BETÄNKANDE om begäran om fastställelse av Luigi de Magistris immunitet och privilegier
25.11.2011 - (2011/2076(IMM))
Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Bernhard Rapkay
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
om begäran om fastställelse av Luigi de Magistris immunitet och privilegier
Europaparlamentet fattar detta beslut
– med beaktande av Luigi de Magistris begäran, daterad den 31 mars 2011 och tillkännagiven i kammaren den 6 april 2011, om fastställelse av hans immunitet med anledning av det pågående förfarandet i domstolen i Neapel (Italien),
– med beaktande av Luigi de Magistris skrivelser i enlighet med artikel 7.3 i arbetsordningen,
– med beaktande av artikel 8 i protokollet (nr 7) av den 8 april 1965 om Europeiska unionens immunitet och privilegier (bilaga till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,
– med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010 och 6 september 2011[1],
– med beaktande av artiklarna 6.3 och 7 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A7‑0412/2011), och av följande skäl:
A. En ledamot av Europaparlamentet, Luigi de Magistris, har begärt fastställelse av sin parlamentariska immunitet i samband med förfarandet i en italiensk domstol.
B. Luigi De Magistris begäran rör en stämningsansökan som lämnats in mot honom vid domstolen i Neapel på Bagnolifutura SpA:s vägnar – ett företag med säte i Neapel som arbetar med design och marksanering – med anledning av pressmeddelanden som Luigi de Magistris skickat ut och publicerat på sin webbplats.
C. Enligt stämningsansökan utgör vissa yttranden i dessa pressmeddelanden ärekränkning, vilket resulterat i ett skadeståndsyrkande.
D. Pressmeddelandena publicerades på webbplatsen vid en tidpunkt då Luigi de Magistris var ledamot av Europaparlamentet efter att ha blivit vald vid 2009 års val till Europaparlamentet.
E. I dessa pressmeddelanden publicerade Luigi de Magistris information som rörde en uppföljningsfråga – för skriftligt besvarande – till Europeiska kommissionen i vilken han bad om ytterligare upplysningar i samband med de oegentligheter inom ramen för offentliga upphandlingar som kommissionen uppmärksammade i maj 2009. Han bad även om ytterligare upplysningar om påstått förslösande av offentliga medel i Neapelområdet, där Bagnolifutura bedriver sin affärsverksamhet.
F. Enligt artikel 8 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.
G. Enligt parlamentets etablerade praxis hindrar rättsliga förfaranden som omfattas av civilrätt eller förvaltningsrätt, eller som omfattar vissa civilrättsliga eller förvaltningsrättsliga aspekter, inte i sig att den immunitet som den artikeln medför är tillämplig.
H. Omständigheterna i målet, så som de kommer till uttryck i stämningsansökan och i Luigi de Magistris skrivelser till utskottet för rättsliga frågor, visar att yttrandena har ett direkt och tydligt samband med Luigi de Magistris utövande av sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet.
I. Luigi de Magistris utövade därmed sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet när han publicerade pressmeddelandena i fråga.
1. Europaparlamentet beslutar att fastställa Luigi de Magistris immunitet och privilegier.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Italien och till Luigi de Magistris.
- [1] Mål 101/63, Albert Wagner mot Jean Fohrmann och Antoine Krier, REG 1964, svensk specialutgåva, s. 203; mål 149/85, Roger Wybot mot Edgar Faure m.fl., REG 1986, svensk specialutgåva, s. 703; mål T-345/05, Ashley Neil Mote mot Europaparlamentet, REG 2008, s. II-2849; förenade målen C-200/07 och C-201/07, Luigi Marra mot Eduardo De Gregorio och Antonio Clemente, REG 2008, s. I-7929; mål T-42/06, Bruno Gollnisch mot Europaparlamentet, REU 2010 (ännu inte publicerat i REU); mål C-163/10, brottmål mot Aldo Patriciello, REU 2011 (ännu inte publicerat i REU).
MOTIVERING
1. Bakgrund
Vid sammanträdet den 6 april 2011 tillkännagav talmannen, i enlighet med artikel 6.3 i arbetsordningen, att han den 31 mars 2011 mottagit en begäran från Luigi de Magistris om fastställelse av dennes parlamentariska immunitet, med hänvisning till artiklarna 8 och 9 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier och till artikel 68 i Republiken Italiens konstitution, ändrad genom konstitutionell lag nr 3 av den 29 oktober 1993. Talmannen hänvisade begäran till utskottet för rättsliga frågor i enlighet med artikel 6.3 i arbetsordningen. De Magistris avstod från sin rätt att höras av utskottet.
Bakgrunden till begäran är följande: Bagnolifutura SpA – ett blandföretag med säte i Neapel som arbetar med design och marksanering – lämnade in en stämningsansökan mot De Magistris vid domstolen i Neapel med anledning av pressmeddelanden som Luigi de Magistris skickat ut och publicerat på sin webbplats.
I dessa pressmeddelanden publicerade Luigi de Magistris information som rörde en uppföljningsfråga – för skriftligt besvarande – till Europeiska kommissionen i vilken han bad om ytterligare upplysningar i samband med de oegentligheter inom ramen för offentliga upphandlingar som kommissionen uppmärksammade i maj 2009. Han bad även om ytterligare upplysningar om påstått förslösande av offentliga medel i Neapelområdet, där Bagnolifutura bedriver sin affärsverksamhet.
Bagnolifutura hävdar att Luigi de Magistris i pressmeddelandena beskyller företaget för förseningar och förslösande av offentliga medel, passivitet och ineffektivitet och gör gällande att företaget bedriver verksamhet som bäst kan beskrivas som en blandning av politik och kriminalitet. Luigi de Magistris missbrukade yttrandefriheten och agerade i strid med det viktiga kravet att tala sanning. Klaganden anser att beskyllningarna ger upphov till allvarliga svårigheter för företaget när det gäller dess roll på marknaden och dess affärsförbindelser med banker, statliga organ och leverantörer.
För egen del framhåller Luigi de Magistris att han i pressmeddelandena gav uttryck för sin politiska ståndpunkt i sin roll som ledamot av Europaparlamentet, och han anser att det är fullt normalt och dessutom nödvändigt att informera medborgarna om resultaten av det arbete som han utfört. Hans yttranden utgör därmed ett uttryck för den politiska verksamhet som en ledamot av Europaparlamentet bedriver och bör omfattas av det skydd som protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier ger.
2. Lagstiftning och förfaranden i samband med immuniteten för ledamöter av Europaparlamentet
Artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 till EUF-fördraget om Europeiska unionens immunitet och privilegier lyder som följer (vår understrykning):
Artikel 8
Europaparlamentets ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.
Artikel 9
Under Europaparlamentets sessioner ska dess ledamöter åtnjuta
a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land,
b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring.
Immuniteten ska även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från Europaparlamentets mötesplats.
Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra Europaparlamentet att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.
Förfarandet i Europaparlamentet styrs av artiklarna 6 och 7 i arbetsordningen. De relevanta bestämmelserna lyder som följer:
Artikel 6 – Upphävande av immunitet
1. Parlamentet ska vid utövandet av sina befogenheter i frågor som rör immunitet och privilegier i första hand försöka upprätthålla parlamentets integritet som en demokratisk lagstiftande församling och befästa ledamöternas oberoende när dessa fullgör sina åligganden. (...)
3. Varje begäran om fastställelse av immunitet och privilegier som en ledamot eller före detta ledamot lämnar in till talmannen ska tillkännages i kammaren och hänvisas till ansvarigt utskott.
4. Om en ledamot grips eller får sin rörelsefrihet begränsad på ett sätt som förmodas kränka hans eller hennes immunitet och privilegier kan talmannen, i brådskande fall och efter samråd med det ansvariga utskottets ordförande och föredragande, själv ta initiativ till att bekräfta ledamotens immunitet och privilegier. Talmannen ska meddela utskottet detta och informera parlamentet.
Artikel 7 – Immunitetsförfaranden
1. Ansvarigt utskott ska utan dröjsmål, och i den ordning de inkommit, pröva varje begäran om upphävande av immunitet och varje begäran om fastställelse av immunitet eller privilegier.
2. Utskottet ska lägga fram ett förslag till motiverat beslut, i vilket utskottet ska rekommendera huruvida en begäran om upphävande av immuniteten eller en begäran om fastställelse av immunitet och privilegier ska bifallas eller avslås.
3. Utskottet kan uppmana den berörda myndigheten att förse utskottet med alla upplysningar och preciseringar som det anser sig behöva för att kunna ta ställning till om immuniteten bör upphävas eller fastställas. De berörda ledamöterna ska ges möjlighet att höras och att lämna in allt skriftligt material som de anser relevant för utskottets ställningstagande. De har rätt att låta sig företrädas av en annan ledamot. (...)
6. Vid ärenden som rör fastställelse av immunitet eller privilegier ska utskottet dels ange huruvida omständigheterna innefattar en administrativ eller annan begränsning av ledamöternas rörelsefrihet under resa till eller från parlamentets mötesplats, eller ett yttrande som gjorts eller en röst som avgetts under utövandet av ledamöternas uppdrag, eller om de kan jämföras med andra aspekter som omfattas av artikel 9 i protokollet om immunitet och privilegier och som inte omfattas av nationell lagstiftning, dels föreslå att den berörda myndigheten uppmanas att dra nödvändiga slutsatser.
7. Utskottet får avge ett motiverat yttrande om huruvida myndigheten i fråga kan anses behörig och huruvida den begäran myndigheten har ingett kan anses tillåtlig, men utskottet får under inga omständigheter uttala sig i skuldfrågan, eller på annat sätt yttra sig över ledamoten eller om det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet. (...)
3. Motivering till förslaget till beslut
I sin begäran åberopade Luigi De Magistris uttryckligen artikel 8 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
Pressmeddelandena publicerades vid en tidpunkt då Luigi de Magistris var ledamot av Europaparlamentet efter att ha blivit vald vid 2009 års val till Europaparlamentet.
Enligt parlamentets etablerade praxis utgör det faktum att rättsliga förfaranden är av civilrättslig eller förvaltningsrättslig karaktär, eller omfattar vissa civilrättsliga eller förvaltningsrättsliga aspekter, inte i sig ett hinder för att den immunitet som den artikeln medför är tillämplig.
Som domstolen har förklarat ska omfattningen av den absoluta immuniteten enligt artikel 8 ”fastställas enbart på grundval av gemenskapsrätten”[1]. Nyligen har domstolen emellertid även förklarat att ”ett uttalande av en ledamot av Europaparlamentet utanför parlamentet som medfört åtal för falsk tillvitelse i dennes ursprungsmedlemsstat utgör ett yttrande som denne gjort under utövandet av sitt ämbete som parlamentsledamot och omfattas av immunitet enligt denna bestämmelse enbart om uttalandet uttrycker en subjektiv uppfattning som har ett direkt och tydligt samband med utövandet av detta ämbete”[2] (vår understrykning).
Mot denna bakgrund anser utskottet att omständigheterna i målet, så som de kommer till uttryck i stämningsansökan och i Luigi de Magistris skrivelser till utskottet, visar att yttrandena har ett direkt och tydligt samband med Luigi de Magistris utövande av sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet, framför allt eftersom den publicerade informationen rör en uppföljningsfråga – för skriftligt besvarande – till Europeiska kommissionen.
Utskottet anser därför att Luigi de Magistris utövade sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet när han publicerade pressmeddelandena i fråga.
4. Slutsats
Med ovanstående överväganden som underlag rekommenderar utskottet för rättsliga frågor, i enlighet med artikel 6.3 i arbetsordningen och efter att ha övervägt skälen för och emot fastställelse av Luigi De Magistris immunitet, att Europaparlamentet fastställer hans parlamentariska immunitet.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
21.11.2011 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
15 0 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Françoise Castex, Klaus-Heiner Lehne, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Alexandra Thein, Diana Wallis, Rainer Wieland, Cecilia Wikström, Zbigniew Ziobro |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Kurt Lechner, Eva Lichtenberger, Dagmar Roth-Behrendt |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Jaroslav Paška |
||||