BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen
27.2.2012 - (COM(2011)0439 – C7‑0199/2011 – 2011/0190(COD)) - ***I
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Satu Hassi
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen
(COM(2011)0439 – C7‑0199/2011 – 2011/0190(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0439),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0199/2011),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 18 januari 2012[1],
– efter att ha hört Regionkommittén,
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7‑0038/2012).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(1a) I artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs det att unionens miljöpolitik ska syfta till en hög skyddsnivå med beaktande av de olikartade förhållandena inom unionens olika regioner. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 1b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(1b) Försurning kvarstår som ett utbrett problem i Europa. Viktiga europeiska regioner kvarstår som synnerligen känsliga för försurning och EU har ännu inte uppnått sina mål för kritisk belastningsgräns och kritiska nivåer. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utsläppen av svaveloxider är en av de främsta orsakerna till försurningen i Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(3) Utsläpp från sjöfarten till följd av förbränning av marina bränslen med hög svavelhalt bidrar till luftföroreningar i form av svaveldioxid och partiklar, vilka skadar människors hälsa och bidrar till försurningen. |
(3) Utsläpp från sjöfarten till följd av förbränning av marina bränslen med hög svavelhalt bidrar till luftföroreningar i form av svaveldioxid och partiklar, vilka skadar människors hälsa och miljön och bidrar till uppkomsten av sur nederbörd. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Svaveldioxiden är redan i och för sig (alltså inte som en föregångare till sur nederbörd) till skada, inte bara för människors hälsa, utan också genom att vara starkt korroderande på metaller, legeringar, betong samt historiska minnesmärken och fasadbeklädnadsmaterial där kalksten ingår. Av tydlighetsskäl: sur nederbörd uppkommer och bidrar till försurning av ytvatten och mark. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 3a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(3a) Luftföroreningar från fartyg i hamn, särskilt kryssningsfartyg, är till stort bekymmer för hamnstäder som försöker uppfylla EU:s luftkvalitetsgränsvärden för partiklar och kvävedioxid. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hjälpmotorer förser fartyg med el när de ligger i hamn. Luftföroreningar som orsakas av kraftgenerering på fartyg i hamnar är ett mycket akut luftkvalitetsproblem för hamnstäder. Detta gäller särskilt kryssningsfartygen, som behöver förhållandevis mycket el, jämfört med lastfartygen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 3b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(3b) Medlemsstaterna bör stödja utvecklingen av infrastruktur för landgenererad el, eftersom dagens fartyg brukar få el från sina hjälpmotorer. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 3c (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(3c) Samtidigt som utsläppen från landbaserade källor har minskats förutspås luftföroreningarna från sjöfarten öka dramatiskt. Om inga ytterligare åtgärder vidtas kommer därför, senast kring 2020, sjöfartens utsläpp av svavel- och kväveoxider att överstiga utsläppen från samtliga landbaserade källor. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sjöfartssektorn är en viktig luftföroreningskälla i EU. Om allt fortsätter som hittills kommer sektorns utsläpp att gå om utsläppen från samtliga landbaserade källor. Detta ökar behovet av att snabbt minska sjöfartens utsläpp av svaveloxider och att även ta upp frågan om utsläppen av kväveoxider inom en snar framtid. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 3d (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(3d) Skadorna på människors hälsa till följd av luftföroreningar i hamnar och närbelägna städer och tätorter bör avhjälpas genom att det används bränsle med en maximal svavelhalt på 0,10 viktprocent för manövrer vid anlöpning och avsegling. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(4) Enligt direktiv 1999/32/EG ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av direktivet och lägga fram förslag till ändringar, särskilt när det gäller sänkningar av gränsvärdena för svavel för marina bränslen i svavelkontrollområdena (Seca), med beaktande av det arbete som utförs inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). |
(4) Enligt direktiv 1999/32/EG ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av direktivet och lägga fram förslag till ändringar, särskilt när det gäller sänkningar av gränsvärdena för svavel för marina bränslen i svavelkontrollområdena (Seca), i enlighet med det arbete som utförs inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är IMO som beslutar om sänkning av gränsvärdena för svavelhalten i marina bränslen. Detta är en viktig uppgift som lämpligast bör skötas på internationell nivå. I sitt förslag bör kommissionen framhäva de internationella organisationernas betydelse och inte ge intryck av att IMO:s arbete är enbart sekundärt och kan ändras utan att övriga berörda internationella parter först meddelas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 4a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(4a) För att lämpliga stödåtgärder ska kunna planeras på ett tidigare stadium måste kommissionen också, utgående från rapporter från medlemsstaterna, utvärdera konsekvenserna av att anpassa sjötransportsektorn, särskilt genom att undersöka bränsletillgången, bränslepriserna, riskerna för trafikomställning från sjö- till landtransport samt detta direktivs inverkan på samtliga ekonomiska aktörer i sjötransportsektorn. Resultaten av dessa undersökningar skulle göra det möjligt att förtydliga kommissionens förslag om praktisk användning av dess verktygslåda, som det hänvisas till i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 16 september 2011 ”Pollutant emission reduction from maritime transport and the sustainable waterborne transport toolbox”*, och genomförandet av systemet för hållbara sjötransporter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
____________ * SEK(2011)1052 slutlig. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andemeningen i kommissionens meddelande COM(2011)0441 är att stödåtgärderna ter sig mycket viktiga för att hjälpa sjötransportsektorn att anpassa sig. En nedskärning av sjöfartstjänsterna bör undvikas och följaktligen behövs det en tidigare utvärdering av hur detta direktiv påverkar kravuppfyllelsen, för att det ska gå att planera möjliga och lämpliga åtgärder för att följa upp kommissionens förslag om stödåtgärder till sektorns aktörer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 4b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(4b) Vissa metoder för minskning av utsläppen av svaveloxider kan generera avfall, särskilt spillvatten som innehåller kvicksilver, selen och andra spårämnen som kan kräva att spillvattnet renas innan det bortskaffas. Kommissionen bör anta riktlinjer för en harmoniserad utveckling av mottagningsanordningar i EU:s hamnar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Svaveloxidskrubbrar kan fungera effektivt för att minska utsläppen, men kan samtidigt generera avfall som inte får släppas ut i havet. Kommissionen bör främja utvecklingen av den infrastruktur som krävs för att i EU:s hamnar ta emot och rena spillvatten från skrubbrar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(6) Genom den ändrade bilaga VI till Marpolkonventionen införs bland annat strängare gränsvärden för svavel för marina bränslen i svavelkontrollområdena (1,00 % från och med den 1 juli 2010 och 0,10 % från och med den 1 januari 2015), liksom i havsområden utanför svavelkontrollområdena (3,5 % från och med den 1 januari 2012 och, i princip, 0,50 % från och med den 1 januari 2020). De flesta medlemsstaterna är till följd av sina internationella åtaganden skyldiga att kräva att fartyg från och med den 1 juli 2010 använder bränsle med maximalt 1,00 % svavel i svavelkontrollområdena. För att säkerställa förenligheten med internationell rätt och garantera en korrekt tillämpning av de nya gränsvärdena för svavel i unionen bör bestämmelserna i direktiv 1999/32/EG anpassas till den ändrade bilaga VI till Marpolkonventionen. För att säkerställa en viss minimikvalitet på det bränsle som fartyg använder för bränsle- eller teknikbaserad efterlevnad bör inte marina bränslen vars svavelhalt överstiger den allmänna nivån på 3,5 viktprocent få användas eller släppas ut på marknaden i unionen. |
(6) Genom den ändrade bilaga VI till Marpolkonventionen införs bland annat strängare gränsvärden för svavel för marina bränslen i svavelkontrollområdena (1,00 % från och med den 1 juli 2010 och 0,10 % från och med den 1 januari 2015), liksom i havsområden utanför svavelkontrollområdena (3,5 % från och med den 1 januari 2012 och, i princip, 0,50 % från och med den 1 januari 2020). De flesta medlemsstaterna är till följd av sina internationella åtaganden skyldiga att kräva att fartyg från och med den 1 juli 2010 använder bränsle med maximalt 1,00 % svavel i svavelkontrollområdena. För att säkerställa förenligheten med internationell rätt och likvärdiga verksamhetsförutsättningar i hela världen och garantera en korrekt tillämpning av de nya gränsvärdena för svavel i unionen bör, såsom ett minimikrav, bestämmelserna i direktiv 1999/32/EG anpassas till den ändrade bilaga VI till Marpolkonventionen. Eftersom alla medlemsstater måste få effektivt tillträde till den inre marknaden och den internationella marknaden på lika villkor krävs det insikt om att de ändrade nivåerna för svavelutsläpp i unionen kommer att innebära utmaningar för vissa näringsgrenar. Dessutom måste situationen noga övervakas och lösningsmodeller som ger ett minimum av likvärdiga verksamhetsförutsättningar tas fram. För att säkerställa en viss minimikvalitet på det bränsle som fartyg använder för bränsle- eller teknikbaserad efterlevnad bör inte marina bränslen vars svavelhalt överstiger den allmänna nivån på 3,5 viktprocent få användas eller släppas ut på marknaden i unionen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(7) Passagerarfartyg befinner sig för det mesta i hamnar eller nära kusten och deras inverkan på människors hälsa och miljön är betydande. Dessa fartyg måste använda marina bränslen med samma maximala svavelhalt som gäller i svavelkontrollområdena (1,5 %). Med tanke på att strängare svavelkrav kommer att tillämpas i svavelkontrollområdena är det, med tanke på behovet att förbättra luftkvaliteten runt hamnar och i kustområden utanför svavelkontrollområdena, motiverat att låta samma krav gälla för passagerarfartyg. Införandet av nya Seca-krav för passagerarfartyg skulle dock skjutas upp fem år så att man undviker problem med bristande bränsletillgång. |
(7) Passagerarfartyg befinner sig för det mesta i hamnar eller nära kusten och deras inverkan på människors hälsa och miljön är betydande. Dessa fartyg måste använda marina bränslen med samma maximala svavelhalt som gäller i svavelkontrollområdena (1,5 %). Med tanke på att strängare svavelkrav kommer att tillämpas i svavelkontrollområdena är det, med tanke på behovet att förbättra luftkvaliteten runt hamnar och i kustområden utanför svavelkontrollområdena, motiverat att låta samma krav gälla för passagerarfartyg. Införandet av nya Seca-krav för passagerarfartyg skulle dock skjutas upp fem år så att man undviker problem med bristande bränsletillgång. Om detta ur social synvinkel skulle bli till allvarligt förfång för lokalsamhällen på öar i unionens yttersta randområden och på Greklands hela territorium eller en del därav får de berörda medlemsstaterna med ytterligare högst fem år skjuta upp tillämpningen av detta svavelkrav på ett begränsat antal passagerarfartyg i reguljär trafik mellan hamnar i unionen, förutsatt att gällande luftkvalitetsnormer följs. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 7a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7a) För att tillförsäkra bättre luftkvalitet för sådana medlemsstater vilkas kuster inte ingår i svavelkontrollområdena bör eventuella nya utsläppskontrollområden införas i enlighet med IMO:s förfarande enligt bilaga VI till Marpolkonventionen och med stöd av väl underbyggda argument som är baserade på orsaker som sammanhänger med miljön och ekonomin samt styrkta med vetenskapliga data. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 7b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7b) För att tillförsäkra bättre luftkvalitet för sådana medlemsstater vilkas kuster inte ingår i svavelkontrollområdena tillsammans med likvärdiga verksamhetsförutsättningar för sjöfarten runtom i unionen, bör samma bränslekvalitetskrav utsträckas till medlemsstaternas territorialvatten och utsläppskontrollområden utanför svavelkontrollområdena. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 7c (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7c) För att underlätta övergången till ny maskinteknik som kan ge avsevärda ytterligare utsläppsminskningar inom sjöfarten bör kommissionen utan dröjsmål ta fram en heltäckande strategi för ibruktagande av flytande naturgas som drivmedel för att möjliggöra och uppmuntra till gasdrift av fartyg. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Skäl 11a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(11a) Att förhindra trafikomställningar från sjö- till landtransport är särskilt viktigt eftersom det skulle gå stick i stäv med EU:s klimatförändringsmål och öka trafikstockningarna om vägtransporternas andel ökade. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De genomsnittliga koldioxidutsläppen per tonkilometer från godstransporter på väg är över sju gånger större än från sjöfarten. Följaktligen behövs det åtgärder för att inte detta direktiv ska leda till trafikomställningar från sjö- till landtransport till följd av högre bränslekostnader för fartygen. Flera vägtransporter skulle också leda till trafikstockningar och mera buller, vilket bäggedera redan innebär allvarliga problem för EU-medborgarna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 11b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(11b) Kostnaderna för genomförandet av de nya kraven på minskade svavelutsläpp riskerar att leda till trafikomställningar från sjö- till landtransport, vilket är särskilt oroväckande för områden och industrier som är starkt sjöfartsberoende. Kommissionen bör dra full nytta av tillbudsstående styrmedel såsom Marco Polo‑programmet och det transeuropeiska transportnätet, särskilt i medlemsstater som gränsar till ett svavelkontrollområde, för att ge riktat stöd och minimera risken för sådana trafikomställningar. Med hänsyn till den nuvarande ekonomiska situationen och direktivets möjliga effekter bör kommissionen lägga fram konkreta åtgärder med ekonomiskt och finansiellt stöd till näringslivet för att främja miljövänlig teknik inom sjöfarten före januari 2015, och som särskilt beaktar bränsletillgången, bränslepriserna, riskerna för trafikomställningar från sjö- till landtransport samt effekterna av de åtgärder som föreskrivs i detta direktiv på samtliga ekonomiska aktörer i sjötransportsektorn. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dyrare fartygsbränsle är ett problem, särskilt för varor som tar upp mycket plats i förhållande till sitt värde, bl.a. papper och malm. Projekt för att främja användningen av flytande naturgas eller skrubberteknik är redan berättigade till stöd från Marco Polo‑programmet och det transeuropeiska transportnätets program för höghastighetsleder till sjöss, men detta stöd måste upprätthållas och förbättras om man ska kunna minimera trafikomställningar från sjö- till landtransport. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 12 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(12) Användningen av utsläppsminskningsmetoder bör underlättas. Dessa metoder kan leda till utsläppsminskningar som motsvarar, eller till och med överstiger, dem som kan uppnås genom användning av lågsvavligt bränsle. En förutsättning är dock att de inte har några betydande negativa effekter på miljön, t.ex. de marina ekosystemen, och att de tas fram i enlighet med lämpliga godkännande- och kontrollkrav. Villkoren för användning av utsläppsminskningsmetoder bör fastställas av antingen IMO, och kan då kompletteras eller ändras genom ett kommissionsbeslut, eller, om det inte finns något lämpligt IMO-instrument, av Europeiska kommissionen. De alternativa metoder som redan är kända, t.ex. användning av avgasreningssystem ombord eller blandning av bränsle med flytande naturgas (LNG) bör erkännas i unionen. Det är viktigt att främja testning och utveckling av nya utsläppsminskningsmetoder. |
(12) Användningen av utsläppsminskningsmetoder bör underlättas och stödjas med hjälp av incitament. Dessa metoder kan leda till utsläppsminskningar som motsvarar, eller till och med överstiger, dem som kan uppnås genom användning av lågsvavligt bränsle. En förutsättning är dock att de inte har några betydande negativa effekter på miljön, t.ex. de marina ekosystemen, eller på koldioxidutsläppen eller på människors hälsa, och att de tas fram i enlighet med lämpliga godkännande- och kontrollkrav. Villkoren för användning av utsläppsminskningsmetoder bör fastställas av antingen IMO, och kan då kompletteras eller ändras genom ett kommissionsbeslut, eller, om det inte finns något lämpligt IMO-instrument, av Europeiska kommissionen. De alternativa metoder som redan är kända, t.ex. användning av avgasreningssystem ombord eller blandning av bränsle med flytande naturgas (LNG) bör erkännas i unionen. Det är viktigt att främja och ekonomiskt stödja testningen och utvecklingen av nya utsläppsminskningsmetoder samt se till att de är kostnadseffektiva och finns att tillgå i stor skala, bland annat för att undvika miljöovänliga trafikomställningar från närsjöfart till lastbilstransporter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Skäl 12a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12a) Användningen av flytande naturgas utesluter praktiskt taget svavelutsläpp. En ny kod för fartyg som drivs med flytande naturgas förväntas införas 2014 i samband med nästa översyn av den internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss (Solas). Medlemsstaterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt att sådana fartyg, inklusive bunkringsförfarandena, är säkra och tillgängliga och samtidigt se till att den ändrade Solas-konventionen inte skapar onödiga hinder för användningen av flytande naturgas. Kommissionen bör i så stor utsträckning som möjligt använda EU:s medel, såsom Marco Polo‑programmet, för att främja användningen av lågsvavlig flytande naturgas som marint bränsle. Medlemsstaterna bör bidra till denna utveckling genom att bevilja skattelättnader för fartygsägare som investerar i användningen av flytande naturgas eller i utvecklingen och användningen av skrubberteknik. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Man måste tillvarata erfarenheterna från översynen av bilaga VI till Marpolkonventionen (som man enades om 2008 men där kommissionens förslag inte kom förrän nästan tre år senare och vissa medlemsstater som en följd av detta ifrågasatte det man hade enats om). Medlemsstaterna, som till skillnad från kommissionen är IMO-medlemmar, bör se till att den nya koden för flytande naturgas främjar användningen av denna renare bränslekälla utan att ge avkall på säkerhetsstandarderna. Säkerhetsbestämmelser för bunkringsförfaranden och tillgång till bunkringsanläggningar bör beaktas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Skäl 12b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12b) För fartyg som ligger vid kaj får medlemsstaterna, som en alternativ utsläppsminskningsåtgärd, underlätta användningen av landgenererad el i stället för ombordgenererad el. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Skäl 12c (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12c) För att sporra till att det tidigt införs metoder som minskar svavelutsläppen med minst lika mycket som föreskrivs i detta direktiv bör man från unionens och medlemsstaternas sida med hjälp av lämpliga ekonomiska incitament främja alternativ, såsom avgasreningssystem ombord och teknik för flytande naturgas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Skäl 12d (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12d) Medlemsstaterna bör också använda sådana mekanismer som differentierade avgifter och kilometeravgifter baserade på utsläppsprestanda, till dess att det globala kravet på att bränsle får innehålla högst 0,50 viktprocent svavel träder i kraft. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Skäl 12e (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12e) Medlemsstaterna måste åläggas att i sina hamnar tillämpa en politik med ”inga särskilda avgifter” på avgasreningsavfall från fartyg, för att säkerställa att eventuellt avfall som uppstår då alternativa utsläppsminskningsmetoder används tas om hand på lämpligt sätt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Skäl 12f (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12f) I avvaktan på att kommissionen antar ytterligare kriterier bör medlemsstaterna, i samband med eventuella ekonomiska incitament till utsläppsminskningsmetoder som minskar utsläppen minst lika mycket som användningen av lågsvavligt bränsle gör, ta hänsyn till de investeringar som gjorts före den 5 juli 2011, såvida utrustningen uppfyller IMO:s kriterier. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Skäl 12g (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12g) För att underlätta ett beslutsfattande om investeringar i rätt tid bör incitamenten stödja en tidig anpassning. För att undvika den eventuella risken för trafikomställningar från sjö- till landtransport och begränsa konkurrensnackdelarna måste det införas stödprogram i medlemsstaterna för genomförandet av de nya kraven på användning av lågsvavligt bränsle. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Skäl 12h (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12h) Alternativa utsläppsminskningsmetoder såsom skrubbrar kan tänkas ge upphov till avfall som inte bör släppas ut i havet. Kommissionen bör därför anta gemensamma riktlinjer så att eventuellt sådant avfall omhändertas på lämpligt sätt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Skäl 12i (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12i) Medlemsstaterna bör se till att bränsle som följer bestämmelse 18 i den reviderade bilaga VI till Marpolkonventionen finns tillgängligt och distribueras på ett balanserat sätt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Skäl 12j (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12j) Eftersom medlemsstaterna haft svårt att nå unionslagstiftningens luftkvalitetsmål och det fortfarande finns ett glapp mellan dessa och Världshälsoorganisationens rekommendationer bör kommissionen hjälpa till med att förbereda den undersökning som behövs för att det hos IMO ska kunna ansökas om att ytterligare havsområden i Europa fastställs som svavelkontrollområden, nämligen i Medelhavet, nordöstra Atlanten (bland annat Irländska sjön) och Svarta havet. Kommissionen bör också undersöka om det vore skäl att fastställa europeiska havsområden som kontrollområden för utsläpp av kväveoxider. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Skäl 13 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(13) För att fastställa datumet för tillämpning av svavelgränsvärdet på 0,50 %, fastställa nya svavelkontrollområden, godkänna nya alternativa utsläppsminskningsmetoder och fastställa lämpliga villkor för deras användning, säkerställa lämplig övervakning av svavelhalten i bränslen och ett harmoniserat innehåll och format för medlemsstaternas rapporter och anpassa bestämmelserna i direktivet till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen bör kommissionen bemyndigas att anta sådana akter, i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, när det gäller att fastställa det datum då svavelgränsvärdet på 0,50 viktprocent bör tillämpas i unionen, fastställa nya svavelkontrollområden på grundval av IMO:s beslut, godkänna nya utsläppsminskningsmetoder som inte omfattas av rådets direktiv 96/98/EG1 och fastställa, komplettera eller ändra villkoren för deras användning, ange hur provtagning och övervakning av utsläpp ska ske, föreskriva innehåll och format för rapporterna och fastställa ändringar till artikel 2.1, 2.2, 2.3, 2.3a, 2.3b och 2.4 eller artikel 6.1 a och 6.2 mot bakgrund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och, i förekommande fall, IMO:s instrument. Det är mycket viktigt att kommissionen under det förberedande arbetet genomför lämpliga samråd, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerande akter, se till att information och relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet. |
(13) För att fastställa nya svavelkontrollområden, godkänna nya alternativa utsläppsminskningsmetoder och fastställa lämpliga villkor för deras användning, säkerställa lämplig övervakning av svavelhalten i bränslen och ett harmoniserat innehåll och format för medlemsstaternas rapporter och anpassa bestämmelserna i direktivet till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen bör kommissionen bemyndigas att anta sådana akter, i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, när det gäller att fastställa nya svavelkontrollområden på grundval av IMO:s beslut, godkänna nya utsläppsminskningsmetoder som inte omfattas av rådets direktiv 96/98/EG1 och fastställa, komplettera eller ändra villkoren för deras användning, ange hur provtagning och övervakning av utsläpp ska ske, föreskriva innehåll och format för rapporterna och fastställa ändringar till artikel 2.1, 2.2, 2.3, 2.3a, 2.3b och 2.4 eller artikel 6.1 a och 6.2 mot bakgrund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och, i förekommande fall, IMO:s instrument. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds till Europaparlamentet och rådet samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Skäl 14a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(14a) Miljöpolitiken och sjöfartens utsläpp berör hela världen och därför uppmuntrar detta direktiv unionen och dess medlemsstater till att inom IMO aktivt arbeta för enhetliga utsläppsnormer för världens alla havsområden. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 2 – led -a (nytt) Direktiv 1999/32/EG Artikel 2 – led 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Redan i dag är det tekniskt möjligt att använda biodrivmedel och sådana finns också att tillgå för fartyg. Därför bör det klart sägas ut i direktivet att biodrivmedel också får användas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 Direktiv 1999/32/EG Artikel 3a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 1 – led 6 – led b Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 1 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led b Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 1 – stycke 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kravet att rätta sig efter sänkta gränsvärden för svavelhalten i marina bränslen kommer att leda till avsevärt högre sjöfraktpriser. Detta kommer att svårt inkräkta på konkurrenskraften inom de sjöfartsberoende näringsgrenarna. Medlemsstater invid svavelkontrollområden måste med hjälp av statligt stöd tillfälligt kunna kostnadsersätta företag som konkurrerar på världsmarknaden och drabbas av betydande kostnader till följd av svavelbestämmelserna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led c Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 1a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led d Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led e Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 4a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led e Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 4b (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led e Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 4c (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4b – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Med det nuvarande systemet gäller olika svavelgränsvärden för oceanfartyg och fartyg på inre vattenvägar, till och med om de seglar i samma flodmynning. Här har vi ett kryphål som måste täppas till. Gränsvärdena för oceanfartyg bör anpassas efter föreskrifterna för sjöfarten på inre vattenvägar och för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på vägar, vilka för närvarande verkställs med hjälp av EU:s bränslekvalitetsdirektiv. Det måste vidtas åtgärder för att minska luftföroreningen på det lokala planet, med tanke på hur ortsbefolkningens hälsa påverkas av fartygens utsläpp (särskilt av partiklar) och hur många människor som bor i EU:s kustregioner. Liknande svavelkrav för kustsjöfarten och sjöfarten på inre vattenvägar behövs för att luftkvaliteten kring hamnar och kustområden ska kunna förbättras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4ba (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4bb (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bestämmelse nr 4 om likvärdighet i bilaga VI till Marpolkonventionen innehåller icke‑tekniska eller driftstekniska förfaranden genom vilka alternativa metoder för att uppfylla bestämmelserna kan antas. Detta bör tas med i det reviderade EU-direktivet för att uppmuntra utveckling av och investering i innovativ teknik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4c – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
The deletion of "continuously" would ensure that scrubbers which may temporarily fall out of compliance are still permitted under the Directive. The deletion would also allow for the use of other compliance methods such as averaging. Industry is actively exploring the feasibility of averaging in certain geographic areas where it makes most sense, such as the North American ECA. Not all alternative compliance methods will achieve “continuous” reductions, but their overall health and environmental impact will, by definition, be equivalent to, or even better than, using compliant fuel. The European Parliament should ensure that the EU does not inadvertently close the door to further exploration of innovative solutions. The last sentence needs to be removed from Article 4c as it is specific only to the use of exhaust gas cleaning systems and would therefore be better placed in the relevant section of the table in Annex 2. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4c – punkt 2a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4c – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4c – punkt 3b (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4c – punkt 4 – stycke 1 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Av lydelsen att döma verkar det som om kommissionen genom delegerade akter skulle kunna anta åtgärder som avviker från IMO:s beslut. Man måste likväl se till att det råder fullständig överensstämmelse med bilaga VI till Marpolkonventionen. För om det inom EU finns inbördes olika bestämmelser för utsläppsminskningsmetoder skulle följden kunna bli att det inte satsades på alternativ till användning av lågsvavliga bränslen, något som är en viktig aspekt av direktivet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 8a (nytt) Direktiv 1999/32/EG Artikel 4ea (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 9 – led a Direktiv 1999/32/EG Artikel 6 – punkt 1 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 9 – led a Direktiv 1999/32/EG Artikel 6 – punkt 1 – stycke 2 – led ca (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 51 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 10 – led c och ca (nytt) Direktiv 1999/32/EG Artikel 7 – punkterna 2 och 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 52 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 10 – led cb (nytt) Direktiv 1999/32/EG Artikel 7 – punkt 2a och 2b (nya) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 53 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 Direktiv 1999/32/EG Artikel 9a – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 54 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 Direktiv 1999/32/ΕG Artikel 9a – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Av omsorg om konsekvensen med den övriga texten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 55 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 Direktiv 1999/32/EG Artikel 9a – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 56 Förslag till direktiv Bilaga Direktiv 1999/32/EG Bilaga 2 – punkt 2 – strecksats 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
MOTIVERING
Kommissionens förslag
Huvudsyftet med förslaget är att i praktiken omsätta de övre gränser för svavelhalt som överenskommits inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) 2008.
Det handlar om den kanske viktigaste hälsoreformen under innevarande lagstiftningsperiod. I Europa avlider uppskattningsvis 50 000 personer årligen i förtid till följd av luftföroreningar från fartyg.
I bilaga VI till IMO:s Marpolkonvention fastställs följande gränsvärden för svavel, nämligen 0,1 procent inom svavelkontrollområden (Seca) från och med ingången av 2015 och 0,5 procent inom övriga havsområden från och med ingången av 2020. Dessa gränsvärden har ratificerats av länder som sammanlagt innehar 85 procent av världens fartygstonnage.
Svavelkontrollområdena i Europa utgörs av Nordsjön, Engelska kanalen och Östersjön. Förenta staternas och Kanadas bägge kuster har också fastställts som kontrollområden för utsläpp, med en bredd av 200 sjömil. I dag gäller 1 procent som gränsvärde för svavel inom svavelkontrollområdena. I oceanfart får användas bränsle med hela 4,5 procent svavel fram till utgången av 2011 och därefter med 3,5 procent svavel fram till 2019.
Svaveloxider och kväveoxider ger i luften upphov till hälsovådliga sekundära partiklar. En begränsning av fartygens utsläpp skulle i många medlemsstater underlätta uppnåendet av luftkvalitetsnormerna.
Om utsläppen av svaveloxider från fartyg inte begränsades skulle dessa utsläpp inom EU:s havsområden under innevarande årtionde komma att överskrida de sammanlagda utsläppen på land inom EU. De landbaserade utsläppen av detta slag har, sedan de var som störst, minskat med omkring 90 procent och med 72 procent under perioden 1990–2008.
Högsta tillåtna svavelhalten i fordon på land är 10 ppm, alltså 100 gånger mindre än det gränsvärde som vid ingången av 2015 kommer att börja gälla inom svavelkontrollområdena.
Enligt överenskommelsen inom IMO kan man också använda alternativa metoder för att minska utsläppen från fartyg. Avgaserna kan renas med rökgasskrubbrar som i princip fungerar på samma sätt som de rökgasreningsanläggningar som redan i flera tiotals år använts för att få bort svaveloxider ur röken från fabriker och kraftverk på land. Det går också att använda flytgas som bränsle, alltså naturgas som överförts i vätskeform (LNG).
Alla de här sätten att minska utsläppen av svaveldioxider minskar också utsläppen av kväveoxider och sot. Kväveoxiderna förorsakar inte bara luftföroreningar och surt regn utan också eutrofiering av vatten- och markområden, medan sotet åter driver på klimatuppvärmningen.
Med hjälp av rökgasskrubbrar uppskattas utsläppsminskningskostnaderna minska till minst hälften för fartyg som huvudsakligen används i sjöfart inom svavelkontrollområden. Flytgasen förväntas vinna insteg som bränsle i nya fartyg i takt med att det blir vanligare med infrastruktur för flytgasbunkring i hamnarna.
Enligt kommissionen kommer nyttoeffekterna för hälsan, uttryckta i pengar, att bli 2–2,5 gånger större än kostnaderna för att minska fartygens utsläpp. Kommissionen uppskattar penningvärdet för hälsonyttan till 8–16 miljarder EUR och kostnaderna till 0,6–3,7 miljarder EUR.
Nyttoeffekterna för miljön har inte värderats i pengar, men till exempel i Finland skulle de sura regnen minska med 60 procent jämfört med i dagens läge.
I det nuvarande direktivet om svavelhalten i marina bränslen ingår de gränsvärden som tidigare överenskommits inom IMO och dessutom gränsvärden för svavelhalter från fartyg i hamn (0,1 procent) samt för passagerarfartyg som används i reguljär trafik (1,5 procent). Det sistnämnda gränsvärdet är detsamma som det gränsvärde för svavelkontrollområden vilket man först överenskommit om inom IMO.
