Förfarande : 2011/2191(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0389/2011

Ingivna texter :

A7-0389/2011

Debatter :

PV 30/11/2011 - 15
CRE 30/11/2011 - 15

Omröstningar :

PV 01/12/2011 - 6.20
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0539

BETÄNKANDE     
PDF 166kWORD 102k
22.11.2011
PE 472.356v03-00 A7-0389/2011

om Kroatiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

(2011/2191(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Hannes Swoboda

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Kroatiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

(2011/2191(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av utkastet till fördrag om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen, protokollet och slutakten,

–   med beaktande av den ansökan om medlemskap i Europeiska unionen som Republiken Kroatien lämnade in den 21 februari 2003,

–   med beaktande av kommissionens yttrande av den 20 april 2004 till Republiken Kroatiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen,

–   med beaktande av rådets beslut av den 3 oktober 2005 att påbörja anslutningsförhandlingar med Republiken Kroatien,

–   med beaktande av kommissionens regelbundna rapporter om Kroatiens framsteg mot en anslutning, vilka omfattar perioden 2005–2011,

–   med beaktande av kommissionens interimsrapport om reformerna i Kroatien på området rättsväsen och grundläggande rättigheter av den 2 mars 2011,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 om länderna på västra Balkan,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23−24 juni 2011,

–   med beaktande av alla sina tidigare resolutioner och betänkanden om Kroatiens framsteg och utvidgningsprocessen,

–   med beaktande av alla tidigare rekommendationer från den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Kroatien,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för konstitutionella frågor (A7‑0389/2011), och av följande skäl:

A. När Kroatien tjugo år efter självständighetsförklaringen och omkring åtta år efter sin ansökan om EU-medlemskap framgångsrikt avslutade anslutningsförhandlingarna passerade landet en historisk milstolpe i sin EU-integreringsprocess. Kroatiens prestation förtjänar odelad erkännelse.

B.  Anslutningsprocessen har avsevärt bidragit till Kroatiens omvandling till en stabil och mogen demokrati baserad på europeiska värderingar. Utsikten till medlemskap fungerar som en stark drivkraft för reformer genom att den får i gång olika aktörer inom det politiska, ekonomiska och sociala livet och kulturlivet. Reformarbetet måste fortsättas även efter det att förhandlingarna och anslutningen avslutats för att landet och dess medborgare fullt ut ska kunna dra nytta av ett EU-medlemskap.

C. Kroatiens medlemskap kommer att göra EU starkare, berika den europeiska kulturen och det europeiska arvet och på ett betydelsefullt sätt bidra till att upprätthålla utvidgningsprocessens trovärdighet, samtidigt som Kroatien är ett bra exempel på hur ett samvetsgrant genomförande av alla åtaganden kan leda till att samtliga förhandsmål uppnås.

D. I anslutningsprocessen är det viktigt att varje lands meriter ska bedömas för sig, att takten i anslutningen bör styras av om Köpenhamnskriterierna uppfylls effektivt och att graden av efterlevnad av dessa kriterier även bör avgöra det slutliga anslutningsdatumet.

E.  Fortsatta reformer och ett fullständigt genomförande av dessa, däribland inom områden som domstolsväsendet och grundläggande rättigheter samt kampen mot korruption, kvarstår som viktiga element för att stärka rättsstatsprincipen till förmån för alla kroatiska medborgare.

F.  En sann försoning mellan olika folkgrupper och etablering av goda relationer med grannländerna bidrar avsevärt till en verklig europeisk integrationsprocess. Att lagföra krigsförbrytare och återintegrera flyktingar och fördrivna personer är grundläggande element i försoningsprocessen.

G. En framgångsrik kroatisk anslutning kommer att få vidare effekter i Europa och i regionen och positivt driva på den europeiska integrationsprocessen både i EU och i västra Balkanregionen. Utsikter till ett medlemskap i EU är ett viktigt incitament för kandidatländer och potentiella kandidatländer i regionen som är på väg mot en europeisk integration att gå vidare med nödvändiga politiska, ekonomiska och rättsliga reformer och att stärka fred, stabilitet och försoning grundad på goda förbindelser med grannländerna. EU bör stärka det europeiska perspektivet för Kroatiens grannländer och ständigt uppmuntra dessa länder att uppfylla sina skyldigheter på vägen mot fullständigt EU‑medlemskap.

1.  Europaparlamentet gläds åt att anslutningsförhandlingarna med Kroatien har avslutats, vilket sätter punkt för sex år av förhandlingar och många år av förberedelser som i hög grad har förändrat landets sociopolitiska, ekonomiska och kulturella landskap. Parlamentet betonar att reformenergin måste hållas vid liv och anser att detta arbete inte är fullbordat utan bör fortsätta med samma oförminskade kraft och hårda arbete efter de avslutade förhandlingarna och långt efter anslutningen. Parlamentet är övertygat om att de positiva resultaten av denna process kommer att stärka de kroatiska medborgarnas stöd och förtroende för EU-medlemskap och att det dessutom kommer att uppmuntra människor att delta i folkomröstningen om EU och stödja anslutningsfördraget. Parlamentet stöder undertecknandet av anslutningsfördraget och uppmanar EU:s medlemsstater att avsluta ratificeringsprocessen inom rimlig tid. Parlamentet ser fram emot att välkomna parlamentariska observatörer från Kroatien.

2.  Genom de tillfälliga bestämmelserna i anslutningsfördraget införs ett undantag från det högsta antalet platser i Europaparlamentet enligt fördragen fram till slutet av valperioden 2009–2014. Europaparlamentet är fast beslutet att lägga fram sitt förslag till beslut om sin nya sammansättning i god tid före valet 2014, i enlighet med artikel 14.2 i EU-fördraget. Parlamentet påpekar att alla relevanta institutionella aspekter av anslutningen måste beaktas i sin helhet.

3.  Europaparlamentet påpekar att förfarandena för antagande av å ena sidan fördraget om anslutning av Republiken Kroatien och å andra sidan de protokoll som begärts av Irland och Tjeckien har olika fördragsrättsliga grunder – artikel 49 i EU-fördraget respektive artikel 48 i EU-fördraget – och att de därför juridiskt sett inte kan införlivas i en och samma akt.

4.  Europaparlamentet är övertygat om att de avslutade anslutningsförhandlingarna är ett bevis för trovärdigheten i EU:s utvidgningsprocess. Parlamentet betonar att de framsteg som gjorts på vägen mot medlemskap återspeglar det faktum att utsikterna till anslutning alltjämt främjar politiska och ekonomiska reformer och att den europeiska integrationen är ett medel för försoning mellan länder, även utanför EU:s gränser.

5.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen objektivt ska övervaka ytterligare förberedelser inför anslutningen och hjälpa de kroatiska myndigheterna att uppfylla de åtaganden och skyldigheter som man förbundit sig till under förhandlingarna. Parlamentet välkomnar anslutningsfördragets hänvisning till civilsamhällets deltagande i övervakningsprocessen och uppmanar kommissionen att fullständigt utnyttja denna klausul och föra ett nära samråd med företrädare för civilsamhället. Parlamentet anser att mekanismen för övervakning inför anslutningen kan ge Kroatien extra stöd i dess fortsatta reformarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det stöd som beviljats via instrumentet för föranslutningsstöd även i fortsättningen blir så lämpligt och effektivt som möjligt.

6.  Europaparlamentet understryker att man särskilt måste inrikta sig på de åtaganden som gjorts i fråga om domstolsväsendet, inrikesfrågor och grundläggande rättigheter – däribland åtagandena att skydda mediernas frihet som ett av demokratins centrala instrument, fortsatt genomföra reformen och effektiviseringen av domstolsväsendet, opartiskt hantera krigsbrottsmål, bekämpa korruption och organiserad brottslighet samt sörja för såväl gränsförvaltning och polissamarbete som civilrättsligt och straffrättsligt samarbete – liksom de åtaganden som gjorts på det konkurrenspolitiska området för att omstrukturera skeppsbyggnads- och stålindustrier. Parlamentet påpekar att det är viktigt att Kroatien uppnår positiva resultat på dessa områden före anslutningen.

7.  Europaparlamentet kommer att följa övervakningsprocessen och uppmanar kommissionen att regelbundet informera parlamentet om i vilken utsträckning de kroatiska myndigheterna lever upp till de åtaganden man förbundit sig till i anslutningsfördraget, så att de vid anslutningen den 1 juli 2013 fullt ut ska kunna uppfylla sina skyldigheter som medlemsstat. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att genomföra dessa åtaganden på ett öppet och integrerande sätt, med medverkan av det kroatiska parlamentet och civilsamhället, och att regelbundet utvärdera framstegen i reformerna. Parlamentet förbehåller sig rätten att när som helst under övervakningsprocessen rikta rekommendationer till kommissionen och de kroatiska myndigheterna.

8.  Europaparlamentet konstaterar att Kroatien har gjort goda framsteg i reformen av domstolsväsendet och uppmanar landet att fortsätta sina reformer på detta område enligt kommissionens rekommendationer, eftersom ett effektivt, oberoende och opartiskt rättssystem är en viktig förutsättning för ekonomisk utveckling och stärker medborgarnas tilltro till rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar Kroatien att lösa de återstående problemen på detta område, och särskilt att effektivisera domstolsväsendet och genomföra bestämmelserna om domstolsväsendets oberoende, opartiskhet och ansvarstagande samt om objektiva meritbaserade kriterier vid tillsättning och befordran av domare.

9.  Europaparlamentet välkomnar Kroatiens beslutsamhet att bekämpa korruptionen och anser att kampen mot korruptionen är en av de främsta prioriteringarna, särskilt korruption på hög nivå – inom domstolsväsendet, de brottsbekämpande myndigheterna, den offentliga förvaltningen och de statligt ägda företagen – som beslutsamt måste bekämpas varhelst den förekommer genom en sträng tillämpning av lagstiftningen och övertygande resultat när det gäller framgångsrika åtal. Parlamentet påpekar att insynen och integriteten måste stärkas ytterligare inom den offentliga förvaltningen och polisväsendet. Parlamentet anser det ytterst viktigt att lagstiftningen om offentlig upphandling genomförs på ett effektivt sätt, detta för att säkerställa att insyn råder i den offentliga sektorn, ge medborgarna tillgång till information om offentliga utgifter samt öka insynen i finansieringen av politiska partier.

10. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att fortsätta att stärka de korruptionsbekämpande organens administrativa kapacitet, bland annat genom att tillämpa bästa praxis från EU, och att främja en kultur av ansvarstagande inom politiken, den offentliga sektorn och domstolsväsendet som en nödvändig förutsättning för att bygga upp och stärka rättsstatsprincipen. Parlamentet understryker att fortsatta insatser krävs för att nå bättre resultat när det gäller att på ett effektivt sätt driva mål som rör organiserad brottslighet och korruption och för att införa strängare lagstiftning som förbjuder företag som har kopplingar till brottsliga organisationer att delta i offentliga upphandlingar. Det är viktigt att fortsätta reformen av de brottsbekämpande myndigheterna så att de blir effektiva, ändamålsenliga och politiskt oberoende och så att de respekterar de medborgerliga rättigheterna och friheterna.

11. Europaparlamentet uppmanar Kroatien att öka sina insatser när det gäller åtal för krigsförbrytelser, att genomföra den nya strategin mot straffrihet för krigsförbrytelser, vilket är avgörande för att garantera rättvisa och uppnå en varaktig försoning i regionen, och att ta itu med fall av straffrihet där offren var etniska serber eller där de påstådda förövarna ingick i de kroatiska säkerhetsstyrkorna. Parlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att som ett viktigt steg i kampen mot straffrihet anslå tillräckliga ekonomiska resurser, och ge fullständigt politiskt stöd åt det kroatiska domstolsväsendet, så att utredningarna av krigsförbrytelser påskyndas. Parlamentet uppmanar dessutom de kroatiska myndigheterna att fortsätta att aktivt samarbeta med den internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien och att fullfölja alla återstående rekommendationer från åklagarämbetet vid krigsförbrytartribunalen. Parlament uppmanar Kroatien och Serbien att ingå ett omfattande samarbete på det rättsliga området, särskilt när det gäller lagföringen av krigsförbrytelser.

12. Europaparlamentet uppmanar regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att uppmuntra flyktingar och fördrivna personer att återvända, och att i praktisk mening underlätta detta, med särskild uppmärksamhet på situationen för återvändande etniska serber, samt att förbättra deras levnads- och arbetsvillkor. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att fortsätta att inrätta program för social och ekonomisk återhämtning för sårbara grupper, särskilt flyktingar, och att identifiera effektiva och hållbara lösningar för att genomföra bostads- och sysselsättningsåtgärder på ett sätt som är förenligt med andra sociala program och sysselsättningsprogram. Parlamentet tar för givet att samtliga länder i regionen intar en öppen attityd när det gäller utformningen av politiken för mottagandet av återvändande flyktingar.

13. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts på området för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, men är oroat över att kvinnor fortfarande är starkt underrepresenterade i ekonomiska och politiska beslutsorgan. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att snabbt genomföra jämställdhetslagen, att mer aktivt främja kvinnors deltagande i politiken, stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och införa principen om lika lön för lika arbete.

14. Europaparlamentet stöder insatserna för att främja ett klimat av tolerans i landet. De kroatiska myndigheterna uppmanas att vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa alla former av diskriminering, att genomföra diskrimineringslagstiftningen och att agera mer kraftfullt i fall som gäller hatbrott, hatpropaganda, rasistiska hot och intolerans mot etniska minoriteter och HBT-minoriteter. Parlamentet uppmanar vidare Kroatien att fortsätta att verka i en anda av tolerans och att vidta lämpliga skyddsåtgärder för dem som fortfarande riskerar att utsättas för hot och trakasserier.

15. Europaparlamentet är djupt oroat över våldet mot deltagarna i HBT-paraden i Split den 11 juni 2011 och de kroatiska myndigheternas oförmåga att skydda dem. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att noggrant utreda och lagföra de begångna brotten och utforma strategier för att förhindra liknande incidenter i framtiden. Parlamentet uppmanar också de kroatiska myndigheterna att snabbt inrätta och genomföra en handlingsplan mot homofobi.

16. Europaparlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att fortsätta sina insatser för att beivra människohandel.

17. Europaparlamentet uppmuntrar Kroatien att ytterligare stärka arbetsrättigheterna och de fackliga rättigheterna, stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter i beslutsprocessen och det politiska utvecklingsarbetet samt främja kapacitetsuppbyggnaden av arbetsmarknadens parter, bland annat genom att ytterligare förstärka det ekonomiska och sociala rådet.

18. Europaparlamentet konstaterar att rätten till yttrandefrihet är inskriven i den kroatiska lagstiftningen och att den i allmänhet respekteras. Parlamentet uppmanar emellertid de kroatiska myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att säkra mediernas oberoende och professionalism. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att även fortsatt visa sitt åtagande att se till att mediesektorn kan verka utan politiskt inflytande och att tillsynsmyndigheternas oberoende garanteras.

19. Mot bakgrund av de rådande ekonomiska svårigheterna uppmanar Europaparlamentet Kroatien att fortsätta med sina strukturella reformer av ekonomin, att stimulera sysselsättningen genom att blåsa nytt liv i arbetsmarknaden och att sträva efter att konsolidera de offentliga finanserna för att få fart på konkurrensen, och på så sätt komma i kapp de övriga EU-medlemsstaterna och dra full nytta av EU-anslutningen. Det är viktigt att den ekonomiska återhämtningen åtföljs av en modernisering på miljöområdet, bland annat genom insatser för att förbättra energieffektiviteten, stärka politiken avseende förnybara energikällor och samordna den regionala utvecklingsplaneringen och energipolitiken. Parlamentet uppmanar regeringen att förbättra affärsklimatet i allmänhet, och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt små och medelstora företag, och att vidta ytterligare åtgärder för att reformera Kroatiens sociala system i syfte att förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att skapa större insyn i den regionala utvecklingsplaneringen och att visa full respekt för allmänintresset och för de miljöstandarder som ska tillämpas.

20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa övergångsbestämmelser för kroatiska arbetstagares tillträde till deras arbetsmarknader på grundval av faktabaserade uppgifter och endast om det föreligger verklig risk för allvarliga störningar på den nationella arbetsmarknaden.

21. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som vill tillämpa övergångsperioder som begränsar det fria tillträdet till deras arbetsmarknader att informera kommissionen om det antal arbetstagare som förväntas ankomma till deras territorier.

22. Europaparlamentet påpekar att utvidgningens ekonomiska följer måste tas upp i sin helhet under de förestående förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och om beslut som rör unionens system för egna medel.

23. Europaparlamentet uppmanar alla inblandade parter att i största möjliga utsträckning involvera Kroatien som ett anslutande land i alla diskussioner och förhandlingar om den fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet anser att de kroatiska observatörerna i Europaparlamentet, representanterna i rådet samt observatörerna i Regionkommittén bör ta tillfället i akt att föra fram sin vision om unionen och bidra till utformandet av EU:s budget och prioriteringar under perioden fram till 2020.

24. Europaparlamentet noterar EU:s ståndpunkt om de finansiella bestämmelserna och budgetbestämmelserna, som fastställdes vid konferensen om Kroatiens anslutning och som grundas på en anslutning den 1 juli 2013. Parlamentet konstaterar att utgifterna för varje rubrik och underrubrik i EU:s budget skulle öka betydligt under det sista halvåret av det sista budgetåret i den nuvarande fleråriga budgetramen på grund av de nödvändiga finansieringsramarna för Kroatiens anslutning. Det anslag som reserverats för Kroatien inom instrumentet för stöd inför anslutningen kommer att dras av från de belopp som ursprungligen var planerade för 2013, vilket i viss utsträckning dämpar nettoeffekten för EU-budgeten.

25. Europaparlamentet noterar Corepers ståndpunkt att den totala utgiftsnivån inte bör ändras för budgetåret 2013, men vill ändå påminna om att när man 2006 lade fram, förhandlade om och antog den nuvarande fleråriga budgetramen togs det ingen hänsyn till att Kroatien skulle kunna ansluta sig till EU under denna period.

26. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att i enlighet med punkt 29 i det interinstitutionella avtalet föreslå en översyn av den fleråriga budgetramen för budgetåret 2013, planerad till början av 2012 efter undertecknandet av anslutningsfördraget i december 2011, för att undvika att finansieringen av Kroatiens anslutning sker genom omfördelningar.

27. Europaparlamentet anser att den administrativa kapaciteten alltjämt brister hos viktiga kroatiska institutioner och uppmuntrar därför de kroatiska myndigheterna att fortsätta att stärka de administrativa strukturer och den institutionella kapacitet som behövs för att genomföra det gemensamma regelverket, så att landet efter anslutningen kan dra maximal nytta av de fördelar som ett EU-medlemskap för med sig.

28. Europaparlamentet välkomnar den kroatiska regeringens antagande i juli 2011 av en förklaring om främjande av europeiska värderingar i Sydosteuropa, och uppmanar Kroatien att arbeta för EU:s utvidgning och främja europeiska värderingar om fred, välstånd, frihet, rättsstatsprincipen, demokrati och social marknadsekonomi i regionen. Parlamentet uppmanar Kroatien att stärka de goda grannförbindelserna ytterligare, att fortsätta i sin roll som en viktig och proaktiv motor för regionalt samarbete på alla nivåer, och hålla fast vid sitt åtagande att omsätta försoningsarbetet i praktiska åtgärder som alla medborgare i regionen kommer att gynnas av ekonomiskt, socialt och mänskligt.

29. Europaparlamentet uppmanar till utökad användning av de finansiella instrumenten för stöd till de små och medelstora företagen, infrastrukturutvecklingen och affärsklimatet, som en del av programmen med flera mottagare på västra Balkan. Regionalt samarbete är av största vikt för den ekonomiska utvecklingen i Kroatiens grannländer och för ett givande samarbete med dessa.

30. Europaparlamentet efterlyser framsteg i lösningen av kvarstående bilaterala tvister med grannländerna, i första hand Serbien, och särskilt i fråga om gränsdragningar, försvunna personer, återlämning av egendom och flyktingar. Parlamentet menar bestämt att kvarstående bilaterala frågor inte får leda till att EU-anslutningen av kandidatländer eller potentiella kandidatländer i västra Balkanregionen stannar upp, men att sådana frågor i allmänhet bör lösas före anslutningen. Parlamentet välkomnar därför det kroatiska parlamentets förklaring av den 21 oktober 2011 med denna innebörd.

31. Europaparlamentet anser att en lyckad anslutning till stor del är beroende av medborgarnas stöd och engagemang och uppmuntrar de kroatiska myndigheterna och civilsamhället att med kommissionens hjälp genomföra en bred och objektiv informationskampanj om de skyldigheter, konsekvenser och fördelar som ett EU‑medlemskap för med sig så att de kroatiska medborgarna blir fullt medvetna om sitt val i folkomröstningen och också ser det europeiska projektet som sitt.

°

° °

32. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Kroatien.


YTTRANDE från budgetutskottet (7.11.2011)

till utskottet för utrikesfrågor

över Kroatiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

(2011/2191(INI))

Föredragande: Göran Färm

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet gläds åt att anslutningsförhandlingarna med Kroatien har avslutats och bekräftar sitt samtycke till att Kroatien blir den 28:e medlemmen i Europeiska unionen.

2.  Europaparlamentet understryker att en anslutning till EU inte bör betraktas som slutet på en process, utan snarare som ett steg i den löpande och kontinuerliga administrativa och ekonomiska moderniseringen av ett land.

3.  Europaparlamentet uppmanar till utökad användning av de finansiella instrumenten för stöd till de små och medelstora företagen, infrastrukturutvecklingen och affärsklimatet, som en del av programmen med flera mottagare på västra Balkan. Regionalt samarbete är av största vikt för den ekonomiska utvecklingen i Kroatiens grannländer och för ett givande samarbete med dessa.

4.  Europaparlamentet betonar att Kroatien bör följa andra medlemsstaters exempel och ta vara på de möjligheter som medlemskapet erbjuder för att främja och utveckla de medellång- och långsiktiga planerna för hur EU-medlen ska användas för att stärka och få fart på moderniseringen av ekonomin som ett steg mot större konkurrenskraft och diversifiering. Parlamentet påminner om den viktiga roll som strukturfonderna spelar i detta sammanhang.

5.  Europaparlamentet stöder kommissionens slutsatser, som presenteras i framstegsrapporten om Kroatien. Parlamentet välkomnar de generellt sett goda framsteg som Kroatien har gjort, särskilt när det gäller rättsväsendet och grundläggande rättigheter, konkurrens samt rättvisa, frihet och säkerhet.

6.  Med beaktande av utsikterna till fullt medlemskap och det efterföljande genomförandet av struktur- och jordbrukspolitiken bekymrar sig dock Europaparlamentet alltjämt för Kroatiens administrativa kapacitet och förmåga att tillgodogöra sig medel. Parlamentet påminner om att den omfattande ökningen av medel som ska anslås enbart kan övervakas och hanteras på grundval av en förbättring inom dessa områden, på såväl central som regional och lokal nivå.

7.  Europaparlamentet stöder därför införandet av övergångsfaciliteten, en tillfällig finansiell biståndsmekanism som har utformats för att stärka Kroatiens administrativa och rättsliga förmåga att genomföra och kontrollera efterlevnaden av EU-lagstiftningen.

8.  Europaparlamentet framhåller att Kroatien ännu inte har återhämtat sig från den ekonomiska recession som drabbat landet. Trots det ekonomiska stimulansprogrammet för 2010 har arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, fortsatt att öka. Kommissionen uppmanas att kräva en lösning av situationen på den kroatiska arbetsmarknaden.

9.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kampen mot korruption blir allt effektivare, bland annat genom att man har vidtagit åtgärder mot en rad före detta ledande politiker och tjänstemän samt infört nya förbättrade lagar avseende tillgång till information, intressekonflikter och finansiering av politisk verksamhet. Kroatien ligger emellertid först på 62:a plats i Transparency Internationals korruptionsindex. Parlamentet uppmuntrar därför till förstärkta åtgärder inom detta område och ansluter sig till kommissionens uttalande att korruptionen fortfarande är utbredd inom vissa områden och att fler framsteg behöver göras i kampen mot korruption. Parlamentet stöder alla de nödvändiga åtaganden samt de rättsliga åtgärder, administrativa åtgärder och revisionsåtgärder som myndigheterna i Kroatien vidtar för det ändamålet, särskilt när det gäller att skydda EU:s finansiella intressen och kontrollen av EU:s medel. Kommissionen uppmanas att införa ”varningslampor” i sina framstegsrapporter i syfte att säkerställa en klar och tydlig rapportering, och att vara tydligare i sina kritiska anmärkningar så att förbättringar eller, i förekommande fall, försämringar synliggörs.

10. Europaparlamentet kräver en förbättring av internrevisionens kvalitet när det gäller kontroll av de offentliga finanserna samt ytterligare framsteg i kampen mot förfalskning av eurosedlar, för att uppnå målet om automatisk upptäckt och anmälan av bedrägerier.

11. Europaparlamentet välkomnar ett inrättande av en särskild, tillfällig Schengenfacilitet som ska stödja de nödvändiga investeringar som Kroatien måste göra för att kunna försvara och förstärka EU:s yttre gränser. Likaså välkomnas landets eventuella anslutning till Schengensystemet.

12. Europaparlamentet uppmanar alla inblandade parter att i största möjliga utsträckning involvera Kroatien som ett anslutande land i alla diskussioner och förhandlingar om den fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet anser att de kroatiska observatörerna i Europaparlamentet, representanterna i rådet samt observatörerna i Regionkommittén bör ta tillfället i akt att föra fram sin vision om unionen och bidra till utformandet av EU:s budget och prioriteringar fram till 2020.

13. Europaparlamentet noterar EU:s ståndpunkt om de finansiella bestämmelserna och budgetbestämmelserna, som fastställdes vid konferensen om Kroatiens anslutning och som grundas på en anslutning den 1 juli 2013. Parlamentet konstaterar att utgifterna för varje rubrik och underrubrik i EU:s budget skulle öka betydligt under det sista halvåret av det sista budgetåret i den nuvarande fleråriga budgetramen på grund av de nödvändiga finansieringsramarna för Kroatiens anslutning. Det anslag som reserverats för Kroatien inom instrumentet för stöd inför anslutningen kommer att dras av från de belopp som ursprungligen var planerade för 2013, vilket i viss utsträckning dämpar nettoeffekten för EU-budgeten.

14. Europaparlamentet noterar Corepers ståndpunkt att den totala utgiftsnivån inte bör ändras för budgetåret 2013, men vill ändå påminna om att man när man 2006 lade fram, förhandlade om och antog den nuvarande fleråriga budgetramen inte tog hänsyn till att Kroatien skulle kunna ansluta sig till EU under denna period.

15. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att i enlighet med punkt 29 i det interinstitutionella avtalet föreslå en översyn av den fleråriga budgetramen för budgetåret 2013, planerad till början av 2012 efter undertecknandet av anslutningsfördraget i december 2011, för att undvika att finansieringen av Kroatiens anslutning sker genom omfördelningar.

16. Europaparlamentet anser inte bara att sådana eventuella omfördelningar av anslagen från de befintliga instrumenten och prioriteringarna är skadliga för EU:s förmåga att genomföra sin politik på ett korrekt sätt, utan ser dem också som en process som inte helt och hållet skulle motsvara Kroatiens framtida status som medlemsstat i EU.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

7.11.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Reimer Böge, Lajos Bokros, Isabelle Durant, James Elles, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Carl Haglund, Lucas Hartong, Jutta Haug, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Ivailo Kalfin, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Vladimír Maňka, Barbara Matera, Nadezhda Neynsky, Dominique Riquet, László Surján, Derek Vaughan, Angelika Werthmann

Slutomröstning: närvarande suppleanter

François Alfonsi, Franziska Katharina Brantner, Frédéric Daerden, Jürgen Klute, Georgios Stavrakakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Marisa Matias


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (26.10.2011)

till utskottet för utrikesfrågor

över Kroatiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

(2011/2191(INI))

Föredragande: Rafał Trzaskowski

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att utvidgning och fördjupning av EU:s integration alltid gått hand i hand. Utvidgningen har långt ifrån påverkat unionens handlingsförmåga negativt. Den har fungerat som en katalysator för oumbärliga institutionella förändringar.

2.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att man i och med Lissabonfördragets ikraftträdande har löst de relevanta institutionella frågorna, möjliggjort en ytterligare utvidgning av unionen och garanterat att en utvidgad union kan fungera väl.

3.  Europaparlamentet framhåller att Republiken Kroatien genom ratificering av anslutningsfördraget också anses ha ratificerat de fördragsändringar som vid tidpunkten för Kroatiens ratificering av anslutningsfördraget återstår för medlemsstaterna att ratificera eller godkänna i enlighet med artikel 48 i EU-fördraget. Det rör sig om ändringen av artikel 136 i EUF-fördraget och eventuellt också om protokoll som planeras med avseende på dels de garantier som begärts av Irland, dels undantaget för Tjeckien.

4.  Europaparlamentet påminner om att utvidgningens ekonomiska följer måste tas upp i sin helhet under de förestående förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och om beslut som rör unionens system för egna medel.

5.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av de interna reformer som Kroatien åtagit sig som en del av anslutningsförfarandet måste fortsätta efter anslutningen. Det är viktigt att öka den allmänna medvetenheten om målen och de ömsesidiga fördelarna med utvidgningen, särskilt med tanke på den folkomröstning som krävs enligt konstitutionen och som ska hållas i Kroatien inom 30 dagar efter den dag då det kroatiska parlamentet antagit sitt beslut om anslutningsfördraget. Just på grund av sin betydelse och strävan efter långsiktigt positiva resultat får den förklarande kampanjen inte vara ensidig eller vilseledande på något sätt, utan den måste tydligt framhålla vilka fördelar och skyldigheter ett framtida EU-medlemskap medför.

6.  Genom de tillfälliga bestämmelserna i anslutningsfördraget införs ett undantag från det högsta antalet platser i Europaparlamentet enligt fördragen fram till slutet av valperioden 2009–2014. Europaparlamentet är fast beslutet att lägga fram sitt förslag till beslut om sin nya sammansättning i god tid före valet 2014, i enlighet med artikel 14.2 i EU-fördraget. Parlamentet påpekar att alla relevanta institutionella aspekter av anslutningen måste beaktas i sin helhet.

7.  Europaparlamentet påpekar att förfarandena för antagande av å ena sidan fördraget om anslutning av Republiken Kroatien och å andra sidan de protokoll som begärts av Irland och Tjeckien har olika fördragsrättsliga grunder – artikel 49 i EU-fördraget respektive artikel 48 i EU-fördraget – och att de därför juridiskt sett inte kan införlivas i en och samma akt. Parlamentet betonar att de båda förfarandena kan sammanfalla i tiden, vilket återspeglar andan i den politiska överenskommelse som ingick i rådets slutsatser från juni och oktober 2009. Parlamentet insisterar emellertid på att möjliga kopplingar mellan de båda processerna inte på något sätt får försena anslutningsdatumet i onödan.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.10.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Andrew Henry William Brons, Carlo Casini, Andrew Duff, Roberto Gualtieri, Enrique Guerrero Salom, Zita Gurmai, Stanimir Ilchev, Constance Le Grip, David Martin, Paulo Rangel, Algirdas Saudargas, György Schöpflin, József Szájer, Rafał Trzaskowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sandrine Bélier, Zuzana Brzobohatá, Marietta Giannakou, Íñigo Méndez de Vigo, Helmut Scholz, Alexandra Thein


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.11.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

61

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Pino Arlacchi, Bastiaan Belder, Elmar Brok, Arnaud Danjean, Mário David, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Takis Hadjigeorgiou, Anna Ibrisagic, Anneli Jäätteenmäki, Jelko Kacin, Othmar Karas, Ioannis Kasoulides, Nicole Kiil-Nielsen, Evgeni Kirilov, Maria Eleni Koppa, Andrey Kovatchev, Paweł Robert Kowal, Eduard Kukan, Alexander Graf Lambsdorff, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Sabine Lösing, Ulrike Lunacek, Mario Mauro, Kyriakos Mavronikolas, Francisco José Millán Mon, Alexander Mirsky, María Muñiz De Urquiza, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Raimon Obiols, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Bernd Posselt, Hans-Gert Pöttering, Cristian Dan Preda, Fiorello Provera, Tokia Saïfi, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, Werner Schulz, Marek Siwiec, Hannes Swoboda, Kristian Vigenin, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Charalampos Angourakis, Adam Bielan, Véronique De Keyser, Andrew Duff, Monika Flašíková Beňová, Hélène Flautre, Roberto Gualtieri, Doris Pack, Tomasz Piotr Poręba, Helmut Scholz, György Schöpflin, Alf Svensson, Traian Ungureanu, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Rui Tavares, Ramon Tremosa i Balcells

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy