Förfarande : 2011/2197(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0049/2012

Ingivna texter :

A7-0049/2012

Debatter :

PV 20/04/2012 - 6
CRE 20/04/2012 - 6

Omröstningar :

PV 20/04/2012 - 10.8
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0145

BETÄNKANDE     
PDF 189kWORD 133k
9.3.2012
PE 476.093v03-00 A7-0049/2012

om kvinnor och klimatförändringarna

(2011/2197(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Nicole Kiil-Nielsen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kvinnor och klimatförändringarna

(2011/2197(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 om en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (KOM(2011)0112),

–   med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen som hölls i Peking i september 1995, den deklaration och handlingsplattform som antogs i Peking och de påföljande slutdokument som blev resultatet och som antogs vid FN:s särskilda sessioner Peking +5, +10 och +15 om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen som antogs den 9 juni 2000, 11 mars 2005 och 2 mars 2010,

–   med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av UNFCCC:s beslut 36/CP.7 om att öka kvinnors deltagande som avtalspart i organ som inrättats i enlighet med Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet av den 9 november 2001,

–   med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 18 september 2000,

–   med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 november 2011 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlaments arbete(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 november 2011 om klimatkonferensen i Durban (COP 17)(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 29 september 2011 om att utarbeta en gemensam ståndpunkt inom EU inför Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20)(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2009 ”2050 – Framtiden börjar i dag: rekommendationer för EU:s framtida integrerade politik i klimatfrågan”(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2008 om jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet(5),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7‑0049/2012), och av följande skäl:

A.  Klimatförändringarna är inte könsneutrala och får olika konsekvenser för könen.

B.  Konsumtions- och livsstilsmönster har en väsentlig inverkan på klimatförändringarna.

C.  Kvinnor utgör runt hälften av jordens befolkning men har ett relativt sett större ansvar för vardagliga konsumtionsval, barn och hushållssysslor. Kvinnor och män har olika konsumtionsmönster. Kvinnor konsumerar mer hållbart än män och visar en större beredvillighet att agera för att bevara miljön genom att göra hållbara konsumtionsval,

D.  På grund av könsrollerna påverkar inte kvinnor miljön på samma sätt som män, och deras tillgång till resurser och möjligheter att hantera situationen och anpassa sig inskränks på grund av diskriminering i form av inkomster, tillgång till resurser, politisk makt, utbildning och hushållsansvar.

E.  Klimatförändringarna kommer att öka ojämlikheterna och det finns en risk att också klimatstrategierna kommer att ha en negativ inverkan på könsbalansen och kvinnors rättigheter om det inte tas hänsyn till könsdiskrimineringen från första början.

F.  Utan faktisk jämställdhet kommer det inte att finnas någon klimaträttvisa, och det finns inget motsägelsefullt i att undanröja ojämlikheter och samtidigt bekämpa klimatförändringarna.

G.  Demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och lika möjligheter för kvinnor och män bidrar till hållbar utveckling och miljöskydd.

H.  Andra orsaker till diskriminering och utsatthet än kön (såsom fattigdom, geografiskt läge, traditionell och institutionell diskriminering, ras osv.) bidrar alla till att hindra tillgången till resurser och möjligheter att klara av dramatiska förändringar såsom klimatförändringarna.

I.   I vissa områden arbetar nästan 70 procent av alla anställda kvinnor i jordbruket(6) och producerar upp till 90 procent av vissa grödor(7) och ändå är de i stort sett orepresenterade i budgetöverläggningarna och i samband med klimatförändringsrelaterade åtgärder.

J.   70 procent av de fattiga som lever på mindre än en dollar om dagen är kvinnor och kvinnor äger mindre än en procent av världens rikedomar. I jämförelse med män återinvesterar kvinnor i utvecklingsländer avsevärt mer av sin inkomst i sina familjer.

K. Familjeplanering kan avsevärt förbättra mödrars hälsa och kontroll över familjens storlek och i slutändan öka kvinnors oberoende och minska arbetsbelastningen för kvinnor som fortfarande ses som primärt ansvariga för barnen, och därigenom öka kvinnors och deras familjers motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter, vilket anges i 20-årsplanen från Internationella konferensen om befolkningsfrågor och utveckling.

L.  Miljöproblem som orsakats och förvärrats av klimatförändringarna tvingar för närvarande fram en växande migration och det finns ett allt påtagligare samband mellan asylsökande och områden med miljöförstöring. Parlamentet efterlyser bättre skydd och omplacering av ”klimatflyktingar” och kvinnor som är de mest utsatta bör uppmärksammas särskilt.

M. Mellan 75 och 80 procent av världens 27 miljoner flyktingar är kvinnor och barn(8). Migration till följd av klimatförändringar kommer att drabba män och kvinnor olika och kvinnor ofta allvarligare. Särskilda bestämmelser om hälsa, säkerhet och oberoende krävs för att minska kvinnors utsatthet vid påtvingad eller frivillig migration.

N. Andelen kvinnor som deltar i den politiska beslutsprocessen och särskilt i klimatförhandlingar är fortfarande otillfredsställande och få eller inga framsteg har gjorts. Endast 12–15 procent av delegationscheferna och ca 30 procent av delegaterna är kvinnor.

O. Två tredjedelar av världens analfabeter är kvinnor(9) och tillgång till information och utbildning via lämpliga kommunikationskanaler är därför avgörande för deras oberoende och inkludering, särskilt i nödsituationer såsom naturkatastrofer.

P.  Naturkatastrofer får stora följder för utbildning, hälsa, strukturell fattigdom och befolkningsförflyttning på medellång och lång sikt. Barn är särskilt utsatta för naturkatastrofernas följder. Det finns ett klart samband mellan naturkatastrofer och minskning av antalet barn som går i skola, och katastrofer förvärrar betydligt könsskillnaderna i skolan.

Q. Torka och vattenbrist på grund av klimatförändringarna tvingar kvinnor att arbeta mera för att skaffa vatten, mat och energi. Ungdomar låter ofta bli att gå till skolan för att hjälpa sina mödrar med dessa sysslor.

R.  Kvinnor är också kraftfulla aktörer för förändring och är globalt sett mer aktiva i civilsamhället, och om de deltar fullt ut i alla aspekter av kampen mot klimatförändringar kommer det att garantera rättvisare, mer heltäckande och effektivare strategier för att motverka klimatförändringar, både när det gäller anpassnings- och begränsningsaspekter.

S.  På grund av kvinnors ansvar för förvaltandet av knappa naturresurser inhämtar de viktiga kunskaper om behovet av en mer hållbar miljö, vilket ger dem en möjlighet att påverka. Detta borde inte förbises vid utvecklingen av strategier för anpassning och begränsning av klimatförändringarna.

T.  Mekanismer eller finansieringsinsatser för att förhindra, anpassa och begränsa katastrofer kommer att fortsatt vara otillräckliga om de inte inbegriper kvinnor så att de fullt ut medverkar vid utformningen, beslutsfattandet och genomförandet. Bra lösningar från till exempel Tunisien, Nicaragua, El Salvador och Honduras har visat att kvinnors kunskap och deltagande räddar liv genom katastrofhantering, ökar den biologiska mångfalden och förbättrar vattenvården, ökar livsmedelstryggheten, förhindrar ökenspridning, skyddar skogar och främjar folkhälsan.

Allmänna bestämmelser

1.  Europaparlamentet inser att klimatförändringarna, utöver andra katastrofala följder, ökar könsdiskrimineringen och betonar att det bör höra till EU:s främsta prioriteringar i både inrikes- och utrikespolitiken att avvärja farliga klimatförändringar.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att integrera genusaspekter i varje skede i klimatpolitiken, från utformning till finansiering, genomförande och utvärdering, för att klimatåtgärder inte ska öka ojämlikheterna mellan könen utan leda till positiva effekter för kvinnors situation.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på alla nivåer av beslutsprocessen införa jämställdhet och rättvisa mellan könen som mål i strategier, handlingsplaner och andra åtgärder med koppling till hållbar utveckling, katastrofförebyggande och klimatförändringar genom att genomföra systematiska jämställdhetsanalyser, införa jämställdhetsrelaterade indikatorer och riktmärken och utveckla konkreta verktyg. Parlamentet betonar att man i alla stadier av förhandlingsprocessen om klimatförändringar – från forskning och analys till utformning och genomförande samt utarbetande av begränsnings- och anpassningsåtgärder – måste ta hänsyn till principen om jämställdhet.

4.  Europaparlamentet påminner om att FN:s forskningspanel i klimatfrågor i sin fjärde utvärderingsrapport från 2007 bekräftade att konsekvenserna av klimatförändringarna varierar alltefter kön, ålder och klass, där de fattiga löper störst risk att drabbas värst. Jämställdhet är en förutsättning för den mänskliga utvecklingen och ett grundläggande mål i kampen mot fattigdom. Parlamentet kräver att man antar ett jämställdhetsperspektiv vid utarbetandet av all politik som rör utvecklingsfrågor, mänskliga rättigheter och klimatförändringar. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa att FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) är i överensstämmelse med ramverket för mänskliga rättigheter liksom med nationella och internationella överenskommelser om jämställdhet och jämlikhet, bland annat konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw).

5.  Europaparlamentet betonar att klimatförändringarna och deras negativa konsekvenser också bör ses som en utvecklingsfråga med konsekvenser för jämställdheten och med relevans för alla sektorer (sociala, kulturella, ekonomiska och politiska), från lokal till global nivå, och att det krävs samlade insatser från alla parter för att säkra att de åtgärder som vidtas för att motverka klimatförändringarna och minska katastrofrisken tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet, visar lyhördhet gentemot ursprungsbefolkningar och respekterar de mänskliga rättigheterna.

6.  Europaparlamentet välkomnar den ökade genusmedvetenheten i samband med klimatförändringar i högnivåsamtalen om klimatfrågor och i uttalanden från högnivåaktörer. Det behövs emellertid konkreta åtgärder för att i EU:s klimatdiplomati få in fler kvinnor på alla nivåer i beslutsprocessen och särskilt i klimatförändringsförhandlingar, med åtgärder såsom inkvotering av 40 procent kvinnor eller mer.

7.  Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om sin resolution om klimatkonferensen i Durban (COP 17), och uppmanar dem att handla efter sitt åtagande om att sträva efter kvinnlig representation på minst 40 procent i alla relevanta organ som finansierar klimatåtgärder. Parlamentet betonar behovet av att också tillämpa denna princip på tekniköverföring och anpassningsorgan.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in landsspecifika och könsuppdelade uppgifter när klimatstrategier, klimatprogram och klimatprojekt planeras, genomförs och utvärderas, för att effektivt kunna bedöma och bemöta de olika följder som klimatförändringarna har för varje kön och för att utarbeta en handbok för klimatanpassning, som anger strategier som kan skydda kvinnor och ge dem möjlighet att klara klimatförändringarnas effekter.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införliva jämställdhetsaspekter i statistiken för alla miljörelaterade politikområden för att förbättra mätningen av kvinnors och mäns allmänna situation vad gäller klimatförändringarna.

10. Europaparlamentet påminner om att införandet av frågor som rör främjande av jämställdhet och undanröjande av diskriminering även fortsättningsvis bör bidra till att ge kvinnor en central roll i beslutsprocessen, i utformningen av strategier och i förvaltningen, bevarandet och övervakningen av naturresurser och miljön och i arbetet för att motverka klimatförändringarna.

11. Europaparlamentet efterlyser en ”klimatvänlig” indikator (som ett alternativ till BNP) för att kontrollera hur tillväxt-, konsumtions- och livsstilsmönster påverkar klimatförändringarna.

12. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra en bedömning av i vilken utsträckning klimatpolitiken tar hänsyn till kvinnors behov, och kräver att man tillämpar ett jämställdhetsperspektiv vid utarbetandet av en hållbar utvecklingspolitik.

Anpassning

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa användarvänliga verktyg för konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv under projektens livslängd, såsom de verktyg som används vid utvecklingsprojekt.

14. Europaparlamentet efterlyser lokala lösningar och projekt, däribland inneboende medvetenhet om befintlig sårbarhet och förmåga att hantera situationer, såsom ursprungsbefolkningars, framför allt kvinnors, traditionella erfarenheter och kunskaper.

15. Europaparlamentet påpekar att kvinnor globalt sett är mycket aktiva i civilsamhället, och uppmanar därför kommissionen att främja och stödja nätverkande bland kvinnoorganisationer och civilsamhällets aktörer.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma program där modern teknik- och kunskapsöverföring kan hjälpa mindre utvecklade samhällen och regioner att anpassa sig till klimatförändringarna.

17. Europaparlamentet påpekar att kvinnor spelar en avgörande roll i utvinningen och hanteringen av vatten i utvecklingsländerna, eftersom det ofta är kvinnor som hämtar, använder och distribuerar vatten, inte bara i hemmet utan även inom jordbruket. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge utvecklingsstöd till lättillgängliga program för att borra brunnar, som använder förnybara energikällor och enkla vattenbehandlingssystem som är lätta att underhålla.

18. Europaparlamentet efterlyser integrering av en genusmedveten kapacitetsuppbyggnad och utbildning om anpassningslösningar, som måste vara förenliga med kvinnors särskilda behov och ta hänsyn till specifika hinder, men också till kvinnors kunskaper och erfarenheter.

19. Europaparlamentet framhåller vikten av att förlita sig på kvinnors kunskaper och uppmuntra lokala lösningar som har mycket påtaglig inverkan på människors vardag, såsom projektet ”Girls in Risk Reduction Leadership” i Sydafrika, eller flera projekt som hjälper kvinnor att installera dricksvattenanordningar och toaletter i den indiska slummen.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera genusaspekten i strategier vars syfte är att förebygga och hantera risker som hör samman med naturkatastrofer, och främja kvinnors egenmakt och medvetande genom kapacitetsuppbyggnad före, under och efter klimatrelaterade katastrofer, liksom ett aktivt deltagande av kvinnor vid förutsägelse, tidig varning och förebyggande av katastrofer, som en del av sina insatser för att öka sina respektive länders motståndskraft.

21. Europaparlamentet noterar att kvinnors familjeansvar i många samhällen runtom i världen gör dem mer sårbara för miljöförändringar, något som förstärks av klimatförändringarnas effekter. De påverkas i sina många olika roller som matproducenter och matförsörjare, vårdgivare och ekonomiska aktörer.

22. Europaparlamentet efterlyser ökad insyn och ökad användning av befintliga mekanismer och planeringsprocesser, såsom nationella åtgärdsprogram för anpassning och framtida nationella anpassningsplaner och vill att dessa principer ska främjas i framtida klimatrelaterade fördrag, mekanismer och bilaterala samarbetsinsatser.

23. Europaparlamentet betonar att det finns starka bevis på att de hälsomässiga konsekvenserna av klimatrelaterade förhållanden, såsom undernäring och förekomsten av infektionssjukdomar, t.ex. malaria, varierar mellan könen. Parlamentet noterar med oro den höga dödligheten bland kvinnor i katastrofsituationer. Parlamentet anser att mer könsspecifik forskning om klimatförändringarnas inverkan på kvinnors hälsa skulle möjliggöra mer riktade insatser. Parlamentet uppmanar samtliga regeringar att satsa mer på bättre förebyggande arbete, behandling och åtkomst till läkemedel, framför allt för kvinnor eftersom de är en utsatt grupp, särskilt i deras egenskap av vårdgivare, och att förbinda sig till en rad åtgärder för att bemöta de hälsorisker som hänger samman med klimatförändringarna, samt att ta fram ett ramverk för bedömningar av könsbaserade hälsorisker liksom åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.

24. Europaparlamentet betonar att 70 procent av världens fattigaste är kvinnor, vilka utför två tredjedelar av allt arbete men äger mindre än en procent av all egendom. De nekas lika tillgång till och kontroll över resurser, teknik, tjänster, markrätter, kredit- och försäkringssystem samt beslutsmakten, och är därför oproportionerligt sårbara för och påverkade av klimatförändringarna och har färre möjligheter att anpassa sig. Parlamentet betonar att 85 procent av alla som dör till följd av klimatbetingade naturkatastrofer är kvinnor, att 75 procent av miljöflyktingarna är kvinnor och att kvinnor också löper större risk att bli osynliga offer i krig om resurser och för våld till följd av klimatförändringarna.

25. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utveckla en princip om ”klimaträttvisa”. Parlamentet vidhåller att mycket djupa orättvisor kommer att uppstå om vi inte tar itu med klimatförändringarna, vilket skulle få förödande konsekvenser för fattiga länder och befolkningar i allmänhet och för kvinnor i synnerhet.

Begränsning

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och kommande rådsordförandeskap att inleda en undersökning om framför allt genusaspekter i begränsningsstrategierna.

27. Europaparlamentet betonar att det behövs riktade strategier för att undvika könssegregering och diskriminering i den gröna ekonomin, där nya arbetstillfällen inom teknik och vetenskap redan så gott som uteslutande är mansdominerade. Entreprenörskap är i detta sammanhang viktigt för att öppna upp den gröna ekonomin för både kvinnor och män.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra kvinnor att välja tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och yrken inom miljö- och energiteknik, eftersom behovet av expertkunskaper inom miljöskyddsområdet kommer att garantera dem trygga anställningar med goda framtidsutsikter och göra att kvinnors behov kommer att uppmärksammas mer i utformningen av klimatpolitiken.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en reform av befintliga mekanismer och fonder för att göra dem mer insynsvänliga, inkluderande och uppmärksamma på hur lokalsamhällen, och särskilt kvinnor, bidrar till utsläppsminskningar, och att främja dessa principer i framtida klimatrelaterade fördrag, mekanismer och bilaterala biståndsinsatser, i avsikt att förbättra kvinnornas ekonomiska egenmakt.

30. Europaparlamentet är medvetet om att befolkningstillväxten påverkar klimatet och uppmärksammar behovet av att på ett tillfredsställande sätt sörja för att behoven av preventivmedel tillgodoses för kvinnor och män i alla samhällen.

31. Europaparlamentet påminner om vikten av att undvika farliga klimatförändringar och begränsa ökningen av medeltemperaturen till 2°C eller, om möjligt, 1,5°C jämfört med förindustriella nivåer, eftersom detta är absolut nödvändigt för att undvika dramatiska negativa konsekvenser för kvinnor och andra sårbara grupper.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att introducera en verktygslåda för att uppmuntra medinflytande, vilket gjordes i transport- och energisektorerna i Malmö och i Vollsmose i Danmark(10).

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram indikatorer för att bedöma projekts och programs könsspecifika konsekvenser och att främja ett genus- och jämställdhetsperspektiv i klimatrelaterade strategier, oavsett om strategierna genomförs på internationell, nationell, regional eller lokal nivå.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta verktyg och riktlinjer för en jämställdhetsanalys av strategier och program för begränsning och tillhörande forskningsprogram och forskningsverksamhet.

35.      Europaparlamentet betonar att kvinnor spelar en viktig roll när det gäller att genomföra anpassningsåtgärder i vardagen, t.ex. genom energi- och vattenbesparingsåtgärder, återvinning och användning av miljövänliga och ekologiska produkter, eftersom de fortfarande anses ansvara för dessa resurser i hemmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att starta kampanjer som riktar in sig på vardagliga konsumtionsval för hushåll och barn, för att öka medvetenheten på gräsrotsnivå.

36. Europaparlamentet framhåller därför det betydande bidrag som kvinnor kan göra när det gäller framgångsrika innovationer, tack vare deras pedagogiska förmåga, både när det gäller att driva företag och hushåll.

37. Europaparlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att göra kvinnor mer aktivt delaktiga i innovationer för hållbar utveckling för att möta de allvarliga utmaningar som klimatförändringarna innebär.

38. Europaparlamentet påpekar att klimatförändringarna ofrånkomligen leder till utflyttning från de regioner som drabbas av olyckor såsom torka eller översvämning, och att EU måste tänka på behovet av att skydda kvinnor i läger för internflyktingar och andra flyktingar.

39. Europaparlamentet noterar att klimatrelaterad migration och förflyttning kommer att öka i framtiden och att 80 procent av världens flyktingar enligt FN:s flyktingkommissariat är kvinnor och barn. Parlamentet framhåller återigen vikten av att anta strategier som tar hänsyn till könsrelaterade aspekter för att bemöta de miljökriser och humanitära kriser som orsakas av klimatförändringarna. Det finns därför ett akut behov av forskning i hur miljömigration kan hanteras på ett genusmedvetet sätt. Detta förutsätter att könsroller erkänns och bemöts samt ansvar i fråga om naturresurser. Det skulle även kunna omfatta säkerställande av att knappa resurser är tillgängliga för lokalsamhällen som behöver dem och att flyktingar förses med vatten.

Finansiering

40. Europaparlamentet uppmanar EU-delegationerna att respektera principen i den ovan nämnda resolutionen om klimatkonferensen i Durban (COP 17), för att jämställdhet ska garanteras inom alla organ där beslut om klimatfinansiering fattas, däribland ledningen för den gröna klimatfonden och eventuella beslutsgrupper för enskilda finansieringsuppdrag.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram program och strategier för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna på grundval av jämställdhetsanalyser för att förbättra kvinnors och flickors välfärd, och beakta skillnaderna mellan könen i fråga om tillgång till krediter, information, teknik, mark och naturresurser, hållbar energi samt information och tjänster inom reproduktiv hälsa. Sådana program och strategier bör innefatta innovativa finansieringslösningar, såsom mikrokreditsystem, särskilt i nödsituationer som för klimatflyktingar.

42. Europaparlamentet betonar att det behövs finansieringsmekanismer som speglar kvinnors prioriteringar och behov, och organisationer som aktivt främjar jämställdhet i utvecklingen av finansieringskriterier och i fördelningen av resurser till klimatförändringsinitiativ, särskilt på lokal nivå och i den gröna klimatfondens verksamhet.

43. Europaparlamentet efterlyser integrering av ett jämställdhetsperspektiv i alla klimatfonder och klimatinstrument. Parlamentet betonar att integreringen kräver sakkunskap i genusfrågor och bör utvidgas till sådana finansieringsmekanismers uppdrag, styrning och driftsvillkor, och att driftsvillkoren samt mekanismerna för övervakning och utvärdering bör se till att kvinnor och lokalsamhällen får tillräcklig finansiering.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU-delegationerna att stödja utökad, ny och ytterligare finansiering särskilt för anpassningsåtgärder som direkt gynnar kvinnor, som ofta är oproportionerligt sårbara för klimatförändringarnas effekter. Finansieringen av anpassningen bör endast vara i form av bidrag.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen av förnybara energikällor i utvecklingsländerna genom kunskaps- och tekniköverföring, där kvinnor deltar i en sådan utsträckning att det råder jämn könsfördelning, i syfte att samtidigt främja både lika möjligheter och begränsning av klimatförändringarna.

46. Europaparlamentet uttrycker oro över den negativa effekt som klimatförändringarna kan ha på möjligheten att nå FN:s millennieutvecklingsmål, särskilt dem som är kopplade till förhållandena och skyddet för kvinnor.

47. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2011)0515.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2011)0504.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2011)0430.

(4)

EUT C 67E, 18.3.2010, s.44.

(5)

EUT C 66E, 20.3.2009, s.57.

(6)

FAO: The State of Food and Agriculture 2010-11 - Women in Agriculture - Closing the gender gap for development, http://www.fao.org/docrep/013/i2050e/i2050e.pdf

(7)

World Economic Forum, ‘Women’s Empowerment: Measuring the Global Gender Gap’, 2005, https://members.weforum.org/pdf/Global_Competitiveness_Reports/Reports/gender_gap.pdf

(8)

FN, Ecosoc, Women at a glance, http://www.un.org/ecosocdev/geninfo/women/women96.htm

(9)

UNICEF, Progress for Children, 2005, http://www.unicef.org/progressforchildren/2005n2/PFC05n2en.pdf

(10)

Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i kollektivtrafiken i Malmö: http://www.nikk.no/A+gender+equal+and+sustainable+public+transport+system.b7C_wljSYQ.ips ; och projektet i Vollsmose att utbilda kvinnor från etniska minoriteter att bli miljöambassadörer : http://www.nikk.no/Women+are+everyday+climate+experts.b7C_wljQ1e.ips


MOTIVERING

Medvetenheten om kopplingen mellan genus och klimatförändringarna är färsk och har ännu inte lett till att genusfrågor integrerats i klimatpolitiken.

Den internationella kontexten är inte gynnsam; överallt råder osäkerhet om situationen efter Kyotoavtalet och oro för att det inte blir någon internationellt rättsligt bindande överenskommelse. Inför de berättigade farhågorna att de redan otillräckliga klimatåtagandena kommer att ta ett steg tillbaka tenderar ämnen som klimaträttvisa och sårbarhet att sopas undan.

Strålkastarljuset riktas mot de länder som samlas först i Durban 2011 och sedan i Rio 2012, och utgången av förhandlingarna vilar på deras förmåga att åsidosätta meningsskiljaktigheter och egocentriska önskemål för att nå en överenskommelse, som både är rättsligt bindande och tillräckligt ambitiös för att vara trovärdig.

Detta betänkande stöder detta tillvägagångssätt. Eftersom klimatförändringarnas effekter på ett oproportionerligt sätt kommer att påverka kvinnor bör kampen mot klimatförändringarna vara högsta prioritet för EU, både i inrikes- och utrikespolitiken.

I förhandlingar och i de flesta av strategierna och programmen på nationell nivå, såsom nationella åtgärdsprogram för anpassning, är integreringen av ett genusperspektiv en färsk och skör företeelse. Även om den anses berättigad inom vissa sektorer (särskilt jordbruket i utvecklingsländer eller skogsförvaltningen) är den långt ifrån att anses som övergripande eller som prioriterad mot bakgrund av klimatförändringarna och frågan om människans överlevnad.

Jag vill visa att klimaträttvisa är en förutsättning som vi inte kan vara utan, men framför allt att det är genom en utvidgad reflektion kring dessa frågor som effektivare, billigare och i slutändan rättvisare lösningar kan komma fram. Könsdiskrimineringen förekommer överallt i samhället. Det är viktigt att detta beaktas i klimatpolitiken, annars kan situationen förvärras och framför allt riskerar man att missa en samling idéer, åtgärder och instrument i kampen mot klimatförändringarna.

Jag vill framföra tre budskap:

–   Beaktandet av genus ger möjlighet till bättre, rättvisare och effektivare bekämpning av klimatförändringar.

–   Integreringen av ett jämställdhetsperspektiv bör, för att vara effektiv, också samtidigt grunda sig på två principer: ta itu med ojämlikheternas följder och angripa dess orsaker, särskilt genom att öka kvinnors finansiella oberoende och möjligheter till frigörelse i samhället.

–   En ökad förståelse för kopplingen mellan klimatförändringar och kvinnor sker genom en frivillig process och genom insamling av könsuppdelad statistik. Genom bättre kunskaper kan vi anpassa vårt beslutsfattande, vilket har varit fallet för utvecklingspolitiken under de senaste tjugo åren.

Större sårbarhet

Kopplingen mellan klimatförändringar och kvinnor är kanske inte helt självklar, därför att kvinnor inte är en homogen grupp i hela världen. Olika levnadsnivåer, möjligheter och utbildning kan leda till slutsatsen att kön inte är en tillräckligt allmängiltig faktor för att vara avgörande i kampen mot klimatförändringar.

Runt om världen diskrimineras dock kvinnor för att de är kvinnor, och deras behov, ambitioner och möjligheter är mer begränsade och mindre beaktade än mäns. Könsuppdelad statistik visar att detta är en verklighet inom alla områden i livet och i alla samhällen.

–   De har mindre tillgång till finansiella resurser och egendomar (kvinnor äger mindre än en procent av världens resurser och 70 procent av personerna som lever på mindre än en dollar per dag är kvinnor).

–   De är systematiskt underrepresenterade vid politiskt och ekonomiskt beslutsfattande (17 procent av världens parlamentsledamöter och 8 procent av ministrarna är kvinnor).

–   De utför en mycket stor del av det oavlönade arbetet, särskilt vad gäller omsorg av barn och äldre och hushållsarbete (kvinnor utför 2/3 av arbetstiden i världen för endast 10 procent av världens inkomster).

–   De är de främsta offren för sexuellt våld, utgör 80 procent av flyktingarna och internflyktingarna och har upp till fem gånger högre dödlighet än män vid naturkatastrofer.

Till detta kommer att kvinnor har särskilda hälsovårdsbehov, som främst hänger samman med reproduktionen och tillhörande faktorer: menstruationer, hygien- och hälsoförhållanden under graviditet och förlossning samt hanteringen av reproduktiva rättigheter för att kunna planera graviditeter.

Dessa tal är resultatet av kulturella, traditionella eller sociala hinder för lika rättigheter och ansvar för kvinnor och män. Den diskriminering som kvinnor historiskt har varit utsatta för är orsaken till deras sårbarhet. Eftersom kvinnor är underställda inom alla områden, såväl de ekonomiska, politiska som sociala, har de mindre kapacitet att anpassa sig och reagera på djupgående förändringar såsom den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.

Aktörer för förändring

Framsteg har ändå gjort i de internationella överenskommelserna för att i större utsträckning ta hänsyn till kvinnors sårbarhet. I Hyogoramen om motståndskraft mot naturkatastrofer från 2005 nämns särskilt att det är viktigt att ett genusperspektiv antas på alla nivåer. Agenda 21 och Riodeklarationen från 1992 innehåller också många bestämmelser om att könsdiskrimineringar ska begränsas och att det bör göras medvetna ansträngningar för att integrera kvinnor inom alla aspekter av klimatpolitiken.

Genusmedvetenheten stannar inte vid frågan om kvinnors större sårbarhet. Medvetenhet om bristande jämställdhet innefattar två oskiljaktiga aspekter: att kvinnor behöver uppmärksammas särskilt för att kompensera deras sårbarhet och att det behövs insatser för att skapa ett mer jämlikt förhållande mellan kvinnor och män.

Dessa båda aspekter, stöd och större inflytande, bör integreras samtidigt i politikområdena. Efter naturkatastrofer är det till exempel viktigt att ordna goda hygienförhållanden och säkerhet för kvinnor, men också att kvinnor får delta i utbildning om och i arbetet med återuppbyggnad. Detta dubbla tillvägagångssätt ska tillämpas på alla projekt och program när man vill lindra den omedelbara nöden men också åstadkomma förändring på lång sikt.

Det är endast genom att förena dessa två aspekter som integreringen av ett jämställdhetsperspektiv kan nå sitt mål; att kompensera för den diskriminering som kvinnor är utsatta för och öka deras oberoende och frigörelse.

Kvinnor är redan aktörer för förändring på individuell nivå och samhällsnivå i klimatfrågor. Det kan handla om invandrarkvinnor som blir miljöambassadörer i Danmark eller indiska kvinnor som skapar traditionella jordbrukskooperativ. Insatsmöjligheterna mångdubblas när man tar hänsyn till kvinnor.

I betänkandet betonas att åtgärderna för att skydda kvinnor i redan allvarliga situationer bör komplettera varandra och att det är viktigt att använda klimatpolitiken för att åstadkomma mentalitetsförändringar, genom att kvinnorättsgrupper får delta i förhandlingar och finansieringsmekanismer och genom att kvinnor får delta mer i utbildning och samråd och att främja projekt som gör att kvinnor blir friare och får mer att säga till om i samhället, både i utvecklingsländer och i EU.

Ett outforskat område i utvecklingsländerna

Trots ökad medvetenhet ingår genusperspektivet endast delvis i de europeiska klimatprogrammen och klimatprojekten. Kopplingen görs mer och mer i finansieringsmekanismer för bistånd till utvecklingsländer, men genus lyser med sin frånvaro i all klimatpolitik inom EU.

Färdplanen för 2050, som fastställer EU:s prioriteringar i övergången mot en grön ekonomi och minskade utsläpp, föreslår ett sektorsvist angreppssätt för att uppnå de fastställda målen men tar inte hänsyn till mäns och kvinnors olika situation.

Ändå finns det kopplingar mellan genus och klimat, och också inom EU och energi-, transport- och jordbrukspolitiken. De sektorer som den framtida gröna ekonomin bygger på är till exempel redan klart mansdominerade, vilket inverkar på könens lika möjligheter till utbildning och också skapar företagskulturer som inte främjar jämställdheten.

Genusmedvetenheten sträcker sig längre än till de ojämlikheter som syns, såsom löneskillnader eller könssegregeringen inom naturvetenskapliga yrken och serviceyrken. De mer indirekta orsakerna till ojämlikheterna är manlig företagskultur, diskriminering angående den tid som ägnas åt hushållsarbete osv., och orsaken är androcentrism. Om genus inte finns med i de politiska övervägandena från början riskerar projekt och förslag att snedvridas, referenspersonen blir då en vit, heterosexuell man utan funktionshinder och med fast jobb.

Ett utvidgat synfält blir inte bara en rättvisefråga utan framför allt en effektivitetsfråga. Kvinnor utgör hälften av befolkningen och har betydande potential att göra insatser och påverka.

Jag har velat betona de möjligheter som ges om man tar kvinnor i beaktande. I dag missar vi många idéer, åtgärder och instrument om vi omedvetet utestänger hälften av befolkningen från klimatpolitiken.

Är genus och klimatförändringar den felande länken?

Även om EU har gjort ansträngningar för att integrera miljöhänsyn som ett övergripande politikområde och kopplingen mellan genus och utvecklingspolitik är fastslagen är kopplingen mellan genus och politiken för att mildra effekterna, särskilt inom EU, inte utforskad eller utnyttjad. Parlamentets betänkande om integrering av ett jämställdhetsperspektiv betonar emellertid vikten av att främja jämställdhet inom EU:s alla politikområden.

Det vore önskvärt att vikten av genusperspektivet inte behövde motiveras för varje område och att medvetenheten inte begränsades till frågor som den kvinnliga representationen i politik eller ekonomi. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv kräver att man studerar de mer indirekta orsakerna till ojämlikheter.

Om man utformar strategier utan att medvetet ta hänsyn till genus riskerar man inte uppnå jämställdhet.

Bristen på forskning och könsuppdelad statistik, med vilken forskningen kan genomföras inom områden såsom transport-, energi- och jordbrukspolitik, är hinder i vägen för en ökad medvetenhet om genus.

För att undvika orimliga administrativa kostnader föreslås att insamlingen av uppgifter ska vara systematisk endast vid nya projekt eller vid återkommande utvärderingar av befintliga projekt. Tillgången till nya data gör det möjligt för forskare att göra analyser och lägga fram förslag för kommande år.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (25.1.2012)

till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över kvinnor och klimatförändringarna

(2011/2197(INI))

Föredragande: Bairbre de Brún

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att klimatförändringarna och deras negativa konsekvenser bör ses som en utvecklingsfråga med konsekvenser för jämställdheten och med relevans för alla sektorer (sociala, kulturella, ekonomiska och politiska), från lokal till global nivå, och att det krävs samlade insatser från alla parter för att säkra att de åtgärder som vidtas för att motverka klimatförändringarna och minska katastrofrisken tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet, visar lyhördhet gentemot ursprungsbefolkningar och respekterar de mänskliga rättigheterna.

2.  Europaparlamentet påminner om vikten av att undvika farliga klimatförändringar och begränsa ökningen av medeltemperaturen till 2 grader Celsius eller, om möjligt, 1,5 grader Celsius jämfört med förindustriella nivåer, eftersom detta är absolut nödvändigt för att undvika dramatiska negativa konsekvenser för kvinnor och andra sårbara befolkningsgrupper.

3.  Europaparlamentet påminner om att FN:s forskningspanel i klimatfrågor i sin fjärde utvärderingsrapport från 2007 bekräftade att konsekvenserna av klimatförändringarna varierar alltefter kön, ålder och klass, där de fattiga löper störst risk att drabbas värst. Parlamentet betonar att man i alla stadier av förhandlingsprocessen inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) – från forskning och analys till utformning och genomförande samt utarbetande av begränsnings- och anpassningsåtgärder – måste ta hänsyn till principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

4.  Europaparlamentet betonar att 70 procent av världens fattigaste är kvinnor, vilka utför två tredjedelar av allt arbete men äger mindre än en procent av alla varor. De nekas lika tillgång till och kontroll över resurser, teknik, tjänster, markrätter, kredit- och försäkringssystem samt beslutsmakten, och de är därför oproportionerligt sårbara för och påverkade av klimatförändringarna och har färre möjligheter att anpassa sig. Parlamentet betonar att 85 procent av alla de människor som dör till följd av klimatbetingade naturkatastrofer är kvinnor, att 75 procent av miljöflyktingarna är kvinnor och att kvinnor också löper större risk att bli osynliga offer i krig om resurser och våld till följd av klimatförändringarna.

5.  Europaparlamentet understryker att det är av avgörande betydelse att ge kvinnor större politiskt, ekonomiskt och utbildningsmässigt inflytande för att få till stånd en hållbar utveckling, eftersom de utgör cirka hälften av världens befolkning men, jämförelsevis, tar större ansvar för de dagliga inköpen, vården av barn och olika hushållsgöromål som alla påverkar miljön och klimatet.

6.  Europaparlamentet noterar att kvinnors familjeansvar i många samhällen runtom i världen gör dem mer sårbara för miljöförändringar, något som förstärks av klimatförändringarnas effekter. De påverkas i sina många olika roller som producenter och tillhandahållare av livsmedel, vårdgivare och ekonomiska aktörer.

7.  Europaparlamentet betonar att det finns starka bevis på att de hälsomässiga konsekvenserna av klimatrelaterade förhållanden, såsom undernäring och incidensen av infektionssjukdomar, varierar mellan könen. Parlamentet noterar med oro den höga dödligheten bland kvinnor i katastrofsituationer och anser att mer könsspecifik forskning om klimatförändringarnas inverkan på kvinnors hälsa skulle möjliggöra mer riktade insatser. Parlamentet uppmanar samtliga regeringar att garantera bättre tillgång och åtkomst till samt stöd från vårdinrättningar, särskilt för kvinnor, i deras egenskap av vårdgivare, och att förbinda sig till en rad åtgärder för att bemöta de hälsorisker som hänger samman med klimatförändringarna samt att ta fram ett ramverk för könsbaserade bedömningar av hälsorisker liksom åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.

8.  Europaparlamentet betonar att kvinnor globalt sett är mer aktiva i civilsamhället, och att främja och stödja nätverk av kvinnoorganisationer och civilsamhället är därmed viktiga steg i rätt riktning.

9.  Europaparlamentet anser att jämställdhet mellan könen är en förutsättning för den mänskliga utvecklingen och ett grundläggande mål i kampen mot fattigdom. Parlamentet kräver att man antar ett jämställdhetsperspektiv vid utarbetandet av all politik som rör utvecklingsfrågor, mänskliga rättigheter och klimatförändringarna. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa att UNFCCC är i överensstämmelse med ramverket för mänskliga rättigheter liksom med nationella och internationella överenskommelser om jämställdhet och jämlikhet, bland annat konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

10. Europaparlamentet noterar att klimatrelaterad migration och förflyttning kommer att öka i framtiden och att 80 procent av världens flyktingar enligt FN:s flyktingkommissariat är kvinnor och barn. Parlamentet framhåller återigen vikten av att anta strategier som tar hänsyn till könsrelaterade aspekter för att bemöta de miljökriser och humanitära kriser som orsakas av klimatförändringarna. Det finns därför ett akut behov av forskning i hur miljömigration kan hanteras på ett genusmedvetet sätt. Detta förutsätter att könsroller erkänns och bemöts samt ansvar i fråga om naturresurser. Det skulle även kunna omfatta säkerställande av att knappa resurser är tillgängliga för lokalsamhällen som behöver dem och att internflyktingar förses med vatten.

