Betänkande - A7-0073/2011Betänkande
A7-0073/2011

BETÄNKANDE om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2009

22.3.2011 - (2010/2248(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: George Sabin Cutaş


Förfarande : 2010/2248(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0073/2011

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2009

(2010/2248(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av EIB-gruppens årsredovisning för 2009 (verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar, finansiell och statistisk rapport),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2010 om Europeiska investeringsbankens (EIB) årsredovisning för 2008[1],

–   med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2009 om årsrapporterna för 2007 för Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling[2],

–   med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020[3],

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A7‑0073/2011).

EIB:s nya stadga

1.  Europaparlamentet välkomnar de ändringar som införts genom Lissabonfördraget och som bidrar till ökad flexibilitet i finansieringen av EIB, inbegripet kapitalinvesteringar som ett komplement till bankens ordinära verksamhet samt möjligheten att grunda dotterbolag och andra enheter, att reglera så kallad särskild verksamhet och att tillhandahålla mer omfattande tekniska assistanstjänster samt stärkandet av revisionskommitténs roll.

2.  Europaparlamentet påminner om de ändringar som införts genom Lissabonfördraget och som innebär ett klargörande av målen för EIB:s finansiering i tredjeländer, vilka måste utgå från de övergripande principerna för EU:s förbindelser med den övriga världen, i enlighet med artikel 3.5 i EU‑fördraget, och under garantin stödja målen för EU:s yttre åtgärder i enlighet med artikel 21 i EU‑fördraget.

3.     Europaparlamentet är medvetet om att vissa medlemsstater uppmanat EIB att ta större risker i sina finansiella operationer, men påpekar att detta inte bör äventyra EIB:s kreditbetyg AAA, eftersom detta är en viktig faktor för att göra det möjligt för banken att tillhandahålla sina lån till bästa möjliga villkor.

4.  Europaparlamentet påminner om att EIB:s mål är att stödja EU:s policymål och att banken är ansvarsskyldig inför revisionsrätten, Olaf och EU:s medlemsstater samt, på frivillig basis, inför Europaparlamentet.

5.  Europaparlamentet rekommenderar dock att man överväger förslaget att införa tillsynskontroll med avseende på kvaliteten på EIB:s finansiella situation, exakt vilka resultat som uppnåtts och om reglerna för god yrkespraxis respekteras.

6.  Europaparlamentet föreslår att denna tillsynskontroll ska

            i)       utföras av Europeiska centralbanken på grundval av artikel 127.6 i EUF-fördraget,

      ii)    eller, åtminstone och genom att EIB själv tar initiativet, utföras under ledning av Europeiska bankmyndigheten med eller utan medverkan av en eller flera nationella tillsynsmyndigheter eller av en oberoende revisor.

7.  Europaparlamentet begär att kommissionen senast den 30 november 2011 ska tillhandahålla parlamentet en rättslig analys av möjliga alternativ för tillsyn över EIB.

8.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen, med tanke på EIB:s kompetenta personal och bankens erfarenhet av finansiering av viktig infrastruktur, i samarbete med EIB utarbetar strategier för finansieringen av investeringar och då beaktar alla tänkbara alternativ: subventioner, frigörelse av medlemsstaternas tecknade andelar i EIB:s kapital, EU:s tecknande av andelar i EIB:s kapital, innovativa instrument, finansieringslösningar anpassade till långsiktiga projekt som inte omedelbart är lönsamma, utarbetande av garantisystem, införande av ett investeringsavsnitt i EU:s budget, finansiella konsortier mellan europeiska, nationella och lokala myndigheter, offentlig-privata partnerskap etc.

9.  Europaparlamentet påminner dock om sina varningar och sin oro över det faktum att en del av EIB:s förvaltning i samband med EU-program och EU‑anslag har undantagits från ansvarsfrihetsförfarandet, vilket skapar speciella krav på samordning mellan kommissionen och EIB och försvårar en fullständig överblick över de uppnådda resultaten. Parlamentet står fast vid sin begäran till EIB att banken ska överlämna fullständig information om sina resultat: fastställda och uppnådda mål, orsaker till eventuella brister och resultat av genomförda utvärderingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla detaljerade upplysningar om förfarandena för samordning med EIB och effektiviteten i dessa.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att få ett uttalande från EIB avseende verksamheter med stora multiplikatoreffekter vilka garanteras genom EU‑budgeten.

11. Europaparlamentet betonar att EU‑budgetgarantier i slutet av 2009 hade nått ett belopp på 19,2 miljarder EUR för lån som beviljats av EIB. Parlamentet understryker att detta belopp inte är försumbart för EU-budgeten, och väntar sig en detaljerad redovisning av de medföljande riskerna. Parlamentet anser vidare att EIB också bör förklara hur de låneräntor som uppstår genom dessa betydande garantier används.

12. Europaparlamentet efterfrågar en förklaring av den detaljerade administrationsavgift som EIB fick från EU-budgeten.

13. Europaparlamentet upprepar sitt förslag enligt vilket Europeiska unionen skulle kunna bli medlem av EIB.

EIB:s finansiering i EU

Den globala finanskrisen och dess följder för EIB

14. Europaparlamentet välkomnar bankens fokusering på de tre områden där Europa drabbats allvarligast av krisen, dvs. små och medelstora företag, konvergensregioner och klimatåtgärder.

15. Europaparlamentet erkänner den avgörande roll som EIB spelar när det gäller att ge stöd till små och medelstora företag, särskilt när det råder finanskris och konjunkturnedgång, och uppmanar EIB att underlätta samspelet mellan bankens program för globala lån och medlen från strukturfonderna.

16. Europaparlamentet påpekar de små och medelstora företagens betydelse för den europeiska ekonomin och välkomnar därför ökningen av EIB:s finansiering till små och medelstora företag mellan 2008 och 2010 till ett totalbelopp på 30,8 miljarder EUR och konstaterar att detta belopp överstiger det årliga målbeloppet på 7,5 miljarder EUR för denna period. Parlamentet välkomnar inrättandet av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet i mars 2010, vilket kommissionen och banken finansierat med ett belopp på ca 200 miljoner EUR. Parlamentet uppmärksammar emellertid de små och medelstora företagens svårigheter när det gäller att få krediter och uppmanar därför EIB att fortsatt öka transparensen i sin utlåning genom finansiella mellanhänder. Parlamentet begär därför att det fastställs klara finansieringsvillkor och striktare kriterier för utlåningseffektivitet för finansiella mellanhänder. Parlamentet anser att EIB bör åläggas att årligen rapportera om de lån man beviljar små och medelstora företag, inbegripet en utvärdering av hur tillgängliga och effektiva dessa lån är samt åtgärder inriktade på att höja nivån på utnyttjandet.

17. Europaparlamentet rekommenderar att EIB:s roll ska vara mer fokuserad, selektiv, effektiv och resultatorienterad. För att nå de små och medelstora företagen bör banken särskilt samarbeta med transparenta och ansvarsfulla finansiella mellanhänder som är knutna till den lokala ekonomin. När det gäller EIB:s utlåning till små och medelstora företag bör banken aktivt offentliggöra information på sin webbplats, i synnerhet om de belopp som utbetalats, antalet lån som beviljats hittills samt de regioner och branscher som erhållit lån. Parlamentet anser att information om de villkor som den finansiella mellanhanden bör uppfylla också bör lämnas.

18. Europaparlamentet välkomnar att EIB:s tillgång till ECB:s likviditet via den luxemburgska centralbanken har överenskommits i syfte att underlätta EIB:s låneprogram och likviditetsförvaltning.

19. Europaparlamentet noterar att konvergensmålet i EU:s sammanhållningspolitik är ett av EIB:s huvudmål. Parlamentet betonar mervärdet av EIB:s gemensamma åtgärder med kommissionen på området tekniskt stöd (Jaspers) som ger ytterligare stöd och kraft till strukturfondsinsatserna.

20. Europaparlamentet uppmanar EIB att i större utsträckning tillhandahålla regioner som omfattas av konvergensmålet den tekniska assistans och medfinansiering som de behöver för att kunna utnyttja en större andel tillgängliga medel, särskilt för projekt inom prioriterade sektorer, såsom transportinfrastruktur, samt andra tillväxt- och sysselsättningsstärkande projekt och projekt som ingår i Europa 2020-strategin, i överensstämmelse med höga standarder för miljöhänsyn och transparens samt höga sociala standarder.

21. Europaparlamentet uppmanar EIB att till fullo anpassa sin verksamhet till EU:s mål om en snabb övergång till en koldioxidsnål ekonomi och att anta en plan för utfasning av utlåning till fossila bränsleprojekt, inbegripet utlåning till koleldade kraftverk, samt att fördubbla insatserna för att påskynda övergången till förnybar energi och energieffektiv teknik.

22. Europaparlamentet är avseende skattekonsekvenserna oroat över den bristande transparensen vid tilldelning och uppföljning av globala lån, och anser därför att det är nödvändigt att se till att låntagarna inte utnyttjar skatteparadis eller andra skatteundandragande metoder.

23. Europaparlamentet efterlyser ökad samstämdhet mellan EIB:s och EIF:s verksamhet, särskilt för att i större utsträckning styra in EIF mot Europa 2020-målen, och begär i detta sammanhang att en arbetsfördelning görs mellan enheterna och att utnyttjandet av deras respektive balansräkningar optimeras.

24. Europaparlamentet välkomnar beslutet av EIB-gruppen att samarbeta närmare med kommissionen inom ramen för sammanhållningspolitiken med avseende på de tre gemensamma initiativen Jessica, Jeremie och Jasmine som syftar till att göra sammanhållningspolitiken effektivare och mer ändamålsenlig samt att öka strukturfondernas hävstångseffekt. Parlamentet erkänner att ovannämnda samarbete har visat sig vara användbart och fördelaktigt, särskilt i samband med den ekonomiska krisen.

EIB:s finansiering efter 2013

25. Europaparlamentet anser att tiden är inne för att avsevärt utöka de strategiska långsiktiga investeringarna i Europa, med särskild inriktning på nyckelområden inom europeisk infrastruktur och sammanhållning. I detta hänseende efterfrågar parlamentet

     mer transparens i bankens verksamheter gentemot Europaparlamentet,

     – tydlig redovisningsskyldighet från EIB:s sida gentemot Europaparlamentet,

     – riktad användning av finansieringsinstrument.

26. Europaparlamentet uppmanar EIB att utveckla sin operativa strategi för tiden efter 2013 i linje med Europa 2020-strategin.

27. Europaparlamentet anser att inställningen till finansiella instrument i Europa 2020‑strategin är intressant och positiv. I syfte att öka de finansiella instrumentens effektivitet uppmanas EIB och kommissionen att ta hänsyn till följande mål: förenkling av förfaranden samt maximering av multiplikatoreffekter och EIB-gruppens katalysatoreffekt i syfte att locka investerare från den offentliga och privata sektorn.

28. Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta låta de gemensamma initiativen med kommissionen spela en viktig roll inom ramen för samarbetet med kommissionen, särskilt när det gäller sammanhållningspolitiken. Parlamentet erkänner den roll dessa initiativ spelar som en katalysator för den fortsatta utvecklingen, bland annat när det gäller förberedelsen av nästa programplaneringsperiod efter 2013.

29. Europaparlamentet uppmuntrar EIB att fastställa en prioritetsordning i sina investeringsprojekt med hjälp av metoder såsom kostnads- och nyttoanalyser för att uppnå största möjliga multiplikatoreffekt för BNP.

30. Europaparlamentet stöder investeringsaktörer som EIB som gör högkvalitativa investeringar bland annat tack vare sin sakkunskap i användningen av innovativa instrument som exempelvis faciliteten för strukturerad finansiering, finansieringsfaciliteten med riskdelning och den europeiska resursen för rena transporter.

31. Europaparlamentet uppmuntrar till en förlängning av metoden att kombinera EU-bidrag med EIB-lån såsom ett sätt att öka de tillgängliga resursernas verkan, under förutsättning att de nya finansiella instrumenten är smarta, integrerade och flexibla.

32. Europaparlamentet anser att den omfattande erfarenheten av att ha skapat och använt finansiella instrument under den nuvarande programplaneringsperioden bör göra det möjligt för både kommissionen och EIB att gå utanför det nuvarande tillämpningsområdet för och den nuvarande användningen av dessa instrument och att vara innovativa genom att utöka de produkttyper som erbjuds.

33. Europaparlamentet anser att tydliga och separata mål och rättsliga regelverk behövs för obligationer som emitteras av EIB och för dess egenfinansiering samt för framtida ”projektobligationer”.

34. Europaparlamentet påpekar att EIB är självfinansierande genom att framgångsrikt utfärda gemensamma obligationer med stöd av samtliga EU‑medlemsstater.

35. Europaparlamentet välkomnar idén med ”projektobligationer” som syftar till att förbättra kreditvärderingen för obligationer som emitteras av företagen själva inom ramen för Europa 2020-strategin, och används för att finansiera europeisk transport-, energi- och IT‑infrastruktur och skapa en miljövänligare ekonomi. Parlamentet anser att en sådan emission av projektobligationer skulle kunna inverka positivt på tillgången till kapital för tillväxt- och sysselsättningsstärkande hållbara investeringar, genom att komplettera nationella investeringar och investeringar via Sammanhållningsfonden. Parlamentet anser att detta instrument bör förbättra kreditvärderingen för utvalda projekt och dra till sig privat finansiering för att komplettera nationella investeringar och investeringar från Sammanhållningsfonden.

36. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och EIB att lägga fram konkreta förslag om att inrätta ”projektobligationer”. Parlamentet understryker att parlamentet till fullo måste delta i inrättandet av sådana instrument, och anser att man bör överväga möjligheten att utnyttja EU-budgeten för nästa fleråriga budgetram som en första riskbuffert vid förluster, med EIB som en andrahandsfinansiär.

37. Europaparlamentet anser att det finns ett tydligt behov av ytterligare stöd från EIB på följande områden: små och medelstora företag, förenklade utlåningsförfaranden för medelstora företag (”midcaps”) och infrastruktur och andra centrala tillväxt- och sysselsättningsstärkande projekt som en del av Europa 2020-strategin.

38. Europaparlamentet uppmanar med kraft EIB att investera i godstransporter i den europeiska järnvägssektorn samt i andra transeuropeiska nät för godstransporter med fokusering på hamnarna i Medelhavet, Svarta havet och Östersjön, i syfte att koppla ihop dem definitivt med de europeiska marknaderna.

39. Europaparlamentet uppmanar med kraft EIB att ge mer stöd till inrättandet av TEN‑T‑nätet med syftet att skapa en hävstångseffekt för ytterligare investeringar, både från den offentliga och den privata sektorn. Parlamentet anser att projektobligationer även här kan fungera som kompletterande investeringsinstrument vid sidan av budgeten för TEN-T-fonden. Parlamentet begär att framtida investeringar koncentreras till gränsöverskridande avsnitt av TEN-T-nätet i syfte att optimera det europeiska mervärde som skapas.

40. Europaparlamentet uppmanar EIB att investera i gasledningsprojektet Nabucco och andra viktiga TEN-E-projeket som gör det möjligt att tillgodose EU:s framtida energiefterfrågan genom att diversifiera gruppen av leverantörsländer, förbättra EU:s policymix och bidra till att uppfylla unionens miljöåtaganden.

EIB:s finansiering utanför EU

EIB:s roll i anslutningsländerna

41. Europaparlamentet anser att EIB som en del av verksamheten i anslutningsländerna i ökad utsträckning bör rikta in sig på energieffektivitetsåtgärder, förnybar energi och miljöinfrastruktur, TEN, TEN-E och offentlig-privata partnerskap i överensstämmelse med höga standarder för miljöhänsyn och transparens samt höga sociala standarder, och att EIB i linje med EU:s klimatmål bör prioritera hållbara transportsätt, särskilt järnvägstransporter.

42. Europaparlamentet anser att EIB bör tillhandhålla anslutningsländerna teknisk assistans i enlighet med bestämmelserna i nya artikel 18 i bankens stadgar.

EIB:s roll på utvecklingsområdet

43. Europaparlamentet välkomnar ändringen till följd av Lissabonfördraget i artikel 209 i EG‑fördraget (jämförd med artikel 208 i EG-fördraget), där det förskrivs att EIB, enligt villkoren i sin stadga, ska bidra till att genomföra de åtgärder som krävs för att främja målen i gemenskapens politik för utvecklingssamarbete.

44. Europaparlamentet påminner om att EIB:s finansieringsstrategi och transaktioner bör bidra till de allmänna principer som ligger till grund för EU:s yttre åtgärder, enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen, nämligen målet att utveckla och befästa demokratin och rättsstaten, målet att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt efterlevnaden av de internationella miljöavtal där Europeiska unionen eller dess medlemsstater är parter. Parlamentet påminner om att EIB under de olika projektetapperna måste garantera efterlevnad av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

45. Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från styrkommittén med ”visa personer” om att man bör överväga möjligheten att utveckla en EU-plattform för externt samarbete och extern utveckling, men uppmanar med kraft EIB och andra EU-institutioner att noggrant överväga genomförbarheten av denna nya strategi och dess konsekvenser på längre sikt när det gäller ändamålsenligheten för alla EU:s yttre åtgärder, för att undvika att övergripande mål för utvecklingspolitiken begränsas genom inrättandet av instrument utan att någon preliminär bedömning görs av deras mål och prioriteringar.

46. Europaparlamentet välkomnar det föreslagna nya beslutet som skulle stärka EIB:s kapacitet att främja EU:s utvecklingsmål, ersätta regionala mål med övergripande högnivåmål och utarbeta operativa riktlinjer för varje region inom ramen för det externa mandatet. Parlamentet påminner om behovet av att fastställa tydliga prioriteringar, som inbegriper förnybar energi, stadsinfrastruktur, utveckling av kommuner och lokalt ägda finansinstitut.

47. Europaparlamentet rekommenderar följande åtgärder för att stärka EIB:s roll på utvecklingsområdet:

a)  Tilldelning av ett ökat antal engagerade och specialiserade personer med erfarenhet av utvecklingsfrågor och utvecklingsländer, samt en ökning av lokalt anställda i tredjeländer.

b)  Öka de lokala aktörernas delaktighet i projekten.

b)  Avsättning av ytterligare kapital för projekt inriktade på utveckling.

c)  Tilldelning av mer bidrag.

d)  Utforskning av möjligheten att sammanföra EIB:s verksamhet i tredje länder till en enda separat enhet.

48. Europaparlamentet rekommenderar EIB att koncentrera sig på att investera i projekt för förnybar energi i utvecklingsländerna, med särskild tonvikt vid Afrika söder om Sahara.

Samarbete mellan EIB och internationella, regionala och nationella finansinstitut

49. Europaparlamentet inser att samarbetet mellan EIB och multilaterala utvecklingsbanker, regionala utvecklingsbanker, europeiska bilaterala utvecklingsinstitut samt offentliga och privata finansinstitut från utvecklingsländerna bör utökas till stöd för EU:s politik.

50. Europaparlamentet anser att ett ökat samarbete enligt samma villkor och baserat på ömsesidighet med regionala och nationella finansinstitut behövs för att trygga ett mer effektivt utnyttjande av resurser och fokusering på särskilda lokala behov.

51. Europaparlamentet stöder ett undertecknande av det samförståndsavtal som för närvarande förhandlas fram mellan EIB, EBRD och kommissionen i syfte att öka samarbetet i alla länder där man gemensamt har verksamhet utanför EU med målet att dels samordna utlåningspolitiken sinsemellan och dels göra den förenlig med EU:s politiska mål såsom social sammanhållning och miljöskydd.

Finansiella offshore-centrum (skattefria zoner)

52. Europaparlamentet uppmanar EIB att fastställa klara finansieringsvillkor för finansiella mellanhänder och att rapportera om framstegen när det gäller transparens och ökad redovisningsskyldighet, i synnerhet i samband med utlåning genom finansiella mellanhänder. EIB bör uppdatera och strama åt sin politik om finansiella offshore-centrum och kräva mer än den befintliga nivån i OECD-förteckningar och beakta alla jurisdiktioner som kanske tillåter skatteundandragande eller skatteflykt.

53. Europaparlamentet anser att det inte räcker att förlita sig på OECD:s förteckning över finansiella offshore-centrum, och att samtliga internationellt erkända förteckningar bör gälla fram till dess att EU upprättat en egen förteckning. Parlamentet anser dock att EIB bör göra egna oberoende bedömningar och övervaka relevanta icke samarbetsvilliga jurisdiktioner samt regelbundet offentliggöra sina resultat, vilket skulle komplettera analyser från internationella referenslistor och EU-referenslistor.

54. Europaparlamentet anser att EIB inte bör delta i några transaktioner som genomförs genom en jurisdiktion som definierats som icke samarbetsvillig av OECD, arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) eller andra relevanta internationella organisationer, samt av sin egen oberoende bedömning och övervakning.

55. Europaparlamentet anser att EIB bör tillämpa sin uppdaterade och offentliggjorda policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och finansiella offshore-centrum på ett mycket strikt sätt för att garantera att bankens finansieringsverksamhet inte bidrar till någon form av skatteflykt eller penningtvätt.

56. Europaparlamentet uppmanar EIB att i sin årsrapport till Europaparlamentet ta med uppgifter om genomförandet av bankens politik när det gäller finansiella offshore-centrum, särskilt genom att rapportera antalet ansökningar som avvisats på grund av att kraven inte uppfyllts och antalet omlokaliseringar som begärts och genomförts i syfte att uppfylla kraven.

57. Europaparlamentet uppmanar EIB att ytterligare främja proaktiv projektinformation i rätt tid, som även inbegriper en egen bedömning av projektets miljömässiga och sociala konsekvenser samt följder för mänskliga rättigheter och utveckling, samt övervakningsrapporter och utvärderingsrapporter i efterhand.

58. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska investeringsbanken, Världsbanksgruppen, alla regionala utvecklingsbanker samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (1.3.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2009
(2010/2248(INI))

Föredragande: Jean-Pierre Audy

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att tiden är inne för att avsevärt utöka de strategiska långsiktiga investeringarna i Europa, med särskild inriktning på nyckelområden inom europeisk infrastruktur och sammanhållning. I detta hänseende efterfrågar parlamentet

     mer transparens i bankens verksamheter gentemot Europaparlamentet,

     – tydlig redovisningsskyldighet från EIB:s sida gentemot Europaparlamentet,

     – riktad användning av finansieringsinstrument.

2.  Europaparlamentet stöder investeringsaktörer som EIB som gör högkvalitativa investeringar bland annat tack vare sin sakkunskap i användningen av innovativa instrument som exempelvis faciliteten för strukturerad finansiering, finansieringsfaciliteten med riskdelning och den europeiska resursen för rena transporter.

3.  Europaparlamentet anser att det är helt nödvändigt för EIB att bevara sitt kreditbetyg AAA.

4.  Europaparlamentet begär på nytt att EIB ska underställas en tillsynskontroll för att man ska kunna kontrollera kvaliteten på bankens finansiella situation, vilka resultat som exakt uppnåtts och huruvida reglerna för god yrkespraxis respekterats.

5.  Europaparlamentet föreslår att denna tillsynskontroll ska

          i)         utföras av Europeiska centralbanken på grundval av artikel 127.6 i EUF-fördraget,

ii)  eller, åtminstone och genom att EIB själv tar initiativet, utföras under ledning av Europeiska bankmyndigheten med eller utan medverkan av en eller flera nationella tillsynsmyndigheter eller av en oberoende revisor.

6.  Europaparlamentet begär att kommissionen senast den 30 november 2011 ska tillhandahålla parlamentet en rättslig analys av möjliga alternativ för tillsyn över EIB.

7.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen, med tanke på EIB:s kompetenta personal och bankens erfarenhet av finansiering av viktig infrastruktur, i samarbete med EIB utarbetar strategier för finansieringen av investeringar och då beaktar alla tänkbara alternativ: subventioner, frigörelse av medlemsstaternas tecknade andelar i EIB:s kapital, EU:s tecknande av andelar i EIB:s kapital, innovativa instrument, finansieringslösningar anpassade till långsiktiga projekt som inte omedelbart är lönsamma, utarbetande av garantisystem, införande av ett investeringsavsnitt i EU:s budget, finansiella konsortier mellan europeiska, nationella och lokala myndigheter, offentlig-privata partnerskap etc.

8.  Europaparlamentet påminner dock om sina varningar och sin oro över det faktum att en del av EIB:s förvaltning i samband med EU-program och EU‑anslag har undantagits från ansvarsfrihetsförfarandet, vilket skapar speciella krav på samordning mellan kommissionen och EIB och försvårar en fullständig överblick över de uppnådda resultaten. Parlamentet står fast vid sin begäran till EIB att banken ska överlämna fullständig information om sina resultat till parlamentet: fastställda och uppnådda mål, orsaker till eventuella avvikelser och resultat av genomförda utvärderingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla detaljerade upplysningar om förfarandena för samordning med EIB och effektiviteten i dessa.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att få ett uttalande från EIB avseende verksamheter med stora multiplikatoreffekter vilka garanteras genom EU‑budgeten.

10. Europaparlamentet betonar att EU‑budgetgarantier i slutet av 2009 hade nått ett belopp på 19,2 miljarder EUR för lån som beviljats av EIB. Parlamentet understryker att detta belopp inte är försumbart för EU-budgeten, och väntar sig en detaljerad redovisning av de medföljande riskerna. Parlamentet anser vidare att EIB också bör förklara beviljandet av räntorna på lån till följd av detta höga belopp av garantier.

11. Europaparlamentet efterfrågar en förklaring av den detaljerade administrationsavgift som EIB fick från EU-budgeten.

12. Europaparlamentet välkomnar förändringarna till följd av Lissabonfördraget i artikel 209 i EG‑fördraget jämförd med artikel 208 i EG‑fördraget, där det föreskrivs att EIB, enligt villkoren i sin stadga, ska bidra till att genomföra de åtgärder som krävs för att uppnå målen i gemenskapens politik för utvecklingssamarbete.

13. Europaparlamentet påminner om att EIB:s finansieringsstrategi och transaktioner bör bidra till de allmänna principer som ligger till grund för EU:s yttre åtgärder, enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen, nämligen målet att utveckla och befästa demokratin och rättsstaten, målet att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt efterlevnaden av de internationella miljöavtal där Europeiska gemenskapen eller dess medlemsstater är parter. EIB bör under de olika projektetapperna garantera efterlevnad av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocessen och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

14. Europaparlamentet rekommenderar att EIB:s roll ska vara mer fokuserad, selektiv, effektiv och resultatorienterad. För att nå de små och medelstora företagen bör banken särskilt samarbeta med transparenta och ansvarsfulla finansiella mellanhänder som är knutna till den lokala ekonomin. När det gäller EIB:s utlåning till små och medelstora företag bör banken aktivt offentliggöra information på sin webbplats, i synnerhet om de belopp som utbetalats, antalet lån som beviljats hittills samt de regioner och branscher som erhållit lån. Parlamentet anser att information om de villkor som den finansiella mellanhanden bör uppfylla också bör lämnas.

15. Europaparlamentet begär att EIB, med den genomsnittsersättning för garantierna som konstateras på finansmarknaden, ersätter den garanti som Europeiska unionen tillför banken i händelse av förluster till följd av lån och garantier till förmån för projekt som genomförts utanför unionen. Parlamentet anser att unionens garanti till EIB och dess ersättning ska underställas revisionsrätten för kontroll.

16. Europaparlamentet upprepar sitt förslag som syftar till att Europeiska unionen ska kunna bli medlem av EIB.

17. Europaparlamentet uppmanar EIB att fastställa klara finansieringsvillkor för finansiella mellanhänder och att rapportera om framstegen när det gäller transparens och ökad redovisningsskyldighet, i synnerhet i samband med utlåning genom finansiella mellanhänder. Parlamentet anser att EIB bör uppdatera och strama upp sin politik om utländska finansiella centrum (skattefria zoner) och kräva mer än den nuvarande nivån för lika villkor i OECD-förteckningar samt beakta alla jurisdiktioner som kanske tillåter skatteundandragande eller skatteflykt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.2.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Andrea Češková, Jorgo Chatzimarkakis, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Ingeborg Gräßle, Iliana Ivanova, Bogusław Liberadzki, Monica Luisa Macovei, Søren Bo Søndergaard

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Zuzana Brzobohatá, Derk Jan Eppink, Christofer Fjellner, Edit Herczog, Ivailo Kalfin, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

László Surján

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

0

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Pascal Canfin, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Rachida Dati, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Wolf Klinz, Philippe Lamberts, Astrid Lulling, Íñigo Méndez de Vigo, Ivari Padar, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Peter Simon, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Ivo Strejček, Marianne Thyssen, Corien Wortmann-Kool

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sophie Auconie, Elena Băsescu, Saïd El Khadraoui, Danuta Jazłowiecka, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Sirpa Pietikäinen, Catherine Stihler