Förfarande : 2010/2161(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0112/2011

Ingivna texter :

A7-0112/2011

Debatter :

PV 12/05/2011 - 9
CRE 12/05/2011 - 9

Omröstningar :

PV 12/05/2011 - 12.10
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0239

BETÄNKANDE     
PDF 166kWORD 108k
31.3.2011
PE 450.904v05-00 A7-0112/2011

om de kulturella aspekterna i EU:s yttre åtgärder

(2010/2161(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Marietje Schaake

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om de kulturella aspekterna i EU:s yttre åtgärder

(2010/2161(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–   med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–   med beaktande av artikel 27.3 i fördraget om Europeiska unionen,

–   med beaktande av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av Unescos konvention från 2005 om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck (Unescos konvention),

–   med beaktande av rådets beslut av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (2010/427/EU)(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster)(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1041/2009 av den 21 oktober 2009 om inrättande av ett program för audiovisuellt samarbete med yrkesverksamma från tredjeländer (Media Mundus 2011–2013)(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1983/2006 av den 18 december 2006 om Europeiska året för interkulturell dialog (2008)(4),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld (KOM(2007)0242),

–   med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av den europeiska kulturagendan (KOM(2010)0390),

–   med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 med titeln ”Europeana – nästa steg”(5),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 18 och 19 november 2010 om handlingsplanen för kultur 2011–2014 (2010/C 325/01)(6),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 20 november 2008 om främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog i unionens och dess medlemsstaters yttre förbindelser (2008/C 320/04)(7),

–   med beaktande av Förenta nationernas millenniedeklaration (2000), särskilt artiklarna om mänskliga rättigheter, demokrati och gott styre,

–   med beaktande av Förenta nationernas resolution av den 22 september 2010 med titeln ”Keeping the promise: united to achieve the Millennium Development Goals”,

–   med beaktande av Förenta nationernas resolution av den 20 december 2010 om kultur och utveckling,

–   med beaktande av partnerskapsavtalet mellan AVS och EU undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(8), ändrat för första gången i Luxemburg den 25 juni 2005(9) och ändrat för andra gången i Ouagadougou den 22 juni 2010(10),

–   med beaktande av protokollet om kulturellt samarbete i bilagan till modellen för frihandelsavtal,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A7‑0112/2011), och av följande skäl:

A. EU uppvisar en värdegemenskap med kulturell mångfald, vars motto ”Förenade i mångfalden” yttrar sig på många olika sätt.

B.  EU:s successiva utvidgningar, medborgarnas rörlighet inom det gemensamma europeiska området, gamla och nya migrationsströmmar samt utbyten av alla slag med omvärlden bidrar till denna kulturella mångfald.

C. Kultur har ett egenvärde, berikar människors liv och främjar ömsesidig förståelse och respekt.

D. Den europeiska agendan för kultur har det strategiska målet att främja kultur som ett väsentligt inslag i EU:s internationella förbindelser.

E.  Kultur kan och bör underlätta utveckling, social inkludering, innovation, demokrati, mänskliga rättigheter, utbildning, konfliktförebyggande och försoning, ömsesidig förståelse, tolerans och kreativitet.

F.  Unionen och dess medlemsstater, medborgare, företag och civilsamhället, i både EU och tredjeländer, är nyckelaktörer i de kulturella förbindelserna.

G. Det kulturella godset, inbegripet idrott, bidrar till EU:s immateriella utveckling och ekonomi och till utvecklingen av ett kunskapsbaserat samhälle genom i synnerhet kulturindustrier och kulturturism.

H. Konstnärer agerar i själva verket som kulturdiplomater och utbyter och möter olika estetiska, politiska, moraliska och sociala värden.

I.   De nya medierna och kommunikationstekniken, t.ex. internet, har potential att vara ett instrument för åsiktsfrihet, pluralism, informationsutbyte, mänskliga rättigheter, utveckling, mötesfrihet, demokrati och social inkludering och kan underlätta tillgången till kultur och utbildning.

J.   Kultursamarbetet och kulturdialogen, som utgör hörnstenarna i kulturdiplomatin, har potential att fungera som instrument för global fred och stabilitet.

Kultur och europeiska värderingar

1.  Europaparlamentet understryker kulturens övergripande natur och dess betydelse i alla livets aspekter och anser att kulturen måste beaktas i alla EU:s yttre förbindelser i enlighet med artikel 167.4 i EUF-fördraget.

2.  Europaparlamentet betonar att samtliga EU-institutioner bättre måste lyfta fram kulturens betydelse som drivkraft för tolerans och förståelse, och dess betydelse för att skapa tillväxt och mer integrerade samhällen.

3.  Europaparlamentet efterlyser samarbete med regeringarna i alla medlemsstater, såväl om utformningen av kulturpolitik som om genomförandet och främjandet av sådan politik.

4.  Europaparlamentet betonar att demokratiska och grundläggande friheter som t.ex. åsiktsfrihet, pressfrihet, frihet från nöd, fruktan, intolerans och hat liksom tillgång till tryckt och digital information samt förmånsrätten att gå in på internet och kommunicera är en viktig förutsättning för kulturella uttryck, kulturella utbyten och kulturell mångfald.

5.  Europaparlamentet påminner om vikten av protokollen om kulturellt samarbete och deras mervärde för bilaterala utvecklings- och handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi för framtida protokoll om kulturellt samarbete och att samråda med Europaparlamentet och civilsamhället om denna strategi.

6.  Europaparlamentet upprepar att kultur spelar en roll i bilaterala avtal om utvecklingsbistånd och handel och genom åtgärder som t.ex. de europeiska instrumenten för utvecklingssamarbete, stabilitet, demokrati och mänskliga rättigheter och föranslutning, liksom den europeiska grannskapspolitiken, det östliga partnerskapet, unionen för Medelhavsområdet och det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, vilka alla beviljar medel till kulturprogram.

7.  Europaparlamentet betonar att det transatlantiska samarbetet och samarbetet med de europeiska grannländerna är viktigt för att utveckla gemensamma intressen och värderingar.

8.  Europaparlamentet värdesätter offentlig-privat samarbete där det civila samhället ges en framskjuten roll, däribland icke-statliga organisationer och europeiska kulturnätverk, när det gäller att ta upp de kulturella aspekterna i EU:s yttre förbindelser.

EU‑program

9.  Europaparlamentet är bekymrat över uppsplittringen av EU:s externa politik och projekt på kulturområdet, vilket hämmar en strategisk och effektiv användning av kulturmedel och utvecklingen av en tydlig gemensam EU-strategi för de kulturella aspekterna i EU:s yttre förbindelser.

10. Europaparlamentet efterlyser en rationalisering av den interna verksamheten i kommissionens olika generaldirektorat, t.ex. de generaldirektorat som ansvarar för externa förbindelser (utrikespolitik, utvidgning, handel och utveckling), utbildning och kultur samt den digitala agendan.

11. Europaparlamentet anser att utbyten på kultur- och utbildningsområdet potentiellt kan stärka civilsamhället, främja demokratisering och god förvaltning, gynna kompetensutveckling, stödja de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt utgöra en byggsten för ett långvarigt samarbete.

12. Europaparlamentet stöder det ökade deltagandet från tredjeländer i program som rör kultur, rörlighet, ungdomsfrågor, utbildning och fortbildning. Det bör därför bli lättare för (unga) människor från tredjeländer, t.ex. de europeiska grannländerna, att delta i dessa program.

13. Europaparlamentet efterlyser följdriktiga strategier för att främja ungdomars rörlighet samt konstnärers och övriga kreativa kulturskapares rörlighet, för kultur- och utbildningsmässig utveckling (inbegripet kunskaper om medier och IKT) och för tillträde till konstnärsyttringar av alla slag. Parlamentet stöder därför synergier mellan program som rör kultur, idrott, utbildning, medier, flerspråkighet och ungdomsfrågor.

14. Europaparlamentet uppmuntrar samarbete mellan aktörer, medlande organisationer och civilsamhället, i både medlemsstaterna och tredjeländer, i samband med utarbetandet och genomförandet av yttre kulturpolitik samt främjandet av kulturella uttryck och utbyten för att förbättra den ömsesidiga förståelsen, med iakttagande av den kulturella och språkliga mångfalden i EU.

15. Europaparlamentet anser att det skulle vara lämpligt att inrätta kulturviseringar för tredjelandsmedborgare, konstnärer och andra kulturarbetare, liknande det befintliga viseringsprogrammet för forskare, som har varit i kraft sedan 2005. Parlamentet uppmanar även kommissionen att lägga fram ett initiativ för korttidsviseringar i syfte att undanröja hindren för rörlighet inom kultursektorn.

Medier och ny informationsteknik

16. Europaparlamentet framhåller betydelsen av att EU vidtar åtgärder i hela världen för att främja respekten för yttrandefrihet, pressfrihet och fri tillgång till audiovisuella medier och ny informationsteknik, på ett sätt som är i enlighet med upphovsrätten.

17. Europaparlamentet fördömer att förtryckarregimer i allt högre grad censurerar och övervakar internet och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att främja friheten på internet globalt.

18. Europaparlamentet lyfter återigen fram principen om nätneutralitet, som är avsedd att garantera att internet förblir en fri och öppen teknik som främjar demokratisk kommunikation.

19. Europaparlamentet betonar internets roll som ett verktyg för att främja europeisk kultur och uppmanar medlemsstaterna att vidareutveckla satsningarna på bredband i hela EU.

20. Europaparlamentet understryker betydelsen av de nya medierna, och framför allt av internet, som fria, lättillgängliga och användarvänliga kommunikations- och informationsplattformar som bör användas aktivt, både inom och utanför EU, i samband med den interkulturella dialogen. Vidare betonar parlamentet de nya mediernas betydelse för tillträdet till kulturellt gods och innehåll samt för synliggörandet av Europas kulturarv och historia i och utanför EU, vilket tydliggörs av centrala projekt som Europeana.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en central internetportal som å ena sidan informerar om aktuella EU-stödprogram med kulturell inriktning i EU:s yttre förbindelser och om planering och organisation av kulturella evenemang med alleuropeisk inriktning av EU:s beskickningar och som å andra sidan fungerar som en central informationsplattform för nätverksbyggande mellan kulturskapare, institutioner och civilsamhället, och som samtidigt också länkar till andra möjligheter som EU erbjuder, t.ex. Europeana.

Kulturdiplomati och kultursamarbete

22. Europaparlamentet understryker kulturdiplomatins och kultursamarbetets betydelse för att världen runt föra fram och förmedla EU:s och medlemsstaternas intressen och de värderingar som tillsammans utgör den europeiska kulturen, och understryker också behovet av att EU agerar som en (global) aktör med ett globalt perspektiv och ett globalt ansvar.

23. Europaparlamentet anser att EU:s yttre åtgärder främst bör inriktas på främjande av fred och försoning, mänskliga rättigheter samt internationell handel och ekonomisk utveckling, utan att för den delen glömma bort de kulturella aspekterna i diplomatin.

24. Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att utarbeta effektiva strategier för interkulturella förhandlingar och anser att ett mångkulturellt förhållningssätt kan underlätta ingåendet av givande avtal som skapar lika villkor för EU och tredjelandspartner.

25. Europaparlamentet kräver att en person på varje EU-representation utomlands ska ansvara för samordningen av kulturförbindelser och kulturverksamhet mellan EU och tredjeländer samt för främjandet av den europeiska kulturen, i nära samarbete med kulturaktörer och nätverksbaserade organisationer som t.ex. nätverket av nationella kulturinstitut (Eunic).

26. Europaparlamentet understryker behovet av en helhetssyn på kulturförmedling och kulturella utbyten och betonar kulturens roll för att utveckla demokratin, de mänskliga rättigheterna samt konfliktförebyggande och fredsskapande åtgärder.

27. Europaparlamentet uppmuntrar inledandet av politiska kulturdialoger, såsom den som nyligen inleddes mellan EU och Indien, för att stärka kontakterna människor emellan.

28. Europaparlamentet uppmuntrar att man anger prioriterade områden inom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, däribland stärkande av rättsstatsprincipen, hantering och förebyggande av konflikter, samarbete med civilsamhället och den nya teknikens roll när det gäller yttrandefrihet, demokratiskt deltagande och mänskliga rättigheter.

EU:s yttre förbindelser och utrikestjänsten

29. Europaparlamentet väntar sig att utkastet till organisationsplan för utrikestjänsten inbegriper tjänster rörande kulturella aspekter och föreslår att en samordningsenhet inrättas i detta syfte.

30. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att samordna den strategiska användningen av kulturella aspekter i utrikespolitiken genom att konsekvent och systematiskt införliva dessa i EU:s yttre förbindelser och eftersträva komplementaritet med medlemsstaternas kulturpolitik gentemot omvärlden.

31. Europaparlamentet efterlyser lämplig utbildning och vidareutbildning i kulturella och digitala aspekter i utrikespolitiken för utrikestjänstens personal, så att de kan säkra koordineringen på detta område för EU‑delegationer, samt gemensamma utbildningsmöjligheter för nationella experter och personal från kulturinstitut inom EU och utbildningsmöjligheter som är öppna för allmänt deltagande.

32. Europaparlamentet vill att det inrättas ett generaldirektorat för kultur- och digitaldiplomati i utrikestjänstens organisation.

33. Europaparlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att samarbeta med nätverk som t.ex. Eunic vid uppbyggnaden av utrikestjänstens resurser och kompetens på kulturområdet för att tillvarata sina erfarenheter som självständig länk mellan medlemsstaterna och kulturförmedlande organisationer samt skapa och utnyttja synergier.

34. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att beakta EU:s nyligen införda europeiska kulturarvsmärkning som ett viktigt instrument i förbindelserna med tredjeländer i syfte att förbättra kunskapen om och spridningen av de europeiska folkens kultur och historia.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en interinstitutionell arbetsgrupp för kultur inom ramen för EU:s yttre förbindelser i syfte att utveckla och utvidga samordningen, effektiviseringen, strategierna och utbytet av bästa metoder och att i detta sammanhang beakta Europarådets aktiviteter och initiativ samt informera Europaparlamentet om arbetsgruppens arbete.

36. Europaparlamentet föreslår att kommissionen regelbundet lägger fram en rapport för parlamentet om genomförandet av denna resolution om kulturens roll i EU:s yttre förbindelser.

37. Europaparlamentet föreslår att det inrättas särskilda informationssystem för att stödja konstnärers och andra kulturarbetares rörlighet, vilket även föreslås i undersökningen med titeln ”Information systems to support the mobility of artists and other professionals in the culture field: a feasibility study”(11).

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2011 föreslå och anta en grönbok om kultur och kulturellt samarbete i EU:s yttre åtgärder, som ska åtföljas av ett meddelande.

39. Europaparlamentet uppmuntrar konkreta åtgärder för att stödja kapacitetsuppbyggnad genom deltagande av civilsamhället och finansiering av oberoende initiativ.

Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar

40. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att uppmuntra tredjeländer att utveckla sin kulturpolitik och att även systematiskt uppmana tredjeländer att ratificera och genomföra Unescos konvention.

41. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om betydelsen av de åtaganden som de har gjort genom ratificeringen av Unescos konvention. Skyddet av den kulturella mångfalden i världen kräver en övervägd och balanserad politik för digitala frågor.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta kulturgodsets och kulturtjänsternas dubbla karaktär vid förhandlingar om bilaterala och multilaterala handelsavtal och undertecknande av kulturprotokoll samt att bevilja förmånsbehandling till utvecklingsländer i överensstämmelse med artikel 16 i Unescos konvention.

43. Europaparlamentet välkomnar att ett avtal nyligen ingåtts mellan EU och Unesco om en expertfacilitet på 1 miljon euro för att stödja förvaltningen inom kultursektorn och ge regeringarna i utvecklingsländer möjlighet att utnyttja expertkunskaper för att utforma en effektiv och hållbar kulturpolitik.

44. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att öka samarbetet för att stödja en förbättring av de nationella regelverken och den nationella politiken för att skydda och bevara kulturarvet och kulturföremål i enlighet med nationell lagstiftning och internationella regler, inbegripet att bekämpa smuggling av kulturföremål och immaterialrättsligt skyddade verk samt att förhindra olagligt förvärv av föremål som ingår i kulturarvet och andra kulturverk, under erkännande av upphovsrättens och immaterialrättens betydelse för att stödja de personer som medverkar i det kulturella skapandet.

45. Europaparlamentet efterlyser en följdriktig EU-strategi för främjande av europeiska kulturaktiviteter och kulturprogram internationellt som bygger på skydd av kulturgodsets och kulturaktiviteternas mångfald och dubbla karaktär och bland annat omfattar en bättre koordinering av EU:s redan existerande yttre program med kulturella inslag och deras genomförande i avtalen med tredjeländer och beaktande av den bestämmelse om att de kulturella aspekterna ska beaktas som ingår i avtal och av subsidiaritetsprincipen samt Unescos konvention.

46. Europaparlamentet efterlyser en följdriktig strategi, som är inriktad på skydd och främjande av det kulturella och naturliga arvet, både det konkreta och det abstrakta, och internationellt samarbete i konfliktområden, t.ex. genom Blue Shield, som använder sig av kultur för att förhindra konflikter och skapa fred.

47. Europaparlamentet anser att den personal som ska sändas till konfliktområden och före detta konfliktområden bör ges utbildning i kulturella aspekter av åtgärder för att bevara kulturarv och främja försoning, demokrati och mänskliga rättigheter.

48. Europaparlamentet vill se till att de operativa programmen inom ramen för de befintliga finansiella instrumenten inriktas på förenkling, effektivitet och samordning av EU:s politik.

49. Europaparlamentet uppmuntrar till att man främjar kulturens roll inom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och i instrumentets arbete för stärkande av rättsstatsprincipen, hantering och förebyggande av konflikter, samarbete inom civilsamhället samt den nya teknikens roll när det gäller åsiktsfrihet, demokratiskt deltagande och mänskliga rättigheter.

50. Europaparlamentet bekräftar behovet av att respektera alla mänskliga rättigheter, såsom de fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, och erkänner därför att det finns en koppling mellan kulturella rättigheter, mångfald och mänskliga rättigheter samt protesterar mot användningen av kulturella argument för att rättfärdiga brott mot de mänskliga rättigheterna

51. Europaparlamentet föreslår att man tar med ett kulturkapitel i den årliga granskningen av de mänskliga rättigheterna och integrerar kultur i de interparlamentariska delegationernas arbete.

52. Europaparlamentet understryker bestämt att utvecklingen av kulturaktiviteter inte får användas som ett argument för att begränsa den fria rörligheten för kulturaktörer mellan EU och tredjeländer.

53. Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av kulturella förbindelser med länder som EU inte har några andra partnerskap med, som en språngbräda för utveckling av ytterligare förbindelser.

o

o   o

54. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 201, 3.8.2010, s. 30.

(2)

EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.

(3)

EUT L 288, 4.11.2009, s. 10.

(4)

EUT L 412, 30.12.2006, s. 44.

(5)

EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 16.

(6)

EUT C 325, 2.12.2010, s. 1.

(7)

EUT C 320, 16.12.2008, s. 10.

(8)

EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(9)

EUT L 209, 11.8.2005, s. 27.

(10)

EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.

(11)

Europeiska kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur, mars 2009.


MOTIVERING

Rock ’n’ roll var rent kulturellt en avgörande faktor när det gällde att förändra de kommunistiska samhällena och föra dem närmare en fri värld.

(Andras Simonyi, född i Budapest 1952, var Ungerns ambassadör i Förenta staterna mellan 2002 och 2007.)

Europa är en gemenskap som bygger på frihet, ansvar och demokratiska värderingar. Kulturen, identiteten, värderingarna och EU:s ställning på den globala arenan är sammanvävda. Man tjänar Europas intressen när man genomför kulturella aspekter på ett strategiskt sätt med hjälp av samarbete och partnerskap, både genom kulturprogram och i situationer där kulturella aspekter är en integrerad del av den ekonomiska politiken, utrikes- och säkerhetspolitiken och utvecklingspolitiken.

Genom att man delar litteratur, film, musik och kulturarv öppnas förståelsens dörrar, och broar byggs mellan folk. Den europeiska identiteten, i all sin mångfald, såväl som de europeiska värderingarna manifesteras genom dessa kulturella uttryck. EU har dessutom viktiga erfarenheter att dela med sig av när det handlar om att klara av konflikter och skapa stabilitet genom gemensamma intressen och ömsesidig förståelse.

I och med Lissabonfördragets ikraftträdande håller EU nu på att utveckla en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som ska verkställas av EU:s utrikestjänst, ledd av vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton. Vid utvecklingen av denna utrikestjänst är det viktigt att undersöka och förankra den roll som kulturen har och bör ha i EU:s yttre åtgärder. En integrering av kulturen kan leda till ömsesidig förståelse, fredligt samarbete och stabilitet såväl som till ekonomisk nytta.

Kulturdiplomati är en hörnsten när det gäller att skapa förtroende och långvariga relationer med medborgare i tredjeländer. Kulturen bör vara en vital och allmänt integrerad faktor i det breda spektrum av yttre åtgärder som EU:s utrikespolitik består av: från EU:s handelsförbindelser till dess utvidgnings- och grannskapspolitik, till dess utvecklingssamarbetspolitik och dess gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Kultur har också ett ekonomiskt värde: Europas kulturindustrier bidrar till entreprenörskap, innovation och kommersiell verksamhet, och EU:s mångskiftande kulturlandskap gör det till det mest attraktiva turistmålet i världen. Ett dynamiskt kulturklimat gör det attraktivt att bo och verka i EU för människor och företag.

För närvarande finns ingen samstämd, samordnad kulturstrategi i EU:s yttre åtgärder, men en sådan måste utvecklas. Det är ingen lyx utan en nödvändighet att främja Europas attraktionskraft i en globalt sammankopplad och konkurrensutsatt miljö.

EU:s kulturella aspekter

Kulturen har ett inneboende värde i våra liberala demokratier: den berikar människors liv. EU är känt för sin kulturella mångfald, och är på samma gång en värdegemenskap vars värden gäller lika för alla medborgare. De europeiska värderingarna, såsom respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och de grundläggande friheterna, finns även representerade i våra kulturprodukter. Dessa värderingar stöder och representerar ”den europeiska kulturen” och består av mer än summan av medlemsstaternas egna enskilda kulturer. Den kulturella mångfalden, som manifesteras i de europeiska värderingarna, strävar efter att skapa ett brett urval och frihet för den enskilde.

Kontakter mellan personer, även på internet, främjar utbyten av bästa metoder och kunskaper och utvecklar personernas internationella färdigheter, vilket är ytterst viktigt i vår alltmer globaliserade värld. Kunskaper och internationella färdigheter är nödvändiga för utbildning och sysselsättning, vilket tas upp i Europa 2020-strategin. Flerspråkighet, e‑färdigheter och kulturell medvetenhet är viktiga kompetenser för att man ska kunna se möjligheter och utveckla sin begåvning på en global arbetsmarknad. Kultur kan dessutom betraktas som något som hjälper till med att stödja demokratisering, åsiktsfrihet, social inkludering, utveckling, utbildning, försoning m.m. Kulturdiplomati, i form av en konstruktiv växelverkan mellan olika kulturer, är ett instrument för global fred och stabilitet. I de flesta av EU‑medlemsstaternas statsförfattningar inbegrips utvecklingen av internationell rätt. Den internationella rätten är grundad på europeiska värderingar.

Den stora mångfalden av aspekter i de kulturella förbindelserna med tredjeländer har lett till en uppsplittring av politiken, som måste förändras och bli en mer samordnad och samstämd EU‑strategi. Föredraganden har valt att betona de organisatoriska och politiska ramar som krävs för en optimal samordning av kultur i EU:s yttre åtgärder. Hon anser att skapandet av innehåll inte i för hög grad bör toppstyras. I betänkandet ges konkreta förslag när det gäller att låta civilsamhället, konstnärer, utbildare, studenter och entreprenörer delta i utformningen av innehållet i de kulturella förbindelserna. I betänkandet understryks också nödvändigheten av att integrera och effektivisera kulturfrågorna i EU:s yttre åtgärder inom EU-institutionerna.

En global aktör

Det är bäst för EU-medborgarna om EU agerar som en global aktör och ledare på den globala scenen. Detta förutsätter att medlen används på ett effektivare sätt och att man strategiskt beaktar EU:s konkurrensutsatta ställning för turister, begåvningar, konstnärer, näringsliv och studenter. EU:s intressen tjänas bäst om vi strävar mot samma mål. Konkurrensen kommer att bli ännu hårdare i och med att Kina inrättar 300 Konfuciuscentrum (1 000 har planerats till 2020) för att kunna genomföra sin kulturdiplomati samt utvecklingen av framväxande ekonomier som t.ex. Indien. Förenta staterna har historiskt sett haft en stark kulturell närvaro i världen, vilken nu sakta håller på att minska men fortfarande är att räkna med. Vi behöver nu en djärv och ambitiös politik.

EU har en rad bästa metoder på medlemsstatsnivå. Frankrike, t.ex., är ett av de länder som använder mest pengar per capita för att lyfta fram sitt land och språk i resten av världen genom Alliance Française. Storbritannien har valt en modell där British Council har en ganska oberoende roll gentemot regeringen när det gäller att utveckla kultur- och utbildningspolitik och utbyten.

Behov av en strategi

Många program finns redan och vi behöver inte återuppfinna hjulet, men vi kan lära oss av varandra. Samordning hjälper till att garantera en effektivare resursanvändning, vilket är mycket välkommet i en tid av budgetnedskärningar, främst på kulturområdet. Europeiska nätverket av nationella kulturstiftelser (Eunic) förväntas bli en viktig partner, vars medlemmar har långvarig erfarenhet av inte bara fältarbete utan även av att organisera kulturellt arbete under vederbörligt oberoende av regeringar, vilket är avgörande inom denna sektor. Samordning kan ske sida vid sida med kulturdiplomatin på medlemsstatsnivå. Många tredjeländer försöker emellertid att föra en dialog med EU, inte bara de olika medlemsstaterna.

Det råder uppsplittring och utspridning mellan medlemsstaterna, men också mellan olika avdelningar och institutioner inom EU. Denna uppsplittring utan en gemensam strategi hämmar en fullständig och effektiv användning av kulturmedel och kulturbudgetar.

I denna resolution efterfrågas en utvärdering av de befintliga programmen och en grönbok och ett meddelande från kommissionen, i vilka man ska redovisa konkreta strategier för kulturens roll i EU:s yttre åtgärder. Kommissionen rekommenderas att öka den interna effektiviteten mellan olika generaldirektorat, samtidigt som den bör ta ett tydligt ansvar. Avsikten med förslaget att utse en kontaktperson per EU-representation i tredjeland är att förbättra spridningen av information, samordna förbindelserna mellan aktörer inom civilsamhället och säkra effektiviteten.

Nya medier

Ny teknik spelar en allt viktigare roll både för kulturen och för de internationella förbindelserna. Medborgarna är beroende av internet för att få information och kan bara uttrycka sig fritt när denna information och deras kommunikationer inte censureras. Rätten till kulturell utveckling och andra grundläggande rättigheter underlättas i allt högre grad av ny teknik.

De som går i bräschen i kampen för de mänskliga rättigheterna håller på att flytta till internet. Bloggare fängslas och tabun bryts, allt på grund av internet. Den nya tekniken ger dessutom enorma möjligheter till medborgarinflytande, åsiktsfrihet och tillgång till information. I och med att webben knyter samman folk globalt, måste EU agera som en global aktör och utveckla konkret politik för att främja och skydda friheten på internet. Förtryckarregimerna är mycket medvetna om hur medier kan användas för att stärka friheter och försöker kuva sina medborgare genom att använda samma teknik.

Man kan få tillgång till kulturellt material även genom de nya medierna. Möjligheterna att ta del av europeiskt kulturgods och kulturinnehåll globalt på webben bör välkomnas och underlättas, t.ex. genom Europeana, museers och festivalers webbplatser och den digitala musik- och underhållningsindustrin.

Kulturprogram och grundläggande rättigheter ska garanteras genom utvecklingen av en EU‑strategi för frihet på internet och inbegripandet av digital diplomati i kulturdiplomatin.

EU:s ekonomiska potential som global aktör tjänas bäst genom en reform av lagstiftningen om immateriell äganderätt och slutförandet av den europeiska digitala marknaden. Det är endast då vi kan se till att all vår (digitala) kulturella mångfald finns tillgänglig och kan marknadsföras i hela världen.

Nästa steg

Många kulturella förbindelser utvecklas helt utan statlig planering eller reglering. Man bör underlätta denna organiska utveckling av personnätverk. För att göra detta behöver vi strategier.

Sist men inte minst kan EU-institutionerna i hög grad bidra till att göra den europeiska politiska kulturen och beslutsprocessen mer tillgänglig för medborgare i hela världen. Genom tillgängliga uppgifter utvecklas öppenheten och informationsfriheten ytterligare.

Grunderna för politiken har redan angetts i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och genom ratificeringen av Unescos konvention, vilken kräver integration av kultur i all unionspolitik. Nu handlar det om att genomföra dessa överenskommelser i praktiken. I utrikestjänstens utkast till organisationsplan har man ännu inte tagit med några tjänster rörande kulturella aspekter. Genom detta betänkande uppmanas utrikestjänsten att i sin politik tydligt beakta de kulturella aspekterna och ge sin personal lämplig utbildning i kulturella och digitala aspekter.

För den unga generationen européer krävs en samstämd strategi för ungdomars rörlighet för att öka deras utveckling på kultur- och utbildningsområdena – inbegripet kunskaper om medier och IKT – och för deras tillträde till konstnärsyttringar av alla slag.

De befintliga kulturella aspekterna i program som t.ex. det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter måste ställas i centrum och prioriteras för att man ska kunna stärka rättsstatsprincipen, utveckla kulturdiplomatin till ett instrument för hantering och förebyggande av konflikter, skapa mekanismer för samarbete, dialog och utbyte inom civilsamhället samt ta hänsyn till den nya teknikens roll för yttrandefriheten, det demokratiska deltagandet och de mänskliga rättigheterna.

Europaparlamentet bör åta sig att inbegripa kultur i arbetet i sina delegationer som samarbetar med andra parlament i världen och noga följa de framsteg och konkreta åtgärder som vidtas för att skapa en samordnad och samstämd EU-strategi för kultur i yttre förbindelser. En föreslagen årsrapport bör garantera ansvarigheten och kontinuiteten. Årsrapporten om de mänskliga rättigheterna bör dessutom uttryckligen och särskilt inriktas på kulturfrågor.

Utvecklingen av ”det europeiska varumärket” i en global konkurrens om begåvningar, turism och värderingar bör grundas på samarbete. Detta betänkande är inledningen på en långvarig och givande gemensam insats för att använda så många allierade som möjligt för att uppnå detta.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Badia i Cutchet, Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Cătălin Sorin Ivan, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Marek Henryk Migalski, Doris Pack, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Timo Soini, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, Marie-Christine Vergiat, Sabine Verheyen, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nessa Childers, Oriol Junqueras Vies, Ramona Nicole Mănescu, Iosif Matula, Francisco José Millán Mon, Monika Smolková

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy