BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG
26.3.2012 - (COM(2011)0315 – C7‑0150/2011 – 2011/0150(COD)) - ***I
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Lara Comi
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG
(COM(2011)0315 – C7‑0150/2011 – 2011/0150(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0315),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0150/2011),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 21 september 2011[1],
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7‑0069/2012).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(2) Den europeiska standardiseringen bidrar dessutom till att stimulera företags konkurrenskraft genom att främja bland annat den fria rörligheten för varor och tjänster, driftskompatibilitet mellan nätverk, kommunikationsmedel, teknisk utveckling och innovation. Standarder ger betydande positiva ekonomiska effekter, t.ex. genom att underlätta det ekonomiska utbytet på den inre marknaden och uppmuntra utveckling av nya och bättre produkter eller marknader och bättre leveransbetingelser. Därmed ökar standarder normalt konkurrensen, minskar produktions- och försäljningskostnader och gynnar ekonomin som helhet. Standarder kan bibehålla och öka kvaliteten, ge information samt garantera kompatibilitet, vilket innebär ett mervärde för konsumenterna. |
(2) Den europeiska standardiseringen bidrar dessutom till att stimulera företags konkurrenskraft genom att främja bland annat den fria rörligheten för varor och tjänster, driftskompatibilitet mellan nätverk, kommunikationsmedel, teknisk utveckling och innovation. Den europeiska standardiseringen stärker det europeiska näringslivets globala konkurrenskraft om den etableras i samordning med de internationella standardiseringsorganisationerna, dvs. Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) och Internationella teleunionen (ITU). Standarder ger betydande positiva ekonomiska effekter, t.ex. genom att underlätta det ekonomiska utbytet på den inre marknaden och uppmuntra utveckling av nya och bättre produkter eller marknader och bättre leveransbetingelser. Därmed ökar standarder normalt konkurrensen, minskar produktions- och försäljningskostnader och gynnar ekonomin som helhet och konsumenterna i synnerhet. Standarder kan bibehålla och öka kvaliteten, ge information samt garantera kompatibilitet, vilket innebär ett mervärde och ökad säkerhet för konsumenterna. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(3) Europeiska standarder bör fortsätta att antas av de europeiska standardiseringsorganen, dvs. den europeiska standardiseringskommittén (CEN), den europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och det europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI). |
(3) Det europeiska standardiseringssystemet är ett frivilligt och marknadsdrivet system som är organiserat enligt de principer som fastställts av Världshandelsorganisationen (WTO) i bilaga III till WTO-avtalet om tekniska handelshinder. Europeiska standarder antas av de europeiska standardiseringsorganisationerna, dvs. Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI). |
Motivering | |
Kommissionens meddelande om en strategisk vision för europeiska standarder (COM(2011)0311) hänvisar till WTO:s avtal om tekniska handelshinder som en internationellt erkänd bas för standardiseringens grundprinciper. I linje med EU:s ansträngningar för att främja internationellt samarbete kring standarder bör man i denna förordning nämna de internationellt erkända WTO-kriterierna. Om man fastställer nya principer riskerar det att skapa konflikt med de kriterierna. | |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(4) Europeiska standarder har stor betydelse för den inre marknaden, främst genom att produkter som ska göras tillgängliga på marknaden kan förutsättas överensstämma med de väsentliga krav för dessa produkter som fastställts i unionens harmoniseringslagstiftning. |
(4) Europeiska standarder har stor betydelse för den inre marknaden, till exempel genom att produkter som ska göras tillgängliga på marknaden kan förutsättas överensstämma med de väsentliga krav för dessa produkter som fastställts i unionens harmoniseringslagstiftning. |
Motivering | |
De flesta standarder stöder inte direkt EU:s politik och lagstiftning, vilket gör texten missvisande. | |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4a) Standardiseringen spelar en allt viktigare roll i den internationella handeln och för marknadernas öppenhet. I enlighet med avtalet om tekniskt samarbete mellan ISO och CEN (Wienavtalet) och Dresdenavtalet söker unionen främja utarbetandet av standarder på internationell nivå och på så sätt stärka konkurrenskraften för EU:s företag och näringsliv på den globala marknaden. Standardiseringen kan emellertid även utnyttjas av tredjeländer i syfte att hämma konkurrensen, genom att den skapar tekniska handelshinder. Därför är samarbete mellan europeiska och internationella standardiseringsorgan grundläggande, men unionen bör också främja bilaterala kontakter och samordna sitt standardiseringsarbete med sina partner, till exempel inom ramen för den transatlantiska dialogen. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 4b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4b) Främjandet av europeiska standarder bör även ske genom bilaterala kontakter under avtalsförhandlingar eller genom att standardiseringsexperter utstationeras i tredjeländer, som redan har gjorts i fallet Kina. Ett liknande initiativ bör tas för i första hand Indien, Ryssland och Brasilien. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 4c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4c) Vid sidan av standarder som utarbetas av nationella, europeiska och internationella standardiseringsorganisationer finns det tekniska specifikationer som utarbetas av forum och konsortier. Sådana tekniska specifikationer är användbara i de situationer där det inte finns några befintliga standarder. Särskilt på grund av dessa forums och konsortiers internationella prägel kan de tekniska specifikationerna framför allt öppna dörren till marknader utanför unionen och begränsa de tekniska handelshindren, särskilt på området informations- och kommunikationsteknik (IKT). Unionen bör uppmuntra kontakter mellan standardiseringsorganen och dessa forum och konsortier, men undvika att skapa ett konkurrerande standardiseringssystem. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 4d (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4d) Europaparlamentet och rådet bör vara noggranna när de definierar de väsentliga kraven i unionslagstiftning som harmoniserar villkoren för saluföring av produkter, för att undvika att standardiseringsorganisationerna missförstår målsättningen med och skyddsnivån i denna lagstiftning. |
Motivering | |
Se lydelsen av punkt 15 i Europaparlamentets betänkande om framtiden för EU:s standardisering (A7‑0276/2010). | |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt) | |
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
(5a) Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2010 om framtiden för EU:s standardisering1 innehåller ett stort antal strategiska rekommendationer rörande översynen av det europeiska standardiseringssystemet. |
|
_____________ |
|
1EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 56. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8a) När kommissionen i enlighet med artikel 7.1 i denna förordning begär att europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt bör den respektera uppdelningen av befogenheter mellan unionen och dess medlemsstater enligt vad som föreskrivs i EUF‑fördraget, särskilt artiklarna 14, 151, 152, 153, 165, 166 och 168 samt protokoll 26 om tjänster av allmänt intresse, som rör socialpolitik, yrkesutbildning, folkhälsa och tjänster av allmänt intresse, vilket omfattar tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 10 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(10) Inom EU antas nationella standarder av nationella standardiseringsorgan, vilket skulle kunna leda till motstridiga standarder och tekniska hinder på den inre marknaden. För att den inre marknaden och standardiseringen inom unionen ska fungera effektivt måste man därför kontrollera att ett regelbundet utbyte av information äger rum mellan de nationella standardiseringsorganen, de europeiska standardiseringsorganen och kommissionen om pågående och framtida standardiseringsarbete. Detta informationsutbyte bör följa bilaga 3 till den överenskommelse om tekniska handelshinder som godkändes genom rådets beslut nr 80/271/EEG av den 10 december 1979 om slutande av de multilaterala avtal som är resultatet av handelsförhandlingarna 1973–1979. |
(10) Inom EU antas nationella standarder av nationella standardiseringsorganisationer, vilket skulle kunna leda till motstridiga standarder och tekniska hinder på den inre marknaden. För att den inre marknaden och standardiseringen inom unionen ska fungera effektivt måste man därför kontrollera att ett regelbundet utbyte av information äger rum mellan de nationella standardiseringsorganisationerna, de europeiska standardiseringsorganisationerna och kommissionen om pågående och framtida standardiseringsarbete, inbegripet bestämmelserna om det frysningsförfarande som är tillämpligt på de nationella standardiseringsorganisationerna inom ramen för de europeiska standardiseringsorganisationerna. Detta informationsutbyte bör följa bilaga 3 till den överenskommelse om tekniska handelshinder som godkändes genom rådets beslut nr 80/271/EEG av den 10 december 1979 om slutande av de multilaterala avtal som är resultatet av handelsförhandlingarna 1973–1979. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 12 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(12) Standarder kan underlätta det europeiska politiska arbetet med viktiga samhällsfrågor, som klimatförändring, en hållbar resursanvändning, en åldrande befolkning och innovation i allmänhet. Genom att driva på utvecklingen av europeiska eller internationella standarder för varor och tekniker på dessa nya marknader skulle Europa kunna skapa en konkurrensfördel för sina företag och underlätta handeln. |
(12) Även om standarder främst är marknadsdrivna verktyg som används på frivillig grund av aktörerna kan de underlätta det europeiska politiska arbetet med viktiga samhällsfrågor, som globaliseringen, den ekonomiska och finansiella krisen, innovation, den inre marknadens svagheter, klimatförändring, en hållbar resursanvändning, en åldrande befolkning, integration av personer med funktionsnedsättning, konsumentskydd, säkerhet på arbetsplatsen och arbetstagarnas villkor samt delaktighet i samhället. Genom att driva på utvecklingen av europeiska eller internationella standarder för varor och tekniker på dessa nya marknader skulle Europa kunna skapa en konkurrensfördel för sina företag och underlätta handeln, särskilt för små och medelstora företag, som utgör den stora merparten av de europeiska företagen. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 13 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(13) Standarder är viktiga verktyg för företag, särskilt små och medelstora företag. Dessa är dock inte tillräckligt delaktiga i standardiseringssystemet, vilket innebär att det finns risk för att standarderna inte tar hänsyn till små och medelstora företags behov och betänkligheter. Därför måste små och medelstora företag bli bättre företrädda inom och mer delaktiga i standardiseringsprocessen, särskilt i de tekniska kommittéerna. |
(13) Standarder är viktiga verktyg för företagens konkurrenskraft, särskilt de små och medelstora företagen, vars deltagande i standardiseringsprocessen är avgörande för de tekniska framstegen i unionen. Därför måste standardiseringsreglerna uppmuntra små och medelstora företag att bidra aktivt med sina innovativa tekniska lösningar till standardiseringsarbetet, genom att de görs mer delaktiga på nationell nivå, där de kan åstadkomma mer eftersom kostnaderna är lägre och de inte hindras av språkbarriärer, i enlighet med principen om nationell delegering. Följaktligen är det mycket viktigt att denna förordning gör små och medelstora företag bättre företrädda inom och mer delaktiga i de nationella tekniska kommittéerna och underlättar den faktiska tillgången till standarder för små och medelstora företag. De nationella standardiseringsorganisationerna bör uppmana sina ombud att beakta de små och medelstora företagens synpunkter i de europeiska tekniska kommittéerna. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(13a) Det är viktigt att uppmuntra utbyte av bästa praxis mellan de nationella standardiseringsorganisationerna om hur man bäst underlättar och stärker de små och medelstora företagens deltagande i standardiseringsverksamheten. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 14 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(14) De europeiska standarderna är extremt viktiga för de små och medelstora företag konkurrenskraft, men i allmänhet är dessa företag underrepresenterade i standardiseringsverksamheten, i synnerhet på europeisk nivå. Därför bör denna förordning säkerställa att små och medelstora företag företräds på lämpligt sätt i den europeiska standardiseringsprocessen av en enhet med lämpliga kvalifikationer. |
(14) De europeiska standarderna är extremt viktiga för de små och medelstora företagens konkurrenskraft, men på flera områden är dessa företag underrepresenterade i den europeiska standardiseringsverksamheten. Dessutom bör denna förordning underlätta och främja ett lämpligt deltagande av små och medelstora företag i den europeiska standardiseringsprocessen genom en enhet som har konkreta kontakter med och är verkligt representativ för de små och medelstora företagen och deras organisationer på nationell nivå. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 15 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(15) Standarder kan ha stora samhällskonsekvenser, särskilt när det gäller medborgarnas säkerhet och välbefinnande, nätverks effektivitet, miljön, tillgänglighet och andra offentligpolitiska områden. Samhällsaktörerna måste därför få större inflytande vid utarbetandet av standarder genom stöd till organisationer som företräder konsumentintressen, miljöintressen och samhällsaktörer. |
(15) Standarder kan ha stora samhällskonsekvenser, särskilt när det gäller medborgarnas säkerhet och välbefinnande, nätverks effektivitet, miljön, säkerhet på arbetsplatsen och arbetstagarnas villkor, tillgänglighet samt andra offentligpolitiska områden. De aktörer som företräder det allmännas och samhällets intresse måste därför få större inflytande vid utarbetandet av standarder genom stöd till organisationer som företräder konsumenternas intressen – däribland personer med funktionshinder –, folkhälsan, miljön samt andra samhällsaktörer, däribland företrädare för arbetsgivare och arbetstagare (arbetsmarknadens parter). |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15a) I de flesta medlemsstater visar myndigheterna begränsat intresse för att delta i utvecklingen av standarder, trots att standardiseringen är ett viktigt verktyg till stöd för unionens politik och lagstiftning. Därför bör denna förordning säkerställa att myndigheterna medverkar i alla nationella tekniska kommittéer på ett sätt som avspeglar den utveckling eller översyn av europeiska standarder som begärts av kommissionen. De nationella myndigheternas medverkan är särskilt viktig för att lagstiftningen på de områden som omfattas av ”den nya metoden” ska fungera korrekt och för att invändningar mot harmoniserade standarder i efterhand ska kunna undvikas. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 16 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(16) Standarderna bör så vitt möjligt ta hänsyn till miljöpåverkan under produkternas och tjänsternas hela livscykel. Viktiga och allmänt tillgängliga redskap för att bedöma påverkan under hela livscykeln har utvecklats av kommissionens gemensamma forskningscentrum. |
(16) Standarderna bör ta hänsyn till miljöpåverkan under produkternas och tjänsternas hela livscykel. Viktiga och allmänt tillgängliga redskap för att bedöma påverkan under hela livscykeln har utvecklats av kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC). Denna förordning bör alltså garantera att JRC kan spela en aktiv roll i det europeiska standardiseringssystemet. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 17 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(17) Det krävs noggrann planering av framtida begäranden om att utarbeta standarder för att samarbetet mellan kommissionen och det europeiska standardiseringssystemet ska vara livskraftigt. Planeringen kan förbättras, bland annat med hjälp av synpunkter från berörda parter. Eftersom det enligt direktiv 98/34/EG redan går att begära att europeiska standardiseringsorgan ska utarbeta europeiska standarder är det lämpligt att införa en bättre och öppnare planering genom ett årligt arbetsprogram som bör innehålla en översikt över alla begäranden om standarder som kommissionen har för avsikt att överlämna till europeiska standardiseringsorganisationer. |
(17) Det krävs noggrann planering av framtida begäranden om att utarbeta standarder för att samarbetet mellan kommissionen och det europeiska standardiseringssystemet ska vara livskraftigt. Planeringen kan förbättras, bland annat med hjälp av synpunkter från berörda parter, genom att det införs mekanismer för insamling av synpunkter och underlättande av informationsutbyte mellan samtliga berörda parter. Eftersom det enligt direktiv 98/34/EG redan går att begära att europeiska standardiseringsorganisationer ska utarbeta europeiska standarder är det lämpligt att införa en bättre och öppnare planering genom ett årligt arbetsprogram som bör innehålla en översikt över alla begäranden om standarder som kommissionen har för avsikt att överlämna till europeiska standardiseringsorganisationer. Eftersom standarder främst är ett marknadsverktyg är det dock nödvändigt att säkerställa ett omfattande samarbete mellan de europeiska standardiseringsorganisationerna och kommissionen när denna fastställer sitt årliga arbetsprogram för europeisk standardisering, i syfte att säkerställa att de standarder som kommissionen avser att begära av de europeiska standardiseringsorganisationerna är marknadsdrivna. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17a) Bättre samråd mellan kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna är också nödvändigt före en begäran om utarbetande av en ny standard, så att de europeiska standardiseringsorganisationerna kan analysera marknadsrelevansen för det föreslagna ämnesområdet och se till att detta begränsas till en definition av vilka tekniska medel som ska användas för att uppnå lagstiftarens politiska mål samt snabbare ge svar på frågan om de kan åta sig det begärda standardiseringsarbetet. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 17b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17b) För att påskynda standardiseringsprocessen och underlätta samtliga berörda parters deltagande i denna process bör de europeiska och de nationella standardiseringsorganisationerna på bästa möjliga sätt använda informations- och kommunikationsteknik i sina arbetsmetoder. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 18 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(18) I flera av de direktiv som harmoniserar villkoren för saluföring av produkter anges det att kommissionen får begära att de europeiska standardiseringsorganen antar harmoniserade standarder som kan användas som grund för att förutsätta att produkterna överensstämmer med tillämpliga väsentliga krav. Många av dessa rättsakter innehåller dock ett antal olika bestämmelser om invändningar mot dessa standarder om dessa inte, eller inte helt, omfattar alla tillämpliga krav. Skiljaktiga bestämmelser som leder till osäkerhet för ekonomiska aktörer och europeiska standardiseringsorgan finns särskilt i rådets direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning, rådets direktiv 93/15/EEG av den 5 april 1993 om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar, Europaparlamentets och rådets direktiv 95/16/EG av den 29 juni 1995 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om hissar, Europaparlamentets och rådets direktiv 97/23/EG av den 29 maj 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tryckbärande anordningar, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG av den 31 mars 2004 om mätinstrument, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/23/EG av den 23 maj 2007 om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/105/EG av den 16 september 2009 om enkla tryckkärl och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/23/EG av den 23 april 2009 om icke-automatiska vågar. Därför måste den här förordningen innefatta det enhetliga förfarandet enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG, och relevanta bestämmelser måste strykas i dessa direktiv. |
(18) I flera av de direktiv som harmoniserar villkoren för saluföring av produkter anges det att kommissionen får begära att de europeiska standardiseringsorganisationerna antar harmoniserade standarder som kan användas som grund för att förutsätta att produkterna överensstämmer med tillämpliga väsentliga krav. Många av dessa rättsakter innehåller dock ett antal olika bestämmelser om invändningar mot dessa standarder om dessa inte, eller inte helt, omfattar alla tillämpliga krav. Skiljaktiga bestämmelser som leder till osäkerhet för ekonomiska aktörer och europeiska standardiseringsorganisationer finns särskilt i rådets direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning, rådets direktiv 93/15/EEG av den 5 april 1993 om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar, Europaparlamentets och rådets direktiv 95/16/EG av den 29 juni 1995 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om hissar, Europaparlamentets och rådets direktiv 97/23/EG av den 29 maj 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tryckbärande anordningar, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG av den 31 mars 2004 om mätinstrument, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/23/EG av den 23 maj 2007 om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/105/EG av den 16 september 2009 om enkla tryckkärl och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/23/EG av den 23 april 2009 om icke-automatiska vågar. Därför måste den här förordningen innefatta det enhetliga förfarandet enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG, och de berörda bestämmelserna måste strykas i dessa direktiv genom att även Europaparlamentet ges rätten att invända mot en harmoniserad standard som inte alls, eller bara delvis, uppfyller alla tillämpliga väsentliga krav i den berörda lagstiftningen, om denna har antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. |
