Förfarande : 2011/2294(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0057/2012

Ingivna texter :

A7-0057/2012

Debatter :

PV 19/04/2012 - 18
CRE 19/04/2012 - 18

Omröstningar :

PV 20/04/2012 - 10.2
CRE 20/04/2012 - 10.2
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0139

BETÄNKANDE     
PDF 194kWORD 128k
12.3.2012
PE 476.092v02-00 A7-0057/2012

om modernisering av Europas system för högre utbildning

(2011/2294(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: László Tőkés

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om modernisering av Europas system för högre utbildning

(2011/2294(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2011 ”Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning” (COM(2011)0567) och det bifogade arbetsdokumentet om den senaste utvecklingen inom europeiska system för högre utbildning (SEC(2011)1063),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 juni 2011 ”En budget för Europa 2020” (COM(2011)0500),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin: Innovationsunionen” (COM(2010)0546),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2010 ”Unga på väg – Ett initiativ för att släppa fram potentialen hos ungdomar att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i Europeiska unionen” (COM(2010)0477),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 maj 2006 ”Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten: utbildning, forskning och innovation” (COM(2006)0208),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 28 november 2011 om moderniseringen av den högre utbildningen(1),

–   med beaktande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte(2),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 14 februari 2011 om utbildningens roll i genomförandet av Europa 2020-strategin(3),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension(4),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om internationaliseringen av den högre utbildningen(5),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”)(6),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2010, särskilt delen med titeln ”En ny europeisk strategi för sysselsättning och tillväxt”(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2011 om agendan för ny kompetens och arbetstillfällen(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om Unga på väg: – en ram för att förbättra Europas utbildningssystem(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 ”En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter”(10),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av människor med funktionshinder och EU:s handikappstrategi 2010–2020(11),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om en EU-strategi för integrering av romer(12),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om forum för universitet och näringsliv(13),

–   med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om Bolognaprocessen och studentrörligheten(14),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0057/2011), och av följande skäl:

A. Som en följd av den ekonomiska krisen och dess konsekvenser i form av åtstramningsåtgärder och budgetnedskärningar, demografiska förändringar, snabba tekniska framsteg och den därmed uppstående efterfrågan på nya färdigheter står Europas system för högre utbildning inför allvarliga utmaningar som kräver långtgående reformer som inte får inverka negativt på undervisningskvaliteten.

B.  I ett kunskapsbaserat samhälle är utbildning, forskning och innovation avgörande inför framtiden.

C. Enskilda personer måste ges stöd att se över sitt yrkesliv och de kommer att behöva vidga och uppdatera sina kunskaper och färdigheter i en allt snabbare takt för att möta arbetsmarknadens utmaningar. Här finns en skillnad mellan yrkesinriktad utbildning, där harmonisering på EU-nivå är genomförbar och önskvärd, och utbildning inom humaniora, där det måste finnas en stor frihet och självständighet inom utbildningen och forskningen med tanke på såväl de historiska och kulturella skillnaderna mellan EU:s medlemsstater som skillnaderna när det gäller undervisning och särskilda uppdrag mellan olika högskolor.

D. Fram till 2020 bör, enligt Europa 2020-strategin, 40 procent av 30–34-åringarna i EU ha avslutat en högre utbildning eller motsvarande, mot bakgrund av uppskattningen att 35 procent av alla jobb inom EU kommer att kräva sådana kvalifikationer. 2010 hade endast 26 procent av arbetskraften i EU uppnått denna kvalifikationsnivå.

E.  Mer än 21 procent av ungdomarna i EU är arbetslösa.

F.  16,5 procent av ungdomarna i EU varken studerade eller arbetade 2010.

G. År 2010 var arbetslösheten bland utexaminerade med högskoleutbildning 5,4 procent, jämfört med 15 procent bland dem som endast har grundskoleutbildning. Det tar dock allt längre tid för merparten av de utexaminerade från högskolorna att få fast anställning.

H. Över 60 procent av dem som tar universitetsexamen är kvinnor, men majoriteten av de högre befattningarna på universiteten (t.ex. forskar- och professorstjänster) innehas fortfarande av män.

I.   Endast 13 procent av alla institutioner inom sektorn för högre utbildning leds av kvinnor och endast 9 procent av universiteten har en kvinnlig chef. Kvinnor har därmed avsevärt mindre inflytande när det gäller beslutsfattande inom forskning.

J.   Av de 200 främsta högskolorna i världen finns 75 i EU:s medlemsstater.

K. Bara 200 av Europas 4 000 högskolor finns med i rankningen av de 500 främsta högskolorna i världen.

L.  Universiteten är en viktig och nära tusenårig europeisk institution vars betydelse för samhällsutvecklingen inte kan reduceras till dess bidrag till ekonomin och vars utveckling inte enbart kan vara beroende av deras anpassning till de ekonomiska behoven inom den rådande ekonomiska modellen.

M. Alla ungdomar måste få lika tillträde till högre utbildning och yrkesutbildning.

N. Universiteten främjar människors självständighet och kreativitet och bidrar i mycket hög grad till värdesättandet av kunskap, och medlemsstaterna bör följaktligen göra allt i sin makt för att göra den högre utbildningen tillgänglig för så många som möjligt utan diskriminering på grund av sociala, ekonomiska, kulturella, rasrelaterade eller politiska skäl.

O. Utbildningen, särskilt den högre utbildningen, svarar för formandet av de attityder och värderingar som ligger till grund för det civila samhället.

P.  Enligt medlemsstaternas lagstiftningar är högre utbildning ett väsentligt verktyg som är avgörande för EU-medborgarnas framtid.

Q. Utbildning är medlemsstaternas ansvar, och det är viktigt att högskolorna först och främst finansieras genom tillräckliga offentliga anslag.

R.  Inrättandet av ett europeiskt område för högre utbildning är en viktig satsning som kan bidra till den europeiska integrationen samtidigt som utbildningsmångfalden i EU:s medlemsstater och den högre utbildningens samhällsuppdrag måste respekteras.

S.  EU har en viktig roll att spela när det gäller att stärka detta område genom att stödja medlemsstaternas insatser och samarbete i fråga om utbildning.

Högskolornas roll i förändring

1.  Europaparlamentet uppmanar högskolorna att med hjälp av ekonomiskt stöd och olika utbildningsplaner integrera livslångt lärande i sina kursplaner och anpassa sig till ett studentunderlag som omfattar vuxna, äldre, personer som saknar studietradition, heltidsstuderande som måste arbeta under studietiden samt personer med funktionsnedsättning och uppmanar därför högskolorna att införa program som syftar till att undanröja de hinder och begränsningar som finns.

2.  Europaparlamentet uppmanar högskolorna att ta hänsyn till behoven hos de yrkesverksamma som för sitt livslånga lärande regelbundet behöver uppdatera och bredda sina kunskaper, genom att bland annat anordna och förbättra uppdateringskurser som är tillgängliga för alla samhällsgrupper, nära samarbete med arbetsgivare och utveckling av kurser som är anpassade till arbetsmarknadens behov och som skulle göra det lättare för arbetslösa att åter börja studera.

3.  Europaparlamentet uppmanar högskolorna att behålla sin självständighet på undervisnings- och forskningsområdet och samtidigt utforma särskilda utbildningsprogram för att tillgodose behoven hos yrkesverksamma som vill uppdatera sina kunskaper.

4.  Europaparlamentet upprepar att den högre utbildningen kan främja social integration, socialt avancemang och social rörlighet uppåt. Med respekt för subsidiaritetsprincipen uppmanar parlamentet medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter samt högskolor att öka, bland annat genom tillräckliga bidragsfinansieringssystem, sina insatser för att öka möjligheterna till lika tillgång till utbildning för alla, från den tidiga barndomen till högskolenivå, oavsett kön, etniskt ursprung, språk, religion, funktionshinder eller social bakgrund och att bekämpa alla former av diskriminering, erkänna mångkulturalism och flerspråkighet, inklusive teckenspråk, som grundläggande EU-värderingar som måste främjas.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga större vikt vid och stödja högskolor som tillgodoser traditionella nationella, etniska eller språkliga minoriteter med särskild inriktning på hotade kulturer och språk.

6.  Europaparlamentet uppmanar högskolorna att uppmuntra studenter till att delta i idrott.

7.  Europaparlamentet betonar att statliga, privata och religiösa former av högre utbildning över hela Europa kompletterar varandra.

8.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att främja demokratiska värderingar, och understryker samtidigt vikten av att tillägna sig goda kunskaper om den europeiska integrationen och en medvetenhet om att tidigare totalitära regimer i Europa är en del av vår gemensamma historia.

9.  Europaparlamentet understryker också behovet av att fortsätta traditionell utbildning i akademisk anda och inte låta utbildningssystemet helt underordnas arbetsmarknaden, med tanke på behovet av att forma etiska och moraliska värden bland studenterna samtidigt som vetenskapliga framsteg eftersträvas.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och högskolorna att fastställa en allmän ram som omfattar regler, ansvar, politiska och utbildningsrelaterade mål, kvalitet på och prioriteringar för utbildning och forskning, för att främja bästa praxis och möta de utmaningar som informationssamhället för med sig.

11. Europaparlamentet understryker att högskolepersonal och studenter såväl som deras organisationer och föreningar måste vara engagerade i moderniseringen av högskolorna och parlamentet betonar att både framstående forskning, i vid mening, och framstående undervisning samt vetenskapliga framsteg måste belönas, utan att de högre utbildningsinstitutioner– exempelvis humanistiska fakulteter – som inte uppfyller de bedömnings- och effektivitetskriterier som enbart gäller färdigheter som efterfrågas av marknadsekonomin missgynnas.

Information om universitet och högskolor

12. Europaparlamentet betonar att kvaliteten på och relevansen hos högre utbildning är en nödvändig förutsättning för att till fullo utnyttja EU:s intellektuella kapital.

13. Europaparlamentet föreslår att det införs klara och enhetliga kriterier för att ta fram EU‑omfattande rankningar av högskolor, så att framtida studenter kan göra välgrundade val av högskola och förses med omfattande information om högskolorna.

14. Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att i samarbete med alla högskolor, studenter och andra berörda parter lansera ett flerdimensionellt verktyg för en differentierad klassificering och rankning av högskolor utifrån egenskaper såsom en lång tradition av tillhandahållande av högre utbildning i Europa, undervisningens kvalitet, stöd till studenter (t.ex. stipendier, rådgivning, bostäder) fysisk tillgänglighet och tillgänglighet när det gäller information och kommunikation, regionalt engagemang och kunskapsöverföring. Däremot motsätter sig parlamentet att det införs en klassificering av högskolor som bygger på oenhetliga prestationsindikatorer som inte beaktar mångfalden av utbildningsvägar, program och den språkliga mångfalden bland de europeiska universiteten.

15. Europaparlamentet betonar samtidigt att detta verktyg inte får användas enbart till att sammanställa traditionella rankningstabeller och att de aktuella högskolornas särdrag bör beaktas i resultatet av rankningen.

16. Europaparlamentet föreslår att en enhetlig mekanism bör inrättas för att övervaka och utvärdera såväl offentliga som privata högskolors uppfyllande av akademiska standarder.

Finansiering av system för högre utbildning

17. Europaparlamentet betonar att högre utbildning är för allmänhetens bästa, främjar kultur, mångfald, demokratiska värden och personlig utveckling samt förbereder studenter att bli aktiva medborgare som stöder europeisk sammanhållning.

18. Europaparlamentet framhåller på nytt att medlemsstaterna bör uppnå målet att investera 2 procent av sin BNP i utbildning.

19. Europaparlamentet påpekar att framför allt offentlig, men även privat finansiering, är av största vikt för moderniseringen av systemet för högre utbildning. Parlamentet understryker att investeringar i högre utbildning i Europa är avgörande för att få bukt med den nuvarande ekonomiska krisen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och högskolorna att bygga ut stipendiat- och studiestödsprogrammen och att utveckla innovativa finansieringsmekanismer som kan bidra till att högskolorna fungerar mer effektivt, komplettera offentlig finansiering utan att öka belastningen på hushållen, och göra den högre utbildningen tillgänglig för alla. Parlamentet beklagar de avsevärda budgetnedskärningarna på utbildningsområdet i flera medlemsstater, samt de ständigt stigande utbildningsavgifterna, vilket leder till att allt fler studenter hamnar i en otrygg situation.

20. Europaparlamentet begär att kostnaderna för högre utbildning som har att göra med investeringar i utvecklingen av högskoleinfrastruktur samt investeringar i universitetspersonal ska tas med i EU:s budget för 2014–2020, inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

Övergången från högre utbildning till arbetsmarknaden

21. Europaparlamentet uppmanar högskolorna att anpassa sig till de nya utmaningarna genom att skapa nya studievägar som svarar mot arbetsmarknadens behov, med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, genom att bevara en lämplig balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper.

22. Europaparlamentet vill se ett främjande av bästa praxis som hjälper högskolorna att stärka undervisningen och forskningen på alla ämnesområden genom att engagera studenterna och förmedla nyckelkompetenser för arbetsmarknaden för att underlätta ungdomars övergång från högre utbildning till arbetsmarknaden.

23. Europaparlamentet vill att högskolorna att öppnas för att erbjuda fortsatt yrkesutbildning och att de ska utarbeta lämpliga studiekurser för yrkesverksamma utan studentexamen så att denna ytterligare potential utnyttjas för att öka antalet utexaminerade.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslaget om en kvalitetsram för praktiktjänstgöring och understryker framgången med Erasmus-praktiktjänstgöring som ger studenter möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet utomlands, och insisterar på att denna åtgärd ska fortsätta och stärkas genom lämplig finansiering inom det nya programmet.

25. Europaparlamentet uppmanar högskolor och utbildningsansvariga institutioner på regional, nationell och europeisk nivå att följa trender och den förändrade efterfrågan på arbetsmarknaden, så att de bättre återspeglar framtida behov av utbildningar.

26. Europaparlamentet understryker behovet av att kunna spåra utexaminerades sysselsättningsresultat för att mäta hur väl den högre utbildningen svarar mot arbetsmarknadens behov. Parlamentet välkomnar därför kommissionens åtagande att förbättra tillgången till sådana uppgifter främst i syfte att förse studenterna med information för att vägleda dem i deras studieval samtidigt som högskolorna och forskningsinstituten får den information de behöver för att kunna kartlägga och därefter utveckla studieprogram som omfattar såväl allmänna kunskaper som specifika yrkesfärdigheter genom livslångt lärande, i en ständig dialog med berörda aktörer inom kunskapsproduktion men även med samhället i stort och staten.

27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in och offentliggöra statistiska uppgifter gällande sambandet mellan olika högskoleexamina och anställningsmöjligheter på arbetsmarknaden.

28. Europaparlamentet vill att det ska inrättas en internationell databank, liknande AlmaLaurea, som hjälper utexaminerade att hitta lämpliga arbets-, utbildnings-, studie- och forskningsmöjligheter, att ekonomiska hinder ska undanröjas genom stipendier och studielån för att säkerställa en verklig jämlikhet bland studenter, och därmed stimulera till rörlighet och matchning av kompetens och arbetstillfällen. Parlamentet upprepar att denna information måste förmedlas på ett lämpligt sätt så att den är lättillgänglig för studenter, nyutexaminerade, arbetslösa, arbetssökande och arbetsgivare.

29. Europaparlamentet anser att ungdomsgarantier är ett värdefullt verktyg för att underlätta övergången från högre utbildning till arbete och uppmanar medlemsstaterna att införa sådana i sina nationella övergångsstrategier.

30. Europaparlamentet erinrar om den viktiga roll som strukturfonderna kan spela i detta sammanhang. Parlamentet välkomnar åtagandet i meddelandet ”Initiativet Bättre möjligheter för unga” (COM(2011)0933 om att fullt ut utnyttja alla tillgängliga resurser och uppmanar högskolor och lokala myndigheter att ta detta tillfälle i akt för att öka stödet och vägledningen till studenter på väg ut på arbetsmarknaden.

Könsfördelningen inom den högre utbildningen

31. Europaparlamentet konstaterar att det ännu inte råder någon jämn könsfördelning inom de europeiska utbildningssystemen, trots de åtgärder som har vidtagits i nästan alla länder mot bristen på jämställdhet, och att sådana skillnader påverkar både utbildningsresultaten och valet av studier och yrken, och har en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten och välfärdsstaten.

32. Europaparlamentet påpekar att många kvinnliga studenter på yrkesskolor och i gymnasier fortsätter att välja yrken som speglar de traditionella könsrollerna. Parlamentet understryker därför behovet av bättre yrkesvägledning för att kunna bekämpa de stereotyper som fortfarande finns kvar.

33. Europaparlamentet framhåller att kvinnors högre utbildning inte är tillräckligt marknadsanpassad och att de därför ofta är överkvalificerade och underbetalda för sina arbeten och ofta blir arbetslösa eller får tillfälliga anställningar, vilket i början av yrkeslivet innebär ytterligare nackdelar på arbetsmarknaden och bidrar till att löneskillnaderna förstärks.

34. Europaparlamentet påminner om att det i samtliga medlemsstater fortfarande vidtas mycket få åtgärder för att informera om och främja jämställdhet inom utbildningssektorn. Parlamentet föreslår därför att lärare ska få särskild jämställdhetsutbildning.

35. Europaparlamentet betonar att en nödvändig förutsättning för att jämställdheten ska öka och gå framåt är att kvinnor och män delar på ansvaret för hem och familj. Parlamentet uppmanar universitet och högskolor att vara medvetna om att kvinnliga studenter kan ha särskilda ytterligare förpliktelser vid sidan av studierna, till exempel att ta hand om småbarn eller äldre släktingar. Parlamentet understryker att universiteten måste erbjuda föräldrar, och framför allt kvinnor, en lättillgänglig barnomsorg av hög kvalitet till ett rimligt pris, däribland kommunal service, för att de lättare ska kunna delta på lika villkor i studier och forskning. Parlamentet efterlyser också ett större utbud av studieformer, t.ex. deltids- och distansstudier, och påminner mot denna bakgrund medlemsstaterna och EU‑institutionerna om att de måste utöka det ekonomiska stödet till livslångt lärande för att göra det möjligt för kvinnor att fortsätta sina studier, att återvända till arbetslivet och att hitta en balans mellan sina yrkesmässiga och privata förpliktelser.

Engagerade högskolor

36. Europaparlamentet uppmuntrar högskolorna att fördjupa samarbetet med regionerna och att etablera ett dynamiskt samarbete med regionala myndigheter, kommuner, offentliga organ, icke-statliga organisationer och små och medelstora företag i syfte att förbättra den regionala utvecklingen. Härigenom bör också dialogen mellan högskolorna och arbetsgivarna stärkas.

37. Europaparlamentet uppmanar de centrala och regionala myndigheterna i medlemsstaterna att inbegripa och stödja högskolor i gränsöverskridande samarbeten.

38. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka samspelet mellan de olika sidorna i kunskapstriangeln (utbildning, forskning, innovation) som en viktig aspekt för att skapa tillväxt och sysselsättning.

39. Europaparlamentet påpekar att utarbetandet av kursplaner och forskningsprogram för högskolan bör förbli en uppgift för universiteten själva, med hänsyn till arbetsmarknadens behov vad gäller anställbarhet.

40. Europaparlamentet välkomnar kommissionens stöd för ”kunskapsallianser” och ”Sektorskompetensallianser” där högskolor utbyter information med företag när de utvecklar kursplaner för att åtgärda kompetensbrister. Parlamentet uppmanar företag och företagare, inklusive små och medelstora företag, att aktivt utveckla samarbeten med högskolor genom att tillhandahålla högkvalitativa praktikplatser för studenter och universitetslektorer och därmed dra fördel av lektorernas allmänna överförbara färdigheter. Parlamentet påpekar dock att högskolorna skapar kulturellt innehåll som inte enbart omfattar yrkesfärdigheter utan även allmänna kunskaper i form av erfarenheter och intellektuell förståelse av verkligheten och de gemensamma värderingar som människor lever efter.

41. Europaparlamentet vill se åtaganden om mer flexibla och innovativa metoder för inlärning och överföringsmetoder som alltid ställer studentens behov i centrum.

42. Europaparlamentet konstaterar att högskolor och företag måste samarbeta gränsöverskridande om praktikprogram och med att utforma studenternas framtida yrkeskarriärer genom att kartlägga de konkreta utvecklingstrender, förväntningar och utmaningar som studenterna kommer att ställas inför på arbetsmarknaden.

43. Europaparlamentet understryker nyttan av att utveckla mekanismer och förvaltningsstrategier som underlättar överföringen av innovativa idéer och forskningsresultat till samhället och näringslivet och gör det möjligt för samhället och för företag att bidra till den högre utbildningen vad gäller nuvarande och förväntade behov av kompetens och innovationer med hänsyn till bästa praxis från hela världen. Parlamentet påpekar att det finns en risk att sådana mekanismer endast gynnar forskningsinstitut och högskolor inriktade på innovation och teknik och att utbildning som enbart är inriktad på humaniora därmed missgynnas.

44. Europaparlamentet bekräftar på nytt värdet av det demokratiska styrelseskicket som på ett grundläggande sätt garanterar akademisk frihet och främjar aktivt deltagande av alla aktörer inom högskolan.

45. Europaparlamentet understryker att man vid samarbetet måste värna om öppenhet, en jämlik fördelning av rättigheter och skyldigheter mellan berörda samarbetspartner och högskolor samt en balanserad representationsprincip, så att högskolorna självständigt kan utveckla och organisera sig som en allmän tillgång i enlighet med akademiska principer.

46. Europaparlamentet betonar också att principen om demokrati och självstyrning inom högskolorna och bland deras personal och studenter ska beaktas och bevaras i samband med alla samarbetsprojekt.

47. Europaparlamentet begär därför att högskolorna och deras olika organ ska offentliggöra samarbetsavtal med utomstående parter.

48. Europaparlamentet understryker vikten av samarbete mellan högskolor och europeiska icke-statliga organisationer och frivilligorganisationer, för att stärka studenternas medborgaranda och deras vilja att aktivt engagera sig i arbetet inom den icke-statliga sektorn.

49. Europaparlamentet understryker vikten av idrott i utbildningsprocessen och uppmanar medlemsstaterna att stödja och uppmuntra idrottsaktiviteter bland studenter och att öka stödet till idrottsprogram på gräsrotsnivå.

50. Europaparlamentet påpekar att omfattningen och intensiteten i samverkan mellan högskolor och deras partner i näringslivet och i samhället varierar kraftigt mellan medlemsstaterna, institutioner och akademiska discipliner.

51. Europaparlamentet betonar att det behövs kontinuerliga investeringar i kopplingen mellan utbildning, kultur, forskning och innovation. Parlamentet betonar vikten av ytterligare stöd och utveckling av Europeiska institutet för innovation och teknik med dess kunskaps- och innovationsgemenskaper.

52. Europaparlamentet betonar vikten av kultur inom högre utbildning och kräver att särskilda kriterier för humaniora ska inkluderas både vad gäller innovation och forskning.

53. Europaparlamentet understryker behovet av att högskolorna engageras, att stöd ges till studentinitiativ samt att hjälp ges till samordning av dessa aktiviteter mellan andra högskolor, företag och lokala myndigheter från olika medlemsstater.

Ömsesidigt erkännande av kvalifikationer

54. Europaparlamentet erkänner de fördelar som mångfalden bland högskolor i Europa innebär, och uppmanar medlemsstaterna och dessa högskolor att utveckla tydliga, integrerade banor som gör det möjligt för studerande att gå vidare från andra typer av utbildning till högre utbildning och växla mellan olika spår och typer av läroanstalter.

55. Parlamentet betonar dock att mångfalden av ämnen, utbildningar, undervisningsmetoder och universitetssystem inom EU måste bevaras. Parlamentet anser därför att det måste tas fram en nationell kvalifikationsram samtidigt som ett ömsesidigt erkännande av examensbevis och kvalifikationer i alla medlemsstater främjas.

56. Europaparlamentet uppmanar alla EU-länder att genomföra de nationella kvalifikationsramar som är kopplade till kvalifikationsramen för det europeiska området för högre utbildning, och att utarbeta och ge ekonomiskt stöd till ömsesidigt erkännande.

57. Europaparlamentet påpekar att studentrörlighet, framför allt studier vid andra högskolor inom ramen för Erasmusprogrammet, bidrar till utbytet av bästa praxis och därigenom moderniseringen av högskolan. Kvalifikationer som förvärvats genom studier vid andra högskolor måste därför erkännas av den egna högskolan.

58. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att förbättra erkännandet av utlandsstudier genom att förstärka det europeiska systemet för överföring av studiemeriter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att genomföra ytterligare insatser för att effektivisera erkännandet och öka samordningen av akademiska kvalifikationer.

Förbättrad rörlighet inom och utanför det europeiska området för högre utbildning

59. Europaparlamentet upprepar att högre utbildning är till den europeiska allmänhetens gemensamma bästa och att medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och EU har ett gemensamt ansvar för att utveckla och stärka det europeiska området för högre utbildning, det europeiska forskningsområdet och Bolognaprocessen.

60. Europaparlamentet betonar att ökad samordning mellan medlemsstaterna på högskoleområdet – även genom starkt ekonomiskt och politiskt stöd för överenskommelser om gemensamma grundläggande kursplaner och väldefinierade lärandemål – är en förutsättning för att målen för anställbarhet och tillväxt i Europa ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka samarbetet mellan relevanta departement för att uppdatera befintliga kursplaner så att dessa svarar mot arbetsmarknadens behov.

61. Europaparlamentet påpekar behovet av samarbete mellan det europeiska området för högre utbildning och det europeiska forskningsområdet som ett medel för att stödja universitetens forskningsprogram både inom naturvetenskap och humaniora.

62. Europaparlamentet begär att det europeiska området för högre utbildning och det europeiska forskningsområdet ska göras ännu mer attraktivt för studenter och forskare från hela världen och att samarbetet med länder utanför EU i utbildningsfrågor och frågor som rör personalens och studenternas rörlighet ska stärkas, i synnerhet med de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken eller gränsar direkt till EU, i syfte att omvandla det europeiska området för högre utbildning och det europeiska forskningsområdet till ett utbildnings- och kunskapscentrum på såväl makroregional som global nivå, särskilt för utbytesprogram och yrkesinriktade utbildningsprogram.

63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att programmen Erasmus och Leonardo da Vinci inrättas i Medelhavsländerna i syfte att främja rörligheten över gränserna för studenter från båda sidor av Medelhavet.

64. Europaparlamentet vill att det ska inrättas program för rörlighet, utbyte, forskning och praktik för studenter från de länder som ingår i det östliga partnerskapet.

65. Europaparlamentet påminner om att rörligheten bland studenter och lärare är viktig och uppmanar därför kommissionen att uppvisa resultat i arbetet med EU:s viseringskodex.

66. Europaparlamentet erinrar om målet att 20 procent av Europas utexaminerade bör vara rörliga före 2020 och understryker vikten av språkkunskaper som en förutsättning för ökad rörlighet inom det europeiska området för högre utbildning och anställbarhet.

67. Europaparlamentet stöder stärkandet av språk- och teckenspråksundervisningen – samt undervisningen i och utvecklingen av lokala och regionala språk – inom ramen för det europeiska området för högre utbildning och ser detta som en nödvändig förutsättning för att ett verkligt europeiskt medborgarskap som bygger på mångkulturalism och flerspråkighet ska kunna utvecklas.

68. Europaparlamentet betonar att varje medlemsstats system för högre utbildning ska garantera en hög undervisningskvalitet så att de ökade möjligheterna till studentrörlighet inte leder till att kompetensflykten, som redan nu är ett allvarligt samhällsproblem i vissa medlemsstater, förvärras.

69. Europaparlamentet påpekar att de ihållande skillnaderna mellan de högre utbildningssystemen i Västeuropa och Central- och Östeuropa måste åtgärdas med hjälp av verkliga integrationsåtgärder, i syfte att stimulera och stödja gränsöverskridande samarbeten mellan högskolor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta en strategi samt en yrkesinriktad plan och ekonomisk handlingsplan för att minska dessa avsevärda regionala skillnader.

70. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, EU och de europeiska systemen för högre utbildning att utreda möjligheten att införa en obligatorisk utbildningsperiod på ett universitet i en annan medlemsstat än studentens hemland.

71. Europaparlamentet upprepar principen att lånesystem inte kan ersätta de bidragssystem som införts för att främja tillgången till utbildning för alla studenter, oavsett deras sociala bakgrund.

72. Europaparlamentet ber kommissionens att ytterligare klargöra sitt förslag om att skapa ett finansiellt instrument för att hjälpa studenter att säkra finansiering för en mastersutbildning utanför hemlandet, oavsett deras sociala bakgrund och ekonomiska situation. Parlamentet begär rättvis och öppen tillgång till systemet i alla medlemsstater.

73. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att öka den tillgängliga EU‑budgeten för utbildning, forskning och ungdomar i den kommande fleråriga budgetramen, och på så sätt stärka medlemsstaternas insatser, eftersom satsningar på utbildning och forskning är av central betydelse för att uppnå målen i Europa 2020‑strategin och en smart och hållbar tillväxt för alla i Europa.

o

o        o

74. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_Data/docs/pressdata/en/educ/126375.pdf

(2)

EUT C 199, 7.7.2011, s. 1.

(3)

EUT C 70, 4.3.2011, s. 1.

(4)

EUT C 135, 26.5.2010, s.2.

(5)

EUT C 135, 26.5.2010, s. 12.

(6)

EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(7)

http://ec.europa.eu/eu2020/pdf/council_conclusion_17_june_en.pdf

(8)

Antagna texter, P7_TA(2011)0466.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2011)0230.

(10)

EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 21.

(11)

Antagna texter, P7_TA(2011)0453.

(12)

Antagna texter, P7_TA(2011)0092.

(13)

EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 95.

(14)

EUT C 8 E, 14.1.2010, s. 18.


MOTIVERING

Europa har ungefär 19 miljoner studenter och över 4 000 institutioner för högre utbildning, men samtidigt som högutbildad personal kommer att behövas i 35 procent av alla jobb år 2020 är det för närvarande bara 26 procent av arbetskraften som har högre kvalifikationer. Det är medlemsstaterna och högskolorna själva som har huvudansvaret för den högre utbildningen. EU:s insatser (som Erasmusstipendiet för utlandsstudenter) utgör komplement till och samordnar medlemsstaternas insatser. Det europeiska området för högre utbildning och det europeiska området för forskningsverksamhet utgör ramen för EU:s politik för högre utbildning.

