Förfarande : 2012/2000(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0040/2012

Ingivna texter :

A7-0040/2012

Debatter :

PV 13/03/2012 - 14
CRE 13/03/2012 - 14

Omröstningar :

PV 14/03/2012 - 9.4
CRE 14/03/2012 - 9.4
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0077

BETÄNKANDE     
PDF 153kWORD 77k
2.3.2012
PE 480.746v02-00 A7-0040/2012

om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av 2013 års budget – Avsnitt III – Kommissionen

(2012/2000(BUD))

Budgetutskottet

Föredragande: Giovanni La Via

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av 2013 års budget – Avsnitt III – Kommissionen

(2012/2000(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 313 och 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1) (IIA),

–   med beaktande av kommissionens uppdaterade budgetplanering för 2007–2013, som lagts fram i enlighet med punkt 46 i det ovannämnda IIA av den 17 maj 2006,

–   med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012(2),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2012 om budgetriktlinjerna för 2013,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7‑0040/2012).

EU-budgetens roll när det gäller att ta itu med den ekonomiska och finansiella krisen

1.  Europaparlamentet noterar de ansträngningar till finanspolitisk konsolidering som de flesta medlemsstater gjort till följd av den finansiella och budgetära krisen. Parlamentet understryker dock att EU aldrig kommer att kunna ta itu med den nuvarande ekonomiska och sociala krisen på ett ordentligt sätt eller förhindra framtida kriser utan ytterligare politisk integrering, gemensamma instrument, exempelvis automatiska sanktioner, och kommissionens rätt att vidta rättsliga åtgärder i ett underskottsförfarande, men det krävs också gemensamma EU-finansierade program och de resurser som behövs för att få dem att fungera. Parlamentet betonar att det för ekonomisk återhämtning krävs åtgärder som förstärker solidariteten och får fart på hållbar tillväxt och sysselsättning. Parlamentet välkomnar att Europeiska rådet erkände detta i sitt uttalande av den 30 januari 2012, men insisterar på behovet av konkreta åtgärder, bland annat genom att använda EU-budgeten som ett gemensamt instrument. Parlamentet framhåller att de prioriteringar som framhävs i det ovannämnda uttalandet är precis de som försvarats av parlamentet under tidigare budgetförfaranden.

2.  Europaparlamentet fortsätter att vara oroat över den världskris utan motstycke som allvarligt skadat den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten och framkallat en kraftig försämring av underskotten i statsbudgetarna och medlemsstaternas skuldsättning. Parlamentet förstår rådets oro när det gäller ekonomiska och budgetära begränsningar på nationell nivå och insisterar på att 2013 måste bli ett nyckelår för ekonomisk återhämning.

3.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionens budget är ett av de viktigaste instrumenten för att visa solidaritet mellan medlemsstater och mellan generationer, och att den ger ett tydligt mervärde, med tanke på dess utomordentliga inverkan på realekonomin och de europeiska medborgarnas dagliga liv. Parlamentet påminner om att om unionens åtgärder bara skulle finansieras av medlemsstaterna, skulle kostnaderna för dem skjuta i höjden, och att EU-budgeten, mot bakgrund av detta och använd på ett sätt som ger synergieffekter, egentligen utgör en uppenbar gemensam besparing för allas välbefinnande. Parlamentet anser att åtstramningsåtgärder på nationell nivå inte bör leda till en motsvarande minskning på EU-nivå, eftersom en euro som spenderas på denna nivå kan generera besparingar i de 27 medlemsstaterna.

4.  Europaparlamentet betonar att i kristider måste de kollektiva insatser som görs på EU-nivå mer än någonsin förstärkas för att säkra att våra åtgärder ger resultat. Parlamentet understryker att den årliga EU-budgeten med sin hävstångseffekt, prioriteringarna i nationella budgetar och alla andra EU-instrument måste stödja medlemsstaternas återhämtningspolitik och behöver anpassas till Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning, och att detta är av avgörande betydelse för strategins framgång och för att bibehålla förtroendet för EU-åtgärderna, särskilt bland medborgarna. Parlamentet betonar vidare att en sänkning av nivån på EU-budgeten skulle ha en ogynnsam inverkan på skapande av tillväxt och sysselsättning i unionen, med tanke på budgetens roll som katalysator för investeringar.

5.  Europaparlamentet anser att främjandet av tillväxt och sysselsättning kräver specifika åtgärder och förstärkta budgetinsatser för att stödja konkurrenskraft, innovation och små och medelstora företag, eftersom större delen av EU:s ekonomiska potential finns i små och medelstora företag, som enligt de senaste studierna skapade 85 procent netto av de nya arbetstillfällena inom EU mellan 2002 och 2010 och är ryggraden i vår ekonomiska tillväxt. Därför är främjandet av entreprenörsanda och nystartade företag genom konkreta åtgärder av största betydelse och bör förses med tillräckliga resurser. Parlamentet medger därför att ansträngningar måste göras för att ytterligare öka EU-finansieringen till stöd för tillväxtinsatser.

6.  Europaparlamentet betonar att ett sådant stöd kraftigt skulle bidra till att förhindra små och medelstora företag att skära ned på investeringar, i synnerhet inom forskning och utveckling, samtidigt som det skulle främja sysselsättning och yrkesutbildning, särskilt för yngre medborgare, och säkra att färdigheter bevaras, och sålunda hjälpa till att frigöra de små och medelstora företagens innovationspotential, som är av avgörande betydelse för EU:s välstånd och för skapandet av ett kunskapsbaserat samhälle. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är nödvändigt att ytterligare förenkla ansökningsförfarandena för EU-finansierade program.

7.  Europaparlamentet anser att ökade investeringar genom EU-budgeten i en hållbar ekonomi skulle kunna leda till en högre takt på skapandet av arbetstillfällen än med den nuvarande budgeten. Sådana investeringar skulle sålunda avsevärt kunna bidra till att få EU tillbaka på tillväxtspåret.

8.  Europaparlamentet understyrker det faktum att resultatet av Europa 2020‑strategin till stor del beror på dagens ungdom, som är den mest högutbildade, tekniskt avancerade och rörligaste någonsin, och därför både nu och i framtiden är den största tillgången för tillväxt och sysselsättning i EU. Parlamentet är oroat över den höga ungdomsarbetslösheten i medlemsstaterna. Eftersom detta är fallet betonar parlamentet att allt som går att göra måste göras på EU‑ och medlemsstatsnivå för att säkra att tillväxt och sysselsättning blir verklighet, särskilt för unga människor, som utgör EU:s gemensamma framtid.

9.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att omdirigera 82 miljarder EUR av de pengar som ännu ska planeras in under EU:s alla strukturfonder (Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden) till att hjälpa små och medelstora företag och bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet önskar hållas vederbörligen informerat om detta initiativ, dess genomförande och dess eventuella inverkan på 2013 års budget.

En väl samordnad och ansvarsfull budget för 2013

10. Europaparlamentet understryker att alla åtgärder som hittills vidtagits för att bekämpa krisen bör bidra till att man kommer tillbaka på tillväxtspåret. Parlamentet framhåller i detta hänseende att de skräddarsydda åtstramningsåtgärder som redan vidtagits måste åtföljas av riktade investeringar som leder till hållbar ekonomisk utveckling. Parlamentet påpekar att EU‑budgeten har en avgörande roll att spela i detta sammanhang såsom ett verktyg för att garantera snabba och väl samordnade åtgärder inom alla områden i syfte att minska effekterna av krisen på realekonomin och att agera som katalysator för att främja investeringar, tillväxt och sysselsättning i Europa.

11. Europaparlamentet framhåller att ett väl samordnat och samstämmigt genomförande i rätt tid av gemensamma politiska åtaganden och prioriteringar på nationell nivå och EU-nivå kräver att nationella institutioner och EU-institutioner arbetar tillsammans för att prioritera offentliga utgifter inom tillväxtområden, i förväg bedöma effekterna av planerade åtgärder, öka synergierna mellan dem och tillse att de har en positiv inverkan när det gäller att undanröja hinder och utnyttja underutnyttjad potential. Parlamentet framhåller i detta hänseende vikten av att fortsätta att, före vårtoppmötet och kommissionens presentation av budgetförslaget samt inledningen av de nationella budgetförfarandena i medlemsstaterna, anordna interparlamentariska debatter om gemensamma ekonomiska riktlinjer och budgetriktlinjer för medlemsstaterna och unionen för att tillse att det finns en samordning mellan medlemsstaternas och EU:s budgetar inom den allmänna ramen för parlamentets uppgraderade verksamheter under den europeiska planeringsterminen, i syfte att förstärka den demokratiska legitimiteten, såsom begärdes i resolutionen av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken.

12. Europaparlamentet begär att man antar en ansvarsfull och resultatorienterad budget som är baserad på en god kvalitet på användningen av anslagen och på ett optimalt utnyttjande av befintlig EU‑finansiering i rätt tid. I enlighet med uttalandets anda av den 30 januari 2012 från medlemmarna av Europeiska rådet, betonar parlamentet behovet av att investera i tillväxt och sysselsättning, särskilt när det gäller små och medelstora företag och ungdomar. Parlamentet understryker sin avsikt att tillsammans med de specialiserade parlamentsutskotten inte bara ta fram konkreta områden där insatserna behöver förstärkas utan också fastställa eventuella negativa prioriteringar.

13. Europaparlamentet framhåller att EU‑budgeten bara ska stå för investeringar som riktas mot åtgärder och insatser med tydligt EU-mervärde. Parlamentet riktar uppmärksamheten på det faktum att EU‑budgeten – som inte kan hamna i underskott – har en hävstångseffekt på tillväxt och sysselsättning som är mycket högre än den som nationella utgifter har, vilket även gäller för dess kapacitet att sätta fart på investeringar, åstadkomma stabilitet i Europa och hjälpa EU ut ur den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen. Parlamentet betonar dock att det är nödvändigt att genomföra fler investeringar för att inte äventyra nyckelprojekt för ekonomisk återhämtning och konkurrenskraft. Parlamentet riktar i detta sammanhang uppmärksamheten på det faktum att utvecklandet av nya och förbättrade finansieringsinstrument ytterligare skulle kunna förstärka hävstångseffekten av EU:s ekonomiska bidrag till tillväxt genom att dra till sig privata investeringar och därmed kompensera begränsningarna på nationell nivå och optimera de offentliga utgifterna.

14. Europaparlamentet påminner om att mellan 2000 och 2011 ökade de nationella budgetarna inom EU med i genomsnitt 62 procent, medan EU:s budgetbetalningar ökade med något mindre än 42 procent och EU växte från 15 till 27 medlemsstater.

15. Europaparlamentet kommer i samband med budgetförfarandet för 2013 att speciellt övervaka genomförandet av sina budgetprioriteringar från tidigare år, och kommer i synnerhet att noggrant följa upp finansieringen och genomförandet av Europa 2020‑strategin, som har fullständigt stöd av medlemsstaterna, när det gäller att främja konkurrenskraft och sysselsättning, liksom av sina övriga sektoriella prioriteringar.

16. Europaparlamentet välkomnar det faktum att Europeiska kommissionen i den senaste versionen av budgetplaneringen för 2012–2013 respekterade parlamentets budgetprioriteringar för 2012, vilket den också gjorde 2011, genom att inte kompensera tidigare ökningar. Parlamentet begär att budgetförslaget för 2013 ska följa samma linje.

17. Europaparlamentet påminner om att taken för flera rubriker, särskilt rubrik 1a (konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) och rubrik 4 (EU som global partner) inom den nuvarande budgetramen är otillräckliga för att tillmötesgå de åtgärder som godkänts som prioriteringar av parlamentet, rådet och kommissionen. Parlamentet påminner dessutom om att man har varit tvungen att flera gånger revidera de anslag som tilldelats vissa åtgärder för att kunna uppnå nya mål och utföra nya uppgifter och då använt sig av flexibilitetsmekanismen, vilket varit nödvändigt i nästan varje års budget. Parlamentet betonar att det inte kommer att acceptera att mångåriga politiska EU‑åtaganden äventyras. Parlamentet påminner i synnerhet om att de finansiella åtaganden som ingåtts i internationella avtal och/eller avtal mellan EU och internationella organisationer bör respekteras och vederbörligen inkluderas i budgetförslaget.

En budget för 2013 som är inriktad på att fullborda unionens program och prioriteringar

18. Europaparlamentet påminner om att den fleråriga budgetramen 2007–2013 utformades för att förbättra välståndet och livskvaliteten för våra medborgare och att utnyttja hela utvidgningspotentialen, men att EU sedan 2008 har upplevt en kris utan motstycke, som också har påverkat var och en av de årliga budgetarna. Parlamentet understryker mot denna bakgrund det faktum att budgetramen för 2007–2013 inte reviderades för att ge plats för ytterligare finansieringsbehov till följd av den nuvarande krisen, utan att tvärtom betydande övergripande marginaler har lämnats under de övergripande taken i varje års budget sedan 2007 och att alla årliga budgetar därför har varit återhållsamma och strama. Parlamentet betonar att de motsvarande betalningarna därför åtminstone ska utbetalas enligt den normala budgetcykeln. Parlamentet påminner om att betalningarna är åtskilda från åtagandebemyndigandena enbart på grund av den tidsfördröjning som sker, i fallet med fleråriga program, innan medlen faktiskt utbetalas.

19. Europaparlamentet framhåller att eftersom 2013 är det sista året för den nuvarande programplaneringsperioden så kommer det att bli nödvändigt att hinna ikapp med betalningarna, såsom alltid varit fallet i slutet av budgetplanerna, till följd av att slutförandeprocessen för 2007–2013-programmen inleds och, när det gäller åtaganden, för att respektera beloppen i budgetplaneringen, vilka uppgår till nära 152 miljarder EUR för 2013. Parlamentet upprepar att varje artificiell nedskärning av nivån för betalningarna kommer att fördröja uppfyllandet av både avtalsskyldigheter och tidigare EU-åtaganden, och skulle också kunna medföra dröjsmålsräntor och förlorat förtroende för EU:s åtgärder och för EU-institutionernas trovärdighet. Parlamentet betonar därför att avtalsmässiga skulder bör betalas så snart som möjligt i enlighet med budgetdisciplinen.

20. Europaparlamentet konstaterar att nivån på betalningarna, som, eftersom de bara är resultatet av tidigare åtaganden, bör fastställas på grundval av tekniska kriterier som genomförandesiffror, utnyttjandeprognoser eller nivån på utestående åtaganden (RAL), har blivit den största politiska frågan inom rådet under de senaste budgetförfarandena. Parlamentet pekar på den allt högre nivån på RAL vid utgången av 2011, uppgående till 207 miljarder EUR, vilket motsvarar nästan sju procent mer än nivån vid utgången av 2010. Inför det kommande interinstitutionella mötet om skillnaderna mellan åtagande- och betalningsbemyndiganden kommer parlamentet att upprätta en dialog med kommissionen för att till fullo klarlägga hur de utestående åtagandena (RAL) är sammansatta. Parlamentet insisterar på att rådet ska upphöra med att på förhand besluta om nivån på betalningarna utan att ta hänsyn till faktiska behov och rättsliga skyldigheter. Parlamentet noterar dessutom att ackumulerade RAL faktiskt underminerar en transparent EU-budget, i vilken det ska vara tydligt synbart hur åtaganden och betalningar hör samman under ett specifikt budgetår.

21. Europaparlamentet framhåller att ett renodlat synsätt med nettobidragsgivare och nettobidragsmottagare när det gäller EU-budgeten inte vederbörligen beaktar de avsevärda spridningseffekter som EU‑budgeten ger upphov till mellan EU‑länderna till förmån för gemensamma EU-politiska mål. Parlamentet är djupt oroat över de mycket måttliga ökningarna av betalningarna i de senaste två budgeterna, som i fallet med budgeten för 2012 till och med låg under inflationsnivån, i en kritisk tid då alla investeringsprogram borde vara i full verksamhet och utvecklas till sin fulla potential .

22. Europaparlamentet betonar att underbudgetering bör undvikas i enlighet med sund ekonomisk förvaltning och att anslagen måste anpassas till realistiska uppskattningar av utnyttjandekapaciteten. Parlamentet påpekar att en artificiell sänkning av anslagsnivåerna, exempelvis i förhållande till kommissionens realistiska uppskattningar, kan omvänt förhindra den slutliga nivån på budgetgenomförandet från att nå sin fulla potential. Parlamentet påminner om att den nivå på betalningsbemyndigandena som kommissionen föreslår i sitt budgetförslag huvudsakligen bestäms av medlemsstaternas egna prognoser och deras genomförandekapacitet, eftersom medlemsstaterna tillsammans med kommissionen förvaltar mer än 80 procent av EU:s budget.

23. Europaparlamentet beklagar det faktum att, eftersom rådet i december 2011 vägrade att finansiera konstaterade ytterligare behov, kunde vissa betalningskrav uppgående till mer än 10 miljarder EUR inte tillmötesgås i slutet av 2011, vilket nu direkt inverkar på tillgängliga betalningar 2012. Parlamentet är oroat över att detta är en följd av rådets ifrågasättande av kommissionens genomförandedata och behovsbedömningar utan att tillhandahålla alternativa data eller källor.

24. Europaparlamentet är därför extremt oroat över betalningssituationen under 2012 och begär att kommissionen ska lägga fram förslag så att man kan finna en lösning så tidigt som möjligt i år, för att undvika att problemet ännu en gång skjuts upp, till 2013. Parlamentet anser dessutom att en sådan användning av det kommande årets anslag för att finansiera aktuella behov är en dålig ekonomisk förvaltning och bryter mot principen om budgetens ettårighet. Parlamentet uttrycker dessutom allvarlig oro för att detta tillvägagångssätt underminerar unionens nollskuldsprincip.

25. Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådet att avstå från att göra artificiella nedskärningar i betalningarna under budgetförfarandet, och betonar att detta verkar leda till en ohållbar nivå för betalningarna. Om sådana förslag läggs fram begär parlamentet att rådet tydligt och offentligt ska fastställa och motivera vilka av EU:s program eller projekt den anser skulle kunna senareläggas eller strykas helt och hållet.

26. Europaparlamentet ber rådet att i detta sammanhang anpassa sin ståndpunkt till en realistisk och ansvarsfull budgetering och lovar att fortsätta att ständigt övervaka genomförandet av 2012 års anslag och, i synnerhet, betalningar. Rådet uppmanas att göra likadant så att budgetmyndigheten kan arbeta på grundval av gemensamma och uppdaterade genomförandedata och göra tillförlitliga uppskattningar av utgifterna. Parlamentet inbjuder därför rådet och kommissionen till ett interinstitutionellt möte under första halvåret 2012 på en lämplig politisk nivå i syfte att klargöra och reda ut eventuella missförstånd när det gäller genomförandesiffror och uppskattade betalningsbehov och att gemensamt bedöma betalningssituationen för budgetåren 2012 och 2013.

27. Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes i december 2011 om finansieringen av de ytterligare utgifterna för Iterprojektet. Kommissionen uppmanas att respektera de gemensamma slutsatserna i denna överenskommelse i sin helhet och att lägga fram konkreta förslag om beloppet på 360 miljoner EUR i förslaget till budget för 2013, samt till fullo använda sig av bestämmelserna i budgetförordningen och i IIA av den 17 maj 2006 och utesluta varje ytterligare revidering av den fleråriga budgetramen till följd av Iter. Parlamentet upprepar sin fulla övertygelse om att det faktum att 360 miljoner EUR säkras i budgeten för 2013, inte bör motverka ett framgångsrikt genomförande av andra EU-åtgärder, särskilt de som bidrar till att uppnå målen för Europa 2020-strategin under detta sista år av programplaneringsperioden, och begär specifikt att eventuella omfördelningar inte bör inkräkta på denna budgetprioritering. Parlamentet betonar att kommissionen i sin budgetplanering förutser en marginal på 47 miljoner EUR i rubrik 1a, vilket delvis täcker behoven för Iter.

28. Europaparlamentet förväntar sig att revideringen av den fleråriga budgetramen, inför Kroatiens kommande anslutning till EU den 1 juli 2013, kommer att antas snarast, i enlighet med punkt 29 i IIA (”Anpassning av budgetramen till följd av utvidgning av unionen”) och ber kommissionen att lägga fram sitt förslag om ytterligare anslag för detta ändamål så snart som anslutningsakten ratificerats av medlemsstaterna. Parlamentet upprepar att Kroatiens anslutning till unionen bör åtföljas av tillräckliga ytterligare anslag i form av nya pengar snarare än omfördelningar för andra halvåret 2013.

Administrativa utgifter

29. Europaparlamentet noterar skrivelsen av den 23 januari 2012 från kommissionsledamoten med ansvar för budget och ekonomisk planering som uttrycker kommissionens vilja att minska antalet tjänster i sin tjänsteförteckning med 1 procent redan 2013 och då noggrant beakta de olika följderna för stora, medelstora och små generaldirektorat. Parlamentet avser att närmare undersöka kommissionens avsikt att till 2018 minska personalstyrkan vid EU-institutioner och EU-organ med fem procent jämfört med 2013 och påminner om att detta ska ses som ett övergripande mål. Parlamentet påminner om att varje förändring i tjänsteförteckningen har en direkt inverkan på budgeten och bör på inget sätt äventyra Europaparlamentets och budgetutskottets budgetbefogenheter. Parlamentet anser att varje kort- eller långsiktig minskning av personalstyrkan bör baseras på en konsekvensbedömning innan den genomförs och till fullo beakta bland annat unionens rättsliga skyldigheter och institutionernas nya befogenheter och utökade uppgifter till följd av fördragen.

30. Europaparlamentet påminner om vikten av ett nära och konstruktivt interinstitutionellt samarbete under hela förfarandet och bekräftar åter sin vilja att till fullo bidra till ett sådant samarbete i fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i EUF-fördraget. Parlamentet förväntar sig att dessa riktlinjer till fullo ska beaktas under budgetförfarandet och utarbetandet av budgetförslaget.

* * *

31. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1)

EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(2)

EUT L ..., ....2012, s. ...


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.2.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

3

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Richard Ashworth, Reimer Böge, Jean-Luc Dehaene, Isabelle Durant, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Ivars Godmanis, Ingeborg Gräßle, Estelle Grelier, Carl Haglund, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Anne E. Jensen, Ivailo Kalfin, Jan Kozłowski, Giovanni La Via, George Lyon, Barbara Matera, Claudio Morganti, Miguel Portas, Dominique Riquet, László Surján, Derek Vaughan, Angelika Werthmann

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alexander Alvaro, Hynek Fajmon, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Peter Jahr, Jürgen Klute, María Muñiz De Urquiza, Paul Rübig, Peter Šťastný, Theodor Dumitru Stolojan, Gianluca Susta

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Hannu Takkula

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy