BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen

28.3.2012 - (KOM(2010)0774 – C7‑0010/2011 – 2010/0374(COD)) - ***I

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Sharon Bowles

Ändringsförslag

• 001-044 (PDF - 203 KB)
• 001-044 (DOC - 226 KB)
• 045-045 (PDF - 713 KB)
• 045-045 (DOC - 1605 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen

(KOM(2010)0774 – C7‑0010/2011 – 2010/0374(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0774),

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0010/2011),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 19 maj 2011[1],

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A7‑0076/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Övervakningen av medlemsstaternas ekonomier och av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) förutsätter att det finns jämförbara, aktuella och tillförlitliga uppgifter om varje medlemsstats eller regions ekonomiska struktur och utveckling.	(1) Utarbetandet av unionens politik och övervakningen av medlemsstaternas ekonomier och av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) förutsätter att det finns jämförbara, aktuella och tillförlitliga uppgifter om varje medlemsstats eller regions ekonomiska struktur och utveckling.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Unionens medborgare behöver räkenskaper som underlag för att kunna analysera den ekonomiska situationen i en medlemsstat eller en region. För jämförbarhetens skull bör sådana räkenskaper utarbetas enligt gemensamma och entydiga principer.	(3) Unionens medborgare behöver räkenskaper som underlag för att kunna analysera den ekonomiska situationen i en medlemsstat eller en region. För jämförbarhetens skull bör sådana räkenskaper utarbetas enligt gemensamma och entydiga principer. Den information som tillhandahålls bör vara så exakt och fullständig som möjligt, och lämnas i god tid för att garantera största möjliga transparens, särskilt när det gäller den offentliga sektorn.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) Kommissionen bör använda nationalräkenskapsaggregat för unionens administrativa ändamål, särskilt budgetberäkningarna.	(4) Kommissionen bör använda nationalräkenskapsaggregat och aggregat för regionala räkenskaper för unionens administrativa ändamål, särskilt budgetberäkningarna.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8a) I syfte att införa miljöekonomiska räkenskaper som satelliträkenskaper till ENS har Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper1 upprättat en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av europeiska miljöräkenskaper.
	____________ 1 EUT L 192, 22.7.2011, s. 1.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) I fråga om miljö- och socialräkenskaper bör hänsyn tas till kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 20 augusti 2009 Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld. Det kan därför komma att behövas ytterligare metodundersökningar och datatester.	(9) I fråga om miljö- och socialräkenskaper bör också kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 20 augusti 2009 Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld beaktas fullt ut. Ytterligare metodundersökningar och datatester är nödvändiga, i synnerhet för att bättre beakta produktivitetsförändringar i den offentliga sektorn, integrera miljöräkenskaperna med de ekonomiska räkenskaperna och utvidga dessa genom att tillföra redovisning av sociala aspekter. Det finns dock tillräckligt med bevis för att behov föreligger och instrument finns tillgängliga för snabba insatser för att åtgärda BNP-konceptets brister. Kommissionen bör senast i juli 2013 för Europaparlamentet och rådet presentera ett uppdaterat meddelande om ”Bortom BNP”, tillsammans med en åtgärdsplan där fokus ligger på konkreta lagstiftningsförslag som bör läggas fram senast i juli 2014.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(9a) Den möjliga användningen av nya och automatiserade metoder för realtidsinsamling av uppgifter bör undersökas.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) Det reviderade europeiska nationalräkenskapssystem som inrättas genom denna förordning (ENS 2010) innehåller en metoddel och ett leveransprogram (där det fastställs vilka räkenskaper och sammanställningar som medlemsstaterna ska lämna in enligt bestämda tidsfrister). Kommissionen bör ställa räkenskaperna och sammanställningarna till användarnas förfogande vid givna tidpunkter, särskilt med hänsyn till övervakningen av den ekonomiska konvergensen och för att få till stånd en nära samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik.	(10) Det reviderade europeiska nationalräkenskapssystem som inrättas genom denna förordning (ENS 2010) innehåller en metoddel och ett leveransprogram (där det fastställs vilka räkenskaper och sammanställningar som medlemsstaterna ska lämna in enligt bestämda tidsfrister). Kommissionen bör ställa räkenskaperna och sammanställningarna till användarnas förfogande vid givna tidpunkter, särskilt med hänsyn till övervakningen av den ekonomiska konvergensen och för att få till stånd en nära samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik. Europaparlamentet bör regelbundet få information om hela förfarandet för övervakning av ENS 2010.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Vid offentliggörande av uppgifter bör man välja en användarvänlig strategi genom att tillhandahålla åtkomlig och användbar information till unionens medborgare och aktörer.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) En expertgrupp har tillsatts för att ytterligare utreda frågan om hur indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) ska behandlas i nationalräkenskaperna. Beroende på vad expertgruppen kommer fram till kan metoden för att beräkna och fördela indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster komma att behöva ändras genom en delegerad akt före slutet av 2012, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.	(13) En expertgrupp har tillsatts för att ytterligare utreda frågan om hur indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) ska behandlas i nationalräkenskaperna. Beroende på vad expertgruppen kommer fram till är det nödvändigt att metoden för att beräkna och fördela indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster ändras genom att man inför en riskanpassad metod som på ett korrekt sätt speglar den förväntade framtida kostnaden för realiserad risk. Denna ändring bör ske genom en delegerad akt före slutet av 2012, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.
Motivering
Idag räknas det som att finansiella institut producerar mervärde genom att äga tillgångar med hög risk som ger högre avkastning. Denna inkomst räknas som mervärde även om den endast motsvarar den framtida förväntade riskkostnaden. Därför behövs riskanpassning som baseras på förväntad framtida kostnad för REALISERAD risk för att visa det VERKLIGA direkta bidraget till BNP.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Utgifter för forskning och utveckling har karaktären av investeringar och bör därför bokföras som fast realkapitalbildning. Det är emellertid nödvändigt att genom en delegerad akt precisera formatet för de uppgifter som ska bokföras som fast realkapitalbildning när man med hjälp av tester som grundar sig på utvecklingen av tilläggstabeller har nått en nivå där uppgifterna kan anses tillräckligt tillförlitliga.	(14) Utgifter för forskning och utveckling är en investering och bör därför bokföras som fast realkapitalbildning. Det är emellertid nödvändigt att genom en delegerad akt precisera formatet för de uppgifter som ska bokföras som fast realkapitalbildning när man med hjälp av tester som grundar sig på utvecklingen av tilläggstabeller har nått en nivå där uppgifterna kan anses tillräckligt tillförlitliga.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) I enlighet med rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk1, där det krävs att relevant information om ansvarsförpliktelser med potentiellt stor inverkan på offentliga budgetar, inklusive offentliga garantier, ska offentliggöras, bör medlemsstaterna översända och Eurostat offentliggöra sådan information varje år från och med 2014.
	_____________ 1 EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) Det behövs ytterligare studier och insatser, särskilt i frågor som knyter an till meddelandet Bortom BNP och Europa 2020-strategin, i syfte att utveckla en mer heltäckande metod för att mäta välbefinnande och framsteg och därigenom medverka till att främja en smart och hållbar ekonomi för alla. Dessa studier och insatser kommer att bidra till att ytterligare förbättra tillgången till, överföringen av och kvaliteten på uppgifterna samt att uppdatera metoderna och på så sätt bana väg för framtida utveckling.	(15) Det behöver genomföras ytterligare studier och snabba åtgärder, särskilt i frågor som knyter an till meddelandet Bortom BNP och Europa 2020-strategin, i syfte att utveckla en mer heltäckande metod för att mäta välbefinnande och framsteg och därigenom medverka till att främja en smart och hållbar ekonomi för alla, med fullt beaktande av externa miljöeffekter och social ojämlikhet, och för att komma till rätta med dessa. Sådana studier och insatser kommer att bidra till att ytterligare förbättra tillgången till, överföringen av och kvaliteten på uppgifterna samt att uppdatera metoderna och på så sätt bana väg för framtida utveckling. Uppgifter om nationella och regionala räkenskaper bör ses som en del i arbetet för att nå dessa mål.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a) Vikten av regionala räkenskaper i dessa medlemsstater med autonoma eller regionala regeringar erkänns liksom behovet av ökad transparens på regional nivå. Eurostat bör fästa särskild vikt vid uppgifter om de offentliga finanserna i regioner där medlemsstaterna har autonoma regioner eller regeringar.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) Kommissionen bör ha rätt att anta delegerade akter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i syfte att ändra bilagorna till denna förordning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedelsearbete, inklusive på expertnivå.	(16) Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i syfte att ändra bilagorna till denna förordning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. I enlighet med artiklarna 127 och 282 i EUF‑fördraget bör vid behov Europeiska centralbanken (ECB) rådfrågas. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i god tid och på lämpligt sätt.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) Eftersom tillämpningen av denna förordning kan komma att kräva betydande anpassningar av de nationella statistiksystemen får kommissionen bevilja medlemsstaterna undantag.	(17) Eftersom tillämpningen av denna förordning kan komma att kräva betydande anpassningar av de nationella statistiksystemen bör kommissionen tillhandahålla de resurser och den sakkunskap som krävs för att bistå medlemsstater som har otillräckliga resurser eller större metodiska hinder att övervinna. Kommissionen får bevilja medlemsstaterna undantag när det finns starka skäl som visar att tillhandahållande av uppgifter inte låter sig göras på grund av stora metodhinder som måste övervinnas. Sådana undantag bör vara tillfälliga och bli föremål för översyn.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a) Att förkorta tidsfristen för inrapportering skulle innebära betydande påfrestningar och kostnader för europeiska företag och nationella statistikorgan, möjligen så att kvaliteten på de framtagna uppgifterna sänks, och därför bör tidsfristerna för inrapportering förbli T plus 3 månader och nio dagar (3/9). Enskilda medlemsstater får införa en tidigare rapporteringsdag om man efter lämpliga samråd gör bedömningen att fördelarna med en tidigare rapportering i centralbankssyfte uppväger de eventuella nackdelarna. När det gäller medlemsstater som har euro som valuta skulle införandet av en tidigare rapporteringsdag kunna beslutas, vid behov med majoritetsomröstning, av medlemsstater som har euron som valuta.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Om det råder tvivel om hur redovisningsreglerna enligt ENS 2010 ska tillämpas, ska den berörda medlemsstaten begära ett förtydligande från kommissionen (Eurostat). Kommissionen (Eurostat) ska utan dröjsmål granska ärendet och meddela den berörda medlemsstaten sitt beslut om det begärda förtydligandet.	33. Om det råder osäkerhet om hur redovisningsreglerna enligt ENS 2010 ska tillämpas, ska den berörda medlemsstaten begära ett förtydligande från kommissionen (Eurostat). Kommissionen (Eurostat) ska utan dröjsmål granska begäran och skyndsamt meddela den berörda medlemsstaten sitt beslut om det begärda förtydligandet.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Medlemsstaterna ska beräkna och fördela indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) i nationalräkenskaperna i enlighet med metoden i bilaga A. Före utgången av 2012 får kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 7, 8 och 9 fastställa en metod för att beräkna och fördela indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster.	4. Medlemsstaterna ska beräkna och fördela indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) i nationalräkenskaperna i enlighet med metoden i bilaga A. Före utgången av 2012 ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 7, 8 och 9 fastställa en metod för att beräkna och fördela indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster vilken inför en riskanpassad metod som på ett riktigt sätt speglar framtida kostnader för realiserad risk.
Motivering
Idag räknas det som att finansiella institut producerar mervärde genom att äga tillgångar med hög risk som ger högre avkastning. Denna inkomst räknas som mervärde även om den endast motsvarar den framtida förväntade riskkostnaden. Därför behövs riskanpassning som baseras på förväntad framtida kostnad för REALISERAD risk för att visa det VERKLIGA direkta bidraget till BNP.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a. Medlemsstaterna ska senast 2014 och därefter årligen översända följande information till Eurostat:
	– skulderna i sina offentliga företag, både per kategori och per delsektor,
	– nivån på garantierna till offentliga och privata enheter, inbegripet en uppdelning per sektor, och information om åberopandet av garantier,
	– sina implicita pensionsåtaganden.
	Eurostat ska offentliggöra denna information årligen.
	Senast 2014 ska Eurostat också offentliggöra en rapport med ett väsentlighetstest, särskilt för offentliggörande av offentlig-privata partnerskap och andra implicita skulder, bland annat ansvarsförbindelser, utanför staten.
	Senast 2017 ska Eurostat lämna ytterligare en rapport med en bedömning av i vilken grad den offentliggjorda informationen enligt första stycket avspeglar samtliga implicita skulder, inbegripet ansvarsförbindelser, utanför staten.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Vid behov och för att bidra till att förordningen följs bör kommissionen tillhandahålla de resurser och den sakkunskap som krävs för att bistå medlemsstater som har större metodhinder att övervinna.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Senast den ...*, ska kommissionen ha gjort en översyn av bilaga B och anta en delegerad akt i enlighet med artikel 7 om att ordna och anpassa tabellerna för inrapportering av uppgifter så att ett tydligt, enhetligt, otvetydigt och transparent program för uppgiftsrapporteringen säkerställs.
	_____________ * EUT, för in datum: sex månader efter denna förordnings ikraftträdande.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen (Eurostat) ska bedöma de överförda uppgifternas kvalitet.	4. Kommissionen (Eurostat) ska bedöma de överförda uppgifternas kvalitet. Senast … * och därefter vartannat år ska kommissionen (Eurostat) rapportera till Europaparlamentet om kvaliteten på uppgifterna i de nationella och regionala räkenskaperna.
	_____________ * EUT, för in datum: två år efter denna förordnings ikraftträdande.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om tillämpningen av denna förordning kräver betydande anpassningar av de nationella statistiksystemen får kommissionen genom det förfarande som avses i artikel 10 bevilja medlemsstaterna undantag från tillämpningen till och med den 1 januari 2020.	1. Om tillämpningen av denna förordning kräver betydande anpassningar av de nationella statistiksystemen får kommissionen genom det förfarande som avses i artikel 10 bevilja medlemsstaterna tillfälliga undantag från tillämpningen till och med den 1 januari 2020.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Kommissionen ska bevilja ett tillfälligt undantag enligt punkt 1 endast i fall där det klart och tydligt föreligger större metodhinder som förhindrar att den berörda medlemsstaten tillämpar förordningen. Undantag ska endast beviljas för en kort period som räcker för att medlemsstaten ska kunna lösa sina metodhinder. Kommissionen ska tillhandahålla nödvändig sakkunskap, vilken kan inbegripa specifika resurser, för att bistå medlemsstaten. Kommissionen ska inte bevilja undantag om det på ett oproportionerligt sätt skulle undergräva riktigheten i de samlade uppgifterna. Medlemsstaters andel av unionens eller euroområdets BNP ska inte utgöra grund för beviljande av undantag.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
1. Rätten att anta de akter som nämns i artiklarna 2.2, 2.4, 2.5 och 3.3 delegeras till kommissionen för en period på fem år efter ikraftträdandet av denna förordning. Kommissionen ska lägga fram en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fem år löpt ut. Delegeringen ska automatiskt förlängas med samma period, om den inte återkallas av Europaparlamentet eller rådet i enlighet med artikel 8.	2. Befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artikel 2.2, 2.4 och 2.5 och artikel 3.3 ska ges till kommissionen för en period på fem år från … *. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
	3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 2.2, 2.4 och 2.5 och artikel 3.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Beslutet ska inte påverka sådana delegerade akter som redan trätt i kraft.
2. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.	4. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.
3. Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i artiklarna 8 och 9.	5. En delegerad akt som antas enligt artikel 2.2, 2.4 och 2.5 och artikel 3.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
	___________ * EUT: För in datum för denna förordnings ikraftträdande.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 8	utgår
Återkallande av delegering
1. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 2.2, 2.4, 2.5 och 3.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.
2. Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta om återkallande av delegering ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och kommissionen inom rimlig tid innan ett slutligt beslut fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som återkallas och skälen därtill.
3. Beslutet om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får verkan omedelbart, eller vid ett senare angivet datum. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. Beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 9	utgår
Invändning mot delegerade akter
1. Europaparlamentet eller rådet får göra invändning mot en delegerad akt inom två månader från den dag de underrättats om akten.
På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska fristen förlängas med två månader.
2. Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av den frist som avses i punkt 1 invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft på därför utsatt dag.
Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan fristen löpt ut om både Europaparlamentet och rådet underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra invändning.
3. Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt får den inte träda i kraft. Den institution som invänt mot en delegerad akt ska ange skälen därtill.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 9a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 9a
	Information om genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott eller förfarandena vid makroekonomiska obalanser
	Delegerade akter ska inte användas när det gäller statistisk information som tas fram i samband med genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott eller förfaranden vid makroekonomiska obalanser.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Bilaga A – kapitel 1 – punkt 1.18 – led b – led 3b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3b. regionala uppgifter om förhållandet mellan offentliga och privata ägarandelar,
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Bilaga A – kapitel 1 – punkt 1.18 – led d – led 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. analys av interdependensen mellan ekonomierna i EU,	2. analys av interdependensen mellan ekonomierna i EU, med beaktande av medlemsstaterna och deras regioner, särskilt de regioner som har lagstiftnings- och beskattningsbefogenheter,
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Bilaga A – kapitel 2 – punkt 2.21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.21 Ett holdingbolag som endast äger dotterbolagens tillgångar är ett exempel på ett koncerninternt finansinstitut. Andra enheter som också behandlas som koncerninterna finansinstitut är enheter med de kännetecken som är utmärkande för specialföretag enligt ovan, t.ex. investeringsfonder och pensionsinstitut samt enheter som används för att inneha eller förvalta förmögenheter för enskilda eller familjer, inneha tillgångar för värdepapperisering, utfärda skuldebrev för närstående bolags räkning (ett sådant företag kan vara ett så kallat conduit‑bolag), värdepapperiseringsinstrument och att fullgöra andra finansiella uppgifter.	2.21 Ett holdingbolag som endast äger dotterbolagens tillgångar är ett exempel på ett koncerninternt finansinstitut. Andra enheter som också behandlas som koncerninterna finansinstitut är enheter med de kännetecken som är utmärkande för specialföretag enligt ovan, t.ex. investeringsfonder och pensionsinstitut samt enheter som används för att inneha eller förvalta förmögenheter för enskilda eller familjer, utfärda skuldebrev för närstående bolags räkning (ett sådant företag kan vara ett så kallat conduit-bolag) och att fullgöra andra finansiella uppgifter.
Motivering
Ändringsförslag framlagt av ECB. Finansiella företag som deltar i någon form av värdepapperiseringstransaktioner kan inte behandlas som om de vore koncerninterna finansinstitut — särskilt inte eftersom de inte ingår i originatorns balansräkning, oaktat kriterierna för ”oberoende”. De klassificeras som övriga finansinstitut (S.125). Se artikel 1 i förordning ECB/2008/30 av den 19 december 2008 om tillgångar och skulder hos finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (2).
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Bilaga A – kapitel 2 – punkt 2.75
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.75 Definition: Delsektorn monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag – utom de som klassificeras i delsektorerna centralbanken och penningmarknadsfonder – som främst ägnar sig åt finansiell förmedling och vars verksamhet går ut på att ta emot inlåning från institutionella enheter och att för egen räkning ställa ut lån och/eller investera i värdepapper.	2.75 Definition: Delsektorn monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag – utom de som klassificeras i delsektorerna centralbanken och penningmarknadsfonder – som främst ägnar sig åt finansiell förmedling och vars verksamhet går ut på att ta emot inlåning eller nära substitut till inlåning från institutionella enheter andra än monetära finansinstitut och att för egen räkning ställa ut lån och/eller investera i värdepapper.
Motivering
Ändringsförslag framlagt av ECB. Texten måste anpassas till definitionen av ”övriga monetära finansinstitut” i artikel 1 i förordning ECB/2008/32 av den 19 december 2008 om balansräkningar för monetära finansinstitut (omarbetning) (3). Liknande ordalydelse ingår även i FN:s nationalräkenskapssystem (SNA) 2008.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Bilaga A – kapitel 2 – punkt 2.90
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.90 Definition: Finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (s.k. värdepapperiseringsinstitut) är företag som genomför värdepapperiseringstransaktioner. De värdepapperiseringsinstitut som uppfyller kriterierna för en institutionell enhet klassificeras i S.125, annars behandlas de som en integrerad del av moderbolaget.	2.90 Definition: Finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (s.k. värdepapperiseringsinstitut) är företag som genomför värdepapperiseringstransaktioner.
Motivering
Ändringsförslag framlagt av ECB. Värdepapperiseringsinstitut bör behandlas som separata institutionella enheter oberoende av kriterier som ”hur pass oberoende enheten är gentemot moderbolaget” (se punkt 2.22). Se artikel 1 i förordning ECB/2008/30.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Bilaga A – kapitel 5 – punkt 5.108
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5.108 Det måste fastställas om det finansiella företag som deltar i värdepapperiseringen av tillgångarna aktivt förvaltar sin portfölj genom att emittera skuldebrev och bära risker, i stället för att fungera som en fond som passivt förvaltar tillgångar eller innehar skuldebrev. När det finansiella företaget är den formella ägaren av en portfölj av tillgångar, emitterar skuldebrev som utgör ett intresse i portföljen, har en fullständig kontouppsättning och tar på sig marknads- och kreditrisker, så fungerar det som en finansiell förmedlare enligt klassificeringen i övriga finansiella förmedlare. Finansiella företag som deltar i värdepapperisering av tillgångar, även kallade financial vehicle corporations (FVC), bär vanligtvis inte marknads- eller kreditrisken, eftersom en eventuell förändring av värdet på de tillgångar som de innehar på grund av dessa risker kompenseras på ett‑till‑ett‑basis genom en minskning av det kapital och/eller den ränta som ska betalas ut till innehavarna av skuldebreven med bakomliggande tillgångar. Kreditvärderingsinstitut kräver också att värdepapperiseringsföretag ska vara helt insolvensskyddade. Finansiella företag som deltar i värdepapperisering av tillgångar särskiljs från enheter som skapas enbart för att inneha specifika portföljer av finansiella tillgångar och skulder. Dessa enheter kombineras med sitt moderföretag, om de har sitt säte i samma land som moderföretaget. Om de är utländska enheter ska de dock behandlas som separata institutionella enheter och klassificeras som koncerninterna finansinstitut.	utgår
Motivering
Ändringsförslag framlagt av ECB. Denna punkt bör strykas eftersom den inte är förenlig med de definitioner och kriterier som är tillämpliga på värdepapperiseringsinstrument. Om den skulle tillämpas kan det leda till att instrument med säte i landet kommer att ingå i ”moderenheter” med säte i samma land, eftersom värdepapperiseringsinstrument vanligen inte uppfyller det föreslagna kriteriet att kunna ta över marknads- och kreditrisker (se även ändringsförslag 17).
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Bilaga A – kapitel 13 – punkt 13.08
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Regionalräkenskaperna ska sammanställas utifrån regionala uppgifter som samlats in direkt, och från nationella uppgifter som delats upp på region baserat på antaganden. Ju mer uppgifter som kan samlas in direkt, desto mindre behövs antagandena. Bristen på tillräckligt fullständiga, aktuella och tillförlitliga regionala uppgifter leder till att man måste göra antaganden när man sammanställer regionalräkenskaperna. Resultatet blir att vissa skillnader mellan regioner inte alltid avspeglas i regionalräkenskaperna.	Regionalräkenskaperna ska sammanställas utifrån regionala uppgifter som samlats in direkt, och, där särskilda undantag tillämpas, från nationella uppgifter som delats upp på region baserat på antaganden. Ju mer uppgifter som kan samlas in direkt, desto mindre behövs antagandena. Bristen på tillräckligt fullständiga, aktuella och tillförlitliga regionala uppgifter leder till att man måste göra antaganden när man sammanställer regionalräkenskaperna. Resultatet blir att vissa skillnader mellan regioner inte alltid avspeglas i regionalräkenskaperna.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Bilaga B – tabellöversikt – tabellnr 2, 801, 27 och 28
Kommissionens förslag 2 Huvudaggregat för offentlig sektor – på årsbasis 3/9 fr.o.m. 1995 801 Icke-finansiella konton efter sektor – på kvartalsbasis 85 dagar fr.o.m. 1999kv1 27 Den offentliga sektorns finansiella konton – på kvartalsbasis 85 dagar fr.o.m. 1999kv1 28 Den offentliga sektorns skuld – på kvartalsbasis 3 fr.o.m. 2000kv1   Ändringsförslag 2 Huvudaggregat för offentlig sektor – på årsbasis 3/9 fr.o.m. 1995 801 Icke-finansiella konton efter sektor – på kvartalsbasis 3/9 fr.o.m. 1999kv1 27 Den offentliga sektorns finansiella konton – på kvartalsbasis 3/9 fr.o.m. 1999kv1 28 Den offentliga sektorns skuld – på kvartalsbasis 3/9 fr.o.m. 2000kv1
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 2 – sista 2 raderna
Kommissionens förslag EDP_D.41 Ränta inklusive ränteströmmar genom swapkontrakt och ränteterminskontrakt(1) (4) S.13, S.1311, S.1312, S.1313, S.1314 EDP_B.9 Finansiellt sparande i samband med förfarandet vid alltför stora underskott(4) S.13, S.1311, S.1312, S.1313, S.1314   Ändringsförslag D.41 Ränta S.13, S.1311, S.1312, S.1313, S.1314 B.9 Finansiellt sparande S.13, S.1311, S.1312, S.1313, S.1314
Motivering
Ändringsförslag framlagt av ECB. Syftet med denna tekniska ändring är att se till att europeiska nationalräkenskapssystemet och förfarandena för hantering av alltför stora underskott överensstämmer med varandra.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 10 – punkt 6a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kod
Variabelförteckning
TE
6a. Den offentliga sektorns samlade utgifter(4)
________
(4) när räkenskaperna görs på regional basis
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 10 – punkt 6a – strecksats 1 (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kod
Variabelförteckning
P.51g
– Den offentliga sektorns samlade fasta bruttoinvesteringar(4)
___________
(4) när räkenskaperna görs på regional basis
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 10 – punkt 6b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kod
Variabelförteckning
D.92
6b. Offentliga investeringsbidrag(4)
_________
(4) när räkenskaperna görs på regional basis
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 11 – kolumn 3 – rad 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
COFOG-avdelningar COFOG-grupper(3)(7)	COFOG-avdelningar COFOG-grupper(7)
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 11 – kolumn 3 – rad 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
COFOG-avdelningar COFOG-grupper(3)(7)	COFOG-avdelningar COFOG-grupper(7)
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 11 – kolumn 3 – rad 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
COFOG-avdelningar COFOG-grupper(3)(7)	COFOG-avdelningar COFOG-grupper(7)
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 801 – sista 2 raderna
Kommissionens förslag   Kompletterande uppgifter om den offentliga sektorn Sektorer     S.1 S.11 S.12 S.13 S.1M S.1N S.2 OTE Summa offentliga utgifter       x       OTR Summa offentliga inkomster       x         Ändringsförslag   Kompletterande uppgifter om den offentliga sektorn Sektorer     S.1 S.11 S.12 S.13 S.1M S.1N S.2 OTE Summa offentliga utgifter       x       OTR Summa offentliga inkomster       x       EMH Antal arbetade timmar enligt avtal       x       EMP Antal anställda       x
Motivering
Ändringsförslag framlagt av ECB. För att uppfylla det allmänna och politiska behovet av att mäta ersättning per anställd och per timme i den offentliga sektorn bör programmet för överföring (tabell 801) varje kvartal kompletteras med uppgifter om antalet anställda och antalet arbetade timmar i den offentliga sektorn.

• [1]  EUT C 203, 9.7.2011, s. 3.

MOTIVERING

Denna förordning fastställer bestämmelser för sammanställning och offentliggörande av grundläggande makroekonomiska uppgifter i EU. I praktiken är kommissionens förslag en omfattande översyn av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (europeiska nationalräkenskapssystemet – ENS), som bygger på den senaste översynen av FN:s nationalräkenskapssystem (SNA – som antogs 2008), och går in mer i detalj.

Statistik utgör grunden för den offentliga debatten. Oberoende, tillförlitliga och jämförbara uppgifter som tillhandahålls i rätt tid är nödvändiga för beslutsfattarna, de ekonomiska aktörerna och medborgarna för att mäta, utvärdera och övervaka den ekonomiska verkligheten och utvecklingen. Alla ansträngningar måste göras för att garantera att det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet ger EU-medborgarna makroekonomisk statistik av högsta kvalitet, baserad på säkra metoder och levererad enligt en exakt tidtabell.

Medlemsstaterna har gett uttryck för oro över den administrativa bördan och därför föreslås i betänkandet att automatiska metoder med realtidsinsamling av uppgifter bör användas där det är möjligt.

I betänkandet föreslås vidare en skärpning av kommissionens förslag enligt följande:

· Det betonas att de uppgifter som lämnas måste vara så fullständiga som möjligt för att garantera största möjliga transparens, särskilt när det gäller den offentliga sektorn, och det understryks att uppgifterna måste tas fram och offentliggöras med användarna i åtanke.

· I betänkandet framhålls att ytterligare metodarbete krävs för att ge en mer fullständig bild av miljöaspekter, hushållens aktiviteter och den offentliga sektorn.

· Betänkandet syftar till att begränsa undantagen till ett strikt minimum för att skapa en tydlig och fullständig bild. Den senaste tidens händelser har visat att även länder vars BNP utgör en liten del av EU:s samlade BNP kan få systemeffekter. Att inte ha tillgång till fullständig information för små länder är inte något alternativ.

· I betänkandet uppmanas kommissionen att göra en fullständig omarbetning av programmet för överföring av uppgifter. Det program som redovisas i bilaga B är faktiskt förvirrande och förmedlar inte någon heltäckande förståelse av innehållet, hur undersökningar görs, och uppgifter om tidsfristerna för den statistik som medlemsstaterna måste offentliggöra.

· I betänkandet begärs att kommissionen vartannat år ska rapportera till Europaparlamentet om kvaliteten på de uppgifter som hämtas från de nationella räkenskaperna.

· Betänkandet ger utrymme för mer tid för parlamentet att behandla delegerade akter.

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (13.4.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen
(KOM(2010)0774 – C7‑0010/2011 – 2010/0374(COD))

Föredragande: Danuta Maria Hübner

KORTFATTAD MOTIVERING

Rapportering av COFOG-uppgifter på tvåsiffernivå har inte införts som ett obligatoriskt krav i förslaget till det nya ENS-95-programmet för överföring av uppgifter. Detta innebär en allvarlig försämring av förmågan hos kommissionen och de berörda aktörerna i allmänhet att analysera de offentliga utgifternas utveckling och deras funktionella fördelning.

Det har dessutom inte gjorts några framsteg när det gäller eventuell insamling av uppgifter om offentliga utgifter på Nuts II-nivå, trots samarbetet och förhandlingarna med Eurostat under de senaste fyra åren. Detta kommer naturligtvis att minska kommissionens och andra aktörers möjligheter att göra en omfattande och tillförlitlig analys av nationell politik, och i synnerhet av de offentliga utgifternas och investeringarnas utvecklingsmönster och trender på regional nivå.

I skäl 3 i kommissionens förslag till förordning konstateras att ”unionens medborgare behöver räkenskaper som underlag för att kunna analysera den ekonomiska situationen i en medlemsstat eller en region”. Beslut om offentliga finanser och offentliga utgifter har antagligen mer än tidigare placerats högst på den politiska agendan till följd av den ekonomiska krisen. Det är svårt att förstå att man inte anpassar den europeiska statistiken till denna nya verklighet genom att tillhandahålla vissa grundläggande statistiska uppgifter för att förstå situationen för de offentliga finanserna på regional nivå och hur de påverkats av krisen. Vi bör inte glömma att över en tredjedel av de offentliga utgifterna totalt i EU förvaltas på annan än centralregeringsnivå. I vissa medlemsstater överstiger denna andel 50 procent. När det gäller offentliga investeringar genomförs över två tredjedelar på regional och lokal nivå.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
10. Det reviderade europeiska nationalräkenskapssystem som inrättas genom denna förordning (ENS 2010) innehåller en metoddel och ett leveransprogram (där det fastställs vilka räkenskaper och sammanställningar som medlemsstaterna ska lämna in enligt bestämda tidsfrister). Kommissionen bör ställa räkenskaperna och sammanställningarna till användarnas förfogande vid givna tidpunkter, särskilt med hänsyn till övervakningen av den ekonomiska konvergensen och för att få till stånd en nära samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik.	10. Det reviderade europeiska nationalräkenskapssystem som inrättas genom denna förordning (ENS 2010) innehåller en metoddel och ett leveransprogram (där det fastställs vilka räkenskaper och sammanställningar som medlemsstaterna ska lämna in enligt bestämda tidsfrister). Kommissionen bör ställa räkenskaperna och sammanställningarna till användarnas förfogande vid givna tidpunkter, särskilt med hänsyn till övervakningen av den ekonomiska konvergensen och för att få till stånd en nära samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik. Europaparlamentet bör regelbundet få information om hela förfarandet för övervakning av det europeiska nationalräkenskapssystemet.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 10 – punkt 6a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kod
Variabelförteckning
TE
6a. Den offentliga sektorns samlade utgifter
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 10 – punkt 6a – strecksats 1 (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kod
Variabelförteckning
P.51g
– Den offentliga sektorns samlade fasta bruttoinvesteringar
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 10 – punkt 6b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kod
Variabelförteckning
D.92
6b. Offentliga investeringsbidrag
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 11 – kolumn 3 – rad 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
COFOG-avdelningar COFOG-grupper(3)(7)	COFOG-avdelningar COFOG-grupper(7)
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 11 – kolumn 3 – rad 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
COFOG-avdelningar COFOG-grupper(3)(7)	COFOG-avdelningar COFOG-grupper(7)
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Bilaga B – tabell 11 – kolumn 3 – rad 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
COFOG-avdelningar COFOG-grupper(3)(7)	COFOG-avdelningar COFOG-grupper(7)

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen
Referensnummer	KOM(2010)0774 – C7-0010/2011 – 2010/0374(COD)
Ansvarigt utskott	ECON
Yttrande       Tillkännagivande i kammaren	REGI 5.4.2011
Föredragande av yttrande       Utnämning	Danuta Maria Hübner 27.1.2011
Behandling i utskott	22.3.2011
Antagande	12.4.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Catherine Bearder, Jean-Paul Besset, Victor Boştinaru, Alain Cadec, Tamás Deutsch, Elie Hoarau, Danuta Maria Hübner, Juozas Imbrasas, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Jacek Olgierd Kurski, Petru Constantin Luhan, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Ramona Nicole Mănescu, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Lambert van Nistelrooij, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Markus Pieper, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Karima Delli, Richard Falbr, Marek Henryk Migalski, Elisabeth Schroedter, Czesław Adam Siekierski, Patrice Tirolien, Derek Vaughan, Sabine Verheyen

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen
Referensnummer	COM(2010)0774 – C7-0010/2011 – 2010/0374(COD)
Framläggande för parlamentet	20.12.2010
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ECON 5.4.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	EMPL 5.4.2011	REGI 5.4.2011
Inget yttrande avges        Beslut	EMPL 17.2.2011
Föredragande        Utnämning	Sharon Bowles 18.1.2011
Behandling i utskott	7.11.2011	19.12.2011	28.2.2012
Antagande	21.3.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	41 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Burkhard Balz, Elena Băsescu, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Pascal Canfin, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Markus Ferber, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Liem Hoang Ngoc, Gunnar Hökmark, Syed Kamall, Othmar Karas, Jürgen Klute, Philippe Lamberts, Werner Langen, Astrid Lulling, Sławomir Witold Nitras, Ivari Padar, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Peter Simon, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Ivo Strejček, Kay Swinburne, Sampo Terho, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Pervenche Berès, Philippe De Backer, Herbert Dorfmann, Sari Essayah, Enrique Guerrero Salom, Thomas Mann, Mario Mauro, Sophia in ‘t Veld
Ingivande	28.3.2012