Kommissionen föreslår att det nya gränsvärdet för svavelkontrollområden, alltså 0,1 procent, bör gälla också för alla passagerarfartyg som regelbundet anlöper hamnar inom EU, men att det ska träda i kraft 2020.
Av föredraganden föreslagna ändringar i kommissionens förslag
Föredraganden tycker att kommissionens förslag i stora drag är välkommet och värt att understödja och påpekar att de gränsvärden som överenskommits inom IMO i vilket fall som helst kommer att träda i kraft, också om det inte antas något direktiv. Med hjälp av ett direktiv kan man dock skapa klarhet och enhetlighet i hur dessa gränsvärden tillämpas och övervakas inom EU, så att man skapar mer likvärdiga konkurrensförutsättningar, gör övergångsfasen lättare och sporrar till innovation.
En övergång till striktare utsläppsgränser för svavel skulle bli till stor nytta för både hälsa och miljö, något som kostnadseffektivt skulle kunna åstadkommas om man införde gränsvärdet 0,1 procent också i vidare utsträckning än bara inom Europas nuvarande svavelkontrollområden.
Därför ställer sig föredraganden bakom kommissionens förslag om att gränsvärdet 0,1 procent utsträcks till att gälla också för passagerarfartyg som används i reguljär trafik. Föredraganden föreslår dock att gränsvärdet i dessa sistnämnda fall ska träda i kraft samtidigt som för svavelkontrollområdena, alltså 2015.
Ytterligare föreslår föredraganden att gränsvärdet 0,1 procent för svavel ska gälla för alla EU‑länders territorialvatten, ut till 12 sjömil från kusten. Med andra ord skulle det gränsvärde som redan gäller i EU:s hamnar utsträckas till territorialvattnen.
Dessa ändringar skulle bli till stor nytta för hälsa och miljö och dessutom skapa lika förutsättningar för alla i fråga om reformens kostnadsinverkningar.
I de EU-länder vilkas kuster helt eller delvis befinner sig inom svavelkontrollområden uppgår fartygens andel av de utsläppta svaveloxiderna till 39 procent i Danmark, 31 procent i Nederländerna, 25 procent i Sverige, 18 procent i Storbritannien och Frankrike och 13 procent i Belgien. Men andelarna är också stora i många länder utanför svavelkontrollområdena: 21 procent i Irland, 20 procent i Portugal och 15 procent i Italien och Spanien. På många öar och utmed många kuststräckor i Medelhavet uppgår andelen till 20 procent eller rentav 30 procent.
Föredraganden föreslår att kommissionen fram till utgången av 2013 utreder frågan om att inrätta nya utsläppskontrollområden inom Europas havsområden, samt hur utsläppen ytterligare kan minskas. Kommissionen bör sammanställa en rapport om detta till parlamentet och rådet och lägga fram förslag till eventuella nya kontrollområden för utsläpp av svaveloxider och kväveoxider.
Eftersom övergångsperioden kommer att innebära avsevärda merkostnader för en del av aktörerna, framför allt då det gäller transporter som i huvudsak eller till stor del genomförs inom svavelkontrollområden, föreslår föredraganden att det ska bli lättare att använda statligt stöd till investeringarna. Normalt gäller 10 procent som övre gräns för statligt stöd till miljöinvesteringar som görs högst tre år innan de åtgärder som det investeras i blir obligatoriska.
Föredraganden föreslår i det här fallet att större statliga stöd ska tillåtas fram till utgången av 2013. Det här är på sin plats, eftersom minskade utsläpp från fartyg blir till stor ekonomisk nytta för den offentliga sektorn i och med att utgifterna för hälso- och sjukvård minskar. Dessutom skulle det hjälpa oss att få i gång en marknad för rökgasskrubbrar.
Förteckning över sammanträden om svaveldirektivet mellan berörda parter och föredraganden Satu Hassi
Regeringar och ständiga representationer:
Danmarks miljöminister Ida Auken
Danmarks ständiga representation
Finlands miljöminister Ville Niinistö
Finlands ständiga representation
Frankrikes ständiga representation
Polens ständiga representation
Sveriges miljöminister Lena Ek
Sveriges ständiga representation
Europeiska kommissionen:
GD Miljö, tjänstemän med ansvar för svaveldirektivet
Näringslivet och icke-statliga organisationer:
Armateurs de France
Brittany Ferries
Finlands Näringsliv, EK
Couple Systems
Europeiska miljöbyrån (EEB)
European Cruise Council (ECC)
European Petroleum Industry Association
Exhaust Gas Cleaning Systems Association
ExxonMobil
FIPRA International (företrädare för Royal Caribbean Cruises Ltd)
Germanischer Lloyd
Rederierna i Finland rf.
Rotterdams hamn
Scandline
Skogsindustrin rf.
Stena AB
Total
Transport & Environment (T&E)
TT-Line GmbH & Co. KG
Wärtsilä
YTTRANDE från utskottet för transport och turism (17.1.2012)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen
(COM(2011)0439 – C7‑0199/2011 – 2011/0190(COD))
Föredragande: Vilja Savisaar-Toomast
KORTFATTAD MOTIVERING
År 2008 enades Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) om nya gränsvärden för svavelhalten i marina bränslen. För svavelkontrollområdena (Seca) sänktes gränsvärdet från 1,5 procent till 1 procent från den 1 juli 2010 och till 0,1 procent från den 1 januari 2015. Svavelkontrollområdena i EU utgörs av Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen.
Gränsvärdet för andra havsområden kommer att sänkas från 4,5 procent till 3,5 procent från den 1 januari 2012 och till 0,5 procent från den 1 januari 2020. Införandet av den 0,5‑procentiga gränsen skulle kunna fördröjas med fem år om man vid den översyn som planerats för 2018 konstaterar att det är en obalans mellan utbudet av och efterfrågan på lämpliga bränslen.
Passagerarfartyg i reguljär trafik måste för närvarande uppfylla Seca-gränsvärdena oavsett om de trafikerar dessa områden eller inte. Kommissionen föreslår att dessa fartyg ska omfattas av den 0,1-procentiga gränsen från 2020. Skälet till den femåriga fördröjningen i förhållande till Seca är att undvika eventuella problem med bristande bränsletillgång.
Internationella åtaganden
Det står klart att unionslagstiftningen måste anpassas efter unionens internationella åtaganden, med hänsyn till att EU:s medlemsstater har ställt sig bakom skärpningen av IMO-gränserna och fastställandet av de tre europeiska svavelkontrollområdena. Om man inte gör det kommer rättsläget att bli oklart, och dessutom kommer förtroendet för unionens förhandlare att minska, inom både IMO och andra internationella forum, när de försöker övertala tredjeländer att anta och genomföra internationella standarder.
Fördelar för hälsan
Dessutom bör de lägre svavelgränserna leda till avsevärda förbättringar av folkhälsan i EU. Enligt kommissionens kostnads‑ och nyttoanalys skulle en gräns på 0,10 procent i svavelkontrollområdena förhindra över 17 000 för tidiga dödsfall per år 2020. Det skulle även leda till avsevärt färre respiratoriska sjukdomar.
Eftersom passagerarfartyg i reguljär trafik normalt befinner sig nära kusten skulle tillämpningen av en 0,10-procentig gräns få stor inverkan på luftkvaliteten i kustområdena och tycks därför motiverad.
De omfattande fördelarna för hälsan gör att man bör överväga huruvida den lägre svavelgränsen inte bör gälla andra europeiska vatten.
Rättvis konkurrens
Att utöka den geografiska omfattningen av den 0,10-procentiga gränsen skulle också vara ett sätt att ta tag i frågan om att olika gränser gäller i olika europeiska kustvatten. Vissa hävdar att detta gör att de rederier som är verksamma i svavelkontrollområdena får en konkurrensnackdel både i förhållande till rederier i andra områden och i förhållande till landtransporten.
EU skulle kunna begränsa utsläppen upp till ett visst avstånd från kusten utan godkännande från IMO. Det skulle dock innebära en risk att trafiken dirigerades om från europeiska hamnar till hamnar i Nordafrika. Förenta staterna och Kanada har infört en gräns på 200 sjömil, men de bad IMO om fastställande av detta.
Medlemsstaterna och kommissionen bör därför sträva efter att andra europeiska havsområden ska fastställas som svavelkontrollområden av IMO.
Att upprätthålla sjöfartens konkurrenskraft
Parlamentet har ständigt ställt sig bakom målet att främja sjöfarten eftersom den är mindre skadlig för miljön. Om lägre svavelgränser skulle innebära att varor som för närvarande fraktas med sjötransport transporterades med lastbil (trafikomställning från sjö‑ till landtransport), skulle det vara mycket ovälkommet med hänsyn till miljöskador (särskilt på grund av växthusgasutsläpp) och ökade trafikstockningar.
Olika studier har gett mycket varierande uppskattningar av den sannolika inverkan av nya gränser på andelen varor som fraktas med sjötransport. Det verkar dock tydligt att effekterna varierar beroende på vilken produkt som fraktas och på rutten. Produkter med relativt högt volym-värde-förhållande (till exempel trävaror eller metallmalmer) skulle kunna vara mer utsatta än industrivaror. Riktat stöd kan därför vara lämpligt.
IMO-avtalet och kommissionens förslag bidrar redan till att begränsa inverkan på sjöfartens konkurrenskraft genom att man tillåter utsläppsminskningsmetoder (så kallade ”skrubbrar”) eller en blandning av bränsle och flytande naturgas (LNG). Detta kommer att ge rederierna möjlighet att välja det mest ekonomiska sättet att uppfylla dessa gränser, utifrån fartygets ålder och storlek samt de rutter som det förväntas trafikera.
Även om fartygsägare och leverantörer av utrustning är oeniga om tillgången till skrubbrar och deras tillförlitlighet, skulle en fördröjning av införandet av den 0,10‑procentiga gränsen minska incitamenten att satsa på den forskning och utveckling som krävs. Dessutom skulle alla undra om den nya tidsfristen skulle kunna skjutas fram ännu en gång. Detta skulle ytterligare undergräva argumenten för att investera i denna teknik.
De som överväger att använda flytande naturgas står inför ett hönan och ägget-dilemma: Fartygsägarna vill inte utrusta sina fartyg så att de kan använda flytande naturgas utan att veta att tillräckligt med hamnar kan tillhandahålla sådant bränsle, och hamnarna drar sig för att investera på grund av den osäkra efterfrågan. Stöd via statligt stöd, det transeuropeiska transportnätet och/eller Marco Polo-programmet skulle kunna hjälpa till att lösa situationen.
En ny kod för flytande naturgas och liknande bränslen håller för närvarande på att utvecklas inom IMO. Den bör införas 2014 i samband med nästa översyn av den internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss (Solas). Med tanke på att flytande naturgas är ett rent bränsle som praktiskt taget utesluter svaveldioxidutsläpp bör medlemsstaterna göra en särskild satsning på att se till att tillräckligt med sådant bränsle finns tillgängligt och att säkerhetskraven kan uppfyllas, bland annat möjligheten att tanka medan passagerare går ombord på eller går av fartygen.
Slutsats
Oavsett de utmaningar som de nya gränserna kommer att innebära för fartygsägare, operatörer och hamnar, måste EU fullgöra sina internationella åtaganden och införa gränsen på 0,10 procent från 2015. Med tanke på att halva förberedelsetiden för denna gräns redan har gått är det nu viktigt att kommissionen vidareutvecklar sin verktygslåda med åtföljande åtgärder och att branschen drar nytta av flexibiliteten att välja mellan lågsvavliga bränslen, skrubbrar eller flytande naturgas.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(4) Enligt direktiv 1999/32/EG ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av direktivet och lägga fram förslag till ändringar, särskilt när det gäller sänkningar av gränsvärdena för svavel för marina bränslen i svavelkontrollområdena (Seca), med beaktande av det arbete som utförs inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). |
(4) Enligt direktiv 1999/32/EG ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av direktivet och lägga fram förslag till ändringar, särskilt när det gäller sänkningar av gränsvärdena för svavel för marina bränslen i svavelkontrollområdena (Seca), i enlighet med det arbete som utförs inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
IMO beslutar om sänkningen av gränsvärdena för svavelhalt i marina bränslen. Detta är en viktig uppgift som bör skötas på internationell nivå, som är den lämpligaste beslutsnivån. I sitt förslag bör kommissionen framhäva de internationella organisationernas betydelse och inte ge intryck av att IMO:s arbete är av sekundär betydelse och att det kan ändras utan att övriga berörda internationella parter först meddelas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 4a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(4a) Kommissionen måste även utvärdera konsekvenserna av att anpassa sjötransportsektorn på grundval av rapporter från medlemsstaterna i syfte att i tidigare led kunna planera lämpliga stödåtgärder, särskilt genom att undersöka bränsletillgången, bränslepriset, riskerna för trafikomställning från sjö- till landtransport samt detta direktivs inverkan på samtliga ekonomiska aktörer i sjötransportsektorn. Resultaten av dessa undersökningar skulle göra det möjligt att förtydliga kommissionens förslag när det gäller den praktiska användningen av dess verktygslåda, som det hänvisas till i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 16 september 2011 ”Pollutant emission reduction from maritime transport and the sustainable waterborne transport toolbox”, och genomförandet av systemet för hållbara sjötransporter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andemeningen i kommissionens meddelande COM(2011)0441 är att stödåtgärderna är mycket viktiga för att hjälpa sjötransportsektorn att anpassa sig. Man måste undvika att sjöfartstjänsterna minskar i omfattning och följaktligen måste man i tidigare led utvärdera konsekvenserna av detta direktiv när det gäller kravuppfyllelse, i syfte att planera möjliga och lämpliga åtgärder för att följa upp kommissionens förslag om stödåtgärder för operatörerna i sektorn. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 4b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(4b) Vissa metoder för minskning av svaveloxidutsläppen kan generera avfall, särskilt spillvatten som innehåller kvicksilver, selen och andra spårämnen som kan kräva att spillvattnet renas innan det bortskaffas. Kommissionen bör anta riktlinjer för en harmoniserad utveckling av mottagningsanordningar i EU:s hamnar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Svaveloxidskrubbrar kan fungera effektivt för att minska utsläppen, men kan samtidigt generera avfall som inte får släppas ut i havet. Kommissionen bör främja utvecklingen av den infrastruktur som krävs för att i EU:s hamnar ta emot och rena spillvatten från skrubbrar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(6) Genom den ändrade bilaga VI till Marpolkonventionen införs bland annat strängare gränsvärden för svavel för marina bränslen i svavelkontrollområdena (1,00 % från och med den 1 juli 2010 och 0,10 % från och med den 1 januari 2015), liksom i havsområden utanför svavelkontrollområdena (3,5 % från och med den 1 januari 2012 och, i princip, 0,50 % från och med den 1 januari 2020). De flesta medlemsstaterna är till följd av sina internationella åtaganden skyldiga att kräva att fartyg från och med den 1 juli 2010 använder bränsle med maximalt 1,00 % svavel i svavelkontrollområdena. För att säkerställa förenligheten med internationell rätt och garantera en korrekt tillämpning av de nya gränsvärdena för svavel i unionen bör bestämmelserna i direktiv 1999/32/EG anpassas till den ändrade bilaga VI till Marpolkonventionen. För att säkerställa en viss minimikvalitet på det bränsle som fartyg använder för bränsle- eller teknikbaserad efterlevnad bör inte marina bränslen vars svavelhalt överstiger den allmänna nivån på 3,5 viktprocent få användas eller släppas ut på marknaden i unionen. |
(6) Genom den ändrade bilaga VI till Marpolkonventionen införs bland annat strängare gränsvärden för svavel för marina bränslen i svavelkontrollområdena (1,00 % från och med den 1 juli 2010 och 0,10 % från och med den 1 januari 2015), liksom i havsområden utanför svavelkontrollområdena (3,5 % från och med den 1 januari 2012 och, i princip, 0,50 % från och med den 1 januari 2020). De flesta medlemsstaterna är till följd av sina internationella åtaganden skyldiga att kräva att fartyg från och med den 1 juli 2010 använder bränsle med maximalt 1,00 % svavel i svavelkontrollområdena. För att säkerställa förenligheten med internationell rätt och garantera en korrekt tillämpning av de nya gränsvärdena för svavel i unionen bör bestämmelserna i direktiv 1999/32/EG anpassas till den ändrade bilaga VI till Marpolkonventionen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den sista meningen flyttas till skäl 6b (nytt) för att öka tydligheten och undvika all antydan om att denna gräns på 3,50 viktprocent skulle påverka frakten av högsvavligt bränsle med fartyg. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(6a) Med tanke på att lägre svavelutsläpp medför bättre luftkvalitet och bättre hälsoförhållanden och för att fastställa likvärdiga minimivillkor för sjötransportsektorn överallt i unionen bör kommissionen med en tydlig tidsplan föreslå att gränsen på 0,10 % utökas till andra hav som gränsar till medlemsstaternas landmassa så att ett visst avstånd från unionens kustlinje täcks. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Enligt en utvärderingsundersökning som gjorts för kommissionens räkning skulle en sänkning av gränsvärdet för svavelutsläpp till 0,10 % i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen förhindra över 17 000 för tidiga dödsfall per år 2020. Att tillämpa denna gräns på andra hav eller att införa en gräns som bygger på avståndet från kusten (de kanadensiska och amerikanska gränserna gäller upp till 200 sjömil från kusten) skulle rädda fler liv och hjälpa medlemsstaterna att uppfylla luftkvalitetskraven. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 6b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(6b) För att säkerställa en viss minimikvalitet på det bränsle som fartyg använder för bränsle- eller teknikbaserad efterlevnad bör inte marina bränslen vars svavelhalt överstiger den allmänna nivån på 3,50 viktprocent få användas eller släppas ut på marknaden i unionen. Denna gräns bör endast gälla bränsle som används för att driva fartyg och inte bränsle som fraktas med fartyg. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Användningen av bränsle med överdrivet hög svavelhalt skulle kunna leda till utsläpp av spillvatten som skulle påverka den marina miljön negativt. Det är dock viktigt att vara tydlig med att den gräns som avses i artikel 3a endast gäller bränsle som används för att driva fartyg. Frakt av högsvavligt bränsle med fartyg bör inte påverkas av denna artikel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(7) Passagerarfartyg befinner sig för det mesta i hamnar eller nära kusten och deras inverkan på människors hälsa och miljön är betydande. Dessa fartyg måste använda marina bränslen med samma maximala svavelhalt som gäller i svavelkontrollområdena (1,5 %). Med tanke på att strängare svavelkrav kommer att tillämpas i svavelkontrollområdena är det, med tanke på behovet att förbättra luftkvaliteten runt hamnar och i kustområden utanför svavelkontrollområdena, motiverat att låta samma krav gälla för passagerarfartyg. Införandet av nya Seca-krav för passagerarfartyg skulle dock skjutas upp fem år så att man undviker problem med bristande bränsletillgång. |
(7) Passagerarfartyg befinner sig för det mesta i hamnar eller nära kusten och deras inverkan på människors hälsa och miljön är betydande. Dessa fartyg måste använda marina bränslen med samma maximala svavelhalt som gäller i svavelkontrollområdena (1,5 %). Med tanke på att strängare svavelkrav kommer att tillämpas i svavelkontrollområdena är det, med tanke på behovet att förbättra luftkvaliteten runt hamnar och i kustområden utanför svavelkontrollområdena, motiverat att låta samma krav gälla för passagerarfartyg. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gränsvärdet för svavel på 0,10 % bör utvidgas till fartyg som bedriver reguljär passagerartrafik. För att undvika eventuella konkurrenssnedvridningar bör detta gränsvärde börja gälla 2015, samtidigt som i svavelkontrollområdena. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 8a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(8a) Vid genomförandet av den 0,10‑procentiga gränsen de närmaste åren efter 2015 bör man beakta den osäkra tillgången på lågsvavligt bränsle och oenigheten om hur effektiv och tillförlitlig utsläppsminskningstekniken är. Kommissionen och medlemsstaterna bör särskilt främja införandet av skrubberteknik och avstå från att vidta åtgärder mot företag som verkligen anstränger sig för att följa reglerna. Medlemsstaterna bör se till att kravenligt bränsle är tillgängligt och distribueras på ett välavvägt sätt i enlighet med bestämmelse nr 18 i den reviderade bilaga VI till Marpolkonventionen. Om sådant bränsle inte skulle finnas tillgängligt i vissa hamnar bör fartyget få åberopa det undantag som anges i den reviderade bilaga VI till Marpolkonventionen och som gäller fartyg som, trots alla försök att köpa kravenlig eldningsolja, inte har kunnat få tag på sådan olja. Fartyget bör inte tvingas att avvika från sin fastlagda rutt eller att i onödan skjuta upp resan för att uppfylla kraven. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De gränser som härrör från den ändrade bilaga VI till Marpolkonventionen är internationella åtaganden som har godkänts av medlemsstaterna, men det är viktigt att man under de närmaste åren efter 2015 vid genomförandet beaktar tillgången på lämpliga bränslen och tekniker. En viss tolerans bör visas de företag som försöker följa reglerna men stöter på praktiska problem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 11a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(11a) Att förhindra trafikomställningar från sjö- till landtransport är särskilt viktigt med tanke på att en ökning av andelen varor som transporteras på vägarna skulle gå stick i stäv med EU:s klimatförändringsmål och öka trafikstockningarna. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De genomsnittliga koldioxidutsläppen per tonkilometer från godstransporter på väg är sju gånger högre än för sjötransporten. Följaktligen bör åtgärder vidtas för att undvika att detta direktiv orsakar en trafikomställning från sjö- till landtransport till följd av högre bränslekostnader för fartygen. Ökad vägtransport skulle också leda till trafikstockningar och högre bullernivåer, två faktorer som redan innebär allvarliga problem för EU-medborgarna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 11b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(11b) Kostnaderna för genomförandet av de nya kraven på minskade svavelutsläpp riskerar att leda till trafikomställningar från sjö- till landtransport, vilket är särskilt oroväckande för områden och industrier som är starkt beroende av sjötransport. Kommissionen bör utnyttja befintliga instrument såsom Marco Polo‑programmet och det transeuropeiska transportnätet fullt ut, särskilt i medlemsstater som gränsar till ett svavelkontrollområde, för att ge riktat stöd och minimera risken för sådana trafikomställningar. Med hänsyn till den nuvarande ekonomiska situationen och direktivets möjliga effekter bör kommissionen lägga fram konkreta åtgärder som ger industrin ekonomiskt och finansiellt stöd för att främja miljövänlig teknik inom sjöfarten före januari 2015, och som särskilt beaktar bränsletillgången, bränslepriset, riskerna för trafikomställning från sjö‑ till landtransport samt effekterna av de åtgärder som vidtas genom detta direktiv på samtliga ekonomiska aktörer i sjötransportsektorn. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Högre fartygsbränslekostnader är särskilt problematiskt när det gäller varor med ett högt volym-värde-förhållande, till exempel papper och malm. Projekt för att främja användningen av flytande naturgas eller skrubberteknik är redan berättigade till stöd från Marco Polo‑programmet och det transeuropeiska transportnätets program för höghastighetsleder till sjöss, men detta stöd måste upprätthållas och förbättras om man ska kunna minimera trafikomställningar från sjö- till landtransport. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 12a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12a) Användningen av flytande naturgas utesluter praktiskt taget svavelutsläpp. En ny kod för fartyg som drivs med flytande naturgas förväntas införas 2014 i samband med nästa översyn av den internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss (Solas). Medlemsstaterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt behovet av att garantera att sådana fartyg, inklusive bunkringsförfarandena, är säkra och tillgängliga samtidigt som man förhindrar att den ändrade Solas-konventionen skapar onödiga hinder för användningen av flytande naturgas. Kommissionen bör i så stor utsträckning som möjligt använda EU:s medel, såsom Marco Polo‑programmet, för att främja användningen av lågsvavlig flytande naturgas som bränsle i sjöfartssektorn. Medlemsstaterna bör bidra till denna utveckling genom att bevilja skattelättnader för fartygsägare som investerar i användningen av flytande naturgas eller i utvecklingen och användningen av skrubberteknik. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt dra nytta av erfarenheter vid översynen av bilaga VI till Marpolkonventionen (som man enades om 2008 men där kommissionens förslag inte kom förrän nästan tre år senare och vissa medlemsstater som en följd av detta ifrågasatte det man hade enats om). Medlemsstaterna, som till skillnad från kommissionen är IMO-medlemmar, bör se till att den nya koden för flytande naturgas främjar användningen av denna renare bränslekälla utan att släppa på säkerhetsstandarderna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Säkerhetsbestämmelser för bunkringsförfaranden och tillgång till bunkringsanläggningar bör beaktas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 12b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12b) För fartyg som ligger vid kaj får medlemsstaterna, som en alternativ utsläppsminskningsåtgärd, underlätta användningen av el som genereras på land, i stället för el som genereras ombord på fartyget. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 Direktiv 1999/32/EG Artikel 3a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bränslen som har en högre svavelhalt än 3,50 procent bör inte förbjudas generellt om man samtidigt ska främja utsläppsminskande teknik som kan använda bränslen med en högre svavelhalt. Bränslen med en högre svavelhalt bör endast få användas i unionen i kombination med lämpliga tekniska utsläppsminskningsmetoder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led a Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – rubriken | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led b Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led b Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 1a – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led c Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 1a – stycke 1 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att förhindra konkurrenssnedvridningar bör Seca-gränsvärdena för svavelhalt i marina bränslen tillämpas enhetligt i samtliga medlemsstaters territorialvatten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led c Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 1a – led b | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att förhindra konkurrenssnedvridningar bör Seca-gränsvärdena för svavelhalt i marina bränslen tillämpas enhetligt i samtliga medlemsstaters territorialvatten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led d Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led e Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 4 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led e Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 4 – led ca (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Enligt kommissionens förslag bör gränsen för passagerarfartyg i reguljär trafik (som för närvarande ligger i linje med Seca-gränsen) sänkas till 0,10 procent 2020, fem år efter det att Seca-gränsen nått det värdet. Detta är visserligen motiverat för att man ska kunna säkra tillgången på lågsvavligt bränsle, men eftersom dessa passagerarfartyg normalt befinner sig nära kusten skulle det finnas betydande hälsomässiga fördelar med att sänka gränsen till ett mellanliggande värde 2015. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – led e Direktiv 1999/32/EG Artikel 4a – punkt 6 – led da (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Enligt bestämmelse nr 18 i Marpolkonventionen ska ett fartyg som kan bevisa att det inte har kunnat fylla på sina bränsledepåer inte vara skyldigt att ändra eller senarelägga sin rutt för att uppfylla bestämmelserna i denna konvention. Syftet med detta tillägg är således att i detta direktiv införliva detta undantag som gäller för fartyg som undantagsvis behöver anlöpa en EU-hamn utan att först ha kunnat tanka. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4b – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den nya artikel 4b bör strykas eftersom oljeindustrin förväntas tillhandahålla marin dieselbrännolja med en svavelhalt som är högre än 0,10 procent men lägre eller lika med 0,50 viktprocent för att tillmötesgå de globala svavelhaltkraven från och med 2020 eller 2025. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4b – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bestämmelse nr 4 om likvärdighet i bilaga VI till Marpolkonventionen innehåller icke‑tekniska eller operativa förfaranden genom vilka alternativa metoder för att uppfylla bestämmelserna kan antas. Detta bör införlivas i det ändrade EU-direktivet för att uppmuntra utveckling av och investering i innovativ teknik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4ba (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4c – punkt 2a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4c – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Direktivet om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester ses för närvarande över. I samtliga fall då bortskaffande av avgasreningsavfall nämns måste en hänvisning ske till detta direktiv. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 7 Direktiv 1999/32/EG Artikel 4c – punkt 4 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lydelsen gör gällande att kommissionen genom delegerade akter skulle kunna anta åtgärder som skulle kunna avvika från IMO:s beslut. Man måste emellertid ändå se till att det råder fullständig överensstämmelse med bilaga VI till Marpolkonventionen, eftersom motsättningar inom EU när det gäller utsläppsminskningsmetoder skulle kunna leda till att inga alternativ till användningen av lågsvavliga bränslen främjas, något som är en viktig aspekt av direktivet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 8a (nytt) Direktiv 1999/32/EG Artikel 4ea (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 9 – led a Direktiv 1999/32/EG Artikel 6 – punkt 1 – stycke 2 – led b | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I Marpolkonventionen fastställs enbart att det ska ske en bedömning av ”förseglade utrymmen”, vilket är det enda som garanterar det använda bränslets homogenitet. IMO anser det inte vara relevant att ta prover av bränslen som ”förvaras i tankar”. Det verkar vara för tidigt att kräva en analys av bränsleprover som förvaras i tankar. Kommissionen kan genom delegerade akter anpassa detta direktiv till den framtida utvecklingen på detta område. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 10 – led c Direktiv 1999/32/EG Artikel 7 – punkterna 2 och 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 10 – led ca (nytt) Direktiv 1999/32/EG Artikel 7 – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 10 – led cb (nytt) Direktiv 1999/32/EG Artikel 7 – punkt 3b (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Bilaga Direktiv 1999/32/EG Bilaga 2 – punkt 2 – strecksats 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Ändring av direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0439 – C7-0199/2011 – 2011/0190(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 13.9.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
TRAN 13.9.2011 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Vilja Savisaar-Toomast 30.8.2011 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
22.11.2011 |
19.12.2011 |
|
|
|
Antagande |
20.12.2011 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
39 2 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Antonio Cancian, Michael Cramer, Philippe De Backer, Luis de Grandes Pascual, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Juozas Imbrasas, Ville Itälä, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Hubert Pirker, David-Maria Sassoli, Vilja Savisaar-Toomast, Debora Serracchiani, Brian Simpson, Keith Taylor, Silvia-Adriana Ţicău, Peter van Dalen, Dominique Vlasto, Artur Zasada |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Isabelle Durant, Michael Gahler, Zita Gurmai, Dominique Riquet, Anna Rosbach, Oldřich Vlasák, Janusz Władysław Zemke |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Kristiina Ojuland |
||||
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Ändring av direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0439 – C7-0199/2011 – 2011/0190(COD) |
||||
Framläggande för parlamentet |
15.7.2011 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 13.9.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.9.2011 |
TRAN 13.9.2011 |
|
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
ITRE 5.10.2011 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
22.11.2011 |
16.2.2012 |
|
|
|
Antagande |
16.2.2012 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
48 15 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
János Áder, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Nessa Childers, Yves Cochet, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Holger Krahmer, Jo Leinen, Peter Liese, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Andres Perello Rodriguez, Sirpa Pietikäinen, Mario Pirillo, Pavel Poc, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Salvatore Tatarella, Anja Weisgerber, Åsa Westlund |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Margrete Auken, Cristian Silviu Buşoi, Christofer Fjellner, Vicky Ford, Gaston Franco, Julie Girling, Jutta Haug, Jiří Maštálka, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Eva Ortiz Vilella, Britta Reimers, Eleni Theocharous, Marita Ulvskog, Kathleen Van Brempt, Peter van Dalen, Andrea Zanoni |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Sampo Terho |
||||
Ingivande |
27.2.2012 |
||||