BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet

2.5.2012 - (COM(2011)0659 – C7‑0372/2011 – 2011/0301(COD)) - ***I

Budgetutskottet
Föredragande: Göran Färm

Förfarande : 2011/0301(COD)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A7-0150/2012

Ingivna texter :

A7-0150/2012

Debatter :

PV 04/07/2012 - 11
CRE 04/07/2012 - 11

Omröstningar :

PV 05/07/2012 - 13.3
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0296

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
MOTIVERING
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
YTTRANDE från utskottet för transport och turism
ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet

(COM(2011)0659 – C7‑0372/2011 – 2011/0301(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0659),

– med beaktande av artiklarna 294.2, 172 och 173.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0372/2011),

– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén[1],

– med beaktande av yttrandet från Regionkommittén[2],

– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A7‑0150/2012).

1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag 1

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) Under nästa årtionde kommer det att krävas större investeringar än någonsin i EU:s transport-, energi, informations- och kommunikationsnät för att stödja de prioriterade åtgärderna i Europa 2020 strategin och utveckla smart, uppgraderad och helt sammankopplad infrastruktur för att slutföra den inre marknaden. Investeringsbehovet för TEN‑T-nätet beräknas uppgå till 500 miljarder euro. Enligt beräkningarna finns det en risk för att cirka 100 miljarder euro av investeringarna i de energiinfrastrukturprojekt som är relevanta för EU inte kommer att genomföras på grund av olika hinder när det gäller tillståndsbeviljande, reglering och finansiering, medan ytterligare 100 miljarder euro kommer att finansieras av sektorn. Investeringsbehoven för att uppnå den digitala agendans mål för höghastighetsbredband för alla människor och företag i EU uppgår till 181–273 miljarder euro, varav investeringar från den privata sektorn uppskattas uppgå till 30–100 miljarder euro.

(3) Under nästa årtionde kommer det att krävas större investeringar än någonsin i EU:s transport-, energi, informations- och kommunikationsnät för att stödja de prioriterade åtgärderna i Europa 2020‑strategin och utveckla smart, uppgraderad och helt sammankopplad infrastruktur för att slutföra den inre marknaden. Investeringsbehovet för TEN‑T-nätet beräknas uppgå till 500 miljarder euro. Enligt beräkningarna finns det en risk för att cirka 100 miljarder euro av investeringarna i de energiinfrastrukturprojekt som är relevanta för EU inte kommer att genomföras på grund av olika hinder när det gäller tillståndsbeviljande, reglering och finansiering, medan ytterligare 100 miljarder euro kommer att finansieras av sektorn. Investeringsbehoven för att uppnå den digitala agendans mål för höghastighetsbredband för alla människor och företag i EU uppgår till 181–273 miljarder euro, varav investeringar från den privata sektorn uppskattas uppgå till 30–100 miljarder euro. Man bör dock se till att EU-finansierad transportinfrastruktur beaktar behovet av energieffektivitet, minskning av buller vid källan, biologisk mångfald och de utmaningar som följer av klimatförändringen.

Ändringsförslag 2

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) Finansiella instrument kan bidra till att förbättra effektiviteten i budgetutgifterna och uppnå starka multiplikatoreffekter när det gäller att locka till sig finansiering från den privata sektorn samt lämpliga investeringsvolymer. Den förväntade multiplikatoreffekten av Europa 2020‑initiativet om projektobligationer är 15–20.

(5) Finansiella instrument som omfattas av budgetförordningen¹ kan i vissa fall bidra till att förbättra effektiviteten i budgetutgifterna och uppnå starka multiplikatoreffekter när det gäller att locka till sig finansiering från den privata sektorn, särskilt när det är svårt att få finansiering och i det nuvarande pressade läget för de offentliga finanserna. Kommissionen bör särskilt se till att pilotprojektfasen för Europa 2020‑initiativet om projektobligationer ger ett mervärde genom att leda till större investeringsvolymer. Den förväntade multiplikatoreffekten av Europa 2020‑initiativet om projektobligationer är 15–20.

____________

¹Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).

Ändringsförslag 3

Förslag till förordning

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5a) Med tanke på de stora investeringsbehoven och de mål som är formulerade i Europa 2020-strategin för nästa decennium bör kommissionen, om projektobligationsinitiativet blir framgångsrikt, öka unionens ansträngningar att skapa hävstångseffekter och locka till sig ytterligare finansiering.

Ändringsförslag 4

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) Europa 2020-initiativet om projektobligationer har ett dubbelt mål: för det första att bidra till finansieringen av projekt som omfattas av EU:s politiska prioriteringar, och för det andra att underlätta och öka den privata sektorns deltagande i den långsiktiga kapitalmarknadsfinansieringen av infrastrukturprojekt. En del av utgifterna i EU‑budgeten kommer att riktas om mot tillväxtfrämjande områden, med hänsyn till unionens budgetdisciplin och taken enligt den gällande fleråriga budgetramen.

(7) Pilotprojektfasen för Europa 2020‑initiativet om projektobligationer har ett dubbelt mål: för det första att bidra till finansieringen av projekt som omfattas av EU:s politiska prioriteringar, och för det andra att underlätta och öka den privata sektorns deltagande i den långsiktiga kapitalmarknadsfinansieringen av infrastrukturprojekt, särskilt genom den kreditförstärkning som krävs för att locka investerare på kapitalmarknaderna att delta. En del av utgifterna i EU-budgeten kommer att riktas om mot tillväxtfrämjande områden, särskilt infrastrukturer för transport, energi och telekommunikation, med hänsyn till unionens budgetdisciplin och taken enligt den gällande fleråriga budgetramen.

Ändringsförslag 5

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) Projektobligationer kommer att bli det första finansiella instrumentet för infrastruktur med liknande finansieringsbehov inom flera olika sektorer, och kommer därför att ge större fördelar i form av marknadspåverkan, administrativ effektivitet och resursanvändning. Projektobligationerna kommer att vara ett konsekvent instrument för infrastrukturintressenter, såsom finansiärer, offentliga myndigheter, byggnadsföretag och operatörer.

(8) Projektobligationer kommer att bli det första finansiella instrumentet för infrastruktur med liknande finansieringsbehov inom flera olika sektorer, och kommer därför att ge större fördelar i form av marknadspåverkan, administrativ effektivitet och resursanvändning tack vare de synergieffekter som är möjliga mellan transport-, energi- och telekommunikationssektorerna. Projektobligationerna kommer att vara ett konsekvent instrument för infrastrukturintressenter, såsom finansiärer, offentliga myndigheter, byggnadsföretag och operatörer.

Ändringsförslag 6

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9) Genom Europa 2020-initiativet om projektobligationer kommer obligationer att utfärdas av projektföretag. Unionens budget, kombinerat med finansiering från en finansieringspartner, kommer att användas för att förbättra obligationernas kreditkvalitet i syfte att locka till sig investerare på lånekapitalmarknaden, såsom pensionsfonder och försäkringsbolag.

Ändringsförslag 7

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) Unionens stöd skulle minska den inneboende risken med projektobligationer i en sådan utsträckning att aktörerna på kapitalmarknaderna är villiga att investera i projektobligationer för mer storskaliga infrastrukturprojekt än vad som skulle vara möjligt utan EU-stöd.

(10) Unionens stöd genom den nuvarande förordningen skulle minska den inneboende risken med projektobligationer i en sådan utsträckning att aktörerna på kapitalmarknaderna är villiga att investera i projektobligationer för mer storskaliga infrastrukturprojekt än vad som skulle vara möjligt utan EU-stöd.

Ändringsförslag 8

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11) Genom projektobligationer blir det också möjligt att undvika att EU:s ekonomiska återhämtning äventyras till följd av ökad trafikträngsel, brist på energianslutningar och en avsaktning av bredbandsspridningen till följd av svårigheterna för infrastrukturprojekt att få långsiktig privat eller offentlig finansiering.

(11) Genom projektobligationer blir det också möjligt att undvika att EU:s ekonomiska återhämtning äventyras till följd av försämrade transporter, brist på energianslutningar, föråldrade energisystem, brister i energiförsörjningen och en avsaktning av bredbandsspridningen samt bristfälliga telekommunikationstjänster till följd av svårigheterna för infrastrukturprojekt att få långsiktig privat eller offentlig finansiering.

Ändringsförslag 9

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12) Medlemsstaterna omvärderar sina infrastrukturprogram till följd av budgetåtstramningar och strukturreformer, vilket gör det svårare att få fram de ökade infrastrukturinvesteringar som behövs. Bankernas långvariga utlåning för infrastrukturprojekt är dessutom fortfarande otillräcklig och lånen är dyra, vilket kräver alternativa och konkurrenskraftiga lånefinansieringskällor.

(12) Medlemsstaterna omvärderar sina infrastrukturprogram till följd av budgetåtstramningar och strukturreformer, vilket gör det svårare att få fram de ökade infrastrukturinvesteringar som behövs för att uppfylla de politiska målen i Europa 2020-strategin, särskilt en övergång till en resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp för att uppnå hållbar tillväxt, i enlighet med Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ för resurseffektivitet. Bankernas långvariga utlåning för infrastrukturprojekt är dessutom fortfarande otillräcklig och lånen är dyra, vilket kräver alternativa och konkurrenskraftiga lånefinansieringskällor.

Ändringsförslag 10

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) Därför bör en pilotfas för Europa 2020-initiativet om projektobligationer inledas under den nuvarande budgetramen i syfte att fastställa huruvida och i vilken omfattning sådana finansiella instrument för riskdelning kan tillföra ett mervärde när det gäller infrastrukturfinansiering.

Ändringsförslag 11

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Beslut nr 1639/2006/EG och förordning (EG) nr 680/2007 bör ändras i syfte att genomföra pilotfasen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer. Syftet med pilotfasen är att stödja infrastrukturprojekt med kommersiell potential inom transport-, energi- och IKT-sektorerna. Efter 2013 kan initiativet även utvidgas till att omfatta andra sektorer.

(15) Beslut nr 1639/2006/EG och förordning (EG) nr 680/2007 bör ändras i syfte att genomföra pilotfasen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer. Syftet med pilotfasen är att stödja infrastrukturprojekt med ett tydligt europeiskt mervärde och med kommersiell potential inom transport-, energi- och IKT-sektorerna, som trots sin kommersiella potential inte får tillräcklig finansiering från marknaden.

Ändringsförslag 12

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ändringsförslag 13

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17) Pilotfasen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer bör inledas som en förberedelse för den föreslagna fonden för ett sammankopplat Europa. Pilotfasen kommer på så sätt att bana väg för fondens finansiella riskdelningsinstrument.

(17) Pilotfasen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer påverkar inte beslutet om unionens fleråriga budgetram efter 2013, och bör inledas senast den 31 juli 2012 som en förberedelse för den föreslagna fonden för ett sammankopplat Europa. Om pilotfasen skulle bli framgångsrik, och efter en adekvat och oberoende analys och utvärdering, kommer den att bana väg för fondens finansiella riskdelningsinstrument.

Ändringsförslag 14

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20) Budgetmedlen ska begäras av EIB på grundval av ett urval projekt som EIB anser vara passande och genomförbara. Alla ansökningar ska inlämnas senast 31 december 2013. Storskaliga infrastrukturprojekt är komplexa, och det faktiska godkännandet av ett projekt får därför ske ett annat datum, men senast den 31 december 2014.

(20) Budgetmedlen ska begäras av EIB på grundval av ett urval projekt som EIB och kommissionen anser vara passande och genomförbara, samt i linje med unionens långsiktiga politiska mål. Alla ansökningar ska inlämnas senast 31 december 2013. Storskaliga infrastrukturprojekt är komplexa, och det faktiska godkännandet av ett projekt får därför ske ett annat datum, men senast den 31 december 2014.

Ändringsförslag 15

Förslag till förordning

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20a) Kommissionen bör låta genomföra en oberoende och fördjupad utvärdering av pilotfasen för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer. Denna utvärdering måste, när så är lämpligt, åtföljas av lagförslag avseende innovativa finansieringsinstrument inom ramen för den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020.

Ändringsförslag 16

Förslag till förordning

Skäl 20b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20b) Eftersom fristen för att nå en överenskommelse om pilotfasen av Europa 2020-initiativet om projektobligationer fastställdes till juni 2012 i slutsatserna från Europeiska rådets möte den 1–2 mars 2012, måste kommissionen börja genomföra denna pilotfas utan ytterligare dröjsmål.

Ändringsförslag 17

Förslag till förordning

Artikel 1 – led -1 (nytt)

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 8 – punkterna 5a–5b (nya)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	-1. I artikel 8 skall följande punkter läggas till:
	"5a. En oberoende totalutvärdering ska genomföras av pilotfasen för det riskdelningsinstrument för projektobligationer som avses i artikel 31.2a–2db, och ska bland annat omfatta instrumentets mervärde, inklusive effekterna för projektets ekonomiska bärkraft, additionalitet jämfört med andra instrument i unionen eller medlemsstaterna och annan eventuell långsiktig finansiering samt vilken multiplikatoreffekt som uppnåtts. Utvärderingen ska innehålla allmänna observationer om marknadsutvecklingen, inklusive uppkomst eller korrigering av eventuella snedvridande effekter samt utvärdering av riskerna, inklusive projekt- och partnerrisker. Den ska också innehålla en utvärdering av huruvida det vore lämpligt med maximal avkastning när det gäller finansiering av offentliga projekt genom den privata sektorns aktörer samt en kostnadsjämförelse med alternativa projektfinansieringssätt, inbegripet banklån och aktiekapital.
	5b. Dessutom ska kommissionen på grundval av denna utvärdering göra en bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden för att effektivisera unionens utgifter och öka investeringarna i prioriterade projekt. Denna bedömning ska bl.a. omfatta hur man kan göra projektobligationsinstrumentet ännu attraktivare för ett bredare spektrum av långsiktiga investerare, inklusive offentliga investerare.”

Ändringsförslag 18

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led a

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2 – stycke 3


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Alternativt kan unionen göra ett finansiellt bidrag till EIB för anskaffande och kapitalallokering för lån eller garantier som ska utfärdas av EIB och tas från EIB:s egna medel enligt det riskdelningsinstrument för projektobligationer som avses i punkterna 2a–2d.”	Alternativt kan unionen under en pilotfas 2012 och 2013 göra ett finansiellt bidrag till EIB för anskaffande och kapitalallokering för lån eller garantier som ska utfärdas av EIB och tas från EIB:s egna medel enligt det riskdelningsinstrument för projektobligationer som avses i punkterna 2a–2db.

Ändringsförslag 19

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) Följande punkter ska införas som punkterna 2a till 2d:

b) Följande punkter ska införas som punkterna 2a till 2db:

Ändringsförslag 20

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2a


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2a. Riskdelningsinstrument för projektobligationer innebär en kreditförstärkning som ska uppfylla följande kriterier:	2a. Riskdelningsinstrument för projektobligationer innebär ett gemensamt instrument från kommissionen och EIB som erbjuder en kreditförstärkning som ska uppfylla följande kriterier:
a) De ska ha formen av ett lån eller en garanti som har beviljats av EIB för finansiering av projekt på IKT- och bredbandsområdet.	a) Det ska ha formen av ett lån eller en garanti som beviljats av EIB, med stöd av ett bidrag från unionsbudgeten, för finansiering av projekt av gemensamt europeiskt intresse på IKT- och bredbandsområdet, som komplement till finansiering från medlemsstaterna eller privata investerare och vara inriktat på suboptimala investeringssituationer när projekt inte får tillräckligt finansiering från marknaden.
b) De ska omfatta skuldminskningsrisken för projekten och minska kreditrisken för obligationsinnehavarna.	b) Det ska omfatta skuldminskningsrisken för projekten och minska kreditrisken för obligationsinnehavarna.
c) De ska endast användas för projekt vars ekonomiska bärkraft grundas på projektinkomster.	c) Det ska endast användas för projekt vars ekonomiska bärkraft grundas på projektinkomster.

Ändringsförslag 21

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2b


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2b. Unionens exponering för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsavgifter och andra bidragsberättigande kostnader, ska strikt begränsas till unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer och det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Unionens budget. Den kvarstående risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB.	2b. Unionens exponering för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsavgifter och andra bidragsberättigande kostnader, ska aldrig överskrida unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer. Det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Unionens budget. Den kvarstående risk som är förbunden med alla operationer ska alltid bäras av EIB.

Ändringsförslag 22

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2c


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2c. Närmare villkor och bestämmelser för genomförandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB.	2c. Närmare villkor och bestämmelser för genomförandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB. Kommissionen ska utan dröjsmål informera Europaparlamentet och rådet om grunddragen i avtalet.
	EIB:s riskbedömning ska garanteras i enlighet med EIB:s riktlinjer för kreditrisker, och EIB:s urvalskriterier när det gäller sociala frågor, miljö och klimat ska beaktas på vederbörligt sätt.
	De viktigaste villkoren och förfarandena för riskdelningsinstrumenten för projektobligationer fastställs i en bilaga till detta beslut.

Ändringsförslag 23

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkterna 2da–2db (nya)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2da. Förutom rapporteringskraven i punkt 49 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning, och utan att det påverkar tillämpningen av några andra lagfästa rapporteringskrav, ska kommissionen var sjätte månad under pilotfasen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. Denna rapportering ska innehålla information om hur riskdelningsinstrumentet för projektobligationer fungerar och rekommendationer om hur dess effektivitet kan förbättras.
	2db. På grundval den utvärdering som avses i artikel 8.5a i detta beslut ska kommissionen föreslå lämpliga regelförändringar, inbegripet lagstiftningsmässiga, särskilt om det prognostiserade marknadsmottagandet inte är tillfredsställande eller om alternativa källor för långsiktig finansiering blir tillgängliga i tillräcklig omfattning.”

Ändringsförslag 24

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 2 – led 14


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
14. Riskdelningsinstrument för projektobligationer: en kreditförstärkning som beviljas projekt av gemensamt intresse. Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer ska omfatta skuldminskningsrisken för projekten och minska kreditrisken för obligationsinnehavarna. De ska endast användas för projekt vars ekonomiska bärkraft grundas på projektinkomster.	14. Riskdelningsinstrument för projektobligationer: ett gemensamt instrument från kommissionen och EIB som erbjuder en kreditförstärkning som beviljas projekt av gemensamt intresse med europeiskt mervärde och som kompletterar finansiering från medlemsstaterna eller privata investerare och som inriktas på suboptimala investeringssituationer där projekt inte får tillräckligt finansiering från marknaden. Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer ska omfatta skuldminskningsrisken för projekten och minska kreditrisken för obligationsinnehavarna. De ska endast användas för projekt vars ekonomiska bärkraft grundas på projektinkomster.

Ändringsförslag 25

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 2 – led 15


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
15. Kreditförstärkning: användning av ett lån eller en garanti från EIB för att förbättra projektskuldens kreditkvalitet.	15. Kreditförstärkning: användning av ett lån eller en garanti från EIB med stöd av ett bidrag från unionens budget för att förbättra projektskuldens kreditkvalitet.

Ändringsförslag 26

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3 – led a

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 6 – punkt 1 – led d – sista meningen


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Under 2012 och 2013 får ett belopp på högst 200 miljoner euro återanvändas för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer inom transportsektorn.	Under 2012 och 2013 får ett belopp på högst 200 miljoner euro återanvändas för pilotfasen för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer inom transportsektorn.

Ändringsförslag 27

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3 – led b

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 6 – punkt 1 – led g


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
g) Finansiellt bidrag för reserver och kapitaltilldelning gällande de garantier som ska utfärdas av EIB ur dess egna medel inom ramen för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer på området för TEN-T och TEN-E. Unionens riskexponering när det gäller riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsarvoden och andra stödberättigande kostnader, ska vara strikt begränsad till det belopp som utgör unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer och det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Europeiska unionens allmänna budget. Den risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB. Närmare villkor och bestämmelser för genomförandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB. Under åren 2012 och 2013 får ett belopp på högst 210 miljoner euro, av vilket högst 200 miljoner euro får anslås för transportprojekt och högst 10 miljoner euro får anslås för energiprojekt, återanvändas för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.2 från budgetposterna för TEN-T (LGTT) respektive TEN-E. Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer får återanvända eventuella inkomster som genererats under investeringsperioden till nya lån och garantier.	g) Finansiellt bidrag för reserver och kapitaltilldelning gällande de garantier som ska utfärdas av EIB ur dess egna medel inom ramen för pilotfasen för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer på området för TEN-T och TEN-E under åren 2012 och 2013. Unionens riskexponering när det gäller riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsarvoden och andra stödberättigande kostnader, ska aldrig överskrida det belopp som utgör unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, och inte ha längre löptid än obligationerna. Det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för unionens allmänna budget. Den risk som är förbunden med alla operationer ska alltid bäras av EIB. Närmare villkor och bestämmelser för genomförandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB. Kommissionen ska utan dröjsmål informera Europaparlamentet och rådet om grunddragen i avtalet. EIB:s riskbedömning ska garanteras i enlighet med EIB:s riktlinjer för kreditrisker, och EIB:s urvalskriterier när det gäller sociala frågor, miljö och klimat ska beaktas på vederbörligt sätt.
	Under åren 2012 och 2013 får ett belopp på högst 210 miljoner euro, av vilket högst 200 miljoner euro får anslås för transportprojekt och högst 10 miljoner euro får anslås för energiprojekt, återanvändas för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.2 från budgetposterna för TEN-T (LGTT) respektive TEN-E. Förutom rapporteringskraven i punkt 49 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning, och utan att det påverkar tillämpningen av några andra lagfästa rapporteringskrav, ska kommissionen var sjätte månad under pilotfasen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. Denna rapportering ska innehålla information om hur riskdelningsinstrumentet för projektobligationer fungerar och rekommendationer om hur dess effektivitet kan förbättras.
	På grundval av den utvärdering som avses i artikel 16.2a i denna förordning ska kommissionen föreslå lämpliga regelförändringar, inbegripet lagstiftningsmässiga, särskilt om det prognostiserade marknadsmottagandet inte är tillfredsställande eller om alternativa källor för långsiktig finansiering blir tillgängliga i tillräcklig omfattning.
	Ränta och andra inkomster som genereras av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer i form av avgifter som betalas av stödmottagarna, och som mottagits till och med den 31 december 2013, får återanvändas till nya lån och garantier. Efter den 1 januari 2014, om riskdelningsinstrumentet för projektobligationer inte förlängs in i nästa budgetram, ska alla kvarvarande medel återföras till unionsbudgetens intäktssida.

Ändringsförslag 28

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3a (nytt)

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 16 – punkterna 2a–2b (nya)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) I artikel 16 ska följande punkter läggas till:
	”2a. En oberoende totalutvärdering ska genomföras av pilotfasen för det riskdelningsinstrument för projektobligationer som avses i artikel 6.1 g, och ska bland annat omfatta instrumentets mervärde, inklusive effekterna för projektets ekonomiska bärkraft, additionalitet jämfört med andra instrument i unionen eller medlemsstaterna och annan eventuell långsiktig finansiering samt vilken multiplikatoreffekt som uppnåtts. Utvärderingen ska innehålla allmänna observationer om marknadsutvecklingen, inklusive uppkomst eller korrigering av eventuella snedvridande effekter samt utvärdering av riskerna, inklusive projekt- och partnerrisker. Den ska också innehålla en utvärdering huruvida det vore lämpligt med maximal avkastning när det gäller finansiering av offentliga projekt genom den privata sektorns aktörer samt en kostnadsjämförelse med alternativa projektfinansieringssätt, inbegripet banklån och aktiekapital.
	2b. Dessutom ska kommissionen på grundval av denna utvärdering göra en bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden för att effektivisera unionens utgifter och öka investeringarna i prioriterade projekt. Denna bedömning ska bl.a. omfatta hur man kan göra projektobligationsinstrumentet ännu attraktivare för ett bredare spektrum av långsiktiga investerare, inklusive offentliga investerare.”

Ändringsförslag 29

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3a (nytt)

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 17 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a) I artikel 17.1 ska följande stycke läggas till:
	”Före den 30 juni 2013 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport som innehåller en förteckning över de utvalda projekt för vilka sådant stöd som avses i artikel 6.1 g kommer att beviljas och en specificering av bidraget, de berörda finansierande instituten och investerarna. Kommissionen ska i denna rapport inkludera riktlinjer för god praxis och en förteckning över investerare som potentiellt är intresserade av innovativa finansiella instrument.”

Motivering

Det behövs exakt information från pilotfasen för projektobligationer för att man ska kunna fastställa de ändringar som eventuellt bör göras avseende fonden för ett sammanlänkat Europa. Kommissionen bör meddela parlamentet vilka investerare som är inblandade och hur de utvalda projekten skulle kunna förbättras.

[1] EUT C ..., ..., s. ....
[2] EUT C ..., ..., s. ....

MOTIVERING

Inledning: Varför behövs en pilotfas för projektobligationer?

En modern och effektiv infrastruktur är avgörande för att nå Europa 2020-målen avseende smart och hållbar tillväxt för alla och för att minska arbetslösheten genom att fullborda den inre marknaden. Investeringsbehoven när det gäller transporter, energi samt informations- och kommunikationsteknikstrukturerna (IKT) i Europa uppskattas till 1 500 miljarder euro för perioden 2010–2020. Den privata sektorn bör finansiera den största delen av dessa – för det mesta lönsamma – investeringar, men den offentliga sektorns roll i Europa kommer att vara avgörande för att nå de nämnda målen.

Kommissionen har i detta syfte föreslagit en ”fond för ett sammankopplat Europa” (CEF) för nästa budgetram för att påskynda utvecklingen av infrastruktur för transporter, energi, och IKT-nät, med särskilt fokus på strategiska gränsöverskridande delar.

Förutom egenkapitalinstrument och bidrag innehåller CEF ett nytt finansiellt instrument för att få mer finansiering från den privata sektorn, nämligen projektobligationer. För att projektobligationerna ska kunna fungera fullt ut 2014 föreslår kommissionen en pilotfas 2012–2013 som huvudsakligen syftar till att

– testa finansmarknadernas acceptans och reaktioner på initiativet, eftersom det tar tid för nya instrument att etablera sig inom ramen för den privata sektorns investeringsbeslut,

– testa hur projektobligationerna fungerar och hur de kan optimeras i praktiken, så att initiativet kan finslipas.

Förslaget innebär, genom ändring av de nuvarande CIP- och TEN-bestämmelserna, en utvidgning och uppgradering av den gällande lånegarantifaciliteten för TEN-Transport (LGTT). Den uppgraderas för att täcka andra sektorer än transport, och omfattar energi och IKT-projekt, samtidigt som den utvidgas till att omfatta inte endast trafikrisker utan alla risker som kan leda till intäktsbortfall under ett projekts livscykel. Instrumentets tidshorisont förlängs från 3–7 år till upp till 30 år. Dessutom åtgärdar det nya instrumentet vissa brister när det gäller att locka till sig investeringar, som inte kunde lösas inom LGTT. Eftersom LGTT inrättades före krisen är den varken utformad för eller anpassad till det rådande ekonomiska klimatet.

Europaparlamentet har ofta efterlyst inrättandet av detta nya instrument, särskilt i sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla[1], av den 17 februari 2011 om Europa 2020‑strategin[2], och senast i sin resolution av den 2 februari 2012 om Europeiska rådets möte den 30 januari 2012[3] samt i sitt bidrag av den 15 februari 2012 till den årliga tillväxtöversikten[4].

Dessutom har Europeiska rådet i sina slutsatser från den 1–2 mars 2012 angett följande ambitiösa mål för pilotfasen: ”Med tanke på att den privata finansieringen av viktiga infrastrukturprojekt behöver stimuleras bör pilotfasen av Europa 2020-initiativet om projektobligationer påskyndas så att en överenskommelse kan nås senast i juni.”

Teknisk bakgrund: Hur fungerar projektobligationer?

Projektobligationer är ett skuldinstrument som emitteras av privata projektföretag med ett bidrag från EU/EIB som stöd, vilket gör obligationerna säkrare och attraktivare för kapitalmarknadernas investerare, t.ex. pensionsfonder, vilka normalt inte investerar i infrastruktur. Genom att minska investerarnas risk bör obligationerna stimulera flödet av kapital från privata källor i riktning mot prioriterade infrastrukturinvesteringar för vilka uppfattningen om svårkalkylerade risker blockerar finansieringsflödet. Detta är extra viktigt i ett läge med begränsad bankfinansiering på grund av krisen och nya regleringar.

Nedan visas en sammanfattning av hur de fungerar:

Genom att utnyttja en EIB-facilitet som stöds av ett EU-bidrag, som mindre prioriterad skuld eller garanti[5], skulle kreditvärderingen av infrastrukturprojektens prioriterade skulder (obligationer) förbättras till en avsedd rating på A-, vilket är en tillräcklig nivå för att göra obligationerna attraktivare för finansmarknaderna. Den mindre prioriterade skulden, som inte ska överskrida 20 procent av den totala skulden[6], kommer att utformas som ett lån eller en garanti.

Projektobligationer bör ses som ett redskap bland många olika finansieringsinstrument, och kan blandas med andra offentliga och privata instrument, t.ex. offentliga bidrag (europeiska och nationella), lån (banker, obligationer), garantier, eget kapital, etc. Det bör dock noteras att projektobligationer endast kan användas för projekt som förväntas generera tillräckliga inkomster. De kommer inte att ersätta traditionella bidrag, som i stället kan koncentreras till de projekt som har störst behov. Projektobligationer är ett tillskott till finansiering som redan finns, och bör inte snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, och inte heller ersätta existerande privat finansiering eller någon annan offentlig intervention på nationell nivå eller EU-nivå.

Förslagets budgetkonsekvenser

För pilotfasen föreslår kommissionen ett bidrag från EU-budgeten på 230 miljoner euro genom omfördelning inom löpande program. Av de 500 miljoner euro som finns tillgängliga för LGTT 2012–2013 skulle upp till 200 miljoner omfördelas för att stödja projektobligationer inom transportområdet. Finansieringen av andra EU-stödsliknande bidrag påverkas inte. För investeringar i energi och IKT kommer 10 respektive 20 miljoner euro också att omfördelas från budgetposterna för TEN-E och CIP.

		2012 Budget	2012	2013	2014	Totalt
06 03 03 – Finansiellt stöd till projekt av gemensamt intresse för det transeuropeiska transportnätet (från LGTT‑anslagen)	ÅB	1 275	100	100		200
	BB	714	40	60	100	200
32 03 02 – Finansiellt stöd till projekt av gemensamt intresse för det transeuropeiska energinätet	ÅB	21		10		10
	BB	12		10		10
09 03 01 – Ramprogram för konkurrenskraft och innovation – Program för att stödja informations- och kommunikationsteknik (ICT PSP)	ÅB	133		20		20
	BB	109		20		20
TOTALA anslag för GD MOVE, ENER och INFSO	ÅB		100	130		230
TOTALA anslag för GD MOVE, ENER och INFSO	BB		40	90	100	230

I förhållande till infrastrukturbehoven är 230 miljoner euro inte en stor summa men med en förväntad multiplikatoreffekt på upp till 15-20 kan investeringar på upp till 4,6 miljarder euro uppbringas.

EU-stödet kommer att bestå av lån/garanter för att täcka alla typer av uteblivna intäkter, till exempel på grund av lägre utnyttjande än planerat, byggförseningar, osv. Om EU-stödet skulle behöva tas i anspråk till följd av uteblivna intäkter i ett startskede kommer det att omvandlas till efterställda skulder, vilket innebär att en slutgiltig förlust för EU:s budget endast skulle uppstå om projektet havererar.

Risken för EU-budgeten skulle vara strikt begränsad, utan några ansvarsförbindelser, och det maximala EU-bidraget skulle ha ett tak på 230 miljoner euro. Detta sägs också uttryckligen i lagstiftningsförslaget. När det gäller inkomster från instrumentet är tanken enligt kommissionens förslag att möjliga vinster skulle återinvesteras i faciliteten i syfte att stödja så många projekt som möjligt. Detta är något som föredraganden stöder.

Några kritiska synpunkter

Från budgetmyndighetens synvinkel är det avgörande att hitta den rätta balansen mellan de befogenheter som delegerats kommissionen och EIB och rapporteringskraven och redovisningsmekanismerna. Föredraganden anser att det föreslagna upplägget behöver några förtydliganden men att det är tillräckligt för pilotfasen på grund av följande:

– Urvalet av projekt begränsas redan av ett antal bindande kriterier som EIB måste respektera när projekt föreslås (målen för EU:s ekonomiska politik, kriterierna enligt de grundläggande TEN- och CIP-rättsakterna, EU:s politiska riktlinjer, EIB:s standardkriterier för finansieringsberättigande och miljöhänsyn, policys för kreditrisk, etc.).

– För såväl CIP som TEN kommer godkännandeförfarandet vara det samma som för normalt stöd, nämligen genom kommittéer (se artikel 15.2 i grundrättsakten för TEN och artikel 46 i den för CIP).

– Instrumentet kommer att utnyttjas i mindre än två år och endast ett litet antal projekt kommer att finansieras.

Närmare diskussioner om detta kan föras senare i samband med CEF-förslaget, och under tiden kan kommissionen och EIB finjustera utformningen av initiativet. Med tanke på den tid som krävs för att alla de projekt som förväntas ska komma igenom det finansiella förberedelsestadiet och börja förverkligas kommer det dessutom att ta tid innan en riktig utvärdering av initiativet kan göras.

Eftersom de ekonomiska och finansiella förutsättningarna kan förändras bör vi inte kräva för många ytterligare kriterier och genomförandearrangemang, utan låta denna nya marknad utvecklas under större flexibilitet. För rapporteringen anser föredraganden, med tanke på att den pågående översynen av budgetförordningen sannolikt inte kommer att träda ikraft förrän pilotfasen inletts, att de bestämmelser som föreslås bör justeras så att tillräcklig ansvarsskyldighet och lämplig övervakning från lagstiftaren säkerställs. Därför föreslås konkreta ändringsförslag som syftar till en tätare (var sjätte månad) och mer detaljerad rapportering.

Det är visserligen viktigt att rapporteringen är tillräcklig för att välgrundade slutsatser ska kunna dras innan CEF inrättas, men föredraganden betonar ändå att det viktigaste syftet med denna pilotfas är att testa de finansiella marknadernas acceptans av detta nya initiativ. Mot denna bakgrund och med tanke på att pilotfasen redan är begränsad till 18 månader anser föredraganden inte att det behövs någon ”exit-strategi” för pilotfasen eftersom avtalet och genomförandet av pilotfasen inte på något sätt får föregripa de kommande förhandlingarna om CEF.

Tidtabell och kommande förhandlingar

Föredraganden delar Europeiska rådets målsättning om att senast uppnå en överenskommelse vid första behandlingen med rådet före juni och föreslår här följande steg:

Framläggande av ett förslag till betänkande	29 mars
Tidsfrist för ändringsförslag	3 april
Omröstning i BUDG-utskottet	25 april
Förhandlingsperiod	25 april–24 maj
BUDG-utskottets omröstning om den politiska överenskommelsen	31 maj (bekräftas senare)
Plenaromröstning	juli

[1] P7_TA(2011)0266.
[2] P7_TA(2011)0068
[3] P7_TA(2012)0023.
[4] P7_TA(2012)0048.
[5] D.v.s. återbetalad efter prioriterade skulder men före eget kapital.
[6] Inrättande av ett specialföretag för att emittera obligationerna, ingå andra skuldförbindelser, utnyttja EU/EIB-garantin och ta emot eget kapital.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (27.3.2012)

till budgetutskottet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet
(COM(2011)0659 – C7‑0372/2011 – 2011/0301(COD))

Föredragande: Werner Langen

KORTFATTAD MOTIVERING

Europa 2020-initiativet om projektobligationer ska inledas med en pilotfas under 2012–2013 för att i större utsträckning involvera den privata sektorn i finansieringen av infrastrukturåtgärder på områdena transport, energi och IKT/bredbandsnät. Hittills har EU‑länderna investerat mellan 0,5 och 2 procent av sin BNP i infrastrukturåtgärder[1]. I framtiden ska privata investerare delta genom offentlig-privata partnerskap. Europa 2020‑initiativet om projektobligationer kommer att komplettera de nuvarande finansieringskällorna.

Allmänna anmärkningar

Finansieringen av projektobligationer under pilotfasen 2012–2013 är garanterad och begränsad genom återanvändning av de befintliga budgetposterna 06 03 03 TEN Transport (högst 200 miljoner EUR), 32 03 02 TEN Energi (högst 10 miljoner EUR för TEN-E-projekt) och 09 03 01 Ramprogram för konkurrenskraft och innovation (högst 20 miljoner EUR för IKT- och bredbandsprojekt).

EIB sköter urvalet av 5 till 14 olika projekt på grundval av riktlinjerna för de transeuropeiska näten och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Det är viktigt att undvika snedvridningar av marknaden och kvasibidrag. Syftet med pilotfasen är att testa marknaden och utvärdera genomförandet. Därför kommer EIB:s första rapporter till kommissionen och Europaparlamentet om erfarenheterna av användningen av projektobligationerna och marknadsacceptansen att vara viktiga. EIB är enligt det interinstitutionella avtalet skyldig att rapportera till kommissionen. Kommissionen ska vidarebefordra dessa årliga rapporter till rådet och Europaparlamentet. Användningen av finansiering på högst 230 miljoner EUR kan tjäna som en katalysator för genomförandet av infrastrukturåtgärder och ge en multiplikatoreffekt på 15–20 EUR per investerad euro från EU-budgeten.

EIB måste emellertid se till att endast de projekt som verkligen har behov av finansiering finansieras. Därför ska man välja ut projekt som inte är kommersiellt bärkraftiga på egen hand och därför behöver finansiering för att över huvud taget genomföras. Mot bakgrund av detta måste kritik framföras mot att de projekt som ingår i pilotfasen och som ska samfinansieras genom projektobligationer enbart är avslutade projekt med behov av kompletterande finansiering, eller projekt som redan väntar på att inledas, eftersom dessa projekt kommer att ha en långtgående finansieringsplan redan innan initiativet om projektobligationer träder i kraft.

Projektobligationerna fungerar på följande sätt:

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag 1

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ändringsförslag 2

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11) Genom projektobligationer blir det också möjligt att undvika att EU:s ekonomiska återhämtning äventyras till följd av ökad trafikträngsel, brist på energianslutningar och en avsaktning av bredbandsspridningen till följd av svårigheterna för infrastrukturprojekt att få långsiktig privat eller offentlig finansiering.

(11) Genom projektobligationer blir det också möjligt att undvika att EU:s ekonomiska återhämtning äventyras till följd av ökad trafikträngsel, brist på energianslutningar föråldrade energisystem, brister i energiförsörjningen och en avsaktning av bredbandsspridningen samt bristfälliga telekommunikationstjänster till följd av svårigheterna för infrastrukturprojekt att få långsiktig privat eller offentlig finansiering. Initiativet om projektobligationer inom ramen för Europa 2020-partnerskapsavtalet bör tillhandahålla en tydlig ram för stödberättigande, som bör vara föremål för en förstärkt demokrati kontroll, som ett adekvat medel för att uppnå hållbara och kontracykliska investeringsprogram, som är förenliga med EU:s sociala mål och klimat- och miljömål, samtidigt som den fungerar som katalysator i syfte att dra till sig privat kapital för långsiktiga projekt.

Ändringsförslag 3

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12) Medlemsstaterna omvärderar sina infrastrukturprogram till följd av budgetåtstramningar och strukturreformer, vilket gör det svårare att få fram de ökade infrastrukturinvesteringar som behövs. Bankernas långvariga utlåning för infrastrukturprojekt är dessutom fortfarande otillräcklig och lånen är dyra, vilket kräver alternativa och konkurrenskraftiga lånefinansieringskällor.

(12) Medlemsstaterna omvärderar sina infrastrukturprogram till följd av budgetåtstramningar och strukturreformer, vilket gör det svårare att få fram de ökade infrastrukturinvesteringar som behövs för att uppfylla de politiska målen i Europa 2020-strategin, särskilt en övergång till en resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp för att uppnå hållbar tillväxt, i enlighet med Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ för resurseffektivitet. Bankernas långvariga utlåning för infrastrukturprojekt är dessutom fortfarande otillräcklig och lånen är dyra, vilket kräver alternativa och konkurrenskraftiga lånefinansieringskällor.

Ändringsförslag 4

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) Därför bör en pilotfas för Europa 2020-initiativet om projektobligationer inledas under den nuvarande budgetramen i syfte att fastställa om och i vilken omfattning sådana finansiella instrument för riskdelning kan tillföra ett mervärde på området för infrastrukturfinansiering.

Ändringsförslag 5

Förslag till förordning

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14a) Det bör emellertid noteras att projektvärdepapper endast kan komplettera befintliga finansieringsmodeller och inte ersätta dem helt och hållet.

Ändringsförslag 6

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ändringsförslag 7

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16) Med tanke på Europeiska investeringsbankens (EIB) mångåriga sakkunskap, att EIB är den institution som finansierar flest infrastrukturprojekt och dessutom är EU:s finansiella organ enligt fördraget, bör EIB delta tillsammans med kommissionen i genomförandet av pilotfasen. EIB bör också i allt större utsträckning användas för innovationsprojekt. De exakta villkoren och bestämmelserna för samarbetet, inklusive riskdelning och EIB:s ersättning, bör fastställas i ett avtal mellan kommissionen och EIB och reglerna för införandet av instrumentet för lånegarantier fastställs i artikel 6.1 d och i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet¹. Kommissionen bör utan dröjsmål informera Europaparlamentet och rådet om texten till avtalet.

____________

¹ EUT L 162, 22.6.2007, s. 1.

Ändringsförslag 8

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17) Pilotfasen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer ska inledas utan att det påverkar beslutet om unionens fleråriga budgetram efter 2013, särskilt kommissionens förslag att inrätta fonden för ett sammanlänkat Europa. Pilotfasen bör därför inledas för att undersöka om detta finansiella riskdelningsinstrument kan ge något mervärde som kan genomföras inom ramen för den föreslagna fonden för ett sammankopplat Europa. Beslutet om att Europa 2020-initiativet om projektobligationer ska få en fortsättning efter pilotfasens slut kommer att fattas först när en oberoende utvärdering har gjorts av pilotfasen. Kommissionen bör se till att det är möjligt att lämna initiativet om marknadslanseringen inte är tillfredsställande, eller när tillräckliga alternativa källor till långsiktig finansiering blir tillgängliga.

Ändringsförslag 9

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18) Stödansökningar, urval och genomförande av alla projekt ska ske enligt EU-lagstiftningen, särskilt bestämmelserna om statligt stöd, och ska undvika att skapa nya eller öka befintliga snedvridningar av marknaden.

(18) Stödansökningar, urval och genomförande av alla projekt bör ske på lika villkor för alla projekt och enligt EU‑lagstiftningen, särskilt bestämmelserna om statligt stöd, och ska undvika att skapa nya eller öka befintliga snedvridningar av marknaden.

Ändringsförslag 10

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20) Budgetmedlen ska begäras av EIB på grundval av ett urval projekt som EIB anser vara passande och genomförbara, samt i linje med unionens långsiktiga politiska mål. Alla ansökningar ska inlämnas senast 31 december 2013. Storskaliga infrastrukturprojekt är komplexa, och det faktiska godkännandet av ett projekt får därför ske ett annat datum, men senast den 31 december 2014.

Ändringsförslag 11

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led a

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2 – stycke 3


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Alternativt kan unionen göra ett finansiellt bidrag till EIB för anskaffande och kapitalallokering för lån eller garantier som ska utfärdas av EIB och tas från EIB:s egna medel enligt det riskdelningsinstrument för projektobligationer som avses i punkterna 2a–2d.”	Alternativt kan unionen under pilotfasen 2012 och 2013 göra ett finansiellt bidrag till EIB för anskaffande och kapitalallokering för lån eller garantier som ska utfärdas av EIB och tas från EIB:s egna medel enligt det riskdelningsinstrument för projektobligationer som avses i punkterna 2a–2d.”

Ändringsförslag 12

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2a


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2a. De ska ha formen av ett lån eller en garanti som har beviljats av EIB för finansiering av projekt på IKT- och bredbandsområdet.	2a. De ska ha formen av ett lån eller en garanti som har beviljats av EIB för finansiering av projekt av gemensamt europeiskt intresse på IKT- och bredbandsområdet.

Motivering

Av subsidiaritetsskäl bör endast projekt av gemensamt intresse omfattas.

Ändringsförslag 13

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2a – led ca (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) De ska användas för att stödja investeringar som inte får tillräcklig finansiering genom marknaden.

Ändringsförslag 14

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2a – led cb (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	cb) De kompletterar finansiering från medlemsstater eller privata investerare.

Ändringsförslag 15

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2a – led cc (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	cc) De snedvrider inte konkurrensen på den inre marknaden.

Ändringsförslag 16

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2a – led cd (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	cd) De ska endast användas för projekt som skapar mervärde för unionen, det vill säga projekt ska endast genomföras på europeisk nivå om omfattningen och effekterna av genomförandet av projektet motiverar detta, och projektets mål kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå.

Ändringsförslag 17

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2b


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2b. Unionens exponering för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsavgifter och andra bidragsberättigande kostnader, ska strikt begränsas till unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer och det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Unionens budget. Den kvarstående risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB.	2b. Unionens exponering för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsavgifter och andra bidragsberättigande kostnader, ska strikt begränsas till unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer och det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Unionens budget. Den kvarstående risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB. Den exakta utformningen av reglerna ska fastställas i enlighet med reglerna för införandet av instrumentet för lånegarantier som fastställs i artikel 6.1 d och i bilagan till förordning (EG) nr 680/2007.
	Kommissionen ska utan dröjsmål informera Europaparlamentet och rådet om texten till överenskommelsen enligt första stycket.

Ändringsförslag 18

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2c


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2c. Närmare villkor och bestämmelser för inrättandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, däribland avseende övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB.	2c. Närmare villkor och bestämmelser för genomförandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB och redovisas för Europaparlamentet och rådet. EIB:s riskbedömning ska garanteras i enlighet med bankdirektiven.

Ändringsförslag 19

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2da (ny)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2da. Kommissionen ska, i samarbete med EIB, varje år lämna en rapport till Europaparlamentet, vilken ska innehålla en uppdelning per projekt av användningen av de belopp som avses i punkt 2d. Rapporten ska också innehålla information om hur riskdelningsinstrumentet för projektobligationer fungerar och rekommendationer om sätt att förbättra dess effektivitet. I slutet av pilotfasen ska de aktörer som direkt deltar i projekt höras.

Ändringsförslag 20

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 2 – led 14 – inledningen


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
”14. Riskdelningsinstrument för projektobligationer: en kreditförstärkning som beviljas projekt av gemensamt intresse. Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer ska omfatta skuldminskningsrisken för projekten och minska kreditrisken för obligationsinnehavarna. De ska endast användas för projekt vars ekonomiska bärkraft grundas på projektinkomster.	”14. Riskdelningsinstrument för projektobligationer: en kreditförstärkning som beviljas projekt av gemensamt intresse. Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer ska omfatta skuldminskningsrisken för projekten och minska kreditrisken för obligationsinnehavarna. De ska endast användas

Ändringsförslag 21

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 2 – led 14 – led a (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	a) för projekt vars ekonomiska bärkraft grundas på projektinkomster,

Ändringsförslag 22

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 2 – led 14 – led b (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	b) för att stödja investeringar som inte får tillräcklig finansiering genom marknaden,

Ändringsförslag 23

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 2 – led 14 – led c (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	c) som ett kompletterande instrument till finansiering från medlemsstater eller privata investerare,

Ändringsförslag 24

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 2 – led 14 – led d (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	d) om konkurrensen på den inre marknaden inte snedvrids,

Ändringsförslag 25

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 2 – led 14 – led e (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	e) för projekt som skapar mervärde för unionen, det vill säga projekt ska endast genomföras på europeisk nivå om omfattningen och effekterna av genomförandet av projektet motiverar detta, och projektets mål kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå.

Ändringsförslag 26

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 2 – led 15


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
15. Kreditförstärkning: användning av ett lån eller en garanti från EIB för att förbättra projektskuldens kreditkvalitet.	utgår

Ändringsförslag 27

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3 – led b

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 6 – punkt 1 – led g


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
g) Finansiellt bidrag för reserver och kapitaltilldelning gällande de garantier som ska utfärdas av EIB ur dess egna medel inom ramen för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer på området för TEN-T och TEN-E. Unionens riskexponering när det gäller riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsarvoden och andra stödberättigande kostnader, ska vara strikt begränsad till det belopp som utgör unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer och det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Europeiska unionens allmänna budget. Den risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB. Närmare villkor och bestämmelser för genomförandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB. Under åren 2012 och 2013 får ett belopp på högst 210 miljoner euro, av vilket högst 200 miljoner euro får anslås för transportprojekt och högst 10 miljoner euro får anslås för energiprojekt, återanvändas för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.2 från budgetposterna för TEN-T (LGTT) respektive TEN-E. Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer får återanvända eventuella inkomster som genererats under investeringsperioden till nya lån och garantier.	g) Finansiellt bidrag för reserver och kapitaltilldelning gällande de garantier som ska utfärdas av EIB ur dess egna medel inom ramen för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer på området för TEN-T och TEN-E. Unionens riskexponering när det gäller riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsarvoden och andra stödberättigande kostnader, ska vara strikt begränsad till det belopp som utgör unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer och det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Europeiska unionens allmänna budget. Den risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB. Närmare villkor och bestämmelser för genomförandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB och redovisas för Europaparlamentet och rådet. Under åren 2012 och 2013 får ett belopp på högst 210 miljoner euro, av vilket högst 200 miljoner euro får anslås för transportprojekt och högst 10 miljoner euro får anslås för energiprojekt, återanvändas för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.2 från budgetposterna för TEN-T (LGTT) respektive TEN-E.
	Den exakta utformningen av reglerna ska fastställas i enlighet med reglerna för införandet av instrumentet för lånegarantier som fastställs i artikel 6.1 d och i bilagan till förordning (EG) nr 680/2007. Kommissionen ska utan dröjsmål informera Europaparlamentet och rådet om reglernas ordalydelse.
	Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer får återanvända eventuella inkomster som genererats under investeringsperioden till nya lån och garantier.”

Ändringsförslag 28

Förslag till förordning

Artikel 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 2a

Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om rapporterna från EIB om genomförandet i enlighet med punkt 49 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet
Referensnummer	COM(2011)0659 – C7-0372/2011 – 2011/0301(COD)
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	BUDG 17.11.2011
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren	ITRE 17.11.2011
Föredragande Utnämning	Werner Langen 14.12.2011
Behandling i utskott	28.2.2012
Antagande	21.3.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	55 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Jürgen Creutzmann, Christian Ehler, Vicky Ford, Gaston Franco, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, Jacky Hénin, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Béla Kovács, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Michèle Rivasi, Jens Rohde, Paul Rübig, Amalia Sartori, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras, Henri Weber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	António Fernando Correia de Campos, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Seán Kelly, Bernd Lange, Werner Langen, Alajos Mészáros, Mario Pirillo, Alyn Smith, Hannu Takkula, Silvia-Adriana Ţicău

[1] EIB Papers Volume 13/1 (2008).

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (28.3.2012)

till budgetutskottet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013 och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet
(COM(2010)0659 – C7‑0372/2011 – 2011/0301(COD))

Föredragande: Antonio Cancian

KORTFATTAD MOTIVERING

Europeiska unionen kommer aldrig att lösa problemen med tillväxt och sysselsättning endast genom medel från EU:s budget.

Kommissionen har mer än en gång helt riktigt framhållit den nyckelroll som infrastrukturen måste spela för att åter få fart på den europeiska ekonomin, särskilt med hänvisning till TEN‑T, TEN-E och infrastruktur för telekommunikationer. Vi talar om investeringar i storleksordningen 1 500 miljarder EUR, en riktig Marshallplan för Europa, på en konkurrenskraftig och avreglerad Europamarknad.

I Montirapporten påminns om att ”större offentlig infrastruktur i Europa, som t.ex. de transeuropeiska näten, är gränsöverskridande och passar därför inte för de uppsplittrade nationella finansieringssystemen. Finansieringen försvåras av avsaknaden av en likvid obligationsmarknad för papper med mycket lång löptid, samtidigt som långsiktiga investerare, som t.ex. pensionsfonder, inte kan hitta obligationer som svarar mot deras investeringsbehov”.

Föredraganden välkomnar pilotfasen i Europa 2020-initiativet om projektobligationer. Han rekommenderar att denna ska inledas så snart som möjligt för att möta de akuta behoven av investeringar i Europas infrastrukturer. Kommissionen uppmanas dessutom att överväga idén att anslå ett ännu högre belopp för finansiering av initiativet, eventuellt genom att utnyttja oanvända medel inom det nuvarande TEN-T-programmet.

Föredraganden är övertygad om att detta initiativ kommer att få mycket positiva följder för Europas ekonomi, även om han tror att effekterna tyvärr kommer att begränsas till projekt som är inriktade på lönsamhet på kort- eller medellång sikt.

Lanseringen av ett nytt initiativ med europeiska projektobligationer för infrastruktur bör därför vara ett viktigare steg som direkt involverar EU i infrastrukturprojekts kapitalförsörjning. EU skulle vara direkt inblandad i kapitalet för infrastrukturprojekt, ensam eller tillsammans med medlemsstater, för att öka infrastrukturprojektens finansiella hållbarhet med fokus på långsiktig kapitalavkastning (ROI).

De resurser som står till förfogande via EU:s budget är otillräckliga för denna satsning. Unionen skulle behöva skaffa fram resurser direkt från kapitalmarknaderna genom emittering av projektobligationer. Unionen skulle sedan använda intäkterna från emitteringen för att investera i det egna kapitalet i de projektföretag eller specialföretag (SPV) som bedriver projekt av europeiskt intresse. Unionens roll skulle då inte begränsas till medfinansierarens, såsom fallet är i dag med fördelning av bidrag från EU-budgeten eller lån/garantier från EIB. Detta skulle ge en tydlig signal till investerare i både den offentliga och privata sektorn och till finansmarknaderna. EU:s deltagande som investerare skulle tjäna som en garanti för projektens slutförande, med stora katalysator- och hävstångseffekter. Detta är ett nödvändigt steg för utbyggnad av den infrastruktur som vår kontinent så väl behöver i dagsläget.

Samtidigt förblir medlemsstaternas roll avgörande. EU måste uppmana medlemsstaterna att fortsätta pressa igenom ett antal viktiga reformer, t.ex. harmonisera byråkratiska rutiner för att utfärda tillstånd och godkännanden inom väl definierade tidsfrister och ge specialföretag incitament, t.ex. delvis/total skattebefrielse, för inkomster under en viss period för att attrahera privat kapital, och interventioner som avser passiv ränta för dessa företag.

Konstruktionen av ny modern och integrerad infrastruktur är grundläggande om Europa ska förbli en konkurrenskraftig och central aktör på världsscenen och en ledare i den internationella ekonomin efter krisen. Att bygga ny infrastruktur kommer att skapa en underlättande miljö för en uppåtsträvande och konkurrenskraftig privat sektor i Europa samt stimulera tillväxt, skapa arbetstillfällen och engagera framtida generationer i att åter få fart på ekonomin, och är sålunda ett svar på några av de mest akuta utmaningar som vår kontinent står inför i dagsläget.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag 1

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) Under nästa årtionde kommer det att krävas större investeringar än någonsin i EU:s transport-, energi, informations- och kommunikationsnät för att stödja de prioriterade åtgärderna i Europa 2020‑strategin och utveckla smart, uppgraderad och helt sammankopplad infrastruktur för att slutföra den inre marknaden. Investeringsbehovet för TEN‑T-nätet beräknas uppgå till 500 miljarder euro. Enligt beräkningarna finns det en risk för att cirka 100 miljarder euro av investeringarna i de energiinfrastrukturprojekt som är relevanta för EU inte kommer att genomföras på grund av olika hinder när det gäller tillståndsbeviljande, reglering och finansiering, medan ytterligare 100 miljarder euro kommer att finansieras av sektorn. Investeringsbehoven för att uppnå den digitala agendans mål för höghastighetsbredband för alla människor och företag i EU uppgår till 181‑273 miljarder euro, varav investeringar från den privata sektorn uppskattas uppgå till 30-100 miljarder euro.

(3) Under nästa årtionde kommer det att krävas större investeringar än någonsin i EU:s transport-, energi, informations- och kommunikationsnät för att stödja de prioriterade åtgärderna i Europa 2020‑strategin och utveckla smart, uppgraderad och helt sammankopplad infrastruktur för att slutföra den inre marknaden. Investeringsbehovet för TEN‑T-nätet beräknas uppgå till 500 miljarder euro. Enligt beräkningarna finns det en risk för att cirka 100 miljarder euro av investeringarna i de energiinfrastrukturprojekt som är relevanta för EU inte kommer att genomföras på grund av olika hinder när det gäller tillståndsbeviljande, reglering och finansiering, medan ytterligare 100 miljarder euro kommer att finansieras av sektorn. Investeringsbehoven för att uppnå den digitala agendans mål för höghastighetsbredband för alla människor och företag i EU uppgår till 181‑273 miljarder euro, varav investeringar från den privata sektorn uppskattas uppgå till 30-100 miljarder euro. Man bör dock se till att EU-finansierad transportinfrastruktur beaktar behovet av energieffektivitet, minskning av buller vid källan, biologisk mångfald och de utmaningar som följer av klimatförändringar.

Ändringsförslag 2

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4a) Det är nödvändigt att betona vikten av att den föreslagna fleråriga budgetramen antas, eftersom man i denna introducerar fonden för ett sammanlänkat Europa (inbegripet initiativet om projektobligationer) och anslår de budgetmedel som behövs.

Ändringsförslag 3

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) Europa 2020-initiativet om projektobligationer har ett dubbelt mål: för det första att bidra till finansieringen av projekt som omfattas av EU:s politiska prioriteringar, och för det andra att underlätta och öka den privata sektorns deltagande i den långsiktiga kapitalmarknadsfinansieringen av infrastrukturprojekt. En del av utgifterna i EU-budgeten kommer att riktas om mot tillväxtfrämjande områden, med hänsyn till unionens budgetdisciplin och taken enligt den gällande fleråriga budgetramen.

(7) Europa 2020-initiativet om projektobligationer har ett dubbelt mål: för det första att bidra till finansieringen av projekt som omfattas av EU:s politiska prioriteringar, och för det andra att tillhandahålla den kreditförstärkning som krävs för att locka investerare på kapitalmarknaderna att delta i den långsiktiga kapitalmarknadsfinansieringen av infrastrukturprojekt. En del av utgifterna i EU-budgeten kommer att riktas om mot tillväxtfrämjande områden, med hänsyn till unionens budgetdisciplin och taken enligt den gällande fleråriga budgetramen.

Ändringsförslag 4

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ändringsförslag 5

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9a) Ett ytterligare steg, som noga bör utvärderas och rapporteras om till Europaparlamentet och rådet, är en offentlig emittering av projektobligationer från unionen, som ska vara inriktad på att finansiera hållbara infrastrukturprojekt med europeiskt mervärde (dvs. TEN-T, TEN-E, etc.). I detta fall skulle man vara tvungen att låta emitteringen av projektobligationer föregås av en inledande fas under vilken projektets detaljer klarnar, så att man noga kan överväga projektets risker och fördelar.

Ändringsförslag 6

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) Därför bör en pilotfas för Europa 2020-initiativet om projektobligationer inledas under den nuvarande budgetramen i syfte att utveckla kapitalmarknadens finansiering på infrastrukturområdet i stort och samtidigt öka antalet tillgängliga finansieringsinstrument för transportprojekt, och man bör samtidigt minnas att transportkostnaderna utan snedvridning bör återspeglas i priset, i enlighet med Vitboken från 2011 om transportpolitiken.

Ändringsförslag 7

Förslag till förordning

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14a) Detaljerna kring Europa 2020‑initiativet om projektobligationer är för närvarande inte helt tydliga. Pilotfasen bör genomföras så fort som möjligt för att man ska kunna utreda kvarstående frågor som lagts fram av potentiella investerare och inblandade externa organisationer.

Ändringsförslag 8

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Beslut nr 1639/2006/EG och förordning (EG) nr 680/2007 bör ändras i syfte att genomföra pilotfasen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer. Syftet med pilotfasen är att stödja infrastrukturprojekt med ett tydligt europeiskt mervärde och med kommersiell potential inom transport-, energi- och IKT-sektorerna. Efter 2013 kan initiativet även utvidgas till att omfatta andra sektorer.

Ändringsförslag 9

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17) Pilotfasen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer bör inledas senast den 31 juli 2012, som en förberedelse för den föreslagna fonden för ett sammankopplat Europa. Pilotfasen kommer på så sätt att bana väg för en komplett lansering av fondens finansiella riskdelningsinstrument.

Ändringsförslag 10

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20) Budgetmedlen ska begäras av EIB på grundval av ett urval projekt som EIB anser vara passande och genomförbara. Alla ansökningar ska inlämnas senast den 31 december 2013. Storskaliga infrastrukturprojekt är komplexa, och det faktiska godkännandet av ett projekt får därför ske ett annat datum, men senast den 31 december 2014.

Ändringsförslag 11

Förslag till förordning

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

20a) Eftersom fristen för att nå en överenskommelse om pilotfasen av Europa 2020-initiativet om projektobligationer fastställdes till juni 2012 i slutsatserna från Europeiska rådets möte den 1–2 mars 2012, måste kommissionen inleda genomförandet av pilotfasen utan ytterligare dröjsmål.

Ändringsförslag 12

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) Följande punkter ska införas som punkterna 2a till 2d:

b) Följande punkter ska införas som punkterna 2a till 2da:

Ändringsförslag 13

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Beslut nr 1639/2006/EG

Artikel 31 – punkt 2da (ny)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2da. Kommissionen ska årligen till Europaparlamentet lämna en rapport i vilken det projektvis redogörs för användningen av de belopp som avses i punkt 2d. Rapporten ska också innehålla information om hur riskdelningsinstrumentet för projektobligationer fungerar och rekommendationer om sätt att förbättra dess effektivitet.

Ändringsförslag 14

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3 – led b – inledningen

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 6 – punkt 1 – led b


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) följande led g ska läggas till:	b) följande led g–ga ska läggas till:

Ändringsförslag 15

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3 – led b

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 6 – punkt 1 – led ga (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ga) Kommissionen ska årligen till Europaparlamentet lämna en rapport där det projektvis redogörs för användningen av de belopp som avses i punkt 1 g. Rapporten ska också innehålla information om hur riskdelningsinstrumentet för projektobligationer fungerar och rekommendationer om sätt att förbättra dess effektivitet.

Ändringsförslag 16

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3 – led b

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 6 – punkt 1 – led g


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
g) Finansiellt bidrag för reserver och kapitaltilldelning gällande de garantier som ska utfärdas av EIB ur dess egna medel inom ramen för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer på området för TEN-T och TEN-E. Unionens riskexponering när det gäller riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsarvoden och andra stödberättigande kostnader, ska vara strikt begränsad till det belopp som utgör unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer och det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Europeiska unionens allmänna budget. Den risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB. Närmare villkor och bestämmelser för genomförandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB. Under åren 2012 och 2013 får ett belopp på högst 210 miljoner euro, av vilket högst 200 miljoner euro får anslås för transportprojekt och högst 10 miljoner euro får anslås för energiprojekt, återanvändas för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.2 från budgetposterna för TEN-T (LGTT) respektive TEN-E. Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer får återanvända eventuella inkomster som genererats under investeringsperioden till nya lån och garantier.	g) Finansiellt bidrag för reserver och kapitaltilldelning gällande de garantier som ska utfärdas av EIB ur dess egna medel inom ramen för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer på området för TEN-T och TEN-E. Unionens riskexponering när det gäller riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsarvoden och andra stödberättigande kostnader, ska vara strikt begränsad till det belopp som utgör unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer och det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Europeiska unionens allmänna budget. Den risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB. Närmare villkor och bestämmelser för genomförandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB, vilket ska överlämnas till Europaparlamentet och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Under åren 2012 och 2013 får ett belopp på högst 210 miljoner euro, av vilket högst 200 miljoner euro får anslås för transportprojekt och högst 10 miljoner euro får anslås för energiprojekt, återanvändas för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.2 från budgetposterna för TEN-T (LGTT) respektive TEN-E. Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer får återanvända eventuella inkomster som genererats under investeringsperioden till nya lån och garantier.

Ändringsförslag 17

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3a (nytt)

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 17 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a) I artikel 17.1 ska följande stycke läggas till:
	Före den 30 juni 2013 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport som innehåller en förteckning över de utvalda projekt för vilka sådant stöd som avses i artikel 6.1 g kommer att beviljas och en specificering av bidraget, finansinstituten och de berörda investerarna. Kommissionen ska i denna rapport inkludera riktlinjer för god praxis och en förteckning över investerare som potentiellt är intresserade av innovativa finansiella instrument.

Motivering

Ändringsförslag 18

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3b (nytt)

Förordning (EG) nr 680/2007

Artikel 19 – stycke 1a (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3b) I artikel 19 ska följande stycke läggas till:
	Före utgången av 2013 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna en utvärdering av de olika finansiella instrument som omfattas av denna förordning och en bedömning av huruvida de ska bevaras eller slås samman.

Motivering

På grundval av de erfarenheter som vunnits under den nuvarande budgetramen och marknadsacceptansen bör kommissionen informera parlamentet om huruvida den rättsliga ramen bör förenklas eller huruvida den nuvarande uppsättningen instrument bör bevaras.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet
Referensnummer	COM(2011)0659 – C7-0372/2011 – 2011/0301(COD)
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	BUDG 17.11.2011
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren	TRAN 17.11.2011
Föredragande Utnämning	Antonio Cancian 21.11.2011
Behandling i utskott	28.2.2012	26.3.2012
Antagande	27.3.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	35 3 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Magdi Cristiano Allam, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Philip Bradbourn, Antonio Cancian, Michael Cramer, Philippe De Backer, Luis de Grandes Pascual, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Hubert Pirker, Petri Sarvamaa, David-Maria Sassoli, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Debora Serracchiani, Brian Simpson, Silvia-Adriana Ţicău, Giommaria Uggias, Thomas Ulmer, Peter van Dalen, Artur Zasada, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Spyros Danellis, Karl-Heinz Florenz, Eider Gardiazábal Rubial, Alfreds Rubiks, Janusz Władysław Zemke

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet
Referensnummer	COM(2011)0659 – C7-0372/2011 – 2011/0301(COD)
Framläggande för parlamentet	19.10.2011
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	BUDG 17.11.2011
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren	ITRE 17.11.2011	TRAN 17.11.2011
Föredragande Utnämning	Göran Färm 25.1.2012
Antagande	25.4.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Reimer Böge, Zuzana Brzobohatá, Jean-Luc Dehaene, Isabelle Durant, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ivars Godmanis, Estelle Grelier, Carl Haglund, Lucas Hartong, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Giovanni La Via, George Lyon, Barbara Matera, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, Potito Salatto, Helga Trüpel, Derek Vaughan
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alexander Alvaro, Maria Da Graça Carvalho, Derk Jan Eppink, María Muñiz De Urquiza, Georgios Papastamkos, Paul Rübig, Peter Šťastný
Ingivande	2.5.2012

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy