Förfarande : 2011/0901A(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0185/2012

Ingivna texter :

A7-0185/2012

Debatter :

PV 04/07/2012 - 13
CRE 04/07/2012 - 13

Omröstningar :

PV 05/07/2012 - 13.1
CRE 05/07/2012 - 13.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0294

BETÄNKANDE     ***I
PDF 251kWORD 329k
5.6.2012
PE 475.771v01-00 A7-0185/2012

om utkastet till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol och bilaga I till detta

(02074/2011 – C7‑0090/2011 – 2011/0901A(COD))

Utskottet för rättsliga frågor

Föredragande: Alexandra Thein

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol och bilaga I till detta

(02074/2011 – C7‑0090/2011 – 2011/0901A(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av framställningen från domstolen, som har lagts fram för Europaparlamentet och rådet (02074/2011),

–   med beaktande av artikel 257 första och andra styckena och artikel 281 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka utkastet till akt har lagts fram för parlamentet (C7‑0090/2011),

–   med beaktande av artikel 294.3 och 294.15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av kommissionens yttrande (COM(2011)0596),

–   med beaktande av skrivelsen från domstolen av den 8 maj 2012,

–   med beaktande av skrivelsen från kommissionen av den 30 maj 2012,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för konstitutionella frågor (A7‑0185/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Med tanke på nytillsättningen av en del av domarna i Europeiska unionens domstol den 7 oktober 2012 och det brådskande behovet av en lösning som garanterar att personaldomstolen fungerar korrekt konstaterar Europaparlamentet att de föreslagna ändringarna av stadgan med avseende på domstolen, tribunalens organisation och personaldomstolen måste antas utan ytterligare dröjsmål, vilket påpekades i skrivelsen av den 8 maj 2012 från ordföranden för Europeiska unionens domstol.

3.  Europaparlamentet förbehåller sig rätten att i ett senare skede granska den del av domstolens framställning som avser frågan om ledamöter av tribunalen.

4.  Europaparlamentet föresätter sig att inom en snar framtid hålla en debatt i plenum om fördelarna med att införa en möjlighet att framföra avvikande mening vid domstolen.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, domstolen, kommissionen och de nationella parlamenten.

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(1)*

till utkastet från domstolen

---------------------------------------------------------

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETSFÖRORDNING (EU, EURATOM) NR …/2012

av den

om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol och bilaga I till detta

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt ▌artikel 257 första och andra styckena och artikel 281 andra stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a.1,

med beaktande av domstolens framställning(2),

med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande(3),

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(4), och

av följande skäl:

(1)         För att öka möjligheten för samtliga domare att delta i avgöranden i domstolens stora avdelning bör antalet domare som kan ingå i denna sammansättning ökas och kravet på att samtliga ordförande på avdelningar med fem domare systematiskt ska delta upphävas.

(2)         Bestämmelserna om domförhet avseende stora avdelningen och domstolen i plenum bör ändras i enlighet härmed.

(3)         De uppgifter som åvilar domstolens respektive tribunalens ordförande har blivit allt tyngre, vilket har skapat ett behov ▌av att i var och en av dessa domstolsinstanser införa ett vice ordförandeskap, vars innehavare ska bistå ordföranden i hans eller hennes tjänsteutövning.

(5)         Till följd av tribunalens successivt utökade behörighet stiger ständigt antalet mål som anhängiggörs vid den.

(6)         Vid tribunalen anhängiggörs årligen fler mål än vad tribunalen avgör, vilket leder till en betydande ökning av antalet pågående mål och en förlängning av handläggningstiderna.

(7)         Det finns ett fortsatt behov av att hantera fördröjningar som uppstår till följd av tribunalens stora arbetsbörda, och det är därför lämpligt att arbeta för att det finns lämpliga bestämmelser som kan tillämpas när den partiella nytillsättningen av tribunalens ledamöter äger rum 2013.

(7a)       Med tanke på den partiella nytillsättningen av domstolens ledamöter den 7 oktober 2012 och i enlighet med skrivelsen från ordföranden för Europeiska unionens domstol av den 8 maj 2012 bör, i ett första skede, endast de ändringar i stadgan som rör domstolens och tribunalens organisation antas. Den del av domstolens begäran som rör tribunalens ledamöter bör behandlas i ett senare skede.

(7b)       Med tanke på att det är brådskande att hitta en lösning som säkerställer att personaldomstolens verksamhet fungerar väl bör de ändringar som rör personaldomstolen antas tillsammans med de ändringar som rör domstolen.

(10)       För att specialdomstolarna ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt vid frånvaro av en domare som under en längre tid är förhindrad att delta i handläggningen av mål, utan att domarens arbetsoförmåga för den skull har bedömts vara fullständig, bör det föreskrivas en möjlighet att knyta tillförordnade domare till dessa domstolar.

(11)       Protokoll (nr 3) om stadgan för Europeiska unionens domstol och bilaga I till detta bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Protokoll (nr 3) om stadgan för Europeiska unionens domstol ska ändras på följande sätt:

1.          Följande artikel ska införas:

”Artikel 9a

Domarna ska bland sig välja domstolens ordförande och vice ordförande för en tid av tre år. Ordföranden och vice ordföranden kan återväljas.

Vice ordföranden ska biträda domstolens ordförande i enlighet med vad som anges i rättegångsreglerna. Vice ordföranden ska tjänstgöra i ordförandens ställe om ordföranden är förhindrad att tjänstgöra eller om uppdraget som ordförande är vakant ▌.”

2.          I artikel 16 ska andra stycket ersättas med följande:

”Stora avdelningen ska ha femton domare. Ordförandeskapet för avdelningen ska innehas av domstolens ordförande. Domstolens vice ordförande, tre ordförande på avdelningar med fem domare samt andra domare ▌som utsetts i enlighet med vad som anges i rättegångsreglerna ska också ingå i stora avdelningen.”

3.          I artikel 17 ska tredje och fjärde styckena ersättas med följande:

”Stora avdelningens beslut är giltiga endast om elva domare är närvarande.

Vid sammanträde i plenum är domstolens beslut giltiga endast om sjutton domare är närvarande.”

4.          I artikel 20 ska fjärde stycket ersättas med följande:

”Det muntliga förfarandet ska bestå i hörande av ombud, rådgivare och advokater samt generaladvokatens förslag till avgörande och i förekommande fall förhör med vittnen och sakkunniga.”

5.          I artikel 39 ska andra stycket ersättas med följande två stycken:

Befogenheterna i första stycket får, i enlighet med vad som anges i rättegångsreglerna, utövas av domstolens vice ordförande.

Om ordföranden och vice ordföranden är förhindrade att tjänstgöra ska de ersättas av ▌en annan domare i enlighet med vad som anges i rättegångsreglerna.”

6a.        I artikel 47 ska första stycket ersättas med följande:

”Artikel 9 första stycket, artikel 9a, artiklarna 14 och 15, artikel 17 första, andra, fjärde och femte styckena samt artikel 18 ska tillämpas på tribunalen och dess ledamöter.”

8.          I artikel 62c ska följande stycke läggas till:

”Europaparlamentet och rådet får med stöd av artikel 257 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt besluta att till specialdomstolarna knyta tillförordnade domare för att ersätta frånvarande domare som under en längre tid är förhindrade att delta i handläggningen av mål, utan att deras arbetsoförmåga för den skull har bedömts vara fullständig. Europaparlamentet och rådet ska för det ändamålet fastställa reglerna för hur de tillförordnade domarna ska utses, de tillförordnade domarnas rättigheter och skyldigheter samt de villkor under vilka tjänsten som tillförordnad domare ska utövas och de omständigheter som medför att tjänsten upphör.”

Artikel 2

I artikel 2 i bilaga I till protokoll (nr 3) om stadgan för Europeiska unionens domstol, vars nuvarande lydelse blir punkt 1 i artikeln, ska följande punkt läggas till:

”2. Till personaldomstolen ska knytas tillförordnade domare för att ersätta de domare som avses i punkt 1 första stycket som under en längre tid är förhindrade att delta i handläggningen av mål, utan att deras arbetsoförmåga för den skull har bedömts vara fullständig.”

Artikel 3

Denna förordning ska träda i kraft den första dagen i den första månaden efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.1, 1.2, 1.3, ▌1.5 och 1.6a ska tillämpas från och med den första nytillsättningen, enligt artikel 9 i protokoll (nr 3) om stadgan för Europeiska unionens domstol ▌.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i … den …

På Europaparlamentets vägnar                                 På rådets vägnarOrdförande

  Ordförande

(1)

* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.

(2)

           Framställning av den 28 mars 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(3)

           Yttrande av den 30 september 2011 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(4)

           Europaparlamentets ståndpunkt av den ... (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den ....


MOTIVERING

Bakgrund

Domstolen har lagt fram förslag till ändringar i domstolens stadga och i bilaga I.

1) Förslag avseende domstolen

Domstolen anser det vara önskvärt att införa ett vice ordförandeskap för domstolen och ändra bestämmelserna angående den stora avdelningens sammansättning.

Den stora avdelningens nuvarande struktur och reglerna för dess funktionssätt – att domstolens ordförande och ordförandena på avdelningar med fem domare ska delta i alla mål som hänskjuts till den stora avdelningen, som är domför med nio domare – följer av de ändringar som infördes genom Nicefördraget, som trädde i kraft den 1 februari 2003. Sedan dess har det skett ett antal förändringar som påverkar arbetet vid domstolen: i) Tolv nya medlemsstater har anslutits, ii) man övergick från två till tre avdelningar med fem domare i maj 2004 och till fyra avdelningar med fem domare i oktober 2006, iii) i mars 2008 infördes ett förfarande för brådskande mål om förhandsavgörande och iv) det infördes ett omprövningsförfarande till följd av inrättandet av personaldomstolen.

För närvarande är arbetsbelastningen för domstolens ordförande och ordförandena på avdelningarna med fem domare mycket hög, medan andra domare deltar i relativt få mål som hänskjutits till den stora avdelningen.

Följande förslag har lagts fram: a) Ett bredare deltagande av domarna i de mål som hänskjutits till den stora avdelningen, vilket gör det möjligt för dem att delta avsevärt oftare än i nuläget. Detta skulle uppnås genom att artiklarna 16 och 17 i stadgan ändras på så sätt att antalet domare som ingår i den stora avdelningen ökas till femton och att det inte längre föreskrivs att alla ordförande på avdelningar med fem domare systematiskt ska delta i de mål som hänskjutits till den stora avdelningen. Bestämmelserna om domförhet avseende den stora avdelningen och för domstolen i plenum skulle behöva ändras i enlighet härmed. b) En tjänst som vice ordförande inrättas. Denne skulle, liksom ordföranden, delta i varje mål som hänskjutits till den stora avdelningen. Dessa två personers ständiga närvaro, och det faktum att övriga domare kommer att delta mer frekvent i den stora avdelningens arbete, skulle innebära en garanti för att dess rättspraxis är enhetlig. Domstolens vice ordförande skulle, förutom att delta i alla mål som hänskjutits till den stora avdelningen, också ha till uppgift att bistå domstolens ordförande i hans eller hennes tjänsteutövning.

2) Förslag avseende tribunalen

Sedan flera år avgör tribunalen färre mål än vad som anhängiggörs, varför antalet pågående mål ständigt ökar. Mellan den 1 januari och den 12 oktober 2011 anhängiggjordes 572 mål, medan 549 mål avgjordes. Den 12 oktober 2011 fanns det 1 323 pågående mål. Som en jämförelse kan nämnas att 514 mål anhängiggjordes mellan den 1 januari och den 12 oktober 2010, medan 401 mål avgjordes. Den 12 oktober 2010 fanns det 1 304 pågående mål.

Även om det är svårt att göra en jämförelse mellan två på varandra följande år visar detta för det första att antalet mål som anhängiggörs fortsätter att öka (en uppgång med 58 mål eller 11,3 procent jämfört med samma datum 2010). För det andra har domstolens produktivitet ökat (en ökning med 37 procent eller 148 mål jämfört med samma datum 2010). För det tredje fortsätter antalet pågående mål att öka (en uppgång med 19 mål). Till följd av detta kan domstolen trots avsevärda ansträngningar inte hålla jämna steg med utvecklingen. Vidare visar siffrorna inte antalet ansökningar om användning av skyndsam handläggning eller av interimistiska förfaranden. Båda dessa kategorier är resursintensiva.

Som en illustration kan nämnas att domstolen uppger att handlingarna i de pågående målen upptar 505 hyllmeter.

Den aktuella ökningen av arbetsbördan beror på i) att behörigheten att döma i vissa mål i vilka talan väcks av medlemsstaterna har överförts sedan år 2004, ii) att antalet tvister efter 2004 och 2007 års utvidgningar har ökat, iii) att det förekommer tvister som, till följd av en fördjupning av det europeiska integrationsarbetet, uppkommer genom en ökning av antalet och mångfalden lagstiftningsakter från unionens olika institutioner, organ och byråer samt iv) att antalet tvister som rör ansökningar om registrering av gemenskapsvarumärken ökat. Många av orsakerna till ärenden som låtit domstolens målförteckning växa har inte kunnat förutses.

Det är inte så att domstolen stått passiv inför denna anstormning. Domstolens rättegångsregler har ändrats så att man kunnat ta bort det muntliga förfarandet i immaterialrättsliga mål, samtidigt som man förtydligat ställningen för intervenienter i sådana mål, vilket gjort det möjligt att behandla målen snabbare.

För det andra valde domstolen 2007 att organisera sitt arbete i form av åtta olika sammansättningar, plus avdelningen för överklaganden. Domstolen har också infört ett dynamiskt målhanteringssystem. För det tredje utarbetas numera en sammanfattning av förhandlingsrapporten för samtliga mål. För det fjärde får ordföranden numera hänskjuta nya mål till avdelningar som redan behandlar andra mål där liknande juridiska frågor uppkommer. För det femte har man infört nya metoder för att utarbeta domar och beslut, och för det sjätte har det införts nya högpresterande datorprogram som gör dokumentationen omedelbart tillgänglig och möjliggör ett snabbt informationsutbyte å ena sidan mellan kabinetten, å andra sidan mellan kabinetten, domstolens kansli och de olika avdelningarna vid domstolen.

Domstolen anser att det finns ett brådskande behov av en strukturell lösning. Fördragen erbjuder två möjligheter till reformer:

a) Man kan inrätta specialdomstolar med behörighet att pröva och avgöra direkta åtgärder på särskilda områden, i enlighet med artikel 257 första stycket i FEUF. Området för immaterialrätt har varit föremål för sådana diskussioner. b) Antalet domare vid tribunalen kan ökas genom en ändring av artikel 48 i stadgan, i enlighet med förfarandet i artikel 281 andra stycket i FEUF.

Efter att noggrant ha vägt den ena möjligheten mot den andra har domstolen kommit fram till att en ökning av antalet domare klart är att föredra framför inrättandet av en specialdomstol på området för immaterialrätt. Skälen till detta har att göra med den föreslagna lösningens effektivitet, situationens brådskande karaktär, den tilltänkta åtgärdens flexibilitet och unionsrättens enhetlighet.

Domstolen anser därför att det är nödvändigt att öka antalet domare med minst tolv och därmed ändra antalet domare i tribunalen till trettionio.

Utskottet anser att domstolens argument är övertygande. Men samtidigt som det i princip råder enighet om att öka antalet domare vid tribunalen har man ännu inte fastställt någon metod för att utse dessa. Utskottet behandlar därför inte denna aspekt av domstolens framställning i detta skede och har strukit de berörda textpartierna för att dela upp framställningen i två delar. Utskottet menar att det ännu återstår att behandla de resterande delarna av domstolens framställning, vilka avser tribunalen, och förbehåller sig rätten att granska dem i ett senare skede i syfte att anta dem i form av en separat förordning.

3) Kommissionens yttrande

Utskottet har tagit över de flesta av kommissionens rekommendationer. Det anser dock att det inte vore klokt att ålägga domstolen att skapa minst två specialiserade avdelningar. Utskottet menar att detta vore för stelbent. Det skulle föredra att låta domstolen ha möjlighet att skapa sådana avdelningar i enlighet med sina rättegångsregler. Dessutom är utskottet medvetet om att domstolen redan har behörighet att hänskjuta mål av samma karaktär till en eller flera specialiserade avdelningar.


YTTRANDE från budgetutskottet (27.1.2012)

till utskottet för rättsliga frågor

över utkastet till Europaparlamentets och rådets förordning ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol och bilaga I till detta

(02074/2011 – C7‑0090/2011 – 2011/0901A(COD))

Föredragande: Angelika Werthmann

KORTFATTAD MOTIVERING

Genom två framställningar av den 28 mars 2011 föreslog Europeiska unionens domstol att dess stadga ändras på ett antal punkter och att det antas en förordning om personaldomstolens tillförordnade domare. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande ska dessa bestämmelser för första gången antas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

De föreslagna ändringarna rör i olika stor utsträckning de tre domstolar som i nuläget utgör Europeiska unionens domstol: domstolen, tribunalen och personaldomstolen.

Utöver innehållsmässiga ändringar rör två förslag personalförändringar respektive en ökning av personalstyrkan som kräver extra medel och därmed direkt berör EU:s budget:

1. Införande av ett vice ordförandeskap för domstolen

Domstolen föreslår att ett vice ordförandeskap införs för domstolen.

a) Motivering:

Domstolen argumenterar för att ordförandens arbetsbörda har ökat avsevärt med tiden och att det därför framstår som en god idé att denne framöver skulle kunna ersättas eller bistås av en vice ordförande vid utövandet av sina funktioner.

Domstolens ordförande har ett stort antal funktioner, vilkas utövande är avgörande för att domstolen ska kunna fungera väl. Ordföranden är huvudsakligen ansvarig för handläggningen av förfaranden som rör interimistiska beslut och överklaganden av interimistiska beslut. Det har hänt att överklaganden av tribunalens beslut om interimistiska åtgärder i vissa fall inte kunnat avgöras förrän efter mer än ett år. Införandet av befattningen som vice ordförande bör kunna bidra till en förbättring av situationen i detta avseende.

b) Budgetkonsekvenser:

Enligt domstolen medför införandet av ett vice ordförandeskap för domstolen årliga merkostnader på cirka 38 000 euro. Dessa utgörs av ändringar i samband med lön, tillägg och ersättning för representation.

2. Ökning av antalet domare i tribunalen med tolv domare

a) Motivering:

Domstolen argumenterar för att obalansen mellan de fall som tribunalen behandlat och nya förfaranden under ett antal år blivit allt större, och att antalet obehandlade fall fortlöpande stiger. I slutet av 2010 hade förfaranden inletts i 1 300 fall medan 527 fall behandlades under samma år. Mellan 2004 och 2010 ökade den genomsnittliga behandlingstiden från 20,9 månader till 27,2 månader. Mellan 2000 och 2010 steg antalet nya fall med 65 procent. Domstolen utgår från att antalet förfaranden per år kommer att fortsätta att stiga även framöver.

Efter att ha gjort en bedömning av de olika valmöjligheterna har domstolen beslutat att lägga fram förslaget om en ökning av antalet domare eftersom man endast på detta sätt kan uppnå den effektivitet, flexibilitet och enhetlighet samt vidta de brådskande åtgärder som krävs i samband med domstolens rättspraxis.

b) Budgetkonsekvenser:

Den föreslagna ökningen av antalet domare med tolv personer, inklusive de nya tjänster som krävs för dessa personers medarbetare, bohag etc., kommer under det första året att medföra merkostnader på cirka 16,052 miljoner euro. Motsvarande kostnader under de efterföljande åren kommer att uppgå till cirka 13,652 miljoner euro.

Enligt domstolens beräkningar inför budgeten 2012 – alltså den tidpunkt då den ändrade stadgan skulle kunna träda i kraft – skulle budgeten uppgå till sammanlagt cirka 354 miljoner euro.

Den ökning av antalet domare i tribunalen som domstolen föreslagit skulle därmed bidra till en ökning med cirka 3,8 procent av den årliga budgeten för Europeiska unionens domstol under det efterföljande året. Om parlamentet och rådet samtycker till domstolens förslag om ändring av dess stadga skulle man vara tvungen att reglera de merkostnader som detta medför under 2012 med hjälp av ett förslag till ändringsbudget.

c) Rekommendation:

Föredraganden är mycket väl medveten om de konsekvenser som domstolens förslag får för unionens budget, särskilt mot bakgrund av den rådande situationen med det svåra ekonomiska läget i flertalet medlemsstater liksom den extraordinärt ansträngda EU-budgeten. Det är emellertid värt att lägga märke till för det första att tillhandahållandet av ett effektivt rättsligt skydd, som också kommer till uttryck genom rimligt snabba domstolsavgöranden, är av allra största betydelse, och för det andra att de negativa ekonomiska verkningarna av ett ineffektivt rättsväsen, även om de inte är lika synliga som budgetökningar, med stor sannolikhet innebär högre kostnader än dessa.

*******

Budgetutskottet uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott föreslå att Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen genom att godta framställningen från domstolen.

EXTRAKOSTNADER TILL FÖLJD AV INRÄTTANDET AV EN TJÄNST SOM VICE ORDFÖRANDE FÖR DOMSTOLEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Månatlig grundlön

 

 

Diverse tillägg (22%)

 

Inverkan

Inverkan

 

Avrundat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 månad

12 månader

 

totalbelopp

 

Ersättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundlön för en AD16/3

 

 

 

 

18 370,84

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundlön för en domare (112,5 ´procent av grundlönen för en AD 16/3)

 

20 667,20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundlönen för vice ordförande (125 procent av grundlönen för en AD 16/3)

22 963,55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skillnad

2 296,36

 

505,20

 

2 801,55

33 618,64

 

34 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag till representation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag till domare

 

 

 

 

 

607,71

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag till vice ordförande

 

 

 

 

911,38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skillnad

303,67

 

 

 

303,67

3 644,04

 

4 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total inverkan 12 månader

38 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga till den sammanfattande tabellen: Detaljerad beräkning av ersättningen

Beskrivning

Antal

Beräkningsunderlag

Månatlig grundlön

Diverse tillägg

Totalt per månad

Total inverkan

%

belopp

1 månad

12 månader

Tribunalens ledamöter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ersättning

 

12

TBA AD16/3 * 104%

19 106

25.0%

4 776

23 882

286 585

3 439 021

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag för representation

12

554,17 € per månad

 

 

554,17

554

6 650

79 800

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag för utövandet av ämbetet

 

 

 

 

 

 

 

 

(Avdelningsordförande)

4

739,47 € per månad

 

 

739,47

739

2 958

35 495

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt ledamöter

 

 

 

 

 

 

296 193

3 554 316

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avrundat till

3 555 000

Ledamöternas kabinett

 

 

 

 

 

 

 

 

Rättssekreterare

Lönegrad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AD 14/2

7

 

13 772

32.0%

4 407

18 179

127 252

1 527 025

 

 

AD 12/2

11

 

10 758

32.0%

3 443

14 201

156 207

1 874 481

 

 

AD 11/2

12

 

9 508

32.0%

3 043

12 551

150 612

1 807 340

 

 

AD 10/2

6

 

8 404

32.0%

2 689

11 093

66 558

798 693

totalt rättssekreterare

36

 

 

 

 

 

500 628

6 007 539

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Assistenter

Lönegrad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AST 4/2

12

 

4 006

32.0%

1 282

5 288

63 453

761 432

 

 

AST 3/2

12

 

3 541

32.0%

1 133

4 673

56 082

672 978

totalt assistenter

24

 

 

 

 

 

119 534

1 434 410

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt kabinett

 

 

 

 

 

 

620 162

7 441 949

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avrundat till

7 442 000

Tribunalens kansli

 

 

 

 

 

 

 

 

Handläggare

Lönegrad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AD 9/2

3

 

7 428

32.0%

2 377

9 804

29 413

352 956

 

 

AD 5/2

3

 

4 532

32.0%

1 450

5 983

17 948

215 378

totalt handläggare

6

 

 

 

 

 

47 361

568 333

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Assistenter

Lönegrad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AST 3/2

6

 

3 541

32.0%

1 133

4 673

28 041

336 489

 

 

AST 1/2

6

 

2 766

32.0%

885

3 651

21 904

262 852

totalt assistenter

12

 

 

 

 

 

49 945

599 341

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt tribunalens kansli

 

 

 

 

 

 

97 306

1 167 675

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avrundat till

1 168 000

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Utkast till Europaparlamentets och rådet förordning om ändring av stadgan för Europeiska unionens domstol

Referensnummer

02074/2011 – C7-0090/2011 – 2011/0901(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

JURI

7.4.2011

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

BUDG

29.9.2011

 

 

 

Antagande

25.1.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Reimer Böge, Lajos Bokros, Jean-Luc Dehaene, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ivars Godmanis, Carl Haglund, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Anne E. Jensen, Ivailo Kalfin, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Barbara Matera, Claudio Morganti, Dominique Riquet, Potito Salatto, László Surján, Helga Trüpel, Derek Vaughan, Angelika Werthmann

Slutomröstning: närvarande suppleanter

François Alfonsi, Peter Jahr, Jan Mulder, Juan Andrés Naranjo Escobar, Paul Rübig, Adina-Ioana Vălean

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Derk Jan Eppink


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (5.3.2012)

till utskottet för rättsliga frågor

över utkastet till Europaparlamentets och rådets förordning ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol och bilaga I till detta

(02074/2011 – C7‑0090/2011 – 2011/0901A(COD))

Föredragande: Morten Messerschmidt

KORTFATTAD MOTIVERING

Europeiska unionens domstol föreslår fyra reformer som endast kan genomföras genom beslut av Europaparlamentet och rådet (via det ordinarie lagstiftningsförfarandet, där parlamentet och rådet är jämställda), efter att de har erhållit kommissionens yttrande(1).

Allmänna kommentarer: Analysen av domstolens förslag försvåras av rättsväsendets uppbyggnad inom Europeiska unionen, där ”Europeiska unionens domstol” omfattar ”domstolen”, ”tribunalen” och ett möjligt antal ”specialdomstolar”(2) (varav ”Europeiska unionens personaldomstol” ännu så länge är den enda). Detta kompliceras ytterligare av det faktum att bestämmelserna om dessa rättsinstansers struktur och funktion finns spridda över fyra olika rättsakter: fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), stadgan för Europeiska unionens domstol (nedan kallad stadgan, som är ett protokoll till EUF-fördraget) och domstolens rättegångsregler, vilka alla hänvisar till och kompletterar varandra.

Domstolens förslag presenteras i fyra huvudpunkter (A till D).

A.  Inrätta ett vice ordförandeskap för domstolen (se artikel 1.1 och 1.2 i domstolens förslag)

Reformens syfte

Vice ordföranden ska bistå domstolens ordförande i varje mål som hänskjuts till den stora avdelningen, ersätta ordföranden i dennes dömande verksamhet när han har förhinder samt bistå eller ersätta ordföranden i dennes övriga verksamhet vid domstolen (representation, administration osv.).

Kommentar

Domstolens ordförande – som väljs av och bland domarna för en tid av tre år – ”leder domstolens dömande verksamhet samt dess förvaltning; han är ordförande vid sammanträden och överläggningar”(3).

Som domstolen påpekar har den arbetsbörda som följer av ordförandeskapet blivit allt tyngre till följd av unionens successiva utvidgning, inte minst när det gäller domstolens representation och administration.

B.  Ändra sammansättningen av den stora avdelningen och utöka antalet domare som ingår i den från 13 till 15 (se artikel 1.2 i domstolens förslag)

Reformens syfte

Stora avdelningen får ökad kapacitet, och fler domare deltar i dess verksamhet.

Fram till nu har ordförandena för de fyra avdelningarna med fem domare varit ständiga eller ”ex officio” medlemmar av den stora avdelningen. Domstolen föreslår att denna ordning avskaffas och att den stora avdelningens sammansättning utökas till 15 domare(4).

Kommentar

Domstolen påpekar att domstolens ordförande och ordförandena för avdelningarna med fem domare i dagsläget har en mycket stor arbetsbörda, medan övriga domare relativt sällan deltar i de mål som hänskjuts till den stora avdelningen.

C. Göra det möjligt att knyta tillförordnade domare till personaldomstolen (artiklarna 1.8 och 2 i domstolens förslag till ändring av stadgan)

Reformens syfte

Om en av personaldomstolens domare under en längre tid – uppskattningsvis mer än tre månader – är förhindrad att delta i handläggningen av mål av medicinska skäl ska denne kunna ersättas.

Kommentar

Tillförordnade domare ska väljas från en förteckning över tre före detta ledamöter av domstolen som utarbetats av rådet på förslag av domstolens ordförande. Den tillförordnade domaren ska endast inneha tjänsten så länge en domare som han eller hon ersätter inte kan återuppta den. Domstolen hävdar att detta är en flexibel lösning som säkerställer att berörda domare kan träda i tjänst så snart de har utsetts. Denna ordning skulle även gälla för andra specialdomstolar som inrättas i enlighet med artikel 257 i EUF-fördraget (Europeiska unionens personaldomstol är ännu så länge är den enda).

D. Utöka antalet domare i tribunalen från 27 till 39 (artikel 1.7 i domstolens förslag)

Reformens syfte

Tribunalen ska ges möjlighet att reducera den digra målbalansen, en följd av det kontinuerligt växande antalet pågående mål, och respektera den princip om skälig tid som stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).

Kommentar

”Tribunalen ska ha minst en domare per medlemsstat”(5). Tribunalens domare ”ska utses av medlemsstaternas regeringar i samförstånd på sex år”(6). Det nuvarande antalet domare fastställs i stadgan till 27(7).

Tribunalen är behörig att i första instans pröva och avgöra talan eller mål som rör lagenligheten av lagstiftningsakter och rättsakter som beslutas av unionens institutioner, organ eller byråer(8) med undantag för talan i vissa fall som väcks av medlemsstaterna mot en av unionens institutioner eller som en institution väcker mot en annan institution(9). Tribunalens avgöranden kan överklagas till domstolen, dock endast i rättsfrågor(10). Därmed är det upp till tribunalen att fälla avgöranden i de flesta mål, varav en del är mycket komplicerade och innefattar stora mängder faktauppgifter som måste beaktas, exempelvis mål som rör konkurrensfrågor och statligt stöd och de många aktuella målen om ansökningar om gemenskapsvarumärken. Domstolen pekar på det växande antalet anhängiggjorda mål, från 787 år 2000 till 1 300 år 2010 (motsvarande en ökning på 65 procent).

Domstolen har tittat närmare på två möjliga lösningar på problemet med tribunalens tunga arbetsbörda: Den kan antingen inrätta en specialdomstol med behörighet att pröva och avgöra talan inom ett visst område(11) eller utöka antalet domare(12). Tribunalen har själv diskuterat möjligheten att inrätta en specialdomstol på området för immaterialrätt(13).

Domstolen har kommit fram till att en ökning av antalet domare är att föredra framför inrättandet av en specialdomstol på området för immaterialrätt. Som främsta skäl anger domstolen den föreslagna åtgärdens effektivitet och flexibilitet och situationens brådskande karaktär.

Enligt detta resonemang kan den effektivitetsvinst som en specialisering syftar till i lika mån uppnås genom att avdelningar inrättas inom tribunalen. Det tar mindre tid att utöka antalet domare och att utse dessa än att inrätta en ny specialdomstol. Vad flexibilitet beträffar anser domstolen att en enhetlig tribunal lätt kan anpassa sina personalresurser till förändringar i målbalansen mellan olika områden.

Tribunalen motiverar sitt förslag att inrätta en specialdomstol på följande sätt: Syftet med den reform av rättsväsendet som infördes genom Nicefördraget och bekräftades genom Lissabonfördraget var att så långt det går pröva mål i första instans. Det lämpar sig mycket väl att överföra behörighet i immaterialrättsliga mål till en sådan specialdomstol eftersom ämnet är specifikt, enhetligt och klart avgränsat. Mål av denna typ utgör en betydande del – närmare bestämt en tredjedel – av de mål som redan anhängiggjorts vid tribunalen. Domare, juristsekreterare och tjänstemän som valts utifrån sin expertis inom ett specifikt område är mer produktiva i såväl kvalitativ som kvantitativ bemärkelse. Erfarenheterna med EU:s personaldomstol visar att högre produktivitet går hand i hand med lägre kostnader. En successiv ökning av antalet domare i tribunalen ser inte ut att erbjuda en hållbar lösning på problemet med en ohållbar arbetsbörda, som ser ut att återkomma i framtiden.

I domstolens förslag behandlas inte frågan om hur de tolv ytterligare domarna ska utses. Den allmänna – ovan redan citerade – regeln att de ska ”utses av medlemsstaternas regeringar i samförstånd” skulle därför gälla. Alternativet vore att införa något slags rotationssystem.

En annan lösning för att minska tribunalens arbetsbörda vore att låta domstolen anhängiggöra mål av fler slag än vad som i dag anges i artikel 51 i stadgan, detta mot bakgrund av att arbetsbördan hos domstolens inte tycks vara lika överhängande som hos tribunalen.

E.  Införa en bestämmelse om ”skiljaktig mening” i domstolens regelverk

Med skiljaktig mening avses möjligheten för en domare som i ett mål har en avvikande mening om det avgörande som en majoritet av domarna förespråkar, eller om de skäl som anförs för detta, att meddela sin mening i överläggningarna och se till att den offentliggörs tillsammans med avgörandet. Skiljaktig mening utgör med andra ord ett undantag från principen att vad som förekommit vid domstolens överläggningar inte ska yppas. Tanken på att införa möjligheten till skiljaktig mening i domstolens rättegångsregler är inte ny. Det finns tunga skäl att införa en sådan ordning. Den ingår i regelverket för författningsdomstolarna i flera (nio) medlemsstater – Danmark, Finland, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Portugal, Spanien, Sverige och Tyskland – utan att detta undergräver dessa domstolar, sätter deras trovärdighet på spel eller skapar missämja i de respektive domarkollegierna. Även domarna vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har denna möjlighet och utnyttjar den ofta. Om man emellertid ska införa en sådan ordning måste det göras på ett sätt som inte äventyrar domarnas oberoende, och det krävs en grundlig diskussion om denna fråga.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Utkast till förordning

Skäl 1

Domstolens förslag

Ändringsförslag

(1) För att öka möjligheten för samtliga domare att delta i avgöranden i domstolens stora avdelning ska antalet domare som kan ingå i denna sammansättning ökas och kravet på att ordförandena på avdelningar med fem domare systematiskt ska delta upphävas.

(1) För att skapa fler tillfällen då samtliga domare medverkar i avgöranden och låta dem delta oftare i mål som hänskjuts till domstolens stora avdelning, bör antalet domare som kan ingå i denna sammansättning ökas och kravet på att ordförandena på avdelningar med fem domare systematiskt ska delta upphävas.

Ändringsförslag  2

Utkast till förordning

Skäl 1a (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

(1a) Ökade resurser skulle kunna erbjuda en möjlighet att omorganisera förfarandena inom kategorin ”andra mål” och avgöra ärendena i prioriteringsordning, i synnerhet konkurrensmål, i vilka det krävs särskild vaksamhet så att principen om skälig handläggningstid beaktas.

Ändringsförslag  3

Utkast till förordning

Skäl 1b (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

(1b) Att öka antalet domare är inte tillräckligt för att avhjälpa dröjsmålen i handläggningen. Vissa av avdelningarna måste också arbeta mer specialiserat, och tribunalens flexibilitet och produktivitet måste förbättras.

Ändringsförslag  4

Utkast till förordning

Skäl 5

Utkastet från domstolen

Ändringsförslag

(5) Till följd av tribunalens successivt utökade behörighet stiger ständigt antalet mål som anhängiggörs vid den.

(5) Till följd av tribunalens successivt utökade behörighet stiger ständigt antalet mål som anhängiggörs vid den. Dessutom ökar dröjsmålen i handläggningen.

Ändringsförslag  5

Utkast till förordning

Skäl 9

Domstolens förslag

Ändringsförslag

(9) Följaktligen bör nödvändiga åtgärder vidtas i syfte att bemöta denna situation, och möjligheten enligt fördragen att öka antalet domare vid tribunalen kan på kort tid minska såväl antalet pågående mål som de alltför långa handläggningstiderna vid denna domstol.

(9) Följaktligen bör nödvändiga åtgärder vidtas i syfte att bemöta denna situation, och möjligheten enligt fördragen att öka antalet domare vid tribunalen från tjugosju till trettionio kan på kort tid minska såväl antalet pågående mål som de alltför långa handläggningstiderna vid denna domstol. På liknande sätt skulle en mer effektiv fördelning av tribunalens mål till andra lämpliga avdelningar väsentligt kunna begränsa dröjsmålen i handläggningen.

Ändringsförslag  6

Utkast till förordning

Skäl 9a (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

(9a) En ökning av antalet domare i tribunalen medför naturligtvis frågor om hur dessa ska utses. När det gäller systemet för utnämning av domare bör medlemsstaterna komma överens om regler som kan ge heltäckande garantier avseende de utnämnda personernas oberoende och opartiskhet, kompetens och lämplighet, och dessutom måste man garantera rättvisa och balans vad gäller vilka medlemsstater domarna ska komma ifrån.

Ändringsförslag  7

Utkast till förordning

Skäl 9b (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

(9b) Grundprincipen bör vara att tribunalen bör ha minst en och högst två domare från var och en av medlemsstaterna.

Ändringsförslag  8

Utkast till förordning

Skäl 9c (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

(9c) För att få tribunalen att fungera effektivare och se till att ärenden kan handläggas och domslut avkunnas inom rimliga tidsperioder, bör tribunalen få möjlighet att inrätta specialiserade avdelningar om detta är befogat på grund av antalet pågående mål inom ett särskilt område.

Ändringsförslag  9

Utkast till förordning

Skäl 9d (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

(9d) När det gäller tribunalens interna struktur är det lämpligt att i likhet med domstolen inrätta en befattning som vice ordförande, vars uppgift ska vara att bistå ordföranden.

Ändringsförslag  10

Utkast till förordning

Skäl 10

Domstolens förslag

Ändringsförslag

(10) För att specialdomstolarna ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt vid frånvaro av en domare som under en längre tid är förhindrad att delta i handläggningen av mål, utan att domarens arbetsoförmåga för den skull har bedömts vara fullständig, bör det föreskrivas en möjlighet att knyta tillförordnade domare till dessa domstolar.

(10) För att specialdomstolarna ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt vid frånvaro av en domare som under en längre tid är förhindrad att delta i handläggningen av mål, utan att domarens arbetsoförmåga för den skull har bedömts vara fullständig, bör det föreskrivas en möjlighet att knyta tillförordnade domare till dessa domstolar. Utnämningen av tillförordnade domare bör ge heltäckande garantier avseende de utsedda personernas oberoende och opartiskhet, kompetens och lämplighet, och dessutom måste man garantera rättvisa och balans vad gäller vilka medlemsstater domarna ska komma ifrån.

Ändringsförslag  11

Utkast till förordning

Skäl 10a (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

(10a) För att undvika alla tvivel i fråga om de tillförordnade domarnas behörighet är det av yttersta vikt att de väljs på ett sätt som gör att domstolens auktoritet inte ifrågasätts och som garanterar deras fullständiga oberoende.

Ändringsförslag  12

Utkast till förordning

Skäl 10b (nytt)

Utkastet från domstolen

Ändringsförslag

 

(10b) De tillförordnade domarna bör underställas krav på oberoende, opartiskhet, behörighet och skicklighet och ha samma rättigheter under utövandet av sina uppdrag som de ständiga domarna.

Ändringsförslag  13

Utkast till förordning

Skäl 10c (nytt)

Utkastet från domstolen

Ändringsförslag

 

(10c) Domstolen behöver införa en mekanism som gör det möjligt att anföra skiljaktig mening, men detta får inte äventyra domarnas oberoende. En grundlig diskussion om denna fråga bör föras mellan sakkunniga, yrkesverksamma och andra berörda parter.

Ändringsförslag  14

Utkast till förordning

Artikel 1 – inledningen – led 6a (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

6a. I artikel 47 ska första stycket ersättas med följande:

 

”Artikel 9a, artikel 14, artikel 15, artikel 17 första, andra, fjärde och femte styckena och artikel 18 ska tillämpas på tribunalen och dess ledamöter.”

Ändringsförslag  15

Utkast till förordning

Artikel 1 – inledningen – led 7

Domstolens förslag

Ändringsförslag

7. I artikel 48 ska talet ”tjugosju” ersättas med talet ”trettionio.

7. Artikel 48 ska ersättas med följande:

 

”Tribunalen ska ha trettionio domare.

 

Den nytillsättning av en del av domartjänsterna som ska äga rum vart tredje år ska avse omväxlande tjugo respektive nitton domare.”

Ändringsförslag  16

Utkast till förordning

Artikel 1 – inledningen – led 7a (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

7a. I artikel 48 ska följande stycke läggas till:

 

”Varje medlemsstat ska företrädas av minst en och högst två domare, som ska vara medborgare i det land de företräder.”

Ändringsförslag  17

Utkast till förordning

Artikel 1 – inledningen – led 7b (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

7b. I artikel 50 ska följande nya text införas efter första stycket:

 

”För behandling av ämnen med ett stort antal rättstvister kan tribunalen inrätta ett lämpligt antal specialiserade avdelningar till vilka målen i de berörda ämnena ska hänskjutas.”

 

 

Ändringsförslag  18

Utkast till förordning

Artikel 1 – inledningen – led 8 – stycke 1

Domstolens förslag

Ändringsförslag

Artikel 62c ska kompletteras med följande stycke:

Artikel 62c ska kompletteras med följande stycke:

”Parlamentet och rådet får med stöd av artikel 257 FEUF besluta att till specialdomstolarna knyta tillförordnade domare för att ersätta frånvarande domare som under en längre tid är förhindrade att delta i handläggningen av mål, utan att deras arbetsoförmåga för den skull har bedömts vara fullständig. Parlamentet och rådet ska för det ändamålet fastställa reglerna för hur de tillförordnade domarna ska utses, de tillförordnade domarnas rättigheter och skyldigheter samt de villkor under vilka tjänsten som tillförordnad domare ska utövas och de omständigheter som medför att tjänsten upphör.”

”Parlamentet och rådet får med stöd av artikel 257 FEUF besluta att till specialdomstolarna knyta tillförordnade domare för att ersätta frånvarande domare som under en längre tid är förhindrade att delta i handläggningen av mål, utan att deras arbetsoförmåga för den skull har bedömts vara fullständig. Parlamentet och rådet ska för det ändamålet fastställa reglerna för hur de tillförordnade domarna ska utses, de tillförordnade domarnas rättigheter och skyldigheter samt de villkor under vilka tjänsten som tillförordnad domare ska utövas och de omständigheter som medför att tjänsten upphör. Reglerna ska dessutom säkerställa att de tillförordnade domarna åtnjuter samma rättigheter och har rätt att utföra samma uppgifter som de ordinarie domarna, i syfte att garantera att domstolens domar inte ifrågasätts.

(Detta ändringsförslag ersätter ändringsförslag 4 i förslaget till yttrande (PE 470.092 v01‑00)).

Ändringsförslag  19

Utkast till förordning

Artikel 3 – punkt 2a (nytt)

Domstolens förslag

Ändringsförslag

 

2a. De tolv domare som utnämns när denna förordning trätt i kraft ska tillträda sina tjänster så snart de har avlagt ed. Sex av dem ska väljas ut slumpmässigt och deras tjänstgöringstid ska upphöra sex år efter det att tribunalens domare delvis bytts ut för första gången sedan denna förordning trätt i kraft. De andra sex domarnas tjänstgöringstid ska upphöra sex år efter det att tribunalens domare delvis bytts ut för andra gången sedan denna förordning trätt i kraft.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Utkast till Europaparlamentets och rådet förordning om ändring av stadgan för Europeiska unionens domstol

Referensnummer

02074/2011 – C7-0090/2011 – 2011/0901(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

JURI

7.4.2011

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

AFCO

15.9.2011

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Morten Messerschmidt

12.7.2011

 

 

 

Behandling i utskott

11.10.2011

 

 

 

Antagande

28.2.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alfredo Antoniozzi, Andrew Henry William Brons, Andrew Duff, Ashley Fox, Zita Gurmai, Gerald Häfner, Daniel Hannan, Stanimir Ilchev, Constance Le Grip, Jaime Mayor Oreja, Morten Messerschmidt, Paulo Rangel, Algirdas Saudargas, József Szájer, Søren Bo Søndergaard, Rafał Trzaskowski, Luis Yáñez-Barnuevo García

Slutomröstning: närvarande suppleanter

John Stuart Agnew, Elmar Brok, Vital Moreira, Evelyn Regner, György Schöpflin, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Leonardo Domenici

(1)

Artikel 281 andra stycket i EUF-fördraget.

(2)

Artikel 19.1 i EU-fördraget.

(3)

Artikel 253 tredje stycket i EUF-fördraget; artikel 8 i domstolens rättegångsregler.

(4)

Artikel 16.2 i stadgan; artikel 11 b.1 och 11 b.2 i domstolens rättegångsregler.

(5)

Artikel 19.2 andra stycket i EU-fördraget.

(6)

Artikel 19.2 tredje stycket i EU-fördraget.

(7)

Artikel 254.1 i EUF-fördraget och artikel 48 i stadgan.

(8)

Artikel 256.1 första stycket i EUF-fördraget.

(9)

Artikel 51 i stadgan.

(10)

Artikel 256.1 andra stycket i EUF-fördraget.

(11)

I enlighet med artikel 257 i EUF-fördraget.

(12)

I enlighet med artiklarna 19.2 i EU-fördraget och 254.1 i EUF-fördraget och artikel 48 i stadgan.

(13)

Skrivelse av den 22 december 2009 till domstolens ordförande.


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Utkast till Europaparlamentets och rådet förordning om ändring av stadgan för Europeiska unionens domstol

Referensnummer

02074/2011 – C7-0090/2011 – 2011/0901A(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

JURI

7.4.2011

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

BUDG

29.9.2011

AFCO

15.9.2011

 

 

Föredragande

       Utnämning

Alexandra Thein

12.4.2011

 

 

 

Behandling i utskott

21.6.2011

21.11.2011

26.1.2012

 

Antagande

31.5.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Marielle Gallo, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Gerald Häfner, Sajjad Karim, Klaus-Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Evelyn Regner, Rebecca Taylor, Alexandra Thein, Cecilia Wikström, Zbigniew Ziobro, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sergio Gaetano Cofferati, Luis de Grandes Pascual, Eva Lichtenberger, Axel Voss

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Mikael Gustafsson, Elisabeth Morin-Chartier

Ingivande

5.6.2012

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy