BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet
8.3.2012 - (COM(2011)0169 – C7‑0105/2011 – 2011/0092(CNS)) - *
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Astrid Lulling
- FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
- MOTIVERING
- YTTRANDE från budgetutskottet
- YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
- YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
- YTTRANDE från utskottet för transport och turism
- YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
- ÄRENDETS GÅNG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet
(COM(2011)0169 – C7‑0105/2011 – 2011/0092(CNS))
(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2011)0169),
– med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C7‑0105/2011),
– med beaktande av de motiverade yttrandena från det bulgariska parlamentet, den spanska deputeradekammaren och den spanska senaten som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7‑0052/2011).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
4. Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(1) Rådets direktiv 2003/96/EG antogs i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad i fråga om beskattning av energiprodukter och elektricitet. Enligt det som anges i artikel 6 i fördraget har miljöskyddskrav införlivats i det direktivets bestämmelser, särskilt mot bakgrund av Kyotoprotokollet. |
(1) Rådets direktiv 2003/96/EG antogs i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad i fråga om beskattning av energiprodukter och elektricitet. Enligt det som anges i artikel 6 i fördraget har miljöskyddskrav införlivats i det direktivets bestämmelser, särskilt mot bakgrund av Kyotoprotokollet. Det är viktigt att man i enlighet med artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) undersöker om man på tillräckligt sätt beaktar hur människors hälsa kan skyddas, t.ex. när det gäller luftföroreningar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(1a) En sådan omfattande och viktig fråga som energibeskattningen i unionen får inte begränsas till att ta hänsyn till de klimat- och miljöpolitiska kraven, hur nödvändiga de än är. För unionen utgör de energi- och industripolitiska målen lika viktiga frågor. För att den inre marknaden ska kunna fungera på ett korrekt och effektivt sätt på energiområdet behöver dessutom alla unionsinitiativ och all lagstiftning i anslutning till detta område kontinuerligt och noggrant samordnas. Ändringar av direktiv 2003/96/EG bör inte bara göras förenliga med annan energirelaterad politik, utan denna politik bör också på lämpligt sätt anpassas till energibeskattningsramen. Det är särskilt viktigt att de nuvarande problemen med EU:s system för handel med utsläppsrätter hanteras på ett beslutsamt sätt, så att systemet kan fungera effektivt. Varje form av bristande överensstämmelse skulle kunna innebära att möjligheterna att uppnå unionens långsiktiga mål om att skapa en smart och hållbar tillväxt för alla försämras. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(2) Det är nödvändigt att säkerställa att den inre marknaden fortsätter att fungera väl i ett sammanhang där det finns nya krav relaterade till begränsning av klimatförändringen, användning av förnybara energikällor och energibesparingar, enligt det som fastställs i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007 och den 11–12 december 2008. |
(2) Det är nödvändigt att säkerställa att den inre marknaden fungerar optimalt i ett sammanhang där det finns nya krav relaterade till begränsning av klimatförändringen, användning av förnybara energikällor och energibesparingar, enligt det som fastställs i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007 och den 11–12 december 2008. Det bör därför säkerställas att energikällor inom ramen för detta direktiv behandlas enhetligt, för att ge energikonsumenterna lika villkor oberoende av energikälla. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(2a) Beskattning av energiprodukter bör hanteras på ett tekniskt neutralt sätt så att nya tekniker får möjlighet att utvecklas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(3) Beskattning relaterad till koldioxidutsläpp kan vara ett kostnadseffektivt medel för medlemsstaterna när det gäller att uppnå de minskningar av växthusgaser som är nödvändiga enligt Europaparlamentets och rådets beslut 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 i fråga om källor som inte omfattas av unionens system enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG . Med tanke på den potentiella roll som koldioxidrelaterade skatter kan spela, måste det finnas gemensamma regler för dessa skatter, med tanke på en väl fungerande inre marknad. |
(3) Beskattning relaterad till koldioxidutsläpp är generellt ett kostnadseffektivt medel för medlemsstaterna när det gäller att uppnå de minskningar av växthusgaser som är nödvändiga enligt Europaparlamentets och rådets beslut 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 i fråga om källor som inte omfattas av unionens system enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. Med tanke på den nuvarande och potentiella roll som koldioxidrelaterade skatter kan spela, måste det finnas gemensamma regler för dessa skatter, med tanke på en väl fungerande inre marknad. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vissa medlemsstater har redan välfungerande och kostnadseffektiva koldioxidskattesystem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 4a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(4a) Förbränning av avfall och särskilt dess användning som alternativt bränsle bör inte omfattas av energibeskattningen eftersom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall1 tvingar producenter och innehavare av avfall att hantera avfallet så energieffektivt och resurssparande som möjligt och ger företräde åt energiåtervinning framför bortskaffande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
______________ 1 EUT L 312, 22.11.2008, s. 3. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 4b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(4b) Medlemsstaterna bör också behålla rätten att tillämpa en skattenivå för skatter på allmän energiförbrukning ner till noll för förbrukning av energiprodukter och elektricitet inom jordbruk, trädgårdsodling, fiskodling och skogsbruk. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(5) Därför bör det finnas bestämmelser för energibeskattning som består av två delar – koldioxidrelaterade skatter och skatter på allmän energiförbrukning. För att energibeskattningen ska vara anpassad till unionens system enligt direktiv 2003/87/EG bör medlemsstaterna vara skyldiga att uttryckligen skilja mellan dessa två komponenter. Detta skulle också ge möjlighet att särskilja mellan behandlingen av bränslen som är biomassa och bränslen framställda från biomassa. |
(5) Därför bör det finnas bestämmelser för energibeskattning som består av två delar – koldioxidrelaterade skatter och skatter på allmän energiförbrukning. För att energibeskattningen ska vara anpassad till unionens system enligt direktiv 2003/87/EG bör medlemsstaterna vara skyldiga att uttryckligen skilja mellan dessa två komponenter. Detta skulle också ge möjlighet att särskilja mellan behandlingen av bränslen som är biomassa och bränslen framställda från biomassa med hänsyn till de fördelar de erbjuder som en källa till billig och nästan växthusgasneutral förnybar energi förutsatt att dessa uppfyller de hållbarhetskriterier som fastställts i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor1. Kommissionen bör för parlamentet och rådet lägga fram en rapport i vilken det undersöks huruvida förutom utsläpp av koldioxid också utsläpp av andra skadliga gaser bör beaktas i syfte att skydda folkhälsan. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
_____________ 1 EUT L 140, 5.6.2009, s. 16. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(6) Båda dessa delar bör beräknas på grundval av objektiva kriterier så att de olika energikällorna kan behandlas lika. För koldioxidrelaterade skatter bör hänvisning göras till koldioxidutsläpp från förbrukningen av var och en berörd energiprodukt, med användning av de emissionsfaktorer som anges i kommissionens beslut 2007/589/EG av den 18 juli 2007 om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. Med tanke på skatter på allmän energiförbrukning bör hänvisning göras till energiinnehållet i de olika energiprodukterna och i elektricitet enligt det som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG. I detta sammanhang bör man beakta miljöfördelarna med biomassa eller produkter framställda från biomassa. Dessa produkter bör beskattas på grundval av de emissionsfaktorer som anges i beslut 2007/589/EG när det gäller biomassa och produkter framställda från biomassa och deras energiinnehåll enligt det som anges i bilaga III till direktiv 2009/28/EG. Biodrivmedel och flytande biobränslen enligt definitionen i artikel 2 h och 2 i i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor är den i särklass viktigaste kategorin. Sedan miljövinsterna med dessa produkter varierar beroende på om de uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i det direktivet bör de specifika referensvärdena för biomassa och biomassaprodukter endast tillämpas om kriterierna uppfylls. |
(6) Båda dessa delar bör beräknas på grundval av objektiva kriterier så att de olika energikällorna kan behandlas lika. För koldioxidrelaterade skatter bör hänvisning göras till koldioxidutsläpp från förbrukningen av var och en berörd energiprodukt, med användning av de emissionsfaktorer som anges i kommissionens beslut 2007/589/EG av den 18 juli 2007 om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. Med tanke på skatter på allmän energiförbrukning bör hänvisning göras till energiinnehållet i de olika energiprodukterna och i elektricitet enligt det som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG. I detta sammanhang bör man beakta miljöfördelarna med biomassa eller produkter framställda från biomassa. Dessa produkter bör beskattas på grundval av de emissionsfaktorer som anges i beslut 2007/589/EG när det gäller biomassa och produkter framställda från biomassa och deras energiinnehåll enligt det som anges i bilaga III till direktiv 2009/28/EG. Biodrivmedel och flytande biobränslen enligt definitionen i artikel 2 h och 2 i i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor är den i särklass viktigaste kategorin. Sedan miljövinsterna med dessa produkter varierar beroende på om de uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i det direktivet bör de specifika referensvärdena för biomassa och biomassaprodukter endast tillämpas om kriterierna uppfylls. Så snart som hållbarhetskriterierna för biomassaprodukter utöver biodrivmedel och flytande biobränslen fastställts i direktiv 2009/28/EG, bör dessa specifika referensvärden tillämpas för biomassaprodukter utöver biodrivmedel och flytande biobränslen endast om dessa är förenliga med de nya hållbarhetskriterierna. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(7) De koldioxidrelaterade skatterna bör anpassas till tillämpningen av direktiv 2003/87/EG för att de ska komplettera direktivet på ett effektivt sätt. Beskattningen bör gälla alla användningar, inklusive sådana som är andra än uppvärmning, när det gäller energiprodukter som ger upphov till koldioxidutsläpp från anläggningar enligt det direktivet, förutsatt att den berörda anläggningen inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter enligt det direktivet. Däremot, eftersom kumulativ tillämpning av båda instrumenten inte skulle ge utsläppsminskningar utöver det som totalt sett uppnås enbart genom systemet för handel med utsläppsrätter, utan endast skulle öka totalkostnaden för dessa minskningar, bör koldioxidrelaterade skatter inte tillämpas på förbrukning i anläggningar som omfattas av unionens system. |
(7) De koldioxidrelaterade skatterna bör anpassas till tillämpningen av direktiv 2003/87/EG för att de ska komplettera direktivet på ett effektivt sätt. Beskattningen bör gälla alla användningar, inklusive sådana som är andra än uppvärmning, när det gäller energiprodukter som ger upphov till koldioxidutsläpp från anläggningar enligt det direktivet, förutsatt att den berörda anläggningen inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter enligt det direktivet. Däremot, eftersom kumulativ tillämpning av båda instrumenten inte skulle ge utsläppsminskningar utöver det som totalt sett uppnås enbart genom systemet för handel med utsläppsrätter, utan endast skulle öka totalkostnaden för dessa minskningar, får koldioxidrelaterade skatter inte tillämpas på direkt och indirekt förbrukning i anläggningar som omfattas av unionens system. En dubbel börda genom dubbelbeskattning och dubbelreglering skulle leda till snedvridningar av konkurrensen och måste uteslutas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(8) Med tanke på skatteneutralitet bör samma minimiskattenivåer gälla för varje komponent i energibeskattningen, för alla energiprodukter som används för ett visst ändamål. Där som det således föreskrivs lika minimiskattenivåer bör medlemsstaterna, även med tanke på skatteneutralitet, säkerställa lika nivåer av nationell beskattning för alla berörda produkter. Vid behov bör övergångsperioder planeras med tanke på likställning av dessa nivåer. |
(8) Med tanke på skatteneutralitet bör samma minimiskattenivåer gälla för varje komponent i energibeskattningen, för alla energiprodukter som används för ett visst ändamål. Där som det således föreskrivs lika minimiskattenivåer bör medlemsstaterna, även med tanke på skatteneutralitet, säkerställa lika nivåer av nationell beskattning för alla berörda produkter. Vid behov bör övergångsperioder planeras, dock med beaktande av medlemsstaternas särdrag, för likställning av dessa nivåer. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 11 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(11) Det är viktigt att säkerställa att minimiskattenivåerna bibehåller sina avsedda verkningar. Eftersom de koldioxidrelaterade skatterna kompletterar tillämpningen av direktiv 2003/87/EG, bör utsläppsrätternas marknadspriser vara föremål för ingående övervakning vid kommissionens periodiska granskning av direktivet. Minimiskattesatserna för allmän energiförbrukning bör regelbundet vara föremål för automatisk anpassning för att beakta utvecklingen av skattesatsernas reella värde, i syfte att bibehålla den aktuella harmoniseringsgraden samt minska volatiliteten på grund av energi- och livsmedelspriser, och denna anpassning bör göras på grundval av ändringar av det EU-omfattande harmoniserade konsumentprisindex som publiceras av Eurostat, med uteslutning av energi och oförädlade livsmedel. |
(11) Det är viktigt att säkerställa att minimiskattenivåerna bibehåller sina avsedda verkningar. Minimiskattesatserna för allmän energiförbrukning bör för detta syfte omprövas regelbundet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 11a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(11a) Med tanke på den komplexa arten i de krav som de båda komponenterna i det nya systemet, det vill säga energibeskattning och koldioxidrelaterade skatter, behöver uppfylla, bör klara och entydiga regler gälla på alla nivåer så att de går att administreras och så att de i konsumenternas intresse blir transparenta och begripliga. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 12 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(12) När det gäller motorbränslen skapar den gynnsammare minimiskattenivån som tillämpas på dieselbrännolja, en produkt som ursprungligen främst infördes för yrkesanvändning och därför traditionellt har beskattats på en lägre nivå, en snedvridande effekt i förhållande till bensin, det viktigaste konkurrerande bränslet. I artikel 7 i direktiv 2003/96/EG anges därför de första stegen för en gradvis anpassning till de minimiskattenivåer som tillämpas på bensin. Det är nödvändigt att slutföra denna anpassning och gradvis övergå till en situation där dieselbrännolja och bensin beskattas på samma nivå. |
utgår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 12a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12a) Genomförandet av den nya skattestrukturen innebär att dieselbeskattningen höjs jämfört med bensin. Detta kan innebära ett hot både mot den europeiska bilindustrins beslut att prioritera rena, energieffektiva konventionella förbränningsmotorer och mot unionens mål om minskning av koldioxidutsläppen, eftersom de uppsatta gränsvärdena för koldioxid endast kan uppnås med en viss andel dieselbilar. Här bör flexibla åtgärder tillgripas för att inte äventyra personbilssektorns konkurrenskraft och framgången för strategin att minska koldioxidutsläppen i denna sektor. Skatter på försäljning, registrering och årligt fordonsinnehav bör harmoniseras och i princip endast grundas på fordonens koldioxidutsläpp. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Skäl 13 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(13) Vad gäller möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa en lägre skattenivå på yrkesmässig användning av dieselbrännolja som motorbränsle, ser denna bestämmelse inte längre ut att vara förenlig med kravet att förbättra energieffektiviteten och behovet att åtgärda den ökande miljöpåverkan från transporter, och bör därför utgå. Enligt artikel 9.2 i direktiv 2003/96/EG får vissa medlemsstater tillämpa en sänkt skattesats på eldningsolja. Den bestämmelsen är inte längre förenlig med en väl fungerande inre marknad och fördragets bredare mål. Den bör därför utgå. |
(13) Vad gäller möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa en lägre skattenivå på yrkesmässig användning av dieselbrännolja som motorbränsle, ser denna bestämmelse inte längre ut att vara förenlig med kravet att förbättra energieffektiviteten och behovet att åtgärda den ökande miljöpåverkan från transporter, och bör därför utgå. För att göra det möjligt för transportföretagen att anpassa sig till de nya bestämmelserna bör en övergångsperiod fram till 2025 inrättas. Enligt artikel 9.2 i direktiv 2003/96/EG får vissa medlemsstater tillämpa en sänkt skattesats på eldningsolja. Den bestämmelsen är inte längre förenlig med en väl fungerande inre marknad och fördragets bredare mål. Den bör därför utgå. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 14 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(14) Det finns ett behov att begränsa de potentiella kostnadsverkningarna av koldioxidrelaterade skatter på sektorer eller delsektorer som bedöms vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage enligt artikel 10a.13 i direktiv 2003/87/EG. Det är därför lämpligt att tillhandahålla motsvarande övergångsåtgärder som dock även bör säkerställa att den koldioxidrelaterade beskattningens miljöeffektivitet bibehålls. |
(14) Det finns ett behov att begränsa de potentiella kostnadsverkningarna av den nya skattestrukturen på sektorer eller delsektorer som bedöms vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage. Det är därför lämpligt att tillhandahålla motsvarande åtgärder som dock även bör säkerställa att den koldioxidrelaterade beskattningens miljöeffektivitet bibehålls. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 14a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(14a) Vid varje omstrukturering av energibeskattningen bör det säkerställas att sektorer som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inte missgynnas jämfört med sektorer som faktiskt omfattas av detta system. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Skäl 15 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(15) Enligt artikel 5 i direktiv 2003/96/EG är det i vissa fall tillåtet att tillämpa differentierade skattesatser. För att säkerställa en enhetlig koldioxidprissignal bör dock medlemsstaternas möjligheter att differentiera de nationella skattesatserna begränsas till skatterna på allmän energiförbrukning. Dessutom gäller att möjligheten att tillämpa en lägre skattenivå på motorbränslen för taxibilar inte längre är förenligt med målet för politiken om att främja alternativa bränslen och energibärare och användningen av renare fordon i stadstransporter, och därför bör denna möjlighet avskaffas. |
(15) Enligt artikel 5 i direktiv 2003/96/EG är det i vissa fall tillåtet att tillämpa differentierade skattesatser. För att säkerställa en enhetlig koldioxidprissignal bör dock medlemsstaternas möjligheter att differentiera de nationella skattesatserna begränsas till skatterna på allmän energiförbrukning. Dessutom gäller att möjligheten att tillämpa en lägre skattenivå på oljebaserade motorbränslen för taxibilar inte längre är förenligt med målet för politiken om att främja alternativa bränslen och energibärare och användningen av renare fordon i stadstransporter, och därför bör denna möjlighet avskaffas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Naturgas/biometan är alternativet till oljebaserade bränslen då den genererar unikt låga utsläpp av giftiga eller cancerframkallande ämnen, nästan inga utsläpp av partiklar, inga utsläpp av reaktiva kolväten, minskade NOx-utsläpp samt minskad ljudnivå, vilket gör den till ett idealiskt motorbränsle i stadsmiljö. Enligt rapporten av den 25 januari 2011 från expertgruppen för framtida transportbränslen bör metan främjas som ett huvudsakligt alternativt bränsle för stadstransporter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Skäl 16a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(16a) Eftersom införandet av el- och hybridfordon är avgörande för att minska beroendet av icke-förnybara bränslen i transportsektorn, bör medlemsstaterna under en begränsad period ha möjlighet att tillämpa ett undantag eller en nedsatt skattenivå för elektricitet som används för att ladda sådana fordon. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrifiering är en viktig faktor för att göra transportsektorn mer hållbar. Eftersom den totala utsläppseffekten av dessa fordon hänger nära samman med renheten hos den använda elen, är sådana fordon inte nödvändigtvis särskilt miljövänliga i alla medlemsstater på kort sikt. På lång sikt öppnar dock denna mycket effektiva teknik upp möjligheterna för att skapa verkligt hållbara transportsystem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Skäl 17 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(17) Undantag eller avdrag till förmån för hushåll och välgörenhetsorganisationer kan utgöra del av de sociala åtgärder som medlemsstaterna definierar. Möjligheten att tillämpa sådana undantag eller avdrag bör, med hänvisning till lika behandling av energikällor, utökas till alla energiprodukter som används för uppvärmning och elektricitet. För att säkerställa att deras inverkan på den inre marknaden förblir begränsad bör dessa undantag och avdrag endast tillämpas på icke-yrkesmässig verksamhet. |
(17) Undantag eller avdrag till förmån för hushåll och välgörenhetsorganisationer förhindrar att korrekta prissignaler ges, vilket innebär att man går miste om ett viktigt incitament för att minska energiräkningarna och energianvändningen. Möjligheten i direktiv 2003/96/EG att tillämpa sådana undantag eller avdrag bör därför avskaffas efter en lång utfasningsperiod. I medlemsstater där detta påverkar energipriserna bör låginkomsthushåll och välgörenhetsorganisationer kompenseras med gedigna och omfattande sociala åtgärder. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Skäl 18 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(18) I fråga om gasol (LPG) och naturgas som används som drivmedel är det inte längre berättigat med fördelar i form av lägre minimiskattenivå för allmän energiförbrukning eller möjligheten att undanta dessa energiprodukter från beskattning, särskilt mot bakgrund av behovet att öka marknadsandelarna för förnybara energikällor, och därför bör dessa fördelar avskaffas på medellång sikt. |
(18) I fråga om gasol (LPG) och naturgas som används som drivmedel är det inte berättigat på lång sikt med fördelar i form av lägre minimiskattenivå för allmän energiförbrukning eller möjligheten att undanta dessa energiprodukter från beskattning och därför bör dessa fördelar avskaffas, särskilt mot bakgrund av behovet att göra det möjligt för förnybara bränslen att öka sina marknadsandelar. Eftersom gasol och naturgas emellertid har en mindre skadlig miljöpåverkan än andra fossila bränslen och eftersom deras distributionsinfrastruktur skulle kunna gynna införandet av förnybara alternativ, bör fördelarna fasas ut stegvis. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Skäl 19 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(19) Enligt direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna inte beskatta bränsle som används för navigering på gemenskapens vatten eller elektricitet som produceras ombord på en farkost, även om farkosten ligger i en hamn. Dessutom får medlemsstaterna utöka dessa skattefördelar till inre vattenvägar. I vissa hamnar finns det renare alternativ där man använder landström, som dock är skattepliktig. För att sätta ett första incitament för utvecklandet och tillämpandet av denna teknik, i väntan på att en mer omfattande ram antas inom området, bör medlemsstaterna bevilja undantag från energiskatt när det gäller användningen av landström i fartyg som ligger i en hamn. Detta undantag bör tillämpas under en period som är tillräckligt lång för att hamnoperatörerna inte fråntas incitament att göra de nödvändiga investeringarna men som samtidigt är tidsbegränsad så att systemets underhåll helt eller delvis blir föremål för nya beslut när den tiden kommer. |
(19) Enligt direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna inte beskatta bränsle som används för luft- och sjöfart i annat än nöjessyften. Sådana undantag går stick i stäv med målet att skapa lika villkor för de olika transportsätten. De bör därför fasas ut. För att skydda konkurrenskraften för unionens företag och industrier bör denna utfasning helst ske genom internationella diskussioner. Diskussioner inom ramen för IMO, ICAO och FN:s ramkonvention om att införa åtgärder för att minska koldioxidutsläppen inom luftfarts- och sjöfartssektorn bör följas noga i detta avseende. Om inga framsteg uppnås på internationell nivå bör kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag för att minska koldioxidutsläppen inom båda sektorerna med beaktande av risken för koldioxidläckage och konkurrenskraften inom sektorerna. En sådan skattebehandling bör också vara tillämplig på inre vattenvägar. I vissa hamnar finns det ett rent alternativ där man använder landström, som dock är skattepliktig. För att sätta ett första incitament för utvecklandet och tillämpandet av denna teknik, i väntan på att en mer omfattande ram antas inom området, bör medlemsstaterna bevilja undantag från energiskatt när det gäller användningen av landström i fartyg som ligger i en hamn. Detta undantag bör tillämpas på såväl havshamnar som inlandshamnar under en period som är tillräckligt lång för att hamnoperatörerna inte fråntas incitament att göra de nödvändiga investeringarna men som samtidigt är tidsbegränsad så att systemets underhåll helt eller delvis blir föremål för nya beslut när den tiden kommer. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Skäl 20 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(20) Enligt artikel 15.3 i direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna när det gäller jordbruk, trädgårdsodling och fiskodling samt skogsbruk utöver de bestämmelser som allmänt gäller för yrkesanvändning även tillämpa en skattenivå ända ner till noll. En granskning av detta alternativ visade att till den del som gäller skatter på allmän energiförbrukning skulle bibehållandet av detta alternativ stå i strid med unionens bredare politiska mål, utom om det är kopplat till en motprestation som säkerställer framsteg inom området för energieffektivitet. I fråga om koldioxidrelaterade skatter bör behandlingen av de berörda sektorerna anpassas till de bestämmelser som tillämpas på industrisektorerna. |
(20) Enligt artikel 15.3 i direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna när det gäller jordbruk, trädgårdsodling och fiskodling samt skogsbruk utöver de bestämmelser som allmänt gäller för yrkesanvändning även tillämpa en skattenivå ända ner till noll, i syfte att säkerställa den ekonomiska bärkraften hos dessa sektorer, som redan är pressade på grund av de höga sociala och växtskydds- och miljömässiga krav som inte ersätts tillräckligt på marknaden. Trots detta har en granskning av detta alternativ visat att till den del som gäller skatter på allmän energiförbrukning skulle bibehållandet av detta alternativ stå i strid med unionens bredare politiska mål, utom om det är kopplat till en motprestation som säkerställer framsteg inom området för energieffektivitet. Sådana framsteg på energieffektivitetsområdet måste sträcka sig över tillräckligt många år och underställas de offentliga myndigheternas planering och kontroll. Medlemsstaterna bör tillhandahålla teknisk rådgivning till aktörerna inom dessa sektorer om ytterligare energieffektivitetskrav införs i förbindelse med nedsatta skattesatser. I fråga om koldioxidrelaterade skatter bör behandlingen av de berörda sektorerna ta hänsyn till var och en av sektorernas och delsektorernas specifika förmåga att avskilja och lagra koldioxid, till deras risk för koldioxidläckage samt till det eventuella inflytandet på deras produktivitet och bärkraft. De sektorer som producerar biomassa med hög kolbindningspotential bör undantas. Det är viktigt att i regioner som har en särskilt stor kapacitet att producera energi från förnybara energikällor främja energimässig självförsörjning hos deras jordbrukare och uppfödare. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Skäl 21 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(21) De allmänna bestämmelser som införs genom detta direktiv beaktar de särskilda egenskaperna hos bränslen som är biomassa eller har framställts från biomassa och som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt artikel 17 i direktiv 2009/28/EG både när det gäller bidraget till koldioxidbalansen och det lägre energiinnehållet per kvantitativ enhet i jämförelse med vissa konkurrerande fossila bränslen. Därför bör de bestämmelser i direktiv 2003/96/EG enligt vilka det är tillåtet med skattemässiga avdrag eller undantag för dessa bränslen avskaffas på medellång sikt. För den mellanliggande perioden bör man säkerställa att tillämpningen av dessa bestämmelser överensstämmer med de allmänna regler som införs genom detta direktiv. Biodrivmedel och flytande biobränslen enligt definitionen i artikel 2 h och 2 i i direktiv 2009/28/EG bör därför endast få komma ifråga i för medlemsstaternas extra skattelättnader om de uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i detta direktiv. |
(21) De allmänna bestämmelser som införs genom detta direktiv beaktar de särskilda egenskaperna hos bränslen som är biomassa eller har framställts från biomassa och som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt artikel 17 i direktiv 2009/28/EG både när det gäller bidraget till koldioxidbalansen och det lägre energiinnehållet per kvantitativ enhet i jämförelse med vissa konkurrerande fossila bränslen. Därför bör de bestämmelser i direktiv 2003/96/EG enligt vilka det är tillåtet med skattemässiga avdrag eller undantag för dessa bränslen avskaffas på medellång sikt. För den mellanliggande perioden bör man säkerställa att tillämpningen av dessa bestämmelser överensstämmer med de allmänna regler som införs genom detta direktiv. Biodrivmedel och flytande biobränslen enligt definitionen i artikel 2 h och 2 i i direktiv 2009/28/EG bör därför endast få komma ifråga i för medlemsstaternas extra skattelättnader om de uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i detta direktiv. Denna artikel innebär att hållbarhetskriterierna kommer att bli restriktivare under 2017 och 2018. För att uppfylla kriterierna måste de minskade växthusgasutsläppen från och med den 1 januari 2017 vara åtminstone 50 %. Från och med den 1 januari 2018 måste minskningarna vara åtminstone 60 % för produkter som producerats i anläggningar vars produktion startat den 1 januari 2017 eller senare. Så snart som hållbarhetskriterierna för biomassaprodukter utöver biodrivmedel och flytande biobränslen fastställts i direktiv 2009/28/EG, bör sådana produkter åtnjuta ytterligare skattefördelar endast om dessa nya kriterier är uppfyllda. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Skäl 28 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(28) Med början vid utgången av 2015 och därefter vart femte år bör kommissionen rapportera till rådet om tillämpningen av direktivet, med särskild granskning av miniminivån för koldioxidrelaterade skatter mot bakgrund av utvecklingen av utsläppsrätternas marknadspriser i EU, innovation, den tekniska utvecklingen och de motiveringar för skattemässiga undantag och avdrag som anges i detta direktiv, inbegripet bränsle för luft- och sjöfart. Förteckningen över sektorer eller delsektorer som bedöms vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage ska ses över regelbundet, särskilt mot bakgrund av eventuella nya rön som finns tillgängliga. |
(28) Med början vid utgången av 2015 och därefter vart tredje år bör kommissionen rapportera till parlamentet och rådet om tillämpningen av direktivet, med särskild granskning av minimiskattesatserna för allmän energiförbrukning för att se till att de bibehåller sina avsedda verkningar, miniminivån för koldioxidrelaterade skatter mot bakgrund av utvecklingen av utsläppsrätternas marknadspriser i EU, innovation, den tekniska utvecklingen, effekterna på andra skadliga eller potentiellt skadliga utsläpp än koldioxid, de motiveringar för skattemässiga undantag och avdrag som anges i detta direktiv, inbegripet bränsle för luft- och sjöfart samt utvecklingen i fråga om användning av biogas, naturgas och gasol för vägtransporter. Denna rapport bör innehålla en översikt över de nuvarande skattebestämmelserna i bilaterala luftfartsavtal. I rapporten bör också effekterna på den europeiska bilindustrins industripolitiska prioriteringar undersökas. En förteckning över sektorer eller delsektorer som bedöms vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage ska upprättas och ses över regelbundet, särskilt mot bakgrund av eventuella nya rön som finns tillgängliga. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En koldioxidrelaterad skatt skulle få vittomfattande miljömässiga och skattepolitiska följder inom unionen. Därför bör parlamentet omfattas av rapporteringskravet. För att det ska vara möjligt att ge politiska riktlinjer måste rapporteringsperioderna blir kortare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 1 Direktiv 2003/96/EG Artikel 1 – punkt 2 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 1 Direktiv 2003/96/EG Artikel 1 – punkt 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 2 – led b Direktiv 2003/96/EC Artikel 2 – punkt 4a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 3 Direktiv 2003/96/EG Artikel 3 – punkt 1 – led ab (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 3 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 3 – strecksats 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det finns skäl att precisera att direktivet inte ska tillämpas på energiintensiv industri så att alla områden av den energiintensiva industrin behandlas lika. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 3 Direktiv 2003/96/EG Artikel 3 – led b – strecksats 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Energibeskattningen av avfall som bearbetas termiskt, dvs. avfall vars energiinnehåll frigörs vid förbränning och utnyttjas på ett vettigt sätt och som på så sätt ersätter fossila bränslen och sparar resurser, går stick i stäv med målen om resurseffektivitet och bestämmelserna i ramdirektiv 2008/98/EG om avfall. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkt 3 – stycke 3a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Naturgas och biometan kan användas i befintliga förbränningsmotorer utan några begränsningar vad gäller blandning. Biometan är en av huvudpelarna för att nå det obligatoriska målet på 10 procent för biobränslen år 2020. Utvecklingen av biometan är kopplad till utvecklingen av naturgasfordon och följaktligen till en fördelaktig skattebehandling som främjar utvecklingen av metantankningsinfrastruktur. Metan är det tillgängliga alternativet till oljebaserade bränslen, och genererar mycket låga utsläpp av icke-metankolväten, partiklar och NOx, vilket förbättrar luftkvaliteten i städerna och minskar betydligt ljudnivån och koldioxidutsläppen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkt 4 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkt 4 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 5 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 5 – strecksats 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Medlemsstaterna kan tillämpa differentierade skattesatser även för brandbilars och polisfordons bränsleförbrukning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/96/EG Artikel 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 11 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 14 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 11 – led a – led iia (nytt) Direktiv 2003/96/EG Artikel 14 – punkt 1 – leden b och c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Syftet med detta ändringsförslag är att avskaffa medlemsstaternas skyldighet att undanta bränsle för luft- och sjöfart från beskattning. Detta har en enorm potential för att minska utsläppen av växthusgaser. En undersökning som utarbetats för kommissionen kom fram till att en harmonisering av bränsleskatter och mervärdesskatter för alla transportsätt (till den nivå som för närvarande betalas av privata vägtransporter) gav minskade utsläpp av växthusgaser på mer än 10 procent jämfört med nuvarande situation. (”Towards the decarbonisation of EU’s transport sector by 2050”, s. xi) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 11 – led a – led iii Direktiv 2003/96/EG Artikel 14 – punkt 1 – led e | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 12 Direktiv 2003/96/EG Artikel 14a – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led -i (nytt) Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led ba (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrifiering är en viktig del i processen att göra transportsektorn mer hållbar. Eftersom dessa fordons totala utsläppseffekter är nära knutna till den använda elektricitetens renhet är dessa fordon inte nödvändigtvis särskilt miljövänliga i alla medlemsstater på kort sikt. På längre sikt kan emellertid dessa mycket effektiva tekniker leda till skapandet av verkligt hållbara transportsystem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led h | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led i | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att de energieffektivitetsinsatser som krävs som motprestation för skattelättnaderna samordnas av medlemsstaterna med hjälp av specifika strategier och i samarbete med sektorn, och att det avsätts tillräckligt med tid för detta för att möjliggöra en viss flexibilitet och tillhandahålla tillräckliga investeringar för att säkra en verklig energibesparing, som inte kan göras utan offentligt stöd i form av årliga investeringar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led ba (nytt) Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13a – led a – led ia (nytt) Direktiv 2003/96/EG Artikel 16 – punkt 1– stycke 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 14 Direktiv 2003/96/EG Artikel 17 – punkt 1 – led a – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En tröskel på tre procent är alltför lågt satt och alltför många företag skulle omfattas av den. Resultatet vore en oproportionerlig administrativ börda. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/96/EG Artikel 29 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En koldioxidrelaterad skatt skulle få vittomfattande miljömässiga och skattepolitiska följder inom unionen. Därför bör parlamentet omfattas av rapporteringskravet. För att det ska vara möjligt att ge politiska riktlinjer måste rapporteringsperioderna blir kortare. |
MOTIVERING
Förslagets innehåll
Syftet med det nuvarande energiskattedirektivet som antogs 2003 var framför allt att förhindra snedvridningar av konkurrensen i energisektorn på den inre marknaden. I direktivet fastställs gemensamma regler för de produkter som är föremål för beskattning, vid vilken tidpunkt de ska beskattas och vilka undantag som tillåts. Minimiskattesatserna, som främst baseras på volymen förbrukad energi, är fastställda för bränsle för uppvärmning, motorbränsle samt elektricitet. Utöver dessa minimiskattesatser har medlemsstaterna valfrihet att fastställa nationella skattesatser.
Förslaget till ändrat direktiv innebär en anpassning av strukturen för energibeskattningen för att bidra till målet att skapa en ekonomi med låga koldioxidutsläpp som samtidigt är energieffektiv och undvika problemen på den inre marknaden. Tack vare införandet av en koldioxidberoende del i energibeskattningen är avsikten med förslaget att energibeskattningen ska vara förenlig med EU:s åtaganden att bekämpa klimatförändringarna.
Enligt kommissionens förslag ska energiskatterna delas upp i två komponenter: en som baseras på koldioxidutsläpp och en som baseras på energiinnehåll.
– En enda minimiskattenivå fastställs för koldioxidutsläpp (20 euro per ton koldioxidutsläpp) för alla sektorer som inte omfattas av gemenskapens system för handel med utsläppsrätter. Dessa sektorer, framför allt hushållen, transportsektorn, småföretagen och jordbruket, kommer på så sätt att åläggas ett pris för koldioxidutsläpp. De förnybara energikällorna omfattas inte av denna koldioxidrelaterade skatt.
– Minimiskattesatserna för beskattningen av en energiprodukt ska inte längre bygga på den förbrukade energiproduktens volym, utan i stället på produktens energiinnehåll (antal euro per gigajoule (GJ). Med andra ord kommer varje produkt att beskattas i förhållande till den mängd energi den alstrar och större energieffektivitet kommer automatiskt att belönas.
Tillsammans utgör den del av skatten som är koldioxidrelaterad och den som är relaterad till energiförbrukningen skattesatsen för en produkt. Medlemsstaterna kan fastställa sina egna skattesatser utöver de minimiskattesatser som EU inför och utforma sin egen struktur för beskattningen genom att reproducera förhållandet mellan minimiskattenivåerna för de olika energikällorna (proportionalitetsprincipen eller motsvarighetsklausul). De kan till exempel besluta att öka den del av skatten som är relaterad till energiinnehållet utöver miniminivån och inte den koldioxidrelaterade delen eller tvärtom.
När det gäller uppvärmning av privatbostäder ska den flexibilitet som medlemsstaterna för närvarande har att undanta vissa produkter (gas, kol och koks och elektricitet) utvidgas till att omfatta samtliga bränslen för uppvärmning (även mineraloljor) i syfte att se till att olika energiprodukter behandlas på likvärdigt sätt.
När det gäller jordbruket kommer denna sektor att fortsätta dra nytta av nedsatta skattesatser, men dessa är underordnade målen på miljöområdet på ett sådant sätt att jordbruket också ska bidra till att ansträngningarna att minska energiförbrukningen. Det ändrade direktivet bör gälla från och med 2013 och tillämpas parallellt med den tredje fasen av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Föredragandens ståndpunkt
På ett principiellt plan erkänner föredraganden att föreliggande förslag är ett viktigt bidrag till förverkligandet av EU:s 20-20-20-strategi när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser.
Det bör även påpekas att en sådan omfattande och viktig fråga som energibeskattningen i Europeiska unionen inte får begränsas till att ta hänsyn till de klimat- och miljöpolitiska kraven, hur nödvändiga de än är, utan hänsyn måste även tas till de energi- och industripolitiska målen som också är centrala aspekter. Det verkar emellertid som om de sistnämnda aspekterna har hamnat i skymundan vid arbetet med översynen av direktivet. Det är därför av avgörande betydelse att det finns en lämplig avvägning mellan de aspekter som kan skilja sig åt eller vara motstridiga så att positiva incitament kan ges på EU-nivå.
Föredraganden anser också att det skulle vara förnuftigt att eftersträva en bättre samstämmighet mellan de frågor som rör energi och som för närvarande behandlas av EU‑institutionerna. För att frågan om energibeskattningen ska behandlas till fullo i alla dess aspekter bör det säkerställas att de riktlinjer som fastställs är helt förenliga med bland annat direktivet om energieffektivitet (som för närvarande behandlas av ett annat av Europaparlamentets utskott), och detta gäller i ännu högre grad för de grundläggande riktlinjerna för en europeisk energipolitik som till stora delar ännu inte definierats. Det är emellertid sannolikt att denna önskan inte kommer att uppfyllas eller att tillräcklig hänsyn inte kommer att tas till den, vilket riskerar att få negativa följder för beslutens samstämmighet.
Föredraganden stödjer generellt kommissionens metod att beskatta energi baserat på dels koldioxidutsläppen och dels energiinnehållet. Detta dubbla system verkar både mer logiskt och mer enhetligt än det tidigare systemet. Föredraganden erkänner att argumenten för en bättre användning av energikällorna och en ökad användning av mindre förorenande energikällor är välgrundade.
Införandet av en skatt på koldioxid på 20 euro per ton beräknas garantera skatteinkomster på 20 miljarder euro för samtliga länder i Europeiska unionen från 2020.
Den mest påtagliga effekten av kommissionens nya förslag, det vill säga å ena sidan en beskattning som grundar sig på koldioxidinnehållet och de använda energiprodukternas energiinnehåll, och å andra sidan medlemsstaternas iakttagande av proportionaliteten mellan de olika minimiskattenivåer som fastställts på unionsnivå, skulle bland annat leda till en betydande ökning av priset på diesel i de flesta medlemsstater.
Föredraganden godtar principen om en ökning av minimiskattenivån för diesel, i enlighet med den logiska och enhetliga metod som kommissionen med rätta föreslår ska införas, men anser inte att det är rimligt att behålla proportionalitetsprincipen eftersom denna princip utan tvekan skulle vara förenad med avsevärda och destabiliserande effekter.
På ett mer institutionellt plan vill föredraganden påpeka att ett strikt iakttagande från medlemsstaternas sida av proportionaliteten kommer att inverka direkt på de skattesatser som tillämpas för de olika energikällorna i de 27 medlemsstaterna, medan det hittills har varit regeln om minimiskattesatser som har varit gällande. Det nuvarande förslaget innebär alltså ett betydande ingrepp från EU:s sida i den nationella skattepolitiken.
När det gäller industripolitiken i vid mening skulle den omfattande ökningen av dieselpriset i åtskilliga medlemsstater (för att bara nämna ett konkret exempel: i Tyskland skulle ökningen vara 31 cent per liter fram till 2023) innebära att många fler problem uppkommer än vad denna åtgärd kan lösa.
Det kan inte ifrågasättas vetenskapligt att tack vare termodynamikens principer har dieselmotorn väsentliga fördelar jämfört med bensinmotorn, särskilt när det gäller prestanda och energieffektivitet. De senaste erfarenheterna visar att en del av minskningen av koldioxidutsläppen som Europeiska unionen har satt upp som mål kan uppnås genom en ökad användning av dieselfordon.
När man dessutom betänker att Europa förfogar över en avsevärd konkurrensfördel gentemot övriga delar av världen med avseende på den tekniska utvecklingen av dieselmotorer och att denna utveckling kräver en spetsforskning som är en viktig tillgång för Europeiska unionen gentemot andra ekonomiska makter skulle det inte vara rimligt att utsätta den europeiska bilindustrin, som utsätts för en skoningslös konkurrens från tredjeländer och ställs inför strukturproblem, för en sådan destabiliserande chock.
Den fastställda övergångsperioden på 10 år fram till 2023 är inte heller tillräcklig för att mildra konsekvenserna.
Det tredje grundläggande argumentet mot ”proportionalitet” avser konsekvenserna för konsumentpriserna. Inflationsrisken, som är en följd av prishöjningen för vissa bränslen kan inte undvikas, särskilt inte som medlemsstaterna på grund av den dystra situationen för de offentliga finanserna inte har möjlighet att till exempel sänka skatten på bensinförbrukningen.
Konsumenterna skulle bestraffas liksom hela transportsektorn som skulle ställas inför en betydande prishöjning.
Eftersom utvecklingen av energipriset utgör den viktigaste inflationskällan anser föredraganden att man absolut måste undvika att införa mekanismer som skulle kunna bidra till en prisökning.
Denna ståndpunkt innebär också att föredraganden kraftigt motsätter sig förslaget att minimiskattenivåerna automatiskt ska indexeras till prisutvecklingen eller till ökningen/sänkningen av koldioxidpriset. Föredraganden är dessutom förvånad över att kommissionen, som är så snabb med att med samma argument kritisera en automatisk indexering av löner, där en sådan fortfarande förekommer, föreslår att en sådan indexering ska införas vid beskattningen av energi. Det är viktigt att lagstiftaren fortsätter att fatta sina egna beslut i denna fråga. En automatisk höjning skulle inte vara ändamålsenlig.
När det gäller behandlingen av alternativa bränslen såsom LPG (gasol) och CNG (komprimerad naturgas) erkänner föredraganden att det av konsekvensskäl är nödvändigt att på medellång sikt tillämpa de skattesatser som är kopplade till energi- och koldioxidinnehållet till samtliga bränslen, även LPG och CNG. Fördelarna med de olika bränslena med avseende på koldioxidutsläpp skulle belönas automatiskt genom skattereglerna, men det skulle inte innebära någon ytterligare konkurrensfördel. Eftersom de skattesatser som för närvarande tillämpas på dessa produkter ofta är mycket låga, och eftersom det kommer att dröja en viss tid innan de sistnämnda verkligen kan konkurrera med de traditionella bränslena på grund av investerings- och infrastrukturkostnaderna, föreslås att höjningen av minimiskattesatserna begränsas till 5,50 euro/GJ från och med 2015 och att den planerade höjningen till 9,60 euro/GJ från och med 2018 inte genomförs. Denna begränsade höjning kommer att ge de alternativa bränslena en komparativ fördel som är nödvändig för att utveckla en mer energieffektiv teknik.
YTTRANDE från budgetutskottet (24.11.2011)
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet
(COM(2011)0169 – C7‑0105/2011 – 2011/0092(CNS))
Föredragande: Angelika Werthmann
KORTFATTAD MOTIVERING
Energiskatter har traditionellt tagits ut av flera orsaker, särskilt för att öka intäkterna, men också för att påverka konsumentbeteendet mot effektivare energiförbrukning och renare energikällor.
Alla EU-medlemsstater tar ut energiskatt och denna är viss grad harmoniserad på EU-nivå. Det för närvarande gällande energiskattedirektivet från 2003 hade särskilt som mål att på den inre marknaden förhindra konkurrenssnedvridning inom energisektorn.
Under den tid som förflutit sedan energibeskattningsdirektivet antogs har den politiska ramen genomgått radikala förändringar (Europeiska rådet i mars 2008, FN:s klimatskyddskonferens, november/december 2010 i Cancún). Inom områdena energi och klimatförändring har konkreta och ambitiösa politiska mål fastlagts för perioden fram till 2020.
Med ändringsförslaget avser kommissionen att bringa de fyra områdena klimatförändring, energieffektivitet, inre marknaden och främjande av tillväxt och sysselsättning i samklang.
Kommissionen föreslår att den kommande energibeskattningen delas upp i två beståndsdelar: en på grundval av koldioxidinnehåll och en på grundval av energiinnehåll.
Mot bakgrund av den aktuella diskussionen om ett eventuellt framtida system för nya egna medel för EU[1] får kommissionsförslaget ur budgetsynpunkt allt större betydelse, i och med att en eventuell koldioxidbeskattning delvis skulle kunna användas för dessa framtida egna medel. Vid sidan av denna referens till EU-budgeten anser föredraganden att det är viktigt att beakta de sociala följderna av kommissionens förslag.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 3a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(3a) En koldioxidrelaterad skatt skulle också kunna anses som en möjlig del i ett framtida system för egna medel för Europeiska unionens budget, i syfte att minska bidragen från medlemsstaterna och bidra till kampen mot klimatförändringen. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Det var ett av de ursprungliga målen redan i fördragen om upprättande av de europeiska gemenskaperna att EU till fullo skulle finansieras genom egna medel. Genom att använda delar av en koldioxidrelaterad skatt, eventuellt tillsammans med en annan komponent, skulle man vara i linje med denna rättsliga grund. | |||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 17 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(17) Undantag eller avdrag till förmån för hushåll och välgörenhetsorganisationer kan utgöra del av de sociala åtgärder som medlemsstaterna definierar. Möjligheten att tillämpa sådana undantag eller avdrag bör, med hänvisning till lika behandling av energikällor, utökas till alla energiprodukter som används för uppvärmning och elektricitet. För att säkerställa att deras inverkan på den inre marknaden förblir begränsad bör dessa undantag och avdrag endast tillämpas på icke-yrkesmässig verksamhet. |
(17) Undantag eller avdrag till förmån för låginkomsthushåll och välgörenhetsorganisationer kan utgöra del av de sociala åtgärder som medlemsstaterna definierar. Möjligheten att tillämpa sådana undantag eller avdrag bör, med hänvisning till lika behandling av energikällor, utökas till alla energiprodukter som används för uppvärmning, elektricitet och motorbränsle. För att säkerställa att deras inverkan på den inre marknaden förblir begränsad bör dessa undantag och avdrag endast tillämpas på icke-yrkesmässig verksamhet. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Den eftersträvade framtida beskattningen av energikällor kommer proportionellt att överbelasta låginkomsthushåll i jämförelse med medel- och höginkomsthushåll på grund av skillnaderna i disponibel inkomst. Till följd av de yrkesmässiga och privata kraven på rörlighet verkar det lämpligt att utvidga den eventuella skattesänkningen till motorbränsle. | |||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 28 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(28) Med början vid utgången av 2015 och därefter vart femte år bör kommissionen rapportera till rådet om tillämpningen av direktivet, med särskild granskning av miniminivån för koldioxidrelaterade skatter mot bakgrund av utvecklingen av utsläppsrätternas marknadspriser i EU, innovation, den tekniska utvecklingen och de motiveringar för skattemässiga undantag och avdrag som anges i detta direktiv, inbegripet bränsle för luft- och sjöfart. Förteckningen över sektorer eller delsektorer som bedöms vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage ska ses över regelbundet, särskilt mot bakgrund av eventuella nya rön som finns tillgängliga. |
(28) Med början vid utgången av 2015 och därefter vart tredje år bör kommissionen rapportera till Europaparlamentet och till rådet om tillämpningen av direktivet, med särskild granskning av miniminivån för koldioxidrelaterade skatter mot bakgrund av utvecklingen av utsläppsrätternas marknadspriser i EU, innovation, den tekniska utvecklingen och de motiveringar för skattemässiga undantag och avdrag som anges i detta direktiv, inbegripet bränsle för luft- och sjöfart. Förteckningen över sektorer eller delsektorer som bedöms vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage ska ses över regelbundet, särskilt mot bakgrund av eventuella nya rön som finns tillgängliga. Kommissionen bör också övervaka marknaderna för att se till att det råder transparens på energimarknaden och att konsumenterna inte påverkas negativt av marknadsmissbruk. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
En koldioxidrelaterad skatt skulle få vittomfattande miljömässiga och skattepolitiska följder inom unionen. Därför bör rapporteringskravet även gälla rapportering till parlamentet. För att det ska vara möjligt att ge politiska riktlinjer måste rapporteringsperioderna blir kortare. | |||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led h | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Den eftersträvade framtida beskattningen av energikällor kommer proportionellt att överbelasta låginkomsthushåll i jämförelse med medel- och höginkomsthushåll på grund av skillnaderna i disponibel inkomst. Till följd av de yrkesmässiga och privata kraven på rörlighet verkar det lämpligt att utvidga den eventuella skattesänkningen till motorbränsle. | |||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 14 Direktiv 2003/96/EG Artikel 17 – punkt 1 – led a – stycke 1 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
En tröskel på tre procent är alltför lågt satt och alltför många företag skulle omfattas av den. Resultatet vore en oproportionerlig administrativ börda. | |||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/96/EG Artikel 29 – stycke 1 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
En koldioxidrelaterad skatt skulle få vittomfattande miljömässiga och skattepolitiska följder inom unionen. Därför bör rapporteringskravet även gälla rapportering till parlamentet. För att det ska vara möjligt att ge politiska riktlinjer måste rapporteringsperioderna blir kortare. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0169 – C7-0105/2011 – 2011/0092(CNS) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 10.5.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 10.5.2011 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Angelika Werthmann 5.5.2011 |
|
|
|
|
Antagande |
22.11.2011 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
35 0 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Alexander Alvaro, Lajos Bokros, Andrea Cozzolino, Jean-Luc Dehaene, James Elles, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Ivars Godmanis, Estelle Grelier, Carl Haglund, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Anne E. Jensen, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Giovanni La Via, Vladimír Maňka, Barbara Matera, Nadezhda Neynsky, Dominique Riquet, László Surján, Helga Trüpel, Derek Vaughan, Angelika Werthmann |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Antonello Antinoro, Maria Da Graça Carvalho, Frédéric Daerden, Derk Jan Eppink, Paul Rübig, Peter Šťastný, Georgios Stavrakakis |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Arnaud Danjean, Matthias Groote, Bernadette Vergnaud |
||||
- [1] COM(2011)0500 och reformdokumentet ”Europa behöver tillväxt” av Alain Lamassoure, Jutta Haug, Guy Verhofstadt.
YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (1.2.2012)
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet
(COM(2011)0169 – C7‑0105/2011 – 2011/0092(CNS))
Föredragande: Kathleen Van Brempt
KORTFATTAD MOTIVERING
Kommissionens förslag syftar till en översyn av det befintliga energiskattedirektivet. Genom att dela upp minimiskattesatsen för energiprodukter i två delar, nämligen en koldioxidrelaterad skatt och en skatt baserad på energiinnehållet, kommer man i högre grad att främja målen avseende klimatförändringspolitiken och den inre marknaden för energiprodukter kommer att bli tydligare och rättvisare.
Förslaget är ett viktigt steg i rätt riktning. Beskattningen kommer att baseras på koldioxidinnehåll och energiinnehåll i stället för på volym och vikt, vilket är en grundläggande, behövd och välgrundad förändring. Det finns dock aspekter som tyder på att vissa mål inte kommer att uppfyllas helt och hållet och att man kommer att missa chansen att maximera bidraget till kampen mot klimatförändringar, till förbättringen av miljökvaliteten i EU och till en snabb övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.
Föredraganden föreslår därför att kommissionens förslag ändras utifrån följande principer:
- Olika privata transportsätt bör behandlas på samma sätt för att maximera internaliseringen av kostnader och skapa jämlika villkor, och därför bör undantaget för luft- och sjötransport utgå.
- Av samma skäl bör undantagen för jord- och skogsbruket fasas ut.
- Om energibeskattningen inte ens skulle överstiga inflationen och inte kopplas till koldioxidpriser på marknaden för systemet för handel med utsläppsrätter skulle den förlora sin styrfunktion.
- Om man undantar hushållen främjar man inte energieffektiva bostäder, men om man inbegriper hushållen utan att tillämpa sociala korrigeringsmekanismer skapar man energifattigdom, särskilt för de mest sårbara grupperna.
- Biomassa är inte per definition koldioxidneutral.
Sammanfattningsvis stöder föredraganden kommissionens förslag, eftersom det är ett mycket viktigt steg i rätt riktning. Förslaget kan dock ge ännu bättre resultat om man gör vissa ändringar och stryker vissa undantag.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(1a) Det finns anledning att inom Europeiska unionen garantera att en verklig skattemässig samstämmighet tillämpas på olika energikällor och att det inrättas en ram för beskattningen av förnybar energi. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 2 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(2) Det är nödvändigt att säkerställa att den inre marknaden fortsätter att fungera väl i ett sammanhang där det finns nya krav relaterade till begränsning av klimatförändringen, användning av förnybara energikällor och energibesparingar, enligt det som fastställs i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007 och den 11–12 december 2008. |
(2) Det är nödvändigt att säkerställa att den inre marknaden fungerar optimalt i ett sammanhang där det finns nya krav relaterade till begränsning av klimatförändringen, användning av förnybara energikällor och energibesparingar, enligt det som fastställs i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007 och den 11–12 december 2008. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(2a) Det är nödvändigt att beakta de verkliga konsekvenserna av en omfördelning av skatterna, i synnerhet i samband med den finansiella och ekonomiska kris som Europa upplever och vars effekter och följder det är viktigt att bedöma. I detta hänseende skulle det finnas anledning att aktualisera de uppgifter som insamlats vid konsekvensbedömningen. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 3 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(3) Beskattning relaterad till koldioxidutsläpp kan vara ett kostnadseffektivt medel för medlemsstaterna när det gäller att uppnå de minskningar av växthusgaser som är nödvändiga enligt Europaparlamentets och rådets beslut 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 i fråga om källor som inte omfattas av unionens system enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. Med tanke på den potentiella roll som koldioxidrelaterade skatter kan spela, måste det finnas gemensamma regler för dessa skatter, med tanke på en väl fungerande inre marknad. |
(3) Beskattning relaterad till koldioxidutsläpp kan vara ett effektivt verktyg för medlemsstaterna för att hos konsumenterna och förorenande sektorer framkalla beteenden som är ekologiskt hållbara och för att uppnå de minskningar av växthusgaser som är nödvändiga enligt Europaparlamentets och rådets beslut 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 i fråga om källor som inte omfattas av unionens system enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. Med tanke på den potentiella roll som koldioxidrelaterade skatter kan spela, måste det finnas gemensamma regler för dessa skatter, med tanke på en väl fungerande inre marknad. När man fastställer sådana skatteregler måste man också se till att enkelheten i systemet för konsumtionsskatt bevaras och att den administrativa bördan när det gäller konsumtionsskatt inte ökar. En koldioxidrelaterad skatt får dessutom inte väsentligt öka energipriserna eftersom en sådan prisökning skulle ha negativa effekter för unionens ekonomiska konkurrenskraft och konsumenternas köpkraft. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 5 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(5) Därför bör det finnas bestämmelser för energibeskattning som består av två delar – koldioxidrelaterade skatter och skatter på allmän energiförbrukning. För att energibeskattningen ska vara anpassad till unionens system enligt direktiv 2003/87/EG bör medlemsstaterna vara skyldiga att uttryckligen skilja mellan dessa två komponenter. Detta skulle också ge möjlighet att särskilja mellan behandlingen av bränslen som är biomassa och bränslen framställda från biomassa. |
(5) Därför bör det finnas bestämmelser för energibeskattning som består av två delar – koldioxidrelaterade skatter och skatter på allmän energiförbrukning. För att energibeskattningen ska vara anpassad till unionens system enligt direktiv 2003/87/EG bör medlemsstaterna vara skyldiga att uttryckligen skilja mellan dessa två komponenter. Detta skulle också ge möjlighet att särskilja mellan behandlingen av bränslen som är biomassa och bränslen framställda från biomassa förutsatt att dessa uppfyller de hållbarhetskriterier som fastställts i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor1. | |||||||||||||||||||||||||||
|
_________________ 1 EUT L 140, 5.6.2009, s. 16. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 8 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(8) Med tanke på skatteneutralitet bör samma minimiskattenivåer gälla för varje komponent i energibeskattningen, för alla energiprodukter som används för ett visst ändamål. Där som det således föreskrivs lika minimiskattenivåer bör medlemsstaterna, även med tanke på skatteneutralitet, säkerställa lika nivåer av nationell beskattning för alla berörda produkter. Vid behov bör övergångsperioder planeras med tanke på likställning av dessa nivåer. |
(8) Med tanke på skatteneutralitet bör samma minimiskattenivåer gälla för varje komponent i energibeskattningen, för alla energiprodukter som används för ett visst ändamål. Där som det således föreskrivs lika minimiskattenivåer bör medlemsstaterna, även med tanke på skatteneutralitet, säkerställa lika nivåer av nationell beskattning för alla berörda produkter. Vid behov bör övergångsperioder planeras, dock med beaktande av medlemsstaternas särdrag, för likställning av dessa nivåer. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 9 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(9) Miniminivåerna för koldioxidrelaterade skatter bör fastställas mot bakgrund av medlemsstaternas nationella mål enligt beslut 406/2009/EG om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020. Eftersom det konstateras i detta beslut att insatserna för att minska växthusgasutsläppen bör vara rättvist fördelade mellan medlemsstaterna, bör övergångsperioder fastställas för vissa medlemsstater. |
(9) Miniminivåerna för koldioxidrelaterade skatter bör fastställas mot bakgrund av medlemsstaternas nationella mål enligt beslut 406/2009/EG om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020. Eftersom det konstateras i detta beslut att insatserna för att minska växthusgasutsläppen bör vara rättvist fördelade mellan medlemsstaterna, bör övergångsperioder fastställas. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 13 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(13) Vad gäller möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa en lägre skattenivå på yrkesmässig användning av dieselbrännolja som motorbränsle, ser denna bestämmelse inte längre ut att vara förenlig med kravet att förbättra energieffektiviteten och behovet att åtgärda den ökande miljöpåverkan från transporter, och bör därför utgå. Enligt artikel 9.2 i direktiv 2003/96/EG får vissa medlemsstater tillämpa en sänkt skattesats på eldningsolja. Den bestämmelsen är inte längre förenlig med en väl fungerande inre marknad och fördragets bredare mål. Den bör därför utgå. |
(13) Vad gäller möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa en lägre skattenivå på yrkesmässig användning av dieselbrännolja bör denna bestämmelse gälla även i fortsättningen. Enligt artikel 9.2 i direktiv 2003/96/EG får vissa medlemsstater tillämpa en sänkt skattesats på eldningsolja. Den bestämmelsen är inte längre förenlig med en väl fungerande inre marknad och fördragets bredare mål. Den bör därför utgå. | |||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Vad gäller möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa en lägre skattenivå på yrkesmässig användning av dieselbrännolja än på icke-yrkesmässig användning, bör denna bestämmelse gälla även i fortsättningen, eftersom yrkestrafiken ännu inte kan erbjudas något alternativt bränsle. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 15 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(15) Enligt artikel 5 i direktiv 2003/96/EG är det i vissa fall tillåtet att tillämpa differentierade skattesatser. För att säkerställa en enhetlig koldioxidprissignal bör dock medlemsstaternas möjligheter att differentiera de nationella skattesatserna begränsas till skatterna på allmän energiförbrukning. Dessutom gäller att möjligheten att tillämpa en lägre skattenivå på motorbränslen för taxibilar inte längre är förenligt med målet för politiken om att främja alternativa bränslen och energibärare och användningen av renare fordon i stadstransporter, och därför bör denna möjlighet avskaffas. |
(15) Enligt artikel 5 i direktiv 2003/96/EG är det i vissa fall tillåtet att tillämpa differentierade skattesatser. För att säkerställa en enhetlig koldioxidprissignal bör dock medlemsstaternas möjligheter att differentiera de nationella skattesatserna begränsas till skatterna på allmän energiförbrukning. Dessutom gäller att möjligheten att tillämpa en lägre skattenivå på oljebaserade motorbränslen för taxibilar inte längre är förenligt med målet för politiken om att främja alternativa bränslen och energibärare och användningen av renare fordon i stadstransporter, och därför bör denna möjlighet avskaffas. | |||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Naturgas/biometan är alternativet till oljebaserade bränslen då den genererar unikt låga utsläpp av giftiga eller cancerframkallande ämnen, nästan inga utsläpp av partiklar, inga utsläpp av reaktiva kolväten, minskade NOx-utsläpp samt minskad ljudnivå, vilket gör den till idealiskt motorbränsle i stadsmiljö. Enligt rapporten av den 25 januari 2011 från expertgruppen för framtida transportbränslen bör metan främjas som ett huvudsakligt alternativt bränsle för stadstransporter. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 17 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(17) Undantag eller avdrag till förmån för hushåll och välgörenhetsorganisationer kan utgöra del av de sociala åtgärder som medlemsstaterna definierar. Möjligheten att tillämpa sådana undantag eller avdrag bör, med hänvisning till lika behandling av energikällor, utökas till alla energiprodukter som används för uppvärmning och elektricitet. För att säkerställa att deras inverkan på den inre marknaden förblir begränsad bör dessa undantag och avdrag endast tillämpas på icke-yrkesmässig verksamhet. |
(17) Hushållen är hårt drabbade av den ekonomiska och finansiella krisen och till följd av denna extrema situation befinner sig vissa av dem i ett läge med social och energimässig osäkerhet, varför det finns anledning att se till att de inte drabbas ännu mer genom en ökning av skattetrycket. Undantag eller avdrag till förmån för hushåll och välgörenhetsorganisationer kan utgöra del av de sociala åtgärder som medlemsstaterna definierar. Möjligheten att tillämpa sådana undantag eller avdrag bör, med hänvisning till lika behandling av energikällor, utökas till alla energiprodukter som används för uppvärmning och elektricitet. För att säkerställa att deras inverkan på den inre marknaden förblir begränsad bör dessa undantag och avdrag endast tillämpas på icke-yrkesmässig verksamhet. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 18 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(18) I fråga om gasol (LPG) och naturgas som används som drivmedel är det inte längre berättigat med fördelar i form av lägre minimiskattenivå för allmän energiförbrukning eller möjligheten att undanta dessa energiprodukter från beskattning, särskilt mot bakgrund av behovet att öka marknadsandelarna för förnybara energikällor, och därför bör dessa fördelar avskaffas på medellång sikt. |
(18) I fråga om gasol (LPG) som används som motorbränsle är det inte längre berättigat med fördelar i form av lägre minimiskattenivå för allmän energiförbrukning eller möjligheten att undanta denna energiprodukt från beskattning, särskilt mot bakgrund av behovet att öka marknadsandelarna för förnybara energikällor, och därför bör dessa fördelar avskaffas på medellång sikt. | |||||||||||||||||||||||||||
|
I fråga om naturgas och biometan som används som motorbränsle bör fördelar i form av lägre minimiskattenivå för allmän energiförbrukning eller möjligheten att undanta denna energiprodukt från beskattning endast avskaffas efter en bedömning senast 2023 av genomförandet av bestämmelserna i detta direktiv när det gäller skattenivån för naturgas för vägtransporter. Denna bedömning ska bland annat omfatta framstegen med att tillgängliggöra naturgas och biometan, tankstationsnätverkets tillväxt i Europa, naturgasfordonens marknadsandel i EU, innovationen och den tekniska utvecklingen när det gäller biometan som transportbränsle och minimiskattenivåns verkliga värde. | |||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Biometan är en av huvudpelarna för att nå målet på 10 procent för biobränslen år 2020. Utvecklingen av biometan är kopplad till utvecklingen av naturgasfordon och följaktligen till en fördelaktig skattebehandling som främjar utvecklingen av metantankningsinfrastruktur. Metan är det tillgängliga alternativet till oljebaserade bränslen, och genererar mycket låga utsläpp av icke-metankolväten, partiklar och NOx, vilket förbättrar luftkvaliteten i städerna och minskar ljudnivån och koldioxidutsläppen. En “översynsklausul“ är det rätta lagstiftningsinstrumentet för att bedöma behovet av att behålla en fördelaktig skattebehandling av alternativa bränslen, även med tanke på utvecklingen av gasformiga bränslen från förnybara källor. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 18a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(18a) För att nå målet att minska transportutsläppen med 60 procent fram till 2050 enligt vitboken ”Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem” (COM(2011)0144) genom att halvera användningen av fordon som drivs med konventionella bränslen i stadstransporter fram till 2030, bör man ytterligare främja marknadsutvecklingen av väte och el, som uppges vara huvudalternativen för att ersätta olja som transportbränsle i rapporten om framtida transportbränslen från expertgruppen för alternativa bränslen, som GD MOVE ansvarar för och som kommissionen presenterade den 25 januari 2011. Eftersom EU‑lagstiftningen, till exempel de nya TEN T-riktlinjerna, i allt högre grad stöder integrationen av koldioxidsnål teknik för transportbränsle behövs det mer kunskaper om effekterna av EU:s nuvarande och framtida energi- och miljölagstiftning när det gäller att ta i bruk alternativa bränslen såsom väte och el i Europas energi- och transportsystem. Kommissionens förslag (senast den 31 december 2011) om en metod för att beräkna andelen väte från förnybara energikällor i den totala bränslemixen skulle, i enlighet med direktivet om förnybar energi (COM(2009)0028, artikel 3.4 C), kunna åtföljas av en konsekvensbedömning av de föreslagna ändringarna av energiskattedirektivet för att främja användningen av (förnybart) väte som ett rent och energieffektivt transportbränsle. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 20 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(20) Enligt artikel 15.3 i direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna när det gäller jordbruk, trädgårdsodling och fiskodling samt skogsbruk utöver de bestämmelser som allmänt gäller för yrkesanvändning även tillämpa en skattenivå ända ner till noll. En granskning av detta alternativ visade att till den del som gäller skatter på allmän energiförbrukning skulle bibehållandet av detta alternativ stå i strid med unionens bredare politiska mål, utom om det är kopplat till en motprestation som säkerställer framsteg inom området för energieffektivitet. I fråga om koldioxidrelaterade skatter bör behandlingen av de berörda sektorerna anpassas till de bestämmelser som tillämpas på industrisektorerna. |
(20) Enligt artikel 15.3 i direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna när det gäller jordbruk, trädgårdsodling och fiskodling samt skogsbruk utöver de bestämmelser som allmänt gäller för yrkesanvändning även tillämpa en skattenivå ända ner till noll. I fråga om koldioxidrelaterade skatter måste man vid behandlingen av de berörda sektorerna kunna beakta anläggningarnas storlek och produktionsvolym. När det mer specifikt gäller jordbrukssektorn bör denna beskattning också kunna baseras på kapaciteten att avskilja koldioxid, till exempel genom permanent ängsmark. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 21 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(21) De allmänna bestämmelser som införs genom detta direktiv beaktar de särskilda egenskaperna hos bränslen som är biomassa eller har framställts från biomassa och som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt artikel 17 i direktiv 2009/28/EG både när det gäller bidraget till koldioxidbalansen och det lägre energiinnehållet per kvantitativ enhet i jämförelse med vissa konkurrerande fossila bränslen. Därför bör de bestämmelser i direktiv 2003/96/EG enligt vilka det är tillåtet med skattemässiga avdrag eller undantag för dessa bränslen avskaffas på medellång sikt. För den mellanliggande perioden bör man säkerställa att tillämpningen av dessa bestämmelser överensstämmer med de allmänna regler som införs genom detta direktiv. Biodrivmedel och flytande biobränslen enligt definitionen i artikel 2 h och 2 i i direktiv 2009/28/EG bör därför endast få komma ifråga i för medlemsstaternas extra skattelättnader om de uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i detta direktiv. |
(21) De allmänna bestämmelser som införs genom detta direktiv beaktar de särskilda egenskaperna hos bränslen som är biomassa eller har framställts från biomassa och som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt artikel 17 i direktiv 2009/28/EG både när det gäller bidraget till koldioxidbalansen och det lägre energiinnehållet per kvantitativ enhet flytande biobränslen i jämförelse med vissa konkurrerande fossila bränslen. Därför bör de bestämmelser i direktiv 2003/96/EG enligt vilka det är tillåtet med skattemässiga avdrag eller undantag för dessa bränslen avskaffas på medellång sikt. För den mellanliggande perioden bör man säkerställa att tillämpningen av bestämmelserna överensstämmer med de allmänna regler som införs genom detta direktiv. Biodrivmedel och flytande biobränslen enligt definitionen i artikel 2 h och 2 i i direktiv 2009/28/EG bör därför endast få komma ifråga i för medlemsstaternas extra skattelättnader om de uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i detta direktiv. | |||||||||||||||||||||||||||
|
När det gäller biometan är energiinnehållet per kvantitativ enhet samma som för naturgas. Eftersom biometan som tillhandahålls genom naturgasnätet ökar de förnybara källornas andel kommer biometan att undantas från skatt på grund av koldioxid- och energiinnehållet, under förutsättning att den produceras i enlighet med hållbarhetskriterierna. | |||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Biometan är en av huvudpelarna för att nå det obligatoriska målet på 10 procent för biobränslen år 2020. Det finns inga begränsningar för att blanda naturgas och biometan eftersom de har samma molekylära sammansättning. De är de enda tillgängliga alternativen med låga utsläpp till oljebaserade bränslen. Biometan måste därför undantas från koldioxid- och energirelaterad skatt. Den procentenhet biometan som tillhandahålls genom naturgasnätet skulle dras av från den totala skatten för naturgas. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 28 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(28) Med början vid utgången av 2015 och därefter vart femte år bör kommissionen rapportera till rådet om tillämpningen av direktivet, med särskild granskning av miniminivån för koldioxidrelaterade skatter mot bakgrund av utvecklingen av utsläppsrätternas marknadspriser i EU, innovation, den tekniska utvecklingen och de motiveringar för skattemässiga undantag och avdrag som anges i detta direktiv, inbegripet bränsle för luft- och sjöfart. Förteckningen över sektorer eller delsektorer som bedöms vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage ska ses över regelbundet, särskilt mot bakgrund av eventuella nya rön som finns tillgängliga. |
(28) Med början vid utgången av 2015 och därefter vart tredje år bör kommissionen rapportera till rådet om tillämpningen av direktivet, med särskild granskning av miniminivån för koldioxidrelaterade skatter mot bakgrund av utvecklingen av utsläppsrätternas marknadspriser i EU, innovation, den tekniska utvecklingen och de motiveringar för skattemässiga undantag och avdrag som anges i detta direktiv, inbegripet bränsle för luft- och sjöfart. Förteckningen över sektorer eller delsektorer som bedöms vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage ska ses över regelbundet, särskilt mot bakgrund av eventuella nya rön som finns tillgängliga. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 2 – led aa (nytt) Direktiv 2003/96/EG Artikel 2 – punkt 1a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Denna översyn av energiskattedirektivet omfattar inte frågan om kärnbränsle. De externa effekterna i samband med användningen av kärnkraft, den potentiella risken i händelse av en kärnkraftsolycka och kravet på jämlika villkor för olika energikällor är aspekter som alla motiverar att en minimiskattesats för kärnbränslestavar tas med i direktivet. Denna minimiskattesats bör motsvara de ekonomiska fördelar som kärnkraften har som ett resultat av ökade elpriser till följd av EU:s system för handel med utsläppsrätter. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 3 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 3 – strecksats 2 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Det finns skäl att precisera att direktivet inte ska tillämpas på energiintensiv industri så att alla områden av den energiintensiva industrin behandlas lika. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkt 3 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Vad gäller möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa en lägre skattenivå på yrkesmässig användning av dieselbrännolja än på icke-yrkesmässig användning, bör denna bestämmelse gälla även i fortsättningen, eftersom den yrkesmässiga trafiken ännu inte kan erbjudas något alternativt bränsle. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkt 3 – stycke 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Naturgas och biometan kan användas i befintliga förbränningsmotorer utan några begränsningar vad gäller blandning. Biometan är en av huvudpelarna för att nå det obligatoriska målet på 10 procent för biobränslen år 2020. Utvecklingen av biometan är kopplad till utvecklingen av naturgasfordon och följaktligen till en fördelaktig skattebehandling som främjar utvecklingen av metantankningsinfrastruktur. Metan är det tillgängliga alternativet till oljebaserade bränslen, och genererar mycket låga utsläpp av icke-metankolväten, partiklar och NOx, vilket förbättrar luftkvaliteten i städerna och minskar betydligt ljudnivån och koldioxidutsläppen. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 5 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 5 – strecksats 3 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Naturgas/biometan är alternativet till oljebaserade bränslen då den genererar unikt låga utsläpp av giftiga eller cancerframkallande ämnen, nästan inga utsläpp av partiklar, inga utsläpp av reaktiva kolväten, minskade NOx-utsläpp samt minskad ljudnivå, vilket gör den till idealiskt motorbränsle i stadsmiljö. Enligt rapporten av den 25 januari 2011 från expertgruppen för framtida transportbränslen bör metan främjas som ett huvudsakligt alternativt bränsle för stadstransporter. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/96/EG Artikel 7 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Vad gäller möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa en lägre skattenivå på yrkesmässig användning av dieselbrännolja än på icke-yrkesmässig användning, bör denna bestämmelse gälla även i fortsättningen, eftersom den yrkesmässiga trafiken ännu inte kan erbjudas något alternativt bränsle. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 11 – led a – led iii Direktiv 2003/96/EG Artikel 14 – punkt 1 – led e | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Investeringar i hamnar och fartyg för att fartygen ska kunna få tillgång till elektricitet i hamnen är mycket viktiga, så det bör inte finnas något slutdatum för undantaget om vi vill ha fler sådana initiativ i våra europeiska hamnar de kommande åren. Investeringarna skulle kunna förhindras om det finns ett hot om att denna elektricitet kan komma att beskattas från och med 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led h | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led i | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led iia (nytt) Direktiv 2003/96/EC Artikel 15 – punkt 1 – led m (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Medlemsstaterna måste ha möjlighet att tillämpa undantag från de fastställda minimiskattenivåerna och principen om skatteneutralitet i punkt 4.3. Undantagen är motiverade på grund av gasolens miljöroll (minskade koldioxidutsläpp jämfört med andra traditionella bränslen) och sociala roll, eftersom gasol gör det möjligt att tillhandahålla energi för medborgarnas primära användning (uppvärmning, matlagning och varmvattenproduktion) i randområden (glesbygds-, landsbygds- och bergsområden samt öar). | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led b Direktiv 2003/96/CE Artikel 15 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 a* – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Biometan är en av huvudpelarna för att nå det obligatoriska målet på 10 procent för biobränslen år 2020. Det finns inga begränsningar för att blanda naturgas och biometan eftersom de har samma molekylära sammansättning. De är de enda tillgängliga alternativen med låga utsläpp till oljebaserade bränslen. Biometan måste därför undantas från koldioxid- och energirelaterad skatt. Den procentenhet biometan som tillhandahålls genom naturgasnätet skulle dras av från den totala skatten för naturgas. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/96/EG Artikel 29 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
För att snabbt kunna införliva nya utvecklingstendenser och ny teknik och för att kunna följa upp utvecklingen på koldioxidmarknaden bör beskattningsnivåerna ses över och eventuellt ändras vart tredje år. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/96/EG Artikel 29 – stycke 3a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
En “översynsklausul“ är det rätta lagstiftningsinstrumentet för att på medellång sikt bedöma behovet av att behålla en fördelaktig skattebehandling av alternativa bränslen, även med tanke på utvecklingen av gasformiga bränslen från förnybara källor. Biometan är en av huvudpelarna för att nå målet på 10 procent för biobränslen år 2020. Eftersom utvecklingen av biometan är kopplad till utvecklingen av naturgasfordon behövs det en fördelaktig skattebehandling på medellång sikt. Naturgas- och biometanmotorer genererar mycket låga utsläpp av föroreningar och minskar betydligt ljudnivån och koldioxidutsläppen jämfört med diesel- och bensinmotorer. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0169 – C7-0105/2011 – 2011/0092(CNS) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 10.5.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 10.5.2011 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
26.10.2011 |
|
|
|
|
Antagande |
31.1.2012 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
28 16 19 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
János Áder, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Holger Krahmer, Jo Leinen, Peter Liese, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Gilles Pargneaux, Antonyia Parvanova, Sirpa Pietikäinen, Mario Pirillo, Pavel Poc, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Daciana Octavia Sârbu, Carl Schlyter, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Margrete Auken, Vicky Ford, Romana Jordan Cizelj, Filip Kaczmarek, Riikka Manner, Marisa Matias, Miroslav Mikolášik, Bill Newton Dunn, James Nicholson, Bart Staes, Eleni Theocharous, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Andrea Zanoni |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Julie Girling, Emma McClarkin |
||||
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (7.2.2012)
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över utkastet till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet
(COM(2011)0169 – C7‑0105/2011 – 2011/0092(CNS))
Föredragande: Béla Kovács
KORTFATTAD MOTIVERING
Det allmänna syftet med utkastet till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet är att omstrukturera det sätt på vilket energi beskattas för att främja målet om en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och för att undvika problem på den inre marknaden. Utkastets syfte är att garantera att energikällorna behandlas enhetligt, tillhandahålla en anpassad ram för beskattning av förnybara energikällor och tillhandahålla en ram för tillämpning av koldioxidrelaterade skatter.
Därför föreslår man i det reviderade energibeskattningsdirektivet att minimiskattesatsen för energiprodukter delas upp i följande två delar:
1. Koldioxidrelaterade skatter, baserade på energiprodukternas koldioxidutsläpp, som ska uppgå till 20 euro per ton koldioxid.
2. En allmän skatt på energiförbrukning, baserad på energiinnehåll per gigajoule, oavsett energiprodukt.
Föredragandens ståndpunkt:
ITRE:s föredragande välkomnar i princip de övergripande målen med den föreslagna översynen av energibeskattningsdirektivet, särskilt målet att direktivet i högre grad ska stämma överens med EU:s energi- och klimatförändringsmål. Föredraganden oroar sig dock för utkastets eventuella effekter för medlemsstaternas möjlighet att välja sin energimix i enlighet med bestämmelserna i Lissabonfördraget. Förslaget kommer att ge betydande effekter för medlemsstaternas möjligheter att påverka energiskattesystemen och för företag på energimarknaden. Åtgärder på EU-nivå bör därför motiveras detaljerat och stämma överens med den föreslagna rättsliga grunden.
Föredraganden betonar att konsekvensbedömningen inte innehåller en detaljerad redogörelse som gör det möjligt att bedöma överensstämmelsen med subsidiaritetsprincipen (och proportionalitetsprincipen), enligt kravet i artikel 5 i protokoll nr 2. Förslaget avser ett område där unionen och medlemsstaten är gemensamt behöriga, men föredraganden noterar att den föreslagna översynen av energibeskattningsdirektivet inte i alla avseenden begränsar sig till vad som är nödvändigt för att uppnå målen och att besluten hur som helst bör fattas så nära EU-medborgarna som möjligt. Avvikelser från detta antagande måste motiveras detaljerat och tydligt så att EU-medborgarna ska kunna förstå de kvalitativa och kvantitativa orsakerna till behovet av EU-åtgärder.
Föredraganden oroar sig också för att den föreslagna översynen av energibeskattningsdirektivet kan få vissa ekonomiska och socioekonomiska effekter.
Föredraganden betonar för det första att eventuella åtgärder i samband med översynen av det befintliga energibeskattningsdirektivet noggrant bör analyseras i termer av effekter för enskilda medlemsstaters ekonomier och för det andra att ett reviderat energibeskattningsdirektiv bör innehålla förslag till flexibla och realistiska lösningar som är anpassade till dessa enskilda ekonomier. Föredraganden påminner även om att det behövs realistiska övergångsperioder.
Föredraganden beklagar att kommissionens i sitt utkast inte har beaktat industripolitiken i tillräcklig utsträckning. I det reviderade energibeskattningsdirektivet föreslås en gemensam energiskatt baserad på bränslets energiinnehåll, vilket innebär att de flesta medlemsstater i hög grad skulle behöva ändra sin beskattning av olika energikällor. Det är viktigt att bedöma konsekvenserna för alla industri- och företagssektorer för att garantera EU:s konkurrenskraft. Översynen av energibeskattningsdirektivet bör inte medföra marknadsstörningar som leder till en förlust av arbetstillfällen. Man bör dessutom garantera samstämdhet med andra politikområden.
Minimiskattesatserna fastställdes 2003 och föredraganden anser att det är dags att se över dessa för att ta hänsyn till den ackumulerade inflationen och behovet av att de även i fortsättningen tillhandahåller en effektiv ram på den inre marknaden, som också beaktar miljöeffekter och olika bränslen. Föredraganden noterar dock att en automatisk indexering av minimiskattesatserna skulle ta ifrån medlemsstaterna kontrollen över de framtida minimiskattenivåerna i EU. Föredraganden fruktar att genomförandet av direktivet enligt Europeiska kommissionens utkast skulle leda till högre priser för till exempel kol, naturgas, eldningsolja och dieselolja samt kommer att ha en direkt negativ social effekt på grund av högre priser för värme och tillverkade produkter, som ska betalas av slutanvändarna. En automatisk justering av skatterna på den allmänna energiförbrukningen skulle kunna leda till en orimlig och oproportionerlig börda för slutkonsumenten. Föredraganden påminner om att bränslepriserna redan har stigit kraftigt under de senaste åren.
Medlemsstaternas flexibilitet minskar i förslaget till översyn av energibeskattningsdirektivet, och föredraganden oroar sig för att detta kommer att leda till ökade kostnader för energi och bränsle inom sektorer såsom jordbruk, trädgårdsodling och fiskodling samt skogsbruk.
Föredraganden vidhåller att medlemsstaterna bör få besluta om sina nationella skattestrukturer och om förhållandet mellan nationella skattesatser för energiprodukter. Föredraganden påminner om att det har krävts massiva investeringar i den europeiska lagstiftningen om luftkvalitet och koldioxidutsläpp, och därför bör till exempel den differentierade beskattningen av diesel och bensin även i fortsättningen främja dieseln skattemässigt eftersom den är mer energieffektiv och koldioxidsnål än bensin, och dieselskatten bör därför inte vara högre än skatten på bensin.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 8 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(8) Med tanke på skatteneutralitet bör samma minimiskattenivåer gälla för varje komponent i energibeskattningen, för alla energiprodukter som används för ett visst ändamål. Där som det således föreskrivs lika minimiskattenivåer bör medlemsstaterna, även med tanke på skatteneutralitet, säkerställa lika nivåer av nationell beskattning för alla berörda produkter. Vid behov bör övergångsperioder planeras med tanke på likställning av dessa nivåer. |
(8) Med tanke på teknisk neutralitet bör minimiskattenivåer gälla för alla energiprodukter som används för ett visst ändamål. Det är inte nödvändigt med lika nivåer på de nationella skattesatserna när det gäller energipolitiken. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 12 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(12) När det gäller motorbränslen skapar den gynnsammare minimiskattenivån som tillämpas på dieselbrännolja, en produkt som ursprungligen främst infördes för yrkesanvändning och därför traditionellt har beskattats på en lägre nivå, en snedvridande effekt i förhållande till bensin, det viktigaste konkurrerande bränslet. I artikel 7 i direktiv 2003/96/EG anges därför de första stegen för en gradvis anpassning till de minimiskattenivåer som tillämpas på bensin. Det är nödvändigt att slutföra denna anpassning och gradvis övergå till en situation där dieselbrännolja och bensin beskattas på samma nivå. |
utgår | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 13 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(13) Vad gäller möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa en lägre skattenivå på yrkesmässig användning av dieselbrännolja som motorbränsle, ser denna bestämmelse inte längre ut att vara förenlig med kravet att förbättra energieffektiviteten och behovet att åtgärda den ökande miljöpåverkan från transporter, och bör därför utgå. Enligt artikel 9.2 i direktiv 2003/96/EG får vissa medlemsstater tillämpa en sänkt skattesats på eldningsolja. Den bestämmelsen är inte längre förenlig med en väl fungerande inre marknad och fördragets bredare mål. Den bör därför utgå. |
(13) Enligt artikel 9.2 i direktiv 2003/96/EG får vissa medlemsstater tillämpa en sänkt skattesats på eldningsolja. Den bestämmelsen är inte längre förenlig med en väl fungerande inre marknad och fördragets bredare mål. Den bör därför utgå. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 14a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
(14a) Varje ändring av energibeskattningen måste se till att sektorer som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter inte missgynnas i förhållande till sektorer som omfattas av detta system. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 18 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(18) I fråga om gasol (LPG) och naturgas som används som drivmedel är det inte längre berättigat med fördelar i form av lägre minimiskattenivå för allmän energiförbrukning eller möjligheten att undanta dessa energiprodukter från beskattning, särskilt mot bakgrund av behovet att öka marknadsandelarna för förnybara energikällor, och därför bör dessa fördelar avskaffas på medellång sikt. |
(18) I fråga om gasol (LPG) som används som motorbränsle är det inte längre berättigat med fördelar i form av lägre minimiskattenivå för allmän energiförbrukning eller möjligheten att undanta dessa bränslen från beskattning, särskilt mot bakgrund av behovet att öka marknadsandelarna för förnybara energikällor, och därför bör dessa fördelar avskaffas på medellång sikt. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 1 Direktiv 2003/96/EG Artikel 1 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||
Europeiska unionens främsta mål är att garantera medborgarnas välbefinnande. | |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 2 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 2 – punkt 1 – led h | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 2 – led a – led ii Direktiv 2003/96/EG Artikel 2 – punkt 1 – led j | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 3 Direktiv 2003/96/EG Artikel 3 – punkt 1 – led ab (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 – led b – inledningen Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkterna 3 och 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||
Denna bestämmelse strider mot subsidiaritetsprincipen eftersom den begränsar medlemsstaternas frihet att fastställa sin skattepolitik. | |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkt 3 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 4 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkt 3 – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||
Se skäl 12. | |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkt 4 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||
Denna bestämmelse strider mot subsidiaritetsprincipen eftersom den begränsar medlemsstaterna frihet att fastställa sin skattepolitik. | |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 4 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 4 – punkt 4 – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||
En automatisk indexering av minimiskattesatserna skulle ta ifrån medlemsstaterna kontrollen över de framtida minimiskattenivåerna i EU. | |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 5 – led a Direktiv 2003/96/EG Artikel 5 – inledningen | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 6 – inledningen Direktiv 2003/96/EG Artikel 7 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 11 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 14 – inledningen | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led -i (nytt) Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led ba (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led h | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led i | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led ia (nytt) Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led la (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led a – led ii Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 13 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||
Medlemsstaterna bör även i framtiden få tillämpa en skattenivå ända ner till noll för jordbruk, trädgårdsodling och fiskodling samt skogsbruk. | |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led 1 – led a – led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 16 – punkt 1 – inledningen | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 14 Direktiv 2003/96/EG Artikel 18 – punkt 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 19 Direktiv 2003/96/EG Artikel 27 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/96/EG Artikel 29 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/96/EG Artikel 29 – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Bilaga Direktiv 2003/96/EG Bilaga I – Tabell A – kolumn 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Bilaga Direktiv 2003/96/EG Bilaga I – Tabell A – kolumn 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Bilaga Direktiv 2003/96/EG Bilaga I – Tabell A – rad 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Parlamentets ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Bilaga Direktiv 2003/96/EG Bilaga I – Tabell B – kolumn 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Bilaga Direktiv 2003/96/EG Bilaga I – Tabell C – kolumn 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0169 – C7-0105/2011 – 2011/0092(CNS) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 10.5.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 10.5.2011 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
20.10.2011 |
|
|
|
|
Antagande |
6.2.2012 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
27 25 2 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Dimitrios Droutsas, Christian Ehler, Vicky Ford, Norbert Glante, Robert Goebbels, András Gyürk, Jacky Hénin, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Béla Kovács, Philippe Lamberts, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Jaroslav Paška, Vittorio Prodi, Herbert Reul, Michèle Rivasi, Jens Rohde, Paul Rübig, Salvador Sedó i Alabart, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras, Henri Weber |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Antonio Cancian, António Fernando Correia De Campos, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Seán Kelly, Bernd Lange, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Zofija Mazej Kukovič, Morten Messerschmidt, Vladko Todorov Panayotov, Mario Pirillo, Silvia-Adriana Ţicău |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Michael Theurer |
||||
YTTRANDE från utskottet för transport och turism (2.12.2011)
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet
(COM(2011)0169 – C7‑0105/2011 – 2011/0092(CNS))
Föredragande: Brian Simpson
KORTFATTAD MOTIVERING
I. Kommissionens förlag
I det nuvarande energiskattedirektivet fastställs minimiskattesatser för beskattningen av energiprodukter som används som motor- eller uppvärmningsbränslen och för elektricitet. Minimiskattesatserna tillämpas i allmänhet på den konsumerade energiproduktens volym. Kommission anser att detta system leder till flera negativa effekter såsom att skapa incitament som strider mot EU:s klimatförändringsmål eller snedvrider den inre marknaden.
Genom sitt förslag till översyn avser kommissionen att åtgärda dessa negativa effekter. En av kommissionens huvudidéer är en ny struktur för energibeskattningen, som innebär att man delar upp minimiskattesatsen för energiprodukter i två delar:
1. En del som baseras på energiproduktens koldioxidutsläpp. Koldioxidskatten skulle vara noll för alla energikällor som för närvarande är, eller som i framtiden kommer att vara, erkända som koldioxidfria.
2. Den andra delen baseras på energiinnehåll per gigajoule, oavsett energiprodukt, för att uppmuntra energibesparingar.
Samtidigt syftar förslaget till att göra energibeskattningsdirektivet mer samstämmigt med andra EU-åtgärder såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Kommissionen föreslår därför att koldioxidrelaterad skatt inte ska tillämpas på anläggningar som är föremål för systemet för handel med utsläppsrätter, dvs. även luftfarten.
Flera andra aspekter av förslaget avser transportpolitiken enligt följande:
– Avskaffande av medlemsstaternas möjlighet att differentiera mellan skattebehandlingen av yrkesmässig och icke-yrkesmässig användning av dieselbrännolja som motorbränsle.
– Avskaffande av möjligheten att tillämpa en lägre skattesats för allmän energiförbrukning för taxibilar, eftersom den inte längre är förenlig med det politiska målet att främja alternativa bränslen, alternativa energibärare och användning av renare fordon inom stadstransporter.
– Uppdateringen av definitionerna för standardtankar och specialbehållare.
Slutligen föreslår kommissionen att landström som levereras till fartyg som ligger i en hamn ska undantas från beskattning och att medlemsstaternas nuvarande skyldigheter att undanta bränsle som används för luft- och sjöfart från beskattning ska fortsätta att gälla. När det gäller inre vattenvägar föreslår kommissionen att man bibehåller de nuvarande reglerna, som gör det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa fullständiga eller partiella undantag från eller avdrag på skatten.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(2) Det är nödvändigt att säkerställa att den inre marknaden fortsätter att fungera väl i ett sammanhang där det finns nya krav relaterade till begränsning av klimatförändringen, användning av förnybara energikällor och energibesparingar, enligt det som fastställs i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007 och den 11–12 december 2008. |
(2) Det är nödvändigt att säkerställa att den inre marknaden fortsätter att fungera väl i ett sammanhang där det finns nya krav relaterade till begränsning av klimatförändringen, användning av förnybara energikällor och energibesparingar, enligt det som fastställs i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007 och den 11–12 december 2008. Det är därför nödvändigt att säkerställa en enhetlig behandling av energikällor inom ramen för detta direktiv för att ge energikonsumenterna lika villkor oberoende av energikälla. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 2a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(2a) Beskattning av energiprodukter bör hanteras på ett teknikneutralt sätt för att nya tekniker ska få möjlighet att utvecklas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens politik måste vara helt teknikneutral. Detta för att nya tekniker ska få möjlighet att utvecklas. Av de befintliga teknikerna bör man endast behålla de mest hållbara och effektiva. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(3) Beskattning relaterad till koldioxidutsläpp kan vara ett kostnadseffektivt medel för medlemsstaterna när det gäller att uppnå de minskningar av växthusgaser som är nödvändiga enligt Europaparlamentets och rådets beslut 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 i fråga om källor som inte omfattas av unionens system enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG*. Med tanke på den potentiella roll som koldioxidrelaterade skatter kan spela, måste det finnas gemensamma regler för dessa skatter, med tanke på en väl fungerande inre marknad. |
(3) Det främsta målet med energibeskattningen är att uppmuntra konsumenterna att utnyttja energin på ett effektivare sätt och att hämta den från renare källor. Beskattning relaterad till koldioxidutsläpp kan vara ett kostnadseffektivt medel för medlemsstaterna när det gäller att uppnå de minskningar av växthusgaser som är nödvändiga enligt Europaparlamentets och rådets beslut 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 i fråga om källor som inte omfattas av unionens system enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG[1]. Med tanke på den potentiella roll som koldioxidrelaterade skatter kan spela, måste det finnas gemensamma regler för dessa skatter, med tanke på en väl fungerande inre marknad. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(6) Båda dessa delar bör beräknas på grundval av objektiva kriterier så att de olika energikällorna kan behandlas lika. För koldioxidrelaterade skatter bör hänvisning göras till koldioxidutsläpp från förbrukningen av var och en berörd energiprodukt, med användning av de emissionsfaktorer som anges i kommissionens beslut 2007/589/EG av den 18 juli 2007 om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. Med tanke på skatter på allmän energiförbrukning bör hänvisning göras till energiinnehållet i de olika energiprodukterna och i elektricitet enligt det som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG. I detta sammanhang bör man beakta miljöfördelarna med biomassa eller produkter framställda från biomassa. Dessa produkter bör beskattas på grundval av de emissionsfaktorer som anges i beslut 2007/589/EG när det gäller biomassa och produkter framställda från biomassa och deras energiinnehåll enligt det som anges i bilaga III till direktiv 2009/28/EG. Biodrivmedel och flytande biobränslen enligt definitionen i artikel 2 h och 2 i i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor är den i särklass viktigaste kategorin. Sedan miljövinsterna med dessa produkter varierar beroende på om de uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i det direktivet bör de specifika referensvärdena för biomassa och biomassaprodukter endast tillämpas om kriterierna uppfylls. |
(6) En lämplig ram för energibeskattning måste införas och därför bör båda dessa delar beräknas på grundval av objektiva kriterier så att de olika energikällorna kan behandlas lika. För koldioxidrelaterade skatter bör hänvisning göras till koldioxidutsläpp från förbrukningen av var och en berörd energiprodukt, med användning av de emissionsfaktorer som anges i kommissionens beslut 2007/589/EG av den 18 juli 2007 om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. Med tanke på skatter på allmän energiförbrukning bör hänvisning göras till energiinnehållet i de olika energiprodukterna och i elektricitet enligt det som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG. I detta sammanhang bör man beakta miljöfördelarna med biomassa eller produkter framställda från biomassa. Dessa produkter bör beskattas på grundval av de emissionsfaktorer som anges i beslut 2007/589/EG när det gäller biomassa och produkter framställda från biomassa och deras energiinnehåll enligt det som anges i bilaga III till direktiv 2009/28/EG. Biodrivmedel och flytande biobränslen enligt definitionen i artikel 2 h och 2 i i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor är den i särklass viktigaste kategorin. Sedan miljövinsterna med dessa produkter varierar beroende på om de uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i det direktivet bör de specifika referensvärdena för biomassa och biomassaprodukter endast tillämpas om kriterierna uppfylls. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 13 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(13) Vad gäller möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa en lägre skattenivå på yrkesmässig användning av dieselbrännolja som motorbränsle, ser denna bestämmelse inte längre ut att vara förenlig med kravet att förbättra energieffektiviteten och behovet att åtgärda den ökande miljöpåverkan från transporter, och bör därför utgå. Enligt artikel 9.2 i direktiv 2003/96/EG får vissa medlemsstater tillämpa en sänkt skattesats på eldningsolja. Den bestämmelsen är inte längre förenlig med en väl fungerande inre marknad och fördragets bredare mål. Den bör därför utgå. |
(13) Vad gäller möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa en lägre skattenivå på yrkesmässig användning av dieselbrännolja som motorbränsle, ser denna bestämmelse inte längre ut att vara förenlig med kravet att förbättra energieffektiviteten och behovet att åtgärda den ökande miljöpåverkan från transporter, och bör därför utgå. Kommissionen bör därför analysera denna åtskillnad mellan yrkesmässig och icke-yrkesmässig användning för att transportföretagen ska kunna anpassa sig till perioden efter övergångsperioden om man till följd av en lämplig konsekvensbedömning överväger att avskaffa denna åtskillnad. Enligt artikel 9.2 i direktiv 2003/96/EG får vissa medlemsstater tillämpa en sänkt skattesats på eldningsolja. Den bestämmelsen är inte längre förenlig med en väl fungerande inre marknad och fördragets bredare mål. Den bör därför utgå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 15 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(15) Enligt artikel 5 i direktiv 2003/96/EG är det i vissa fall tillåtet att tillämpa differentierade skattesatser. För att säkerställa en enhetlig koldioxidprissignal bör dock medlemsstaternas möjligheter att differentiera de nationella skattesatserna begränsas till skatterna på allmän energiförbrukning. Dessutom gäller att möjligheten att tillämpa en lägre skattenivå på motorbränslen för taxibilar inte längre är förenligt med målet för politiken om att främja alternativa bränslen och energibärare och användningen av renare fordon i stadstransporter, och därför bör denna möjlighet avskaffas. |
(15) Enligt artikel 5 i direktiv 2003/96/EG är det i vissa fall tillåtet att tillämpa differentierade skattesatser. För att säkerställa en enhetlig koldioxidprissignal bör dock medlemsstaternas möjligheter att differentiera de nationella skattesatserna begränsas till skatterna på allmän energiförbrukning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Taxibilar bör betraktas som allmänna kommunikationsmedel som bidrar till att minska köerna i trafiken. De bör därför även i fortsättningen omfattas av skattemässiga undantag för bränsle. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 19 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(19) Enligt direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna inte beskatta bränsle som används för navigering på gemenskapens vatten eller elektricitet som produceras ombord på en farkost, även om farkosten ligger i en hamn. Dessutom får medlemsstaterna utöka dessa skattefördelar till inre vattenvägar. I vissa hamnar finns det renare alternativ där man använder landström, som dock är skattepliktig. För att sätta ett första incitament för utvecklandet och tillämpandet av denna teknik, i väntan på att en mer omfattande ram antas inom området, bör medlemsstaterna bevilja undantag från energiskatt när det gäller användningen av landström i fartyg som ligger i en hamn. Detta undantag bör tillämpas under en period som är tillräckligt lång för att hamnoperatörerna inte fråntas incitament att göra de nödvändiga investeringarna men som samtidigt är tidsbegränsad så att systemets underhåll helt eller delvis blir föremål för nya beslut när den tiden kommer. |
(19) Enligt direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna inte beskatta elektricitet som produceras ombord på en farkost, även om farkosten ligger i en hamn. I vissa hamnar finns det renare alternativ där man använder landström, som dock är skattepliktig. För att undvika produktion av bränslebaserad elektricitet ombord på en farkost som ligger i en hamn, och de medföljande lokala luftföroreningarna i väntan på att en mer omfattande ram antas inom området, bör medlemsstaterna bevilja undantag från energiskatt när det gäller användningen av landström i fartyg som ligger i en havs- eller inlandshamn. Det bör dessutom inte längre vara tillåtet att producera elektricitet för fartyg som ligger i en hamn i de fall det är möjligt att använda landström. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ett förbud mot att producera elektricitet med hjälp av bränslelagret ombord för fartyg som ligger i hamn stärker kommissionens planerade undantagsbestämmelser och bidrar till att minska föroreningarna i hamnarna. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 19a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(19a) För att främja utnyttjandet av de inre vattenvägarna bör medlemsstaterna även i fortsättningen kunna bevilja dem skattelättnader. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 19a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(19a) Det bör skapas lika villkor för de olika transportsätten. Kravet att undanta bränsleanvändning inom vissa sektorer bör avvecklas. För att skydda de europeiska företagens och industriernas konkurrenskraft bör detta ske genom internationellt samråd. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det nuvarande kravet att undanta vissa transportsätt är inte förenligt med principen om en öppen och rättvis europeisk transportmarknad. Det är emellertid viktigt att se till att våra företags konkurrenskraft inte försämras i förhållande till internationella företag. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led 1 Direktiv 2003/96/EG Artikel 1 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Eurovinjettdirektivet syftade till att internalisera externa kostnader för att också täcka kostnaderna för föroreningar från godstransporter på väg. Genom detta ändringsförslag undviker man att dubbelbeskatta föroreningar från godstransporter på väg. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led 5 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 5 – strecksats 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Taxibilar bör betraktas som allmänna kommunikationsmedel som bidrar till att minska köerna i trafiken. De bör därför även i fortsättningen omfattas av skattemässiga undantag för bränsle. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led 6 Direktiv 2003/96/EG Artikel 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led 11 – led a – led iii Direktiv 2003/96/EG Artikel 14 – punkt 1 – led e | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ingen frist bör införas för detta undantag om målet är att avsevärt minska utsläppen i hamnområdena av koldioxid, svavel och andra substanser som är skadliga för människors hälsa. För att vinna hamnmyndigheternas stöd för dessa initiativ och kunna tillämpa dem mer allmänt, bör man tillåta en fördelaktigare behandling. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led 13 – led a – led -i (nytt) Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 1 – led e | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslaget ändrar texten i direktiv 2003/96 genom att lägga till el-, gas- eller LPG‑drivna bussar. Medlemsstaterna bör ges större möjligheter att införa skatteundantag för transport på järnväg, med tunnelbana och spårvagn samt för stadsbussar med låga utsläpp av NOx och partiklar som är mycket skadliga för folkhälsan i stadsområdena. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led 19 Direktiv 2003/96/EG Artikel 27 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led 20 Direktiv 2003/96/EG Artikel 27a–c (nya) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 21 – andra stycket Direktiv 2003/96/EG Artikel 29 – styckena 1 och 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att alla beslut som rör sjöfarts- och luftfartssektorn fattas på internationell nivå för att undvika snedvridningar av konkurrensen och risken för koldioxidläckage. Kommissionen bör göra allt för att uppnå en internationell överenskommelse, men om detta misslyckas måste kommissionen föreslå lämpliga lagstiftningsåtgärder. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet |
||||
Referensnummer |
KOM(2011)0169 – C7-0105/2011 – 2011/0092(CNS) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 10.5.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
TRAN 10.5.2011 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Brian Simpson 22.5.2011 |
|
|
|
|
Tidigare föredragande |
Sabine Wils |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
11.10.2011 |
21.11.2011 |
|
|
|
Antagande |
22.11.2011 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
31 9 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Antonio Cancian, Michael Cramer, Philippe De Backer, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Dieter-Lebrecht Koch, Jaromír Kohlíček, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Hubert Pirker, David-Maria Sassoli, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Debora Serracchiani, Brian Simpson, Keith Taylor, Silvia-Adriana Ţicău, Thomas Ulmer, Peter van Dalen, Dominique Vlasto, Artur Zasada, Roberts Zīle |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Philip Bradbourn, Michel Dantin, Wolf Klinz, Dominique Riquet, Laurence J.A.J. Stassen, Sabine Wils |
||||
888
- [1] EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.
YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (21.12.2011)
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet
(COM(2011)0169 – C7-0105/2011 – 2011/0092(CNS))
Föredragande av yttrande: Sergio Gutiérrez Prieto
KORTFATTAD MOTIVERING
Detta förslag till ändring av direktivet om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet har stor betydelse för den primära sektorn.
Förslaget innebär en ändring av bestämmelserna för beskattning av energi inom jordbruket. Visserligen kvarstår medlemsstaternas möjlighet att införa skattebefrielser (skattenivåer på ner till noll procent) eller skattenedsättning som i det aktuella direktivet, men möjligheten är endast knuten till energidelen och till uppfyllandet av kraven om energieffektivitet (artikel 15.3). Att tillåta en möjlighet att tillämpa en lägre beskattning på till exempel diesel för jordbruksändamål i en situation som präglas av sjunkande jordbruksintäkter och stigande fasta produktionskostnader (där energikostnaderna på grund av högre oljepris och högre energikostnad kan utgöra så mycket som 30 procent) är en god nyhet för jordbruksföretagens överlevnad i EU, eftersom det inte finns något alternativ till användningen av diesel för jordbruksmaskinerna. Skattelättnaderna är kopplade till insatser för att främja energieffektivitet i syfte att minska dessa fasta kostnader. Insatserna måste vara tillräckligt flexibla och integrerade i nationella strategier, som har utformats i samråd med sektorn och som sträcker sig över ett tillräckligt antal år så att de inte blir en extra börda som hindrar den ekonomiska hållbarheten för våra producenter, som redan är tillräckligt pressade av kraven i den gemensamma jordbrukspolitikens övergripande politik.
Förslaget till ändring av direktiv 2003/96 inför skatteavdrag när det gäller koldioxidrelaterade skatter för vissa sektorer som bedöms vara utsatta för en risk för koldioxidläckage enligt artikel 10a.13 i direktiv 2003/87. Jordbruket räknas inte till dessa sektorer. Redan i kommissionens meddelande om en ”färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” erkändes riskerna för koldioxidläckage i jordbruket. Därför är det viktigt att uppmana kommissionen att parallellt med direktiv 2003/96 ändra direktiv 2003/87 senast sex månader efter det att energiskattedirektivet träder i kraft och låta jordbruket ingå bland de sektorer som kan få denna skattelättnad så att, vilket kommissionen medger i punkt 3.2 i sitt meddelande om detta förslag, alla sektorer eller delsektorer som är utsatta för koldioxidläckage får en enhetlig skattemässig behandling i energiskattedirektivet.
I förslaget till ändring av energiskattedirektivet förbättras den skattemässiga behandlingen av biomassa, med hänsyn till att biomassans energikapacitet är lägre än dess volym. Den skattediskriminering som biomassa var föremål för i jämförelse med fossila bränslen upphör därmed. Man bör därför begära att biomassa får en viktigare roll i utformningen av medlemsstaternas energimix, inte bara för att den inte är ett fossilt bränsle utan också för att produktionen av biomassa fungerar som en koldioxidsänka. Ur samma skattemässiga hänseende är det viktigt, även om man därmed går utanför energiskattedirektivets tillämpningsområde, att kräva en harmonisering av de mycket skilda mervärdesskattesatserna som de olika medlemsstaterna tillämpar på biomassa (särskilt gränsstater) för att undvika möjliga ”gränseffekter” i utvecklingen av biomassa mellan unionens olika regioner eller medlemsstater.
Slutligen kräver föredraganden att Europaparlamentet ska ingå bland de institutioner som ska informeras av kommissionen om tillämpningen av direktivet inom fem år efter dess ikraftträdande. Föredraganden ser positivt på införandet av en övergångsperiod fram till 2023 för att genomföra alla de ändringar som införs genom direktivet.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 5 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(5) Därför bör det finnas bestämmelser för energibeskattning som består av två delar – koldioxidrelaterade skatter och skatter på allmän energiförbrukning. För att energibeskattningen ska vara anpassad till unionens system enligt direktiv 2003/87/EG bör medlemsstaterna vara skyldiga att uttryckligen skilja mellan dessa två komponenter. Detta skulle också ge möjlighet att särskilja mellan behandlingen av bränslen som är biomassa och bränslen framställda från biomassa. |
(5) Därför bör det finnas bestämmelser för energibeskattning som består av två delar – koldioxidrelaterade skatter och skatter på allmän energiförbrukning. För att energibeskattningen ska vara anpassad till unionens system enligt direktiv 2003/87/EG bör medlemsstaterna vara skyldiga att uttryckligen skilja mellan dessa två komponenter. Detta skulle också ge möjlighet att särskilja mellan behandlingen av bränslen som är biomassa och bränslen framställda från biomassa med hänsyn till de fördelar de erbjuder som en källa till billig och nästan växthusgasneutral förnybar energi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 20 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(20) Enligt artikel 15.3 i direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna när det gäller jordbruk, trädgårdsodling och fiskodling samt skogsbruk utöver de bestämmelser som allmänt gäller för yrkesanvändning även tillämpa en skattenivå ända ner till noll. En granskning av detta alternativ visade att till den del som gäller skatter på allmän energiförbrukning skulle bibehållandet av detta alternativ stå i strid med unionens bredare politiska mål, utom om det är kopplat till en motprestation som säkerställer framsteg inom området för energieffektivitet. I fråga om koldioxidrelaterade skatter bör behandlingen av de berörda sektorerna anpassas till de bestämmelser som tillämpas på industrisektorerna. |
(20) Enligt artikel 15.3 i direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna när det gäller jordbruk, trädgårdsodling och fiskodling samt skogsbruk utöver de bestämmelser som allmänt gäller för yrkesanvändning även tillämpa en skattenivå ända ner till noll, i syfte att säkerställa den ekonomiska överlevnaden för dessa sektorer, som redan är pressade på grund av de höga sociala och växtskydds- och miljömässiga krav som marknaden inte kompenserar tillräckligt för. Trots detta har en granskning av detta alternativ visat att till den del som gäller skatter på allmän energiförbrukning skulle bibehållandet av detta alternativ stå i strid med unionens bredare politiska mål, utom om det är kopplat till en motprestation som säkerställer framsteg inom området för energieffektivitet. Sådana framsteg på energieffektivitetsområdet måste sträcka sig över tillräckligt många år och underställas de offentliga myndigheternas planering och kontroll. Medlemsstaterna bör tillhandahålla teknisk rådgivning till aktörerna inom dessa sektorer om ytterligare energieffektivitetskrav införs i förbindelse med nedsatta skattesatser. I fråga om koldioxidrelaterade skatter bör behandlingen av de berörda sektorerna ta hänsyn till var och en av sektorernas och delsektorernas specifika förmåga att avskilja och lagra koldioxid, till deras risk för koldioxidläckage samt till det eventuella inflytandet på deras produktivitet och livskraft. De sektorer som producerar biomassa med hög kolbindningspotential bör undantas. Det är viktigt att i regioner som har en särskilt stor kapacitet att producera energi från förnybara energikällor främja energimässig självförsörjning hos deras jordbrukare och uppfödare. | ||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 21a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(21a) Biomassa är en strategisk sektor både för utformningen av medlemsstaternas framtida energimix och för utarbetandet av strategier för att utveckla biomasseprodukter med ett högt mervärde för en koldioxidfattig ekonomi, på grund av den koldioxidbindning som är knuten till produktionen av biomassa. Medlemsstaterna bör därför undvika att tillämpa alltför olika beskattningsnivåer, även när det gäller mervärdesskatt, för att undvika möjliga ”gränseffekter” mellan medlemsstaterna. | ||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 25a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(25a) Det bör fastställas att medlemsstaterna måste utveckla olika typer av bioenergi på grundval av samhällets intressen och ekonomiska behov. Medlemsstaterna bör uppmuntras att skattemässigt gynna användningen av andra generationens biobränsle. Kommissionen och medlemsstaterna bör ge högsta prioritet till forskning om andra generationens biobränsle i syfte att förbättra dess effektivitet och minska dess faktiska kostnad, samt avsevärt öka finansieringen av forskning och utveckling. Eventuella förändringar av markanvändningen och av livsmiljöer bör beaktas. | ||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 28 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(28) Med början vid utgången av 2015 och därefter vart femte år bör kommissionen rapportera till rådet om tillämpningen av direktivet, med särskild granskning av miniminivån för koldioxidrelaterade skatter mot bakgrund av utvecklingen av utsläppsrätternas marknadspriser i EU, innovation, den tekniska utvecklingen och de motiveringar för skattemässiga undantag och avdrag som anges i detta direktiv, inbegripet bränsle för luft- och sjöfart. Förteckningen över sektorer eller delsektorer som bedöms vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage ska ses över regelbundet, särskilt mot bakgrund av eventuella nya rön som finns tillgängliga. |
(28) Med början vid utgången av 2015 och därefter vart tredje år bör kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av direktivet, med särskild granskning av miniminivån för koldioxidrelaterade skatter mot bakgrund av utvecklingen av utsläppsrätternas marknadspriser i EU, innovation, den tekniska utvecklingen och de motiveringar för skattemässiga undantag och avdrag som anges i detta direktiv, inbegripet bränsle för luft- och sjöfart. Förteckningen över sektorer eller delsektorer som bedöms vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage ska ses över regelbundet, särskilt mot bakgrund av eventuella nya rön som finns tillgängliga. | ||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 1 Direktiv 2003/96/EG Artikel 1 – punkt 2 – stycke 5a (nytt) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 2 – led a – led ii Direktiv 2003/96/EG Artikel 2 – punkt 1 – led i | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Den föreslagna begränsningen av definitionen av denaturerad etanol i artikel 2 i är inte förenlig med praxis på marknaden och definitionen av bioetanol i lagstiftningen i medlemsstater som till exempel Sverige, Österrike och Tyskland. | |||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led b Direktiv 2003/96/EG Artikel 15 – punkt 3 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Det är viktigt att de energieffektivitetsinsatser som krävs som motprestation för skattelättnaderna samordnas av medlemsstaterna med hjälp av specifika strategier och i samarbete med sektorn, och att det avsätts tillräckligt med tid för detta för att möjliggöra en viss flexibilitet och tillhandahålla tillräckliga investeringar för att säkra en verklig energibesparing, som inte kan göras utan offentligt stöd i form av årliga investeringar. | |||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led ba (nytt) Direktiv 2203/96/EG Artikel 15 – punkt 3a (ny) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 13 – led l – led a - led i Direktiv 2003/96/EG Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Syftet är att återinföra andan i artikel 16 i direktiv 2003/96/EG. Biobränsle kommer att i hög grad bidra till EU:s insatser för att uppfylla sina klimat- och energimål. Medlemsstaterna måste få saluföra bränsle som innehåller biobränsle. Beskattningen är en viktig stimulansfaktor när nya typer av bränsle börjar saluföras på marknaden. | |||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 14 Direktiv 2003/96/EG Artikel 18 – punkt 3 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/96/EG Artikel 29 – stycke 1 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/96/EG Artikel 29 – stycke 3 | |||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0169 – C7-0105/2011 – 2011/0092(CNS) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 10.5.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
AGRI 9.6.2011 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Sergio Gutiérrez Prieto 24.5.2011 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
22.11.2011 |
|
|
|
|
Antagande |
20.12.2011 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
30 3 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
John Stuart Agnew, Richard Ashworth, Liam Aylward, Luis Manuel Capoulas Santos, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Iratxe García Pérez, Sergio Gutiérrez Prieto, Martin Häusling, Esther Herranz García, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Elisabeth Köstinger, Agnès Le Brun, George Lyon, Gabriel Mato Adrover, Mairead McGuinness, Mariya Nedelcheva, James Nicholson, Wojciech Michał Olejniczak, Georgios Papastamkos, Marit Paulsen, Britta Reimers, Ulrike Rodust, Giancarlo Scottà, Czesław Adam Siekierski, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Spyros Danellis, Marian Harkin, Christa Klaß, Giovanni La Via, Astrid Lulling, Milan Zver |
||||
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0169 – C7-0105/2011 – 2011/0092(CNS) |
||||
Begäran om samråd med parlamentet |
29.4.2011 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 10.5.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 10.5.2011 |
ENVI 10.5.2011 |
ITRE 10.5.2011 |
TRAN 10.5.2011 |
|
|
AGRI 9.6.2011 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Astrid Lulling 10.5.2011 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
31.8.2011 |
7.11.2011 |
19.12.2011 |
|
|
Antagande |
29.2.2012 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
22 6 16 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Burkhard Balz, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Pascal Canfin, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Markus Ferber, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Syed Kamall, Philippe Lamberts, Astrid Lulling, Arlene McCarthy, Sławomir Witold Nitras, Ivari Padar, Alfredo Pallone, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Sampo Terho, Corien Wortmann-Kool, Pablo Zalba Bidegain |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Elena Băsescu, Philippe De Backer, Herbert Dorfmann, Sari Essayah, Ashley Fox, Enrique Guerrero Salom, Thomas Händel, Danuta Jazłowiecka, Krišjānis Kariņš, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Sirpa Pietikäinen, Theodoros Skylakakis |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Godelieve Quisthoudt-Rowohl |
||||
Ingivande |
8.3.2012 |
||||