Motivering | |
Se lydelsen av punkt 25 i Europaparlamentets betänkande om framtiden för EU:s standardisering (A7‑0276/2010). Eftersom Europaparlamentet deltar på samma villkor som rådet i det ordinarie lagstiftningsförfarandet är det inte mer än rätt att parlamentet ges samma rätt att invända mot en harmoniserad standard. | |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 19 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(19) Myndigheter bör på bästa möjliga sätt använda hela utbudet av relevanta standarder vid upphandling av maskinvara, programvara och IT-tjänster, t.ex. genom att välja standarder som kan tillämpas av alla berörda leverantörer, för att ge större utrymme för konkurrens och minska risken för inlåsning. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 samordnar förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster ska de tekniska specifikationerna vid offentlig upphandling vara utformade genom en hänvisning till sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, europeiska tekniska godkännanden, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder, andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana inte finns, till nationella standarder eller nationella tekniska godkännanden, eller till nationella tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning, eller motsvarande. Standarder inom IKT-området utarbetas dock ofta av andra organisationer som utvecklar standarder och faller därför inte inom någon av de kategorier av standarder och godkännanden som fastställs i direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG. Det är därför nödvändigt att föreskriva att tekniska specifikationer för offentlig upphandling ska kunna hänvisa till standarder på IKT-området, för att hänga med i den snabba utvecklingen på det området, underlätta tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster samt främja konkurrens, driftskompatibilitet och innovation. |
(19) Myndigheter bör på bästa möjliga sätt använda hela utbudet av relevanta tekniska specifikationer vid upphandling av maskinvara, programvara och IT-tjänster, t.ex. genom att välja tekniska specifikationer som kan tillämpas av alla berörda leverantörer, för att ge större utrymme för konkurrens och minska risken för inlåsning. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster ska de tekniska specifikationerna vid offentlig upphandling vara utformade genom en hänvisning till sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, europeiska tekniska godkännanden, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder, andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganisationerna eller, om sådana inte finns, till nationella standarder eller nationella tekniska godkännanden, eller till nationella tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning, eller motsvarande. Tekniska specifikationer inom IKT‑området utarbetas dock ofta av andra organisationer som utvecklar standarder och faller därför inte inom någon av de kategorier av standarder och godkännanden som fastställs i direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG. Det är därför nödvändigt att föreskriva att tekniska specifikationer för offentlig upphandling ska kunna hänvisa till tekniska specifikationer på IKT‑området, för att hänga med i den snabba utvecklingen på det området, underlätta tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster samt främja konkurrens, driftskompatibilitet och innovation. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Skäl 20 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(20) Vissa standarder på IKT-området har inte utvecklats i enlighet med kriterierna i bilaga 3 till överenskommelsen om tekniska handelshinder. Därför bör man i denna förordning fastställa ett förfarande för urval av standarder inom IKT-området som kan användas vid offentlig upphandling. Förfarandet bör innefatta ett omfattande samråd med ett brett spektrum av berörda parter, bland annat de europeiska standardiseringsorganen, företag och myndigheter. Förordningen bör även innehålla krav i form av en förteckning över attribut för sådana standarder och därmed sammanhängande standardiseringsprocesser. Dessa attribut bör säkerställa att hänsyn tas till offentligpolitiska mål och samhällsbehov och bör bygga på de kriterier som utarbetats inom WTO för internationella standardiseringsorganisationer. |
(20) Vissa tekniska specifikationer på IKT-området har inte utvecklats i enlighet med kriterierna i bilaga 3 till överenskommelsen om tekniska handelshinder. Därför bör man i denna förordning fastställa ett förfarande för urval av tekniska specifikationer inom IKT‑området som kan användas vid offentlig upphandling. Förfarandet bör innefatta ett omfattande samråd med ett brett spektrum av berörda parter, bland annat de europeiska standardiseringsorganen, företag och myndigheter. Förordningen bör även innehålla krav i form av en förteckning över attribut för sådana tekniska specifikationer och därmed sammanhängande utvecklingsprocesser. Dessa attribut bör säkerställa att hänsyn tas till offentligpolitiska mål och samhällsbehov och bör bygga på de kriterier som utarbetats inom WTO för internationella standardiseringsorganisationer. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Skäl 21 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(21) För att ytterligare främja innovation och konkurrens mellan standardiserade lösningar bör erkännandet av en viss teknisk specifikation inte diskvalificera en konkurrerande teknisk specifikation från att erkännas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Ett erkännande förutsätter att attributen är uppfyllda och att den tekniska specifikationen har fått åtminstone en viss acceptans på marknaden. Acceptans på marknaden behöver inte betyda att den tillämpas allmänt. |
(21) För att ytterligare främja innovation och konkurrens bör erkännandet av en viss teknisk specifikation inte diskvalificera en teknisk specifikation från att erkännas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Ett erkännande förutsätter att attributen är uppfyllda och att den tekniska specifikationen har fått betydande acceptans på marknaden. |
Motivering | |
Standardiserade lösningar bör inte stå i motsättning till varandra. En uppsättning standarder bör vara enhetlig. Standardiserade tekniska lösningar ska garantera lika villkor för företagen, så att de kan bli konkurrenskraftiga i fråga om sina mönster och modeller eller tjänster. För konsumenterna bör standardiserade tekniska lösningar erbjuda tydlig vägledning när de väljer vad de ska köpa. | |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Skäl 22 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(22) De utvalda standarderna inom IKT‑området skulle kunna bidra till genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA), som för perioden 2010–2015 inrättar ett program för kompatibla lösningar för europeiska offentliga förvaltningar samt för EU‑institutioner och EU-organ som erbjuder gemensamma och delade lösningar som underlättar driftskompatibilitet. |
(22) De utvalda tekniska specifikationerna inom IKT-området skulle kunna bidra till genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA), genom vilket det för perioden 2010–2015 inrättas ett program för kompatibla lösningar för europeiska offentliga förvaltningar samt för EU-institutioner och EU-organ för att erbjuda gemensamma och delade lösningar som underlättar driftskompatibilitet. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Skäl 23 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(23) Det kan uppstå situationer på IKT‑området där det är lämpligt att uppmuntra användning av eller att kräva överensstämmelse med vissa standarder på unionsnivå för att säkerställa driftskompatibilitet på den inre marknaden och för att ge användarna större valfrihet. Under vissa omständigheter kan det också hända att vissa europeiska standarder inte längre uppfyller konsumenternas behov eller att de hindrar den tekniska utvecklingen. Därför kan kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster* när så krävs begära att de europeiska standardiseringsorganen upprättar standarder, själv upprätta en förteckning över standarder och specifikationer som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att uppmuntra användningen av dem eller göra tillämpningen obligatorisk samt stryka standarder och specifikationer från förteckningen. |
(23) Det kan uppstå situationer på IKT‑området där det är lämpligt att uppmuntra användning av eller att kräva överensstämmelse med vissa standarder på unionsnivå för att säkerställa driftskompatibilitet på den inre marknaden och för att ge användarna större valfrihet. Under vissa omständigheter kan det också hända att vissa europeiska standarder inte längre uppfyller konsumenternas behov eller att de hindrar den tekniska utvecklingen. Därför kan kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster* när så krävs begära att de europeiska standardiseringsorganisationerna upprättar standarder, själv upprätta en förteckning över standarder och specifikationer som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att uppmuntra användningen av dem eller stryka standarder och specifikationer från förteckningen. |
Motivering | |
Standarder är inte obligatoriska, de är och bör förbli frivilliga. | |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Skäl 29 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(29) Finansieringen av standardiseringsverksamheten bör även kunna täcka verksamhet som förbereder eller kompletterar fastställandet av standarder eller andra standardiseringsprodukter. Det handlar bland annat om forskning, utarbetande av förberedande dokument för lagstiftning, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier och validering eller utvärdering av standarder. Man bör också fortsätta att främja standardisering på europeisk och internationell nivå genom program för tekniskt stöd till och samarbete med tredjeländer. För att förbättra tillgången till marknaderna och öka konkurrenskraften hos företagen i Europeiska unionen bör det finnas möjlighet att bevilja bidrag till andra organisationer efter inbjudan att lämna förslag eller, om så krävs, genom att tilldela kontrakt. |
(29) Finansieringen av standardiseringsverksamheten bör även kunna täcka verksamhet som förbereder eller kompletterar fastställandet av standarder eller andra standardiseringsprodukter. Detta är nödvändigt främst för forskning, utarbetande av förberedande dokument för lagstiftning och prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier. Man bör också fortsätta att främja standardisering på europeisk och internationell nivå genom program för tekniskt stöd till och samarbete med tredjeländer. För att förbättra tillgången till marknaderna och öka konkurrenskraften hos företagen i unionen bör det finnas möjlighet att bevilja bidrag till de enheter som utför den verksamhet som anges ovan efter inbjudan att lämna förslag eller, om så krävs, genom att tilldela kontrakt. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Skäl 33 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(33) För att uppdatera förteckningarna över europeiska standardiseringsorgan, anpassa kriterierna för erkännande av standarder inom IKT-området till den tekniska utvecklingen samt anpassa kriterierna för organisationer som företräder små och medelstora företag och samhällsaktörer till vidare utveckling när det gäller deras icke-vinstdrivande karaktär och representativitet bör kommissionen ges befogenhet att anta ändringar av bilagorna till denna förordning i enlighet med artikel 290 i fördraget. Det är mycket viktigt att kommissionen under det förberedande arbetet genomför lämpliga samråd, även på expertnivå. |
(33) För att uppdatera förteckningarna över europeiska standardiseringsorganisationer, anpassa kriterierna för erkännande av standarder inom IKT-området till den tekniska utvecklingen samt anpassa kriterierna för organisationer som företräder små och medelstora företag och samhällsaktörer till vidare utveckling när det gäller deras representativitet bör kommissionen ges befogenhet att anta ändringar av bilagorna till denna förordning i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är mycket viktigt att kommissionen under det förberedande arbetet genomför lämpliga samråd, även på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds till Europaparlamentet och rådet på samma gång, i god tid och på lämpligt sätt. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Skäl 34 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(34) Kommissionen bör när den utarbetar och upprättar delegerade akter se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt översänds till Europaparlamentet och rådet. |
utgår |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Skäl 36 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(36) Det rådgivande förfarandet bör användas för antagande av genomförandeakter som gäller invändningar mot harmoniserade standarder som kommissionen anser vara berättigade och då hänvisningarna till berörd harmoniserad standard ännu inte offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom motsvarande standard ännu inte lett till en förutsatt överensstämmelse med de väsentliga kraven i de delar av unionens harmoniseringslagstiftning som är tillämplig. |
(36) Det rådgivande förfarandet bör användas för antagande av genomförandebeslut som gäller invändningar mot det årliga europeiska arbetsprogrammet för standardisering och harmoniserade standarder som kommissionen anser vara berättigade och då hänvisningarna till berörd harmoniserad standard ännu inte offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom standarden i fråga ännu inte lett till en förutsatt överensstämmelse med de väsentliga kraven i de delar av unionens harmoniseringslagstiftning som är tillämpliga. |
Motivering | |
Arbetsprogrammet för standardisering bör bli föremål för samråd med medlemsstaterna. | |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Skäl 37 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(37) Granskningsförfarandet bör användas för antagande av genomförandebeslut som gäller invändningar mot harmoniserade standarder som kommissionen anser vara berättigade och då hänvisningarna till berörd harmoniserad standard redan offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom ett sådant beslut skulle kunna påverka den förutsatta överensstämmelsen med de tillämpliga väsentliga kraven. |
(37) Granskningsförfarandet bör användas för antagande av genomförandebeslut som gäller invändningar mot harmoniserade standarder som kommissionen anser vara berättigade och då hänvisningarna till berörd harmoniserad standard redan offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom ett sådant beslut skulle kunna påverka den förutsatta överensstämmelsen med de tillämpliga väsentliga kraven. De nationella myndigheterna bör lämna sina synpunkter via sina nationella standardiseringsorganisationer under standardiseringsprocessen, så att man i största möjliga utsträckning slipper behöva ändra harmoniserade standarders status efter det att hänvisningarna till dem offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Skäl 39 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(39) Direktiven 98/34/EG, 89/686/EEG, 93/15/EEG, 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG bör därför ändras i enlighet med detta. |
(39) Direktiven 89/686/EEG, 93/15/EEG, 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG bör därför ändras i enlighet med detta. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorgan, nationella standardiseringsorgan och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för erkännandet av tekniska specifikationer inom IKT-området samt för finansiering av den europeiska standardiseringen. |
I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorganisationer och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för erkännandet av tekniska specifikationer inom IKT-området, för finansiering av den europeiska standardiseringen samt villkoren för en välavvägd representation av de organisationer som företräder berörda parter i Europa. |
|
(Denna ändring berör hela texten. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.) |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 1 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. standard: en teknisk specifikation för upprepad eller fortlöpande tillämpning, som inte är tvingande och som tillhör någon av följande typer: |
1. standard: en teknisk specifikation som har fastställts i samförstånd och godkänts av en erkänd standardiseringsorganisation för upprepad eller fortlöpande användning, som inte är tvingande och som tillhör någon av följande typer: |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 1 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) internationell standard: en standard som fastställts av ett internationellt standardiseringsorgan, |
a) internationell standard: en standard som antagits av en internationell standardiseringsorganisation, |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 1 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) europeisk standard: en standard som fastställts av ett av de europeiska standardiseringsorganen, |
b) europeisk standard: en standard som antagits av en av de europeiska standardiseringsorganisationerna och som genom sitt offentliggörande ska genomföras som en identisk nationell standard, med en skyldighet för nationella standardiseringsorganisationer att dra tillbaka befintliga motstridiga nationella standarder, |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 1 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) harmoniserad standard: en europeisk standard som antagits på kommissionens begäran för tillämpningen av unionens harmoniserade lagstiftning, |
c) harmoniserad standard: en europeisk standard som antagits på kommissionens begäran för tillämpningen av unionens harmoniseringslagstiftning och till vilken en hänvisning offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 1 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) nationell standard: en standard som fastställts av ett nationellt standardiseringsorgan, |
d) nationell standard: en standard som antagits av en nationell standardiseringsorganisation, |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 1 – led e | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
e) IKT-standard: en standard inom området informations- och kommunikationsteknik. |
utgår |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 4 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. teknisk specifikation: en specifikation som ingår i ett dokument som fastställer något av följande: |
4. teknisk specifikation: en specifikation som ingår i ett dokument som föreskriver de tekniska krav som en produkt, process, tjänst eller ett system ska uppfylla och som fastställer något av följande: |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 4 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) De egenskaper som krävs av en produkt, exempelvis kvalitetsnivåer, prestanda, driftskompatibilitet, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning eller etikettering samt förfaranden för bedömning av överensstämmelse. |
a) De egenskaper som krävs av en produkt, exempelvis i fråga om kvalitetsnivåer, prestanda, driftskompatibilitet, miljöskydd, folkhälsa, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning eller etikettering samt förfaranden för bedömning av överensstämmelse. |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 4 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) De krav man kan ställa på en tjänst, exempelvis kvalitetsnivå, prestanda, driftskompatibilitet, säkerhet, inbegripet krav på leverantören om att ställa uppgifter till tjänstemottagarnas förfogande i enlighet med artikel 22.1–22.3 i direktiv 2006/123/EG. |
c) De krav som ställs på en tjänst, exempelvis i fråga om kvalitetsnivåer, prestanda, driftskompatibilitet, miljöskydd och folkhälsa, säkerhet, inbegripet krav på leverantören om att ställa uppgifter till tjänstemottagarnas förfogande i enlighet med artikel 22.1–22.3 i direktiv 2006/123/EG. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 4a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4a. teknisk specifikation på IKT-området: en teknisk specifikation inom området informations- och kommunikationsteknik. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 2 – stycke 1 – led 7a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
7a. nationell standardiseringsorganisation: en organisation som anges i bilaga Ia. |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Senast när arbetsprogrammet offentliggörs ska varje europeiskt och nationellt standardiseringsorgan underrätta övriga europeiska och nationella standardiseringsorgan och kommissionen om att arbetsprogrammet föreligger. |
4. Senast två månader innan arbetsprogrammet offentliggörs ska varje europeisk och nationell standardiseringsorganisation underrätta övriga europeiska och nationella standardiseringsorganisationer och kommissionen om att arbetsprogrammet föreligger, och dessa ska lämna sina synpunkter senast en månad efter det att de blivit underrättade. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
5. Nationella standardiseringsorgan får inte invända mot att ett ämne för standardisering innefattas i ett europeiskt standardiseringsorgans arbetsprogram. |
5. Nationella standardiseringsorganisationer får inte invända mot att ett ämne för standardisering tas med i arbetsprogrammet för en europeisk standardiseringsorganisation om negativa synpunkter har framförts angående relevansen för den inre marknaden. |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. De europeiska och nationella standardiseringsorganen ska på begäran översända utkast till nationella standarder, europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter till andra europeiska och nationella standardiseringsorgan och till kommissionen. |
1. De europeiska och nationella standardiseringsorganisationerna ska på begäran och åtminstone i elektronisk form översända utkast till nationella standarder, europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter till andra europeiska och nationella standardiseringsorganisationer och till kommissionen. Rubriken för varje utkast till nationell standard ska förutom på de berörda nationella språken anges även på engelska. |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. De europeiska och nationella standardiseringsorganen ska utan dröjsmål besvara och ta vederbörlig hänsyn till eventuella synpunkter på utkasten som de får från andra europeiska och nationella standardiseringsorganisationer och från kommissionen. |
2. De europeiska och nationella standardiseringsorganisationerna ska inom två månader besvara och ta vederbörlig hänsyn till eventuella synpunkter på de utkast som avses i punkt 1 och som de får från andra europeiska och nationella standardiseringsorgan och från kommissionen. |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) utkast till standarder offentliggörs på ett sätt som gör det möjligt för parter etablerade i andra medlemsstater att lämna synpunkter, och |
a) tillgång ges till offentliggjorda utkast till nationella standarder på ett sätt som gör det möjligt för alla relevanta parter, i synnerhet de som är etablerade i andra medlemsstater, att lämna synpunkter, och |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3a. Under utarbetandet av en europeisk standard eller efter att denna godkänts ska de nationella standardiseringsorganisationerna inte vidta någon åtgärd som kan skada den avsedda harmoniseringen, och i synnerhet inte på det aktuella området offentliggöra en ny eller reviderad nationell standard som inte helt överensstämmer med en befintlig europeisk standard. Efter det att en ny europeisk standard har offentliggjorts ska alla motstridiga nationella standarder dras tillbaka. |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 4a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 4a |
|
Användning av internet och informations- och kommunikationsteknik inom standardiseringssystemet |
|
De nationella och de europeiska standardiseringsorganisationerna ska främja användningen av internet och informations- och kommunikationsteknik inom standardiseringssystemet, särskilt genom att |
|
a) tillhandahålla samtliga relevanta aktörer ett användarvänligt, internetbaserat konsultationssystem där synpunkter på utkast till standarder kan lämnas, och |
|
b) så långt det är möjligt anordna virtuella möten, bland annat med hjälp av webb- eller videokonferenser, för tekniska kommittéer. |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. De europeiska standardiseringsorganen ska se till att små och medelstora företag, konsumentorganisationer och miljö- och samhällsaktörer företräds på ett adekvat sätt, bland annat genom de organisationer som anges i bilaga III, på politisk beslutsnivå och minst i följande etapper av utarbetandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter: |
1. De europeiska standardiseringsorganisationerna ska främja och underlätta lämplig representation och medverkan av samtliga relevanta aktörer, såsom myndigheter, däribland marknadsövervakningsmyndigheter, små och medelstora företag, organisationer som företräder konsumenternas intressen – däribland personer med funktionshinder – samt miljö- och samhällsaktörer, däribland arbetsmarknadens parter, särskilt genom de intresseorganisationer som anges i bilaga III, på politisk beslutsnivå och minst i följande etapper av utarbetandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter: |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led da (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
da) Skapande av samförstånd. |
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1a. De europeiska standardiseringsorganisationerna ska främja och underlätta ett faktiskt deltagande av de intresseorganisationer som avses i bilaga III i denna förordning, i syfte att stärka deras representation. Detta deltagande ska inte innebära att de organisationerna får röst- eller vetorätt i processen för utveckling av standarder. |
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. De europeiska standardiseringsorganen ska se till att företag, forskningscentrum och universitet samt andra juridiska personer är tillräckligt väl företrädda på teknisk nivå i standardiseringsverksamhet som gäller ett framväxande område med betydande politisk eller tekniskt innovativ betydelse, om berörda juridiska personer deltagit i ett projekt som har samband med området och finansieras av unionen inom ett flerårigt arbetsprogram för verksamhet inom forskning och teknisk utveckling. |
2. De europeiska standardiseringsorganisationerna ska underlätta en lämplig representation på teknisk nivå av företag, forskningscentrum, kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC), universitet, marknadsövervakningsmyndigheter i medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter samt andra juridiska personer i standardiseringsverksamhet som gäller ett framväxande område med betydande politisk eller tekniskt innovativ betydelse, om berörda juridiska personer deltagit i ett projekt som har samband med området och finansieras av unionen inom ett flerårigt arbetsprogram för verksamhet inom forskning, innovation och teknisk utveckling. |
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Artikel 5a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 5a |
|
Små och medelstora företags tillgång till standarder |
|
1. De nationella standardiseringsorganisationerna ska i enlighet med principen om nationell delegering främja och underlätta tillgången till standarder och utarbetandet av dessa för små och medelstora företag, särskilt genom att |
|
a) på sina webbplatser avgiftsfritt tillhandahålla sammanfattningar av standarder, |
|
b) i sina årliga arbetsprogram ange vilka standardiseringsprojekt som är av särskilt intresse för små och medelstora företag, |
|
c) ge små och medelstora företag tillgång till standardiseringsverksamheten utan att kräva att de blir medlemmar av en nationell standardiseringsorganisation, |
|
d) ge små och medelstora företag fri tillgång till utkast till standarder. |
|
2. Förutom den tillgång som avses i punkt 1 ska de nationella standardiseringsorganisationerna i enlighet med principen om nationell delegering främja och underlätta tillgången till standarder och utarbetandet av dessa för mikro- och småföretag, särskilt genom att |
|
a) tillämpa särskilda taxor för standarder och tillhandahålla samlingar av standarder till ett lägre pris, |
|
b) ge fri tillgång till eller åtminstone tillämpa särskilda taxor för att delta i standardiseringsverksamhet. |
|
3. Vem som ska stå för de kostnader som blir följden av punkterna 1 och 2 ska bestämmas på nationell nivå. |
|
4. De nationella standardiseringsorganisationerna ska överlämna en rapport till de europeiska standardiseringsorganisationerna vartannat år om vilka åtgärder de vidtagit för att följa de krav som föreskrivs i punkterna 1 och 2 samt om alla andra åtgärder som är avsedda att öka de små och medelstora företagens deltagande i deras standardiseringsverksamhet. De nationella standardiseringsorganisationerna ska offentliggöra denna rapport på sina webbplatser. |
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Artikel 5b (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 5b |
|
Utbyte av bästa praxis för små och medelstora företag |
|
De nationella standardiseringsorganisationerna ska utbyta bästa praxis i syfte att öka de små och medelstora företagens deltagande i standardiseringsverksamheten och främja och underlätta användningen av standarder. |
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Artikel 5c (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 5c |
|
Myndigheters deltagande i det europeiska standardiseringsarbetet |
|
Medlemsstaterna ska främja deltagande av myndigheter, däribland marknadsövervakningsmyndigheter, i nationell standardiseringsverksamhet som syftar till utarbetande eller revidering av standarder på begäran av kommissionen i enlighet med artikel 7.1. |
Motivering | |
Att främja, snarare än att garantera, myndigheternas deltagande är mer realistiskt, samtidigt som deras viktiga roll fortfarande erkänns. | |
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska anta ett årligt arbetsprogram för europeisk standardisering där det ska anges vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganen enligt artikel 7. |
1. Efter samråd med de europeiska standardiseringsorganisationerna och samtliga relevanta aktörer, inklusive dem som avses i bilaga III, ska kommissionen anta ett årligt arbetsprogram för europeisk standardisering där det ska anges vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganisationerna i enlighet med artikel 7.1. |
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det arbetsprogram för europeisk standardisering som avses i punkt 1 ska också innehålla mål för den internationella dimensionen av den europeiska standardiseringen, till stöd för unionens lagstiftning och politik, och i programmet ska ansvarsfördelningen för utvecklingen av det internationella samarbetet anges. |
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2a. I det arbetsprogram för europeisk standardisering som avses i punkt 1 ska det anges hur standardiseringen ska införlivas i Europa 2020-strategin och hur överensstämmelsen mellan denna och arbetsprogrammet ska bevaras. |
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2b (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2b. Kommissionen ska göra det arbetsprogram för europeisk standardisering som avses i punkt 1 tillgängligt på sin webbplats och översända det till Europaparlamentet och rådet. |
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Artikel 6a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 6a |
|
Det gemensamma forskningscentrumet |
|
Kommissionens gemensamma forskningscentrum ska bidra till utarbetandet av det arbetsprogram för europeisk standardisering som avses i artikel 6.1 och delta i de europeiska standardiseringsorganisationernas verksamhet genom att tillhandahålla vetenskaplig information inom sina fackområden, i syfte att se till att standarderna tar hänsyn till ekonomisk konkurrenskraft och samhällets behov, som till exempel miljöhållbarhet och säkerhetsfrågor. |
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen får begära att ett eller flera europeiska standardiseringsorgan utarbetar utkast till en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt inom en viss tidsfrist. De ska vara marknadsdrivna, ta hänsyn till allmänintresset och bygga på samförstånd. |
1. Kommissionen får begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar utkast till en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt inom en rimlig tidsfrist. De ska vara marknadsdrivna, ta hänsyn till allmänintresset och de politiska mål som anges tydligt i kommissionens begäran och bygga på samförstånd. För att uppnå detta ska kommissionen, innan den lämnar sin begäran och inom en rimlig tidsfrist, samråda med de europeiska standardiseringsorganisationerna, samtliga relevanta aktörer, särskilt dem som avses i bilaga III, och de kommittéer av nationella experter som inrättats genom motsvarande sektorsdirektiv, där ett sådant finns, samt underrätta alla berörda parter som är registrerade i det europeiska registret för öppenhet. Innan kommissionen lämnar sin begäran, under bedömningen av verkställandet av den, ska kommissionen se till att de rättsliga ramarna för tjänster genomförs med full respekt för uppdelningen av befogenheter mellan unionen och dess medlemsstater enligt vad som föreskrivs i EUF‑fördraget. Kommissionen ska inte genom en sådan begäran påverka rätten att förhandla om, ingå och tillämpa kollektivavtal samt att vidta stridsåtgärder i enlighet med nationell lagstiftning och praxis som respekterar unionsrätten. |
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Kommissionen ska, inom tre månader från mottagandet av det godkännande som avses i punkt 2, underrätta det relevanta europeiska standardiseringsorganet om beviljade av bidrag för att utarbeta en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt. |
3. Kommissionen ska, inom en månad från mottagandet av det godkännande som avses i punkt 2, underrätta den relevanta europeiska standardiseringsorganisationen om beviljande av bidrag för att utarbeta en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt. |
Motivering | |
Kommissionen bör kunna arbeta lika fort som de europeiska standardiseringsorganisationerna, som i artikel 7.2 får en frist på en månad. | |
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Om en medlemsstat anser att en harmoniserad standard inte helt uppfyller de krav den ska omfatta och som fastställs i relevant unionslagstiftning ska den informera kommissionen om detta. |
1. Om en medlemsstat eller Europaparlamentet anser att en harmoniserad standard inte helt uppfyller de krav den ska omfatta och som fastställs i relevant unionslagstiftning ska denna medlemsstat eller parlamentet informera kommissionen om detta, med en utförlig förklaring. |
Motivering | |
Se lydelsen av punkt 25 i Europaparlamentets betänkande om framtiden för EU:s standardisering (A7‑0276/2010). Eftersom Europaparlamentet deltar på samma villkor som rådet i det ordinarie lagstiftningsförfarandet måste parlamentet ha samma rätt att invända mot en harmoniserad standard. | |
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 5a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
5a. Om kommissionen inte har underättats om någon invändning mot en harmoniserad standard eller anser att eventuella invändningar inte är berättigade, ska den utan dröjsmål offentliggöra den i Europeiska unionens officiella tidning. |
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3a. Kommissionen ska på sin webbplats regelbundet offentliggöra och uppdatera en förteckning över de harmoniserade standarder som har blivit föremål för ett sådant beslut som avses i punkt 2. |
Motivering | |
För att marknaden ska få klara besked är det viktigt att ett beslut av kommissionen att inte erkänna en harmoniserad standards förutsatta överensstämmelse med lagstiftningen blir så offentligt som möjligt. | |
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Det beslut som avses i punkt 2 a ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 18.2. |
4. Det beslut som avses i punkt 2 a ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 18.2, efter samråd inom en rimlig tidsfrist med den kommitté av nationella experter som inrättats genom motsvarande sektorsdirektiv, där ett sådant finns. |
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
5. Det beslut som avses i punkt 2 b ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.3. |
5. Det beslut som avses i punkt 2 b ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.3, efter samråd inom en rimlig tidsfrist med den kommitté av nationella experter som inrättats genom motsvarande sektorsdirektiv, där ett sådant finns. |
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Artikel 8a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 8a |
|
Underrättelse av intresseorganisationer |
|
Kommissionen ska inrätta ett underrättelsesystem för berörda europeiska näringslivsförbund och de intresseorganisationer som avses i bilaga III, i syfte att säkerställa korrekt samråd och marknadsrelevans innan den |
|
– antar det årliga arbetsprogram för europeisk standardisering som avses i artikel 6.1, |
|
– antar de begäranden om standardisering som avses i artikel 6.2, |
|
– fattar ett beslut angående invändningar mot harmoniserade standarder enligt vad som avses i artikel 8.2. |
Ändringsförslag 72 Förslag till förordning Kapitel IV – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Standarder på IKT-området |
Tekniska specifikationer på IKT-området |
Ändringsförslag 73 Förslag till förordning Artikel 9 – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Erkännande av tekniska specifikationer på IKT-området |
Erkännande och användning av tekniska specifikationer på IKT-området |
Ändringsförslag 74 Förslag till förordning Artikel 9 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Antingen på förslag från en myndighet som avses i direktiv 2004/18/EG eller på eget initiativ kan kommissionen besluta att erkänna tekniska specifikationer som inte är nationella, europeiska eller internationella standarder och som uppfyller kraven i bilaga II som IKT‑standarder. |
Antingen på förslag från en medlemsstat eller på eget initiativ kan kommissionen besluta, efter samråd med de europeiska standardiseringsorganisationerna och samtliga relevanta aktörer, däribland den europeiska plattform med flera intressenter om standardisering inom IKT som kommissionen inrättat, att hänvisa till tekniska specifikationer på IKT‑området som inte är nationella, europeiska eller internationella standarder och som uppfyller kraven i bilaga II. |
Ändringsförslag 75 Förslag till förordning Artikel 10 – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Användning av IKT-standarder i offentlig upphandling |
Användning av tekniska specifikationer på IKT-området i offentlig upphandling |
Ändringsförslag 76 Förslag till förordning Artikel 10 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
De IKT-standarder som avses i artikel 9 ska utgöra gemensamma tekniska specifikationer enligt direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG samt förordning (EG) nr 2342/2002. |
De tekniska specifikationer på IKT‑området som avses i artikel 9 i denna förordning ska utgöra gemensamma tekniska specifikationer enligt direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG samt förordning (EG) nr 2342/2002. |
Ändringsförslag 77 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) Verksamhet som förbereder eller kompletterar den europeiska standardiseringen, däribland undersökningar, samarbete, seminarier, utvärderingar, jämförande analyser, forskning, laboratoriearbete, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier, bedömningar av överensstämmelse och åtgärder för att se till att det går snabbare att utarbeta och se över europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter. |
c) Verksamhet som förbereder eller kompletterar den europeiska standardiseringen, däribland undersökningar, samarbete, även internationellt samarbete, seminarier, utvärderingar, jämförande analyser, forskning, laboratoriearbete, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier, bedömningar av överensstämmelse och åtgärder för att se till att det går snabbare att utarbeta och se över europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter, utan att det påverkar principerna om öppenhet, kvalitet, insyn och samförstånd mellan samtliga aktörer. |
Ändringsförslag 78 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) Verksamhet vid de europeiska standardiseringsorganens centralsekretariat, inklusive utarbetande av policy, samordning av standardiseringsverksamhet, genomförande av tekniskt arbete och tillhandahållande av information till berörda parter. |
d) Verksamhet vid de europeiska standardiseringsorganisationernas centralsekretariat, inklusive utarbetande av policy, samordning av standardiseringsverksamhet, den internationella regleringsdialogen, genomförande av tekniskt arbete och tillhandahållande av information till berörda parter samt tillhandahållande av denna information till personer med funktionshinder. |
Ändringsförslag 79 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led e | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
e) Vid behov, översättning av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som används som stöd för unionspolitik och unionslagstiftning till andra av unionens officiella språk än de europeiska standardiseringsorganens arbetsspråk eller, i vederbörligen motiverade fall, till andra språk än unionens officiella språk. |
e) Översättning av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som används som stöd för unionspolitik och unionslagstiftning till andra av unionens officiella språk än de europeiska standardiseringsorganisationernas arbetsspråk eller, i vederbörligen motiverade fall, till andra språk än unionens officiella språk. |
Ändringsförslag 80 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led f | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
f) Sammanställande av information för att förklara, tolka och förenkla europeiska standarder och europeiska standardiseringsresultat, bland annat sammanställande av användarvägledningar, information om bästa metoder och medvetandehöjande åtgärder. |
f) Sammanställande av lättillgänglig information för att förklara, tolka och förenkla europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter, bland annat sammanställande av användarvägledningar, sammanfattningar av standarder, information om bästa metoder samt medvetandehöjande åtgärder, strategier och utbildningsprogram. Sådan information ska tillhandahållas i ett lättillgängligt elektroniskt format och i ett format som är tillgängligt för personer med funktionshinder. |
Ändringsförslag 81 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) andra organisationer som fått i uppdrag att utföra sådant samarbete som avses i punkt 1 a, c och g, i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen. |
b) andra nationella och europeiska organ som fått i uppdrag att utföra sådant samarbete som avses i punkt 1 a, c och g, i samarbete med de europeiska standardiseringsorganisationerna. |
Ändringsförslag 82 Förslag till förordning Artikel 12 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) Juridisk och teknisk sakkunskap, bland annat studier, i samband med bedömning av behovet av och utveckling av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter. |
b) Juridisk och teknisk sakkunskap, bland annat studier, i samband med bedömning av behovet av och utveckling av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter samt utbildning av sakkunniga. |
Ändringsförslag 83 Förslag till förordning Artikel 12 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) Kontroll av kvalitet och överensstämmelse med motsvarande unionslagstiftning och unionspolitik, europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter. |
utgår |
Ändringsförslag 84 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 – led b – led i | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
i) utarbeta och se över europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter enligt artikel 11.1 a, |
utgår |
Ändringsförslag 85 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Kommissionen ska fastställa de finansieringsbestämmelser som avses i punkterna 1 och 2, beloppen för bidragen samt, i förekommande fall, den högsta procentsatsen för finansieringen per typ av verksamhet. |
3. Efter samråd med de europeiska standardiseringsorganisationerna ska kommissionen fastställa de finansieringsbestämmelser som avses i punkterna 1 och 2, beloppen för bidragen samt, i förekommande fall, den högsta procentsatsen för finansieringen per typ av verksamhet. |
Ändringsförslag 86 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 4 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) De små och medelstora företagen, konsumentorganisationerna och miljö- och samhällsaktörer är tillräckligt väl företrädda inom det europeiska standardiseringsarbetet, i enlighet med artikel 5.1. |
b) De europeiska standardiseringsorganisationerna underlättar lämplig medverkan av små och medelstora företag, konsumentorganisationer samt miljö- och samhällsaktörer, däribland arbetsmarknadens parter, i det europeiska standardiseringsarbetet, i enlighet med artikel 5.1. |
Ändringsförslag 87 Förslag till förordning Artikel 16 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) att uppdatera förteckningen över europeiska standardiseringsorgan i bilaga I, |
a) att uppdatera förteckningen över europeiska standardiseringsorganisationer i bilaga I med förändringar av deras namn eller strukturer, |
Ändringsförslag 88 Förslag till förordning Artikel 16 – led aa (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
aa) att fastställa och uppdatera förteckningen över nationella standardiseringsorganisationer i bilaga Ia, |
Ändringsförslag 89 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) att anpassa kriterierna för erkännande av de standarder inom IKT-området som anges i bilaga II till den tekniska utvecklingen, |
b) att anpassa kriterierna för erkännande av de tekniska specifikationer på IKT‑området som anges i bilaga II till den tekniska utvecklingen, dock utan att lägga till eller ta bort något kriterium, |
Ändringsförslag 90 Förslag till förordning Artikel 16 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) att anpassa kriterierna för de organisationer som företräder små och medelstora företag och de samhällsaktörer som anges i bilaga III till vidare utveckling när det gäller deras icke-vinstdrivande karaktär och representativitet. |
c) att anpassa kriterierna för de organisationer som företräder små och medelstora företag och de samhällsaktörer som anges i bilaga III till vidare utveckling när det gäller deras icke-vinstdrivande karaktär och representativitet, dock utan att lägga till, ta bort eller helt avskaffa något kriterium eller någon organisation. |
Ändringsförslag 91 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1a. De beslut som avses i punkt 1 a och 1 b ska antas efter samråd med de europeiska standardiseringsorganisationerna. |
Motivering | |
Besluten är av grundläggande betydelse för standardiseringssystemet, och därför måste de europeiska standardiseringsorganisationerna involveras. | |
Ändringsförslag 92 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Befogenhet att anta delegerade akter ges till kommissionen enligt de villkor som anges i denna artikel. |
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. |
Ändringsförslag 93 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 16 ska ske på obestämd tid från och med den 1 januari 2013. |
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 16 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 1 januari 2013. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska automatiskt förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av den aktuella perioden. |
Ändringsförslag 94 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 16 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten av de delegerade akter som redan trätt i kraft. |
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 16 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Den institution som inleder ett internt beslutsförfarande i syfte att återkalla delegeringen av befogenhet ska göra allt för att i rimlig tid innan ett slutligt beslut fattas informera kommissionen om de delegerade befogenheter som kan komma att återkallas och de möjliga skälen därtill. |
|
Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. |
Ändringsförslag 95 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
5. En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 16 ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet inom en period på två månader från delgivningsdagen har invänt mot den delegerade akten eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av denna period har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända. Denna period ska förlängas med två månader på begäran av Europaparlamentet eller rådet. |
5. En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 16 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. |
Ändringsförslag 96 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna ska vara en kommitté enligt förordning (EU) nr 182/2011. |
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna ska vara en kommitté enligt förordning (EU) nr 182/2011. Kommittén ska minst två gånger om året träffa de europeiska och nationella standardiseringsorganisationerna. |
Motivering | |
Besluten är av grundläggande betydelse för standardiseringssystemet, och därför måste de europeiska standardiseringsorganisationerna involveras. | |
Ändringsförslag 97 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 4a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4a. Kommissionen får bjuda in de organisationer som avses i bilagorna I, Ia och III, liksom andra relevanta aktörer, som observatörer vid mötena i den kommitté som avses i punkt 1. |
Ändringsförslag 98 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. De europeiska standardiseringsorganen ska överlämna en årlig rapport om genomförandet av denna förordning till kommissionen. Rapporten ska innehålla närmare uppgifter om |
1. De europeiska standardiseringsorganisationerna ska överlämna en kort och koncis årlig rapport om genomförandet av denna förordning till kommissionen. Rapporten ska innehålla uppgifter om |
Motivering | |
I den engelska versionen används ordet ”detailed” (SV: ”närmare”), vilket kan orsaka mer byråkrati utan att vara till hjälp för genomförandet. Rapporten bör i stället vara inriktad på det väsentliga och relativt kortfattad. | |
Ändringsförslag 99 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) hur små och medelstora företag, konsumentorganisationer samt miljö- och samhällsaktörer är företrädda i de nationella standardiseringsorganen. |
b) hur konsumentorganisationer samt miljö- och samhällsaktörer är företrädda i de nationella standardiseringsorganisationerna. |
Ändringsförslag 100 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1 – led ba (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ba) hur små och medelstora företag är företrädda, på grundval av de rapporter som avses i artikel 5a.3. |
Ändringsförslag 101 Förslag till förordning Artikel 19a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 19a |
|
Översyn |
|
Kommissionen ska överväga behovet av ytterligare åtgärder för att förenkla finansieringen av den europeiska standardiseringen och minska den administrativa bördan för de europeiska standardiseringsorganisationerna, under beaktande av den rapport som avses i artikel 19.1 a. Kommissionen ska lägga fram sina slutsatser i en rapport som ska översändas till Europaparlamentet och rådet senast den 1 januari 2015 och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning. |
Ändringsförslag 102 Förslag till förordning Artikel 21 – stycke 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över nationella standardiseringsorgan och uppdateringar av den förteckningen i Europeiska unionens officiella tidning. |
Efter samråd med de europeiska standardiseringsorganisationerna ska kommissionen offentliggöra en förteckning över nationella standardiseringsorganisationer och uppdateringar av den förteckningen på sin webbplats och i Europeiska unionens officiella tidning. |
Ändringsförslag 103 Förslag till förordning Bilaga Ia (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Bilaga Ia |
|
Nationella standardiseringsorganisationer |
Ändringsförslag 104 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. De tekniska specifikationerna har utarbetats av en icke-vinstdrivande organisation som är en branschorganisation, näringslivs- eller handelssammanslutning eller annan medlemsorganisation som inom sitt fackområde utarbetar standarder inom IKT-området och inte är ett europeiskt, nationellt eller internationellt standardiseringsorgan, genom processer som uppfyller följande kriterier: |
2. De tekniska specifikationerna har utarbetats av en icke-vinstdrivande organisation som är en yrkesförening, en branschorganisation eller ett yrkesförbund eller annan medlemsorganisation som inom sitt fackområde utarbetar tekniska specifikationer inom IKT-området och inte är en europeisk, nationell eller internationell standardiseringsorganisation, genom processer som uppfyller följande kriterier: |
Ändringsförslag 105 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2 – led a – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
de tekniska specifikationerna har utarbetats på grundval av en öppen beslutsprocess som är tillgänglig för alla aktörer på den eller de marknader som påverkas av standarden. |
de tekniska specifikationerna har utarbetats på grundval av en öppen beslutsprocess som är tillgänglig för alla berörda parter på den eller de marknader som påverkas av den aktuella specifikationen. |
Ändringsförslag 106 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
standardiseringen bygger på samarbete och samförstånd och gynnar inte någon särskild part. Samförstånd innebär en allmän överenskommelse som kännetecknas av frånvaro av långvarigt motstånd mot väsentliga element från någon viktig part och av en process som försöker ta hänsyn till alla berörda parters åsikter och jämka samman motstridiga argument. Samförstånd kräver inte enhällighet. |
utarbetandet av tekniska specifikationer bygger på samarbete och samförstånd och gynnar inte någon särskild part. Samförstånd innebär en allmän överenskommelse som kännetecknas av frånvaro av långvarigt motstånd mot väsentliga element från någon viktig part och av en process som försöker ta hänsyn till alla berörda parters åsikter och jämka samman motstridiga argument. Samförstånd kräver inte enhällighet. |
Ändringsförslag 107 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2 – led c – led ii | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
ii) Information om (ny) standardiseringsverksamhet har tillkännagivits brett via lämpliga, lättillgängliga kanaler. |
ii) Information om (ny) standardiseringsverksamhet har tillkännagivits offentligt och brett via lämpliga, lättillgängliga kanaler. |
Ändringsförslag 108 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2 – led c – led iii | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
iii) För att uppnå balans eftersträvas medverkan från alla kategorier av berörda parter. |
(Berör inte den svenska versionen.) |
Ändringsförslag 109 Förslag till förordning Bilaga III – punkt a – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) En europeisk organisation som företräder små och medelstora företag i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som |
a) En europeisk horisontell organisation som uteslutande företräder hantverksföretag och små och medelstora företag i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som |
Ändringsförslag 110 Förslag till förordning Bilaga III – punkt a – led iii | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
iii) har getts befogenhet av icke‑vinstdrivande organisationer som företräder små och medelstora företag i minst två tredjedelar av medlemsstaterna att företräda små och medelstora företags intressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå. |
iii) har getts befogenhet av icke‑vinstdrivande organisationer som företräder flertalet små och medelstora företag i samtliga medlemsstater att företräda små och medelstora företags intressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå. |
Ändringsförslag 111 Förslag till förordning Bilaga III – punkt b – led ii | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
ii) har som stadgeenligt mål och verksamhet att företräda konsumentintressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå, |
ii) har som stadgeenligt mål och verksamhet att inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå företräda konsumenternas intressen, däribland konsumenter som är särskilt utsatta på grund av en psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, ålder eller lättrogenhet, |
Ändringsförslag 112 Förslag till förordning Bilaga III – punkt d – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) En europeisk organisation som företräder samhällsintressen i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som |
d) En europeisk organisation som företräder samhällsintressen, däribland arbetsmarknadens parter, i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som |
Ändringsförslag 113 Förslag till förordning Bilaga III – punkt d – led i | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
i) är icke-statlig, icke-vinstdrivande och oberoende av industri, handel och företag och andra motstridiga intressen, |
i) är icke-statlig, icke-vinstdrivande, representativ och oberoende av industri, handel och företag och andra motstridiga intressen, |
- [1] EUT C 376, 22.12.2011, s. 69.
MOTIVERING
Till minne av Alberto Normand, vars mänskliga och professionella kvaliteter överträffade alla standarder
I. Kommissionens förslag
Den 1 juni 2011 antog kommissionen ett ”standardiseringspaket” som bestod av ett förslag till förordning i syfte att se över och ersätta de befintliga rättsliga ramarna för europeisk standardisering[1], en konsekvensbedömning samt ett meddelande med en strategisk vision för den europeiska standardiseringen under nästa årtionde.
Den föreslagna förordningen bygger på två allmänna offentliga samråd som hölls 2009 och 2010, arbetet inom expertpanelen för översyn av det europeiska standardiseringssystemet (Express), vitboken ”Moderniserad IKT-standardisering i EU – Vägen framåt” samt Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2010 om framtiden för EU:s standardisering[2].
II. Föredragandens allmänna ståndpunkt
Föredraganden välkomnar kommissionens förslag att se över det europeiska standardiseringssystemet, som på ett bra sätt tar hänsyn till parlamentets begäran om en översyn som syftar till att bevara systemets många fördelar, rätta till bristerna och hitta rätt balans mellan europeiska, nationella och internationella intressen.
Under utarbetandet av detta betänkande har föredraganden beaktat slutsatserna i Express‑gruppens rapport, som innehåller ett antal viktiga rekommendationer och de svar som kom fram i kommissionens offentliga samråd om översynen av det europeiska standardiseringssystemet. Föredraganden har också tagit hänsyn till slutsatserna från den offentliga utfrågning som anordnades av IMCO-utskottet den 23 november 2011, och har vidare haft tillfälle att på ett omfattande sätt rådgöra med företrädare för nationella och europeiska standardiseringsorganisationer samt viktiga aktörer som är delaktiga i utvecklandet av standarder. Vederbörlig hänsyn har även tagits till yttrandet av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (föredragande: A. Pezzini).
I detta förslag till betänkande har föredraganden tagit med ett relativt begränsat antal ändringsförslag som syftar till att förbättra det europeiska standardiseringssystemet inom dess nuvarande ramar, och i nära samarbete med rådet.
a) Underlätta små och medelstora företags tillgång till standarder och öka deras deltagande i standardiseringsprocessen
Trots att små och medelstora företag utgör ryggraden i den i europeiska ekonomin motsvarar deras delaktighet i standardiseringen inte alltid deras ekonomiska betydelse. Standarder utformas inte alltid med hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda egenskaper och förutsättningar, i synnerhet inte förutsättningarna för småföretag, mikroföretag och hantverksföretag. Det är därför nödvändigt att se till att standarderna är begripliga och lätta att använda så att de på ett bättre sätt kan införas av alla användare. Man bör även vidta åtgärder för att se till att de små och medelstora företagen fullt ut deltar i utvecklingen av standarder och lätt får tillgång till dem. I detta syfte har föredraganden lagt ett antal ändringsförslag med den breda målsättningen att öka de små och medelstora företagens deltagande i standardiseringsverksamheten, särskilt på nationell nivå, och underlätta tillgången till standarder för dem.
b) Säkerställa myndigheternas deltagande i det europeiska standardiseringsarbetet
Föredraganden vill framhålla att myndigheterna i de flesta medlemsstater visar begränsat intresse för att delta i utvecklingen av standarder, trots att standardisering är viktigt som ett verktyg till stöd för EU:s lagstiftning och politik. Föredraganden anser att medlemsstaterna, och i synnerhet marknadstillsynsmyndigheterna, bör ha företrädare i alla nationella tekniska kommittéer, på ett sätt som avspeglar utvecklingen av de standarder som begärts av kommissionen. De nationella myndigheternas deltagande är särskilt viktigt för att lagstiftningen på områden som omfattas av den nya metoden ska fungera korrekt och för att invändningar mot harmoniserade standarder i efterhand ska kunna undvikas.
c) Göra det möjligt för samhällsaktörer att delta i det europeiska standardiseringsarbetet
Föredraganden erkänner vikten av principen om nationell delegering som en hörnsten i det europeiska standardiseringssystemet, i synnerhet vad gäller CEN:s och Cenelecs process för utveckling av standarder. Det bör dock noteras att deltagandet av aktörer som företräder samhällsintressen, till exempel konsumenter (däribland personer med funktionshinder), miljövänner och arbetstagare, i mycket låg utsträckning, eller inte alls, deltar i nationella tekniska kommittéer, något som bekräftats i flera undersökningar. Därför är det nödvändigt att säkra ett direkt deltagande av dessa samhällsaktörer på europeisk nivå genom att ge fortsatt ekonomiskt stöd till de europeiska organisationer som bildats för att företräda dessa allmänna intressen. Deras delaktighet ger systemet en mycket viktig legitimitet, förbättrar samförståndet och gör de europeiska standarderna mer representativa.
d) Standardisering på tjänsteområdet
Standarderna har bidragit till att avsevärt förbättra varors kvalitet och säkerhet, men på tjänsteområdet är de inte på långt när tillräckligt tillgängliga i förhållande till denna sektors ekonomiska betydelse och potential. I enlighet med vad som sägs i direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden bör utvecklandet av europeiska tjänstestandarder driva på för ytterligare harmonisering inom tjänstesektorn, öka insynen, kvaliteten och konkurrenskraften för europeiska tjänster samt främja konkurrens, innovation, lägre handelshinder och konsumentskydd. Föredraganden ställer sig därför bakom kommissionens förslag om att tjänstestandarder ska omfattas av de rättsliga ramarna för den europeiska standardiseringen, eftersom detta kommer att ge en lämplig rättslig grund på vilken kommissionen kan begära att de europeiska standardiseringsorganisationerna utvecklar standarder inom väldefinierade och noggrant utvärderade områden, samtidigt som man ser till att tjänstestandarderna kopplas till marknadens och konsumenternas behov, med hänsyn till allmänintresset.
e) Förbättra och påskynda den europeiska standardiseringsprocessen genom bättre insyn och mer samråd
Föredraganden anser att europeiska standarder måste utvecklas inom en rimlig tidsperiod, i synnerhet på de områden där standarder behövs snabbt om de ska kunna leva upp till de politiska behoven och snabbt växlande marknadsförhållanden. Därför uppmanar föredraganden de nationella och europeiska standardiseringsorganisationerna att fortsätta med sin effektivisering. Den allt snabbare standardiseringsprocessen får dock inte leda till sämre öppenhet, kvalitet, insyn eller samförstånd mellan samtliga berörda parter.
Föredraganden anser att standardiseringsprocessen till dels kommer att gå fortare genom bättre samråd mellan kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna innan en begäran lämnas in, eftersom det föreslagna ämnesområdets relevans för marknaden då kommer att kunna analyseras. De kommer också att kunna se till att detta begränsas till en definition av vilka tekniska medel som ska användas för att uppnå de politiska mål som lagstiftaren satt upp, och de kommer att kunna svara snabbare på om de kan åta sig ett visst standardiseringsprojekt. För detta ändamål föreslår föredraganden en fas med samråd mellan kommissionen, de europeiska standardiseringsorganisationerna och de relevanta aktörerna under utarbetandet av mandatet, så att marknadsrelevansen för de begärda standarderna kan garanteras. Ett brett samråd med samtliga relevanta aktörer bör också hållas innan kommissionen antar det årliga arbetsprogrammet för europeisk standardisering.
Föredraganden konstaterar också att den kommitté som anges i artikel 18 i den föreslagna förordningen är viktig som ett forum mellan kommissionen och medlemsstaterna där de kan diskutera frågor som rör standardisering. Föredraganden anser att denna kommitté vid behov bör vara öppen för observatörer från nationella och europeiska standardiseringsorganisationer och samtliga relevanta aktörer.
f) Tekniska specifikationer på IKT-området
Föredraganden erkänner att forum och konsortier ger ett betydelsefullt bidrag till standardiseringssystemet, i och med att de tillhandahåller tekniska specifikationer på IKT‑området som är relevanta globalt sett och ofta mer öppna för innovativ teknik. Föredraganden instämmer i att det bör införas ett nytt system som gör det möjligt att använda specifikationer som utvecklats av andra organisationer än de europeiska standardiseringsorganisationerna, i synnerhet vid offentlig upphandling. Det måste dock betonas att sådana specifikationer bör få en annan status än standarder, och att de europeiska standardiseringsorganisationerna bör bli rådfrågade under denna process, så att ett konsekvent system kan garanteras.
g) Finansiering
Föredraganden är medveten om att det nuvarande systemet för EU-stöd till europeisk standardisering ofta är en källa till frustration på grund av de höga kostnaderna för revision och sena godkännanden av betalningar, något som ibland överstiger vinsterna med det ekonomiska stödet. I sitt förslag har kommissionen gjort betydande ansträngningar för att minska den administrativa bördan för de europeiska standardiseringsorganisationerna, till exempel genom att göra det möjligt att förenkla schablonbeloppen rejält och hålla dem tydligt åtskilda från alla verifieringar av faktiska genomförandekostnader. Detta förslag innebär ytterligare ett steg mot ett resultatbaserat system som bygger på att överenskomna indikatorer och mål definieras. Föredraganden uppmanar kommissionen att trygga en hållbar finansiering av systemet och föreslå ytterligare åtgärder för att minska den administrativa bördan, mot bakgrund av den framtida översynen av EU:s budgetförordning.
III. Slutsats
Syftet med detta förslag till betänkande är att behandla viktiga frågor i förslaget som måste övervägas noggrant, för att underlätta diskussionerna i utskottet. Föredraganden förbehåller sig rätten att lägga fram fler ändringsförslag efter närmare granskning av kommissionens förslag och ytterligare samråd, men vill i det här skedet skapa förutsättningar för en givande diskussion i utskottet och ser fram emot fler synpunkter.
- [1] – Rådets beslut 87/95/EEG av den 22 december 1986 om standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation.
– Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
– Europaparlamentets och rådets beslut nr 1673/2006/EG av den 24 oktober 2006 om finansiering av europeisk standardisering. - [2] Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2010 om framtiden för EU:s standardisering (2010/2051(INI)).
YTTRANDE från utskottet för internationell handel (1.2.2012)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG
(COM(2011)0315 – C7‑0150/2011 – 2011/0150(COD))
Föredragande: Franck Proust
KORTFATTAD MOTIVERING
Detta förslag till förordning från kommissionen innebär en översyn av de befintliga direktiven. Det aktuella systemet fungerar tämligen väl, och därför är det viktigt att den nya förordningen innebär en vidareutveckling av det som redan finns i stället för något helt nytt.
Standardiseringen bidrar till många aspekter av ekonomin, särskilt tillväxt, produktivitet och marknadernas öppenhet. Den får många följder för handeln och kan också utnyttjas av vissa protektionistiska länder för att skapa tekniska handelshinder.
Därför måste EU främja internationella standarder, precis som också sker genom internationella standardiseringsorgan eller via bilaterala kontakter, särskilt under förhandlingar om handelsavtal. Det vore också bra om kommissionen i sitt arbetsprogram tog med internationella målsättningar.
Detta yttrande handlar främst om tekniska specifikationer på IKT-området. Sådana utarbetas oftast av forum och konsortier, det vill säga grupperingar av företag av olika storlek som tillsammans utvecklar specifikationer. Dessa forum och konsortier har oftast en internationell prägel och deras arbete får därför internationella konsekvenser. De omfattas inte av samma krav som de europeiska standardiseringsorganen. IKT är en särskilt dynamisk sektor, och standardiseringen på området måste vara mycket proaktiv för att garantera interoperabiliteten men också stimulera konkurrens och innovation. Det är därför tekniska specifikationer är mycket vanligare inom IKT-sektorn än på andra områden.
Ur ett internationellt perspektiv måste de tekniska specifikationerna uppmuntras, eftersom de, på grund av att de utarbetas av organisationer med en internationell dimension, öppnar dörren till marknader utanför Europa och begränsar de tekniska handelshindren.
I dagsläget är de emellertid otillräckligt erkända på EU-nivå, och många medlemsstater kan inte hänvisa till dem vid offentlig upphandling.
I förslaget till förordning föreslår kommissionen att den ska kunna erkänna tekniska specifikationer på IKT-området som IKT-standarder, på förslag av en medlemsstat eller på eget initiativ, förutsatt att de uppfyller vissa krav. Vi tror dock inte att detta kommer att kunna lösa de problem som beskrivits ovan.
För det första innebär förslaget att kommissionen blandar sig i standardiseringsprocessen, då den på eget initiativ kan bestämma att en viss teknisk specifikation är en standard utan att den är utarbetad av ett europeiskt standardiseringsorgan. Det är dock viktigt att undvika politisk inblandning i standardiseringen, som bygger på frivillighet. Vidare kan man ställa sig frågan på vilka grunder kommissionen kommer att erkänna en viss teknisk specifikation som standard och inte en annan, även om de tekniska specifikationerna måste uppfylla vissa krav, angivna i bilagorna till förordningen, för att erkännas som IKT‑standarder.
Ett annat skäl är att det skapar förvirring kring standarder och tekniska specifikationer. Forum och konsortier har inte samma skyldigheter som de europeiska standardiseringsorganen, särskilt i fråga om samråd med små och medelstora företag och med yrkesförbund, miljöorganisationer och konsumentskyddsorganisationer. De är heller inte bundna av principen om enhetlighet, som går ut på att man inte får anta standarder som står i motsättning till varandra eller utarbeta en standard som utgör en kopia av en annan. Vi anser att det är viktigt att behålla en tydlig åtskillnad mellan standarder och tekniska specifikationer, så att det inte uppstår ett parallellt standardiseringssystem.
Slutligen menar vi att de kriterier som de tekniska specifikationerna på IKT-området måste uppfylla för att erkännas som standarder av kommissionen är ofullständiga. Närmare bestämt fattas en del av WTO:s kriterier, i synnerhet det om konsekvens.
Den 28 november 2011 fattade kommissionen ett beslut, offentliggjort i EUT den 30 november samma år, om att skapa en europeisk plattform för de olika intressenterna om standardisering inom IKT. Denna plattform ska samla företrädare för de nationella myndigheterna i EU- och Eftaländerna, företrädare för små och medelstora företag och branschen samt andra berörda parter från det civila samhället. Plattformens uppdrag blir att ge kommissionen råd om standardisering inom IKT-sektorn (arbetsprogram, behov, genomförande osv.).
Sålunda föreslår vi, utan att förringa det arbete som utförs av forum och konsortier på IKT‑området, att kommissionen efter samråd med flerpartsplattformen för standardisering inom IKT gör det möjligt för alla medlemsstater att hänvisa till de tekniska specifikationerna vid offentlig upphandling eller vid genomförandet av EU:s politik, så snart specifikationerna uppfyller kraven i bilagan och denna omfattar alla WTO:s kriterier.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(3) Europeiska standarder bör fortsätta att antas av de europeiska standardiseringsorganisationerna, dvs. den europeiska standardiseringskommittén (CEN), den europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och det europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI). |
(3) De europeiska standarderna bör fortsätta att antas av de europeiska standardiseringsorganen, dvs. Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI). |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4a) Standardiseringen spelar en allt viktigare roll i den internationella handeln och för marknadernas öppenhet. Genom Dresden- och Wienavtalen söker unionen främja utarbetandet av standarder på internationell nivå och på så sätt stärka konkurrenskraften för EU:s företag och näringsliv på den globala marknaden. Standardiseringen kan emellertid även utnyttjas av tredjeländer i syfte att hämma konkurrensen, genom att den skapar tekniska handelshinder. Därför är samarbete mellan europeiska och internationella standardiseringsorgan grundläggande, men unionen bör också främja bilaterala kontakter och samordna sitt standardiseringsarbete med sina partner, till exempel inom ramen för den transatlantiska dialogen. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 4b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4b) Främjandet av europeiska standarder bör även ske genom bilaterala kontakter under avtalsförhandlingar eller genom att standardiseringsexperter utstationeras i tredjeländer, som redan har gjorts i fallet Kina. Ett liknande initiativ bör tas för i första hand Indien, Ryssland och Brasilien. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 4c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4c) Vid sidan av standarder som utarbetas av nationella, europeiska och internationella standardiseringsorgan finns det tekniska specifikationer som utarbetas av forum och konsortier. Sådana tekniska specifikationer är användbara på områden där det inte existerar några standarder. Tack vare dessa forums och konsortiers internationella prägel kan de tekniska specifikationerna framför allt öppna dörren till marknader utanför Europa och begränsa de tekniska handelshindren, särskilt på området informations- och kommunikationsteknik (IKT). Unionen bör uppmuntra kontakter mellan standardiseringsorganen och dessa forum och konsortier, men akta sig för att skapa ett konkurrerande standardiseringssystem. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 13 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(13) Standarder är viktiga verktyg för företag, särskilt små och medelstora företag. Dessa är dock inte tillräckligt delaktiga i standardiseringssystemet, vilket innebär att det finns risk för att standarderna inte tar hänsyn till små och medelstora företags behov och betänkligheter. Därför måste små och medelstora företag bli bättre företrädda inom och mer delaktiga i standardiseringsprocessen, särskilt i de tekniska kommittéerna. |
(13) Standarder är viktiga verktyg för företag, särskilt små och medelstora företag. Dessa är dock inte tillräckligt delaktiga i standardiseringssystemet, vilket innebär att det finns risk för att standarderna inte tar hänsyn till små och medelstora företags behov och intressen. Standardiseringsreglerna bör sporra små och medelstora företag att aktivt bidra med sina innovativa tekniska lösningar till standardiseringsinsatserna. Vidare bör små och medelstora företag bli bättre företrädda inom och mer delaktiga i standardiseringsprocessen, särskilt i de tekniska kommittéerna. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 14 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(14) De europeiska standarderna är extremt viktiga för de små och medelstora företag konkurrenskraft, men i allmänhet är dessa företag underrepresenterade i standardiseringsverksamheten, i synnerhet på europeisk nivå. Därför bör denna förordning säkerställa att små och medelstora företag företräds på lämpligt sätt i den europeiska standardiseringsprocessen av en enhet med lämpliga kvalifikationer. |
(14) De europeiska standarderna är extremt viktiga för de små och medelstora företagens konkurrenskraft, men på vissa områden är dessa företag underrepresenterade i standardiseringsverksamheten, i synnerhet på europeisk nivå. Därför bör denna förordning säkerställa att små och medelstora företag företräds på lämpligt sätt i den europeiska standardiseringsprocessen samtidigt som man upprätthåller principen om nationell delegering och undviker onödiga överlappningar av strukturerna på EU‑nivå genom en enhet med lämpliga kvalifikationer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt små och medelstora företags representation och behov när det gäller internationellt standardiseringsarbete. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 19 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(19) Myndigheter bör på bästa möjliga sätt använda hela utbudet av relevanta standarder vid upphandling av maskinvara, programvara och IT-tjänster, t.ex. genom att välja standarder som kan tillämpas av alla berörda leverantörer, för att ge större utrymme för konkurrens och minska risken för inlåsning. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 samordnar förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster18 samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster19 ska de tekniska specifikationerna vid offentlig upphandling vara utformade genom en hänvisning till sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, europeiska tekniska godkännanden, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder, andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana inte finns, till nationella standarder eller nationella tekniska godkännanden, eller till nationella tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning, eller motsvarande. Standarder inom IKT-området utarbetas dock ofta av andra organisationer som utvecklar standarder och faller därför inte inom någon av de kategorier av standarder och godkännanden som fastställs i direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG. Det är därför nödvändigt att föreskriva att tekniska specifikationer för offentlig upphandling ska kunna hänvisa till standarder på IKT-området, för att hänga med i den snabba utvecklingen på det området, underlätta tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster samt främja konkurrens, driftskompatibilitet och innovation. |
(19) Myndigheter bör på bästa möjliga sätt använda hela utbudet av relevanta standarder vid upphandling av maskinvara, programvara och IT-tjänster, t.ex. genom att välja standarder som kan tillämpas av alla berörda leverantörer, för att ge större utrymme för konkurrens och minska risken för inlåsning. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster18 samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster19 ska de tekniska specifikationerna vid offentlig upphandling vara utformade genom en hänvisning till sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, europeiska tekniska godkännanden, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder, andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana inte finns, till nationella standarder eller nationella tekniska godkännanden, eller till nationella tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning, eller motsvarande. Standarder inom IKT-området utarbetas dock ofta av andra organisationer som utvecklar standarder och faller därför inte inom någon av de kategorier av standarder och godkännanden som fastställs i direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG. Det är därför nödvändigt att föreskriva att anbudsinfordringar för offentlig upphandling ska kunna hänvisa till vissa tekniska specifikationer på IKT-området, för att hänga med i den snabba utvecklingen på det området, underlätta tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster samt främja konkurrens, driftskompatibilitet och innovation. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 20 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(20) Vissa standarder på IKT-området har inte utvecklats i enlighet med kriterierna i bilaga 3 till överenskommelsen om tekniska handelshinder. Därför bör man i denna förordning fastställa ett förfarande för urval av standarder inom IKT-området som kan användas vid offentlig upphandling. Förfarandet bör innefatta ett omfattande samråd med ett brett spektrum av berörda parter, bland annat de europeiska standardiseringsorganen, företag och myndigheter. Förordningen bör även innehålla krav i form av en förteckning över attribut för sådana standarder och därmed sammanhängande standardiseringsprocesser. Dessa attribut bör säkerställa att hänsyn tas till offentligpolitiska mål och samhällsbehov och bör bygga på de kriterier som utarbetats inom WTO för internationella standardiseringsorganisationer. |
(20) Vissa tekniska specifikationer på IKT-området har inte utvecklats i enlighet med kriterierna i bilaga 3 till överenskommelsen om tekniska handelshinder. Därför bör man i denna förordning fastställa ett förfarande för urval av tekniska specifikationer inom IKT‑området som kan användas vid offentlig upphandling. Förfarandet bör innefatta ett omfattande samråd med ett brett spektrum av berörda parter, bland annat de europeiska standardiseringsorganen, företag och myndigheter. Förordningen bör även innehålla krav i form av en förteckning över attribut för sådana tekniska specifikationer och därmed sammanhängande standardiseringsprocesser. Dessa attribut bör säkerställa att hänsyn tas till offentligpolitiska mål och samhällsbehov och bör bygga på de kriterier som utarbetats inom WTO för internationella standardiseringsorganisationer. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 22 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(22) De utvalda standarderna inom IKT‑området skulle kunna bidra till genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA)20, som för perioden 2010–2015 inrättar ett program för kompatibla lösningar för europeiska offentliga förvaltningar samt för EU‑institutioner och EU-organ som erbjuder gemensamma och delade lösningar som underlättar driftskompatibilitet. |
(22) De utvalda tekniska specifikationerna inom IKT-området skulle kunna bidra till genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA)20, genom vilket det för perioden 2010–2015 inrättas ett program för kompatibla lösningar för europeiska offentliga förvaltningar samt för EU-institutioner och EU-organ för att erbjuda gemensamma och delade lösningar som underlättar driftskompatibilitet. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 2 – led 1 – led e | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
e) IKT-standard: en standard inom området informations- och kommunikationsteknik. |
utgår |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. De europeiska och nationella standardiseringsorganen ska utan dröjsmål besvara och ta vederbörlig hänsyn till eventuella synpunkter på utkasten som de får från andra europeiska och nationella standardiseringsorgan och från kommissionen. |
2. De europeiska och nationella standardiseringsorganen ska inom en månad besvara och ta vederbörlig hänsyn till eventuella synpunkter på utkasten som de får från andra europeiska och nationella standardiseringsorgan och från kommissionen. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) utkast till standarder offentliggörs på ett sätt som gör det möjligt för parter etablerade i andra medlemsstater att lämna synpunkter, och |
a) utkast till standarder offentliggörs utan dröjsmål, på ett sätt som gör det möjligt för parter etablerade i andra medlemsstater att lämna synpunkter, och |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. De europeiska standardiseringsorganen ska se till att små och medelstora företag, konsumentorganisationer och miljö- och samhällsaktörer företräds på ett adekvat sätt, bland annat genom de organisationer som anges i bilaga III, på politisk beslutsnivå och minst i följande etapper av utarbetandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter: |
1. De europeiska standardiseringsorganen ska främja en lämplig representation av små och medelstora företag, konsumentorganisationer samt miljö-, arbetstagar- och samhällsaktörer, särskilt genom de organisationer som anges i bilaga III, på politisk beslutsnivå och minst i följande etapper av utarbetandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter: |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. De europeiska standardiseringsorganen ska se till att företag, forskningscentrum och universitet samt andra juridiska personer är tillräckligt väl företrädda på teknisk nivå i standardiseringsverksamhet som gäller ett framväxande område med betydande politisk eller tekniskt innovativ betydelse, om berörda juridiska personer deltagit i ett projekt som har samband med området och finansieras av unionen inom ett flerårigt arbetsprogram för verksamhet inom forskning och teknisk utveckling. |
2. De europeiska standardiseringsorganen ska främja en lämplig representation av företag, forskningscentrum och universitet samt andra juridiska personer på teknisk nivå i standardiseringsverksamhet som gäller ett framväxande område med betydande politisk eller tekniskt innovativ betydelse, om berörda juridiska personer deltagit i ett projekt som har samband med området och finansieras av unionen inom ett flerårigt arbetsprogram för verksamhet inom forskning och teknisk utveckling. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 5a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 5a |
|
Modeller för bästa praxis |
|
De europeiska standardiseringsorganen ska stödja, främja och sprida modeller för bästa praxis vad avser olika aktörers delaktighet i nationella standardiseringsorgan. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2a. Arbetsprogrammet för europeisk standardisering ska också innehålla mål för den internationella dimensionen av den europeiska standardiseringen, till stöd för unionens lagstiftning och politik, och i programmet ska det anges vem som ska vidta vilka åtgärder för att utveckla det internationella samarbetet. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2b (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2b. I det arbetsprogram för europeisk standardisering som avses i punkt 1 ska det anges hur standardiseringen ska förenas med Europa 2020-strategin och hur deras inbördes enhetlighet ska bevaras. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2c (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2c. Det arbetsprogram för europeisk standardisering som avses i punkt 1 ska översändas till Europaparlamentet och rådet för yttrande. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen får begära att ett eller flera europeiska standardiseringsorgan utarbetar utkast till en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt inom en viss tidsfrist. De ska vara marknadsdrivna, ta hänsyn till allmänintresset och bygga på samförstånd. |
1. Kommissionen får begära att ett eller flera europeiska standardiseringsorgan utarbetar utkast till en europeisk standard eller en europeisk standardisering som kan levereras inom en viss tidsfrist och som är ambitiös och försedd med tydliga förteckningar över krav, etappmål och uppgifter om offentligt stöd. De ska vara marknadsdrivna, ta hänsyn till allmänintresset och bygga på samförstånd. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Kommissionen ska, inom tre månader från mottagandet av det godkännande som avses i punkt 2, underrätta det relevanta europeiska standardiseringsorganet om beviljade av bidrag för att utarbeta en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt. |
3. Kommissionen ska, inom två månader från mottagandet av det godkännande som avses i punkt 2, underrätta det relevanta europeiska standardiseringsorganet om beviljande av bidrag för att utarbeta en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Kapitel IV – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Standarder på IKT-området |
Tekniska specifikationer på IKT-området |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 9 – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Erkännande av tekniska specifikationer på IKT-området |
Användning av tekniska specifikationer på IKT-området |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 9 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Antingen på förslag från en myndighet som avses i direktiv 2004/18/EG eller på eget initiativ kan kommissionen besluta att erkänna tekniska specifikationer som inte är nationella, europeiska eller internationella standarder och som uppfyller kraven i bilaga II som IKT‑standarder. |
Antingen på förslag från en myndighet som avses i direktiv 2004/18/EG eller på eget initiativ kan kommissionen, efter samråd med den europeiska plattformen för de olika intressenterna om standardisering inom IKT, besluta att erkänna tekniska specifikationer på IKT‑området som inte är nationella, europeiska eller internationella standarder och som uppfyller kraven i bilaga II, i syfte att genomföra offentliga upphandlingar eller verkställa unionens politik. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 10 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Artikel 10 |
utgår |
Användning av IKT-standarder i offentlig upphandling |
|
De IKT-standarder som avses i artikel 9 ska utgöra gemensamma tekniska specifikationer enligt direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG samt förordning (EG) nr 2342/2002. |
|
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led e | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
e) Vid behov, översättning av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som används som stöd för unionspolitik och unionslagstiftning till andra av unionens officiella språk än de europeiska standardiseringsorganens arbetsspråk eller, i vederbörligen motiverade fall, till andra språk än unionens officiella språk. |
e) Vid behov, översättning av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som används som stöd för unionspolitik och unionslagstiftning till andra av unionens officiella språk än de europeiska standardiseringsorganens arbetsspråk eller till andra språk än unionens officiella språk om detta gör det möjligt att främja europeiska standarder i tredjeländer. |
(Numreringen i den franska versionen behöver rättas.) | |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Kommissionen ska fastställa de finansieringsbestämmelser som avses i punkterna 1 och 2, beloppen för bidragen samt, i förekommande fall, den högsta procentsatsen för finansieringen per typ av verksamhet. |
7. Kommissionen ska fastställa de finansieringsbestämmelser som avses i punkterna 1 och 2, beloppen för bidragen samt, i förekommande fall, den högsta procentsatsen för finansieringen per typ av verksamhet. Kommissionen ska se till att EU-finansieringen endast har en kompletterande karaktär och kopplas till specifika krav som måste uppfyllas, så att finansieringen av den europeiska standardiseringen även fortsättningsvis främst tillhandahålls av den privata sektorn. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 16 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) att anpassa kriterierna för erkännande av de standarder inom IKT-området som anges i bilaga II till den tekniska utvecklingen, |
b) att anpassa kriterierna för erkännande av de standarder inom IKT-området som anges i bilaga II till den tekniska utvecklingen, dock utan att lägga till eller stryka något kriterium, |
(Numreringen i den franska versionen behöver rättas.) | |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 16 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) att anpassa kriterierna för de organisationer som företräder små och medelstora företag och de samhällsaktörer som anges i bilaga III till vidare utveckling när det gäller deras icke-vinstdrivande karaktär och representativitet. |
c) att anpassa kriterierna för de organisationer som företräder små och medelstora företag och de samhällsaktörer som anges i bilaga III till vidare utveckling när det gäller deras icke-vinstdrivande karaktär och representativitet, dock utan att lägga till eller stryka något kriterium eller någon organisation. |
(Numreringen i den franska versionen behöver rättas.) | |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. De tekniska specifikationerna har utarbetats av en icke-vinstdrivande organisation som är en branschorganisation, näringslivs- eller handelssammanslutning eller annan medlemsorganisation som inom sitt fackområde utarbetar standarder inom IKT-området och inte är ett europeiskt, nationellt eller internationellt standardiseringsorgan, genom processer som uppfyller följande kriterier: |
2. De tekniska specifikationerna har utarbetats av en icke-vinstdrivande organisation som är en yrkesförening, en branschorganisation eller ett yrkesförbund eller annan medlemsorganisation som inom sitt fackområde utarbetar tekniska specifikationer inom IKT-området och inte är ett europeiskt, nationellt eller internationellt standardiseringsorgan, genom processer som uppfyller följande kriterier: |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
de tekniska specifikationerna har utarbetats på grundval av en öppen beslutsprocess som är tillgänglig för alla aktörer på den eller de marknader som påverkas av standarden. |
de tekniska specifikationerna har utarbetats på grundval av en öppen beslutsprocess som är tillgänglig för alla berörda parter på den eller de marknader som påverkas av den tekniska specifikationen. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
standardiseringen bygger på samarbete och samförstånd och gynnar inte någon särskild part. Samförstånd innebär en allmän överenskommelse som kännetecknas av frånvaro av långvarigt motstånd mot väsentliga element från någon viktig part och av en process som försöker ta hänsyn till alla berörda parters åsikter och jämka samman motstridiga argument. Samförstånd kräver inte enhällighet. |
utarbetande av tekniska specifikationer bygger på samarbete och samförstånd och gynnar inte någon särskild part. Samförstånd innebär en allmän överenskommelse som kännetecknas av frånvaro av långvarigt motstånd mot väsentliga element från någon viktig part och av en process som försöker ta hänsyn till alla berörda parters åsikter och jämka samman motstridiga argument. Samförstånd kräver inte enhällighet. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Bilaga 2 – punkt 3 – led fa (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
fa) Enhetlighet: |
|
i) Specifikationerna står inte i motsättning till nationella, europeiska eller internationella standarder som redan finns eller håller på att utarbetas och utgör inte heller kopior av sådana standarder. |
|
ii) Denna bestämmelse bör följa principen om teknikneutralitet och bör inte tillämpas på ett konkurrenshämmande sätt. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Europeisk standardisering |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0315 – C7-0150/2011 – 2011/0150(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
IMCO 23.6.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
INTA 23.6.2011 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
23.11.2011 |
20.12.2011 |
|
|
|
Antagande |
26.1.2012 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
21 6 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, María Auxiliadora Correa Zamora, Marielle De Sarnez, Christofer Fjellner, Yannick Jadot, Metin Kazak, Bernd Lange, Emilio Menéndez del Valle, Vital Moreira, Paul Murphy, Cristiana Muscardini, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Niccolò Rinaldi, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Gianluca Susta, Keith Taylor, Jan Zahradil, Paweł Zalewski |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Amelia Andersdotter, José Bové, George Sabin Cutaş, Mário David, Syed Kamall, Silvana Koch-Mehrin, Inese Vaidere, Pablo Zalba Bidegain |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Véronique De Keyser, Jutta Haug, Pier Antonio Panzeri, Traian Ungureanu |
||||
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (1.3.2012)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG
(KOM(2011)0315 – C7‑0150/2011 – 2011/0150(COD))
Föredragande: Adam Gierek
KORTFATTAD MOTIVERING
Europaparlamentets och rådets förordning syftar till att öka de europeiska standardernas bidrag till en bättre fungerande marknad, stimulera tillväxt och innovation samt främja företagens konkurrenskraft. Det handlar bland annat om att minska den tid standardiseringsprocessen tar för standarder som utarbetas på kommissionens begäran, att se till att små och medelstora företag och samhällsaktörer är lämpligt representerade i standardiseringsprocessen (i synnerhet när det gäller standarder som utarbetas på begäran av kommissionen) samt att bredda användningen av IKT-standarder – och därmed öka driftskompatibiliteten – och standarder för de senaste produktionsteknikerna, som är i snabb utveckling, till exempel nanoteknik, bioteknik och kärnteknik. Vidare är avsikten en större konsolidering av de befintliga rättsliga ramarna.
På grund av den tekniska utvecklingen och den ekonomiska globaliseringen har det blivit nödvändigt att ändra rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG, och utskottet för industrifrågor, forskning och energi har bestämt sig för att utnyttja detta tillfälle. Det måste utarbetas en ny rättsakt som konsoliderar de hittills genomförda direktiven om standardiseringspolitiken och som uppdaterar bestämmelserna i dessa direktiv.
De viktigaste förändringarna rör vilka befogenheter kommissionen respektive Ständiga kommittén för tekniska standarder och föreskrifter ska ha. En nyhet är att standardisering inom tjänstesektorn ska omfattas av de rättsliga ramarna och att IKT-sektorn behandlas på ett särskilt sätt. Den rättsliga grunden för EU:s finansiering av standardiseringen har också setts över.
Föredragandens ståndpunkt
Föredraganden ser positivt på förslaget till en ny förordning som konsoliderar EU:s befintliga standardiseringspolitik och inför nya element som tar hänsyn till nya utmaningar, så att det skapas en fast grund för moderniseringen av kopplingarna mellan EU och det europeiska standardiseringssystemet. Till nyheterna hör att man har beaktat standardisering inom tjänstesektorn och fört in den i anmälningssystemet. Välkomnas bör även den del som rör kommissionens finansiering av den europeiska standardiseringen, något som skapar en bättre rättslig grund och förenklar förfarandena.
Vissa delar av förslaget väcker dock farhågor kring effektiviteten i offentlig-privata partnerskap.
Det behövs förändringar i förordningens bestämmelser som kan göra den till ett genomförandeverktyg för att stödja den inre marknaden, använda de europeiska standarderna i syfte att stärka konkurrenskraft och innovation, förenkla aktörers deltagande samt säkra en hållbar utveckling. Systemet för europeisk standardisering bör förbättras genom att man inför nya element som kommer att medföra ett mervärde för systemet.
Särskilda kommentarer
1) De gällande reglerna för den europeiska standardiseringen har varken definierats eller ens nämnts.
2) Det finns ingen hänvisning till principen om nationell representation, som utgör grunden för europeisk (och internationell) standardisering.
3) Det saknas bestämmelser om ”frysningsförfarandet”, som är väsentligt för harmoniseringen av standarder på europeisk nivå.
4) Många bestämmelser är av allmän art, vilket vid en utökad delegering av befogenheter till kommissionen bäddar för en vidlyftig tolkning av bestämmelserna. Detta kräver ytterligare precisering. Det handlar även om vissa definitioner och åtgärder, särskilt på de områden där kommissionen har lagt fram förslag om ändring av det nuvarande systemets funktionssätt och enhetlighet.
5) I förslaget till förordning föreslår kommissionen att man använder specifikationer från olika forum och konsortier i stället för europeiska standarder, då de kriterier som specifikationerna måste uppfylla är mindre stränga. En av grundvalarna för en demokratisk standardiseringsprocess är allmänt samförstånd. Att det europeiska standardiseringssystemet är integrerat är dess styrka, eftersom det säkerställer standardernas enhetlighet. Att forum och konsortier deltar i systemet bör inte leda till att det uppstår motstridiga standarder och konkurrerande specifikationer eller hindra små och medelstora företag från att delta (det kostar mycket att delta i sådana forum, och kriterierna för beslutsfattandet är inte alltid demokratiska). Dessutom kan vissa forum och konsortier domineras av aktörer utanför EU. Därför bör utarbetandet av standarder så långt det går förbehållas de redan erkända europeiska standardiseringsorganisationerna, och man bör utnyttja de många befintliga möjligheter som dessa organisationer erbjuder för att ta fram standardiseringsprodukter i en påskyndad process som bygger på samförstånd och inkluderar alla aktörer från samtliga medlemsstater i EU (t.ex. genom att det hålls s.k. tematiska konferenser).
Det bör vara tillåtet att använda specifikationer från forum och konsortier i strikt definierade fall (t.ex. i offentliga upphandlingar på områden där det saknas standarder), under förutsättning att man behåller samma krav som gäller för de europeiska standardiseringsorganisationerna i fråga om samförstånd, öppenhet, frivilligt deltagande, insyn och dylikt.
6) Det finns ingen hänvisning till de senaste teknikerna, som nanoteknik, bioteknik och kärnteknik.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(2) Den europeiska standardiseringen bidrar dessutom till att stimulera företags konkurrenskraft genom att främja bland annat den fria rörligheten för varor och tjänster, driftskompatibilitet mellan nätverk, kommunikationsmedel, teknisk utveckling och innovation. Standarder ger betydande positiva ekonomiska effekter, t.ex. genom att underlätta det ekonomiska utbytet på den inre marknaden och uppmuntra utveckling av nya och bättre produkter eller marknader och bättre leveransbetingelser. Därmed ökar standarder normalt konkurrensen, minskar produktions- och försäljningskostnader och gynnar ekonomin som helhet. Standarder kan bibehålla och öka kvaliteten, ge information samt garantera kompatibilitet, vilket innebär ett mervärde för konsumenterna. |
(2) Den europeiska standardiseringen bidrar dessutom till att stimulera företags konkurrenskraft genom att främja bland annat den fria rörligheten för varor och tjänster, driftskompatibilitet mellan nätverk, kommunikationsmedel, teknisk utveckling och innovation. Den europeiska standardiseringen stärker näringslivets konkurrenskraft när den koordineras med det internationella standardiseringssystemet. Standarder ger betydande positiva ekonomiska effekter, t.ex. genom att underlätta det ekonomiska utbytet på den inre marknaden och uppmuntra utveckling av nya och bättre produkter eller marknader och bättre leveransbetingelser. Därmed ökar standarder normalt konkurrensen, minskar produktions- och försäljningskostnader och gynnar ekonomin som helhet. Standarder kan bibehålla och öka kvaliteten, ge information samt garantera kompatibilitet, vilket innebär ett mervärde för konsumenterna. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(3) Europeiska standarder bör fortsätta att antas av de europeiska standardiseringsorganisationerna, dvs. den europeiska standardiseringskommittén (CEN), den europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och det europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI). |
(3) Det europeiska standardiseringssystemet bör även i fortsättningen organiseras av och för intressenterna och bygga på principerna om enhetlighet, insyn, öppenhet, samförstånd, oberoende i förhållande till särintressen, marknadsmässighet, ändamålsenlighet och nationell representation vid beslutsfattandet, och europeiska standarder bör fortsätta att antas av de europeiska standardiseringsorganisationerna, dvs. Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI). |
Motivering | |
En påminnelse om dagens situation. | |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(4) Europeiska standarder har stor betydelse för den inre marknaden genom att produkter som ska göras tillgängliga på marknaden kan förutsättas överensstämma med de väsentliga krav för dessa produkter som fastställts i unionens harmoniseringslagstiftning. |
(4) Europeiska standarder har stor betydelse för den inre marknaden, till exempel genom att produkter som ska göras tillgängliga på marknaden kan förutsättas överensstämma med de väsentliga krav för dessa produkter som fastställts i unionens harmoniseringslagstiftning. |
Motivering | |
En stor del av de europeiska standarderna (70 procent) stöder inte EU-politiken eller lagstiftningen direkt, vilket gör texten en aning missvisande. | |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 8 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(8) Arbetet med att ta fram frivilliga standarder för tjänster bör styras av marknaden, de ekonomiska aktörer och berörda parter som påverkas direkt eller indirekt av standarden bör ha störst inflytande, man måste ta hänsyn till samhällsintresset och arbetet bör bygga på samförstånd. Standarderna bör främst inriktas på tjänster kopplade till produkter och processer. |
(8) Tjänsteverksamheter speglar ofta nationella särdrag. Därför bör arbetet med att ta fram frivilliga standarder för tjänster inriktas på väl definierade och noggrant bedömda områden. Det bör styras av marknaden, de ekonomiska aktörer och berörda parter som påverkas direkt eller indirekt av standarden bör ha störst inflytande, man måste ta hänsyn till samhällsintresset och arbetet bör bygga på samförstånd. Standarderna bör främst inriktas på tjänster kopplade till produkter och processer. Inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer1 tillåts standardisering enbart enligt subsidiaritetsprincipen. |
|
––––––––––––––––––– 1 EUT L 255, 30.9.2005, s. 22. |
Motivering | |
Syftet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer är att säkerställa att (yrkesmässiga) kvalifikationer i unionen är av hög kvalitet och utgör alltså en fastställd uppsättning bestämmelser för den fortsatta utvecklingen av de ömsesidiga erkännandeförfaranden, vilka måste ges prioritet vad gäller giltighetstid. | |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 10 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(10) Inom EU antas nationella standarder av nationella standardiseringsorgan, vilket skulle kunna leda till motstridiga standarder och tekniska hinder på den inre marknaden. För att den inre marknaden och standardiseringen inom unionen ska fungera effektivt måste man därför kontrollera att ett regelbundet utbyte av information äger rum mellan de nationella standardiseringsorganen, de europeiska standardiseringsorganen och kommissionen om pågående och framtida standardiseringsarbete. Detta informationsutbyte bör följa bilaga 3 till den överenskommelse om tekniska handelshinder som godkändes genom rådets beslut nr 80/271/EEG av den 10 december 1979 om slutande av de multilaterala avtal som är resultatet av handelsförhandlingarna 1973–1979*. |
(10) Inom EU antas nationella standarder av nationella standardiseringsenheter, vilket skulle kunna leda till motstridiga standarder och tekniska hinder på EU:s inre marknad. För att EU:s inre marknad och standardiseringen inom unionen ska fungera effektivt måste man därför kontrollera att ett regelbundet utbyte av information äger rum mellan de nationella standardiseringsenheterna, de europeiska standardiseringsorganisationerna och kommissionen om pågående och framtida standardiseringsarbete och om de bestämmelser om frysningsperioder som gäller för nationella standardiseringsenheter inom ramen för de europeiska standardiseringsorganisationerna. Detta informationsutbyte bör följa bilaga 3 till den överenskommelse om tekniska handelshinder som godkändes genom rådets beslut nr 80/271/EEG av den 10 december 1979 om slutande av de multilaterala avtal som är resultatet av handelsförhandlingarna 1973–1979. |
Motivering | |
Det så kallade frysningsförfarandet (artiklarna 4 och 7 i direktiv 98/34) nämns inte i texten. ”Frysningen” är ett utmärkt verktyg för att motverka tekniska handelshinder och främjar samtidigt en teknisk harmonisering på europeisk nivå. | |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 12 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(12) Standarder kan underlätta det europeiska politiska arbetet med viktiga samhällsfrågor, som klimatförändring, en hållbar resursanvändning, en åldrande befolkning och innovation i allmänhet. Genom att driva på utvecklingen av europeiska eller internationella standarder för varor och tekniker på dessa nya marknader skulle Europa kunna skapa en konkurrensfördel för sina företag och underlätta handeln. |
(12) Om standarder huvudsakligen är marknadsdrivna verktyg som frivilligt används av berörda parter kan de underlätta det europeiska politiska arbetet med viktiga samhällsfrågor, som klimatförändring, en hållbar resursanvändning, en åldrande befolkning och innovation i allmänhet. Genom att driva på utvecklingen av europeiska eller internationella standarder för varor och tekniker på dessa nya marknader skulle Europa kunna skapa en konkurrensfördel för sina företag och underlätta handeln. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 13 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(13) Standarder är viktiga verktyg för företag, särskilt små och medelstora företag. Dessa är dock inte tillräckligt delaktiga i standardiseringssystemet, vilket innebär att det finns risk för att standarderna inte tar hänsyn till små och medelstora företags behov och betänkligheter. Därför måste små och medelstora företag bli bättre företrädda inom och mer delaktiga i standardiseringsprocessen, särskilt i de tekniska kommittéerna. |
(13) Standarder är viktiga verktyg för företag, särskilt små och medelstora företag. Dessa är dock ibland underrepresenterade och inte tillräckligt delaktiga i standardiseringssystemet, vilket innebär att det finns risk för att standarderna inte tar hänsyn till små och medelstora företags skäliga behov och betänkligheter eller deras potential för att bidra med innovativ teknik. Standardiseringsreglerna bör sporra små och medelstora företag att aktivt bidra med sina innovativa tekniska lösningar till innovativa standardiseringsinsatser. Därför måste små och medelstora företag bli bättre företrädda inom och mer delaktiga i alla faser av standardiseringsprocessen, särskilt i de tekniska kommittéerna. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 14 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(14) De europeiska standarderna är extremt viktiga för de små och medelstora företag konkurrenskraft, men i allmänhet är dessa företag underrepresenterade i standardiseringsverksamheten, i synnerhet på europeisk nivå. Därför bör denna förordning säkerställa att små och medelstora företag företräds på lämpligt sätt i den europeiska standardiseringsprocessen av en enhet med lämpliga kvalifikationer. |
(14) De europeiska standarderna är extremt viktiga för de små och medelstora företag konkurrenskraft, men i allmänhet är dessa företag underrepresenterade i standardiseringsverksamheten, i synnerhet på europeisk nivå. Därför bör denna förordning säkerställa att små och medelstora företag företräds på lämpligt sätt i den europeiska standardiseringsprocessen av en enhet med lämpliga kvalifikationer. Om små och medelstora företag får bli faktiska medlemmar med rösträtt i de europeiska standardiseringsorganisationerna kan detta inverka gynnsamt på små och medelstora företags engagemang och deltagande i standardiseringen. |
Motivering | |
Intressenterna, inklusive de små och medelstora företagen, deltar i den europeiska standardiseringen på nationell nivå, där de träffar liknande företag och lokala myndigheter och har möjlighet att använda sitt eget språk. Det nationella samförståndet, som uppnåtts under medverkan av små och medelstora företag, läggs därefter fram i de ansvariga tekniska kommittéerna på europeisk nivå av en företrädare för en nationell enhet (principen om nationell representation). | |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 15 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(15) Standarder kan ha stora samhällskonsekvenser, särskilt när det gäller medborgarnas säkerhet och välbefinnande, nätverks effektivitet, miljön och andra offentligpolitiska områden. Samhällsaktörerna måste därför få större inflytande vid utarbetandet av standarder genom stöd till organisationer som företräder konsumentintressen, miljöintressen och samhällsaktörer. |
(15) Standarder kan ha stora samhällskonsekvenser, särskilt när det gäller medborgarnas säkerhet och välbefinnande, nätverks effektivitet, miljön och andra offentligpolitiska områden. Samhällsaktörerna måste därför få större inflytande vid utarbetandet av standarder genom stöd till organisationer som företräder konsumentintressen, miljöintressen och samhällsaktörer. Om dessa organisationer får bli faktiska medlemmar med rösträtt i de europeiska standardiseringsorganisationerna kan detta inverka gynnsamt på standardernas kvalitet. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 16 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(16) Standarderna bör så vitt möjligt ta hänsyn till miljöpåverkan under produkternas och tjänsternas hela livscykel. Viktiga och allmänt tillgängliga redskap för att bedöma påverkan under hela livscykeln har utvecklats av kommissionens gemensamma forskningscentrum. |
(16) Standarderna bör ta hänsyn till miljöpåverkan under produkternas och tjänsternas hela livscykel. Viktiga och allmänt tillgängliga redskap för att bedöma påverkan under hela livscykeln har utvecklats av kommissionens gemensamma forskningscentrum. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 17 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(17) Det krävs noggrann planering av framtida begäranden om att utarbeta standarder för att samarbetet mellan kommissionen och det europeiska standardiseringssystemet ska vara livskraftigt. Planeringen kan förbättras, bland annat med hjälp av synpunkter från berörda parter. Eftersom det enligt direktiv 98/34/EG redan går att begära att europeiska standardiseringsorgan ska utarbeta europeiska standarder är det lämpligt att införa en bättre och öppnare planering genom ett årligt arbetsprogram som bör innehålla en översikt över alla begäranden om standarder som kommissionen har för avsikt att överlämna till europeiska standardiseringsorganisationer. |
(17) Det krävs noggrann planering av framtida begäranden om att utarbeta standarder för att samarbetet mellan kommissionen och det europeiska standardiseringssystemet ska vara livskraftigt. Planeringen kan förbättras, bland annat med hjälp av synpunkter från berörda parter, genom att det introduceras mekanismer för att samla in synpunkter och underlätta informationsutbytet mellan samtliga berörda parter. Eftersom det enligt direktiv 98/34/EG redan går att begära att europeiska standardiseringsorgan ska utarbeta europeiska standarder är det lämpligt att införa en bättre och öppnare planering genom ett årligt arbetsprogram som bör innehålla en översikt över alla begäranden om standarder som kommissionen har för avsikt att överlämna till europeiska standardiseringsorganisationer. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 19 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(19) Myndigheter bör på bästa möjliga sätt använda hela utbudet av relevanta standarder vid upphandling av maskinvara, programvara och IT-tjänster, t.ex. genom att välja standarder som kan tillämpas av alla berörda leverantörer, för att ge större utrymme för konkurrens och minska risken för inlåsning. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 samordnar förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster* samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster* ska de tekniska specifikationerna vid offentlig upphandling vara utformade genom en hänvisning till sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, europeiska tekniska godkännanden, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder, andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana inte finns, till nationella standarder eller nationella tekniska godkännanden, eller till nationella tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning, eller motsvarande. Standarder inom IKT-området utarbetas dock ofta av andra organisationer som utvecklar standarder och faller därför inte inom någon av de kategorier av standarder och godkännanden som fastställs i direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG. Det är därför nödvändigt att föreskriva att tekniska specifikationer för offentlig upphandling ska kunna hänvisa till standarder på IKT-området, för att hänga med i den snabba utvecklingen på det området, underlätta tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster samt främja konkurrens, driftskompatibilitet och innovation. |
(19) Myndigheter bör på bästa möjliga sätt använda hela utbudet av relevanta standarder och tekniska specifikationer vid upphandling av maskinvara, programvara och IT-tjänster, t.ex. genom att välja standarder och tekniska specifikationer som kan tillämpas av alla berörda leverantörer, för att ge större utrymme för konkurrens och minska risken för inlåsning. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 samordnar förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster ska de tekniska specifikationerna vid offentlig upphandling vara utformade genom en hänvisning till sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, europeiska tekniska godkännanden, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder, andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana inte finns, till nationella standarder eller nationella tekniska godkännanden, eller till nationella tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning, eller motsvarande. Tekniska specifikationer inom IKT‑området utarbetas dock ofta av andra organisationer som utvecklar standarder och faller därför inte inom någon av de kategorier av standarder och godkännanden som fastställs i direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG. Det är därför nödvändigt att föreskriva att tekniska specifikationer för offentlig upphandling ska kunna hänvisa till tekniska specifikationer på IKT‑området, för att hänga med i den snabba utvecklingen på det området, underlätta tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster samt främja konkurrens, driftskompatibilitet och innovation. |
Motivering | |
Standarder definieras enligt den region där de har sitt ursprung eller det sätt som de utarbetas på, inte efter vilken industrisektor de tillhör. | |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 20 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(20) Vissa standarder på IKT-området har inte utvecklats i enlighet med kriterierna i bilaga 3 till överenskommelsen om tekniska handelshinder. Därför bör man i denna förordning fastställa ett förfarande för urval av standarder inom IKT-området som kan användas vid offentlig upphandling. Förfarandet bör innefatta ett omfattande samråd med ett brett spektrum av berörda parter, bland annat de europeiska standardiseringsorganen, företag och myndigheter. Förordningen bör även innehålla krav i form av en förteckning över attribut för sådana standarder och därmed sammanhängande standardiseringsprocesser. Dessa attribut bör säkerställa att hänsyn tas till offentligpolitiska mål och samhällsbehov och bör bygga på de kriterier som utarbetats inom WTO för internationella standardiseringsorganisationer. |
(20) Vissa tekniska specifikationer på IKT-området har inte utvecklats i enlighet med kriterierna i bilaga 3 till överenskommelsen om tekniska handelshinder. Därför bör man i denna förordning fastställa ett förfarande för urval av tekniska specifikationer inom IKT‑området som kan användas vid offentlig upphandling. Förfarandet bör innefatta ett omfattande samråd med ett brett spektrum av berörda parter, bland annat de europeiska standardiseringsorganen, företag och myndigheter. Förordningen bör även innehålla krav i form av en förteckning över attribut för sådana tekniska specifikationer och därmed sammanhängande standardiseringsprocesser. Dessa attribut bör säkerställa att hänsyn tas till offentligpolitiska mål och samhällsbehov och bör bygga på de kriterier som utarbetats inom WTO för internationell standardisering. |
Motivering | |
Standarder definieras enligt den region där de har sitt ursprung eller det sätt som de utarbetas på, inte efter vilken industrisektor de tillhör. | |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 21 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(21) För att ytterligare främja innovation och konkurrens mellan standardiserade lösningar bör erkännandet av en viss teknisk specifikation inte diskvalificera en konkurrerande teknisk specifikation från att erkännas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Ett erkännande förutsätter att attributen är uppfyllda och att den tekniska specifikationen har fått åtminstone en viss acceptans på marknaden. Acceptans på marknaden behöver inte betyda att den tillämpas allmänt. |
(21) För att ytterligare främja innovation och konkurrens bör erkännandet av en viss teknisk specifikation inte diskvalificera en teknisk specifikation från att erkännas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Ett erkännande förutsätter att attributen är uppfyllda och att den tekniska specifikationen har fått betydande acceptans på marknaden. |
Motivering | |
Standardiserade lösningar bör inte stå i motsättning till varandra. En uppsättning standarder bör vara enhetlig. Standardiserade tekniska lösningar ska garantera lika villkor för företagen, så att de kan konkurrera inom projektering eller tjänster. För konsumenterna bör standardiserade tekniska lösningar erbjuda tydlig vägledning när de väljer vad de ska köpa. | |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 22 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(22) De utvalda standarderna inom IKT‑området skulle kunna bidra till genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA), som för perioden 2010–2015 inrättar ett program för kompatibla lösningar för europeiska offentliga förvaltningar samt för EU‑institutioner och EU-organ som erbjuder gemensamma och delade lösningar som underlättar driftskompatibilitet. |
(22) De utvalda tekniska specifikationerna inom IKT-området skulle kunna bidra till genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA), i vilket det för perioden 2010–2015 inrättas ett program för kompatibla lösningar för europeiska offentliga förvaltningar samt för EU-institutioner och EU-organ vilket erbjuder gemensamma och delade lösningar som underlättar driftskompatibilitet. |
Motivering | |
Standarder definieras enligt den region där de har sitt ursprung eller det sätt som de utarbetas på, inte efter vilken industrisektor de tillhör. | |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 23 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(23) Det kan uppstå situationer på IKT‑området där det är lämpligt att uppmuntra användning av eller att kräva överensstämmelse med vissa standarder på unionsnivå för att säkerställa driftskompatibilitet på den inre marknaden och för att ge användarna större valfrihet. Under vissa omständigheter kan det också hända att vissa europeiska standarder inte längre uppfyller konsumenternas behov eller att de hindrar den tekniska utvecklingen. Därför kan kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster* när så krävs begära att de europeiska standardiseringsorganen upprättar standarder, själv upprätta en förteckning över standarder och specifikationer som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att uppmuntra användningen av dem eller göra tillämpningen obligatorisk samt stryka standarder och specifikationer från förteckningen. |
(23) Det kan uppstå situationer på IKT‑området där det är lämpligt att uppmuntra användning av eller att kräva överensstämmelse med vissa standarder på unionsnivå för att säkerställa driftskompatibilitet på den inre marknaden och för att ge användarna större valfrihet. Under vissa omständigheter kan det också hända att vissa europeiska standarder inte längre uppfyller konsumenternas behov eller att de hindrar den tekniska utvecklingen. Därför kan kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster när så krävs begära att de europeiska standardiseringsorganen upprättar standarder, själv upprätta en förteckning över standarder och specifikationer som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att uppmuntra användningen av dem eller stryka standarder och specifikationer från förteckningen. |
Motivering | |
Standarder är inte obligatoriska, de är och bör förbli frivilliga. | |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 29 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(29) Finansieringen av standardiseringsverksamheten bör även kunna täcka verksamhet som förbereder eller kompletterar fastställandet av standarder eller andra standardiseringsprodukter. Det handlar bland annat om forskning, utarbetande av förberedande dokument för lagstiftning, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier och validering eller utvärdering av standarder. Man bör också fortsätta att främja standardisering på europeisk och internationell nivå genom program för tekniskt stöd till och samarbete med tredjeländer. För att förbättra tillgången till marknaderna och öka konkurrenskraften hos företagen i Europeiska unionen bör det finnas möjlighet att bevilja bidrag till andra organisationer efter inbjudan att lämna förslag eller, om så krävs, genom att tilldela kontrakt. |
(29) Finansieringen av standardiseringsverksamheten bör även kunna täcka verksamhet som förbereder eller kompletterar fastställandet av standarder eller andra standardiseringsprodukter. Det handlar bland annat om forskning, utarbetande av förberedande dokument för lagstiftning, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier och validering eller utvärdering av standarder. Man bör också fortsätta att främja standardisering på europeisk och internationell nivå genom program för tekniskt stöd till och samarbete med tredjeländer. För att förbättra tillgången till marknaderna och öka konkurrenskraften hos företagen i Europeiska unionen bör det finnas möjlighet att bevilja bidrag till de enheter som utför den verksamhet som anges ovan efter inbjudan att lämna förslag eller, om så krävs, genom att tilldela kontrakt. |
Motivering | |
Det är viktigt att det bara är nationella och europeiska standardiseringsorganisationer som validerar och reviderar europeiska standarder. Annars blir det omöjligt att säkerställa nödvändig medverkan från små och medelstora företag, icke-statliga organisationer osv. Samtidigt blir risken för att det skapas parallella system överhängande om andra organisationer tillåts validera och revidera standarderna. | |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 36 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(36) Det rådgivande förfarandet bör användas för antagande av genomförandeakter som gäller invändningar mot harmoniserade standarder som kommissionen anser vara berättigade och då hänvisningarna till berörd harmoniserad standard ännu inte offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom motsvarande standard ännu inte lett till en förutsatt överensstämmelse med de väsentliga kraven i de delar av unionens harmoniseringslagstiftning som är tillämplig. |
(36) Det rådgivande förfarandet bör användas för antagande av genomförandebeslut som gäller invändningar mot det årliga europeiska arbetsprogrammet för standardisering och harmoniserade standarder som kommissionen anser vara berättigade och då hänvisningarna till berörd harmoniserad standard ännu inte offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom standarden i fråga ännu inte lett till en förutsatt överensstämmelse med de väsentliga kraven i de delar av unionens harmoniseringslagstiftning som är tillämpliga. |
Motivering | |
Arbetsprogrammet för standardisering bör bli föremål för samråd med medlemsstaterna. | |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 37 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(37) Granskningsförfarandet bör användas för antagande av genomförandebeslut som gäller invändningar mot harmoniserade standarder som kommissionen anser vara berättigade och då hänvisningarna till berörd harmoniserad standard redan offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom ett sådant beslut skulle kunna påverka den förutsatta överensstämmelsen med de tillämpliga väsentliga kraven. |
(37) Granskningsförfarandet bör användas för varje anmälan om standardisering till de europeiska standardiseringsorganisationerna och erkännande av tekniska specifikationer på områdena IKT, nanoteknik, bioteknik och kärnteknik, vid antagande av genomförandebeslut som gäller invändningar mot harmoniserade standarder som kommissionen anser vara berättigade och då hänvisningarna till berörd harmoniserad standard redan offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom sådana beslut skulle kunna påverka den förutsatta överensstämmelsen med de tillämpliga väsentliga kraven. |
Motivering | |
Förfarandet för erkännande av tekniska specifikationer på området för de senaste teknikerna bör ge medlemsstaterna möjlighet att inkomma med synpunkter. | |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorgan, nationella standardiseringsorgan och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för erkännandet av tekniska specifikationer inom IKT-området samt för finansiering av den europeiska standardiseringen. |
I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorgan, nationella standardiseringsorgan och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för erkännandet av tekniska specifikationer inom IKT-området, för finansiering av den europeiska standardiseringen samt villkoren för en balanserad representation av de europeiska organisationer som företräder berörda parter. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 2 – led 1 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. standard: en teknisk specifikation för upprepad eller fortlöpande tillämpning, som inte är tvingande och som tillhör någon av följande typer: |
1. standard: en teknisk specifikation som godkänts av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller fortlöpande tillämpning, som inte är tvingande och som tillhör någon av följande typer: |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 2 – led 1 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) harmoniserad standard: en europeisk standard som antagits på kommissionens begäran för tillämpningen av unionens harmoniserade lagstiftning, |
c) harmoniserad standard: en europeisk standard som antagits på kommissionens begäran för tillämpningen av unionens lagstiftning och till vilken en hänvisning offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 2 – led 1 – led e | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
e) IKT-standard: en standard inom området informations- och kommunikationsteknik. |
utgår |
Motivering | |
Standarder definieras enligt den region där de har sitt ursprung eller det sätt som de utarbetas på, inte efter vilken industrisektor de tillhör. Dessutom stämmer definitionen inte överens med den faktiska betydelsen av beteckningen ”tekniska specifikationer inom IKT”. | |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 2 – led 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. utkast till standard: ett dokument med texten till tekniska specifikationer för ett visst ämne, som är avsett att antas enligt det relevanta standardiseringsförfarandet, i den utformning som dokumentet har efter det förberedande arbetet och vid remissförfarandet. |
3. utkast till standard: ett dokument med den föreslagna standarden, framlagd för yttrande, omröstning eller godkännande. |
Motivering | |
Man bör använda definitionen från motsvarande europeisk standard. | |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 2 – led 4 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. teknisk specifikation: en specifikation som ingår i ett dokument som fastställer något av följande: |
4. teknisk specifikation: ett dokument som fastställer de tekniska krav som produkten, processen eller tjänsten bör uppfylla och i vilket något av följande har angetts: |
Motivering | |
Antaget som EN 45020. | |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 2 – led 8a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
8a. frysningsperiod: en period under vilken en nationell standardiseringsenhet avstår från vidare arbete med det påbörjade utkastet. |
Motivering | |
Detta begrepp används i artiklarna 4 och 7 i direktiv 98/34. | |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
5. Nationella standardiseringsorgan får inte invända mot att ett ämne för standardisering innefattas i ett europeiskt standardiseringsorgans arbetsprogram. |
utgår |
Motivering | |
Nationella standardiseringsorgan som är medlemmar av europeiska standardiseringsorgan bör ha frihet att invända mot att ett ämne för standardisering innefattas i arbetsprogrammet. Det är denna frihet som garanterar både standardiseringens frivilliga karaktär och det verkliga marknadsvärdet på ett standardiseringsuppdrag utfärdat av Europeiska kommissionen. | |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 5a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
5a. När en europeisk standard håller på att utarbetas eller efter det att den godkänts får de nationella standardiseringsenheterna inte vidta några åtgärder som negativt kan påverka den eftersträvade harmoniseringen och framför allt inte inom det aktuella området offentliggöra en ny eller reviderad nationell standard som inte helt stämmer överens med den befintliga europeiska standarden. |
Motivering | |
Denna bestämmelse handlar just om den ”frysning” som tagits över från direktiv 98/34. | |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) utkast till standarder offentliggörs på ett sätt som gör det möjligt för parter etablerade i andra medlemsstater att lämna synpunkter, och |
a) utkast till standarder offentliggörs på ett sätt som gör det möjligt för parter etablerade i andra medlemsstater att lämna synpunkter; om översättning behövs ska kostnaden för denna täckas av den berörda parten, och |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 5 – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Berörda parters deltagande i det europeiska standardiseringsarbetet |
Berörda parters deltagande i det europeiska standardiseringsarbetet och förenklad tillgång till standarder |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. De europeiska standardiseringsorganen ska se till att små och medelstora företag, konsumentorganisationer och miljö- och samhällsaktörer företräds på ett adekvat sätt, bland annat genom de organisationer som anges i bilaga III, på politisk beslutsnivå och minst i följande etapper av utarbetandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter: |
1. De europeiska standardiseringsorganen ska ge uppmuntran, lättnader och stöd så att små och medelstora företag, konsumentorganisationer och miljö- och samhällsaktörer företräds på ett adekvat sätt, bland annat genom att underlätta för de organisationer som anges i bilaga III, på politisk beslutsnivå och minst i följande etapper av utarbetandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter: |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1a. Standarderna ska utformas och anpassas så att hänsyn tas till särdragen hos små och medelstora företag och den miljö de verkar i, särskilt när det gäller mindre hantverksföretag och mikroföretag, så att de ges möjlighet till förbättrad och mindre kostsam tillgång till standarder. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1b (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1b. I syfte att säkerställa tillgången till europeiska standarder som införts till stöd för EU:s lagstiftning och politik måste man utgå från att det behövs skilda system för prissättning och att särskilda avgifter och rabatterade paket med standarder införs, särskilt för små och medelstora företag, mikroföretag och hantverksföretag. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. De europeiska standardiseringsorganen ska se till att företag, forskningscentrum och universitet samt andra juridiska personer är tillräckligt väl företrädda på teknisk nivå i standardiseringsverksamhet som gäller ett framväxande område med betydande politisk eller tekniskt innovativ betydelse, om berörda juridiska personer deltagit i ett projekt som har samband med området och finansieras av unionen inom ett flerårigt arbetsprogram för verksamhet inom forskning och teknisk utveckling. |
2. De europeiska standardiseringsorganen ska möjliggöra att företag, forskningscentrum och universitet, marknadsövervakningsorgan i medlemsstaterna samt andra juridiska personer är tillräckligt väl företrädda på teknisk nivå i standardiseringsverksamhet som gäller ett framväxande område med betydande politisk eller tekniskt innovativ betydelse, om berörda juridiska personer deltagit i ett projekt som har samband med området och finansieras av unionen inom ett flerårigt arbetsprogram för verksamhet inom forskning och teknisk utveckling. |
Motivering | |
”Företräds på ett adekvat sätt” är ett vagt uttryck som tillsammans med det betungande kravet att se till att de företräds potentiellt kan blockera hela standardiseringssystemet. Standardiseringsorganisationen kan bara göra sitt bästa för att försöka involvera aktörerna, men om de inte vill delta ska detta inte blockera systemet. Samtidigt bör medlemsstaternas marknadsövervakningsorgan involveras i standardiseringsprocessen och säkerställa kvalitet och kunskap i denna process. | |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska anta ett årligt arbetsprogram för europeisk standardisering där det ska anges vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganen enligt artikel 7. |
1. Kommissionen ska anta ett årligt arbetsprogram för europeisk standardisering, efter samråd med de europeiska standardiseringsorganisationerna och berörda parter, exempelvis dem som anges i bilaga III och de nationella standardiseringsorganisationerna, samt informera dem om att det finns tillgängligt. I arbetsprogrammet ska det anges vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganen enligt artikel 7. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen får begära att ett eller flera europeiska standardiseringsorgan utarbetar utkast till en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt inom en viss tidsfrist. De ska vara marknadsdrivna, ta hänsyn till allmänintresset och bygga på samförstånd. |
1. Kommissionen får begära att ett eller flera europeiska standardiseringsorgan utarbetar utkast till en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt inom en viss tidsfrist. De ska vara marknadsdrivna, ta hänsyn till allmänintresset och bygga på samförstånd. Kommissionen ska samråda med och meddela berörda parter om de begäranden som framställts i enlighet med punkt 1. |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Det relevanta europeiska standardiseringsorganet ska, inom en månad från mottagandet, ange om de godtar den begäran som avses i punkt 1. |
2. Det relevanta europeiska standardiseringsorganet ska, inom två månader från mottagandet, ange om de godtar den begäran som avses i punkt 1. |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Kommissionen ska, inom tre månader från mottagandet av det godkännande som avses i punkt 2, underrätta det relevanta europeiska standardiseringsorganet om beviljade av bidrag för att utarbeta en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt. |
3. Kommissionen ska, inom en månad från mottagandet av det godkännande som avses i punkt 2, underrätta den relevanta europeiska standardiseringsorganisationen om beviljade av bidrag för att utarbeta en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt. |
Motivering | |
I motiveringen till förslaget utpekas tiden för utarbetande av standarder som en av de frågor som bör tas upp. Optimeringen av processerna bör omfatta samtliga intressenter. Därför föreslås också att den tid det högst får ta att fatta beslut om beviljande av bidrag ska förkortas till en månad (dvs. så lång tid som de europeiska standardiseringsorganisationerna har på sig för att besluta att godta en begäran). | |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Det beslut som avses i punkt 2 a ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 18.2. |
4. Det beslut som avses i punkt 2 a ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 18.2 efter samråd med övervakningskommittén för motsvarande sektorsspecifika direktiv. |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
5. Det beslut som avses i punkt 2 b ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.3. |
5. Det beslut som avses i punkt 2 b ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.3 efter samråd med övervakningskommittén för motsvarande sektorsspecifika direktiv. |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Kapitel IV – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Standarder på IKT-området |
Tekniska specifikationer på IKT-området |
Motivering | |
Standarder definieras enligt den region där de har sitt ursprung eller det sätt som de utarbetas på, inte efter vilken industrisektor de tillhör. Dessutom stämmer definitionen av ”standard” inte överens med den faktiska betydelsen av beteckningen ”tekniska specifikationer inom IKT”. | |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 9 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Antingen på förslag från en myndighet som avses i direktiv 2004/18/EG eller på eget initiativ kan kommissionen besluta att erkänna tekniska specifikationer som inte är nationella, europeiska eller internationella standarder och som uppfyller kraven i bilaga II som IKT‑standarder. |
Antingen på förslag från en myndighet som avses i direktiv 2004/18/EG eller på eget initiativ kan kommissionen besluta, efter samråd med alla berörda parter, inbegripet de europeiska standardiseringsorganisationerna, att erkänna tekniska specifikationer på IKT‑området som inte är nationella, europeiska eller internationella standarder och som uppfyller kraven i bilaga II, för användning i offentliga anbudsförfaranden och i politik i syfte att säkerställa driftskompabilitet på IKT‑området. När kommissionen bedömer överensstämmelse mellan tekniska specifikationer och de krav som anges i bilaga II ska den ta vederbörlig hänsyn till de synpunkter som framförts från de parter med vilka man samrått, inbegripet europeiska standardiseringsorgans synpunkter. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led e | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
e) Vid behov, översättning av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som används som stöd för unionspolitik och unionslagstiftning till andra av unionens officiella språk än de europeiska standardiseringsorganens arbetsspråk eller, i vederbörligen motiverade fall, till andra språk än unionens officiella språk. |
e) Översättning av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som används som stöd för unionspolitik och unionslagstiftning till andra av unionens officiella språk än de europeiska standardiseringsorganens arbetsspråk eller, i vederbörligen motiverade fall, till andra språk än unionens officiella språk. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led f | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
f) Sammanställande av information för att förklara, tolka och förenkla europeiska standarder och europeiska standardiseringsresultat, bland annat sammanställande av användarvägledningar, information om bästa metoder och medvetandehöjande åtgärder. |
f) Sammanställande av information för att förklara, tolka och förenkla europeiska standarder och europeiska standardiseringsresultat, bland annat sammanställande av användarvägledningar, sammanfattningar av standarder, information om bästa metoder, medvetandehöjande åtgärder och utbildningsmoduler. |
(Numreringen i den franska versionen behöver rättas.) | |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 4 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) De små och medelstora företagen, konsumentorganisationerna och miljö- och samhällsaktörer är tillräckligt väl företrädda inom det europeiska standardiseringsarbetet, i enlighet med artikel 5.1. |
b) De små och medelstora företagen, konsumentorganisationerna och miljö- och samhällsaktörer är tillräckligt väl företrädda inom det europeiska standardiseringsarbetet, i enlighet med artikel 5.1, förutsatt att dessa aktörers experter på området är tillgängliga och villiga att samarbeta. |
Motivering | |
Standardiseringsorganisationen kan bara göra sitt bästa för att försöka involvera aktörerna, men om de inte vill delta ska detta inte blockera systemet. | |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 4a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4a. I syfte att göra det möjligt för små och medelstora företag att dra nytta av kännedomen om och tillämpningen av europeiska harmoniserade standarder ska de medel för översättning som beviljats europeiska standardiseringsorgan täcka en ansenlig del av de totala kostnaderna och finansieringsförfarandena för översättning ska förenklas. De bidrag som beviljas för översättningsverksamhet enligt artikel 11.1e ska ges i form av klumpsummor per översatt sida och utbetalas i förskott efter bevis på att översättning av de europeiska standarderna har genomförts. |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 16 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) att uppdatera förteckningen över europeiska standardiseringsorgan i bilaga I, |
utgår |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 16 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) att anpassa kriterierna för erkännande av de standarder inom IKT-området som anges i bilaga II till den tekniska utvecklingen, |
b) att anpassa kriterierna för erkännande av de tekniska specifikationer inom IKT‑området som anges i bilaga II till den tekniska utvecklingen, |
Motivering | |
Ändringsförslaget syftar till att uppnå en terminologi som är konsekvent med de föreslagna definitionerna. | |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 16 ska ske på obestämd tid från och med den 1 januari 2013. |
2. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 16 ska gälla i fem år från och med den 1 januari 2013. Kommissionen ska lägga fram en rapport om de befogenheter som delegerats senast sex månader innan denna femårsperiod löper ut. Delegeringen av befogenhet ska förnyas automatiskt för samma tidsperiod såvida den inte återkallas av Europaparlamentet eller rådet. |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 16 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten av de delegerade akter som redan trätt i kraft. |
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 16 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Den institution som tar initiativ till att internt fatta beslut om återkallan av delegeringen av befogenhet ska göra allt för att i rimlig tid innan ett slutligt beslut tas informera kommissionen om de delegerade befogenheter som kan komma att återkallas och de möjliga skälen därtill. |
|
Ett beslut om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten av de delegerade akter som redan trätt i kraft. |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna ska vara en kommitté enligt förordning (EU) nr 182/2011. |
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna ska vara en kommitté enligt förordning (EU) nr 182/2011. Kommittén ska minst två gånger om året möta de europeiska och nationella standardiseringsorganisationerna och medlemsstaterna. |
Motivering | |
Besluten är grundläggande för standardiseringssystemet och det är därför som de europeiska standardiseringsorganisationerna och medlemsstaterna måste vara delaktiga. | |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. De europeiska standardiseringsorganen ska överlämna en årlig rapport om genomförandet av denna förordning till kommissionen. Rapporten ska innehålla närmare uppgifter om |
1. De europeiska standardiseringsorganen ska överlämna en kort och koncis årlig rapport om genomförandet av denna förordning till kommissionen. Rapporten ska innehålla närmare uppgifter om |
Motivering | |
I den engelska versionen används ordet ”detail”, vilket kan orsaka mer byråkrati utan att ha någon inverkan på genomförandet. Rapporten bör i stället vara ändamålsenlig och relativt kortfattad. | |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Senast den 31 december 2015 och vart femte år därefter ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning. Rapporten ska innehålla en utvärdering av hur relevanta den standardiseringsverksamhet som får finansiering från unionen är i förhållande till unionens politik och lagstiftning. |
3. Senast den 31 december 2015 och vart tredje år därefter ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning. Rapporten ska innehålla en utvärdering av hur relevanta den standardiseringsverksamhet som får finansiering från unionen är i förhållande till unionens politik och lagstiftning. |
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led c – led ii | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
ii) Information om (ny) standardiseringsverksamhet har tillkännagivits brett via lämpliga, lättillgängliga kanaler. |
ii) Information om (ny) standardiseringsverksamhet har tillkännagivits offentligt och brett via lämpliga, lättillgängliga kanaler. |
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led ca (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ca) Lämplig representation: |
|
i) De tekniska specifikationerna har utarbetats tillsammans med alla berörda parter. |
|
ii) Representationen av alla kategorier av berörda parter har varit balanserad. |
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Bilaga III – led a – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) En europeisk organisation som företräder små och medelstora företag i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som |
a) En europeisk horisontell organisation som uteslutande företräder hantverksföretag och små och medelstora företag i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som |
(Numreringen i den franska versionen behöver rättas.) | |
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Bilaga III – led a – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) En europeisk organisation som företräder små och medelstora företag i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som |
a) En europeisk horisontell organisation som företräder hantverksföretag och små och medelstora företag i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Europeisk standardisering |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0315 – C7-0150/2011 – 2011/0150(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
IMCO 23.6.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 23.6.2011 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Adam Gierek 28.6.2011 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
5.10.2011 |
20.12.2011 |
|
|
|
Antagande |
28.2.2012 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
38 5 2 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Gabriele Albertini, Josefa Andrés Barea, Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, Maria Da Graça Carvalho, Jürgen Creutzmann, Pilar del Castillo Vera, Gaston Franco, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, Edit Herczog, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Philippe Lamberts, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Teresa Riera Madurell, Jens Rohde, Paul Rübig, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Alejo Vidal-Quadras |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Maria Badia i Cutchet, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Seán Kelly, Alajos Mészáros, Vladko Todorov Panayotov, Mario Pirillo, Pavel Poc, Vladimír Remek, Jean Roatta, Hannu Takkula |
||||
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Europeisk standardisering |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0315 – C7-0150/2011 – 2011/0150(COD) |
||||
Framläggande för parlamentet |
1.6.2011 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
IMCO 23.6.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
INTA 23.6.2011 |
EMPL 23.6.2011 |
ENVI 23.6.2011 |
ITRE 23.6.2011 |
|
Inget yttrande avges Beslut |
EMPL 7.7.2011 |
ENVI 13.7.2011 |
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Lara Comi 11.7.2011 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
5.10.2011 |
23.11.2011 |
25.1.2012 |
28.2.2012 |
|
Antagande |
21.3.2012 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
36 0 2 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Pablo Arias Echeverría, Cristian Silviu Buşoi, Jorgo Chatzimarkakis, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia de Campos, Cornelis de Jong, Christian Engström, Vicente Miguel Garcés Ramón, Evelyne Gebhardt, Louis Grech, Mikael Gustafsson, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Iliana Ivanova, Philippe Juvin, Edvard Kožušník, Toine Manders, Hans-Peter Mayer, Sirpa Pietikäinen, Mitro Repo, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Catherine Stihler, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Regina Bastos, Frank Engel, Ashley Fox, Marielle Gallo, María Irigoyen Pérez, Constance Le Grip, Antonyia Parvanova, Sabine Verheyen |
||||
Ingivande |
26.3.2012 |
||||