Förfarande : 2010/0820(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0185/2011

Ingivna texter :

A7-0185/2011

Debatter :

PV 07/06/2011 - 15
CRE 07/06/2011 - 15

Omröstningar :

PV 08/06/2011 - 6.1
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0254

BETÄNKANDE     *
PDF 166kWORD 194k
4.5.2011
PE 456.684v03-00 A7-0185/2011

om utkastet till rådets beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i republiken Bulgarien och Rumänien

(14142/2010 – C7‑0369/2010 – 2010/0820(NLE))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Carlos Coelho

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i republiken Bulgarien och Rumänien

(14142/2010 – C7‑0369/2010 – 2010/0820(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets utkast (14142/2010),

–   med beaktande av artikel 4.2 i anslutningsakten från 2005, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C7‑0369/2010),

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7‑0185/2011).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast såsom ändrat av parlamentet.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra sitt utkast.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

Ändringsförslag  1

Utkast till beslut

Skäl 4

Rådets utkast

Ändringsförslag

(4) Den XXXXX 20XX [den dag då rådets slutsatser i frågan antas] konstaterade rådet att villkoren på vart och ett av de angivna områdena har uppfyllts av Bulgarien och Rumänien.

(4) Den XXXXX 20XX [den dag då rådets slutsatser i frågan antas] konstaterade rådet att villkoren på vart och ett av de angivna områdena har uppfyllts av Bulgarien och Rumänien. Båda medlemsstaterna bör inom sex månader efter det att detta beslut träder i kraft underrätta Europaparlamentet och rådet skriftligen om uppföljningen av de rekommendationer som ingår i bedömningsrapporterna och åsyftas i uppföljningsrapporterna och som fortfarande återstår att genomföra.


MOTIVERING

Bakgrunden till Schengensamarbetet

Schengensamarbetet inleddes den 14 juni 1985 med Schengenavtalet, varmed man avskaffade systematiska gränskontroller vid signatärstaternas inre gränser och skapade ett gemensamt område med fri rörlighet för personer och en enda yttre gräns (med gemensamma bestämmelser om kontroller vid de yttre gränserna, en gemensam viseringspolitik, polissamarbete och straffrättsligt samarbete och inrättandet av Schengens informationssystem (SIS)).

De första fem deltagande länderna (Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna) har med tiden blivit fler. För närvarande består Schengenområdet av 25 länder: EU-länderna Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike samt tre associerade länder som inte är med i EU, dvs. Norge, Island och Schweiz (Liechtenstein blir det fjärde associerade landet, respektive protokoll ska träda i kraft den 7 april 2011, följt av det obligatoriska utvärderingsbesöket). I nuläget tillämpar Bulgarien, Cypern och Rumänien bara delvis Schengenregelverket, och kontroller görs därför fortfarande vid gränserna till dessa tre medlemsstater.

Som det är just nu är den fria rörligheten garanterad inom ett område med yttre gränser som uppgår till 42 673 km sjögränser och 7 721 km landgränser. Detta område omfattar 25 länder med totalt 400 miljoner invånare.

Kriterier för utvärdering av Schengen

Rumänien och Bulgarien antog Schengenregelverket då de gick med i EU 2007. Enligt artikel 4.2 i anslutningsakten förutsätter ett rådsbeslut om avskaffande av kontrollerna vid medlemsstaternas inre gränser att det genomförs utvärderingsförfaranden som bekräftar att de nya medlemsstaterna uppfyller de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar i Schengenregelverket (dataskydd, SIS, luft-, land- och sjögränser, polissamarbete samt viseringar).

Utvärderingarna av de nya medlemsstaterna inleds på begäran av de respektive medlemsstaterna (viljeförklaring). De genomförs under överinseende av arbetsgruppen för utvärdering av Schengen (”Schengen Evaluation Working Group”, SCH-EVAL). Utvärderingen inleds med ett frågeformulär till den berörda medlemsstaten avseende Schengenregelverkets samtliga delar och följs av utvärderingsbesök. Expertteam skickas till SIS-anläggningarna, Sirenekontor, konsulat, gränsövergångar m.m., och utarbetar därefter uttömmande rapporter med lägesbeskrivningar, utvärderingar och rekommendationer som kan kräva ytterligare åtgärder eller uppföljningsbesök. I den slutliga rapporten bör det fastställas om den berörda nya medlemsstaten uppfyller alla villkor för den praktiska tillämpningen efter att ha genomgått hela utvärderingsförfarandet.

Beslutet om medlemskap fattas av rådet, genom enhälligt beslut av regeringarna i alla de länder som redan tillhör Schengenområdet.

Slutsatser om Bulgarien

Bulgarien lämnade in sin viljeförklaring den 25 januari 2008.

Utvärderingen av dataskyddet var positivt. Rådet fattade beslutet, efter det att Europaparlamentet avgett ett positivt yttrande, och från och med den 5 november 2010 var anslutningen till SIS klar, och systemet kunde användas fullt ut.

Utvärderingsbesöket har visat att SIS och Sirene har genomförts korrekt, i enlighet med det berörda Schengenregelverket. Till de frågor som behöver uppmärksammas mer hör en treskiftsmodell för Sirenekontoret, mer utbildning för slutanvändare om användningen av det latinska alfabetet och färre manuella ingripanden på Sirenekontoret.

Det mesta av det förberedande arbetet för genomförandet av Schengenregelverket på området polissamarbete har gjorts i fråga om institutionella och operativa strukturer. Avtal med grannländerna (Rumänien, Grekland och Serbien) om gränsöverskridande polissamarbete i brottmål har slutförts, och ytterligare avtal med andra medlemsstater håller på att utarbetas.

Utvärderingen av utfärdandet av viseringar var i huvudsak positiv och ur vissa aspekter ett exempel på bästa praxis. Med tanke på resultaten av vissa uppföljningsåtgärder ansågs det att Bulgarien skulle kunna genomföra Schengenregelverket inom utsatt tid. Tidigare rekommendationer har redan genomförts. Personalen bör dock fortsatt vara medveten om risken för illegal invandring och andra former av missbruk av viseringar samt att den kan komma att utsättas för påtryckningar när viseringar för Schengenområdet börjar utfärdas.

Luftgränser: Den infrastruktur som används för gränskontroller motsvarar kraven i kodexen om Schengengränserna, och utrustningen för första och andra linjen är i huvudsak tillräcklig och modern. Brister kunde dock fortfarande konstateras i fråga om utrustningen, genomförandet av gränskontroller och utbildning, fullständig fysisk separation på Burgas flygplats och kravet att meddela passageraruppgifter, språkkunskaper och genomförande av transportföretagens ansvar, vilket man håller på att rätta till.

Sjögränser: En systematisk taktisk riskanalys, kontroll av fiskefartyg och gränskontroller av fritidsbåtar kan betraktas som exempel på bästa praxis. Gränsövervakningssystemet uppfyller generellt kraven i kodexen om Schengengränserna. En uppföljning har visat att det integrerade kustövervakningssystemet har förbättrats och att man har tagit itu med de konstaterade bristerna (i fråga om gränskontroller, gränsövervakning, utfärdande av viseringar, infrastruktur, personal och språkkunskaper).

Landgränser: En professionell samarbetsnivå vid gränser i fråga om både gränskontroller och gränsövervakning. Mängden utrustning i första och andra linjen var glädjande, även om tillhandahållandet av utrustning och den utbildning som krävs för detta ändamål fortfarande är en pågående process. Brister kunde fortfarande konstateras på området gränskontroller, gränsövervakning, i synnerhet i fråga om bättre hantering av situationer, samarbetet mellan olika myndigheter, flygövervakning och valet av taktiskt tillvägagångssätt. Resultaten från återbesöket i december 2010 var fortfarande otillfredsställande och ett nytt uppföljningsbesök vid landgränserna ägde rum den 21–23 mars 2011. Utvärderingskommittén kom fram till att Bulgarien hade gjort stora framsteg och att man nu uppfyller Schengenkraven på gränskontroller vid den yttre landgränsen.

Utvärderingskommittén uppmanar dock Bulgarien att utarbeta ett specialpaket av kompletterande åtgärder för att ytterligare stärka de redan vidtagna åtgärderna och för att på ett adekvat sätt förbereda sig för det eventuellt ökade invandringstrycket efter att ha blivit fullvärdig medlem.

Slutsatser om Rumänien

Rumänien lämnade in sin viljeyttring 2007 och 2008.

Utvärderingen av uppgiftsskyddet var positivt. Rådet fattade beslutet, efter det att Europaparlamentet avgett ett positivt yttrande, och från och med den 5 november 2010 var anslutningen till SIS klar, och systemet kunde användas fullt ut.

Utvärderingsbesöket har visat att SIS och Sirene har genomförts korrekt, i enlighet med det berörda Schengenregelverket. Den utrustning och de installationer som användes för SIS och Sirene bedömdes vara på aktuell teknisk nivå. Vissa frågor kräver dock ytterligare uppmärksamhet, som att formulären A och M i enlighet med artikel 95 i Schengenkonventionen (europeisk arresteringsorder) saknas, men man kom fram till att de rumänska myndigheterna hade tagit itu med frågan på ett tillfredsställande sätt. Rekommendationer utfärdades och uppföljningar gjordes angående flera andra frågor (vidareutbildning, minimering av manuella ingripanden, förbättring av mobila terminaler (handdatorer)).

De bilaterala avtalen om polissamarbete med Ungern och Bulgarien har ratificerats. Allt förberedande samarbete för genomförande av Schengenregelverket om polissamarbete kan nu anses slutfört efter vissa uppföljningar.

De kontroller som genomfördes vid Rumäniens ambassad i Chisinau och vid dess generalkonsulat i Istanbul samt uppföljningsåtgärderna visar att Rumänien nu är redo att fullt ut genomföra Schengenregelverket; alla punkter som behövde uppmärksammas eller ses över har åtgärdats (förbättrad riskbedömning, förbättrade säkerhetsanordningar i byggnaderna, förbättrade rutiner vid inlämning och behandling av viseringsansökningar osv.), och i vissa aspekter kan de anses som ett exempel på bästa praxis.

Luftgränser: Allmänt sett sköts gränsförvaltningen av en myndighet som är välstrukturerad, gränspoliser och gränspersonal visar prov på god professionell kompetens och kunskaperna om kraven i kodexen om Schengengränserna är tillfredsställande. Ett återbesök var nödvändigt och man kunde göra bedömningen att de konstaterade bristerna var åtgärdade (transportföretagens ansvar, förekomst av infrastruktur för att skilja mellan Schengen- och icke-Schengenpassagerare, mindre brister i utrustningen i första och andra linjen).

Sjögränser: Samarbete och kommunikationer fungerar bra och situationshanteringen och reaktionsförmågan är god, liksom riskanalysen. Konstaterade brister avseende transportföretagens ansvar och genomförandet av gränskontroller och utbildning har åtgärdats.

Landgränser: God nivå på gränskontroller, ett överlag professionellt taktiskt och operativt tillvägagångssätt vid gränsövervakning. Tillgänglig infrastruktur och personalstyrkan på plats befanns vara tillräcklig. De mindre brister som konstaterats har man rättat till på lämpligt sätt i uppföljningsprocessen, och rekommendationerna är till stor del genomförda (genomförande av gränskontroller, tillgång till utrustning i första och andra linjen, ökat antal oanmälda inspektioner som ett sätt att bekämpa korruption). De båda gränskontrollposter som krävde ett återbesök är nu fullt fungerande och utrustade i enlighet med berörda rekommendationer. Även bristerna i utrustningen för gränsövervakning har åtgärdats på lämpligt sätt.

Enligt utvärderingsrapporterna har Rumänien på det hela taget visat att landet är tillräckligt redo att tillämpa både de bestämmelser i Schengenregelverket som saknar anknytning till SIS och bestämmelser med anknytning till SIS på ett tillfredsställande sätt. Förutsättningarna är uppfyllda för att rådet ska kunna fatta beslut i enlighet med artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt, varigenom gränskontrollerna mellan medlemsstaterna kan hävas vid luft-, land- och sjögränserna.

Europaparlamentets tillgång till resultaten från utvärderingsförfarandet

I en skrivelse av den 12 november 2010 skickade rådet sitt utkast till beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i republiken Bulgarien och Rumänien till parlamentet för yttrande.

Enligt EU-domstolens konsoliderade rättspraxis om principen om lojalt samarbete mellan institutionerna, som överensstämmer med artikel 13.2 i EUF-fördraget, ska parlamentet få all nödvändig information för att fullt ut kunna fylla sin funktion i förfarandet.

I en skrivelse av den 16 december 2010 från ordföranden för utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (Juan Fernando López Aguilar) till inrikesministern för det belgiska rådsordförandeskapet (Annemie Turtelboom) begärde parlamentet tillgång till utvärderingsrapporterna om Bulgarien och Rumänien, alla rapporter om återbesök samt rekommendationerna till var och en av dem och informationen om hur långt den berörda medlemsstaten kommit i genomförandet av dessa rekommendationer.

Den 25 januari fick parlamentet svar från rådet, som angav att de begärda dokumenten kunde göras tillgängliga för ordföranden, de politiska gruppernas samordnare och föredragandena. Tillgång skulle ges i ett säkert rum i rådets lokaler. I enlighet med rådets säkerhetsbestämmelser för skydd av sekretessbelagda EU-uppgifter måste dokumenten förbli i rådets ägo, och ingen direkt hänvisning till det detaljerade innehållet fick sedan göras vid offentliga möten.

Det är viktigt att framhålla att rådet i sitt svar tog ett stort steg tillbaka i förhållande till sin ståndpunkt 2007, då parlamentet ombads yttra sig om nio länders anslutning till Schengenområdet (Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern), och detta är oacceptabelt.

Parallellt skickade både Rumäniens och Bulgariens ambassadörer en skrivelse till rådet med begäran om att sekretessen skulle hävas för dessa handlingar och att de skulle skickas till alla parlamentsledamöter. En majoritet av Corepers ledamöter tillstyrkte denna begäran, och dokumenten skickades slutligen till parlamentet den 15 februari 2011, så att alla ledamöter skulle få tillgång till innehållet i utvärderingarna, rekommendationerna och slutsatserna.

Parlamentet beslutade emellertid att behandla dessa dokument som sekretessbelagda beroende på deras känsliga karaktär, vilket har att göra med säkerheten vid dessa två medlemsstaters yttre gränser. Tillgång gavs för ledamöterna i ett säkert rum där Europaparlamentets bestämmelser om hantering av sekretessbelagda handlingar tillämpades.

Full tillgång till experternas utvärderingsrapporter om hur långt man kommit i förberedelserna i dessa båda länder är mycket viktigt för att parlamentet ska få en tydlig uppfattning om allt som man behöver känna till för att kunna avgöra om dessa båda länder är redo att bli medlemmar i Schengenområdet.

Föredragandens slutsatser

Med beaktande av resultaten av de utvärderingar och de nödvändiga uppföljningsbesök som expertgrupperna gjort inser föredraganden att – även om vissa frågor fortfarande är olösta och kräver regelbunden rapportering och uppföljning någon gång i framtiden – dessa frågor inte utgör något hinder för medlemsstaternas fullvärdiga medlemskap.

Rådet har redan godkänt experternas slutsatser och skickat dessa till Europaparlamentet, med undantag för den sista uppföljningsrapporten om återbesöket vid Bulgariens landgränser, som fortfarande måste godkännas och formellt skickas till Europaparlamentet (även om föredraganden redan har kunnat få den på informellt sätt).

Föredraganden har tillsammans med några skuggrapportörer haft tillfälle att besöka båda länderna (den 22–25 mars) och på plats ta del av det aktuella läget och alla nödvändiga förbättringar som gjorts. Därför vill föredraganden stödja beslutet om att öppna gränserna för dessa medlemsstater.

Både Rumänien och Bulgarien har nu visat att de är tillräckligt redo att tillämpa alla bestämmelser i Schengenregelverket på ett tillfredsställande sätt.

Man bör emellertid tänka på att området Bulgarien–Turkiet–Grekland är ett av de känsligaste områdena för EU:s yttre gränser när det gäller illegal invandring. Detta kräver att Bulgarien vidtar vissa ytterligare åtgärder, som att utarbeta en speciell plan om åtgärder som ska genomföras vid Schengeninträdet och också en gemensam strategi för Grekland, Turkiet och Bulgarien för att kunna stå emot en eventuell stor ökning i migrationstrycket.

I detta sammanhang lägger föredraganden fram ett ändringsförslag om att de berörda medlemsstaterna ska underrätta Europaparlamentet och rådet skriftligen inom sex månader efter det att detta beslut träder i kraft, om genomförandet av dessa kompletterande åtgärder och åtgärdandet av bristerna.

Det är mycket viktigt att komma ihåg att avskaffandet av kontroller vid de inre gränserna kräver ett stort mått av ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna vad gäller förekomsten av effektiva kontroller vid de yttre gränserna, eftersom Schengenområdets säkerhet är beroende av att varje medlemsstat genomför stränga och verkningsfulla kontroller vid sina yttre gränser.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

2.5.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Emine Bozkurt, Philip Claeys, Carlos Coelho, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Kinga Gál, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Anna Hedh, Sophia in ‘t Veld, Juan Fernando López Aguilar, Monica Luisa Macovei, Louis Michel, Claude Moraes, Jan Mulder, Georgios Papanikolaou, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Wim van de Camp, Daniël van der Stoep, Renate Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Elena Oana Antonescu, Edit Bauer, Anna Maria Corazza Bildt, Ioan Enciu, Stanimir Ilchev, Iliana Malinova Iotova, Franziska Keller, Marian-Jean Marinescu, Mariya Nedelcheva, Jens Rohde, Cecilia Wikström

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Andrey Kovatchev, Traian Ungureanu, Pablo Zalba Bidegain

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy