BETÄNKANDE om handelsaspekter på det östliga partnerskapet

5.6.2012 - (2011/2306(INI))

Utskottet för internationell handel
Föredragande: Miloslav Ransdorf

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om handelsaspekter på det östliga partnerskapet

(2011/2306(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av EU:s pågående förhandlingar med Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan om associeringsavtal som kommer att innehålla omfattande handelsklausuler,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 22 januari 2007 om antagande av förhandlingsdirektiven för associeringsavtalet mellan EU och Ukraina om ett djupgående och omfattande frihandelsområde,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 10 maj 2010 om antagande av förhandlingsdirektiven för associeringsavtalen mellan EU och Armenien samt EU och Georgien om ett djupgående och omfattande frihandelsområde,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 15 juni 2009 om antagande av förhandlingsdirektiven för associeringsavtalet mellan EU och Moldavien samt med beaktande av de ytterligare ingående förhandlingsdirektiv om ett djupgående och omfattande frihandelsområde som antogs av rådet den 20 juni 2011,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 10 maj 2010 om antagande av förhandlingsdirektiven för associeringsavtalet mellan EU och Azerbajdzjan,

–   med beaktande av det handels- och samarbetsavtal som slöts mellan Europeiska gemenskapen och dåvarande Sovjetunionen 1989 och sedan godkändes av Vitryssland,

–   med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 25 maj 2011 om ny respons på ett grannskap i förändring (COM(2011)0303),

–   med beaktande av den europeiska grannskapspolitikens utveckling sedan 2004, och i synnerhet kommissionens framstegsrapporter om politikens genomförande,

–   med beaktande av sina rekommendationer för förhandlingar om associeringsavtal med Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan,

–   med beaktande av de handlingsplaner som antagits gemensamt med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och av associeringsagendan med Ukraina,

–   med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena i Prag den 7 maj 2009 och Warszawa den 29–30 september 2011 om det östliga partnerskapet,

–   med beaktande av inrättandet av den parlamentariska församlingen Euronest genom den konstituerande akten av den 3 maj 2011,

–   med beaktande av artikel 8 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A7-0183/2012), och av följande skäl:

A. Ett prioriterat mål och en ambition i den reviderade europeiska grannskapspolitiken för de östliga partnerländerna är att ingå och genomföra associeringsavtal om djupgående och omfattande frihandelsområden.

B.  Fyra av sex av de östliga partnerländerna är redan medlemmar i WTO, men Azerbajdzjans och Vitrysslands regeringar har bara observatörsstatus.

C. Efter de revolutionära rörelser som uppstod 2011 i EU:s södra grannländer, och som numera går under benämningen den arabiska våren, har EU:s intressen varit riktade mot grannländerna i söder, trots att de östliga partnerländerna och EU:s handelsförbindelser med dessa länder förtjänar EU:s uppmärksamhet.

D. Kinas ekonomiska närvaro i de östliga partnerländerna fortsätter att växa.

E.  Förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal med Ukraina slutfördes i oktober 2011. Det djupgående och omfattande frihandelsavtalet kommer att träda i kraft först efter undertecknandet av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, som just nu blockeras på grund av EU:s missnöje med Ukrainas inrikespolitiska utveckling samt med hur landets rättsväsen fungerar.

F.  Förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsområde med Georgien och Moldavien godkändes av rådet i december 2011, och den första förhandlingsrundan beräknas äga rum under våren 2012.

G. Under 2011 gjorde Armenien betydande framsteg med att uppfylla huvudrekommendationerna, och förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsområde mellan EU och Armenien igångsattes i februari 2012 och inleddes den 6 mars 2012.

H. Azerbajdzjans anslutning till WTO har pågått sedan 1997, men utvecklingen har varit begränsad, vilket är ett av de främsta hindren för att landet ska kunna inleda förhandlingar med EU om ett djupgående och omfattande frihandelsområde.

I.   Hittills har Vitryssland endast i begränsad utsträckning deltagit i de olika plattformarna för det östliga partnerskapet. Detta försvårar uppfyllandet av de slutgiltiga målen för det östliga partnerskapet, nämligen stärkt demokrati, framsteg, stabilitet och välstånd i EU:s grannländer i öst. Parlamentet konstaterar den ekonomiska dynamiken i det nya ekonomiska området som består av Ryssland, Kazakstan och Vitryssland och uppmanar dess medlemmar att följa internationellt vedertagna handelsregler, alltså WTO:s handelsregler, när de bedriver handel.

J.   Alla östliga partnerländer till EU är före detta sovjetrepubliker med gemensam historisk och institutionell bakgrund, och de har stött på liknande utmaningar i sin politiska och socioekonomiska övergång under de senaste två decennierna.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet betonar att utsikterna om att få ett djupgående och omfattande frihandelsområde med EU är en av de faktorer som främst sporrar partnerländerna att gå vidare med sitt reformarbete. Parlamentet anser att inrättandet av sådana frihandelsområden är ett av de mest genomgripande verktyg som EU:s bilaterala handelspolitik förfogar över för att åstadkomma en stabil, transparent och förutsägbar ekonomisk omvärld, som respekterar demokratin, de grundläggande rättigheterna och rättsstaten och inte bara förbättrar den ekonomiska integrationen genom att gradvis avveckla handelshindren utan också ökar tillnärmningen av lagstiftningen inom sådana områden som påverkar handeln med varor och tjänster, framför allt genom att stärka skyddet av investeringar, förenkla tull- och gränsformaliteterna, minska tekniska handelshinder och andra icke-tariffära handelshinder, skärpa de sanitära och fytosanitära bestämmelserna, förbättra djurens välbefinnande, bygga ut de rättsliga ramarna för konkurrens och offentliga upphandling samt tillförsäkra hållbar utveckling. Parlamentet anser att undertecknandet av djupgående och omfattande frihandelsavtal är ytterst viktigt för att motverka protektionistiska tendenser på global nivå.

2.  Europaparlamentet inser att djupgående och omfattande frihandelsavtal utgör ett viktigt handelsinstrument för EU när det gäller att skapa långsiktiga ekonomiska förbindelser med tredjeländer. Parlamentet erkänner att djupgående och breda frihandelsavtal påverkar hur våra partnerländer inom handel fungerar i fråga om långt mer än rena handelsfrågor, eftersom de också påverkar demokratins ställning, rättsstatsprincipen och andra gemensamma normer.

3.  Europaparlamentet betonar att beslutsprocessen för att bedöma beredskapen i potentiella EU‑partnerländer för att påbörja handelsförhandlingar bör vara fri från politiska fördomar och i större utsträckning avgöras av handelspartnerns verkliga kapacitet att effektivt genomföra villkoren för ett djupgående och omfattande frihandelsavtal.

4.  Europaparlamentet är medvetet om att djupgående och omfattande frihandelsavtal skulle kunna vara en central del av en bredare politisk överenskommelse (associeringsavtal), men betonar att man i de fall då det inte är möjligt eller lämpligt att ingå ett associeringsavtal med ett visst tredjeland ska överväga ett lämpligt handelsavtal (dvs. i form av ett djupgående och omfattande frihandelsavtal) för att uppnå EU:s ekonomiska och handelsmässiga mål på ett effektivt sätt.

5.  Europaparlamentet understryker betydelsen av det övergripande programmet för institutionsuppbyggnad, byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte (Taiex) och vänortsprogrammen för att hjälpa våra östliga partnerländer att uppfylla huvudrekommendationerna och förbättra sin genomförandekapacitet.

6.  Europaparlamentet erkänner att en ökad integration av handeln, med de genomgripande förändringar av de ekonomiska strukturerna som detta kräver, innebär att våra östliga partnerländer måste göra avsevärda insatser på kort och medellång sikt, men är dock övertygat om att nyttan med denna integration kommer att ge utdelning för dessa insatser. Parlamentet betonar att det lokala civila samhällets samt internationella icke-statliga organisationers stöd och delaktighet i främjandet av de långsiktiga fördelarna är avgörande för att deras reformprocesser ska lyckas.

7.  Europaparlamentet ställer sig positivt till ett förstärkt samarbete mellan EU och dess östliga partnerländer på ett antal områden, särskilt inom industri, små och medelstora företag, forskning, utveckling och innovation, informations- och kommunikationsteknik samt turism.

8.  Europaparlamentet anser att differentiering i kombination med tillämpning av principen ”mer för mer”, som beskrivs i det tidigare nämnda gemensamma meddelandet ”Ny respons på ett grannskap i förändring”, är ett steg i rätt riktning i handelsförbindelserna med de östliga partnerländerna som erkänner insatser som gjorts av de länder som gör störst framsteg och motiverar andra att öka sina insatser. Parlamentet anser att handel bör underlätta förändring och betonar villkorsklausulernas betydelse och den efterföljande tillämpningen av dem.

9.  Europaparlamentet är övertygat om att de östliga partnerländernas ekonomiska integration med EU inte kan genomföras på ett effektivt sätt om politiska och sociala reformer inte genomförs, om det civila samhället inte deltar i beslutsprocessen och om de östliga partnerländerna själva inte är ekonomiskt integrerade med varandra. Parlamentet betonar i detta sammanhang att den ekonomiska integrationen mellan dessa länder bör vara öppen, för att den nytta den för med sig ska kunna tas till vara. Parlamentet beklagar i detta hänseende att fastlåsta regionala konflikter i åratal skadat den gränsöverskridande handelns effektivitet och utveckling och fortfarande vållar somliga av de östliga partnerländerna oerhörda ekonomiska förluster och leder till att de blir isolerade i ekonomiskt hänseende.

10. Europaparlamentet anser det viktigt att EU erbjuder alla partnerländer inom djupgående och omfattande frihandelsavtal den flexibilitet som de har rätt till enligt WTO:s regler.

11. Europaparlamentet understryker vikten av att förebygga konflikter genom ekonomisk och social sammanhållning.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt bevilja flexibilitet som främjar utvecklingen av framväxande industrier i partnerländerna inom djupgående och omfattande frihandelsavtal.

13. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, där man föreslår att anslagen till den europeiska grannskapspolitiken ska öka med 40 procent. Parlamentet understryker sin ståndpunkt att de östliga partnerländerna inte ensamma kan bära kostnaderna för den rättsliga tillnärmningen och de nödvändiga institutionella och strukturella reformerna samt att EU:s finansiella stöd, vilket bör komplettera ländernas egna reforminsatser, även behövs för att insatserna ska lyckas. Parlamentet uppmanar i detta avseende rådet att bibehålla de anslag som föreslås av kommissionen.

14. Europaparlamentet betonar det ansvar som de östliga partnerländernas nationella parlament har för att tillnärma sin handelslagstiftning till EU:s lagstiftning, vilket är en förutsättning för att djupgående och omfattande frihandelsavtal ska kunna ingås och tillämpas korrekt i framtiden. I detta avseende uppmanas EU och dess medlemsstater att ge länderna större tekniskt stöd och särskilt de nya EU‑medlemsstaterna uppmanas att dela med sig av den expertis och bästa praxis som de har förvärvat i landets egen process för anpassning av den nationella lagstiftningen till gemenskapens handelsrelaterade regelverk.

15. Europaparlamentet välkomnar Ukrainas och Moldaviens anslutning till fördraget om upprättande av en energigemenskap, med tanke på att fördraget kan visa sig få en avgörande betydelse för att EU:s mål om en tryggad energiförsörjning ska uppnås, samt bidra till säkerheten för dessa länder.

16. Europaparlamentet välkomnar alla insatser för att stärka det östliga partnerskapet, i synnerhet kommissionens flaggskeppsinitiativ om små och medelstora företag, där krediter till förmån för små och medelstora företag inom det östliga partnerskapet ingår, samt om regionala energimarknader och energieffektivitet.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla EU:s Svartahavsstrategi som med tanke på sin geostrategiska roll har stora möjligheter att trygga energiförsörjningen och diversifiera den.

18. Europaparlamentet erkänner att den parlamentariska församlingen Euronest, i synnerhet dess utskott för ekonomisk integration, tillnärmning av lagstiftning och konvergens med EU:s politik samt dess utskott för en trygg energiförsörjning, är en idealisk plattform för Europaparlamentets ledamöter och nationella parlamentsledamöter från EU:s östliga partnerländer att diskutera handelsfrågor sinsemellan. Parlamentet uttrycker sin förhoppning om att villkoren för de vitryska parlamentsledamöternas inträde i Euronest kommer att uppfyllas inom en överskådlig framtid.

19. Europaparlamentet betonar att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet inte utgör något bistånd till de östliga partnerländerna, utan att det är ett handelsavtal som innebär ömsesidiga fördelar och skyldigheter för båda parter. Parlamentet beklagar att översynen av den europeiska grannskapspolitiken fortfarande inte närmare anger hur utvecklingen av sådan handelspolitik kan gynna EU:s ekonomiska intressen genom att medföra partnerländerna betydande fördelar för EU:s konsumenter, företag och arbetstagare. Parlamentet betonar att djupgående och omfattande frihandelsområden inte endast skulle medföra ekonomiska fördelar för de östliga partnerländerna, utan att de även kan påskynda institutionella reformer, modernisering och utveckling.

20. Europaparlamentet noterar att ett frihandelsområde upprättades den 18 oktober 2011 mellan majoriteten av medlemmarna i Oberoende staters samvälde, där alla EU:s östliga partnerländer ingår, med undantag för Georgien och för tillfället Azerbajdzjan. Parlamentet anser att ingåendet av frihandelsavtal med andra länder inte bör skada de djupgående och omfattande frihandelsavtal som de östliga partnerländerna ingår med EU, och understryker därför att det är viktigt att EU erbjuder sina östliga partnerländer ett attraktivt och lönsamt alternativ.

21. Europaparlamentet insisterar på att EU:s strategi gentemot Ryssland bör ta vederbörlig hänsyn till det ryska inflytandet på de östliga partnerländerna, och noterar att Ryssland har ingått en tullunion med Kazakstan och med ett östligt partnerland, nämligen Vitryssland. Parlamentet beklagar att Ryssland kan ha underminerat handelsförhandlingarna mellan EU och flera olika östliga partnerländer, särskilt Ukraina, genom att erbjuda dem en alternativ väg som baseras på kortsiktiga lösningar, exempelvis lägre gaspriser. Parlamentet räknar med att dessa alternativ på lång sikt kommer att motverka sitt syfte för de östliga partnerländerna.

22. Europaparlamentet understryker att de djupgående och omfattande frihandelsavtalen endast kan bli framgångsrika om institutionsuppbyggnad stöds och om åtagandena tillämpas på ett korrekt sätt, vilket endast kan garanteras i en öppen, transparent och korruptionsfri affärsmiljö, vilket är en förutsättning för ett lyckat genomförande av djupgående och omfattande frihandelsavtal.

23. Europaparlamentet noterar att välstånd och stabilitet i EU:s grannländer i öst är av största intresse för EU. Dessutom kommer stabila och förutsägbara förbindelser mellan EU och dess östliga partnerländer utan tvekan att öka handelsvolymerna i båda riktningar.

24. Europaparlamentet konstaterar samtidigt att EU är den viktigaste exportpartnern för de flesta av de östliga partnerländerna.

25. Europaparlamentet påpekar att Georgien och Moldavien har gjort tillräckliga framsteg med uppfyllandet av de huvudsakliga rekommendationerna, men att de för att få inleda förhandlingar om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal måste garantera att deras åtagande i reformprocessen är långsiktigt och att de kommer att driva en hållbar reformprocess så länge förhandlingar pågår. Parlamentet betonar att båda länderna fortfarande måste göra betydande framsteg med sina rättsliga reformer, i synnerhet när det gäller tekniska handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder, immateriell äganderätt och konkurrensrätt.

26. Europaparlamentet uttrycker sin oro för om de berörda östliga partnerländerna verkligen har institutionell kapacitet för att tillämpa ett djupgående och omfattande frihandelsavtal. Parlamentet betonar att upprättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsområde i sig inte utgör någon garanti för framgång, om det inte kombineras med effektivt genomförande och ändamålsenliga konkurrensåtgärder och åtgärder mot korruption.

27. Europaparlamentet uppmärksammar att internationellt godkända arbetsnormer måste följas då det ingås djupgående och omfattande frihandelsområden. Parlamentet konstaterar att hänsyn till de grundläggande rättigheterna i arbetslivet i den form de antagits av Internationella arbetsorganisationen är en central del av de mänskliga rättigheterna.

28. Europaparlamentet efterlyser ett ambitiöst tillvägagångssätt för integration av ekonomierna inom EU och de östliga partnerländerna genom djupgående och omfattande frihandelsavtal genom att innefatta andra aspekter med koppling till fri och rättvis handel. Parlamentet rekommenderar att ett bindande kapitel om hållbar utveckling med bestämmelser om miljöskydd och internationella rättigheter för arbetstagare tas med i samtliga djupgående och omfattande frihandelsavtal.

Armenien

29. Europaparlamentet välkomnar att den armeniska regeringen ökat sina insatser för att uppfylla de huvudsakliga rekommendationerna under 2011, vilket har lett till att förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal igångsattes i februari 2012.

30. Europaparlamentet välkomnar att förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsområde mellan EU och Armenien igångsattes i februari 2012 och inleddes den 6 mars 2012. Parlamentet uppmanar Armenien att använda de möjligheter som ett djupgående och omfattande frihandelsområde erbjuder för att stimulera sin ekonomi, sina möjligheter att exportera och sitt tillträde till EU:s marknad, samt till att påskynda de reformer som behövs och överlag höja sina standarder till en europeisk nivå. Parlamentet betonar att närmare ekonomisk integration med EU måste bidra till att stärka politisk stabilitet och säkerhet i området och hoppas det ska gå att snabbt slutföra förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsområde mellan EU och Armenien.

31. Europaparlamentet välkomnar att man inleder förhandlingar om ett djupgående och omfattande frihandelsområde som kommer att innebära möjligheter att stärka de ekonomiska förbindelserna mellan de båda parterna. Det är nödvändigt att fortsätta reformerna för att uppnå en stabil och öppen ekonomisk miljö som attraherar utländska investeringar och stimulerar utvecklingen och sysselsättningsskapande.

32. Europaparlamentet anser att undertecknandet av ett djupgående och omfattande frihandelsavtal kommer att stimulera Armeniens ekonomi genom att bland annat öka konkurrensen.

33. Europaparlamentet beklagar att konflikten om Nagorno-Karabach fortfarande gör sig påmind vid Armeniens stängda gränser mot Azerbajdzjan och Turkiet, vilket begränsar tillfartsvägarna och håller landet ekonomiskt isolerat. Parlamentet betonar att öppna gränser är en viktig förutsättning, bland annat för att landet ska kunna locka till sig utländska investeringar.

34. Europaparlamentet är bekymrat över de nära förbindelser som för närvarande uppges råda mellan politiska kretsar och näringslivet och över företagens stora svårigheter, bland annat den bristande transparensen i skattesystemet och det låga investeringsskyddet. Parlamentet erkänner behovet av ett starkt institutionellt ramverk för offentlig upphandling och konkurrenspolitik som omfattar en effektiv genomförandemekanism.

35. Europaparlamentet välkomnar Armeniens beslut om anslutning till WTO:s plurilaterala avtal om offentlig upphandling i december 2011 och är övertygat om att detta steg gynnar Armeniens anseende som en tillförlitlig handelspartner.

36. Europaparlamentet betonar att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet bör innehålla ett starkt åtagande från Armeniens sida att reformera sina bestämmelser i riktning mot EU:s normer, i kombination med ändamålsenliga åtgärder mot korruption.

37. Europaparlamentet rekommenderar också att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet bör innehålla åtgärder som syftar till att förbättra konkurrenslagstiftningens tillämpning, och därmed göra det möjligt för utländska investerare och företag att delta, framför allt i Armeniens bygg- och energibransch.

38. Europaparlamentet uppmanar Armenien att påskynda sin anpassning till EU:s sanitära och fytosanitära åtgärder, vilket skulle göra det möjligt för landet att utöka sin export till att även omfatta jordbruksprodukter.

39. Europaparlamentet anser att det skulle gynna Armeniens ekonomiska tillväxt om landet minskade sitt beroende av Rysslands kommersiella och statliga stöd genom att öppna sina gränser och utöka det internationella samarbetet. Parlamentet anser att upprättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsområde med EU skulle vara särskilt gynnsamt i detta avseende.

Azerbajdzjan

40. Europaparlamentet uppskattar Azerbajdzjans insatser och framsteg mot en tillnärmning till EU‑rätten. Parlamentet välkomnar i detta avseende att landet antagit en ny tullag och bygglag.

41. Europaparlamentet betonar att Azerbajdzjans inträde i WTO är det viktigaste villkoret för att förhandlingar om ett djupgående och omfattande frihandelsområde ska kunna inledas och handelsförbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan således föras upp på en högre nivå. Parlamentet noterar att Azerbajdzjans ekonomiska struktur inte i någon större utsträckning motiverar landets regering att söka medlemskap i WTO och upprätta ett djupgående och omfattande frihandelsområde med EU. Parlamentet understryker emellertid att fördelarna med ett djupgående och omfattande frihandelsområde inte är renodlat ekonomiska, utan att de även kan utveckla den lokala ekonomin så att landet kommer bort från sitt överdrivna beroende av energiexport. Parlamentet uppmanar därför Azerbajdzjans regering att öka sina insatser för att ansluta sig till WTO och uppmanar EU att ge Azerbajdzjan det stöd som krävs.

42. Europaparlamentet berömmer Azerbajdzjan för dess anmärkningsvärda ekonomiska tillväxt de senaste åren, men påpekar att oljesektorn står för 50 procent av landets BNP, 95 procent av landets export och 60 procent av landets budgetintäkter, vilket gör Azerbajdzjan känsligt för volatila oljepriser och alla förändringar i fråga om global efterfrågan. Parlamentet uppmanar därför Azerbajdzjans regering att överväga ändamålsenliga och enhetliga åtgärder för att diversifiera landets ekonomi.

43. Europaparlamentet framhåller att Azerbajdzjan har möjligheter att utveckla konkurrenskraftig jordbruksproduktion och rekommenderar Azerbajdzjans regering att ta detta i beaktande, eftersom det kan bli ett viktigt steg mot att diversifiera landets ekonomi och dess export till EU och till andra länder, under förutsättning att EU:s sanitära och fytosanitära krav uppfylls.

44. Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans regering att uppriktigt engagera sig för att bekämpa korruptionen och sociala ojämlikheter som kan leda till social oro, förbättra företagens finansieringsmöjligheter, och därigenom göra landets ekonomi mer konkurrenskraftig och attraktiv för utländska investeringar.

45. Europaparlamentet stöder helt uppgraderingen av handelsdelen i det kommande associeringsavtalet mellan EU och Azerbajdzjan till ett djupgående och omfattande frihandelsområde, så snart samtliga villkor är uppfyllda.

Vitryssland

46. Europaparlamentet beklagar att Vitryssland, trots landets obestridliga potential, glider allt längre bort från EU när det gäller övergripande politiska och ekonomiska normer och ekonomisk modell.

47. Europaparlamentet betonar Vitrysslands viktiga strategiska läge som ett transitland för energi, i synnerhet för leveranser av naturgas till EU. Parlamentet uppmanar därför Vitryssland att omgående ratificera och vederbörligen genomföra energistadgan.

48. Europaparlamentet påminner om att EU är Vitrysslands näst största handelspartner efter Ryssland.

49. Europaparlamentet framhåller behovet av större stöd från EU för att förbättra de administrativa organens effektivitet, särskilt behovet av att bekämpa korruption.

50. Europaparlamentet påpekar att det är svårt att bedöma den faktiska ekonomiska situationen i Vitryssland, eftersom den officiella statistiken enligt oberoende observatörer mörklägger de verkliga förhållandena, dvs. att 20 procent av vitryssarna rapporteras leva under fattigdomsgränsen.

51. Europaparlamentet noterar att 80 procent av alla företag är i offentlig ägo och att den privata sektorns utveckling hindras av diskriminerande och godtyckliga åtgärder, ändringar i lagstiftningen och höga skatter som tvingar den privata sektorn att delvis bedriva sin verksamhet i den inofficiella ekonomin.

52. Europaparlamentet erinrar om att Internationella valutafonden och Världsbanken frös sina krediter till Vitryssland 1996 på grund av det negativa politiska och ekonomiska klimatet i landet, och att EU gjorde detsamma 1997. Parlamentet påpekar att allt detta har avskräckt och fortsätter att avskräcka utländska investerare och att utländska direktinvesteringar nu endast utgör 1 procent av landets BNP.

53. Europaparlamentet anser att EU bör hjälpa till att stärka det civila samhället i Vitryssland genom att omfördela EU‑medel i den här riktningen.

54. Europaparlamentet är övertygat om att genomgripande institutionella och strukturella reformer krävs för att man ska kunna bygga upp en fungerande, transparent och öppen marknadsekonomi.

55. Europaparlamentet påpekar att landets inträde i WTO är en förutsättning för att förhandlingar om någon form av frihandelsavtal ska kunna inledas med EU och uppmanar i detta avseende Vitryssland att uppriktigt sträva efter ett inträde i WTO. Parlamentet påpekar att Vitryssland, i och med att landet är i tullunion med Ryssland och Kazakstan, skulle kunna dra nytta av Rysslands erfarenheter av hur det gick till när Ryssland anslöt sig till WTO.

56. Europaparlamentet är övertygat om att EU bör göra sitt yttersta för att få Vitryssland att delta i en verklig politisk och ekonomisk dialog och ge incitament för reformer som är absolut nödvändiga och ytterst viktiga för Vitrysslands invånare. Parlamentet konstaterar i detta hänseende att EU för närvarande tillämpar målinriktade, ekonomiskt restriktiva åtgärder mot Vitryssland och anser att EU bör ha kvar sina målinriktade individuella restriktiva åtgärder, men samtidigt fortsätta stödja det civila samhället, inte bara för att skapa bättre ekonomiska förhållanden utan också för att förbättra rättsstaten, insynen och kampen mot korruption.

Georgien

57. Europaparlamentet påpekar att Georgien enligt Världsbankens utvärdering är en av de ekonomier i världen som reformeras snabbast, och landet rankas av Världsbanken som den 16:e bästa platsen i världen för att göra affärer.

58. Europaparlamentet ger sitt erkännande åt Georgien för återuppbyggnadsarbetet efter kriget 2008 och för öppnandet av nya marknader.

59. Europaparlamentet uppskattar den georgiska regeringens insatser för att förbättra skyddet av immateriella rättigheter, men påpekar att Georgien fortfarande har en högre påstådd andel piratkopierad mjukvara än något annat land. Parlamentet uppmanar därför Georgiens regering att utarbeta lagar för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter, och samtidigt ta hänsyn till mänskliga rättigheter och proportionalitet.

60. Europaparlamentet beaktar att Georgien visat prov på avsevärd tillväxt- och investeringstakt och framhåller att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet vore en ytterligare faktor till stöd för tillväxt på bred bas samt för att locka till sig utländska investeringar.

61. Europaparlamentet uppmanar Georgien att fullända sin lagstiftning, förbättra effektiviteten bland landets institutioner och garantera höga kvalitetsnormer för sina produkter för att uppfylla de krav som fastställs av kommissionen.

62. Europaparlamentet välkomnar Georgiens nya upphandlingssystem, som möjliggör e-auktioner för alla typer av upphandlingar, oavsett storlek eller natur. Parlamentet påpekar att EU:s medlemsstater bör följa Georgiens exempel på detta område.

63. Europaparlamentet uppmanar Georgien att se till att endast produkter från regioner som formellt erkänner sin anslutning till georgiska staten har rätt att omfattas av handelspreferenser efter slutförandet av förhandlingarna om det djupgående och omfattande frihandelsområdet.

Moldavien

64. Europaparlamentet noterar med glädje att Moldavien, trots sin ömtåliga ekonomi, under de senaste åren har genomgått en anmärkningsvärd reformprocess och betydligt förbättrat sina ekonomiska resultat. Parlamentet betonar därför den stora betydelsen av Internationella valutafondens stöd och EU:s makrofinansiella stöd.

65. Europaparlamentet anser att det framtida djupgående och omfattande frihandelsområdet ska omfatta hela Moldaviens territorium som formellt erkänner sin anslutning till den moldaviska staten.

66. Europaparlamentet betonar att merparten av Moldaviens exportvaror för närvarande kommer från jordbruket, och därmed möts av hård konkurrens och stränga krav på EU:s marknader. Parlamentet anser att ett djupgående och omfattande frihandelsområde skulle bidra till att diversifiera Moldaviens export och göra landet mer konkurrenskraftigt och göra det möjligt för Moldavien att locka till sig utländska investeringar för att få ett slut på landets beroende av penningförsändelser från utlandet samt genomföra övergången till en konkurrensutsatt marknadsekonomi på exportområdet.

67. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att Moldavien fortsätter att närma sig EU i fråga om infrastruktur, system för tekniska föreskrifter, standardisering, bedömning av överensstämmelse, testning, marknadstillsyn och metrologi.

68. Europaparlamentet påpekar att betydande framsteg fortfarande behövs när det gäller tjänster och investeringsskydd.

69. Europaparlamentet uppmanar EU:s myndigheter att engagera sig mer för att ta fram en fredlig lösning på problemen med Moldaviens territoriella återanpassning.

Ukraina

70. Europaparlamentet välkomnar ingåendet av ett djupgående och omfattande frihandelsavtal mellan EU och Ukraina, som är det första frihandelsavtalet någonsin mellan EU och ett östligt partnerland. Parlamentet anser att detta banbrytande avtal och erfarenheterna från förhandlingarna om avtalet utan tvekan kommer att bli ett användbart exempel i framtida förhandlingar om djupgående och omfattande frihandelsavtal.

71. Europaparlamentet påpekar att Ukraina är EU:s största östliga partnerland och att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet öppnar en ny marknad med 46 miljoner konsumenter för EU. Parlamentet anser att de största fördelarna för EU med genomförandet av frihandelsavtalet kommer att vara ett mer stabilt och förutsägbart handels- och investeringssystem i Ukraina.

72. Europaparlamentet välkomnar de ukrainska myndigheternas riktade insatser för att råda bot på landets sociala och geografiska ojämlikheter, särskilt mellan huvudstaden och regionerna.

73. Europaparlamentet beklagar förseningen med undertecknandet av associeringsavtalet, som är en förutsättning för att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet ska kunna träda i kraft. Parlamentet uttrycker sin förhoppning om att hindren för undertecknandet snart kommer att vara undanröjda.

74. Europaparlamentet noterar att kommissionen uteslutit möjligheten av att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet skulle tillämpas provisoriskt innan associeringsavtalet ingåtts och godkänts av Europaparlamentet. Parlamentet påpekar att tillämpningen av både associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet kommer att föra med sig strukturella och politiska reformer och vill därför att bägge snabbt ska genomföras.

75. Europaparlamentet inser att Ukraina har gjort vissa framsteg med integrationen i de europeiska strukturerna, även har börjat anpassa sitt rättssystem till EU:s standard och till internationell standard och har gjort stora framsteg i antagandet av OECD:s standarder och normer. Parlamentet noterar dock att affärsklimatet i Ukraina fortfarande uppskattas hamna på 152:a plats enligt Världsbankens indikator Doing Business, med förvärrade problem för handel över gränserna.

76. Europaparlamentet framhåller att om det djupgående och omfattande frihandelsavtalet ska kunna tillämpas med framgång är det ytterst viktigt att det finns en politisk vilja och administrativ kapacitet att genomföra alla bestämmelser i rätt tid och på ett korrekt sätt. Parlamentet anser att detta är en stor utmaning för Ukraina, som har genomfört ekonomiska och statliga reformer med blandade resultat och som fortfarande kämpar hårt för att uppfylla alla sina åtaganden för sitt inträde i WTO och sina åtaganden gentemot Världsbanken och Internationella valutafonden.

77. Europaparlamentet upprepar att det behövs snabbare och mer omfattande och konsekvent genomförda grundläggande ekonomiska, politiska och institutionella reformer, med ett brett och konstant deltagande av organisationer och nätverk från det civila samhället, för att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet ska genomföras korrekt och bli lönsamt. Parlamentet efterlyser framför allt fortsatta ekonomiska reformer inom jordbruks-, energi- och transportsektorn.

78. Europaparlamentet är bekymrat över de negativa rapporterna om Ukrainas affärs- och investeringsklimat, som är ett resultat av olika institutionella och systemrelaterade brister, t.ex. hinder för marknadstillträde och administrativa tillstånd, alltför många administrativa kontroller, bristande transparens i skatte- och tullsystem och bristfällig administration, instabila och dåligt fungerande rättssystem utan transparens, svaga och korrumperade förvaltningar och domstolsväsenden, bristfälligt verkställande av avtal och otillräckligt skydd av äganderätten samt en underutvecklad och monopolstyrd infrastruktur. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering att påskynda reformprocessen för att undanröja nämnda hinder för fri och rättvis affärsverksamhet och handel.

79. Europaparlamentet uppmanar den ukrainska regeringen att bättre ta itu med problemen inom företagssektorn, särskilt tillgången till krediter och mark, hypotekslån, förmånliga krediter för att utveckla små jordbruksföretag, ett förenklat och mer transparent skatteuppbördssystem, momsåterbäring till exportörer, tullklarering och godkännandeförfaranden för import, främjande av små och medelstora företag, bättre verkställandet av rättsskyddet för materiella tillgångar och immateriella rättigheter, eftersom alla dessa faktorer har en omedelbar och direkt inverkan på omfattningen av och kvaliteten på handelsförbindelserna mellan EU och Ukraina samt på inflödet av utländska direktinvesteringar från EU till Ukraina.

80. Europaparlamentet uppmanar Ukraina att anpassa sin nationella lagstiftning för att underlätta fri och obruten transitering av gas till EU:s medlemsstater. Parlamentet konstaterar att denna process bör inbegripa en omstrukturering av gassektorn och en rättvis reglering av energiinfrastrukturerna i syfte att uppnå lika villkor mellan utländska leverantörer, utländska kunder och lokal energiefterfrågan. Parlamentet efterlyser även ökat samarbete mellan EU och Ukraina inom energisektorn, och integrering av den ukrainska energisektorn på det europeiska energiområdet, samt inledning av gemensamma moderniserings- och utvecklingsprojekt på området energiinfrastruktur. Parlamentet uppmanar regeringen att genomföra det tredje energipaketet.

81. Europaparlamentet uttrycker sin förhoppning om att Ukraina kommer att uppbåda tillräckligt med politisk vilja och mod för att skapa politiska och rättsliga villkor för ett fullständigt genomförande i rätt tid av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, vilket skulle vara till stort gagn för landets befolkning.

82. Europaparlamentet uppmanar EU:s myndigheter att ge ytterligare stöd för att förbättra de ukrainska administrativa organens effektivitet och främja EU:s standarder för styrning.

*

* *

83. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att ta vederbörlig hänsyn till ovanstående kommentarer och rekommendationer vid förhandlingarna om och genomförandet av handelsdelarna i associeringsavtalen med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Ukraina samt vid utvecklingen av EU:s handelsförbindelser med Vitryssland.

84. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avlägga regelbundna och fullständiga rapporter till Europaparlamentet om förhandlingarnas utveckling och, efter de djupgående och omfattande frihandelsavtalens ikraftträdande, hur genomförandet av varje avtal fortskrider.

85. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i de östliga partnerländerna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	30.5.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, Maria Badia i Cutchet, Daniel Caspary, María Auxiliadora Correa Zamora, Christofer Fjellner, Yannick Jadot, Metin Kazak, Franziska Keller, Vital Moreira, Niccolò Rinaldi, Helmut Scholz, Robert Sturdy, Gianluca Susta, Iuliu Winkler, Jan Zahradil, Paweł Zalewski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Josefa Andrés Barea, George Sabin Cutaş, Silvana Koch-Mehrin, Elisabeth Köstinger, Emma McClarkin, Miloslav Ransdorf, Tokia Saïfi, Jarosław Leszek Wałęsa, Pablo Zalba Bidegain
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Zuzana Roithová