11. Europaparlamentet framhåller att kvinnor också har värdefulla kunskaper och färdigheter och att de är viktiga aktörer när det gäller att driva igenom förändringar i fråga om motverkan av och anpassning till klimatförändringar, katastrofriskreducering och uppbyggnad av motståndskraft. Parlamentet är medvetet om att det behövs mer landsspecifika och könsuppdelade uppgifter för att de olika konsekvenser som klimatförändringarna har för varje könsgrupp effektivt ska kunna bedömas och bemötas.

12. Europarlamentet är medvetet om att den ökande befolkningsmängden påverkar växthusgasutsläppen, och understryker vikten av att på lämpligt sätt uppfylla otillgodosedda behov av preventivmedel för både kvinnor och män i alla samhällen.

13. Europaparlamentet betonar att kvinnor spelar en viktig roll när det gäller att genomföra anpassningsåtgärder i vardagen, t.ex. genom energibesparingsåtgärder, återvinning och användning av miljövänliga och ekologiska produkter.

14. Europaparlamentet framhåller därför det betydande bidrag som kvinnor kan göra när det gäller framgångsrika innovationer, tack vare deras pedagogiska förmåga, både när det gäller att driva företag och hushåll.

15. Europaparlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att göra kvinnor mer aktivt delaktiga i innovationer för hållbar utveckling för att möta de allvarliga utmaningar som klimatförändringarna innebär.

16. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra en bedömning av i vilken utsträckning klimatpolitiken tar hänsyn till kvinnors behov, och kräver att man tillämpar ett jämställdhetsperspektiv vid utarbetandet av en hållbar utvecklingspolitik.

17. Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringar världen över att

–     integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin nationella politik, i sina handlingsplaner och i andra åtgärder med koppling till hållbar utveckling, katastrofförebyggande och klimatförändringar genom att genomföra systematiska jämställdhetsanalyser, införa jämställdhetsrelaterade indikatorer och riktmärken och utveckla konkreta verktyg,

–     ta fram program för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna på grundval av jämställdhetsanalyser för att förbättra kvinnors och flickors välfärd, t.ex. tillgång till krediter, kapacitetsuppbyggnad och utbyggnadstjänster, informationsspridning, förbättrad tillgång till mark och naturresurser, hållbar energi och teknik samt tillgång till information och tjänster inom reproduktiv hälsa,

–     spegla kvinnors prioriteringar och behov i finansieringsmekanismer och inbegripa kvinnors aktiva deltagande i utvecklingen av finansieringskriterier och fördelningen av resurser till klimatförändringsinitiativ, särskilt på lokal nivå.

18. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utveckla en princip om ”klimaträttvisa”. Parlamentet vidhåller att mycket djupa orättvisor kommer att uppstå om vi inte effektivt tar itu med klimatförändringarna, vilket skulle få förödande konsekvenser för fattiga länder och befolkningar i allmänhet och för kvinnor i synnerhet.

19. Europaparlamentet uppmanar med kraft världens regeringar att främja kvinnors egenmakt genom kapacitetsuppbyggnad före, under och efter klimatrelaterade katastrofer, liksom ett aktivt deltagande av kvinnor vid förutsägelse, tidig varning och förebyggande av katastrofer, som en del av sina insatser för att öka sina respektive länders motståndskraft.

20. Europaparlamentet betonar behovet av en mer övergripande och effektiv utveckling av EU:s klimatdiplomati i alla internationella klimatförhandlingar. Parlamentet anser att man genom att introducera konceptet ”soft power” skulle kunna öka kvinnornas deltagande och inflytande inom detta område.

21. Europaparlamentet påpekar att kvinnor spelar en avgörande roll i utvinningen och hanteringen av vatten i länder i tredjevärlden, eftersom det ofta är kvinnor som hämtar, använder och distribuerar vatten, inte bara i hemmet utan även inom jordbruket. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge utvecklingsstöd till lättillgängliga program för att borra brunnar, på grundval av förnybara energikällor och enkla vattenbehandlingssystem som är lätta att underhålla.

22. Europaparlamentet betonar att kvinnor måste få mer utbildning om energibesparingar och vattenbehov, eftersom de oftast ansvarar för dessa resurser i hemmet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.1.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

7

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

János Áder, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Nessa Childers, Yves Cochet, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Julie Girling, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Holger Krahmer, Jo Leinen, Peter Liese, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Andres Perello Rodriguez, Sirpa Pietikäinen, Mario Pirillo, Pavel Poc, Frédérique Ries, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Daciana Octavia Sârbu, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Salvatore Tatarella, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gaston Franco, Jutta Haug, Bill Newton Dunn, Michèle Rivasi, Eleni Theocharous, Andrea Zanoni

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Kārlis Šadurskis


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.2.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

0

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Andrea Češková, Edite Estrela, Iratxe García Pérez, Sophia in ‘t Veld, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Nicole Kiil-Nielsen, Silvana Koch-Mehrin, Constance Le Grip, Astrid Lulling, Elisabeth Morin-Chartier, Siiri Oviir, Raül Romeva i Rueda, Joanna Senyszyn, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Britta Thomsen, Angelika Werthmann, Marina Yannakoudakis, Anna Záborská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Vilija Blinkevičiūtė, Kent Johansson, Christa Klaß, Kartika Tamara Liotard, Ana Miranda, Mariya Nedelcheva, Katarína Neveďalová, Antigoni Papadopoulou, Sirpa Pietikäinen

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy