Förfarande : 2011/2195(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0084/2012

Ingivna texter :

A7-0084/2012

Debatter :

Omröstningar :

PV 18/04/2012 - 7.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0125

BETÄNKANDE     
PDF 175kWORD 133k
29.3.2012
PE 478.701v02-00 A7-0084/2012

om sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin

(2011/2195(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Nuno Teixeira

EUROPAPARLAMENTETS FÖRSLAG TILL RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

EUROPAPARLAMENTETS FÖRSLAG TILL RESOLUTION

om sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin

(2011/2195(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 355 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som erkänner en särskild status för de yttersta randområdena, och av artikel 107.3 a i EUF-fördraget avseende den statliga stödordningen till dessa regioner,

–   med beaktande av artikel 174 och därpå följande artiklar i EUF-fördraget, i vilka de ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningsmålen och de finansiella strukturinstrumenten för att uppnå dessa fastställs,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 maj 2004 ”Ett starkare partnerskap för de yttersta randområdena” (COM(2004)0343),

–   med beaktande av sin resolution av den 28 september 2005 om ett starkare partnerskap för de yttersta randområdena(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 september 2007 ”En strategi för de yttersta randområdena: uppnådda resultat och framtidsutsikter” (COM(2007)0507) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 12 september 2007 ”En strategi för de yttersta randområdena: uppnådda resultat och framtidsutsikter” (SEK(2007)1112),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2008 ”En strategi för de yttersta randområdena: uppnådda resultat och framtidsutsikter”(2),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 oktober 2008 ”De yttersta randområdena: en tillgång för Europa” (COM(2008)0642),

–   med beaktande av det gemensamma memorandumet mellan regionerna i de yttersta randområdena av den 14 oktober 2009 om de yttersta randområdena fram till 2020,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–   med beaktande av memorandumet mellan Spanien, Frankrike, Portugal och de yttersta randområdena av den 7 maj 2010 om en ny strategi för EU:s yttersta randområden,

–   med beaktande av slutsatserna från det 3022:a mötet i rådet (allmänna frågor) av den 14 juni 2010(3),

–   med beaktande av kommissionens första rapport till Europaparlamentet och rådet av den 24 september 2010 om resultaten av Posei-reformen 2006 (COM(2010)0501),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förslag till förordning av den 24 september 2010 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (COM(2010)0498),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 juni 2011 ”En budget för Europa 2020” (COM(2011)0500 – del 1 och 2),

–   med beaktande av förslaget till rådets förordning av den 29 juni 2011 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2011)0398),

–   med beaktande av rapporten ”Europas yttersta randområden och den inre marknaden: EU:s genomslagskraft i världen” till kommissionsledamot Michel Barnier, vilken presenterades den 12 oktober 2011 av Pedro Solbes Mira,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europeiska rådet av den 18 oktober 2010 om kommissionens yttrande enligt artikel 355.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om den franska regeringens initiativ till ändring av Saint‑Barthélemys ställning i förhållande till unionen (COM(2010)0559), och Europeiska rådets beslut 2010/718/EU av den 29 oktober 2010 om ändring av ön Saint‑Barthélemys ställning i förhållande till Europeiska unionen(4),

–   med beaktande av slutförklaringen från den sjuttonde konferensen för ordförandena från EU:s yttersta randområden den 3–4 november 2011,

–   med beaktande av de yttersta randområdenas bidrag av den 15 januari 2010 till det offentliga samrådet om kommissionens arbetsdokument – Samråd om framtidsstrategin ”EU 2020” (COM(2009)0647),

–   med beaktande av de yttersta randområdenas gemensamma bidrag av den 28 januari 2011 till den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–   med beaktande av bidraget från EU:s yttersta randområden av den 28 februari 2011 ”På väg mot en inre marknadsakt” (COM(2010)0608 av den 27 oktober 2010),

–   med beaktande av den gemensamma plattformen av den 6 juli 2010, riktad till Europeiska kommissionens ordförande, José Manuel Durão Barroso, från konferensen för Europaparlamentets ledamöter från de yttersta randområdena,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0084/2012), och av följande skäl:

A. I artikel 349 i fördraget föreskrivs, på grundval av primärrätten, en särskild rättslig grund enligt vilken en särskild rättslig status och gemensamma politiska åtgärder fastställs för de yttersta randområdena.

B.  Sammanhållningspolitiken bör anpassas till och integrera aspekterna i Europa 2020‑strategin, som har som mål att samordna de politiska initiativen för att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla genom att främja en ekonomi med hög sysselsättningsgrad och social och territoriell sammanhållning, och som på lämpligt sätt måste beakta de yttersta randområdenas särskilda förhållanden. Dessa regioner har ett svårare utgångsläge för att uppnå målen i strategin än andra regioner. De yttersta randområdena är beredda att medverka till genomförandet av de fem mål för sysselsättning, innovation, utbildning, social integration, klimat och energi som ska uppnås senast 2020. Behovet av att inrikta målen för Europa 2020-strategin på ett fullt utnyttjande av regionernas potential och tillväxt inom ledande sektorer får emellertid inte innebära att de strukturella hinder som dessa regioner står inför och den grundläggande roll som de traditionella sektorerna spelar för utvecklingen förbises.

C. Sammanhållningspolitiken bör förbli ett av de främsta EU-instrumenten såväl för att minska olikheterna i de europeiska regionerna i allmänhet och i regionerna de yttersta randområdena i synnerhet, i syfte att främja deras integration på den inre marknaden och bekräfta deras betydelse i de berörda geografiska områdena, som för att driva på deras utveckling och ekonomiska konvergens med det kontinentala EU samt för att uppfylla målen för EU 2020-strategin, där de europeiska fonderna är viktiga redskap. Alla de svårigheter som de yttersta randområdena står inför kan dock inte lösas enbart genom denna EU-politik.

D. Den stora utmaningen för ekonomierna i de yttersta randområdena är att omvandla sina begränsningar till utsikter och möjligheter till tillväxt med hjälp av instrument som möjliggör en minskning av olikheterna i fråga om den fria rörligheten för personer, varor, kapital och tjänster. Utmaningar som globaliseringen, klimatförändringarna, energiförsörjningen, utvecklingen av förnybar energi, en hållbar förvaltning av naturtillgångarna, inbegripet havets och jordbrukets tillgångar, bevarandet av den biologiska mångfalden, social integration och bekämpning av fattigdom och befolkningstrycket kräver samtidigt en samordning av EU:s politik och alla EU‑instrument.

E.  Den förvärrade ekonomiska situationen till följd av den ekonomiska, sociala och finansiella krisen har särskilt drabbat de yttersta randområdena och framhävt deras strukturella svagheter och beroende av omvärlden.

F.  EU:s investeringar i de yttersta randområdena är inte enbart politiska insatser för att åtgärda eftersläpningar och kompensera för handikapp, utan är också till fördel och gagn för hela EU.

En differentierad och gemensam behandling av de yttersta randområdena

1.  Europaparlamentet betonar att de yttersta randområdena, i enlighet med EUF-fördraget, har rätt till en differentierad och gemensam behandling som ger dem möjlighet att få största möjliga stöd oberoende av deras utvecklingsnivå, så att deras särdrag i tillräcklig utsträckning beaktas och skyddas.

2.  Europaparlamentet understryker behovet av att, i enlighet med slutsatserna i den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell utveckling, göra sammanhållningspolitikens instrument mer flexibla för att möjliggöra investeringar som kan garantera tillväxt- och utvecklingsnivåer i överensstämmelse med målen för Europa 2020-strategin, även under särskilda geografiska och demografiska förhållanden.

3.  Europaparlamentet håller med om att de yttersta randområdena bör följa de övergripande mål som fastställts i Europa 2020-strategin, men betonar behovet av att anpassa dessa mål till regionernas verkliga situation och att beakta deras regionala mångfald, strukturella villkor och potentiella fördelar. Parlamentet understryker dock samtidigt att artikel 349 i EUF-fördraget, som föreskriver specifika åtgärder för att minska effekterna av de yttersta randområdenas särdrag, i högre grad bör tillämpas och ges den rättsliga, institutionella och politiska vikt som krävs för att garantera de yttersta randområdena en rättvis integration och möjliggöra deras ekonomiska och sociala utveckling på den inre marknaden och i unionen som helhet, liksom att fullt ut och på samma villkor som andra regioner delta i samtliga relevanta EU-program.

4.  Europaparlamentet anser att fokuseringen på de tre första tematiska målen i de nya förslagen till förordningar för perioden från och med 2014 måste lättas upp för de yttersta randområdena, för att inte begränsa möjligheterna att diversifiera och utveckla befintlig potential och utnyttja komparativa fördelar och konkurrensfördelar.

5.  Europaparlamentet anser att andra kriterier bör användas för att avgöra om de yttersta randområdena är berättigade till stöd från strukturfonderna, eftersom kriteriet ”BNP per invånare” inte korrekt speglar regionernas specifika situation och strider mot själva principen av att ha ”status som yttersta randområde” och mot själva fördraget. Parlamentet kräver därför att ett särskilt kriterium införs, enligt vilket de yttersta randområdena tas upp bland de minst utvecklade regionerna, oberoende av deras BNP, eftersom detta angreppssätt är bäst anpassat till deras specifika situation. Parlamentet understryker dessutom att medfinansieringsgraden för de yttersta randområdena bör uppgå till 85 procent för samtliga instrument som ger stöd till dessa regioner. Parlamentet kräver en förlängning av perioden för att utnyttja medlen i de yttersta randområdena i syfte att säkra ett bättre utnyttjande av dem.

6.  Europaparlamentet beklagar, inom ramen för de extra anslagen från Eruf, förslaget att drastiskt minska de belopp som anslagits till de yttersta randområdena och regioner med låg befolkningstäthet för finansieringsperioden 2014–2020, och är bekymrat över att dessa anslag, som ursprungligen var avsedda för att kompensera effekterna av de yttersta randområdenas och glesbygdernas strukturella nackdelar, urvattnas genom att upp till 50 procent av anslagen öronmärkts för andra mål. Parlamentet begär att dessa anslag höjs till en samfinansieringsnivå på 85 procent i likhet med övriga anslag från Eruf. Parlamentet kräver därför att den finansiella insatsen för genomförandet av Europa 2020‑strategin ger tillgång till EU-stöd som minst motsvarar den nuvarande budgetramen i reella termer så att denna strategi kan genomföras på ett konsekvent och effektivt sätt.

7.  Europaparlamentet beklagar att nedskärningar har gjorts på andra områden inom sammanhållningspolitiken – och framför allt att kommissionen föreslår en allmän nedskärning av finansieringen av den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen på 5,1 procent i 2011 års fasta priser för nästa programperiod, varav en minskning på 20,2 procent av medlen till konvergensregioner (med undantag av övergångsregioner), en minskning på 5,6 procent av medlen till konkurrenskraftregioner och en minskning på 2,9 procent av anslagen till Sammanhållningsfonden.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens plan att införa en budgetpost för ”regioner i yttersta randområden och regioner med mycket låg befolkningstäthet” i den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020, eftersom detta kommer att innebära en tydligare koppling mellan de medel som avsätts för dessa regioner och de eftersträvade målen.

9.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid att situationen i de yttersta randområdena på nytt inte nämns i förslaget till förordning om den kommande Europeiska socialfonden, inte enbart med hänsyn till de strukturella egenskaper som anges i artikel 349 i EUF‑fördraget, utan även till deras särskilda ekonomiska situation som placerar dem bland de regioner som har den högsta arbetslösheten i EU.

10. Europaparlamentet betonar att den europeiska skatte- och tullpolitiken måste anpassas i syfte att stärka konkurrenskraften i ekonomierna i de yttersta randområdena och att lämpliga skatte- och tullbestämmelser är av avgörande betydelse för diversifieringen av den ekonomiska verksamheten och skapandet av varaktiga arbetstillfällen i de yttersta randområdena.

11. Europaparlamentet framhåller att invånarna i de yttersta randområdena måste kunna ta del av den inre marknadens fördelar på samma villkor som unionens övriga medborgare, och kräver att åtgärder vidtas i enlighet med rekommendationerna i Pedro Solbes Miras rapport. Parlamentet begär att man undersöker möjligheten att utarbeta särskilda bestämmelser om statsstöd till regionerna i de yttersta randområdena, och anser att man måste bevara investeringsstöden till stora, medelstora och små företag på nuvarande nivåer och införa en möjlighet att bevilja icke-degressiva driftstöd på obegränsad tid inom ramen för ett flexibelt regelverk, eftersom denna form av stöd bevisligen inte skadar konkurrensen och hjälper de yttersta randområdena att uppfylla målen för Europa 2020‑strategin, i synnerhet på området för innovation, forskning och miljö. Parlamentet betonar i detta sammanhang de offentliga tjänsternas betydelse för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i de yttersta randområdena, i synnerhet inom sektorer som luft- och sjöfart, posttjänster, energi och kommunikation.

12. Europaparlamentet betonar vikten av att stödja små och medelstora företag genom att anslå EU-medel för att utveckla produktionsstrukturen i de yttersta randområdena och främja arbetstagares kvalifikationsnivå och därmed främja dessa regioners specifika produkter och den lokala ekonomin.

13. Europaparlamentet anser att EU:s insatser bör ha som mål att spela en nyckelroll och stimulera initiativkraften så att spjutspetscentrum utvecklas i de yttersta randområdena inom de sektorer där man kan tillvarata dessa regioners särskilda fördelar och know-how, till exempel avfallshantering, förnybar energi, energioberoende, biologisk mångfald, rörlighet bland studerande, klimatforskning och krishantering. Parlamentet anser att de åtgärder som vidtas på europeisk nivå och på grundval av allmänna europeiska förhållanden inte alltid är effektiva i de yttersta randområdena. De försöksordningar som kan antas i enlighet med artikel 349 i fördraget har dock gett verkligt goda resultat och skulle därmed kunna utvidgas till att gälla hela unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja sådana försöksordningar i dessa regioner i syfte att skapa en innovativ, solidarisk och hållbar tillväxt för alla.

En separat och särskild ram för EU-politiken i de yttersta randområdena

14. Europaparlamentet kräver en förstärkning av Posei‑programmets stödåtgärder för jordbruket för att bemöta konkurrensen från producenter med lägre produktionskostnader. Parlamentet förordar bevarandet av de särskilda bestämmelser som beviljats de yttersta randområdena inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

15. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att på förhand utvärdera konsekvenserna av förslag till EU‑lagstiftning för de yttersta randområdenas ekonomier.

16. Europaparlamentet understryker behovet av att bevara åtgärderna för hållbar förvaltning och skydd av marina resurser, gradvis begränsa tillträdet till havsområden som är biologiskt känsliga till att endast gälla för lokala flottor, enbart använda miljövänliga fiskeredskap, främja vattenbruk, återinföra möjligheten att bevilja stöd för modernisering av flottan för att förbättra säkerhets- och hygienförhållandena och tillämpa god praxis. Parlamentet kräver en ökning av ersättningen för extrakostnader genom Posei-programmet för fiske, och insisterar på behovet av att följa en strategi som är bättre anpassad till varje regions verkliga situation, på grundval av de utvecklingsmodeller för näringen som utarbetats av de lokala aktörerna.

17. Europaparlamentet beklagar att man i förslaget till reform av den gemensamma fiskeripolitiken inte tar tillräcklig hänsyn till de yttersta randområdenas situation och förutsättningar. Parlamentet betonar de yttersta randområdenas maritima dimension och fiskets betydelse för den fysiska planeringen och för sysselsättningen för lokalbefolkningen med hänsyn till områdenas exklusiva ekonomiska zoner, vars potential bör avspeglas i konkreta och konsekventa åtgärder för en verklig maritim ekonomi och vederbörligen beaktas i EU:s integrerade havspolitik. Parlamentet påminner om det växande ekonomiska intresse som den oerhörda biogenetiska rikedom och de enorma mineraltillgångar som finns på havsbottnen i de yttersta randområdena väckt, och anser att detta måste beaktas i EU:s nya strategi för de yttersta randområdena för att säkerställa utvecklingen av en kunskapsekonomi baserad på havet. Parlamentet anser i detta sammanhang att de yttersta randområdena måste stå i centrum för unionens havspolitik, och insisterar på deras roll för ett hållbart utnyttjande av haven och kustområdena samt för den internationella havsförvaltningen. Parlamentet anser vidare att de yttersta randområdena i Atlanten bör delta i den strategi för Atlanten som håller på att utarbetas.

18. Europaparlamentet påminner om turistnäringens betydelse och uppmanar kommissionen att påskynda genomförandet av den europeiska handlingsplanen och att garantera en bättre samordning av befintliga budgetposter, med särskilt fokus på de yttersta randområdena.

19. Europaparlamentet betonar att de yttersta randområdena tänker satsa på en forsknings- och innovationsstrategi och på tillväxt inom sina företagsnät, särskilt genom att uppmuntra företagaranda bland ungdomar för att de små och medelstora företagen ska kunna utvecklas och för att undvika ungdomsarbetslöshet. Parlamentet anser att man måste skapa teknisk infrastruktur och europeiska innovationscentrum, utveckla projekt och partnerskap med vetenskapliga och tekniska organ och utbyta idéer och bästa praxis, genom EU:s stödnätverk för innovation och med hjälp av strategier för smart specialisering, såsom S3‑plattformen, samt långsiktiga investeringar i de yttersta randområdena inom ramen för finansieringen av sammanhållningspolitiken för att säkra ett aktivt deltagande i flaggskeppsprojekten i Europa 2020-strategin. Parlamentet kräver att man fortsätter de insatser som hittills gjorts till förmån för de yttersta randområdena för att utöka inrättandet av lokala forskningsstrukturer som lever upp till regionernas potential och för att främja och bidra till utvecklingen av attraktiva och högpresterande universitet med tillräckliga resurser och en standard som motsvarar universiteten i andra delar av EU.

20. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att främja synergier mellan medlen från sammanhållningspolitiken och ramprogrammet för forskning och utveckling i syfte att stärka utvecklingen i regionerna i de yttersta randområdena och komma till rätta med underutnyttjandet av forskningsmedel.

21. Europaparlamentet understryker att ett gemensamt europeiskt transportområde bör bidra till att säkra tillväxt för alla i de yttersta randområdena, förbättra tillgängligheten till dessa områden och bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet kräver att en särskild ram skapas för transportstöd till de yttersta randområdena, särskilt för att främja kollektivtransport och utveckla sjöfarten mellan öarna. Parlamentet kräver dessutom att man skapar logistikplattformer och stöder bestämt genomförandet av projekt som motorvägar till sjöss. Parlamentet framhäver de möjligheter som Marco Polo-programmet erbjuder regionerna i de yttersta randområden, och uppmanar kommissionen att göra programmet mer flexibelt och förlänga det till efter 2013. Kommissionen uppmanas dessutom att se till att ”fonden för ett sammanlänkat Europa” särskilt ska hänvisa till de yttersta randområdena. Parlamentet insisterar på att de yttersta randområdena ska integreras i TEN-T-nätet i det nya instrumentet för att främja sammanlänkningarna inom Europa.

22. Europaparlamentet påminner om att de yttersta randområdenas beroende av importerade fossila bränslen leder till höga merkostnader. Parlamentet konstaterar också att de investeringar som gjorts via regionalpolitiken i de yttersta randområdena för att bekämpa klimatförändringarna är relativt små. Parlamentet föreslår därför att man stärker sektorn för förnybar energi och energieffektiviteten genom initiativ såsom ”pakten mellan öar”, som syftar till att utarbeta lokala handlingsplaner för förnybar energi och lönsamma projekt för att uppnå en minskning av koldioxidutsläppen med minst 20 procent till 2020, genom att ett särskilt program skapas för forskningsprojekt på området för förnybar energi och diversifiering av den regionala energibasen, närmare bestämt på området för geotermisk energi, vågenergi och väteenergi, och genom att ett särskilt program inleds på energiområdet för att minska kostnaderna för långa avstånd, infrastruktur och tillhandahållna tjänster för att på så sätt främja den ambitiösa politik som de yttersta randområdena har fört när det gäller utveckling av förnybar energi.

23. Europaparlamentet noterar bekymrat effekterna av klimatförändringarna i de yttersta randområdena, framför allt de stigande vattennivåerna. Parlamentet uppmanar unionen att ta upp dessa frågor inom ramen för sin strategi för förebyggande av klimatförändringar och att finna lösningar på dem. Parlamentet kräver att energitillgångarna utnyttjas på lämpligt sätt och att potentialen för förnybar energi utvecklas.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett särskilt program på området för energi, transport och informations- och kommunikationsteknik på grundval av Posei‑programmet och med bredast möjliga samspel med unionens övriga insatser inom dessa områden.

25. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att stödja medlemsstaterna så att de garanterar invånarna i dessa områden full tillgång till de informations- och kommunikationskällor som ny teknik möjliggör, t.ex. bredbandsteknik, trådlös teknik, däribland satellitteknik, och framför allt tillgång till bredbandsinfrastruktur för att främja ekonomisk tillväxt och bättre administration med hjälp av digitaliserade tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att alla invånare i de yttersta randområdena har bredbandstillgång till internet senast 2013.

26. Europaparlamentet konstaterar att den digitala ekonomin utan tvivel främjar ekonomisk utveckling i EU, och noterar samtidigt följderna av det växande problemet med digital uteslutning, som kan bli ett allvarligt utvecklingshinder.

27. Europaparlamentet anser att en innovativ finansiering av sammanhållningspolitiken delvis skulle kunna avhjälpa den ständiga bristen på investeringar för små och medelstora företag och mikroföretag i de yttersta randområdena, och betonar att företagens tillgång till finansiering i de yttersta randområdena måste förbättras, särskilt genom att man inleder en dialog med EIB-gruppen och stöder såväl inrättandet av lokala investeringsfonder i alla regioner i de yttersta randområdena som utvecklingen på de regionala riskkapitalmarknaderna, i enlighet med förslaget i Pedro Solbes Miras ovannämnda rapport om EU:s yttersta randområden på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag i detta syfte för parlamentet och rådet.

28. Europaparlamentet anser att det i dessa regioner bör inrättas försöksordningar på begränsade områden inom ramen för offentlig upphandling, för att man ska kunna vikta tilldelningsförfarandena med hänsyn till de anbudsgivande aktörernas territoriella tillhörighet.

Bättre förvaltning och integration av de yttersta randområdena i EU och EU:s geografiska område

29. Europaparlamentet efterlyser ett större deltagande av de yttersta randområdenas regionala myndigheterna i utarbetandet och genomförandet av EU:s program och politik, i enlighet med principerna om flexibilitet, anpassningsbarhet och modularitet, inom ramen för subsidiaritetsprincipen och en förvaltning på flera nivåer och i partnerskap med den privata sektorn och civilsamhället, för att garantera att deras specifika intressen beaktas inom alla skeden av beslutsfattandet samt för att göra dessa områden mer synliga i EU:s institutioner.

30. Europaparlamentet anser att en av de största svagheterna i de yttersta randområdena är resursförvaltningen. Parlamentet menar att dessa områden måste ges de förutsättningar som krävs för att de ska kunna förvalta sina investeringar, särskilt i fråga om infrastruktur, och inte enbart på transportområdet utan även när det gäller vatten, energi och avfallshantering.

31. Europaparlamentet påpekar att Pedro Solbes Mira i sin ovannämnda rapport om de yttersta randområdena på den inre marknaden betonade att ekonomierna i dessa områden i nästan alla avseenden belastas med höga extrakostnader. Parlamentet vill också göra kommissionen uppmärksam på de fall av monopolsituationer, missbruk av dominerande ställning och olagliga överenskommelser, som leder till en orimlig ökning av de redan höga levnadskostnaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en detaljerad undersökning av prisbildningen i de yttersta randområdena för att fastställa hur den gemensamma marknaden kan göras mer effektiv i dessa områden.

32. Europaparlamentet understryker den roll som de yttersta randområdena spelar som EU:s gränser till den övriga världen och rekommenderar en strategi, särskilt genom att fullfölja de av kommissionen utlovade diskussionerna med de yttersta randområdena, där deras närhet till tredjeländer, inklusive länder med vilka de har privilegierade kulturella och historiska förbindelser, erkänns. Parlamentet betonar den problematiska integrationen i de respektive geografiska områdena och behovet av att hitta specifika, innovativa lösningar som främjar en verkligt regional integration med hjälp av gemensamma program och projekt för regionerna i de yttersta randområdena och tredjeländerna i grannskapet, och av att bidra till att upprätta goda förbindelser i de respektive geografiska områdena. Parlamentet understryker betydelsen av de externa aspekterna av vissa EU-insatser för de yttersta randområdena och understryker att konsekvensanalyser måste genomföras av internationella handels- och fiskeavtal och deras följder för de yttersta randområdena och deras lokala produktion och att kompensationsåtgärder måste vidtas för att begränsa de skador som orsakas.

33. Europaparlamentet beklagar att generaldirektoratet för handel inte visat något synbart intresse för att ta hänsyn till de yttersta randområdenas särdrag i samband med förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap, och kräver bestämt att kommissionen fortsätter att försöka uppnå kompromisser som tar hänsyn till de berörda yttersta randområdenas intressen inom ramen för de slutliga avtal som kommer att ingås med AVS-länderna.

34. Europaparlamentet påpekar återigen att det behövs bättre synergier mellan sammanhållningspolitikens medel och Europeiska utvecklingsfonden för att stärka projekt av gemensamt intresse och den regionala integrationen i de yttersta randområdena. Parlamentet hänvisar i detta avseende till att parlamentet flera gånger uttalat sig till förmån för införandet av Europeiska utvecklingsfonden i budgeten.

35. Europaparlamentet betonar vikten av territoriellt samarbete mellan regionerna i de yttersta randområdena och menar att programmen för territoriellt samarbete bör fortsätta i dessa regioner. Parlamentet anser i detta avseende att bestämmelserna bör mjukas upp för att förbättra utnyttjandet av de tillgängliga anslagen och för att genomföra samarbetsprogram samt för att öka Erufs samfinansiering till 85 procent i syfte att ge större utrymme åt gränsöverskridande samarbete och avskaffa kriteriet om 150 kilometers sjögräns för det gränsöverskridande samarbetet när det gäller de yttersta randområdena. Parlamentet påpekar dessutom att de yttersta randområdenas privilegierade geografiska situation och deras geostrategiska roll utgör avsevärda mervärden för unionen inom ramen för förbindelserna med de afrikanska och centralamerikanska länderna och Förenta staterna.

36. Europaparlamentet anser att utvecklingen av gränsöverskridande e-förvaltningstjänster kommer att bidra till de yttersta randområdenas integration på EU:s inre marknad.

37. Europaparlamentet påminner om att de danska, franska och nederländska utomeuropeiska länder och territorier som avses i artikel 355.1 och 355.2 i EUF‑fördraget kan bestämma sig för att bli regioner i de yttersta randområdena genom att välja den status som passar dem bäst, och fäster uppmärksamheten vid de nuvarande yttersta randområdena och den avgörande roll de kan spela för att främja och stärka deras status.

38. Europaparlamentet påpekar att Mayotte inom en mycket nära framtid kommer att få status som region i det yttersta randområdet, och uppmanar kommissionen att utöka de kompletterande åtgärder som krävs för att medlen ska kunna utnyttjas på ett korrekt sätt. Parlamentet påminner i detta avseende om de disponibla budgetmedlen för förberedande åtgärder till stöd för Mayotte och behovet av att inom ramen för nästa fleråriga finansieringsram införa specifika bestämmelser för Mayotte och alla andra eventuellt berörda områden som befinner sig i övergångsprocessen mot att bli en region i det yttersta randområdet, i syfte att stödja dessa områden under övergångsfasen.

39. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna.

(1)

EUT C 227 E, 21.9.2006, s. 512.

(2)

EUT C 279 E, 19.12.2009, s. 12.

(3)

Rådets dokument nr 11021/10.

(4)

EUT L 325, 9.12.2010, s. 4.


MOTIVERING

EU:s yttersta randområden är en grupp regioner som, på grund av sina speciella särdrag i fråga om fysiska och strukturella förutsättningar, som härrör från deras avlägsna belägenhet, ökaraktär och besvärliga terräng- och klimatförhållanden, utgör en specifik grupp av regioner, som erkänns i artikel 349 i EUF-fördraget(1).

I fördraget fastställs att dessa regioner har en särskild rättslig ställning som gör det möjligt att göra undantag från fördragets bestämmelser och anpassa dem till de yttersta randområdena på grund av deras särdrag och specifika förutsättningar. Eftersom förutsättningarna och svårigheterna i dessa regioner är bestående, vilket gör att dessa regioner skiljer sig från andra EU-regioner, kan EU:s bestämmelser och program inte tillämpas på samma sätt som i resten av EU, och deras tillämpning måste följa ett territoriellt angreppssätt.

Det är därför nödvändigt och lämpligt att i förbindelse med den framtida sammanhållningspolitiken i EU:s yttersta randområden undersöka hur dessa EU-regioner kan uppnå målen i Europa 2020-strategin – dvs. en smart och hållbar tillväxt för alla – trots att de har bestående särdrag och begränsningar, som framför allt beror på deras avlägsna belägenhet och som berättigar antagandet av specifika åtgärder av Europeiska unionen.

Cayenne-principerna från 1999 utgör de grundläggande principerna för EU:s åtgärder till förmån för de yttersta randområdena, och i överensstämmelse med dessa principer – principerna om lika möjligheter, värdet av möjligheterna, sammanhang och partnerskap – måste EU:s insatser skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att omvandla de yttersta randområdenas utvecklingsmöjligheter till verkliga faktorer för ekonomisk tillväxt, även med stöd av specifika åtgärder.

I detta sammanhang fastställer memorandumet om EU:s nya syn på strategin för de yttersta randområdena från maj 2010 de viktigaste riktlinjerna för EU:s framtida insatser avseende de yttersta randområdena. I memorandumet understryks behovet av att upprätthålla balans mellan möjligheter och begränsningar, mellan EU-politikens inre och yttre aspekter, genom att främja territoriell sammanhållning, och mellan en anpassning av EU:s allmänna politik och antagandet av specifika instrument till förmån för de yttersta randområdena.

I sina slutsatser från mötet den 14 juni 2010, uppmanade rådet (allmänna frågor) kommissionen att lägga fram ett dokument i detta ämne och att planera offentliggörandet av ett meddelande om en förnyad strategi för EU:s yttersta randområden till början av 2012. I detta dokument ska kommissionen föra upp de viktigaste frågor som ska beaktas med avseende på de yttersta randområdenas insatser för att uppfylla målen i EU 2020‑strategin.

Vad gäller de viktigaste prioriteringarna som ska beaktas inom ramen för sammanhållningspolitiken i de yttersta randområdena i samband med EU 2020-strategin, rekommenderar föredraganden följande:

1.  En differentierad och gemensam behandling av EU:s yttersta randområden, där man tar hänsyn till deras särdrag inom ramen för EU:s politik, särskilt sammanhållningspolitiken som har störst inverkan på deras små ekonomier. Denna differentiering innebär emellertid inte enbart att särskild hänsyn ska tas när det gäller kompensation för effekterna av deras avlägsna belägenhet, utan också att en anpassad strategi ska tillämpas tillsammans med en utvecklingsmodell som gör det möjligt att utnyttja regionernas starka egenskaper för att säkra bättre konkurrenskraft, ökad tillväxt och nya arbetstillfällen.

2.  En anpassning av genomförandet av EU:s politik i de yttersta randområdena, eftersom dessa regioner behöver en särskild ram för EU-politiken för att bättre kunna uppnå målen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och bidra till uppfyllandet av målen i EU 2020-strategin. Inom jordbruks- och fiskeripolitiken har specifika åtgärder genom Posei-programmet haft stor framgång, vilket ger grundval för att överväga möjligheten att inleda andra program av denna typ inom andra potentiella sektorer såsom energi och förnybara energikällor, transport och informations- och kommunikationsteknik (IKT). Områden som forskning och innovation, transport, telekommunikation, turism, tull- och skattepolitik, frizoner och handelspolitik förtjänar också särskild uppmärksamhet vad gäller genomförandet av EU:s politik i de yttersta randområdena.

3.  En bättre integration av de yttersta randområdena i EU, vilket kräver en mer effektiv förvaltning med hjälp av ett förvaltningssystem på flera nivåer, en territoriell kontinuitet för att områdena i högre grad ska kunna dra nytta av fördelarna med den inre marknaden och utveckla sin integration inom ramen för regionala grannskapsplaner. En bättre integration av de yttersta randområdena i deras geografiska områden, vilket förutsätter att dessa regioner lyfts fram i den europeiska politikens externa dimension, särskilt med hänsyn till deras förbindelser med tredjeländer och med länder med privilegierade historiska förbindelser.

Genom de olika förslag som ingår i de nämnda prioriteringarna, vill föredraganden bidra till att finna ett mer balanserat svar på frågan om EU:s insatser med hänsyn till de utmaningar som EU:s yttersta randområden står inför i förbindelse med målen för Europa 2020‑strategin. Föredragaren betonar sammanhållningspolitikens roll och föregriper vissa frågor till förslaget till en förnyad EU-strategi för de yttersta randområdena, som ska beaktas i förbindelse med Europaparlamentets ståndpunkt.

(1)

För närvarande utgörs Europeiska unionens yttersta randområden av Madeira, Azorerna, Kanarieöarna, Martinique, Guadeloupe, Réunion, Franska Guyana och Saint-Martin.


YTTRANDE från budgetutskottet (8.3.2012)

till utskottet för regional utveckling

över sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin

(2011/2195(INI))

Föredragande: Ivars Godmanis

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erinrar om att Europa 2020-strategin har tagits fram som det verktyg som i huvudsak ska driva de europeiska ekonomierna ut ur den ekonomiska krisen, och att regionalpolitiken och sammanhållningspolitiken till följd av sin budgetmässiga dimension och inriktning på flernivåstyre ses som centrala verktyg för att uppnå strategins mål. Parlamentet anser därför att regionerna i de yttersta randområdena, som helt och fullt utgör en del av unionen, bör medverka till att uppnå målen i Europa 2020-strategin och därför tilldelas de finansiella medel som, med beaktande av deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter, vilket fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget, är nödvändiga för att de ska kunna bidra fullt ut till EU:s nya ekonomiska politik och budgetpolitik under perioden fram till 2020 till fördel såväl för dem själva som för EU som helhet.

2.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sitt förslag till flerårig budgetram för perioden 2014–2020 föreslår nedskärningar som berör hela utbudet av sammanhållningspolitiska åtgärder och mål (-5,1 procent räknat i 2011 års fasta priser(1)), och att även tilläggsersättningen för de yttersta randområdena drabbas av en minskning. Parlamentet betonar att det är omöjligt att fastställa omfattningen av de totala nedskärningarna för regionerna i de yttersta randområdena eftersom de särskilda anslagen på 926 miljoner EUR i nästa fleråriga budgetram inte bara omfattar regionerna i de yttersta randområdena utan också de glesbefolkade områdena i norr, enligt vad som avses i protokoll 6 till Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige. Parlamentet konstaterar emellertid att tilläggsersättningarna, vilka för perioden 2014–2020 omfattar både regionerna i de yttersta randområdena och de glesbefolkade områdena i norr (926 miljoner EUR), motsvarar cirka 50 procent av det avsatta anslaget för perioden 2007–2013 (1 738 miljoner EUR).

3.  Europaparlamentet erinrar om att regionerna i de yttersta randområdena bör omfattas av specifika åtgärder och erhålla ytterligare finansiering som kompenserar de nackdelar som följer av de faktorer som anges i artikel 349 i fördraget. Parlamentet anser att ett tak på 85 procent för medfinansieringsnivåerna för regionerna i de yttersta randområdena är ett positivt steg i denna riktning och uppmanar kommissionen att fastställa andra sätt att bistå dessa regioner, särskilt om den finansiering som anslås till dem minskas för nästa programperiod.

4.  Europaparlamentet understryker behovet, i enlighet med slutsatserna i den femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, att göra verktygen för sammanhållningspolitiken flexiblare, på ett sätt som medger investeringar som garanterar tillväxt- och utvecklingsnivåer i linje med målen för Europa 2020-strategin, även under särskilda geografiska och demografiska förhållanden.

5.  Europaparlamentet understryker behovet av att underlätta samverkan mellan sammanhållningspolitikens fonder och ramprogrammet för forskning och utveckling, i syfte att stärka utvecklingen i regionerna i de yttersta randområdena och bromsa underutnyttjandet av forskningsmedel.

6.  Europaparlamentet beklagar att nedskärningar har gjorts på andra sammanhållningsområden – närmare bestämt att kommissionen föreslår en allmän nedskärning av finansieringen av den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen med 5,1 procent räknat i 2011 års fasta priser för nästa programperiod, inklusive 20,2 procent lägre finansiering till konvergensregioner (ej inbegripet övergångsregioner), 5,6 procent lägre finansiering till regioner som faller under konkurrenskraftsmålet samt 2,9 procent lägre anslag till Sammanhållningsfonden.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens plan att införa en budgetpost för ”Regioner i yttersta randområden och regioner med mycket låg befolkningstäthet” i den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020, eftersom detta kommer att innebära en tydligare koppling mellan medlen som avsätts för dessa regioner och deras mål.

8.  Europaparlamentet uppmärksammar att man i förslaget om den framtida fleråriga budgetramen måste ta hänsyn till att vissa europeiska områden får status som ”yttersta randområden” under perioden 2014–2020, och uppmanar kommissionen att anpassa sina budgetprognoser i enlighet med detta.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

8.3.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

4

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Francesca Balzani, Jean-Luc Dehaene, Isabelle Durant, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Jens Geier, Ivars Godmanis, Ingeborg Gräßle, Carl Haglund, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Anne E. Jensen, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Barbara Matera, Claudio Morganti, Dominique Riquet, László Surján, Helga Trüpel, Derek Vaughan, Jacek Włosowicz

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Frédéric Daerden, Jan Mulder

(1)

Alla siffror i detta yttrande baseras på beräkningar från Direktoratet för utveckling, samordning och kommunikation inom sammanhållningspolitiken, GD REGIO, Europeiska kommissionen.


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (1.3.2012)

till utskottet för regional utveckling

över sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin

(2011/2195(INI))

Föredragande: Niki Tzavela

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förnyade strategi för unionens yttersta randområden, där man kommer att ta upp frågan om hur de yttersta randområdena kan uppnå målen i Europa 2020-strategin, det vill säga en smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet understryker fördelarna med att utveckla en grannskapspolitik som är inriktad på att skapa helt integrerade regionala marknader. Parlamentet betonar vidare att genomförandet av Europa 2020-strategin bör anpassas till de yttersta randområdenas specifika villkor.

2.  Europaparlamentet efterlyser strategier för smart specialisering och långsiktiga investeringar i de yttersta randområdena inom ramen för Europa 2020-strategin och sammanhållningsstödet för att säkerställa ett aktivt deltagande i flaggskeppsprojekten.

3.  Europaparlamentet understryker behovet av att analysera tillväxtfaktorerna i dessa områden som kännetecknas av strukturella svårigheter och att fastställa både strategier som gör det möjligt att förbättra områdenas konkurrenskraft och strategier som inriktas på att minska deras beroende. Parlamentet anser det mycket viktigt att kartlägga strategiska projekt genom omfattande förhandsanalyser och efterhandsutvärderingar, vilket krävs för att man ska kunna avgöra projektens socioekonomiska inverkan. Parlamentet önskar även att man inbegriper de olika regionala och lokala aktörerna och civilsamhället i analyserna, eftersom det är de som bäst känner till styrkorna och svagheterna i dessa regioner.

4.  Europaparlamentet anser att en av de största svagheterna i de yttersta randområdena är resursförvaltningen. Parlamentet menar att dessa områden måste ges de förutsättningar som krävs för att de ska kunna förvalta sina investeringar, särskilt i fråga om infrastruktur, eftersom infrastruktur inte bara omfattar transportsektorn utan även vatten- och energiförvaltning och avfallshantering.

5.  Europaparlamentet understryker behovet av att fastställa en tydlig koppling mellan mål och medel. Parlamentet konstaterar oroat att sammanhållningspolitiken, i kommissionens nya förslag till nästa fleråriga budgetram från och med 2014, är ett av de områden som påverkas mest av nedskärningarna, och att de resurser som är avsedda för utvecklingen i de yttersta randområdena följaktligen kommer att minskas med 7,5 procent, dvs. 70 miljoner euro mindre jämfört med anslagen för föregående period.

6.  Europaparlamentet efterlyser en bättre integrering av de yttersta randområdena i unionen och i deras geografiska områden. Parlamentet betonar i detta avseende de yttersta randområdenas potential att fungera som broar för forskning, kunskap och innovation mellan Europa och tredjeländer, och uppmanar unionen och medlemsstaterna att beakta de yttersta randområdenas viktiga roll i förbindelserna med tredjeländer.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla randområdenas geografiska och territoriella särdrag för att göra det möjligt för dem att uppnå målen i Europa 2020-strategin, och även anpassa de europeiska programmen till regionernas specifika villkor.

8.  Europaparlamentet anser att den innovativa potentialen och entreprenörsandan i de yttersta randområdena måste frigöras, främst genom nätverk för utbyte. Parlamentet konstaterar bekymrat att de yttersta randområdena i mycket liten utsträckning deltagit i ramprogrammet för forskning. Parlamentet kräver att sammanhållningspolitiken och politiken för forskning och innovation anpassas till de specifika behoven i de yttersta randområdena, och att synergier utvecklas mellan ramprogrammet för forskning och innovationer, Horisont 2020, och strukturfonderna för att främja deltagandet av nystartade spetsforskningscentrum och stimulera investeringar i utbildning.

9.  Europaparlamentet understryker att utnyttjandet av sammanhållningspolitikens instrument bör anpassas till de yttersta randområdenas ekonomier, och att betydelsen av deras små och medelstora företag liksom behovet av konkurrenskraft och sysselsättning måste beaktas.

10. Europaparlamentet betonar vikten av att stödja små och medelstora företag genom att anslå EU-medel som ska utveckla den produktiva strukturen i de yttersta randområdena och samtidigt främja arbetstagares färdigheter och därigenom förbättra regionens specifika produkter och den lokala ekonomin.

11. Europaparlamentet noterar bekymrat effekterna av klimatförändringarna i de yttersta randområdena, framför allt i form av stigande vattennivåer. Parlamentet uppmanar unionen att behandla dessa problem inom ramen för sin strategi för förebyggande och hantering av klimatförändringar. Parlamentet förordar ett lämpligt nyttjande av energitillgångarna och utvecklingen av potentialen hos förnybar energi.

12. Europaparlamentet anser det nödvändigt att hjälpa medlemsstaterna att se till att invånarna i dessa områden har fullständig tillgång till den informations- och kommunikationsmedia som erbjuds genom nya tekniker, t.ex. bredband, trådlös teknik, däribland satellitteknik, och framför allt bredbandstillgång till Internet, för att främja ekonomisk tillväxt och bättre administration med hjälp av digitaliserade tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att alla invånare i de yttersta randområdena har bredbandstillgång till Internet senast 2013.

13. Europaparlamentet påpekar att den digitala ekonomin utan tvivel stimulerar ekonomisk utveckling inom EU och noterar samtidigt följderna av det växande problemet med digital uteslutning, som kan bli ett allvarligt utvecklingshinder.

14. Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra de offentliga tjänsterna, särskilt luft- och sjötransporterna, energi, kommunikation och forskning, för att främja de yttersta randområdenas ekonomiska och sociala sammanhållning.

15. Europaparlamentet anser att utvecklingen av gränsöverskridande e-förvaltningstjänster kommer att bidra till de yttersta randområdenas integration i EU:s inre marknad.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.2.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Josefa Andrés Barea, Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, Pilar del Castillo Vera, Gaston Franco, Norbert Glante, Fiona Hall, Edit Herczog, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Judith A. Merkies, Jaroslav Paška, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Teresa Riera Madurell, Jens Rohde, Paul Rübig, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Alejo Vidal-Quadras

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Badia i Cutchet, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Seán Kelly, Alajos Mészáros, Vladko Todorov Panayotov, Mario Pirillo, Pavel Poc, Vladimír Remek, Hannu Takkula


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

20.3.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Catherine Bearder, Jean-Paul Besset, Victor Boştinaru, John Bufton, Salvatore Caronna, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Brice Hortefeux, Danuta Maria Hübner, Vincenzo Iovine, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Younous Omarjee, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Monika Smolková, Ewald Stadler, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Kerstin Westphal, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrea Cozzolino, Karima Delli, Cornelia Ernst, Ivars Godmanis, Maurice Ponga, Vilja Savisaar-Toomast, Elisabeth Schroedter, Patrice Tirolien, Giommaria Uggias, Derek Vaughan, Sabine Verheyen

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy