BETÄNKANDE om halvtidsöversynen av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen: bedömning av genomförandet, framtida utmaningar och finansieringsutsikter

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

MOTIVERING

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (8.7.2010)

YTTRANDE från budgetutskottet (16.3.2011)

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

18.4.2011 - (2009/2226(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Vladimír Remek

Förfarande : 2009/2226(INI)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A7-0165/2011

Ingivna texter :

A7-0165/2011

Debatter :

Omröstningar :

PV 08/06/2011 - 6.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0265

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
MOTIVERING
YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
YTTRANDE från budgetutskottet
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

om halvtidsöversynen av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen: bedömning av genomförandet, framtida utmaningar och finansieringsutsikter

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av sin resolution av den 20 juni 2007 om finansieringen av det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation (Galileo) inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 och den fleråriga budgetramen 2007–2013[1],

– med beaktande av parlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)[2],

– med beaktande av parlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS[3],

– med beaktande av kommissionens meddelande om en åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (SEK(2010)0717),

– med beaktande av rapporten ”GNSS Market Report” från Europeiska byrån för GNSS (oktober 2010),

– med beaktande av kommissionens meddelande om översynen av EU:s budget (KOM(2010)0700),

– med beaktande av kommissionens meddelande ”Halvtidsöversyn av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen” (KOM(2011)0005),

– med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och budgetutskottet (A7‑0165/2011), och av följande skäl:

A. Europaparlamentet har alltid gett sitt fulla stöd till det europeiska globala satellitnavigeringssystemet (GNSS), som verkställs via Galileo- och Egnosprogrammen och syftar till att förbättra de europeiska medborgarnas vardagsliv, garantera Europas självständighet och oberoende och ta en betydande andel av den globala högteknologiska marknad som är beroende av satellitnavigering.

B. EU är för närvarande beroende av det amerikanska Global Positioning System (GPS), och verksamheter till ett värde motsvarande cirka 7 procent av BNP är beroende av detta system.

C. Galileo förväntas komma att erbjuda fördelar jämfört med GPS, exempelvis förbättrad precision, global integritet, autentisering och tjänstegaranti, och förväntas också ge unionen strategisk autonomi.

D. Den globala marknaden för GNSS växer exponentiellt och dess värde uppskattas uppgå till cirka 150 miljarder euro år 2020, varav mindre än 20 procent genereras inom EU.

E. Egnos används redan dagligen av 80 000 europeiska jordbrukare och har nyligen certifierats för användning inom den civila luftfarten och förväntas inom en nära framtid certifieras för användning inom sjöfarten.

F. Målet är att Galileo ska bli det tekniskt mest avancerade, modernaste GNSS i världen, vilket ska kunna sätta de globala standarderna för framtiden och medföra en hög koncentration av vetenskap, avancerad teknik och kvalificerad arbetskraft och på så sätt bidra till innovationen och konkurrenskraften inom EU:s industri.

G. Egnos och Galileo kommer att generera 60 miljarder euro i indirekta fördelar för EU:s ekonomi och samhälle i form av ökad väg- och luftfartssäkerhet, minskade luftföroreningar, minskad förbrukning av bekämpningsmedel, nya arbetstillfällen och allmän säkerhet, vilka kommer att ge ett mycket bättre investeringsutbyte jämfört med andra jämförbara investeringar.

H. Eftersom olika internationella aktörer håller på att utveckla fyra globala och två regionala satellitnavigeringssystem är hastigheten med vilken tjänsterna görs tillgängliga av avgörande vikt för Galileo, så att detta europeiska system så snabbt som möjligt blir ett alternativt förstahandsval bland de viktigare referenssystemen för GNSS.

I. Den ursprungliga metoden med offentlig-privata partnerskap för att finansiera GNSS‑programmen misslyckades, vilket 2007 ledde till beslutet att dessa program skulle fullföljas med hjälp av medel uteslutande från unionsbudgeten (3,4 miljarder euro för utformnings-, validerings- och installationsfaserna fram till 2013). Följaktligen kommer EU att helt och hållet äga programmen, vilket innebär att Galileo och Egnos kommer att vara de första stora EU-ägda projekten av detta slag.

J. Galileo är ett civilt system under civil kontroll och dess samtliga tjänster bör följa den internationella rymdrätten, EU:s fördrag samt principerna i FN:s stadga och fördrag.

K. Programkostnaderna har ökat på bland annat grund av bristfälliga kostnadsprognoser och strategier för kostnadshantering, vilket innebär att den nuvarande budgeten endast kan finansiera installationen av den inledande operativa kapaciteten (Initial Operating Capacity, IOC), som omfattar 18 satelliter.

L. Innan det fattas något beslut om att ta ytterligare medel ur EU:s budget i anspråk inom nästa fleråriga budgetram måste kommissionen göra en klar bedömning av alla tekniska alternativ som kan komma i fråga, tillsammans med kostnaderna för dem och nyttan av dem.

Halvtidsöversyn: bedömning av genomförandet

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport, som innehåller en beskrivning av den aktuella situationen och de kommande utmaningarna för detta viktiga flaggskeppsinitiativ.

2. Europaparlamentet beklagar emellertid att offentliggörandet av halvtidsöversynen försenats, varför det alltför länge rått osäkerhet kring det allmänna läget i projektet och dess finansiella situation, vilket skadar marknadens acceptans av GNSS-tillämpningar och stödet bland allmänheten.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, för att öka insynen, uppdatera den strategiska ramen för GNSS (C(2008)8378) mot bakgrund av den rådande situationen, inbegripet de viktigaste åtgärderna, en uppskattning av budgeten och den tidsplan som behövs för att målen ska uppnås.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i syfte att förhindra framtida kostnadsöverskridanden fastställa strama åtgärder för att begränsa kostnadsökningarna och minska riskerna, inbegripet sådana som behövs för att hålla kostnaderna för uppskjutning av satelliter under kontroll. Parlamentet föreslår att kommissionen utreder de rön som hittills gjorts och i detta syfte överväger att anlita oberoende experter, inbegripet företrädare för branschen, för att avsevärt förbättra effektiviteten i projektförvaltningen.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med upphandling av alla viktiga arbetspaket tillämpa de rekommenderade åtgärderna för riskbegränsning, såsom systemet med dubbla leverantörer, för att kunna hålla den ambitiösa tidsplanen, och då ta hänsyn såväl till graden av faktisk konkurrens på de berörda marknaderna som till den politiska viljan att behålla uppskjutningskapaciteten i Europa i framtiden, såsom anges bland annat i resolutionen från det sjunde mötet i rymdrådet den 25 november 2010.

Den finansiella situationen

6. Europaparlamentet anser att den inledande operativa kapaciteten, som kommer att kunna tillhandahålla inledande tjänster baserade på 18 satelliter, bör uppnås senast 2014, så att man kan säkerställa att Galileo verkligen blir den andra GNSS-referenskonstellationen för mottagartillverkare. Kommissionen uppmanas i detta avseende att så snart som möjligt skjuta upp de fyra IOV-satelliterna (In‑Orbit Validation) i syfte att ta fram en tydlig färdplan för uppskjutningen av de återstående 14 satelliterna samt att fullborda de sista arbetspaketen.

7. Europaparlamentet är övertygat om att målet om fullständig operativ kapacitet (Full Operating Capacity, FOC), grundad på en konstellation med 27 satelliter plus ett passande antal extrasatelliter och lämplig markbunden infrastruktur, är en förutsättning för att Galileo ska ge ett mervärde i form av autentisering, hög precision och avbrottsfria tjänster och därmed medföra ekonomiska och samhälleliga vinster. Parlamentet anser att det behövs ett klart och entydigt stöd från samtliga EU-institutioner för uppnåendet av fullständig operativ kapacitet för att användare och investerare ska bli övertygade om EU:s långsiktiga engagemang, och uppmanar kommissionen att sända ut en positiv signal om detta till marknaden.

8. Europaparlamentet beklagar att inget förslag lagts fram om att tillhandahålla ytterligare finansiering för detta program genom en anpassning av den gällande fleråriga budgetramen, vilket lett till ytterligare förseningar och extra kostnader samt att ett ”tidsfönster” eventuellt har gått förlorat. Mot denna bakgrund anser parlamentet att fullständig operativ kapacitet bör uppnås senast 2018, vilket enligt kommissionens beräkningar skulle kräva ytterligare finansiering på 1,9 miljarder euro och en årlig finansiering av driftskostnaderna på cirka 800 miljoner euro från och med 2014. Kommissionen uppmanas att aktivt göra alla genomförbara inbesparingar i form av ekonomisk effektivitet och att inrätta en passande finansieringsstruktur (med beaktande av bland annat intäkterna från Galileos kommersiella tjänst) för att begränsa den ytterligare finansiering som behövs.

9. Europaparlamentet framhäver att den nuvarande EU-finansieringen av FoU för GNSS uppgår till endast 15 miljoner euro per år. Parlamentet varnar för att det kan bli till skada för andra FoU-program om ytterligare finansiering av dessa verksamheter tas från det nuvarande (sjunde) ramprogrammet för forskning och utveckling. Parlamentet anser att det i framtiden måste anslås ökad finansiering via åttonde ramprogrammet och genom andra åtgärder för att underlätta utvecklingen av GNSS-baserade produkter och tjänster.

10. Europaparlamentet betonar att det behövs höjda anslag för att stärka utvecklingen av GNSS-tillämpningar och -tjänster, vilket är avgörande för att garantera att den infrastrukturinvestering som Galileo representerar utnyttjas till fullo och att systemet Galileo utvecklas till sin fulla kapacitet.

Allmänhetens medvetenhet

11. Europaparlamentet är övertygat om att ytterligare finansiering av GNSS kan tryggas endast om beslutsfattarna och den breda allmänheten blir betydligt mer medvetna om de fördelar GNSS bidrar med till EU:s ekonomi och samhälle. Parlamentet välkomnar inrättandet av konkreta initiativ som exempelvis den årliga idétävlingen Galileo Masters, med över 350 insända bidrag från 44 länder under 2010, Galileos barntävling och GNSS‑innovationspriset.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska byrån för GNSS att göra betydligt mer för att öka medvetenheten om GNSS bland potentiella användare och investerare och verka för att GNSS-baserade tjänster anlitas samt att kartlägga och sammanföra efterfrågan på sådana tjänster i Europa. Parlamentet betonar i detta sammanhang att Galileo är av allmänt intresse på EU-nivå och därför med rätta kan göra anspråk på anslag ur allmänna medel.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska byrån för GNSS att med hjälp av lämpliga anbudsinfordringar, informationskampanjer och mekanismer för tekniköverföring sätta sig i förbindelse med nationella myndigheter samt små och medelstora företag som arbetar med rymdteknik, eftersom de är potentiella slutanvändare för GNSS-tillämpningar. Samtidigt betonar parlamentet vikten av att balansen mellan regionerna i Europa bevaras.

Den internationella dimensionen

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt involvera regioner i världen där införandet av europeisk GNSS-teknik och GNSS-tillämpningar skulle kunna bidra till marknadsutvecklingen, till exempel Latinamerika, Sydostasien eller Afrika.

15. Europaparlamentet stöder kommissionen i dess ansträngningar för att garantera att Galileo blir förenligt och driftskompatibelt med andra satellitnavigeringssystem och för att uppnå global standardisering. I detta sammanhang uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja alla till buds stående medel för att snabbt lösa de aktuella kompatibilitetsfrågorna tillsammans med Kina.

Kommande utmaningar: finansiering och ledning

16. Europaparlamentet understryker rymdpolitikens och GNSS-programmets strategiska betydelse för genomförandet av en genuin europeisk industripolitisk strategi baserad på konkreta projekt som tydligt gynnar medborgarna och företagen. Kommissionen uppmanas i detta avseende att erkänna den viktiga roll som satellitnavigering kan spela och att integrera den i utarbetandet av all annan relevant unionspolitik.

17. Europaparlamentet påpekar att långsiktig stabilitet är viktigt för att man ska kunna minimera ytterligare förseningar, kostsamma omkonstruktioner och instabilitet bland de potentiella användarna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att snarast lägga fram lagstiftningsförslag om den framtida tjänstenivån, finansieringen och ledningen av GNSS-programmen. Parlamentet anser vidare att det är mycket viktigt att trygga att relevant kunnande och förvärvad sakkunskap bibehålls så att programmen förvaltas väl.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den konsekvensbedömning som ska göras inom ramen för det kommande lagförslaget klart och omfattande informera om följande:

– Tekniska specifikationer (precision, geografisk täckning, integritet osv.) för de tjänster (öppna tjänster, skydd av människoliv, kommersiella tjänster, offentliga reglerade tjänster) som Galileos olika satellitkombinationer skulle kunna erbjuda (inbegripet inledande operativ kapacitet och full operativ kapacitet, antingen den används i förening med andra GNSS-system eller ensam för sig).

– Egnostjänsternas roll i förhållande till Galileos olika möjliga kombinationer samt frågan om huruvida Egnos ska behållas i en konstellation med full operativ kapacitet.

– Kostnaderna för de möjliga Galileo- och Egnos-kombinationerna såväl i form av andra infrastrukturinvesteringar som i form av förvaltningskostnader och kostnader för oförutsedda uppgifter (vid inledande operativ kapacitet, full operativ kapacitet och andra möjliga alternativ).

19. Europaparlamentet anser att Galileo och Egnos, eftersom de är EU-ägda europeiska program som tillgodoser ett allmänt intresse på EU-nivå, bör finansieras huvudsakligen genom EU:s budget. Parlamentet anser att alla finansieringskällor som – jämte bidraget från EU:s budget – står till buds bör utredas, inbegripet innovativa finansieringsmetoder. Parlamentet betonar att tillfälliga budgetnödlösningar, som de som förekommit i det förgångna, riskerar att dels äventyra dessa strategiska storskaliga EU-projekts framgång och mervärde, dels undergräva den politiska samlingen kring dem. Parlamentet anser därför att man måste hitta en sund, helhetsbetonad och långsiktig finansieringslösning. Parlamentet föreslår att ett på förhand fastställt årligt belopp anslås från EU-budgeten (för att finansiera både återstående infrastruktur och driftskostnaderna för Galileo). Parlamentet uppmärksammar att de beräknade belopp som anges i halvtidsöversynen för perioden efter 2013 endast är indikativa, och kommissionen uppmanas att lägga fram en ingående uppdelning av de beräknade finansiella behoven före sommaren 2011, i syfte att öka projektets redovisningsskyldighet, förutsägbarhet och insyn.

20. Europaparlamentet anser att oförutsedda ytterligare utgifter bör finansieras via unionsbudgeten utan att andra pågående program äventyras. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att bedöma om det vore möjligt att inrätta en ”reservfond för Galileo” för att täcka sådana oförutsedda utgifter.

21. Europaparlamentet anser att den långsiktiga lednings- och förvaltningsstrukturen för GNSS bör ta upp frågan om fördelningen av uppgifter och ansvar mellan kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen, liksom andra relevanta frågor, till exempel frågan om en lämplig kostnadsfördelning, mekanismen för intäktsdelning, systemet för ansvarsskyldighet, prissättningsstrategin och eventuellt deltagande av och bidrag från den privata sektorn i GNSS-programmen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att göra snabba framsteg med de pågående diskussionerna om framtida ledningsstrukturer för driften av systemet, att ta ansvaret för driften och anpassningen av infrastrukturen på lång sikt, att trygga ett kontinuerligt flöde av uppgifter och tjänster till användarna och att maximera möjligheterna att utveckla kommersiella tjänster.

22. Europaparlamentet betonar att varje slag av långsiktig lednings- och förvaltningsstruktur för GNSS måste medge full insyn, vara ekonomiskt sund och redovisningsskyldig samt förvaltas på det mest ansvarsfulla sätt som är möjligt. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att regelbunden samordning med rådet och Europaparlamentet bör äga rum och att den bör omfatta ingående uppdateringar.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta lämpliga mekanismer för att de tjänster och tillämpningar som bygger på GNSS, antingen de är privat- eller offentligrättsliga, är förenliga med sådana grundläggande medborgerliga rättigheter som skyddet för privatlivet och uppgiftsskyddet.

24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska rymdorganisationen.

[1] EUT C 146E, 12.6.2008, s. 226.
[2] EUT L 196, 24.7.2008, s. 1.
[3] EUT L 176, 20.10.2010, s. 11.

I. Inledning

EU har tagit ett viktigt steg med sitt politiska beslut i förordning (EG) nr 683/2008 om att inrätta ett självständigt europeiskt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) (Galileo och Egnos) som ägs och förvaltas av EU. Det aktuella meddelandet utgör en halvtidsöversyn av detta flaggskeppsinitiativ. Det innehåller en bedömning av förfarandet och genomförandet hittills och utgör startskottet för en debatt om systemets framtida förvaltning, drift och finansiering.

Galileo – en kortfattad översikt

Galileo är tillsammans med Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service, ett tilläggssystem som förbättrar precisionen och tillförlitligheten hos informationen från det amerikanska systemet GPS) det GNSS som EU utvecklat. Detta system förväntas när det står klart bestå av 27 satelliter och ett lämpligt antal extrasatelliter, vilka ska gå i en omloppsbana på cirka 23 000 km höjd över jordens yta, samt ett världsomspännande nätverk bestående av cirka 40 markstationer.

Det finns två grundorsaker till EU:s beslut att inrätta ett eget globalt satellitnavigeringssystem: Det handlar dels om Europas oberoende av andra globala navigeringssystem och unionens autonomi, dels om möjligheten att ta för sig av denna oerhört växande världsomspännande högteknologiska marknad, som i dagsläget till stor del domineras av USA.

I egenskap av ett andra generationens satellitnavigeringssystem kommer Galileo att medföra flera signalförbättringar som i sin tur leder till förbättrad precision och bättre motstånd mot flervägsreflexer och interferens samt inbegriper global integritet och ett autentiseringssystem, vilket gör att Galileo skiljer sig betydligt från GPS och Rysslands Global'naya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema (Glonass). Till skillnad från GPS och Glonass är Galileo dessutom utformat som ett ”civilt system under civil kontroll”, vilket innebär en garanterat kontinuerlig drift. Detta är viktigt om man betänker att mer än 7 procent av EU:s BNP (inbegripet finanssektorn, transporter, telekommunikationer, elnät och aktiehandelssystem) är beroende av tillgången till GPS. Därför skulle en (tillfällig) begränsning eller försämring av GPS-signalerna få oerhörda konsekvenser för vår ekonomi och vårt samhälle om det inte fanns något annat oberoende GNSS.

Galileoprojektet genomförs i fyra faser:

1. Utformningsfasen slutfördes 2001 och resulterade i systemutformningen och systemarkitekturen samt i en definition av tjänsterna.

2. Utvecklings- och valideringsfasen inleddes 2002 och var ursprungligen tänkt att pågå fram till 2005. Två experimentsatelliter (Giove-A och Giove-B) sköts upp, varvid den grundläggande uppgiften att trygga frekvensansökningarna fullgjordes. Fyra färdigutvecklade satelliter för validering i omloppsbanan (In-Orbit Validation, IOV) förväntas skjutas upp i mitten av 2011 och början av 2012.

3. Installationsfasen inbegriper uppbyggnaden av hela Galileosystemet genom uppskjutning av den kompletta konstellationen av 30 satelliter, inbegripet extrasatelliter samt uppbyggnad av markstrukturen.

4. Driftsfasen kommer att inledas efter det att fullständig operativ kapacitet (Full Operational Capability, FOC) uppnåtts.

Installationen av Galileokonstellationen upphandlas i enlighet med EU:s bestämmelser om offentlig upphandling för att det ska råda öppet tillträde och rättvis konkurrens, så att det skapas jämlika villkor för potentiella anbudsgivare. Upphandlingen har delats upp i sex huvudsakliga moment, med detaljerade bestämmelser om huvudentreprenörer och andra enheter och om andelen kontrakt som ska tilldelas små och medelstora företag.

Galileo var tänkt att utvecklas som ett offentlig-privat partnerskap. Förhandlingarna om detta partnerskap gick i stöpet under våren 2007, vilket medförde en omprofilering av Galileosystemet. Det europeiska GNSS-programmet finansieras nu helt av EU-budgeten, med en budget på 3,4 miljarder euro fram till 2014.

Programmets indirekta vinster förväntas uppgå till cirka 60 miljarder euro per år (inbegripet nedströms- och uppströmsmarknaden och offentliga vinster). GNSS betraktas som en omvälvande teknik (som IKT) med stor potential till innovation, uppbyggnad av en högteknologisk kunskapsbas och produktivitetsvinster inom många sektorer. Den årliga tillväxttakten på marknaden för GNSS-relaterade produkter och tjänster beräknas till över 10 procent.

Galileo ägs av EU. Systemets offentliga ledning och förvaltning kan sammanfattas på följande sätt:

· Europaparlamentet och rådet har den politiska överblicken. En interinstitutionell Galileopanel har skapats för detta ändamål.

· Kommissionen fungerar som ”programadministratör”.

· Europeiska byrån för GNSS bistår kommissionen, fungerar som ackrediteringsmyndighet och ansvarar för att förbereda marknaden och sörja för certifiering.

· Europeiska rymdbyrån (ESA) är ”huvudentreprenör” eller ”upphandlare och utvecklare”.

II. Bedömning av genomförandet

Resultaten hittills

I meddelandet framhålls de resultat som hittills uppnåtts:

· Egnos öppna tjänst förklarades vara i drift i oktober 2009. Egnos används nu varje dag av 80 000 europeiska jordbrukare för högprecisionsjordbruk och kommer snart även att användas inom den civila luftfarten och sjöfarten.

· De första fyra kontrakten för systemteknik, drift, tillverkning och uppskjutning av ytterligare 14 Galileosatelliter utöver de fyra satelliter som ESA inledningsvis beställde har tilldelats (kontrakten för de återstående två momenten ska tilldelas under första halvåret 2011).

· Det har gjorts förberedelser inför uppskjutningen av de första fyra ”fullständiga” Galileosatelliterna (IOV-satelliter), som förväntas ske i mitten av 2011 eller början av 2012.

· En handlingsplan för GNSS-tillämpningar antogs under 2010, i vilken det anges konkreta initiativ för att stärka nedströmsmarknaden.

· Det har vidtagits viktiga åtgärder för att upprätta markinfrastrukturen, inbegripet uppbyggnaden av flera markstationer inom och utanför EU:s territorium.

· Det har gått ut flera anbudsinfordringar inom ramen för sjunde ramprogrammet, till ett sammanlagt värde på 120 miljoner euro, i syfte att utveckla tillämpningarna och mottagartekniken.

Den ekonomiska situationen

Den ekonomiska situationen är mindre positiv. Kostnaderna för valideringsetappen för IOV och uppskjutningskostnaderna har ökat avsevärt. I den aktuella budgeten räknar kommissionen med att Galileokonstellationen ska bestå av enbart 18 satelliter (14 + 4 IOV‑satelliter). Tack vare denna konstellation skulle programmet kunna nå inledande operativ kapacitet (Initial Operational Capability, IOC), vilket kommer att möjliggöra tillhandahållandet av tidiga tjänster, dvs. möjliggöra en inledande öppen tjänst, sök- och räddningstjänst och offentlig reglerad tjänst, men inte med full prestanda.

Genom tillhandahållandet av tidiga tjänster skulle Galileokompatibel användarutrustning kunna spridas och tillämpningarna breddas. Galileos inträde på GNSS-marknaden skulle underlättas och innovationskapaciteten och de europeiska företagens konkurrensställning stärkas. Uppnåendet av inledande operativ kapacitet skulle sända ut en tydlig signal till världen om att unionen verkligen satsar på och är kapabel att utveckla ett sofistikerat GNSS.

För att Galileos fördelar ska kunna utnyttjas till fullo måste systemet dock nå fullständig operativ kapacitet. Prestandan hos en reducerad konstellation är ett första steg mot marknadsinträde, men är begränsad och kommer definitivt inte att räcka till för uppnåendet av Galileosystemets mål.

Uppnåendet av fullständig operativ kapacitet kräver ytterligare investeringar. Eftersom kommissionen inte föreslagit någon ytterligare finansiering för den innevarande perioden av den fleråriga budgetramen kommer en högre ytterligare finansiering än tidigare förväntat att krävas från och med 2014. På grund av extrakostnader (till exempel på grund av avbrottet i produktionskedjan) kommer det nu enligt kommissionens beräkningar att krävas sammanlagt cirka 1,9 miljarder euro för att fullständig operativ kapacitet ska kunna uppnås. Dessutom kommer uppnåendet av fullständig operativ kapacitet att fördröjas med 2–3 år (till cirka 2019), vilket kommer att medföra en betydande förlust av indirekta vinster.

Merkostnaderna utgör ett allvarligt problem, men måste också ses i rätt sammanhang. Utvecklingen, installationen och uppgraderingen av GPS-systemet kostar sammanlagt cirka 40 miljarder dollar. Dessutom ger Galileo mycket högre avkastning än någon annan jämförbar infrastrukturinvestering (till exempel ger de transeuropeiska näten en genomsnittlig avkastning på cirka 8 procent, medan Galileos avkastningsnivå beräknas uppgå till cirka 49 procent).

Internationell verksamhet

Efter uppskjutningen av den första kinesiska Compass-satelliten 2007 kan vi nu snart förvänta oss ett nytt satellitnavigeringssystem i omlopp (det fjärde globala systemet efter GPS, Glonass och Galileo). Indien håller på att bygga upp sitt regionala system (IRNSS – Indian Regional Navigation Satellite System) och Japan sitt Ouasi-Zenith-system (QZSS). Våra konkurrenter har blivit starkare och vi kan förvänta oss att de går framåt med stormsteg. För att Galileo ska kunna bli det andra globala GNSS-alternativet för chiptillverkarna är det oerhört viktigt att man snarast möjligt tillgängliggör tidiga tjänster och förbinder sig att finansiera Galileo under lång tid framöver.

Den största utmaningen för GNSS-programmets internationella verksamhet kommer att vara att garantera förenlighet och driftskompatibilitet med Galileo, att tillgå globala GNSS‑relaterade resurser och fastställa internationella standarder, att säkerställa rymdsegmentets och markstationsnätverkets säkerhet samtidigt som man sörjer för en striktare kontroll av känslig GNSS-teknik som utvecklas med hjälp av EU-finansiering samt att bidra till en internationell insats för att utveckla innovativa tillämpningar och specialtillämpningar av överregionalt intresse. Ett viktigt mål kommer att vara att skapa marknadsmöjligheter för den europeiska GNSS-tekniken och tillverkningsindustrin.

III. Kommande utmaningar

Halvtidsöversynen utgör även startskottet för en debatt om systemets framtida förvaltning, drift och finansiering. Detta är en mycket viktig debatt som bör leda till ett klargörande av EU:s avsikter och långsiktiga engagemang på detta område.

Driften efter 2013

Det bör föras en bred och omfattande politisk debatt om den önskade ambitionsnivån (som avgör vilken nivå på tjänster som ska tillhandahållas) och de tillgängliga ekonomiska resurserna (i fråga om vilka det måste göras ett politiskt val mellan ett helt EU-finansierat program och ett program som medger nationella eller privata bidrag). Resultatet av denna debatt kommer att påverka de politiska valmöjligheterna när det gäller den framtida ledningen och förvaltningen av GNSS-systemen.

Följande frågor är viktiga att ta upp i debatten:

· Kostnaderna för driften av Egnos och Galileo beräknas uppgå till cirka 800 miljoner euro per år. Det kommer att krävas ett långsiktigt åtagande om att finansiera dessa kostnader för att man ska kunna garantera Egnos och Galileos långsiktiga stabilitet och för att användarna ska kunna dra maximal nytta av de tillhandahållna tjänsterna.

· Intäkterna (huvudsakligen avgifter för den mycket exakta kommersiella tjänsten) förväntas vara begränsade under den närmaste tiden men sedan stiga långsamt och uppgå till cirka 80 miljoner euro per år 2030, vilket innebär att man inte kan förvänta sig att systemet blir ekonomiskt självförsörjande inom någon snar framtid.

· Tydliggörandet av systemet för ansvarighet i fråga om satellitnavigeringen, särskilt med hänsyn till Egnos, måste påskyndas i syfte att minska ansvarsrisken för tjänster som inbegriper säkerhetskritiska tillämpningar.

· Immateriella rättigheter eller riskhantering är också nödvändiga inslag som följer av ägandeskapet.

· En större budget för forskning och utveckling är nödvändig för utvecklingen av nedströmstillämpningar.

Kommissionen bör på grundval av resultaten av denna debatt inleda en omfattande analys för att på ett mer exakt sätt kunna ta fram möjliga scenarier och resurser för driften efter 2013. Här ingår alla kommersiella aspekter av driften samt de olika driftsmodellernas rättsliga, kontraktuella och finansrelaterade strukturer, vilket kommer att garantera upprättandet av en stabil förvaltningsmodell.

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Halvtidsöversikt över de europeiska programmen för satellitnavigering: bedömning av genomförandet, framtida utmaningar och finansieringsutsikter
(2009/2226(INI))

Föredragande: Maria Eleni Koppa

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet framhåller sitt stöd till det europeiska satellitnavigeringsprogrammet Galileo som är ett användbart verktyg som kommer att stärka EU:s ekonomiska utveckling, säkerhet och strategiska självständighet, men konstaterar samtidigt att ingen rymdpolitisk strategi per definition kan genomföras isolerat från andra berörda aktörer i rymden.

2. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA) deltar i en dialog och i ett samarbete med leverantörer av andra globala satellitnavigeringssystem (GNSS), nämligen Förenta staterna, Ryssland, Kina, Indien och Japan, i syfte att säkerställa kompatibilitet och om möjligt, interoperabilitet, mellan dessa GNSS‑system.

3. Europaparlamentet noterar reaktionen från premiärministern för Folkrepubliken Kinas statsråd på skrivelsen från kommissionens ordförande angående frågan om frekvensband, och efterlyser en lösning som gör systemen för Compass och Galileo kompatibla.

4. Europaparlamentet framhåller att Galileos tjänster måste tillhandahållas på ett sätt som är förenligt med principen om att Galileo är ett civilt system under civil kontroll, men konstaterar trots detta att systemet kan komma att användas för militära ändamål, och framhåller att alla användare av Galileo måste följa internationell rätt, FN:s stadga och EU-fördragen.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som programförvaltare fastställa de kriterier för tekniska skyddsåtgärder som krävs och de särskilda förfaranden som styr tillträdet till den offentligt reglerade tjänsten i syfte att minimera möjligheterna till obehörig användning av Galileo, samt att utforma ett övervakningssystem för överföring av teknik och komponenter som är känsliga och specifika för Galileo.

6. Europaparlamentet framhåller att EU:s medlemsstater, när de överväger krav om exportkontroll av GNSS-relaterade produkter från sina industrier, särskilt när dessa produkter omfattas av internationella exportkontrollsystem såsom Wassenaar‑arrangemanget om kontroll av export av konventionella vapen och varor och teknik med dubbla användningsområden, måste vara fullt ut medvetna om GNSS‑systemets känsliga karaktär, dvs. hur EU:s och dess medborgares säkerhet och de europeiska GNSS-programmen påverkas.

7. Europaparlamentet upprepar dock, mot bakgrund av de omfattande investeringarna från Europeiska unionens allmänna budget, sin ståndpunkt att Galileo-systemet bör utnyttjas till stöd för Gusp/GSFP, inklusive krishanteringsinsatser, och för genomförandet av EU:s klausuler om solidaritet och ömsesidigt stöd. Nu när den europeiska samarbetsramen för säkerhets- och försvarsforskning har aktiverats på ett framgångsrikt sätt, med medverkan av kommissionen, Europeiska försvarsbyrån och Europeiska rymdorganisationen, vill parlamentet att detta samarbete utökas till att även omfatta Galileo.

8. Europaparlamentet understryker att den europeiska rymdpolitiken, som är avsedd att tjäna fredliga syften, inte under några omständigheter får leda till ökad vapenanvändning i rymden, och upprepar sitt åtagande för de principer som fastställs i FN:s rymdfördrag, i synnerhet följande:

- Användningen av yttre rymden för uteslutande fredliga syften.

- Främjandet av internationellt samarbete i utforskningen och användningen av yttre rymden.

- Den utsändande myndighetens ansvar i händelse av att tredje stat tillfogas skada, vilket beskrivs närmare i FN:s konvention om internationellt ansvar för skada som orsakas av rymdföremål.

9. Europaparlamentet stöder FN:s insatser för att fastställa regler för verksamhet i yttre rymden och för att ytterligare utveckla kodifieringen av den internationella rymdlagstiftningen. Parlamentet välkomnar i detta avseende antagandet av EU:s uppförandekod för verksamhet i yttre rymden, som även uppmärksammar behovet av att minska skräpet i rymden och som kan undertecknas av alla länder utanför EU. Parlamentet upprepar sin begäran att denna uppförandekod omvandlas till ett rättsligt bindande instrument.

10. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för att en europeisk kapacitet för situationsmedvetenhet inrättas snarast möjligt i syfte att skydda känslig europeisk infrastruktur i rymden. Parlamentet stöder i detta avseende fullt ut det kompletterande arbete som Europeiska rymdorganisationen och Europeiska försvarsbyrån utför på området.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över halvtidsöversynen av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen: bedömning av genomförandet, framtida utmaningar och finansieringsutsikter
(2009/2226(INI))

Föredragande: Edit Herczog

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet understryker rymdpolitikens strategiska betydelse, särskilt de två flaggskeppsinitiativen GMES- programmet och GNSS-programmet, för att genomföra en genuin europeisk industripolitisk strategi baserad på konkreta projekt som tydligt gynnar medborgarna och företagen.

2. Europaparlamentet påminner om att den ursprungliga metoden med offentlig-privata partnerskap för att finansiera GNSS-programmen misslyckades, vilket 2007 ledde till beslutet att fullfölja dessa program endast med hjälp av unionsbudgeten. Parlamentet påminner om att det i detta sammanhang, och med tanke på de otillräckliga ekonomiska resurserna i den nuvarande fleråriga budgetramen, har bestämts att taket för rubrik 1a ska höjas med 2,4 miljarder EUR för perioden 2007–2013. Dessutom föreslog kommissionen 2010 återigen en översyn av den fleråriga budgetramen för att höja taket för rubrik 1a på grund av bristande finansiering för Iter‑projektet.

3. Europaparlamentet betonar att sådana akuta ad hoc-lösningar riskerar att dels äventyra den framgång och det mervärde som stora strategiska industripolitiska EU-projekt skapar, dels att undergräva den politiska viljan runt dessa. Parlamentet efterlyser en långsiktig budgetlösning som tillhandahåller finansiering på EU-nivå som kan uppfylla de tekniska kraven i programmen och respektera en tidsplan som garanterar att programmen är relevanta och genomförbara.

4. Europaparlamentet påminner om att parlamentet och rådet i det gemensamma uttalandet om finansieringen av de europeiska GNSS-programmen, till följd av avtalet från den 23 november 2007, bekräftade att det beräknade sammanlagda beloppet som krävdes för Galileo-projektets fulla operativa kapacitet skulle uppgå till 3,4 miljarder EUR för perioden 2007–2013 och betonade att detta belopp inte fick överskridas så länge budgetramen för 2007–2013 gällde. Parlamentet är dock övertygat om att de beräknade beloppen i den nuvarande budgetramen inte räcker för att en fungerande och konkurrenskraftig tjänst ska kunna tas i drift och den tekniska anslutningen tryggas före 2013. Parlamentet beklagar därför att kommissionen i sin halvtidsöversikt i januari 2011 inte föreslog ytterligare medel för GNSS-programmen för perioden fram till 2013, vilket kan leda till oacceptabla förseningar i slutförandet av dessa. Parlamentet påpekar att om extra medel skulle behövas för den perioden kan återanvändning av medel från de nuvarande fleråriga programmen inte betraktas som något hållbart alternativ och att ytterligare neddragningar som gäller rubrik 1a, särskilt av det sjunde ramprogrammet, inte kan accepteras.

5. Europaparlamentet betonar att GNSS är en kritisk teknik som skulle kunna revolutionera den europeiska transportinfrastrukturen och andra marknadssektorer. Parlamentet understryker att andra icke-europeiska GNSS-program kommer att tas i drift på medellång sikt och att förseningar därför skulle kunna innebära att man tappar internationell konkurrenskraft, att den nuvarande infrastrukturen blir omodern, att den teknik och de tillämpningar som är under utveckling inte kan användas och att 60 procent av de förväntade fördelarna går förlorade.

6. Europaparlamentet begär att snarast möjligt bli informerat av kommissionen om ytterligare finansieringsbehov skulle uppstå för att man i tid ska kunna fullfölja GNSS, och att kommissionen åtminstone bör lägga fram en uppdaterad finansieringsöversikt före sommaren 2011 då den nya fleråriga budgetramen läggs fram.

7. Europaparlamentet framhåller att Galileo, förutom att faktiskt vara det första storskaliga EU-ägda industripolitiska projektet av sitt slag, också är av väsentligt intresse för den europeiska allmänheten vilket motiverar användningen av offentliga medel. Kommissionen uppmanas att förbättra projektadministrationen, att så fort som möjligt garantera en konkurrenskraftig och fullt operativt tjänst med en konstellation av 30 satelliter, att undvika oklarheter och att sända en positiv signal till marknadsaktörerna. Parlamentet påpekar att det kan komma att uppstå stora skillnader mellan nuvarande investeringskostnader och framtida löpande utgifter. Parlamentet ger därför sitt stöd till förslaget om att det i framtiden, när det handlar om storskaliga projekt såsom detta, på förhand bör fastställas ett belopp i EU-budgeten och att medlemsstaterna framför allt bör ansvara för finansieringen av eventuella ytterligare kostnader genom att anslå kompletterande medel till EU:s budget. De bör dessutom identifiera underutnyttjade områden i budgeten och andra finansieringskällor, bland annat innovativa finansieringsformer, som kan bidra till finansieringen av ytterligare behov som uppstår i samband med storskaliga projekt.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att låta de intäkter som kommer från kommersiell Galileo-relaterad verksamhet gå till EU:s budget.

9. Europaparlamentet vill få information från kommissionen om hur de årliga underhållskostnaderna för Galileo ska täckas när systemet väl har tagits i drift. Dessa kostnader beräknas uppgå till 800 miljoner EUR.

10. Europaparlamentet framhåller att det beräknade beloppet (1,9 miljarder EUR) som anges i halvtidsöversynen för perioden efter 2013 framställs som endast indikativt. Parlamentet anser att kommissionen därför bör lägga fram en strategi för finansiering på medellång och lång sikt av GNSS-programmen efter 2013, där man bland annat bör undersöka möjligheten att fastslå ett årligt belopp för perioden 2014–2020, som ska täcka färdigställandet av infrastrukturen för Galileo och dess underhållskostnader fram till 2020.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Dominique Baudis, Frieda Brepoels, Elmar Brok, Arnaud Danjean, Marietta Giannakou, Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Richard Howitt, Anneli Jäätteenmäki, Nicole Kiil-Nielsen, Maria Eleni Koppa, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Ulrike Lunacek, Mario Mauro, Andreas Mölzer, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Ria Oomen-Ruijten, Justas Vincas Paleckis, Pier Antonio Panzeri, Vincent Peillon, Alojz Peterle, Bernd Posselt, Cristian Dan Preda, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, Werner Schulz, Ernst Strasser, Zoran Thaler, Kristian Vigenin

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laima Liucija Andrikienė, Georgios Koumoutsakos, Norbert Neuser, David-Maria Sassoli, György Schöpflin, Indrek Tarand, Traian Ungureanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Pat the Cope Gallagher

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy