Förfarande : 2011/2082(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0318/2011

Ingivna texter :

A7-0318/2011

Debatter :

PV 13/10/2011 - 3
CRE 13/10/2011 - 3

Omröstningar :

PV 13/10/2011 - 6.3
CRE 13/10/2011 - 6.3
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0436

BETÄNKANDE     
PDF 197kWORD 153k
30.9.2011
PE 466.976v02-00 A7-0318/2011

om mervärdesskattens framtid

(2011/2082(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: David Casa

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om mervärdesskattens framtid

(2011/2082(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens grönbok om mervärdesskattens framtid (KOM(2010)0695),

–   med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SEK(2010)1455),

–   med beaktande av ”Small Business Act för Europa” (KOM(2008)0394),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”En digital agenda för Europa” (KOM(2010)0245),

–   med beaktande av PWC:s genomförbarhetsstudie angående sätt att förbättra och förenkla uppbörden av mervärdesskatt med hjälp av modern teknik och/eller finansiella mellanhänder,

–   med beaktande av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt(1),

–   med beaktande av OECD:s riktlinjer för neutral mervärdesskatt,

–   med beaktande av kommissionens publikation ”Taxation Trends in the EU” från 2010,

–   med beaktande av OECD:s publikation ”Consumption Tax Trends 2010”,

–   med beaktande av Europaparlamentets betänkande från 2008 om en samordnad strategi för att förbättra kampen mot skattebedrägeri,

–   med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2007 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt samt kommissionens svar(2),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetkontrollutskottet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för transport och turism (A7‑0318/2011), och av följande skäl:

A. EU:s nuvarande mervärdesskattesystem infördes för 17 år sedan och har beskrivits som ett provisoriskt system som med tiden är tänkt att ersättas av ett nytt system. Det nya initiativet i kommissionens grönbok är bara början på en process som troligen kommer att bli lång, svår och komplex och som endast kan bli framgångsrik om medlemsstaterna visar en verklig vilja att utarbeta ett ”enklare, stabilare och mera effektivt” system som är mer transparent och som grundas på nära samarbete och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, med respekt för subsidiaritetsprincipen.

B.  Syftet med det gemensamma mervärdesskattesystemet är att få den inre marknaden, som är ett avgörande verktyg för att EU ska kunna bevara sin konkurrenskraft, att fungera mera effektivt.

C. I EU utgörs 99 procent av företagen av små och medelstora företag.

D. Syftet med småföretagsakten är att främja de små och medelstora företagens tillväxt genom att se till att de kan utnyttja den inre marknadens möjligheter och fördelar.

E.  Medlemsstaterna har olika tröskelvärden för befrielse från mervärdesskatt för små och medelstora företag och de tröskelvärdena gäller enbart på nationell nivå.

F.  OECD påpekar att det finns en global trend mot en övergång från direkt beskattning till indirekt beskattning, där mervärdesskattesystemen spelar en allt större roll. Parlamentet uppmärksammar också denna trend, men framhåller samtidigt betydelsen av direkt beskattning för skattesystemets progressivitet. OECD noterar också att det råder stora skillnader i mervärdesskatteeffektiviteten i OECD-länderna, vilket tyder på att det finns betydande möjligheter att öka mervärdesskatteeffektiviteten. Åtgärder som syftar till att öka mervärdesskatteeffektiviteten bör åtföljas av åtgärder för att bekämpa bedrägerier och ett övervägande om att avskaffa undantaget från mervärdesskatteplikt på finansiella transaktioner efter en analys av vilka följder detta skulle få, samtidigt som förslaget till rådets direktiv CNS/2007/0267 beaktas.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok om översyn och reform av det nuvarande mervärdesskattesystemet, och instämmer i att ett omfattande mervärdesskattesystem bör minska omkostnaderna för användarna och de administrativa kostnaderna för myndigheterna och samtidigt bekämpa bedrägerier, eftersom bedrägerier är en betydande börda för de offentliga finanserna och för konsumenterna.

2.  Europaparlamentet framhåller att mervärdesskattsystemet måste göras absolut säkert med tanke på de stora förluster som medlemsstaterna har dragit på sig, som kan vara så höga som 100 miljarder euro. Framför allt bör man uppmärksamma de så kallade karusellbedrägerierna. Parlamentet upprepar att de detaljerade förslagen i Sharon Bowles betänkande (A6‑0312/2008) fortfarande är aktuella och bör genomföras utan dröjsmål.

3.  Europaparlamentet konstaterar att definitioner som ”av social karaktär” eller ”principerna om sociala skäl” som används för tjänster som är undantagna skatteplikt eller omfattas av nedsatt mervärdesskattesats är mycket vaga på grund av att de fastställs av nationella domstolar enligt medlemsstaternas lagstiftning och därmed innebär en risk för en permanent snedvridning av konkurrensen.

4.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna i det nuvarande mervärdesskattesystemet befinner sig i ett fångarnas dilemma: avskaffandet av skattekontroller vid gränserna 1993 har inte ersatts av ett tillräckligt omfattande samarbete mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna har i och med detta förlorat en betydande möjlighet till mervärdesskatteintäkter och andra skatteintäkter på grund av att vissa laglydiga näringsidkare eventuellt väljer att avstå från att etablera sig på den inre marknaden och på grund av att bedragare utnyttjar det befintliga fragmenterade mervärdesskattesystemet.

5.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fortsätta att bygga relationer som grundar sig på förtroende, öppenhet och samarbete mellan nationella skattemyndigheter och att inleda ”skattepartnerskap” med företag som obetalda indrivare av skatter åt skattemyndigheterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en samordnad strategi för att förbättra kampen mot skattebedrägerier eftersom mervärdesskattebedrägerier påverkar unionens ekonomiska intressen.

Mervärdesskattesystemets utformning

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att röra sig i riktning mot ett brett baserat mervärdesskattesystem. Parlamentet betonar också att det nuvarande finansiella klimatet innebär viktiga utmaningar och att enbart en övergång från direkt till indirekt beskattning inte är tillräckligt för att garantera ekonomisk stabilitet. Parlamentet förespråkar därför att man överväger mer rättvisa, alternativa inkomstkällor.

8.  Europaparlamentet framhåller vikten av att grundligt bedöma konsekvenserna för det regionala självstyret inom medlemsstaterna när man diskuterar en övergång från direkt beskattning till indirekt beskattning.

9.  Europaparlamentet påminner om att ett av de viktigaste inslagen i mervärdesskatten är principen om neutralitet, och att företagen därför i så stor utsträckning som möjligt inte ska behöva bära kostnaderna för uppbörden av denna skatt. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna bör säkra att i princip alla handelstransaktioner beskattas i den mån det är möjligt och att alla undantag tolkas restriktivt. Det bör samtidigt säkerställas att liknande varor och tjänster omfattas av samma mervärdesskattebehandling. Parlamentet understryker exempelvis att alla böcker, tidningar och tidskrifter oavsett format bör behandlas på exakt samma sätt, vilket innebär att nedladdade och strömmade böcker, tidningar och tidskrifter bör omfattas av samma mervärdesskattebehandling som fysiska böcker, tidningar och tidskrifter och att olika gränsöverskridande transporttjänster måste omfattas av en identisk mervärdesskattebehandling oavsett det transportslag som används. Parlamentet noterar att när undantag inte innebär något hinder för att den inre marknaden ska fungera tillfredsställande bör medlemsstaterna behålla rätten att bevilja undantag som grundar sig på snävt tolkade sociala och kulturella kriterier.

10. Europaparlamentet begär harmoniserade standarder eller sänkta mervärdesskattesatser för alla gränsöverskridande resor inom EU, oavsett transportmedel, och harmoniserade regler för mervärdesskatteavdrag.

11. Europaparlamentet anser att mervärdesskattesatserna för kulturprodukter bör vara desamma, oavsett försäljningsmetod (via internet eller via andra kanaler). Parlamentet anser att en sådan harmonisering skulle bidra till e-handelns utveckling och innebära samma kulturella och utbildningsmässiga fördelar för konsumenterna genom främjande av utvecklingen i den expanderande digitala sektorn.

12. Europaparlamentet konstaterar att det finns en snedvridning av marknaden inom transportsektorn, eftersom vissa transportslag som buss och tåg omfattas av mervärdesskatt medan andra transportslag är undantagna mervärdesskatt. Eftersom alla transportslag konkurrerar om samma gränsöverskridande transporttjänster leder detta till snedvridande konkurrensvillkor.

13. Europaparlamentet framhåller på grundval av neutralitetsprincipen att alla böcker oavsett format bör behandlas på samma sätt i fråga om den mervärdesskatt som ska tas ut. Parlamentet förtydligar att detta innebär att nedladdade och strömmade böcker bör omfattas av exakt samma mervärdesskattebehandling som fysiska böcker.

14. Europaparlamentet efterlyser en grön mervärdesskattestrategi som grundas på nedsatta skattesatser för energieffektiva och miljövänliga varor och tjänster för att uppväga den snedvridande konkurrens som följer av externa kostnader som inte speglas i en varas eller tjänsts pris.

15. Europaparlamentet understryker att mervärdesskatt på varor och tjänster som används för beskattade ekonomiska verksamheter måste vara avdragsgill för att vara neutral. Parlamentet konstaterar att reglerna för avdrag av ingående mervärdesskatt i nuläget är komplexa och skapar problem för företagen på grund av frågor rörande verksamhetsinriktning (tillämpningsområde), typ av tjänst (undantag) och tjänsternas art (avdragsmöjlighet).

16. Europaparlamentet noterar, vad beträffar gränsöverskridande EU-interna transaktioner, att det nuvarande mervärdesskattesystemet utvecklats i riktning bort från medlemsstaternas ursprungliga åtagande om att genomföra principen om beskattning i ursprungsmedlemsstaten på grund av medlemsstaternas bristande politiska vilja att samarbeta för att tillämpa denna princip.

17. Europaparlamentet håller därför med kommissionen om att vi måste erkänna att vi befinner oss i ett dödläge och att vi i stället bör övergå till en princip om beskattning i destinationsmedlemsstaten. Parlamentet anser att ett mervärdesskattesystem som är baserat på konsumtionsorten, både vad gäller varor och tjänster, tycks vara ett lovande alternativ som bör utforskas ytterligare och som bör åtföljas av medlemsstaternas införande av ett välfungerande system med en enda kontaktpunkt. Parlamentet understryker att införandet av ett system med en enda kontaktpunkt för mervärdesskatt till den 1 januari 2015 fortsatt bör prioriteras av EU.

18. Med tanke på den konvergerande trenden i fråga om normalskattesatserna för mervärdesskatten uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att ytterligare begränsa intervallet för normalskattesatsen. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna måste ges rätten att fastställa sin egen mervärdesskattesats, med tanke på den betydelse som mervärdesskatten har som budgetinstrument.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av december 2012 lägga fram ett förslag om förenkling av gränsöverskridande beskattning.

20. Europaparlamentet framhåller att ideella organisationer spelar en viktig och mycket positiv roll för att främja demokratin, tillväxten och välståndet i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en mekanism som gör det möjligt för de medlemsstater som vill stärka civilsamhället att införa ett allmänt undantag från mervärdesskatteplikten för alla eller de flesta verksamheter eller transaktioner som utförs av sådana organisationer. Parlamentet understryker att åtminstone de mindre ideella organisationerna bör omfattas av en sådan mekanism.

21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att senast i januari 2012 enas om en förteckning över de gemensamma varor och tjänster som bör vara undantagna skatteplikt eller omfattas av en nedsatt mervärdesskattesats.

22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att föra ett nära samarbete med mervärdesskattekommittén för att komma överens om en gemensam tolkning av de juridiska termer som är relevanta i detta sammanhang. Omvänt skulle detta även innebära att alla andra varor och tjänster på EU‑nivå skulle vara undantagna sådan behandling.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2013 lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bindande förteckning över de gemensamma varor och tjänster som medlemsstaterna och mervärdesskattekommittén har kommit fram till ska omfattas av nedsatt mervärdesskattesats eller ett undantag från mervärdesskattedirektivet.

Minskad byråkrati

24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samordning och konvergens av de administrativa förfarandena genom att fokusera på utbyte av bästa praxis och genomföra de åtgärder som kommissionen föreslog 2009 för att minska den administrativa börda som följer av EU‑lagstiftningen på mervärdesskatteområdet, framför allt genom att minska frekvensen för inlämning av mervärdesskattedeklarationer, förenkla den dokumentation som krävs för undantag från mervärdesskatteplikt vid export, avskaffa ”noll”-förteckningar över EU-intern försäljning, öka användningen av e‑förvaltningslösningar enligt riktlinjerna i den digitala agendan för Europa – särskilt för elektronisk inlämning av mervärdesskattedeklarationer och förteckningar – samt avskaffa räntor och straffavgifter för mervärdesskatt i samband med formella fel om den enskilda juridiska personen inte orsakat förlorade mervärdesskatteintäkter för medlemsstaten i fråga, och att överväga att införa ett enda förfarande för återbetalning av mervärdesskatt, ett enda mervärdesskattenummer och ett elektroniskt lagringssystem för återbetalning av mervärdesskatt för hela EU.

25. Europaparlamentet välkomnar studien om den inre digitala marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra kompatibiliteten för digitala signaturer, i syfte att skapa en juridisk ram för erkännande av säkra e-certifieringssystem, och att överväga en översyn och utvidgning av direktivet om elektroniska signaturer för att minska den administrativa bördan för företagen, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar behovet av ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering i hela unionen.

26. Europaparlamentet välkomnar att det nya elektroniska systemet för återbetalning av mervärdeskatt har funnits på plats i EU sedan 2010. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet senast i juli 2012 om resultaten av samt fördelarna och nackdelarna med det nya systemet. Parlamentet betonar att de nya bestämmelserna alltid måste ses över för att man ska kunna garantera att de ger ett lämpligt skydd mot bedrägeriförsök.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom rimlig tid lägga fram ett förslag till en europeisk standardfaktura (både i pappersform och i elektronisk form) utifrån en språkligt neutral mall som skulle kunna inkludera information såsom fullständiga namn- och adressuppgifter, tidpunkt för registrering och avregistrering av ett mervärdesskattenummer samt mervärdesskatteinformation från gruppen, för att underlätta gränsöverskridande transaktioner och minska kostnaderna för företagen.

28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i samarbete med näringslivet kritiskt granska kommissionens handlingsplan för att se till att man når det viktigaste målet i agendan för ”bättre lagstiftning”, det vill säga att minska de administrativa kostnaderna med 25 procent till 2012. Det står klart att de åtgärder i kommissionens handlingsplan på mervärdesskatteområdet som har de största potentiella effekterna redan har antagits av rådet eller för närvarande håller på att diskuteras. De återstående åtgärderna kan minska vissa administrativa kostnader för företagen i EU, men fördelarna kanske inte blir lika stora i hela EU.

29. Europaparlamentet framhåller vikten av att öka och stödja användningen av e‑förvaltningslösningar, framför allt när det gäller elektronisk inlämning av mervärdesskattedeklarationer och förteckningar.

30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att nå enighet på EU-nivå på kort/medellång sikt om ett högsta antal standardiserade mervärdesskatteskyldigheter som medlemsstaterna kan ålägga näringslivet. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med näringslivet undersöka skyldigheter och administrativ praxis på mervärdesskatteområdet och identifiera de områden i det befintliga mervärdesskattesystemet som är de största irritationsmomenten för företagen, samt utbyta idéer och bästa praxis för att förenkla systemet, göra det tydligare och minska administrativa bördor och handelshinder.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheten att inrätta en EU‑omfattande tröskel för befrielse från mervärdesskatt för små och medelstora företag för att minska administrativa bördor och kostnader och underlätta tillträdet till den inre marknaden.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ingående studera frågan om att ytterligare minska byråkratin på mervärdesskatteområdet för ideella organisationer. Parlamentet understryker att det måste finnas större flexibilitet i mervärdesskattesystemet för de medlemsstater som vill vidta genomgripande åtgärder, för att minska de administrativa bördorna på mervärdesskatteområdet för dessa organisationer.

Effektiv uppbörd av mervärdesskatt

33. Europaparlamentet håller med kommissionen om att uppbörden av mervärdesskatt måste förbättras för att minska mervärdesskattegapet och möjligheterna till bedrägeri samt för att skydda seriösa näringsidkare mot mervärdesskattebedrägeri. Parlamentet understryker att bekämpningen av skattebedrägerier i EU är en prioriterad fråga och stöder ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna, Europol, Eurojust och Olaf på detta område. Parlamentet efterlyser också ett klargörande av begrepp och definitioner såsom ”konsumtionsland” och ”etableringsland”.

34. Europaparlamentet understryker att man måste förbättra den gränsöverskridande lagföringen i medlemsstaterna av mervärdesskattebedrägerier inom unionen och öka ansvarsskyldigheten och riskmedvetenheten på detta område.

35. För att få till stånd effektiva gränsöverskridande utredningar av sådana bedrägerier och rättsliga förfaranden mot dessa krävs det en heltäckande och gemensam definition i EU‑lagstiftningen av vad som är ett arrangemang för mervärdesskattebedrägeri eller ett karusellbedrägeri, vilket är den vanligaste formen av mervärdesskattebedrägerier, samt harmoniserade administrativa påföljder.

36. Det finns inga tillförlitliga beräkningar tillgängliga av karusellbedrägeriernas omfattning. Europaparlamentet anser att ett verktyg för exakt värdering av mervärdesskattebedrägerier måste utarbetas, vilket även skulle möjliggöra relevanta jämförelser inom detta område mellan EU:s medlemsstater.

37. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med intensivare och snabbare samarbete mellan medlemsstaterna, bättre övervakning av informationsutbytet och direktare kontakter mellan lokala skattekontor med hjälp av en gemensam informationsportal på nätet, så att medlemsstaterna kan ge varandra effektivt stöd. Samarbetet mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter, Eurojust, Europol och Olaf måste förbättras.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en förenkling och konsolidering av unionens bedrägeribekämpningslagstiftning och att inom ramen för denna process ta itu med svagheterna i samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nyligen (november 2010) inrättade mekanismen Eurofisc fungerar som ett praktiskt mervärde för medlemsstaternas gränsöverskridande utredningar av mervärdesskattebedrägerier, och att regelbundet rapportera till parlamentet om hur den fungerar samt offentliggöra dessa rapporter.

40. Europaparlamentet betonar att möjligheterna att begå mervärdesskattebedrägerier kan minska betydligt genom den ökade användningen av ny teknik och innovativa lösningar. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att förstärka systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) genom att förkorta tidsspannet för insamling och registrering av uppgifter, och genom att ge utökad direkt tillgång till uppgifter.

41. Europaparlamentet anser emellertid att diskussionen om olika uppbördsmetoder är av sekundär betydelse i förhållande till behovet av att råda bot på svagheterna och strukturproblemen i de befintliga bestämmelserna och förfarandena, och att den främsta prioriteringen i detta läge bör vara att ta itu med den bristande harmoniseringen och behovet att standardisera förfaranden och minska språkliga hinder, samtidigt som systemet görs mindre sårbart för bedrägeri.

42. Europaparlamentet påpekar att det behövs ett tydligt tolkningsorgan på EU‑nivå där medlemsstaterna kan få bindande svar i fråga om gemensamma skattemetoder och en likvärdig tillämpning av mervärdesskattebestämmelserna.

43. Europaparlamentet påminner om att internationella aktörer ofta är väl rustade för att klara problem som uppstår vid affärsverksamhet på global nivå men att skattemyndigheterna ofta inte besitter samma sakkunskap. Parlamentet framhåller därför att samarbetet måste utformas på ett sätt som gör det lättare att skilja mellan ärliga näringsidkare och bedragare och att systemet måste göras mer lättbegripligt för båda sidor.

44. Europaparlamentet anser att modellen med begränsade datalager (med en standardiserad revisionsfil(3)) tillsammans med modellen med certifiering av den beskattningsbara personen är de mest lovande modellerna för uppbörd av mervärdesskatt av de modeller som kommissionen för närvarande studerar, eftersom de redan genomförts med framgång i vissa medlemsstater och har visat sig förbättra uppbörden av mervärdesskatt.

Rättsliga förfaranden

45. Europaparlamentet anser att näringslivet behöver tydliga mervärdesskattebestämmelser som ökar rättssäkerheten och sannolikheten för en enhetlig tolkning i medlemsstaterna. Parlamentet anser dessutom att nuvarande rådsdirektiv innehåller oklara bestämmelser som ökar risken för flera olika tolkningar och menar att detta leder till ett komplicerat system som hindrar gränsöverskridande aktiviteter och ökar den administrativa bördan. Parlamentet anser att mervärdesskattebestämmelserna inte bör undergräva EU:s politik på andra områden, såsom hållbarhet.

46. Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att öka harmoniseringsnivån genom att

–       i den mån det är möjligt använda förordningar i stället för direktiv, eftersom förordningar omedelbart leder till harmonisering och rättssäkerhet,

–       alternativt ge kommissionen behörighet att utfärda en gemensam unionsomfattande regelbok för mervärdesskatt i form av tillämpningsföreskrifter med godkännande av en majoritet av medlemsstaterna(4), vilket skulle ändra mervärdesskattekommitténs roll,

–       inleda en process för att harmonisera och samordna det nationella genomförandet på EU-nivå och därigenom ge kommissionen en mer framträdande roll,

–       överlag involvera berörda parter och näringslivet i utarbetandet och genomförandet av mervärdesskattelagstiftningen, både på EU-nivå och på nationell nivå, och i synnerhet genom att engagera externa experter i mervärdesskattekommitténs arbete på EU-nivå.

47. Europaparlamentet anser att företagen behöver klara och entydiga mervärdesskattebestämmelser på EU‑nivå för att stödja gränsöverskridande verksamheter och minimera den administrativa bördan och därmed företagens kostnader. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att öka kvaliteten och tydligheten genom att

–       i samarbete med EU‑företag genomföra omfattande konsekvensbedömningar av hög kvalitet som kan ligga till grund för lagstiftningsförslag,

–       hålla kontakten med företag på nationell nivå under förhandlingarna och genomförandefasen,

–       använda rådets förordningar för att stödja rådets direktiv på områden där detta skulle ge ytterligare klarhet,

–       i tid tillhandahålla utförlig och tillgänglig information och vägledning om nationella bestämmelser, även på EU‑nivå, särskilt på områden där det inte råder enhetlig behandling,

–       undersöka möjligheterna att använda teknik för en EU-omfattande informationsspridning och diskutera bästa praxis i EU‑forumet för medlemsstaterna eller i mervärdesskattekommittén,

–       göra företagen delaktiga, eventuellt som externa experter, för att stödja vissa aspekter av mervärdesskattekommitténs arbete på EU‑nivå,

–       rent allmänt öka företagens delaktighet i processerna och därigenom utnyttja den kunskap som företagen förvärvat genom att fungera som oavlönade skatteuppbördsmän och dagligen hantera EU-interna transaktioner.

0

0 0

48. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1)

EUT L 347, 11.12.2006, s.1.

(2)

EUT C 20, 25.1.2008, s. 1.

(3)

I enlighet med vad som fastställs/rekommenderas i OECD:s riktlinjer.

(4)

I enlighet med kommissionens förslag i KOM(1997)0325 av den 25 juni 1997.


MOTIVERING

Inledning

Mervärdesskatt är en viktig inkomstkälla för medlemsstaternas nationella budgetar. Mervärdesskattesystemet, som grundar sig på lagstiftning som antagits på EU-nivå och som tillämpas på nationell nivå, lider av många brister som gör att det brister i effektivitet och inte är förenligt med de krav som en verklig inre marknad ställer.

Den 1 december 2010 offentliggjorde kommissionen en grönbok om mervärdesskattens framtid. Syftet med grönboken är att skapa en omfattande diskussion med alla berörda parter om utvärderingen av det nuvarande mervärdesskattesystemet och om möjliga sätt att göra systemet mer förenligt med den inre marknaden och stärka dess kapacitet som inkomstkälla, samtidigt som kostnaderna för efterlevnad minskas.

Grönboken behandlar i synnerhet hanteringen av gränsöverskridande leveranser, liksom andra centrala frågor om skatteneutralitet, grad av harmonisering på den inre marknaden och minskad byråkrati, samtidigt som medlemsstaterna garanteras mervärdesskatteintäkter.

Föredraganden har samrått med en rad aktörer från näringslivet (Business Europe, UEAPME, Eurocommerce), experter (PriceWaterhouseCoopers och Nya Zeelands beskickning till Europeiska unionen – eftersom Nya Zeeland enligt OECD anses ha bästa praxis på mervärdesskatteområdet) och det civila samhället (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén). Föredraganden företräddes dessutom av ECON-u

tskottets vice ordförande, José Garcia-Margallo, vid kommissionens konferens om mervärdesskattens framtid den 6 maj i Milano.

Föredraganden har inom de begränsade ramarna för detta betänkande för avsikt att behandla nedanstående fyra aspekter av mervärdesskatten, som avspeglar de frågor som behandlades under kommissionens samråd och som ställdes av aktörerna.

Mervärdesskattesystemets utformning

I enlighet med parlamentets tidigare lagstiftningsresolutioner stöder föredraganden kommissionens planer på att övergå till ett brett baserat mervärdesskattesystem enligt OECD:s definition. Denna övergång bör inbegripa en lösning på problemet med avdrag av ingående mervärdesskatt i samband med internproduktion kontra utläggning samt på problemet med ”dold” mervärdesskatt i leverantörskedjor där företag som är undantagna från mervärdesskatt levererar till företag som omfattas av mervärdesskatt.

Föredraganden påminner också om att ett av de viktigaste inslagen i mervärdesskatten är principen om neutralitet. Eftersom mervärdesskatten är en slutlig konsumtionsskatt bör företagen inte bära bördan för denna skatt. Medlemsstaterna ska därför se till att i princip alla handelstransaktioner beskattas och att liknande varor och tjänster omfattas av samma mervärdesskattebehandling.

Vad beträffar gränsöverskridande EU-interna transaktioner delar föredraganden den uppfattning som kommissionen, vissa medlemsstater och ett flertal mervärdesskatteutövare och aktörer har om att principen om beskattning i ursprungsmedlemsstaten, som medlemsstaterna har anslutit sig till och som tidigare har fått stöd från både kommissionen och Europaparlamentet, inte är genomförbar, framför allt på grund av bristen på politisk vilja bland medlemsstaterna.

Föredraganden stöder därför kommissionens initiativ att erkänna att vi befinner oss i ett dödläge och i stället övergå till beskattning i destinationsmedlemsstaten. Ett mervärdesskattesystem som är baserat på köparens etableringsort, både vad gäller varor och tjänster, tycks vara ett lovande alternativ som bör undersökas och analyseras ytterligare. Ett sådant system bör kompletteras med välfungerande system med en enda kontaktpunkt som upprättas av medlemsstaterna, i syfte att undvika olika registreringar till mervärdesskatt, ökade kostnader för efterlevnad och negativa kassaflöden för internationellt verksamma företag. Ett välfungerande system med en enda kontaktpunkt är en förutsättning för och den viktigaste beståndsdelen i ett mervärdesskattesystem som är baserat på beskattning i destinationsmedlemsstaten.

Minskad byråkrati

Föredraganden vill under denna punkt rikta uppmärksamheten mot områden där byråkratin utan problem kan minskas och där man framför allt kan åstadkomma snabba framsteg för både näringslivet och skattemyndigheter på kort sikt utan att avsevärt ändra det nuvarande systemet.

I betänkandet föreslås följande åtgärder:

§ Avskaffande av den årliga sammanfattande mervärdesskattedeklarationen och förteckningar över EU-interna förvärv.

§ Minskning av frekvensen för inlämning av mervärdesskattedeklarationer.

§ Förenkling av den dokumentation som krävs för undantag från mervärdesskatteplikt.

§ Avskaffande av ”noll”-förteckningar över EU-intern försäljning.

§ Ökad användning av e-förvaltningslösningar – särskilt för elektronisk inlämning av mervärdesskattedeklarationer och förteckningar.

§ Avskaffande av räntor och straffavgifter för mervärdesskatt som grundar sig på formella fel om den enskilda juridiska personen inte orsakat förlorade mervärdesskatteintäkter för medlemsstaten i fråga.

§ Införande av en europeisk standardfaktura som utarbetats utifrån en språkligt neutral mall.

Föredraganden uppmanar övriga ledamöter att komma med förslag till denna punkt.

Effektiv uppbörd av mervärdesskatt

Kommissionen har genomfört en omfattande studie i vilken man undersökt olika uppbördsmetoder för att förbättra uppbörden av mervärdesskatt och minska risken för mervärdesskattebedrägeri.

Följande fyra modeller studerades mer ingående:

Modellen med uppdelad betalning

Modellen med uppdelad betalning är en modell där kunden betalar in mervärdesskatten på ett spärrat bankkonto för mervärdesskatt som endast kan användas av leverantören för att betala mervärdesskatt till sin leverantörs spärrade bankkonto. Den uppburna mervärdesskatten översänds därmed fysiskt till ett spärrat bankkonto för mervärdesskatt i skattemyndighetens bank i ett tidigt skede av förfarandet för uppbörd av mervärdesskatt. Denna modell gör det möjligt för skattemyndigheterna att övervaka och spärra medel på ett bankkonto för mervärdesskatt och förhindra beskattningsbara personer från att försvinna med den mervärdesskatt som betalats till dem.

Modellen med en central databas för hantering av mervärdesskatt

Denna modell förutsätter att e-fakturering görs obligatoriskt för transaktioner mellan företag och att alla e-fakturauppgifter aktivt samlas in av skattemyndigheterna. Den tyngsta kostnaden för denna modell är den investering som måste göras av den beskattningsbara personen för att övergå från pappersfakturor till e-fakturering. Övriga administrativa kostnader skulle omfatta utgifter för dataöverföring till den centrala databasen och skattemyndigheternas kostnader för att administrera och utvinna stora datamängder.

Modellen med ett datalager

I denna modell upprättar det mervärdesskatteskyldiga företagets redovisningssystem en standardiserad revisionsfil för skatteändamål, och uppgifterna i denna fil ska förvaras i ett datalager som är tillgängligt för skattemyndigheterna. Denna modell tillämpas redan (delvis) i vissa medlemsstater. Användningen, formatet och uppgifterna finns definierade i OECD:s riktlinjer. De medlemsstater som redan tillämpar modellen vittnar om att det endast krävs begränsade investeringar, eftersom de flesta leverantörer av redovisningsprogram anpassar sina system så att de överensstämmer med kravet på att generera en standardiserad revisionsfil för skatteändamål. Om varje beskattningsbar person skulle tillämpa denna modell skulle det dock krävas en omfattande investering.

Modellen med certifiering av den beskattningsbara personen

Enligt denna modell måste den beskattningsbara personen uppfylla kraven för certifiering och upprätta ett internt kontrollsystem. Modellen kräver begränsade investeringar för beskattningsbara personer vars redovisningssystem för mervärdesskatt har godkänts och beviljats av skattemyndigheterna och/eller redan är i överensstämmelse med annan lagstiftning som ställer liknande krav, såsom Sarbanes-Oxley. Denna modell ger en extra garanti för att beskattningsbara personer använder kompatibla system och minskar dessutom risknivån. Detta skulle göra det möjligt att rikta in revisionsinsatserna på de grupper av beskattningsbara personen som utgör en större risk. Modellen bidrar dock inte i lika stor utsträckning till att minska mervärdesskattegapet som de övriga modellerna.

Föredraganden anser att diskussionen om olika uppbördsmetoder i detta läge är av sekundär betydelse i förhållande till behovet av att råda bot på svagheterna och strukturproblemen i de befintliga bestämmelserna och förfarandena, särskilt den bristande harmoniseringen.

Föredraganden anser emellertid att modellen med begränsade datalager (med en standardiserad revisionsfil) tillsammans med modellen med beskattningsbara personer är de mest lovande modellerna bland de modeller som för närvarande studeras, eftersom de redan genomförts med framgång i vissa medlemsstater och har visat sig förbättra uppbörden av mervärdesskatt utan att avsevärt öka byråkratin för företagen.

Rättsliga förfaranden

Vad gäller de rättsliga förfarandena anser föredraganden att det är avgörande att öka öppenheten i beslutsprocesserna och förbättra samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och företagen.

Föredraganden anser att förordningar i den mån det är möjligt bör prioriteras framför direktiv. Förordningar leder till omedelbar harmonisering, minskar risken för olika tolkningar och skapar därmed ett klimat av rättssäkerhet som är nödvändigt för att företag ska kunna växa.

De berörda parterna och näringslivet bör rådfrågas och involveras i utarbetandet och genomförandet av mervärdesskattelagstiftningen, både på EU-nivå och på nationell nivå, för att garantera ett samordnat genomförandet i hela EU och skapa rättssäkerhet.


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (15.7.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över mervärdesskattens framtid

(2011/2082(INI))

Föredragande: Bart Staes

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag

–   med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2007 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt samt kommissionens svar(1):

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens strävan att få till stånd ett heltäckande mervärdesskattesystem som avhjälper bristerna i det nuvarande systemet när det gäller skydd mot bedrägerier, är tillräckligt stabilt för att stå emot bedrägeriförsök vilka beräknas kosta ca 80–100 miljarder EUR årligen i EU27 samt bidrar till att företagen i EU blir konkurrenskraftigare och mer transparenta.

2.  Europaparlamentet understryker att man måste förbättra den gränsöverskridande lagföringen i medlemsstaterna av momsbedrägerier inom unionen och öka ansvarsskyldigheten och riskmedvetenheten på detta område.

3.  För att få till stånd effektiva gränsöverskridande utredningar av sådana bedrägerier och rättsliga förfaranden mot dessa krävs det en heltäckande och gemensam definition inom EU-lagstiftningen av vad som är ett momsbedrägeriarrangemang eller en momskarusell, vilket är den vanligaste formen av momsbedrägeri, samt harmoniserade administrativa påföljder.

4.  Det finns inga tillförlitliga beräkningar tillgängliga av momskarusellernas omfattning. Europaparlamentet anser att ett verktyg för exakt värdering av momsbedrägerier måste utarbetas, vilket även skulle möjliggöra relevanta jämförelser inom detta område mellan EU:s medlemsstater.

5.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med intensivare och snabbare samarbete mellan medlemsstaterna, bättre övervakning av informationsutbytet och direktare kontakter mellan lokala skattekontor med hjälp av en gemensam informationsportal på nätet, så att medlemsstaterna kan ge varandra effektivt stöd. Samarbetet mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter, Eurojust, Europol och Olaf måste förbättras.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en förenkling och konsolidering av unionens bedrägeribekämpningslagstiftning och att inom ramen för denna process ta itu med svagheterna i samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att driva på medlemsstaterna att förenkla och konsolidera sin momslagstiftning, att införa ett enhetligt momsformulär och en enhetlig översikt över gällande mervärdesskattesatser, särskilt en översikt över de varor och tjänster som i den givna medlemsstaten omfattas av reducerade skattesatser, att göra sina lagtexter mer tillgängliga och att låta översätta dem åtminstone till engelska, franska och tyska.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nyligen (november 2010) inrättade mekanismen Eurofisc fungerar som ett praktiskt mervärde för medlemsstaternas gränsöverskridande momsbedrägeriutredningar, och att regelbundet rapportera till parlamentet om hur den fungerar samt offentliggöra dessa rapporter.

9.  Europaparlamentet betonar att möjligheterna att begå momsbedrägerier kan minska betydligt genom den ökade användningen av ny teknik och innovativa lösningar. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att förstärka systemet för utbyte av momsinformation (VIES) genom att förkorta tidsspannet för insamling och registrering av uppgifter, och genom att ge utökad direkt tillgång till uppgifter.

10. Europaparlamentet berömmer den brittiska regeringens framgångsrika angreppssätt, som innebar att man inrättade en mekanism för omvänd betalningsskyldighet för mobiltelefon- och datorhårdvarubranscherna för att bekämpa ett ökande antal momskaruseller, vilket omedelbart gav ett positivt resultat. Kommissionen uppmanas enträget att granska och rapportera om fall där omvänd betalningsskyldighet i Förenade kungariket och andra medlemsstater har visat sig vara ett effektivt vapen mot momskaruseller.

11. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att överväga lagstiftningsförslag för att angripa momskaruseller vid roten, genom att införa en EU-mekanism för omvänd betalningsskyldighet som förutom att vara ett effektivt vapen mot momsbedrägerier också skulle innebära en administrativ förenkling för tillverkare och handlare. Därför uppmanas kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag om inrättande av en mekanism för omvänd betalningsskyldighet för de sex känsligaste sektorerna: audio- och videoutrustning, livsmedel och drycker, datorhårdvara och mikroprocessorer med tillbehör, mobiltelefoner med tillbehör, textilprodukter samt bilar. Parlamentet anser att man snarast bör ta itu med momsbedrägerierna inom EU:s utsläppshandelssystem på ett effektivt sätt.

12. Kommissionen uppmanas att för Europaparlamentet varje år lägga fram en översikt över upptäckta och åtalade momsbedrägeriärenden i medlemsstaterna, som rör mer än 100 000 EUR, inbegripet uppgifter om ärendenas rättsliga uppföljning, domar och ekonomiska straff.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

13.7.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Andrea Cozzolino, Tamás Deutsch, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Ingeborg Gräßle, Iliana Ivanova, Bogusław Liberadzki, Monica Luisa Macovei, Aldo Patriciello, Crescenzio Rivellini, Paul Rübig, Theodoros Skylakakis, Bart Staes, Søren Bo Søndergaard

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Thijs Berman, Zuzana Brzobohatá, Derk Jan Eppink, Christofer Fjellner, Salvador Garriga Polledo, Monika Hohlmeier, Marian-Jean Marinescu, Jan Mulder

(1)

EGT C 20, 25.1.2008, s. 1.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (2.9.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över mervärdesskattens framtid

(2011/2082(INI))

Föredragande: Iliana Ivanova

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhåller, mot bakgrund av den åldrande befolkningens effekter på arbetsmarknaderna, sparandet, konsumtionsmönstren och de offentliga utgifterna under kommande år liksom den ekonomiska och finansiella kris som drabbat Europeiska unionen, att balansen mellan direkt och indirekt beskattning bör debatteras, både på europeisk och nationell nivå. Parlamentet betonar dock att sådana beslut om skattepolitiken måste fortsätta att fattas på nationell nivå, även om de samordnas inom EU. Parlamentet menar därför att ett mer stabilt och effektivt momssystem som idag är ett viktigt instrument i den makroekonomiska politiken, kommer att bli ännu viktigare i framtiden.

2.  Europaparlamentet är djupt oroat över dagens momsbedrägerier, brott och penningtvätt inom unionen, vilka undergräver den inre marknaden och varje år leder till att mellan 60 och 100 miljarder euro sipprar bort. Parlamentet anser att utarbetande av en strategi för att motarbeta dessa problem, inklusive it-verktyg, skulle kunna vara ett mycket användbart instrument för att förhindra enorma inkomstförluster inom de offentliga finanserna och brott mot social- och arbetsmarknadslagstiftningen.

3.  Europaparlamentet betonar att en central prioritering måste vara att göra momssystemet bedrägerisäkert, med tanke på de enorma förluster, sannolikt i storleksordningen 100 miljarder euro, som drabbar medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att karusellbedrägerier måste uppmärksammas särskilt. Parlamentet påminner om de detaljerade förslag som lades fram i Bowles betänkande (A6-0312/2008), vilka fortfarande äger giltighet och borde genomföras omgående.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att lösa momsbedrägeriproblemet, utan att detta undergräver den inre marknaden eller medlemsstaternas självbestämmande i skattefrågor.

5.  Europaparlamentet betonar att företagen som ett resultat av de invecklade bestämmelserna och den administrativa bördan ofta ser det nuvarande mervärdeskattesystemet som ett hinder mot ett fullbordande av den inre marknaden. Parlamentet konstaterar att de nuvarande momsbestämmelserna för handel inom EU ofta inverkar negativt på företagen, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet efterlyser därför en reform och förenkling av dagens bestämmelser som skulle garantera ett bättre skatteklimat för EU:s företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga en harmonisering av reglerna för beräkning av mervärdeskatt och att stärka det administrativa samarbetet mellan nationella behöriga myndigheter.

6.  Europaparlamentet påpekar att det nya momssystemet bör uppmuntra gränsöverskridande transaktioner och därmed bidra till en fördjupning av den inre marknaden. Parlamentet anser att en standardisering av momsskyldigheter skulle innebära ett avsevärt mervärde. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka möjligheten att skapa en standardiserad EU-momsdeklaration som är tillgänglig på samtliga officiella språk eller att upprätta en uttömmande förteckning över standardiserade momsskyldigheter som medlemsstaterna kan föreskriva.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa ett standardformat för fakturor på samtliga EU-språk, vilket skulle underlätta för företag som är verksamma på den inre marknaden och innebära ett väsentligt mervärde för dem.

8.  Europaparlamentet anser att de administrativa förfaranden som gäller för momspliktiga företag bör harmoniseras snarast möjligt, i synnerhet för internationella transaktioner inom unionen. Parlamentet anser även att samarbetet mellan skattemyndigheter måste fördjupas ytterligare, särskilt när det gäller automatisk uppgiftsöverföring.

9.  Europaparlamentet belyser vikten av att man förhåller sig enhetligt till tillämpliga trösklar för momsbefrielse enligt det särskilda systemet för småföretag, i syfte att undvika splittring. Parlamentet anser att möjligheten att täcka in gränsöverskridande leveranser i detta särskilda system bör granskas, i syfte att bättre beakta den inre marknaden.

10. Europaparlamentet konstaterar att olika momssatser och administrativa förfaranden kan vara ett stort hinder för utvecklingen av e-handel. Parlamentet framhåller vikten av att avskaffa skattemässiga hinder för e-handlares gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet anser att tydligare momsbestämmelser och momsdeklarationsskyldigheter bör fastställas för dessa företag som har enorma svårigheter med att sälja varor och tjänster i andra medlemsstater, så att den inre marknadens potential inte förblir outnyttjad.

11. Europaparlamentet stöder en fullständig översyn av alla befintliga momsundantag, i syfte att fastställa vilken betydelse de har och hur de påverkar momskedjan. Parlamentet understryker behovet av ytterligare samordning när det gäller sådana undantag, och efterlyser en djupanalys av vilken kostnad det innebär för små och medelstora företag att följa reglerna på detta område i samband med gränsöverskridande transaktioner avseende varor och tjänster.

12. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste samarbeta bättre om tillämpade undantag från moms och reducerade momssatser, i syfte att garantera att samma villkor gäller för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet.

13. Europaparlamentet välkomnar studien om den inre digitala marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra kompatibiliteten för digitala signaturer, i syfte att skapa en juridisk ram för erkännande av säkra e-certifieringssystem, och att överväga en översyn och utvidgning av direktivet om elektroniska signaturer för att minska den administrativa bördan för företagen, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar behovet av ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering i hela unionen.

14. Europaparlamentet förespråkar att man ska granska och analysera dagens möjligheter att dels enhetliggöra momsen i gränsöverskridande transaktioner inom e-handeln i Europeiska unionen, dels minska och till och med helt slopa denna skatt, så att de europeiska företagen kan dra full nytta av den potential som e-handeln erbjuder.

15. Europaparlamentet välkomnar att det nya elektroniska systemet för återbetalning av mervärdeskatt har funnits på plats inom EU sedan 2010. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet senast i juli 2012 om resultaten av samt fördelarna och nackdelarna med det nya systemet. Parlamentet betonar att de nya bestämmelserna alltid måste ses över för att man ska kunna garantera att de ger ett lämpligt skydd mot bedrägeriförsök.

16. Europaparlamentet anser att momssatserna för kulturprodukter bör vara desamma, oavsett försäljningsmetod (via internet eller via andra kanaler). Parlamentet anser att en sådan harmonisering skulle bidra till e-handelns utveckling och innebära samma kulturella och utbildningsmässiga fördelar för konsumenterna genom främjande av utvecklingen i den expanderande digitala sektorn.

17. Europaparlamentet betonar att främjandet av nya företagsmodeller inom boksektorn och särskilt stimuleringen av den inre digitala marknaden kräver att kommissionen och medlemsstaterna garanterar att en konsekvent och bokvänlig skattepolitik tillämpas på böcker, oavsett om det gäller traditionella böcker, digitala böcker eller talböcker. Parlamentet betonar att innehåll, oavsett format, ger konsumenten samma kulturella och utbildningsmässiga fördelar.

18. Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna enligt subsidiaritetsprincipen bör behålla möjligheten att besluta om differentierad moms i vissa sektorer, för att på ett bättre sätt genomföra europeiska och nationella åtgärder, eller utifrån nationella historiska, ekonomiska och sociala skäl eller miljöfaktorer.

19. Europaparlamentet betonar, mot bakgrund av den rådande ekonomiska och finansiella krisen, att översynen av skattesystemen i största möjliga mån bör bidra till målen i Europa 2020-strategin.

20. Europaparlamentet efterlyser utformningen av en grön momsstrategi, som ska fokusera på reducerade momssatser för energieffektiva och miljövänliga produkter och tjänster, för att därmed motverka orättvis konkurrens som uppstår till följd av externa faktorer som inte återspeglas i priset på en vara eller tjänst.

21. Europaparlamentet anser att en förordning snarare än ett direktiv skulle vara ett effektivare rättsligt instrument för att garantera bättre och mer konsekvent tillämpning av momsreglerna, vilket även skulle minska risken för dubbelbeskattning eller icke‑beskattning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

31.8.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

0

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Christian Engström, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Iliana Ivanova, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Edvard Kožušník, Kurt Lechner, Toine Manders, Hans-Peter Mayer, Gianni Pittella, Phil Prendergast, Robert Rochefort, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Matteo Salvini, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Kyriacos Triantaphyllides, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ashley Fox, Anna Hedh, Pier Antonio Panzeri, Antonyia Parvanova, Søren Bo Søndergaard, Marc Tarabella


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (8.9.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över mervärdesskattens framtid

(2011/2082(INI))

Föredragande: Markus Ferber

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att den inre marknaden inte kan fungera tillfredsställande på grund av de nuvarande reglerna för mervärdesskatt på persontransporter, eftersom dessa medför snedvridningar av konkurrensen mellan transportmedlen och inverkar negativt på förbättringen av dessa transporters sociala och miljömässiga effekter.

2.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid den komplicerade och orättvisa situationen för persontransporter: trots att inhemska persontransporter beskattas i nästan alla medlemsstater förekommer det undantag, skattefrihet och skattesatser som skiljer sig åt mellan transportmedel och medlemsstater. Parlamentet påpekar att internationella sjö- och flygtransporter, som inbegriper gränsöverskridande transporter inom EU, är befriade från mervärdesskatt i samtliga medlemsstater, medan situationen för andra transportmedel varierar mellan medlemsstaterna. Parlamentet påpekar även att leverantörer av internationella flyg- och sjötransporter kan förvärva vissa varor och tjänster befriade från mervärdesskatt.

3.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid att växthusgasutsläppen från transporter föreslagits minskas med 60 procent senast 2050 i jämförelse med 1990, och betonar behovet av riktig prissättning och ingen snedvridning.

4.  Europaparlamentet begär harmoniserade standarder eller sänkta momssatser för alla gränsöverskridande resor inom EU, oavsett transportmedel, och harmoniserade regler för momsavdrag.

5.  Europaparlamentet begär större transparens. Parlamentet anser att detaljerna om de olika momssatser som tillämpas på persontransporter bör vara lättillgängliga och, om möjligt, anges på biljetterna för att informera passagerare om resans exakta kostnad.

6.  Europaparlamentet stöder dock en lägre momssats eller ingen moms alls för stads- och förortskollektivtrafik samt regional kollektivtrafik av allmänintresse eller av sociala och miljömässiga skäl.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att framtida ändringar av bilaga III (reducerad momssats) till mervärdesskattedirektivet stämmer överens med EU:s mål för transportpolitiken.

8.  Europaparlamentet oroar sig över den nuvarande regeln, som innebär att i de fall då moms tillämpas, beskattas tillhandahållandet av persontransporttjänster på grundval av den plats där transporten sker, proportionerligt till avståndet i varje medlemsstat. Parlamentet anser att persontransporttjänster bör beskattas vid avgångsplatsen för att reglerna ska bli mindre komplicerade och mer genomförbara.

9.  Europaparlamentet betonar dock splittringen på EU:s persontransportmarknad, som omfattar många olika definierade segment, bland annat resans avstånd, resans mål och tillgängligheten av alternativa transportsätt. Parlamentet anser därför att de effekter som en ändring av mervärdesskattesystemet skulle få för européernas rörlighet och miljön är en komplicerad fråga som bör bli föremål för en övergripande kvantitativ studie.

10. Europaparlamentet pekar på den möjlighet som detta innebär att gradvis införa en harmoniserad och sänkt momssats på turisttjänster i alla medlemsstater som en nödvändig förutsättning för en öppen konkurrens mellan turistföretagen inom EU och gentemot tredje land.

11. Europaparlamentet uppmanar rådet att påskynda antagandet av förslaget till direktiv om en översyn av den särskilda momsordningen för resebyråer (2002/0041(CNS)) för att motverka snedvridningen av konkurrensen mellan olika kategorier av operatörer inom sektorn på grund av skillnader i de nationella lagstiftningarna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

8.9.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Antonio Cancian, Michael Cramer, Ryszard Czarnecki, Luis de Grandes Pascual, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Ville Itälä, Dieter-Lebrecht Koch, Werner Kuhn, Gesine Meissner, Olga Sehnalová, Keith Taylor, Silvia-Adriana Ţicău, Giommaria Uggias, Thomas Ulmer, Artur Zasada

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Spyros Danellis, Markus Ferber, Gilles Pargneaux, Dominique Riquet, Olle Schmidt, Laurence J.A.J. Stassen, Nuno Teixeira, Ramon Tremosa i Balcells, Sabine Wils, Janusz Władysław Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

David Campbell Bannerman


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.9.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Udo Bullmann, Pascal Canfin, George Sabin Cutaş, Rachida Dati, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Othmar Karas, Wolf Klinz, Philippe Lamberts, Astrid Lulling, Hans-Peter Martin, Ivari Padar, Olle Schmidt, Marianne Thyssen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pervenche Berès, Thijs Berman, David Casa, Herbert Dorfmann, Saïd El Khadraoui, Sari Essayah, Sophia in ‘t Veld, Mojca Kleva, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Gianni Pittella, Andreas Schwab

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy