Förfarande : 2011/2151(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0351/2011

Ingivna texter :

A7-0351/2011

Debatter :

PV 16/11/2011 - 20
CRE 16/11/2011 - 20

Omröstningar :

PV 17/11/2011 - 6.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0515

BETÄNKANDE     
PDF 194kWORD 143k
27.10.2011
PE 469.850v04-00 A7-0351/2011

om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentets arbete

(2011/2151(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Mikael Gustafsson

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 ANNEX : LIST OF MEMBERS
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentets arbete

(2011/2151(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen som hölls i Peking i september 1995, den deklaration och den handlingsplan som antogs i Peking samt de påföljande slutdokument som blev resultatet,

–   med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen där värden som är gemensamma för medlemsstaterna betonas, såsom mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 2, 3, 4, 5, 21 och 23,

–   med beaktande av den allmänna förklaringen från 1948 om de mänskliga rättigheterna,

–   med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw),

–   med beaktande av den europeiska pakten för jämställdhet (2011–2020) som antogs av Europeiska rådet i mars 2011(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om en strategi för jämställdhet 2010–2015 (KOM(2010)0491),

–   med beaktande av den omfattande rapport som utarbetades av Europeiska unionens svenska ordförandeskap 2009, ”Peking +15: Handlingsplanen och Europeiska unionen”, där man visar på de hinder som gör att jämställdheten för närvarande inte kan förverkligas fullt ut,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 2–3 juni 2005 där medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att stärka de institutionella mekanismerna för främjande av jämställdhet och skapa en ram för utvärdering av genomförandet av handlingsplanen från Peking, i syfte att åstadkomma en mer konsekvent och systematisk övervakning av framstegen,

–   med beaktande av sina resolutioner av den 15 juni 1995 om den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking om ”Jämställdhet, utveckling och fred”(2), den 10 mars 2005 om uppföljningen av handlingsprogrammet från FN:s fjärde kvinnokonferens (Beijing + 10)(3) samt den 25 februari 2010 om Peking +15 – FN:s handlingsplan för jämställdhet(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2003 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2007 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens verksamhet(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 april 2009 om integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens och delegationernas arbete(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 7 maj 2009 om jämställdhetsperspektivet i EU:s yttre förbindelser samt freds- och nationsuppbyggnad(8),

–   med beaktande av Europarådets pionjärarbete för integrering av ett jämställdhetsperspektiv och särskilt till ”Declaration on Making Gender Equality a Reality” som antogs vid ministerkommitténs etthundranittonde möte(9),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0351/2011), och av följande skäl:

A. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär mer än att bara främja jämställdhet genom att genomföra specifika åtgärder för att bistå kvinnor, eller i vissa fall det underrepresenterade könet. Det är snarare fråga om att uppbåda samtliga allmänna politiska strategier och åtgärder för det specifika målet att åstadkomma jämställdhet.

B.  FN har inrättat UN Women (Förenta nationernas enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt), som från och med den 1 januari 2011 har stärkt FN‑systemets institutionella upplägg till stöd för jämlikhet mellan könen och kvinnors egenmakt. Ramen för detta är deklarationen och handlingsplanen från Peking(10).

C. I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv, och där anges att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem.

D. Jämställdhetsprincipen fastställs genom artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, och där anges att unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter samt att dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

E.  Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i parlamentets lagstiftningsarbete och politiska arbete kan, i vissa fall, bäst uppnås genom fokuserade ändringsförslag till förslag till betänkanden, som läggs fram i det ansvariga utskottet i form av ändringsförslag som syftar till integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Denna strategi har utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män tillämpat aktivt sedan 2009.

F.  Detta tillvägagångssätt har tillämpats med framgång för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de nyligen utarbetade betänkandena om ”Kärnkompetenser för en värld i förändring: genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”(11) och om halvtidsöversynen av Europeiska unionens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration(12).

G. Medlemsstaterna deltar i alla viktigare internationella ramverk om jämställdhet och kvinnors rättigheter och det finns ett antal policydokument på EU-nivå. Det konkreta engagemanget för att främja integrering av jämställdhetsperspektivet och kvinnors egenmakt måste dock stärkas eftersom framstegen med att genomföra de befintliga policydokumenten är måttliga och budgetanslagen för jämställdhetsfrågor otillräckliga.

H. Kommissionen har, jämte sin strategi för jämställdhet (2010–2015), fastställt nyckelåtgärder som ska verkställas av vart och ett av dess olika generaldirektorat – ett tecken på att EU går mot ett mer helhetsinriktat och konsekvent synsätt på integrering av jämställdhetsperspektivet(13).

I.   Kommissionen har åtagit sig att inom ramen för sin kvinnostadga(14) stärka jämställdhetsperspektivet i alla sina politiska åtgärder under sin mandatperiod.

J.   Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) har fått i uppgift att utveckla, analysera, utvärdera och sprida metodverktyg för att stödja jämställdhetsintegrering i all gemenskapspolitik och i den därav följande nationella politiken samt stödja integrering av ett jämställdhetsperspektiv i alla gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan(15).

K. Det behövs ett nära samarbete med EIGE i dess arbete med att sprida korrekta metodverktyg och för att bättre utvärdera integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i parlamentets arbete.

L.  Kommissionen har för avsikt att genomföra jämställdhetsintegrering som en nödvändig del av sina beslutsprocesser, inbegripet genom konsekvensanalyser och utvärderingsprocesser ur ett jämställdhetsperspektiv och har därför utarbetat en ”Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv”(16).

M. Politiken för integrering av ett jämställdhetsperspektiv ska komplettera och inte ersätta specifika strategier för jämställdhet och positiva åtgärder, och ingår i en dubbel ansats för att uppnå målet jämställdhet mellan kvinnor och män.

N. Diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning påverkar transpersoner negativt. Europaparlamentet, kommissionen och åtskilliga medlemsstater tar i allt större utsträckning med könsidentitetsfrågor i sin jämställdhetspolitik och jämställdhetsverksamhet.

O. Majoriteten av parlamentsutskotten fäster i allmänhet vikt vid integreringen av jämställdhetsperspektivet (till exempel inom ramen för lagstiftningsarbetet, i de institutionella förbindelserna med utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, vid utarbetandet av handlingsplaner för jämställdhet etc.). En minoritet av utskotten intresserar sig dock sällan eller aldrig för detta.

1.  Europaparlamentet utfäster sig att med jämna mellanrum anta och genomföra en handlingsplan för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i parlamentet med det övergripande målet att främja jämställdhet mellan kvinnor och män genom att på ett konkret och verksamt sätt införliva jämställdhetsperspektivet i samtliga strategier och verksamheter, så att de olika effekter åtgärderna har för kvinnor och män kan utvärderas, de befintliga initiativen samordnas, och målen och prioriteringarna, liksom metoderna för att uppnå dem, anges i detalj.

2.  Europaparlamentet bekräftar att det huvudsakliga syftet för dess handlingsplan för integrering av ett jämställdhetsperspektiv för nästa treårsperiod bör vara att åstadkomma mer konsekvent och effektivt genomförande av jämställdhetsintegrering i allt parlamentsarbete, med utgångspunkt i följande prioriteter:

a)  Fortsatt engagemang från parlamentets presidiums sida, genom arbetet i högnivågruppen för jämställdhet och mångfald.

b)  En dubbel ansats – jämställdhetsintegrering i parlamentets verksamheter genom dels effektivt arbete från det ansvariga utskottets sida och dels integrering av jämställdhetsperspektivet i de övriga utskottens och delegationernas arbete.

c)  Medvetenhet om behovet av jämvikt mellan könen i de beslutsfattande processerna, vilket ska uppnås genom att man ökar kvinnors representation i parlamentets styrande organ, i de politiska gruppernas presidier, i utskottens och delegationernas presidier, vid sammansättningen av delegationer och andra uppdrag, såsom valövervakning, samt genom att man ökar mäns representation på de områden där de är underrepresenterade.

d)  Införliva jämställdhetsanalys i budgetförfarandets samtliga steg för att garantera att kvinnors och mäns behov och prioriteringar beaktas lika mycket och att konsekvenserna av att kvinnor och män tilldelas EU-resurser utvärderas.

e)  En verksam press- och informationspolitik som systematiskt tar hänsyn till jämställdhet mellan könen och undviker könsstereotyper.

f)   Fortsatt framläggande av regelbundna rapporter till kammaren om de framsteg som uppnåtts ifråga om jämställdhetsintegrering i arbetet i parlamentets utskott och delegationer.

g)  Fokusering på behovet av tillräckliga finansiella och mänskliga resurser så att parlamentets organ får de nödvändiga verktygen, inbegripet verktyg för jämställdhetsanalys och -utvärdering, och den sakkunskap i jämställdhetsfrågor (forskning och dokumentation, utbildad personal, experter) samt de könsuppdelade uppgifter och den statistik som behövs. Sekretariatet uppmanas att anordna regelbundet utbyte av bästa metoder och skapande av nätverk, liksom utbildning för Europaparlamentets personal om integrering av ett jämställdhetsperspektiv och om budgetering ur ett jämställdhetsperspektiv.

h)  Fortsatt utveckling av parlamentets nätverk för jämställdhetsintegrering, till vilket varje utskott utsett en ledamot med ansvar för att genomföra jämställdhetsintegrering i utskottets arbete.

i)   Uppmärksamhet på hur viktigt det är att använda exakta termer och definitioner som överensstämmer med internationella normer när man diskuterar integrering av ett jämställdhetsperspektiv.

j)   Metodikstöd och analysstöd från EIGE.

3.  Europaparlamentet uppmanar sitt ansvariga utskott att utreda hur det förfarande på bästa sätt kan införlivas i arbetsordningen, enligt vilket utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män antar ändringsförslag till ett specifikt betänkande vilka belyser konsekvenserna av ett politikområde för jämställdheten, i enlighet med de tidsfrister och förfaranden som fastställts av det berörda utskottet.

4.  Europaparlamentet uppmanar parlamentsutskotten med ansvar för den fleråriga budgetramen och strukturfonderna att, för att se till att man i den fleråriga budgetramen efter 2013 beaktar jämställdhetsperspektivet, bedöma konsekvenserna av de föreslagna utgiftsprioriteringarna, inkomstkällorna och förvaltningsverktygen ur ett jämställdhetsperspektiv innan den fleråriga budgetramen antas, för att säkerställa att samtliga EU:s finansieringsprogram har jämställdhetsmål i sina grundrättsakter och att det i dem avdelas specifik finansiering av åtgärder för att uppnå dessa mål.

5.  Europaparlamentet lyckönskar parlamentets nätverk för jämställdhetsintegrering och de utskott som genomför en integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete, och uppmanar övriga utskott att se till att de engagerar sig för strategin för integrering av ett jämställdhetsperspektiv och genomför den i sitt arbete.

6.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att parlamentets utskott ges lämpliga verktyg så att de kan få en riktig förståelse av integreringen av ett jämställdhetsperspektiv, såsom könsuppdelade indikatorer och uppgifter och könsuppdelad statistik samt information om hur budgetmedlen fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv, på ett sådant sätt att utskotten uppmuntras att utnyttja intern kompetens (det berörda utskottets sekretariat, berörd utredningsavdelning, biblioteket osv.) och extern kompetens vid lokala, regionala, nationella och internationella institutioner, både offentliga och privata, i små, medelstora och stora företag samt vid universitet som arbetar med jämställdhet.

7.  Europaparlamentet ser positivt på de specifika initiativ som flera parlamentsutskott tagit på detta område, särskilt jordbruksutskottets utarbetande av ett initiativbetänkande om kvinnors roll i jordbruk och i landsbygdsområden och fiskeriutskottets anordnande av en offentlig utfrågning om kvinnornas roll för en hållbar utveckling av EU:s fiskeområden.

8.  Europaparlamentet drar slutsatsen, på grundval av det frågeformulär som förelagts parlamentets utskottsordförande och vice ordförande med ansvar för jämställdhetsfrågor, att det råder stora skillnader vad gäller arbetet för jämställdhetsintegrering i parlamentsutskotten och att det är frivilligt. Fokuseringen på jämställdhet är stark på vissa områden och på andra områden obetydlig eller obefintlig.

9.  Europaparlamentet ser positivt på arbetet i de interparlamentariska delegationerna och valövervakningsuppdragen och deras insatser i relationerna med parlament i tredjeländer för att lösa frågor om jämställdhet och egenmakt, genom en mer systematisk övervakning och uppföljning av frågor som kvinnlig könsstympning och mödradödlighet samt genom att arbeta närmare med utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller att anordna gemensamma möten och utbyta information på dessa områden.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, på ett mer konsekvent och systematiskt sätt, åtgärda och prioritera ojämlikhet mellan kvinnor och män vid planering och genomförande av strategier inom alla politikområden, och upprepar med eftertryck att integreringen av jämställdhetsfrågor måste förbättras i alla politikområden för att målen för jämställdhet mellan kvinnor och män ska uppnås.

11. Europaparlamentet upprepar behovet av att fokusera på relationerna mellan könen som skapar och vidmakthåller den bristande jämställdheten.

12. Europaparlamentet anser att parlamentets arbete för integrering av ett jämställdhetsperspektiv också bör omfatta könsidentitetsfrågor och bedöma vilka konsekvenser strategier och verksamhet har för transpersoner. Kommissionen uppmanas att beakta könsidentitet i all jämställdhetspolitik och jämställdhetsverksamhet.

13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europarådet.

(1)

Bilaga till rådets slutsatser av den 7 mars 2011.

(2)

EGT C 166, 3.7.1995, s. 92.

(3)

EUT C 320 E, 15.12.2005, s. 247.

(4)

EUT C 348 E, 21.12.2010, s. 11.

(5)

EUT C 61 E, 10.3.2004, s. 384.

(6)

EUT C 244 E, 18.10.2007, s. 225.

(7)

EUT C 184 E, 8.7.2010, s. 18.

(8)

EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 32.

(9)

Ministerkommitténs etthundranittonde möte i Madrid, 12 maj 2009.

(10)

FN:s generalförsamlings resolution 64/289 av den 21 juli 2011, om ”System-wide coherence”.

(11)

P7_TA(2010)0164.

(12)

P7_T7(2011)0256.

(13)

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om ”Actions to implement the Strategy for Equality between Women and Men 2010–2015” (SEK(2010)1079/2).

(14)

Meddelande om ”Ett förstärkt engagemang för jämställdhet: Kvinnostadga” (KOM(2010)0078).

(15)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1922/2006 av den 20 december 2006 om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut, EUT L 403, 30.12.2006, s. 9.

(16)

http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=4028&langId=en


MOTIVERING

Bakgrund

Det slutliga målet för integrering av ett jämställdhetsperspektiv är att förändra samhällslivets generella karaktär och institutioner så att det bättre motsvarar de behov, ambitioner och erfarenheter som finns i hela samhället, hos både kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering kan sägas ifrågasätta institutionernas könsneutralitet eftersom institutionerna kan föra vidare och bidra till ojämlikhet mellan kvinnor och män genom sina interna förutsättningar, arbetsmetoder och verksamheter.

Begreppet jämställdhetsintegrering togs i praktiken upp i den internationella offentliga politikens huvudfåra i september 1995, när det fördes fram i handlingsplanen från den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking. I denna gavs begreppet en bred definition och FN-systemets institutioner ålades att systematiskt införliva ett jämställdhetsperspektiv vid fattande av beslut.

Förenta nationerna definierade integrering av ett jämställdhetsperspektiv på följande sätt 1997:

”… en process för att bedöma konsekvenserna för kvinnor eller män av planerade åtgärder, till exempel lagstiftning, politik eller program, inom alla områden och på alla nivåer. Det handlar om en strategi för att integrera såväl kvinnors som mäns specifika frågor och erfarenheter i utformningen, genomförandet, övervakningen och uppföljningen av strategier och program på alla politiska, ekonomiska och samhälleliga områden, så att åtgärderna gagnar kvinnor och män lika mycket och ojämlikheten inte blir bestående.”(1)

Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Lissabonfördraget

Integrering av ett jämställdhetsperspektiv är fast förankrad i artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

”I all sin verksamhet ska unionen syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.”

Principen om jämställdhet mellan kvinnor och män återfinns i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen:

”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”

Termen ”integrering av ett jämställdhetsperspektiv” användes för första gången i Europeiska gemenskapen 1991 då det togs upp som en relativt liten, men innovativ, del i kommissionens tredje åtgärdsprogram om lika möjligheter (1991–1996)(2). Under denna period vidtog kommissionen särskilda sektorsvisa initiativ till förmån för kvinnor, och den deltog aktivt under förberedelserna inför konferensen i Peking, där den å EU:s vägnar ställde sig bakom principen om jämställdhetsintegrering.

Vid 1990-talet slut kännetecknades insatserna för att uppnå lika möjligheter inom EU av det nya åtagandet att integrera jämställdhetsaspekter i samtliga politikområden.

Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM) är det organ i Europaparlamentet som är ansvarigt för att genomföra och fortsätta utveckla jämställdhetsintegreringen i alla politikområden. I första hand uppnås detta genom ändringsförslag om jämställdhetsintegrering. Första steget i denna metod för att införa ett jämställdhetsperspektiv består av att samordnarna i FEMM beslutar att ett förslag till betänkande från ett annat utskott inte lämpar som yttrande, utan att det skulle kunna förbättras med hjälp av några få ändringsförslag som bidrar med ett jämställdhetsperspektiv. En ledamot i utskottet ges i uppdrag att utforma ändringsförslagen. Ändringsförslagen tas upp för omröstning i utskottet och därefter läggs de fram för det ansvariga utskottet inom den tidsfrist som gäller för ändringsförslag till förslaget till betänkande. Ändringsförslagen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv undertecknas av ordföranden för FEMM och andra ledamöter.

En andra metod för FEMM att främja utvecklingen jämställdhetsintegreringen är att ge resurser till ledamöternas nätverk för jämställdhetsintegrering, till vilket varje utskott har utsett en ledamot med ansvar för att genomföra jämställdhetsintegrering i respektive utskotts arbete (den fullständiga förteckningen över ledamöter återfinns i bilagan).

Ett färskt exempel på strategier och lagstiftning där jämställdhetsperspektivet beaktats

Europeiska unionen har erkänt vikten av att jämställdhetsaspekten beaktas i ett antal nyligen fattade beslut, inbegripet direktivet om människohandel, i vilket det fastställs minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder på området människohandel. I artikel 1 i detta direktiv nämns att genusperspektivet ska beaktas för att stärka åtgärderna för att förebygga detta brott och förbättra skyddet av dess offer(3).

(1)

Förenta nationerna 1997, rapport från Ekonomiska och sociala rådet.

(2)

KOM(1990)0449.

(3)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF.


ANNEX : LIST OF MEMBERS

Network of Chairs/Vice-chairs/Members responsible for Gender mainstreaming

AFCO

Ms Zita GURMAI - Vice Chair

AFET

Ms Ana GOMES - Member

AGRI

Mr Marc TARABELLA - Member

BUDG

Mr. Alexander ALVARO - Vice Chair

CONT

Mr Bart STAES - Vice Chair

CULT

Ms Mary HONEYBALL - Member

DEVE

Ms Corina CRETU - Vice Chair

DROI

Ms Marie-Christine VERGIAT - Member

ECON

Ms Arlene McCARTHY - Vice Chair

EMPL

Ms Pervenche BÈRES - Chair

ENVI

Ms Corinne LEPAGE - Vice Chair

INTA

Ms Cristiana MUSCARDINI- Vice Chair

IMCO

Ms Lara COMI - Vice Chair

ITRE

Ms Anni PODIMATA - Vice Chair

JURI

Ms Eva LICHTENBERGER - Substitute Member

LIBE

Mr Juan Fernando LÓPEZ AGUILAR - Chair

PECH

Ms Josefa ANDRES BAREA - Member

 

PETI

Ms Chrysoula PALIADELI - Vice Chair

REGI

Ms Elisabeth SCHROEDTER - Substitute Member

SEDE

Ms Norica NICOLAI - Vice Chair

TRAN

Ms Silvia-Adriana ŢICĂU - Vice Chair

CONFERENCE OF DELEGATION CHAIRS - REPRESENTATIVE MEMBERS FOR GENDER MAINSTREAMING

 

ACP

Mc AVAN, Linda (VC)

Afghanistan

Ms KIIL-NIELSEN

Albania, Bosnia-Herzegovina, Serbia, Montenegro and Kosovo

 

Andean Community

Ms BILBAO BARANDICA, Izaskun

Arab Peninsula

Ms CORAZZA BILDT, Anna Maria

Armenia, Azerbaijan and Georgia

Ms LUNACEK, Ulrike

Australia and New Zealand

 

Belarus

 

Canada

Ms JEGGLE, Elisabeth

Central America

Ms FIGUEIREDO, Ilda (VC)

Central Asia (Kazakhstan, Kyrgyzstan and Uzbekistan; Tajikistan, Turkmenistan and Mongolia)

 

Chile

Mr PAPANIKOLAOU, Georgios (VC)

China

 

Croatia

 

Eurolat

2009-2011: Ms FIGUEIREDO, Ilda (VC)

2011-2014: Ms WEBER, Renate

Euromed

 

Euronest Parliamentary Assembly

 

Former Yugoslav Rep of Macedonia

 

India

Ms KOLARSKA-BOBIŃSKA, Lena (VC)

Iran

Ms ERNST, Cornelia (2 VC)

Iraq

Ms COSTA, Silva (VC)

Ms THEIN, Alexandra

Israel

Ms SEHNALOVA, Olga (VC)

Japan

 

Korean Peninsula

Ms ROSBACH, Anna (VC)

Maghreb and the Arab Maghreb Union

Ms BENARAB-ATTOU, Malika

Mashreq

 

Mercosur

Ms MATHIEU, Véronique (VC)

Mexico

Ms JIMÉNEZ BECERRIL BARRIO, Teresa

Moldova

Mr MAŠTÁLKA Jiří

NATO Parliamentary Assembly

 

Palestinian Legislative Council

Ms LUCAS, Caroline

Pan African Parliament

 

Russia

 

SINEEA (Switzerland, Iceland, Norway and the European Economic Area)

 

South Africa

Ms SARGENTINI, Judith (VC)

South Asia

Ms LAMBERT, Jean ( Chair)

Southeast Asia and ASEAN

Ms WEILER, Barbara

Turkey

 

Ukraine

 

United States

Ms TZAVELA, Niki

 


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

11.10.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Andrea Češková, Silvia Costa, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Iratxe García Pérez, Lívia Járóka, Nicole Kiil-Nielsen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Astrid Lulling, Barbara Matera, Elisabeth Morin-Chartier, Antonyia Parvanova, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Marc Tarabella, Britta Thomsen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Christa Klaß, Gesine Meissner, Antigoni Papadopoulou, Joanna Senyszyn, Angelika Werthmann

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Veronica Lope Fontagné, Janusz Wojciechowski

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy