tillväxt är kopplad till den inhemska efterfrågan.

10. Den nya inre marknaden bör ta hänsyn till funktionshindrades särskilda behov och använda dessa personers potential att bidra till den ekonomiska tillväxten i EU. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att underlätta funktionshindrades marknadstillträde, både i egenskap av anställda och i egenskap av konsumenter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	28.2.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	18 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Raffaele Baldassarre, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Klaus-Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Alexandra Thein, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Piotr Borys, Sergio Gaetano Cofferati, Sajjad Karim, Eva Lichtenberger, Toine Manders

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	16.3.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	24 0 13
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pablo Arias Echeverría, Cristian Silviu Buşoi, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Evelyne Gebhardt, Louis Grech, Małgorzata Handzlik, Iliana Ivanova, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Eija-Riitta Korhola, Kurt Lechner, Hans-Peter Mayer, Mitro Repo, Robert Rochefort, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Matteo Salvini, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Eva-Britt Svensson, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Kyriacos Triantaphyllides, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pascal Canfin, Ashley Fox, María Irigoyen Pérez, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Konstantinos Poupakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Luís Paulo Alves, Ivo Strejček