BETÄNKANDE om en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst

30.11.2011 - (2011/2148(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Aldo Patriciello

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst

(2011/2148(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 189 i avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om forsknings-, utvecklings- och rymdpolitiken och i synnerhet om utarbetandet av en europeisk rymdpolitik för att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om EU 2020[1],

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2010 ”En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum” (KOM(2010)0614),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om en industripolitik för en globaliserad tid[2],

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 april 2011 ”En europeisk rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst” (KOM(2011)0152),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 31 maj 2011 ”En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst”,

–   med beaktande av kommissionens vitbok av den 11 november 2003 ”Rymden: en ny europeisk utmaning för en växande union – Handlingsplan för genomförande av den europeiska rymdpolitiken” (KOM(2003)0673),

–   med beaktande av beslut 2004/578/EG av den 29 april 2004 om ingående av ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen[3],

–   med beaktande av kommissionens rapport ”Halvtidsöversyn av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen” (KOM(2011)0005),

–   med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om halvtidsöversynen av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen: bedömning av genomförandet, framtida utmaningar och finansieringsutsikter[4],

–   med beaktande av sin resolution av den 20 juni 2007 om finansieringen av det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation (Galileo) inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 och den fleråriga budgetramen 2007–2013[5],

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 juni 2011 ”En budget för Europa 2020” (KOM(2011)0500),

–   med beaktande av förordning (EG) nr 683/2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)[6],

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – för en säkrare planet” (KOM(2008)0748),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – Utmaningar och nästa etapp för rymdkomponenten” (KOM(2009)0589),

–   med beaktande av förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011‑2013)[7],

–   med beaktande av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS[8],

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)” (KOM(2010)0308),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt utskottet för transport och turism (A7‑0431/2011), och av följande skäl:

A. Artikel 189 i EUF-fördraget ger EU en tydlig roll när det gäller att utarbeta en rymdpolitik för att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik.

B.  Rymdpolitiken utgör en central del i Europa 2020-strategin och ingår i det industripolitiska flaggskeppsinitiativet.

C. Satellitkommunikationstjänster är redan tillgängliga för EU:s regeringar och medborgare.

D. Rymdpolitiken stöder målen med en smart och hållbar ekonomi för alla genom att skapa högkvalificerade arbetstillfällen, ge handelsmöjligheter, stimulera innovation och förbättra medborgarnas välbefinnande och säkerhet.

E.  Rymden är av strategisk betydelse för EU och är en central faktor för att EU:s beslutsprocess och åtgärder ska vara oberoende.

F.  Den europeiska rymdindustrin har en samlad omsättning på 5,4 miljarder euro och sysselsätter över 31 000 högkvalificerade personer.

G. Den europeiska satellitkommunikationssektorn är av avgörande betydelse för bevarandet av en livskraftig europeisk rymdindustri eftersom över hälften av den europeiska rymdindustrins omsättning härrör från tillverkning eller uppskjutning av kommunikationssatelliter.

H. Europaparlamentet har alltid gett sitt fulla stöd till det europeiska globala satellitnavigeringssystemet (GNSS), som verkställs via Galileo- och Egnosprogrammen och som syftar till att förbättra de europeiska medborgarnas vardag, garantera Europas självständighet och oberoende samt ta en betydande andel av den globala högteknologiska marknad som är beroende av satellitnavigering.

I.   EU är för närvarande beroende av det amerikanska GPS-systemet. Verksamhet till ett värde av cirka 7 procent av BNP måste utnyttja detta system. Galileo förväntas erbjuda fördelar jämfört med det amerikanska GPS-systemet, exempelvis förbättrad precision, global integritet, autentisering och garanterade tjänster, och kan också trygga EU:s strategiska autonomi. Parlamentet är medvetet om den betydelse som Galileo kan ha för att förbättra många europeiska tjänsters konkurrenskraft och kvalitet.

J.   Programkostnaderna har ökat, bland annat på grund av bristfälliga kostnadsprognoser och strategier för kostnadshantering, vilket innebär att den nuvarande budgeten endast kan finansiera installationen av den inledande operativa kapaciteten (Initial Operating Capacity, IOC).

K. Kommissionen har lagt fram ett finansieringsförslag för Galileo inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020, men denna ram inbegriper inte finansiering av GMES, vilket innebär en stor risk för att programmet inte kan fortsätta.

L.  Innan det fattas något beslut om att ta ytterligare medel ur unionens budget i anspråk inom nästa fleråriga budgetram måste kommissionen lägga fram en klar och ingående bedömning av alla tekniska alternativ som kan komma i fråga och de kostnader och fördelar de kan medföra för både Galileo och GMES-programmet.

M. GMES är ett annat flaggskeppsprogram under europeisk ledning i allmänhetens tjänst som förser de offentliga institutionerna med geografisk information som stöd vid genomförandet av åtgärder för bland annat miljövård, riskhantering och skydd av medborgarna. GMES ska garantera en ständig tillgång till information om miljö och säkerhet genom fast rymdbaserad observation och fast markbaserad infrastruktur samt att de resurser som finns i EU utnyttjas på bästa möjliga sätt.

N. Bevarande av en konkurrenskraftig högteknologisk rymdindustri som backas upp av ett ambitiöst FoU-program och ytterligare verksamheter, utforskning av rymden, säkerställande av rymdinfrastruktur och internationellt samarbete utgör centrala delar i en framgångsrik rymdpolitik.

O. Kommissionen påpekar att en oberoende väg till rymden måste säkras så att målen för den europeiska rymdpolitiken kan uppnås.

P.  Det europeiska industriella kunnandet är centralt för en framgångsrik rymdpolitik och de omfattande EU-programmen för europeisk integration och för EU:s konkurrenskraft spelar en avgörande roll.

Målen med den europeiska rymdstrategin

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst”, som en första etapp i en bred och användarstyrd rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst och till nytta för dess politik och diplomati. Parlamentet anser att Europeiska unionen bör inrikta sina insatser på utveckling av allmännyttiga tjänster i senare led på rymdområdet för att förbättra beslutsfattandet och genomförandet av politiska beslut. Parlamentet anser att en ändamålsenlig användning av rymdprogram, såsom Galileo och GMES, kan leda till betydande besparingar i berörda sektorer och vinster i senare led på regional och lokal nivå.

2.  Europaparlamentet anser att rymdpolitiken måste vara realistisk och syfta till att förbättra de europeiska medborgarnas vardag, möjliggöra ny ekonomisk tillväxt, främja innovationspotentialen och stödja vetenskapliga framsteg i världsklass. Parlamentet betonar att det är oumbärligt med rymdlösningar (som är beroende av spetstekniker och en konkurrenskraftig europeisk industribas) för att möta dagens viktigaste samhälleliga utmaningar, bland annat naturkatastrofer, resurs- och klimatövervakning, telesektorns utveckling och för att främja relevanta tillämpningar inom klimatpolitik, fysisk planering, miljövård, jordbruk, sjösäkerhet, fiske och transporter.

3.  Europaparlamentet konstaterar att satellitnät är viktiga för att målet om täckning för bredbandsanslutning till internet i hela EU ska uppnås senast 2013, och följaktligen bidrar till att uppfylla målen i EU:s digitala agenda.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utforma en industripolitik för rymden som är anpassad till de olika behoven i varje delsektor av branschen. Parlamentet betonar därför att en sådan politik inte bara bör utformas i samarbete med Europeiska rymdorganisationen (ESA) och medlemsstaterna, utan även med Europaparlamentet.

5.  Europaparlamentet anser att EU bär ansvaret för att samordna och befästa nationell rymdpolitik och nationella rymdprogram i syfte att upprätta en enhetlig europeisk strategi i samarbete med alla berörda intressenter. Parlamentet betonar att ett sådant tillvägagångssätt bör syfta till att stödja en solid, konkurrenskraftig och självständig europeisk industribas och befästa en industripolitik som klarar av utformning, utveckling, uppskjutning, drift och utnyttjande av rymdsystem på medellång och lång sikt, inbegripet finansiella mekanismer och lagstiftningsmekanismer.

6.  Europaparlamentet välkomnar strategins mål att stärka Europas rymdinfrastruktur och stödet till forskningen i syfte att öka den europeiska industribasens tekniska oberoende, uppmuntra till korsbefruktning mellan rymdindustrin och andra industrigrenar samt främja innovation som motor för ett konkurrenskraftigt Europa.

7.  Europaparlamentet noterar att de prioriterade åtgärderna är klart fastställda i kommissionens meddelande men att de delvis är otydliga. Parlamentet understryker att de bör preciseras och inbegripa en bedömning av samtliga tekniska alternativ samt de kostnader, risker, fördelar och sociala konsekvenser som de innebär, inbegripet alla tänkbara konsekvenser för EU:s industribas och den europeiska industripolitiken. Framför allt bör ett europeiskt rymdprogram inriktas på områden med ett europeiskt mervärde och man bör undvika splittrade satsningar eller överlappning av verksamheter som genomförs av Europeiska rymdorganisationen.

8.  Europaparlamentet framhåller vikten av en tydlig styrning av rymdpolitiken, där den kompetens som finns i EU utnyttjas bättre och där man har effektiva övervaknings- och samordningsmekanismer för att harmonisera prioriteringarna och sörja för en sund förvaltning av resurserna från nationella fonder och EU, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och andra europeiska rymdorgan och organ som är relevanta för EU.

9.  Europaparlamentet noterar att den europeiska transportsektorn endast en gång nämnts i förbifarten vid de sju möten som hittills ägt rum i rymdrådet och att rymdpolitikens betydelse för transportsektorn, att döma av resultatet av de nämnda mötena, inte fullt ut beaktats under rådets förhandlingar.

10. Europaparlamentet betonar att det behövs större kunskaper om väsentliga sektorers beroende av rymden och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att informera om hur viktig rymden är.

11. Europaparlamentet påminner om att transportsektorn spelar en central roll för uppnåendet av dels EU:s 20/20/20-mål vad gäller koldioxidutsläpp och energiförbrukning, dels Europa 2020‑strategins mål och att det inte går att uppnå en hållbar tillväxt utan en effektiv transportsektor.

12. Europaparlamentet anser att det behövs en europeisk rymdstrategi för att garantera att rymdtekniken fullt ut bidrar till säkrare och effektivare trafikstyrning och trafikkontroller för alla transportsätt.

13. Europaparlamentet är överens med kommissionen om att Europa bör bevara en oberoende väg till rymden för att kunna uppnå de mål som kommissionen uppställt för sin rymdpolitik och för att kunna fortsätta att dra nytta av sidoeffekterna av rymdtillämpningar. Parlamentet ser därför gärna att kommissionen lägger fram konkreta förslag inom det strategiska området uppskjutningstjänster och ägnar dem särskild uppmärksamhet inom ramen för industripolitiken på rymdområdet.

14. Europaparlamentet betonar rymduppskjutningarnas särskilda betydelse i rymdpolitiken och behovet av att skapa ny politisk drivkraft i EU på detta område, med tanke på den kritiska finansiella situation som uppskjutningssektorn står inför i hela världen.

De centrala projekten Galileo och GMES

15. Europaparlamentet konstaterar att Galileo är ett av EU:s flaggskeppsprogram och det första världstäckande satellitnavigeringssystem som är avsett enbart för civila ändamål. Galileo kan således trygga unionens oberoende på ett strategiskt viktigt område.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt komplettera den rättsliga ramen och budgetramen, i synnerhet för att upprätta en budgetram för 2014–2020 samt med tanke på att införa en metod för effektiv styrning, genomföra Galileotjänsterna och definiera ansvarsbestämmelser. Parlamentet betonar därför att för att Galileo ska bli driftklart och kunna utnyttjas fullt ut måste

–   principerna om förvaltningen av Galileos framtida verksamhet fastställas,

–   programmets övergripande organisation rationaliseras.

17. Europaparlamentet anser att den inledande operativa kapaciteten, som gör att man kan tillhandahålla inledande tjänster, bör uppnås senast 2014, så att Galileo kan bli den andra GNSS-referenskonstellationen för tillverkare av mottagare. Parlamentet välkomnar uppskjutningen av två operativa satelliter för validering i omloppsbanan den 21 oktober 2011 från den europeiska rymdhamnen i Kourou.

18. Europaparlamentet är övertygat om att målet att uppnå fullständig operativ kapacitet, som innebär en konstellation med 27 satelliter plus ett passande antal extrasatelliter och lämplig markbunden infrastruktur, är en förutsättning för att Galileo ska ge ett mervärde i form av autentisering, hög precision och avbrottsfria tjänster och därmed medföra ekonomiska och samhälleliga vinster. Parlamentet fruktar att Galileo förlorar sin ledande position om systemet inte är färdigt i tid och om tjänsterna inte saluförs och sprids globalt på lämpligt sätt. Samtliga EU-institutioner måste klart och entydigt stödja målet med fullständig operativ kapacitet för att användare och investerare ska bli övertygade om EU:s långsiktiga engagemang.

19. Europaparlamentet anser att den finansiella plan som ska antas för Galileo bör vara utformad på ett sådant sätt att den säkerställer kraven på långsiktighet och kontinuitet i fråga om drifts- och underhållskostnader och kostnader för ersättningsinvesteringar.

20. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen och Europeiska byrån för GNSS att satsa mycket mer på att öka kunskapen om GNSS bland potentiella användare och investerare, stödja användningen av tjänster som bygger på GNSS samt fastställa och koppla samman efterfrågan på dessa tjänster i EU.

21. Europaparlamentet är fast övertygat om att ytterligare finansiering av GNSS endast kan tryggas om beslutsfattarna och den breda allmänheten blir betydligt mer medvetna om de ekonomiska och samhällsmässiga kostnaderna och fördelarna för EU. Parlamentet välkomnar konkreta initiativ som exempelvis den årliga idétävlingen Galileo Masters.

22. Europaparlamentet påminner om att Egnos är ett reellt operativt program. Parlamentet är övertygat om att det är nödvändigt att utveckla Egnos fullt ut och verkligen utnyttja programmets tillämpningar. Parlamentet framhåller vikten av att Egnossystemet täcker hela EU för att konsolidera den gemensamma marknaden och behovet av att utvidga detta system i södra, östra och sydöstra Europa och i Medelhavsområdet, Afrika och Arktis.

23. Europaparlamentet understryker att Galileo och Egnos bidrar till upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum och underlättar arbetet med att utveckla säkrare och kostnadseffektivare flygledningstjänster i Europa. Parlamentet efterlyser därför en ambitiös och fast tidsplan tillsammans med stabil finansiering av forskning och innovation för att säkra den tekniska utvecklingen och tillväxten i industrin samt ett underlättande av små och medelstora företags tillgång till finansiering i syfte att genomföra båda dessa program, eftersom detta är en förutsättning för att man i tid ska kunna lansera det gemensamma europeiska luftrummet, som är ett viktigt strategiskt steg för att främja ytterligare europeisk integration och stärka den inre marknaden.

24. Europaparlamentet anser att främjande av användningen av Egnos och Galileo inom den civila luftfarten är en strategisk förutsättning för att Sesar ska kunna införas, i synnerhet när det gäller landningsrutiner och små flygplatser.

25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekräfta sitt engagemang för olika EU‑rymdprojekt, såsom Sesar, som kommer att visa sig avgörande för framtida tillväxt och sysselsättning inom olika sektorer.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera insyn i finansieringen och samarbetet mellan militära och civila rymdanvändningsstrategier.

27. Europaparlamentet understryker att Galileo och Egnos är mycket viktiga för en effektiv, miljövänlig och hållbar vägtrafikstyrning, system för vägavgiftsuppbörd, eCall, system för realtidsspårning och framtida digitala färdskrivare.

28. Europaparlamentet understryker att övervakning av farliga och förorenande godstransporter bör prioriteras inom satellitbaserade observations- och navigationssystem.

29. Europaparlamentet anser att GMES också är ett EU-flaggskeppsprogram som spelar en viktig roll när det gäller jordobservation. Parlamentet betonar att GMES bidrar väsentligt till att uppfylla målen i Europa 2020-strategin och till att stödja tillväxt och grön ekonomi samt långsiktiga investeringar i teknik och infrastruktur. Parlamentet betonar än en gång betydelsen av GMES, som kommer att bli mycket viktigt i kampen mot klimatförändringar och miljöförstöring. Parlamentet noterar att GMES, genom insamling och analys av information på nationell, regional och global nivå, kommer att göra det möjligt att få fram exakta och användbara uppgifter för land-, havs- och atmosfärsövervakning, civilskydd, riskförebyggande, system för tidig varning, katastrofhantering och återhämtningsinsatser efter miljö- och naturkatastrofer eller katastrofer som orsakats av människan, havs- och kustbevakning, jordbruksutveckling, vatten- och markförvaltning och fysisk planering, genom innovativ teknik för miljöbedömning och miljörapportering där rymdbaserade och markbaserade uppgifter kan kombineras.

30. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att slutföra den rättsliga ramen och lägga fram ett förslag om effektiv styrning av programmets olika utvecklings- och förvaltningsnivåer, där den sakkunskap som finns inom EU:s offentliga organ, inbegripet EU:s byråer, samt den privata sektorn, inbegrips i utveckling och samordning av användarstyrda tjänster. Kommissionen och övriga institutioner uppmanas eftertryckligen att inbegripa finansiering av GMES i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet upprepar än en gång att om finansiering av GMES tas med i den fleråriga budgetramen undviker man att de investeringar som redan gjorts inom sjunde ramprogrammet för forskning inom området tjänster och information går till spillo. Parlamentet påpekar att avsaknaden av en finansieringsplan för långsiktigt ekonomiskt stöd kommer att innebära att de investeringar som gjorts hittills varit meningslösa. Parlamentet anser att en uppmaning till medlemsstaterna att fortsätta att täcka kostnaderna för lanseringen och den årliga driften av programmet skulle leda till större kostnader på längre sikt, skillnader i tillgången till information samt när det gäller fördelar för EU‑medborgarna, ett sannolikt uppehåll i själva programmet, efterföljande avbrott i mottagningen av uppgifter och slutligen ett beroende av icke-europeiska rymdinfrastrukturer varmed den sektorsrelaterade industrin skulle försättas i en ekonomiskt prekär situation.

31. Europaparlamentet understryker att kostnaderna för GMES på sammanlagt 3 miljarder euro är täckta fram till 2013 (cirka 2,3 miljarder euro för satelliterna samt 700 miljoner euro för tillhörande tjänster) och att driftskostnaderna för programmet mellan 2014 och 2020 beräknas uppgå till i genomsnitt 850 miljoner euro per år. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja offentlig-privata partnerskap och dra till sig mer kapital från den privata sektorn.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en långsiktig plan för styrning och finansiering som grundas på en granskning av alla tänkbara alternativ, och fastställa en operativ organisation som garanterar att programmet förvaltas väl och att uppgifter tillhandahålls från tjänsterna så att programmet även i fortsättningen kan bli framgångsrikt och man uppnår målet att programmet är helt operativt från och med 2014. Parlamentet anser att detta bör knytas till en gemensam europeisk datastrategi för att säkra fritt tillträde och tillgång till befintliga uppgifter. Parlamentet anser att det är viktigt att fastställa vilka avtal som måste ingås med de nationella myndigheterna för att maximera systemets driftskompatibilitet, kontinuitet och styrning. Vidare anser parlamentet att man måste göra åtskillnad mellan dels vetenskaplig och kommersiell användning, dels de utvecklingsverksamheter som bedrivs av ESA och verksamheterna för uppbyggnad, drift och utveckling av systemen, vilka kräver europeiska strukturer och specifika kompetenser.

33. Europaparlamentet erkänner de samhälleliga fördelarna med GMES-tjänsterna för användarna, för vilka kontinuitet och hållbarhet är avgörande om de fullt ut ska kunna dra nytta av den infrastruktur för observation som programmet erbjuder.

En säker rymd för säkerhets- och försvarspolitiska mål

34. Europaparlamentet stöder kommissionens idé om att stärka säkerhetsverksamheten inom GMES till att omfatta gränsövervakning, stöd till unionens yttre åtgärder, övervakning till sjöss, komplicerade nödsituationer, humanitärt bistånd, civilskydd m.m. I samband med denna verksamhet bör hänsyn tas till de behandlade uppgifternas känsliga natur och behovet av att skydda den personliga integriteten och andra medborgerliga rättigheter.

35. Europaparlamentet anser att rymdpolitiken även bör inbegripa säkerhetsprinciper när det gäller viktig europeisk rymdinfrastruktur och principer för säker återvinning av kasserad utrustning. Parlamentet är medvetet om att EU:s ekonomi, politik och samhälle blir alltmer beroende av rymdinfrastruktur, och understryker att rymdinfrastrukturen är en avgörande infrastruktur för att göra EU:s beslutsprocesser mer oberoende. Parlamentet anser att inrättandet av ett europeiskt system för situationsmedvetenhet på rymdområdet (Space Situation Awareness) skulle bidra till att skydda viktig europeisk rymdinfrastruktur mot risken för kollisioner mellan rymdfarkoster eller med rymdskrot eller jordnära objekt samt de risker som är förknippade med rymdmeteorologi. Parlamentet anser att man vid inrättandet av alla nya europeiska program bör utgå från befintlig kapacitet, kompetens och infrastruktur som har krävt investeringar från varje medlemsstat och utveckla sådan kapacitet som för närvarande saknas.

36. Europaparlamentet anser att ett maximalt utnyttjande av satellitkommunikationstjänster direkt kommer att stödja den europeiska tillverkningsindustrins konkurrenskraft, utveckla industribasen i EU och främja följande viktiga politiska mål:

–   Uppnå täckning för bredbandsanslutning till internet i hela EU, inbegripet nästa generation av tjänster, eftersom satellitnät är en viktig del av den tekniska mixen som behövs för att uppnå målen i EU:s digitala agenda.

–   Införa hållbara, säkra och intelligenta transportsystem på land, till sjöss och i luften.

–   Maximera EU:s bidrag till samarbetsprogram med utvecklingsländer och öka EU:s bidrag till insatserna för att uppnå millennieutvecklingsmålen.

–   Göra det möjligt för EU att spela en viktig roll i insatser vid framtida katastrofer såväl inom som utanför EU.

Stimulans av forskning och innovation

37. Europaparlamentet anser att EU behöver en solid kunskapsgrund och teknisk grund för att kunna använda rymdrelaterade tillämpningar på bästa sätt i allmänhetens tjänst, om EU ska kunna agera självständigt och förfoga över en konkurrenskraftig rymdindustri som kan konkurrera på rättvisa villkor med den utomeuropeiska industrin. Det bör även finnas en rättslig och administrativ ram samt en budgetram för att branschen ska kunna investera i forskning och innovation. Parlamentet anser att EU behöver investera för att säkra europeisk tillgång till rymden och till infrastruktur för omloppsbanor i rymden.

38. Europaparlamentet betonar vikten av en forsknings- och innovationsstrategi för EU:s rymdpolitik som garanterar tekniska framsteg, industriell utveckling och konkurrenskraft samt skapar arbetstillfällen inom EU. Parlamentet anser att en europeisk FoU-politik för rymden måste garantera att de nödvändiga teknikerna är tillgängliga – och tillräckligt mogna och oberoende på konkurrenskraftiga villkor. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategisk tidsplan för att se till att EU:s forsknings- och utvecklingsinsatser stämmer överens med de insatser som görs av ESA och medlemsstaterna för att uppnå alla nödvändiga tekniker och kompetenser samt de stärkta insatser som krävs för att skapa konkurrenskraft, europeiskt oberoende och tillträde till internationella marknader samt minska riskerna för de europeiska programmen.

39. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att skapa mekanismer och program för att stimulera marknaden för tillämpningar och tjänster som bygger på programmen Galileo/Egnos och GMES. Även tjänster för telesektorn och tjänster som bygger på att olika rymdtjänster används samtidigt bör utvecklas för att man effektivt ska kunna tillgodose medborgarnas behov.

40. Europaparlamentet anser också att det är viktigt att, på överkomliga villkor, bevara en självständig tillgång till rymden för att befästa Europas oberoende och konkurrenskraft. Man bör därför gynna användning av europeiska system för uppskjutning och transportörer och kontrollera att den operativa och industriella organisationen lever upp till de gemensamma kraven. Parlamentet ser därför gärna att kommissionen lägger fram konkreta förslag för att främja den strategiskt viktiga undersektor som uppskjutningstjänsterna utgör, bland annat genom att ägna denna sektor särskild uppmärksamhet inom ramen för industripolitiken på rymdområdet.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt ta itu med de finansiella och praktiska kraven i de framtida ramprogrammen för forskning. Framför allt anser parlamentet att forskning om och utveckling av rymdrelaterade tillämpningar bör integreras som en viktig möjliggörande teknik för olika sektorsforskningsområden, exempelvis klimatförändringar, miljö, transporter, jordbruk m.m., hellre än att behandlas i ett separat rymdtema.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med ESA undersöka de olika alternativ som finns när det gäller att utforska rymden och ange de eventuella kostnaderna och vinsterna med dessa alternativ. Parlamentet anser i detta avseende att det är lämpligt att utarbeta en gemensam strategi med internationella partner genom ett samarbetsavtal som baseras på ett allmänt samförstånd mellan samtliga parter samt rimliga bidrag från EU.

Internationellt samarbete

43. Europaparlamentet bekräftar på nytt att internationellt samarbete för fredliga ändamål är en av EU:s grundvärderingar och grunden för dess politik. Parlamentet anser att det internationella samarbetet bör främja europeisk teknik, infrastruktur och tjänster, vetenskaplig, teknisk och industriell spetskompetens, optimal tillgång till uppgifter för europeiska användare, kunskapsutbyte och driftskompatibel utveckling av tillämpningar som bidrar till att möta de stora samhällsutmaningar som Europa och världen för närvarande står inför. Parlamentet påpekar att EU bör vara ledande på rymdområdet och ha en stark strategisk roll i världen, särskilt i de internationella förhandlingarna om systemet för situationsmedvetenhet på rymdområdet (Space Situation Awareness) och rymdutforskning. Parlamentet betonar att insatserna på det rymdpolitiska området kan effektiviseras genom industriellt samarbete och genom att investeringarna fördelas mellan de stora programmen, exempelvis till den internationella rymdstationen.

44. Europaparlamentet betonar vikten av att göra det möjligt för EU att spela en lämplig roll i insatser vid framtida katastrofer, såväl inom som utanför EU.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en internationell samarbetsstrategi i samarbete med medlemsstaterna och ESA för att stärka dialogen på det rymdpolitiska området med strategiska partnerländer (Förenta staterna, Ryssland och Japan) samt undersöka möjligheten att upprätta en liknande dialog med andra tillväxtmakter, till exempel Kina, Indien och Brasilien.

46. Europaparlamentet påminner de politiskt ansvariga i EU om att merparten av de institutionella marknaderna i världen tyvärr inte är öppna för internationell konkurrens och att det planerade internationella samarbetet bör grundas på jämlika handelsvillkor.

47. Europaparlamentet understryker att ett internationellt samarbete, särskilt på forskningsområdet, är önskvärt, men bör vara ömsesidigt och medföra ömsesidiga fördelar. Parlamentet beklagar att de institutionella marknaderna för våra viktigaste konkurrenter på rymdområdet är stängda för utländska industrier, inbegripet de europeiska.

Förbindelserna mellan Europeiska unionen och ESA

48. Europaparlamentet påminner om att EU, i enlighet med artikel 189 i EUF-fördraget, ska upprätta lämpliga kontakter med ESA för att fastställa deras ömsesidiga ansvar och se till att deras respektive roller och investeringar inte överlappar varandra.

49. Europaparlamentet anser att unionens ökande rymdverksamhet förutsätter en omprövning av dess förbindelser med ESA och de nationella organen, eftersom den tekniska och förvaltningsmässiga kompetens som ESA och de nationella organen har utvecklat är mycket viktig för att upprätthålla den tekniska kapaciteten och konkurrenskraften inom den europeiska industrin på en hög nivå och för att EU ska kunna koncentrera sig på driften, utvecklingen och kontinuiteten i de rymdsystem som är nödvändiga för EU samt på den internationella utvidgningen av marknaderna och på användarnas krav.

50. Europaparlamentet anser att kommissionen bör ta på sig ansvaret för den politiska ledningen och kontrollen av de organisationer som den engagerar.

51. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  P7_TA(2010)0053.
• [2]  P7_TA(2011)0093.
• [3]  EUT L 261, 6.8.2004, s. 63.
• [4]  P7_TA(2011)0265.
• [5]  EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 226.
• [6]  EUT L 196, 24.7.2008, s. 1.
• [7]  EUT L 276, 20.10.2010, s. 1.
• [8]  EUT L 176, 20.10.2010, s. 11.

MOTIVERING

1. Inledning

Artikel 189 i Lissabonfördraget ger Europeiska unionen en tydlig roll när det gäller att utarbeta en politik för att utforska och utnyttja rymden i syfte att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik. Rymdpolitiken utgör en del av kärnan i Europa 2020-strategin och ingår i det industripolitiska flaggskeppsinitiativet. Rymdpolitiken stöder målen med en smart och hållbar ekonomi för alla genom att skapa högkvalificerade arbetstillfällen, ge handelsmöjligheter, stimulera innovation och förbättra medborgarnas välbefinnande och säkerhet.

De förslag som kommissionen lagt fram i meddelandet KOM(2011)0152 utgör ett första steg mot en övergripande rymdstrategi för EU. Det är dock nödvändigt att upprätta en konsekvent EU-strategi i samarbete med industrin och på medellång eller lång sikt införa finansiella mekanismer och lagbestämmelser för att stimulera den europeiska industrin och ge den kontinuitet som krävs för att stödja ambitiösa projekt som är internationellt konkurrenskraftiga.

De prioriterade åtgärderna fastställs tydligt i kommissionens strategi, men de är till viss del otydliga. De bör preciseras och inbegripa en bedömning av samtliga tekniska alternativ samt de kostnader och fördelar som dessa innebär. Det behövs också en tydlig styrning av rymdpolitiken med effektiva övervaknings- och samordningsmekanismer för att harmonisera prioriteringarna och resurserna från nationella fonder och EU, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Europeiska försvarsbyrån (EDA).

2. Flaggskeppsprojekten Galileo och global övervakning för miljö och säkerhet (GMES)

a) Galileo

Galileoprogrammet är EU:s initiativ för ett modernt och internationellt satellitnavigeringssystem, som ska fungera som en mycket precis och garanterat global tjänst för positionsbestämning under civil kontroll. Diskussionerna om ett europeiskt system inleddes i slutet av 1990-talet, och 1999 uppmanade rådet kommissionen att utveckla ett globalt system förvaltat av offentliga civila myndigheter[1]. Efter det att förhandlingarna om ett offentlig-privat partnerskap misslyckats beslöt parlamentet och rådet 2008 att slutföra konstellationen med hjälp av EU:s budget[2].

Det system som skapas inom Galileoprogrammet kommer att tillhandahålla oberoende navigerings- och positionsbestämningstjänster och vara driftskompatibelt med GPS och Glonass, de båda andra globala satellitnavigeringssystemen. När systemet har tagits helt i drift kommer det att bestå av 30 satelliter med tillhörande markbunden infrastruktur.

På grundval av kontraktstilldelningen för den första beställningen av satelliter, uppskjutningar, systemunderhålls- och driftstjänster tillkännagav kommissionen att tre inledande tjänster kommer att tillhandahållas från och med 2014: en inledande öppen tjänst, en inledande offentlig reglerad tjänst samt en inledande sök- och räddningstjänst. Tjänsten för skydd av människoliv och den kommersiella tjänsten kommer att testas från och med 2014 och ska enligt planerna tillhandahållas när systemet har full driftskapacitet.

Föredraganden uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt komplettera den rättsliga ramen och budgetramen senast vid utgången av 2011, särskilt med hänsyn till upprättandet av budgetramen för perioden 2014–2020. Föredraganden fruktar att de totala kostnaderna för projektet kommer att överstiga de 7 miljarder euro som kommissionen föreslagit[3] enligt beräkningar som gjorts i samband med halvtidsöversynen av programmen för satellitnavigering[4].

b) GMES

EU startade GMES-programmet 2001. Det kommer att tillhandahålla uppgifter från jordobservation för bevakning av klimatförändringar och för global säkerhet via Sentinel‑satelliterna. De olika tillämpningarna av jordobservation används för en rad olika ändamål inom områden som förvaltning av naturresurser, energi, landövervakning, miljö, kartering, förebyggande av naturkatastrofer, jordbruk och livsmedelssäkerhet, meteorologi och inre säkerhet.

Föredraganden uppmanar kommissionen att komplettera den rättsliga ramen och förtydliga tillvägagångssättet för att åstadkomma en effektiv styrning. Föredraganden beklagar att kommissionen inte föreslagit att finansieringen av det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) ska ingå i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och fruktar att de investeringar som hittills har gjorts är onödiga eftersom det inte finns någon finansiell plan för ekonomiskt stöd.

3. Internationellt samarbete

I och med uppskjutningen av den första kinesiska Compass-satelliten 2007 kan vi snart vänta oss att det finns ett nytt navigeringssystem i omloppsbana (det fjärde globala efter GPS, Glonass och Galileo). Indien bygger upp sitt regionala system (IRNSS – Indian Regional Navigation Satellite System) och Japan sitt Quasi-Zenith-system (QZSS). Våra konkurrenter har blivit starkare och vi kan förmoda att de gör snabba framsteg. Om Galileo ska kunna bli det andra globala GNSS-alternativet som kretskortstillverkarna väljer är det viktigt att så snart som möjligt göra de första tjänsterna tillgängliga och ha ett långsiktigt åtagande om den framtida finansieringen av Galileo.

Den viktigaste utmaningen för de internationella verksamheterna för GNSS-programmen är att trygga kompatibiliteten och interoperabiliteten med Galileo, få tillgång till globala GNSS‑relaterade resurser och fastställa globala standarder. Man måste också trygga säkerheten för rymdsegmentet och nätverket av markstationer, samtidigt som man sörjer för en striktare kontroll av de känsliga GNSS-tekniker som utvecklas med EU-medel för att medverka i en internationell insats och utveckla innovativa tillämpningar av överstatligt intresse. Ett viktigt mål kommer vara att skapa marknadsmöjligheter för den europeiska industrin som arbetar med GNSS-tekniker och GNSS-tillämpningar.

Föredraganden uppmanar kommissionen att utarbeta en internationell samarbetsstrategi i samarbete med medlemsstaterna och i nära samarbete med ESA för att trappa upp dialogen på det rymdpolitiska området med strategiska partnerländer (Förenta staterna och Ryssland) och undersöka möjligheten att upprätta en liknande dialog med andra industriländer och tillväxtmakter, till exempel Kina, Japan, Sydkorea, Brasilien, Indien och Sydafrika.

4. Den europeiska rymdindustrins ekonomiska betydelse

Den europeiska rymdindustrin genererar en sammanlagd omsättning på 5,4 miljarder euro och sysselsätter över 31 000 högkvalificerade personer. De elva viktigaste satellitoperatörerna i Europa utnyttjar 153 kommunikationssatelliter, sysselsätter 6 000 personer och har en årlig omsättning på 6 miljarder euro. Deras verksamhet har även spin-off-effekter i form av 30 000 arbetstillfällen. Uppskattningsvis 6–7 procent av BNP i västvärlden, eller 800 miljarder euro i EU, är nu beroende av satellitnavigeringstjänster.

Marknaderna för rymdtjänster växer snabbt. Exempelvis räknar man med att årsomsättningen i hela världen för GNSS-tillämpningar kommer att nå 240 miljarder euro 2020. Tack vare Galileos och Egnos snabba framsteg jämfört med övriga konkurrerande system borde de dessutom kunna generera ekonomiska och samhälleliga vinster i storleksordningen 60‑90 miljarder euro under de närmaste 20 åren.

Enligt OECD kan världsmarknaden för uppgifter från jordobservation, som uppgick till 735 miljoner dollar 2007, komma att uppgå till drygt 3 miljarder euro 2017.

Ett europeiskt system för situationsmedvetenhet på rymdområdet (Space Situational Awareness) skulle kunna bidra till att minska de uppskattade kvantifierbara förlusterna för de europeiska rymdtillgångarna på grund av kollisioner med skrot och dåligt väder i rymden, vilka uppgår till cirka 332 miljoner euro i genomsnitt per år.

Det är så gott som säkert att dessa kostnader endast utgör en liten del av de okända konsekvenser och kostnader som kan uppkomma utan ett europeiskt system för situationsmedvetenhet på rymdområdet. Exempelvis kan förlusten av en satellit i en nödsituation medföra förlust av en kritisk kapacitet för satellitkommunikation, som i sin tur kan leda till förluster av människoliv. Om en satellit förstörs eller helt slutar fungera kan det leda till en allvarlig störning av den ekonomiska aktiviteten (banksektorn blir alltmer beroende av satellitkommunikation) och därför skulle förlusten av en sådan tjänst kunna få återverkningar för bankkundernas verksamheter. För närvarande finns det inte några tillförlitliga siffror för att uppskatta värdet av sådana förluster. Det är också omöjligt att beräkna vilka konsekvenserna skulle bli om föremål i en omloppsbana nära jorden skulle störta.

• [1]  Rådets resolution av den 19 juli 1999 om Europas deltagande i en ny generation satellitbaserade navigationstjänster – Galileo – Utformningsfasen, EGT C 221, 3.8.1999.
• [2]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo), EUT L 196, 24.7.2008.
• [3]  KOM(2011)0500, del I, s. 29.
• [4]  Resolution av den 8 juni 2011.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (27.10.2011)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst
(2011/2148(INI))

Föredragande: Salvatore Tatarella

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att det i Lissabonfördraget infördes en ny artikel (artikel 189) där det fastställs att unionen ska utarbeta en europeisk rymdpolitik för att främja vetenskapliga och tekniska framsteg och industriell konkurrenskraft genom forskning, teknisk utveckling och utforskning. Parlamentet menar att EU:s rymdpolitik inte får bidra till att rymden militariseras.

2.  Europaparlamentet anser att en ändamålsenlig användning av rymdprogrammen kan leda till betydande besparingar i berörda sektorer och nedströms vinster på regional och lokal nivå.

3.  Europaparlamentet understryker betydelsen av rymdprogrammen Galileo och Egnos, som är mycket viktiga för att optimera rymdpolitiken i allmänhetens tjänst. Parlamentet menar att dessa program måste genomföras snabbt.

4.  Europaparlamentet betonar ånyo betydelsen av det europeiska jordövervakningsprogrammet GMES, som kommer att bli mycket viktigt i kampen mot klimatförändringar och miljöförstörelse. Parlamentet noterar att GMES, genom insamling och analys av information på nationell, regional och global nivå, kommer att göra det möjligt att få fram exakta och användbara uppgifter för land-, havs- och atmosfärsövervakning, civilskydd, riskförebyggande, system för tidig varning, katastrofhantering och återhämtningsinsatser efter miljö- och naturkatastrofer eller katastrofer som orsakats av människan, havs- och kustbevakning, jordbruksutveckling, vatten- och markförvaltning och fysisk planering genom innovativ teknik för miljökartläggning och miljörapportering där rymdbaserade och jordbaserade uppgifter kan kombineras. Parlamentet understryker vikten av det bidrag som GMES ger för fullföljandet av Europa 2020-målen och främjandet av tillväxt och grön ekonomi, men också för långsiktiga investeringar i teknik och infrastruktur. Detta är en prioritet för Europeiska unionen och alla medlemsstater med sitt starka engagemang för miljöpolitiken.

5. Europaparlamentet beklagar att GMES inte alls ingår i kommissionens förslag till budgetram för 2014–2020 och anser att en uppmaning till medlemsstaterna att fortsätta att täcka kostnaderna för lanseringen och den årliga driften av programmet skulle leda till större kostnader på längre sikt, skillnader i tillgången till information och fördelar för EU‑medborgarna, ett troligt uppehåll i programmet, efterföljande avbrott i mottagningen av uppgifter och slutligen ett beroende av icke-europeiska rymdinfrastrukturer varmed den sektorsrelaterade industrin skulle försättas i en ekonomiskt prekär situation.

6. Europaparlamentet understryker att kostnaderna för GMES på sammanlagt 3 miljarder euro är täckta fram till 2013 (2,3 miljarder euro för satelliterna samt 700 miljoner euro för tjänster) och att driftskostnaderna för programmet mellan 2014 och 2020 beräknas uppgå till i genomsnitt 850 miljoner euro per år. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja offentlig-privata partnerskap och dra till sig mer kapital från den privata sektorn.

7. Europaparlamentet framhåller att om man tar med finansieringen av GMES i den fleråriga budgetramen 2014–2020 undviker man att de investeringar som redan gjorts inom sjunde ramprogrammet för forskning inom området tjänster och information går till spillo.

8. Europaparlamentet erkänner de samhälleliga fördelarna med GMES‑tjänsterna för användarna, för vilka kontinuitet och hållbarhet är avgörande om de fullt ut ska kunna dra nytta av den infrastruktur för observation som programmet erbjuder.

9. Europaparlamentet framhåller att GMES-programmet är en prioritet i den europeiska rymdpolitiken och bör därför tas med i EU:s budget, så att EU kan uppfylla sina åtaganden i Europa 2020-strategin och bekämpa klimatförändringarna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	26.10.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	57 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	János Áder, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Bairbre de Brún, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Holger Krahmer, Jo Leinen, Peter Liese, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Gilles Pargneaux, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Daciana Octavia Sârbu, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore Tatarella, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Inés Ayala Sender, Matthias Groote, Romana Jordan Cizelj, Philippe Juvin, Riikka Manner, Jiří Maštálka, Michail Tremopoulos, Andrea Zanoni
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Peter Šťastný

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (13.10.2011)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst
(2011/2148(INI))

Föredragande: Artur Zasada

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att den europeiska transportsektorn endast en gång nämnts i förbifarten vid de sju möten som hittills ägt rum i rymdrådet och att rymdpolitikens betydelse för transportsektorn, att döma av resultatet av de nämnda mötena, inte fullt ut beaktats under rådets förhandlingar.

2.  Europaparlamentet betonar att det behövs större kunskaper om väsentliga sektorers beroende av rymden och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att informera om hur viktig rymden är.

3.  Europaparlamentet påminner om att transportsektorn spelar en central roll för uppnåendet av dels EU:s 20/20/20-mål vad gäller koldioxidutsläpp och energiförbrukning, dels Europa 2020‑strategins mål och att det inte går att uppnå en hållbar tillväxt utan en effektiv transportsektor.

4.  Europaparlamentet anser att det behövs en europeisk rymdstrategi för att garantera att rymdtekniken fullt ut bidrar till säkrare och effektivare trafikstyrning och trafikkontroller för alla transportsätt.

5.  Europaparlamentet understryker att Galileo och Egnos bidrar till upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum och underlättar arbetet med att utveckla säkrare och kostnadseffektivare flygledningstjänster i Europa. Parlamentet efterlyser därför en ambitiös och fast tidsplan tillsammans med stabil finansiering av forskning och innovation för att säkra den tekniska utvecklingen och tillväxten i industrin samt ett underlättande av små och medelstora företags tillgång till finansiering i syfte att genomföra båda dessa program, eftersom detta är en förutsättning för att man i tid ska kunna lansera det gemensamma europeiska luftrummet, som är ett viktigt strategiskt steg för att främja ytterligare europeisk integration och stärka den inre marknaden.

6.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att Egnos täcker hela EU, särskilt i de områden i EU där systemet inte fungerar tillfredsställande, så att det bidrar till att stärka den gemensamma flygmarknaden, samt betonar behovet av att utvidga systemet till att omfatta södra, östra och sydöstra Europa.

7.  Europaparlamentet anser att främjande av användningen av Egnos och Galileo inom den civila luftfarten är en strategisk förutsättning för att Sesar ska kunna införas, i synnerhet när det gäller landningsrutiner och små flygplatser.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekräfta sitt engagemang för olika EU‑rymdprojekt, såsom Sesar, som kommer att visa sig avgörande för framtida tillväxt och sysselsättning inom olika sektorer.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera insyn i finansieringen och samarbetet mellan militära och civila rymdanvändningsstrategier.

10. Europaparlamentet understryker att Galileo och Egnos är mycket viktiga för en effektiv, miljövänlig och hållbar vägtrafikstyrning, system för vägavgiftsuppbörd, eCall, system för realtidsspårning och framtida digitala färdskrivare.

11. Europaparlamentet understryker att övervakning av farliga och förorenande godstransporter bör prioriteras inom satellitbaserade observations- och navigationssystem.

12. Europaparlamentet påminner om den roll som GMES-programmet spelar för en hållbar utveckling av transportsektorn och transportsäkerheten, särskilt för sjötransporter och övervakning till havs, samt anser att EU måste fortsätta att spela en aktiv roll i finansieringen och utvecklingen av GMES och beklagar därför att programmet inte beviljats fortsatt finansiering i den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att bevara EU:s ekonomiska stöd inom ramen för den fleråriga budgetramen och att tillsammans med rådet och parlamentet ta fram innovativa finansieringslösningar för GMES, däribland användning av projektobligationer.

13. Europaparlamentet vill se att finansieringen, utvecklingen, införandet och livskraften för rymdteknikbaserade transporttillämpningar och transporttjänster garanteras för att man ska kunna dra största möjliga nytta av europeiska investeringar i den tekniska potential som rymden erbjuder samt kunna möta användares och allmänhetens behov.

14. Europaparlamentet understryker betydelsen av ett närmare samarbete med tredjeländer inom rymdpolitiken, framför allt med USA, Japan, Ryssland, Kina, Indien, Brasilien, Argentina och Chile samt länderna i Afrika och Mellanöstern.

15. Europaparlamentet anser att EU bör vara i framkant inom rymdsektorn och fortsätta att spela en betydande strategisk roll på den internationella scenen. Parlamentet vill därför se en utveckling av unionens samordningskapacitet inom rymdforskningen samt extra stöd för forskning och utveckling av ny teknik för att kunna öka Europas tekniska oberoende och se till att allmänheten och andra ekonomiska sektorer utöver rymdbranschen drar nytta av innovationen på detta område.

16. Europaparlamentet håller med kommissionen om att EU måste bibehålla ett oberoende tillträde till rymden för att kunna förverkliga sina rymdpolitiska mål och dra långsiktig nytta av rymdbaserade tillämpningar inom olika områden som t.ex. transportpolitiken. Kommissionen uppmuntras därför att lägga fram konkreta förslag till förmån för den strategiska delsektorn för uppskjutningsfordon, vilken befinner sig i en kritisk situation, framför allt genom att särskilt uppmärksamma denna sektor inom den föreslagna industripolitiken på rymdområdet.

17. Europaparlamentet betonar vikten av de insatser som EU gör för att garantera dels rymdsäkerheten via det europeiska systemet för medvetenhet om rymdsituationen, dels rymdforskningen via den internationella rymdstationen, eftersom bägge – genom att skydda viktig europeisk rymdinfrastruktur från kollisionsrisker med rymdfarkoster eller rymdskrot liksom teknikrester från rymdforskning – kan gynna transportsektorn på jorden, särskilt flygtrafiken.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	11.10.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Antonio Cancian, Michael Cramer, Ryszard Czarnecki, Philippe De Backer, Luis de Grandes Pascual, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Dieter-Lebrecht Koch, Jaromír Kohlíček, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Mike Nattrass, Hubert Pirker, David-Maria Sassoli, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Debora Serracchiani, Brian Simpson, Keith Taylor, Silvia-Adriana Ţicău, Georgios Toussas, Giommaria Uggias, Thomas Ulmer, Peter van Dalen, Artur Zasada, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Dominique Riquet
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Margrete Auken

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	23.11.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Vicky Ford, Adam Gierek, Norbert Glante, Robert Goebbels, Fiona Hall, Jacky Hénin, Edit Herczog, Kent Johansson, Romana Jordan Cizelj, Lena Kolarska-Bobińska, Béla Kovács, Philippe Lamberts, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Anni Podimata, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras, Henri Weber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Ivailo Kalfin, Seán Kelly, Holger Krahmer, Werner Langen, Alajos Mészáros, Mario Pirillo, Vladimír Remek
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Cristian Silviu Buşoi, Anna Hedh