Kommissionens meddelande

I kommissionens meddelande ”Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning” fastställs ett antal utmaningar som medlemsstaterna och högskolorna måste anta, till exempel att öka antalet utexaminerade, vidga tillträdet till högre utbildning, anpassa kursplaner så att de uppfyller arbetsmarknadens behov samt stärka kunskapsöverföring från universitet till företag. Kommissionen föreslår också ett Erasmus-utbytessystem för mastersutbildningar. Kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) kommer att erbjuda en garantimöjlighet för studielån på europeisk nivå i form av banklån för att studera en mastersutbildning utomlands. Mot en kostnad på cirka 100 miljoner euro om året kommer det att bli möjligt för ytterligare 55 000 studenter att fullfölja en mastersutbildning utomlands.

Vidga tillträdet till högre utbildning

Mot bakgrund av de utmaningar som samhällena i Europa står inför är det av största vikt att högskolorna förblir välfinansierade även när dessa samhällen måste hantera den nuvarande ekonomiska krisen. För att möta framtida kompetenskrav måste fler människor avsluta högre utbildning och de som arbetar måste kontinuerligt uppdatera sina kunskaper och färdigheter samtidigt som de arbetar. Processen för att vidga tillträdet till högre utbildning för människor från alla sociala bakgrunder har redan börjat. Högskolorna måste således hantera ett ökande antal studenter och ett föränderligt studentunderlag där personer som deltar i livslångt lärande nu också ingår. Högskolorna måste även ta hänsyn till behoven hos studenter med olika etnisk och språklig bakgrund.

Högskolorna måste därför anpassa sina kursplaner och undervisningsmetoder till det växande antalet studenter och studenter med olika behov. Den här processen medför att studenter och personal vid högskolor utsätts för stora påfrestningar. Båda grupperna måste aktivt delta i arbetet med att modernisera den högre utbildningen i Europa, och personalen bör belönas för framstående undervisning såväl som forskning. Undervisningens kvalitet inom den högre utbildningen är en central aspekt som blivande studenter tar hänsyn till när de väljer var de vill genomföra sin utbildning. Rankningen av undervisningens kvalitet – tillsammans med andra faktorer såsom forskningsresultat, högskolornas regionala engagemang och kunskapsöverföring – som kommissionen förslår ska ske genom det nya rankningsverktyget ”U-Multirank”, blir till stor nytta för blivande studenter.

Högre utbildning och arbetsmarknaden

Högskolorna bör förse människor med de färdigheter och den kunskap som behövs för morgondagens arbetsmarknader. Det är därför viktigt att se till att de färdigheter som lärs ut verkligen är relevanta för verkligheten på arbetsmarknaden och att de gör det möjligt för utexaminerade att få anställning inom ett område som deras utbildning har förberett dem för. Genom att följa sysselsättningsresultat för utexaminerade och förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till internationellt jämförbara uppgifter om utexaminerade, som kommissionen föreslår, kommer högskolorna att bättre uppfylla sin roll och anpassa kursplaner till arbetsmarknadens behov. Vidare bör företag, inklusive små och medelstora företag, tydligt tala om för högskolorna vilken typ av färdigheter de söker hos anställda. Kommissionens initiativ att stödja kunskapsallianser och sektorskompetensallianser kommer att underlätta den här dialogen mellan näringslivet och högskolorna för att förbättra kursplanen. För studenter kan kvalitativa praktikplatser vara ett sätt att komma in på arbetsmarknaden och se hur de kan tillämpa sina färdigheter och kunskaper i praktiken. Kommissionens avsikt att föreslå en kvalitetsram för praktiktjänstgöring är viktig för att se till att praktikanter får relevant erfarenhet och arbetar under goda förutsättningar under sin tid i ett företag.

Engagerade utbildningsanstalter

Högskolorna måste inleda samarbeten med externa partner såsom regionala och lokala myndigheter, samhällen och företag, inklusive små och medelstora företag, i syfte att främja social, kulturell och ekonomisk utveckling i regionerna. Sådana fast sammanhållna strukturer och etablerade samarbeten kan underlätta effektiv kunskapsöverföring och innovation från högskolor till företag. För närvarande sker inte ett sådant samarbete i alla medlemsstater; medan vissa högskolor och discipliner är ledande inom regionalt engagemang och kunskapsöverföring är andra inte alls engagerade på samma sätt. Ett utbyte av bästa praxis bör därför uppmuntras inom detta område.

Rörlighet inom det europeiska området för högre utbildning.

Erasmusprogrammet utgör ett lyckat stöd för rörligheten inom det europeiska området för högre utbildning. Den budgetökning som väntas för detta framgångsrika program, och förslaget om att införa ett Erasmus-utbytessystem för mastersutbildningar, välkomnas varmt. Trots detta kan rörlighet inom det europeiska området för högre utbildning ibland få oväntade konsekvenser. Å ena sidan strömmar studenter in från andra medlemsstater, särskilt inom vissa discipliner, till exempel medicin. Å andra sidan kan man tala om en kompetensflykt när duktiga studenter flyttar hemifrån för att studera utomlands och ibland inte återvänder efter avslutad utbildning.

Eftersom skillnaderna mellan högskolor i Västeuropa och Central- och Östeuropa består är det också mycket viktigt att dessa läroanstalter verkligen integreras, och att de får hjälp att moderniseras genom stöd till utveckling. För att stödja och främja en sådan utveckling välkomnas därför en yrkesinriktad plan och ekonomisk handlingsplan från kommissionen.

Vi måste också erkänna att det är både medlemsstaternas och EU:s ansvar att det europeiska området för högre utbildning utvecklas och stärks. Gemensamma ansträngningar behövs för att bygga ett system av högskolor som är allomfattande, erbjuder lika möjligheter och aktuella och innovativa kunskaper och färdigheter, fri rörlighet och ett balanserat och effektivt samarbete mellan alla berörda parter.

Under de svåra omständigheter som nu råder måste vårt främsta mål i strävan att modernisera våra system för högre utbildning vara att förhindra att systemen halkar efter högre utbildning på andra håll i världen. Det är ett allvarligt faktum att bara 200 av våra 4 000 högskolor finns med i rankningen av de 500 främsta högskolorna i världen, och att endast ett fåtal av dessa finns i Central- och Östeuropa. Den högre utbildningen i Europa måste göra bättre ifrån sig. Om vi ska kunna upprätthålla och kanske även öka Europas globala konkurrenskraft måste förbättringar ske inom alla delar av den högre utbildningen.


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (28.2.2012)

till utskottet för kultur och utbildning

över modernisering av Europas system för högre utbildning

(2011/2294(INI))

Föredragande: Andrea Češková

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott införliva följande förslag i sitt förslag till resolution:

A. Över 60 procent av dem som tar universitetsexamen är kvinnor, men majoriteten av de högre befattningarna på universiteten (t.ex. forskar- och professorstjänster) innehas fortfarande av män. Endast 13 procent av alla institutioner inom sektorn för högre utbildning leds av kvinnor och endast 9 procent av universiteten har en kvinnlig chef. Kvinnor har därmed avsevärt mindre inflytande när det gäller beslutsfattande inom forskning.

B.  35 procent av alla arbetstillfällen inom EU kommer att kräva högre kvalifikationer år 2020, men idag har endast 26 procent av arbetskraften en högre utbildning.

C. Andelen kvinnliga studenter är endast 30,15 procent inom ämnena matematik, naturvetenskap och teknik och de ämnen som främst domineras av kvinnor är utbildning/undervisning, hälsa och välfärd samt humaniora och konst.

D. Det är fortfarande långt kvar till en tillräcklig kritisk massa av kvinnor i beslutsprocessen.

E.  Andelen kvinnor i forskningsanknutna beslutsnämnder är oroande låg. Endast 25 procent av ledamöterna i Europeiska forskningsrådet är kvinnor. 1 700 projekt, vilket motsvarar cirka 2,5 miljarder euro i stöd, har valts ut och beviljats finansiering från Europeiska forskningsrådet sedan dess inrättande 2007, och nästan 90 procent av detta stöd gick till manliga sökande.

F.  I Europa 2020-strategin beskrivs behovet av smart tillväxt inom EU och betydelsen av forskning och utveckling såväl som innovationspolitik lyfts fram. Trots detta är antalet kvinnor som tar examen i ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik fortsatt lågt och endast 20 procent av dem som utexamineras från ingenjörsutbildningar är kvinnor.

1.  Europaparlamentet uppmanar universiteten, EU:s institutioner och medlemsstaterna att uppmuntra unga kvinnor att studera ämnen där kvinnor fortfarande är underrepresenterade, särskilt naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Dessa ämnen utgör grunden för en hög kompetens inom teknik med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet betonar att man måste motverka stereotypa uppfattningar om dessa yrkesområden, t.ex. genom att informera framför allt unga kvinnor om möjligheterna att bli forskare och om de möjligheter som finns på forskningsområdet, inbegripet tillämpad forskning, eftersom detta skulle frigöra outnyttjade begåvningar.

2.  Europaparlamentet uppmanar högstadieskolor, gymnasium och universitet att erbjuda specifika orienteringskurser inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i syfte att informera och uppmuntra kvinnor att välja utbildningar och yrken inom dessa områden där män är överrepresenterade.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande inte råder någon jämn könsfördelning inom de europeiska utbildningssystemen, trots de åtgärder som har vidtagits i nästan alla länder mot bristen på jämställdhet, och att sådana skillnader påverkar både utbildningsresultaten och valet av studier och yrken, och har en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten och välfärdsstaten.

4.  Europaparlamentet uppmanar universitet och högskolor att stödja och uppmuntra jämställdhetsstudier både i grundutbildningen och på doktorandnivå.

5.  Europaparlamentet uppmanar såväl medlemsstaterna som universitet och högskolor att införa särskilda program och särskild finansiering, särskilda mentorprogram och närmiljöprojekt i syfte att höja unga kvinnors utbildningsnivå och öka deras deltagande i forskning och utveckling samt inom IT-sektorn och den gröna ekonomin. Man bör utnyttja förebilder och pionjärer på bästa sätt för att ge kvinnliga studenter information och råd kring deras yrkesval.

6.  Europaparlamentet betonar att en nödvändig förutsättning för att jämställdheten ska öka och gå framåt är att kvinnor och män delar på ansvaret för hem och familj. Parlamentet uppmanar universitet och högskolor att vara medvetna om att kvinnliga studenter kan ha särskilda ytterligare förpliktelser vid sidan av studierna, till exempel att ta hand om småbarn eller äldre släktingar. Parlamentet understryker att universiteten måste tillhandahålla föräldrar, och framför allt kvinnor, en lättillgänglig barnomsorg av hög kvalitet till ett rimligt pris, däribland kommunal service, för att de lättare ska kunna delta på lika villkor i studier och forskning. Parlamentet efterlyser också ett större utbud av studieformer, t.ex. deltids- och distansstudier, och påminner mot denna bakgrund medlemsstaterna och EU-institutionerna om att de måste utöka det ekonomiska stödet till livslångt lärande för att göra det möjligt för kvinnor att fortsätta sina studier, att återvända till arbetslivet och att hitta en balans mellan sina yrkesmässiga och privata förpliktelser.

7.  Europaparlamentet anser att man för att uppnå jämställdhet mellan könen måste utrota kvarlevande stereotyper genom att främja en tydlig politik som gynnar jämställdhet mellan män och kvinnor.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa de goda exemplen med så kallade tredje ålderns eller tredje generationens universitet och uppmuntra kvinnor att söka sig till dessa.

9.  Europaparlamentet menar att man måste ta itu med bristen på kvinnor på högre poster inom offentlig forskning och undervisning, eftersom kvinnors deltagande inom vetenskap och teknik kan bidra till ökad innovation, kvalitet och konkurrenskraft i den vetenskapliga och industriella forskningen och därför måste främjas. Parlamentet framhåller att det är större sannolikhet att kvinnor gör avbrott i karriären för att bilda familj än män i samma situation och uppmanar därför universitet och forskningsinstitut att vidta lämpliga åtgärder för att det ska vara möjligt att skapa balans mellan en akademisk karriär och familjelivet (barnomsorg, flexibel ledighet etc.).

10. Europaparlamentet menar att kriterierna för befordran till högre forskningsinriktade befattningar (t.ex. professorstjänster) måste ses över för att ett uttalat jämställdhetsperspektiv ska kunna inkluderas och för att bristen på kvinnor i dessa befattningar ska kunna åtgärdas.

11. Europaparlamentet påminner om att det i samtliga medlemsstater fortfarande vidtas mycket få åtgärder för att informera om och främja jämställdhet inom utbildningssektorn. Parlamentet föreslår därför att lärare ska få särskild jämställdhetsutbildning.

12. Europaparlamentet anser att universitet och högskolor måste granska sina interna förfaranden så att de rekryterar och befordrar de bästa personerna, däribland ett betydande antal kvinnor.

13. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna såväl som universitet och högskolor att öka antalet kvinnliga professorer och forskare inom naturvetenskapliga ämnen och att ta initiativ till informationskampanjer i massmedierna för att lyfta fram frågan om kvinnors underrepresentation inom matematik, naturvetenskap och teknik.

14. Europaparlamentet påpekar att många kvinnliga studenter på yrkesskolor och i gymnasier fortsätter att välja yrken som speglar de traditionella könsrollerna. Parlamentet understryker därför behovet av bättre yrkesvägledning för att kunna bekämpa de stereotyper som fortfarande finns kvar.

15. Europaparlamentet uppmuntrar universitet, högskolor och forskningsinstitut att anta och driva igenom jämställdhetsstrategier i sina organisationer och att genomföra konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv som ett led i beslutsfattandet. Parlamentet påminner om att dessa institutioner också måste garantera lika behandling av och lika möjligheter för kvinnor och män i arbetslivet och vad gäller utbildning. Parlamentet betonar vidare att åtgärder bör vidtas för att förhindra all form av diskriminering i syfte att göra det möjligt för kvinnor att uppnå bättre befattningar inom den privata och offentliga sektorn. Parlamentet uppmuntrar kvinnor att delta i partnerskap mellan universitet och den privata sektorn och i samarbetsarrangemang, t.ex. genom nystartade företag eller avknoppningar.

16. Europaparlamentet påpekar att man för att effektivt bekämpa den brist på jämställdhet som fortfarande råder på utbildningsområdet måste uppmuntra politiskt samarbete mellan medlemsstaterna genom utbyte av god praxis och garantier om särskilda finansieringsprogram.

17. Europaparlamentet uppmanar universitet och högskolor att öka andelen kvinnor i forskningsanknutna beslutsnämnder för att uppmuntra fler kvinnor att arbeta inom högre utbildning.

18. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla länder som deltar i Bolognaprocessen att införa nationella referensramar för kvalifikationer och att utveckla och ekonomiskt stödja ömsesidigt erkännande.

19. Europaparlamentet påminner om kommissionens tillkännagivande av den 1 mars 2011 om dess avsikt att under 2012 lägga fram EU-lagstiftning som ska omfatta tvingande mål för att öka representationen av båda könen till minst 40 procent om företagen inte frivilligt ökar andelen kvinnor i sina beslutsfattande organ med 5 procent om året och uppnår en representation av kvinnor på 30 procent år 2015 och en representation av kvinnor på 40 procent år 2020.

20. Europaparlamentet är medvetet om de hinder som kvinnor fortfarande ställs inför när det gäller att bli doktorand och forskare på hög nivå. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och universiteten att utforma och införa nationella strategier för att garantera kvinnors deltagande i sådan utbildning och forskning.

21. Europaparlamentet efterlyser ytterligare statligt stöd för att införa åtgärder som utökar tillträdet för studenter från underrepresenterade grupper och med lägre socioekonomisk bakgrund samt invandrare och minoriteter.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta program för handledning och stöd till unga kvinnliga forskare i samband med forskningsprogram och bidragsansökningar för att hjälpa dem att stanna kvar inom den akademiska världen och forskningsvärlden.

23. Europaparlamentet upprepar att löneklyftan mellan kvinnor och män fortfarande är en mycket viktig fråga och det är ett faktum att kvinnor har färre inkomster under sitt arbetsliv och därför har sämre tillgång till ekonomiska medel under pensionen samt att kvinnliga forskare och professorer inom området högre utbildning har lägre lön än män i samma på samma nivå. Det innebär att kvinnor i högre grad än män drabbas av alla former av fattigdom, inklusive fattigdom bland förvärvsarbetande. Parlamentet efterlyser därför ett system med lika lön för likvärdiga forskningstjänster, eftersom löneklyftan mellan könen är en kostnad som varken enskilda medlemsstater eller EU i dess helhet har råd med.

24. Europaparlamentet är kritiskt till att kommissionens moderniseringsagenda för Europas system för högre utbildning är ”könsblind” och i princip inte tar upp jämställdhetsintegrering.

25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa kravet att forskningsteam ska ha en jämn könsfördelning för att forskningsprojekt ska vara berättigade till statlig finansiering.

26. Europaparlamentet påminner om att kvinnors högre utbildning inte är tillräckligt marknadsanpassad och att de därför ofta är överkvalificerade och underbetalda för sina arbeten och ofta blir arbetslösa eller får tillfälliga anställningar, vilket i början av yrkeslivet innebär ytterligare nackdelar på arbetsmarknaden och bidrar till att löneskillnaderna förstärks.

27. Europaparlamentet betonar att konkurrenskraften och tillväxten, samt kvinnors ekonomiska oberoende i början och i senare skeden av livet påverkas mycket positivt av om fler unga kvinnor deltar på arbetsmarknaden.

28. Europaparlamentet uppmuntrar universitet och högskolor att ta med ett jämställdhetsperspektiv i sina kursprogram, eftersom det fortfarande i stor utsträckning saknas ett sådant perspektiv.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.2.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Andrea Češková, Edite Estrela, Iratxe García Pérez, Sophia in ‘t Veld, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Nicole Kiil-Nielsen, Silvana Koch-Mehrin, Constance Le Grip, Astrid Lulling, Elisabeth Morin-Chartier, Siiri Oviir, Raül Romeva i Rueda, Joanna Senyszyn, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Britta Thomsen, Angelika Werthmann, Marina Yannakoudakis, Anna Záborská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Vilija Blinkevičiūtė, Kent Johansson, Christa Klaß, Kartika Tamara Liotard, Ana Miranda, Mariya Nedelcheva, Katarína Neveďalová, Antigoni Papadopoulou, Sirpa Pietikäinen


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

29.2.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Lorenzo Fontana, Mary Honeyball, Petra Kammerevert, Emma McClarkin, Emilio Menéndez del Valle, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Gianni Pittella, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, László Tőkés, Helga Trüpel, Gianni Vattimo, Marie-Christine Vergiat, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Heinz K. Becker, Nadja Hirsch, Seán Kelly, Iosif Matula, Georgios Papanikolaou, Olga Sehnalová, Rui Tavares

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy