BETÄNKANDE om Europas attraktionskraft på investerare

5.6.2012 - (2011/2288(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europas attraktionskraft på investerare

(2011/2288(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–     med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 3, 4, 49, 50, 119, 219 och 282,

–     med beaktande av förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2011)0121),

–     med beaktande av OECD:s förklaring om internationella investeringar och multinationella företag och riktlinjer för multinationella företag (uppdatering av den 25 maj 2011),

–     med beaktande av Montirapporten av den 9 maj 2010 om en ny strategi för den inre marknaden,

–     med beaktande av Unctads rapport 2011 om investeringar i världen,

–     med beaktande av kommissionens meddelande om en samlad EU-politik för internationella investeringar (COM(2010)0343),

–     med beaktande av kommissionens arbetsprogram för 2012 (COM(2011)0777),

–     med beaktande av slutsatserna från rådets 3133:e sammanträde om forumet för den inre marknaden,

–     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet[1],

–     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet[2],

–     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[3],

–     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser[4],

–     med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott[5],

–     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1311/2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet[6],

–     med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk[7],

–     med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska riskkapitalfonder (COM(2011)0860),

–     med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om rätten att driva verksamhet i kreditinstitut och tillsynen över kreditinstitut och värdepappersföretag samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat (COM(2011)0453),

–     med beaktande av kommissionens meddelande ”Årlig tillväxtöversikt 2012” (COM(2011)0815),

–     med beaktande av kommissionens meddelande ”Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden – Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” (COM(2011)0206),

–     med beaktande av kommissionens meddelande om en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),  

–     med beaktande av kommissionens meddelande om en åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering (COM(2011)0870),

–     med beaktande av kommissionens rapport till Europeiska rådet om hinder för handel och investeringar (2011) (COM(2011)0114),

–     med beaktande av sin resolution av den 13 december 2011 om hinder för handel och investeringar[8],

–     med beaktande av förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner och ändring av direktiv 2008/7/EG (COM(2011)0594),

–     med beaktande av kommissionens meddelande om möjligheterna att införa stabilitetsobligationer (COM(2011)0818),

–     med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en budget för Europa 2020 (COM(2011)0500), delarna I och II,

–     med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 5 oktober 2011, ”The effects of temporary State aid rules adopted in the context of the financial and economic crisis” (SEC(2011)1126),

–     med beaktande av rapporten från kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans, ”Labour Market Developments in Europe, 2011”,

–     med beaktande av OECD:s, WTO:s och Unctads rapporter ”G20 trade and investment measures” (mitten av oktober 2010–april 2011),

–     med beaktande av Europeiska centralbankens ”The Euro Area Bank Lending Survey” för januari 2012,

–     med beaktande av Europeiska centralbankens makroekonomiska prognoser för euroområdet (december 2011),

–     med beaktande av Europeiska centralbankens rapport om den finansiella integrationen i Europa (maj 2011),

–     med beaktande av OECD:s ”Policy Framework for Investment (PFI)”,

–     med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (COM(2011)0834),

–     med beaktande av sin resolution av den 19 april 2012 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas[9],

–     med beaktande av kommissionens rapport om näringslivsdynamik: nyetableringar, överlåtelser av företag och konkurs (januari 2011),

–     med beaktande av Världsbankens rapport om att göra affärer 2012: göra affärer i en öppnare värld,

–     med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ”Erasmus för alla: EU:s program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott” (COM(2011)0787),

–     med beaktande av kommissionens preliminära utvärderingsrapport om Erasmus för unga företagare, pilotprojekt/förberedande åtgärd (2011),

–     med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling (COM(2011)0896),

–     med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–     med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för regional utveckling (A7-0190/2012), och av följande skäl:

A.    Den ekonomiska, finansiella och finanspolitiska krisen i EU har på ett betydande sätt ökat de ekonomiska och sociala skillnaderna i medlemsstater och regioner, vilket har resulterat i en ojämn fördelning av de inhemska och utländska investeringarna i EU.

B.    Det är nödvändigt att fastställa en konsekvent ram av stabilitet i penning-, finans- och handelspolitiken för att underlätta flödet av direktinvesteringar i samtliga medlemsstater och EU-regioner och på så sätt bidra till att korrigera EU:s makroekonomiska obalanser.

C.    Vid det informella mötet mellan Europeiska rådets medlemmar den 23 maj 2012 betonades behovet av att mobilisera EU:s politik för att till fullo stödja tillväxten, öka insatserna för att finansiera ekonomin genom investeringar och stärka skapandet av arbetstillfällen.

D.    Enligt kommissionens senaste preliminära prognos lider EU av svag tillväxt och de förväntade tillväxttakterna kommer att skilja sig åt betydligt inom unionen, vilka undergrävs av fortsatt osäkerhet och brist på förtroende från konsumenternas och marknadens sida.

E.    EU bör i högre grad utnyttja sina starka sidor, till exempel den höga standarden på konsumtion, utbildning, livskvalitet samt forsknings- och innovationskapaciteten, den höga arbetseffektiviteten och produktiviteten liksom ett vänligt och inspirerande affärsklimat för att ta itu med den finanspolitiska krisen och öka tillväxten och sysselsättningen.

F.    Finansieringen av medlemsstaternas offentliga skulder absorberar resurser för investeringar, tillväxt och sysselsättning, samtidigt som kapitalflykten mellan vissa medlemsstater och till vissa tredjeländer kan bidra till att förvärra läget för EU:s betalningsbalans.

G.    Bankutlåning, som är den viktigaste finansieringskällan i euroområdet, som står för mer än hela aktie- och obligationsfinansieringen, samtidigt som bankkrediter i Förenta staterna och andra regioner i världen står för en mindre procentuell andel av den totala finansieringen, har påverkats starkt av den senaste tidens utveckling.

H.    Tillväxtpotentialen i sektorer som till exempel miljövänlig teknik, hälsa och omsorg, utbildning och den sociala ekonomin kan bidra till och driva på investeringar genom att öka den ömsesidiga efterfrågan och därmed stimulera investeringar.

I.     Det finns ett behov av att övervaka och se över effekterna och genomförandet av EU:s budgetbestämmelser för att se till att de inte skapar onödiga administrativa bördor och hämmar utländska direktinvesteringar i EU.

J.     Den senaste Unctadrapporten visar att EU fortfarande har en stark förmåga att dra till sig utländska direktinvesteringar.

K.   EU-interna investeringar kan på ett betydande sätt utvidga marknaderna för utländska direktinvesteringar genom att skapa en mer hållbar infrastruktur för affärsverksamhet, utbildning, forskning och utveckling.

L.    Investeringarna består av två pelare, offentliga investeringar och privata investeringar, och den privata delen består i sin tur av inhemska och utländska investeringar.

M.   För att motverka det alltför stora beroendet av import av olja, gas och övriga icke‑förnybara resurser krävs det stora investeringar i förnybar energi samt energi- och resurseffektivitet.

N.   De europeiska statsskulds- och kreditförlängningsriskerna, såväl som brister och hinder för handel och i samband med fullbordandet av den inre marknaden, inbegripet icke‑tariffära hinder och databegränsningar, kan försämra EU-regionens förmåga att attrahera både europeiska och internationella investerare.

O.   När det gäller konkurrenskraft och företagande, är de huvudsakliga utmaningarna för de europeiska företagen fortfarande svårigheterna att få tillgång till finansiering för små och medelstora företag, en svag företagaranda (endast 45 procent av EU:s medborgare skulle vilka vara egenföretagare jämfört med till exempel 55 procent i Förenta staterna), ett företagsklimat som inte främjar nystartade företag och tillväxt och som karaktäriseras av bestående fragmentisering av lagstiftning och byråkrati, små och medelstora företags begränsade kapacitet att anpassa sig till en energi- och resurseffektiv ekonomi och att expandera till marknader utanför hemländerna, både inom och utanför den inre marknaden.

P.    Enligt Världsbankens senaste ”Doing Business”-index utgör EU:s medlemsstater endast 40 procent (och euroområdets medlemmar endast 26 procent) av de 35 högst rankade länderna i fråga om företagande på global nivå.

Q.   Som visas i kommissionens rapport om förvarningsmekanismen (COM(2012)0068), betonar de nationella budgetbegränsningarna och den höga arbetslösheten behovet, särskilt när det gäller bytesbalansen, exportmarknadsandelar samt privata och offentliga skulder, att införa effektiva strukturreformer för att förbättra näringslivsklimatet, samtidigt som man minskar på byråkratin och optimerar mervärdet från strukturfonderna och Europeiska investeringsbankens verksamhet, inbegripet i de länder som främjas av den europeiska grannskapspolitiken.

R.    Välriktade sociala investeringar är avgörande för att säkerställa en hög och långsiktig sysselsättningsnivå, stabilisera ekonomin, öka humankapitalet och stärka EU:s konkurrenskraft.

S.    Utvecklingen för utländska direktinvesteringar är en av de nyckelindikatorer som kommissionen använder i resultattavlan för övervakning av makroekonomiska obalanser.

T.    Undersökningar som genomförts inom Förenta nationernas miljöprogram och Internationella arbetsorganisationen visar att investeringar i bildandet av humankapital är avgörande för att dra till sig investeringar i de gröna ekonomisektorerna och utnyttja deras stora tillväxtpotential.

U.    Tillströmningen av utländska direktinvesteringar i EU, särskilt när de riktas på ett sådant sätt att de minskar skillnaderna mellan medlemsstaterna, har positiva effekter på realekonomin och betalningsbalansen, konkurrenskraften, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen, men fungerar även som en positiv stimulans för teknisk utveckling, innovation, färdigheter och arbetskraftens rörlighet.

V.    Fastställandet av årliga nationella delmål som omfattar områden som stöder en attraktiv och konkurrenskraftig miljö för internationella investerare, i linje med OECD:s parametrar, kommer att bidra till att belysa nationella svagheter och styrkor, såväl som möjligheter för riktade ingrepp.

W.   Euroområdets och ECB:s mål om att hålla inflationen på precis under 2 procent bidrar till att skapa en ram för stabilitet som främjar investeringsviljan.

X.    Utvecklingen av de europeiska obligationsmarknaderna är till stor del beroende av utökningen av investeringsbasen.

Y.    I sitt förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas utvidgade inte kommissionen harmoniseringen till bolagsskattesatserna, vilka fortfarande avses falla inom ramen för medlemsstaternas behörighet. Det krävs ytterligare åtgärder för att göra EU:s skattesystem mer transparent och mindre komplicerat för utländska investerare samtidigt som man samordnar skattesystemen i hela EU.

Z.    Handelsprotektionismen vinner mark i världen, och därför bör EU, i egenskap av marknadsledande aktör när det gäller inkommande investeringar, fortsätta förhandlingarna för att uppnå frihandelsavtal som främjar öppen och fri handel samt internationella standarder på området social- och miljöskydd i samband med skyddet av sina konkurrenskraftiga handelsfördelar.

AA. I EU finns det fortfarande stora hinder för tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster, vilket orsakar problem på den fria marknaden.

AB. I enlighet med EU-fördragen faller den gemensamma handelspolitiken, inbegripet utländska direktinvesteringar, inom ramen för EU:s exklusiva behörighet och på detta område agerar Europaparlamentet och rådet på lika villkor, eftersom det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas.

1.    Europaparlamentet betonar att EU fortfarande är den främsta destinationen i världen för utländska direktinvesteringar och att EU därför bör fortsätta att uppfylla investerande och stödmottagande staters förväntningar, samtidigt som man uppfyller de bredare målen för unionens ekonomi-, social- och miljöpolitik, för att på detta sätt skydda sin ledande roll på europeisk och nationell nivå.

2.    Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken är mycket viktig när det gäller att ta itu med makroekonomiska och regionala obalanser på EU-nivå och bör vara en central politik för den inre marknaden när det gäller att stärka konkurrenskraften, produktiviteten, tillväxten och skapandet av arbetstillfällen, vilket i sin tur kan öka viljan att investera i EU. Parlamentet framhåller att investeringar inom ramen för sammanhållningspolitiken i infrastruktur och kompetens på arbetsmarknaden betydligt kan öka attraktionskraften för potentiella investerare.

3.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra det internationella lagstiftningssamarbetet, inbegripet i multilaterala sammanhang, och lagstiftningskonvergensen med utgångspunkt i internationella standarder och, när det är möjligt, delta i en lagstiftningsdialog för att hantera befintliga eller eventuella framtida handelshinder i syfte att begränsa tvister och åtföljande handelskostnader.

4.    Europaparlamentet anser att en finanspolitisk konsolidering och stabilisering bör genomföras och att den inre marknaden bör fullbordas på ett sådant sätt att man samtidigt bedömer det mervärde som dessa åtgärder kan bidra med. Parlamentet anser att ett långtgående samarbete mellan ekonomiska organ, samt ökad komplementaritet mellan EU:s ekonomier bör bidra till att minska de regionala skillnaderna i utländska direktinvesteringar för att stärka den europeiska industriella basen och främja en hållbar och långsiktig ekonomisk utveckling, där det sistnämnda är en viktig grundförutsättning för en framgångsrik och effektiv finanspolitisk konsolidering.

5.    Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att se till att strategiska europeiska investerare behåller sitt intresse att fortsätta med sin verksamhet i EU, med tanke på att de negativa känslor och den osäkerhet som har skapats av skuldkrisen och bristen på snabba gensvar, tillsammans med den mer övergripande globala finansiella och ekonomiska krisen, får investerarna att minska sina satsningar i regionen. Parlamentet betonar att bristen på samordnade och långsiktiga inhemska investeringar på ett betydande sätt kommer att skada EU:s framtida attraktionskraft på sådana investerare. Parlamentet konstaterar att en inriktning på flernivåstyre, med lokalsamhällets deltagande i lämpliga skeden, är nödvändig för att garantera att investeringar riktas mot de särskilda behoven i varje region och varje medlemsstat.

6.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande om Europas attraktionskraft när det gäller investeringar jämfört med dess viktigaste partner och konkurrenter, i vilket man fastställer EU:s största för- och nackdelar avseende investeringsklimat, och lägga fram en övergripande strategi inbegripet särskilda åtgärder och rekommendationer, såväl som eventuella lagstiftningsförslag för att förbättra EU:s investeringsklimat.

7.    Europaparlamentet anser att EU fullt ut bör utnyttja sin ställning som världens största gemensamma inre marknad (inbegripet dess höga levnadsstandard, höga arbetskraftsproduktivitet, rättssäkerhet och forsknings- och innovationskapacitet), utländska investerare och handelsblock för att ta itu med skuldkrisen. Parlamentet betonar behovet av effektivare verktyg och metoder, nya finansieringsmekanismer och investeringsplaner, t.ex. projektobligationer från EU, som kan utnyttja Europas konkurrensfördelar och komplementaritet mellan medlemsstater och uppnå målen med Europa 2020-tillväxtstrategin, för att bekämpa lågkonjunkturen och utmaningen i samband med långsam tillväxt.

8.    Europaparlamentet uppmanar enträget EU att införa investering som en central aspekt i alla flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin, för att därmed möta det brådskande behovet av tillväxt och högre sysselsättning och använda deras viktiga bidrag för att hantera den finanspolitiska krisen. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en ambitiös, miljöeffektiv och hållbar företagsstrategi för EU för att ge nytt liv åt tillverkningskapaciteten i hela EU och skapa högkvalitativa arbetstillfällen inom EU.

9.    Europaparlamentet betonar särskilt den enorma potential som finns för att locka utländska direktinvesteringar genom att främja utbildning, forskning och utveckling samt nya arbetstillfällen på områdena minskade utsläpp av växthusgaser, utveckling av förnybara energikällor och ökad energieffektivitet för att uppfylla målen i Europa 2020‑strategin och göra EU till världsledare i miljövänlig teknik.

10.  Europaparlamentet påminner om att en utebliven ökning av de offentliga investeringarna med hjälp av hållbar finansiering eller till och med en minskning av dessa investeringar på grund av den finanspolitiska krisen inom viktiga områden såsom hälsa, utbildning, forskning och infrastrukturer, skulle kunna inverka negativt på konkurrenskraften och attraktionskraften på investerare, särskilt om det blir ett långsiktigt mönster. Parlamentet anser därför att man betydligt måste öka de offentliga investeringarna.

11.  Europaparlamentet stöder det nyligen föreslagna programmet ”Erasmus för alla” som avsevärt kan öka de tilldelade medlen för rörlighet och utveckling av kunskap, utbildning och kompetens i syfte att stärka ungdomars personliga utveckling och arbetsutsikter och därmed bidra till ökade mänskliga resurser och ta itu med problemet med den höga ungdomsarbetslösheten i EU. Parlamentet stöder ”Erasmus för företag” och i synnerhet utbytesprogrammet ”Erasmus för unga företagare” som kommer att uppmuntra nystart av företag, gränsöverskridande kunskapsöverföring, samarbete mellan små företag, innovation och nya arbetstillfällen.

12.  Europaparlamentet föreslår förbättring och breddning av de statistiska uppgifterna om direktinvesteringar i enlighet med OECD:s och Världsbankens riktlinjer samt antagandet av kompletterande investeringsmål och indikatorer på nationell nivå (stadsmiljö, social infrastruktur) för att betona framstegen mot skapandet av ett attraktivt investeringsklimat, samtidigt som man utvärderar investeringspolitiken och dess positiva effekter på den reala ekonomin och sysselsättningen i de olika länderna och regionerna.

13.  Europaparlamentet anser att alla strategier som syftar till att attrahera utländska och lokala investeringar bör kopplas till fullbordandet av den inre marknaden, gränsöverskridande investeringar och flöden, öppna marknader, förbättrat marknadstillträde och rättvis konkurrens för fria yrken, med tanke på antalet och mångfalden av nya möjligheter. Parlamentet anser, i detta sammanhang, att EU bör främja de transeuropeiska näten och rörligheten för arbetstagare, studenter och forskare samt stärka samarbetet och EU‑ekonomiernas förmåga att komplettera varandra.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av att skattehinder snarast avlägsnas för gränsöverskridande arbetstagare och arbetsgivare för att underlätta medborgarnas rörlighet och främja gränsöverskridande investeringar.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU att på global nivå och inom ramen för WTO, G20 och G8 förhandla om inrättandet av gemensamma regler som garanterar rättvis konkurrens och lika villkor för att motverka internationella makroekonomiska obalanser som har att göra med finansiell reglering och beskattning i syfte att skydda EU:s konkurrenskraft och garantera respekt för EU:s sociala mål och miljömål. Parlamentet uppmanar EU att visa beslutsamhet när man förhandlar om och ingår heltäckande frihandelsavtal med större partner, vilket är avgörande för att öppna nya marknader för varor och tjänster, öka investeringsmöjligheterna, underlätta en öppen och rättvis handel samt främja ett mer förutsägbart politiskt klimat. Parlamentet framhåller vikten av att gå vidare i förhandlingarna om en skatt på finansiella transaktioner på global nivå.

16.  Europaparlamentet anser att inrättandet av ett tillfälligt europeiskt observationsorgan för utländska direktinvesteringar, inrättat inom kommissionen, skulle kunna bidra till att stärka samordningen av medlemsstaternas politik inom detta område och samtidigt tillhandahålla en bättre övervakning av den politik som förs, inbegripet dess makroekonomiska effekter, för att främja EU som en destination för investeringar.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik, skattepolitik och socialpolitik för att därmed attrahera utländska investeringar, samtidigt som man tar hänsyn till de ekonomiska och sociala skillnader som finns i euroområdets medlemsstater och i EU:s medlemsstater.

18.  Europaparlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör vidta åtgärder främst för att förstärka användningen av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden som en katalysator för att attrahera kompletterande finansiering från EIB, EBRD, andra internationella finansiella institutioner och den privata sektorn, samtidigt som man främjar initiativ som grundas på offentlig-privata partnerskap, t.ex. projektobligationer från EU. Parlamentet noterar att särskilt små och medelstora företag kan dra nytta av investeringar som stärker kapaciteten, infrastrukturen och humankapitalet. Parlamentet erkänner möjligheten att utvidga tillämpningsområdet för innovativa finansiella instrument så att de i större utsträckning används för att få tillträde till finansiering som ett komplement till traditionella finansieringsmetoder. Parlamentet understryker att finansiella instrument har en roterande karaktär och att en flexibel syn på att integrera sådana instrument på regional nivå skulle kunna få en multiplikatoreffekt i EU:s budget, främja offentlig-privata partnerskap, skapa alternativa finansieringskällor och tillhandahålla ett viktigt nytt finansieringsflöde för strategiska investeringar, genom att stödja långsiktiga och hållbara investeringar i en tid av finanspolitiska åtstramningar.

19.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s långfristiga refinansieringstransaktioner. Parlamentet uppmanar dessutom ECB att agera bestämt när det gäller att ta itu med den rådande skuldkrisen i euroområdet genom att bevara prisstabiliteten och samtidigt minimera de negativa bieffekter på den reala ekonomin och på investeringarna som banksektorns likviditetsproblem kan generera. Parlamentet anser att banksektorn måste vidta lämpliga åtgärder för att hantera sina strukturella svagheter i fråga om likviditetsrisker på längre sikt i syfte att återställa investerarnas förtroende och undvika att ECB framöver behöver ingripa i stor skala. Parlamentet anser att reglerna för bankens verksamhet bör utformas så att man ser till att en andel av stöden görs tillgänglig för utvecklingsändamål och för att stödja små och medelstora företag.

20.  Europaparlamentet anser att man i samband med den kommande omarbetningen av direktivet om kapitalkrav bör se till att ökningen av kapitalreserverna för att främja den långsiktiga stabiliteten i banksektorn inte hindrar bankerna från att pumpa in likviditet i den reala ekonomin, vilket är nödvändigt för investeringar.

21.  Europaparlamentet understryker behovet av att fördjupa EU:s kapitalmarknader för att säkerställa tillgången till finansiering från andra källor än bankerna.

22.  Europaparlamentet noterar kommissionens nya förslag för att förbättra styrningen av marknaden för kreditvärderingsinstitut, särskilt ändringen av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut och samordningen av lagar, förordningar och administrativa bestämmelser som har att göra med företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder, med hänsyn till det alltför stora utnyttjandet av kreditvärderingar, och understryker behovet av att ytterligare åtgärder måste vidtas för att garantera ett sunt näringslivsklimat och rättvis konkurrens.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera alla de hinder som återstår för utförande eller mottagande av gränsöverskridande tjänster i enskilda medlemsländer.

24.  Europaparlamentet noterar vikten av kommissionens förslag om att modernisera EU:s marknad för offentliga upphandlingar. Parlamentet betonar att en dynamisk EU‑omfattande marknad för upphandlingar kan innebära viktiga affärsmöjligheter för europeiska företag och kan på ett betydande sätt bidra till att stimulera en konkurrenskraftig europeisk industri, attrahera investeringar och främja ekonomisk tillväxt.

25.  Europaparlamentet uttrycker oro över trenden att institutionella investerare i euroområdet skiftar om från aktier i euroområdet till aktier som har utfärdats på andra håll i världen, med hänsyn till i) deras allt viktigare roll i euroområdets finanssektor, och ii) minskningen av investeringsfondernas totala innehav av aktier och andra ägarandelsbevis som har utfärdats av personer från euroområdet från 26 procent 2009 till 23 procent 2010.

26.  Europaparlamentet betonar den roll som nationella placeringsfonder från tredjeländer spelar och betonar även betydelsen av att stärka principerna för öppenhet och ansvarighet i syfte att främja synergier mellan EU och nationella placeringsfonder.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra institutionella investerare att delta i europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande och att avlägsna begräsningar för tillgången på riskkapitalfinansiering i små och medelstora företag.

28.  Europaparlamentet anser att gränsöverskridande företagande ger betydande fördelar både för EU‑regionerna, genom att bidra till deras ekonomiska utveckling, och för enskilda företag genom att erbjuda dem möjligheter att få tillträde till nya och större marknader och försörjningskällor, samt kapital, arbetskraft och teknik.

29.  Europaparlamentet uttrycker oro över den höga ungdomsarbetslöshet som har konstaterats i en rad medlemsstater och de negativa sysselsättningsutsikterna. Parlamentet noterar med oro EU:s begränsade förmåga att attrahera högkvalificerad arbetskraft, samtidigt som det sker betydande arbetskraftsflöden till tredje länder. Parlamentet konstaterar att EU har en omfattande potential när det gäller högkvalificerad arbetskraft och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera arbetet för att ta itu med ungdomsarbetslösheten med hjälp av program och konkreta åtgärder på europeisk och nationell nivå. Parlamentet välkomnar därför Europeiska rådets uttalande som uppmanar medlemsstaterna att införa nationella system liknande ungdomsgarantin och uppmanar medlemsstaterna att backa upp denna vädjan med snabba och konkreta åtgärder på nationell nivå för att se till att ungdomar antingen har ett anständigt arbete eller går en utbildning eller omskolning. Parlamentet anser att EU bör öka sina ansträngningar för att uppfylla sysselsättningsmålen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, inbegripet genom att minska skatterna på arbete i syfte att attrahera ytterligare investeringar till de arbetsintensiva sektorerna av ekonomin.

30.  Europaparlamentet påpekar den utmaning som EU som helhet, liksom de enskilda medlemsstaterna, står inför när det gäller den åldrande befolkningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta konsekventa strategier för att hantera den demografiska utmaningen och kompensera för de eventuella negativa konsekvenserna.

31.  Europaparlamentet stöder innovationsunionens mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att rikta in investeringar på utbildning, forskning och innovation, med tanke på de positiva effekter på medelfristig och lång sikt dessa kan ha på tillväxten och utvecklingen. Parlamentet stöder smart specialisering som en viktig strategisk princip och som ett begrepp för innovationspolitiken och starkare kopplingar mellan forskning och företagande på områden såsom miljövänlig teknik.

32.  Parlamentet understryker att EU bör prioritera bekämpningen av skatteflykt, särskilt under den nuvarande krisen där skatteflykt innebär en stor förlust i nationella budgetar och extra inkomster skulle kunna användas för att öka de offentliga investeringarna. Parlamentet framhåller behovet av att garantera ett smidigt samarbete och en smidig samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna för att bekämpa dubbelbeskattning, dubbel utebliven beskattning, skattebedrägeri, skatteflykt och skattedumpning, och användningen av skatteparadis för olagliga syften. Europaparlamentet efterlyser mer allmänt en större finanspolitisk samordning, både på intäkts- och utgiftssidan, inbegripet ett smidigt samarbete och en smidig samordning mellan medlemsstaternas skattesystem, samt även en minskning av de tunga administrativa bördorna och de höga kostnaderna för uppfyllelse av skattskyldighet som drabbar företagen i EU och hämmar investeringarna i EU. Parlamentet välkomnar sin lagstiftningsresolution om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och ser samtidigt fram emot rådets antagande av direktivet.

33.  Europaparlamentet påpekar att svårigheter att få tillgång till finansiering fortfarande är ett av de största bekymren för små och medelstora företag. Parlamentet är särskilt oroat över att sunda företag inte kan få den finansiering de planerar för. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabbt genomföra åtgärder och anta lagstiftning för att underlätta finansieringen för små och medelstora företag, vilket har föreslagits i EU:s åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering. Parlamentet understryker att tillväxten på lokal nivå ofta upprätthålls av små och medelstora företag och sociala företag, och att man genom finansiering inom ramen för sammanhållningspolitiken som tillhandahålls med utgångspunkt i ett starkt flernivåstyre kan se till att små och medelstora företag och sociala företag når sin fulla potential och fortsätter att ge ett värdefullt bidrag till EU:s konkurrenskraft.

34.  Europaparlamentet understryker behovet av en omfattande översyn av den ekonomiska effekten av EU:s finansiella bestämmelser för att se till att genomförandet är proportionerligt och inte hindrar investeringar.

35.  Europaparlamentet välkomnar programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COSME) som föreslagits av kommissionen för perioden 2014–2020 för att uppmuntra en företagarkultur och främja etablering av små och medelstora företag i främst nya sektorer, till exempel tjänster inom sociala medier, grön ekonomi och turism.

36.  Europaparlamentet efterlyser en ny och effektiv konkurslagstiftning, inbegripet verktyg för tidig varning, för att uppmuntra en politik för en andra chans som främjar företagande och omstart av företag med tanke på att en andra chans inte erkänns på ett lämpligt sätt i de nationella lagstiftningarna. Parlamentet betonar vikten av att öka nätverksbyggandet bland entreprenörer och företagare som startar om i syfte att främja en andra chans liksom behovet av att hantera finansieringssvårigheter vid en omstart.

37.  Europaparlamentet uppmanar EU att fullt ut utnyttja de investeringsmöjligheter i och utanför EU som uppstår genom den europeiska grannskapspolitiken och makroregionala strategier.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa samtliga relevanta indikatorer för att mäta makroekonomiska obalanser och deras effekter för EU:s regioner på resultattavlan.

39.  Europaparlamentet erinrar om att det är viktigt att ytterligare utveckla partnerskap på miljöområdet, vilket drar till sig allt större intresse från investerare, och samtidigt ta hänsyn till EU:s tillgångar och kapacitet.

40.  Europaparlamentet välkomnar att antalet företag som övervägde att investera i EU ökade med 5 procent 2011. Parlamentet beklagar dock att det genomsnittliga antalet arbetstillfällen som skapades genom varje investeringsprojekt ligger kvar på samma nivå.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa EU:s handlingsplan för e‑förvaltning, genom vilken de kan tillhandahålla e‑förvaltningstjänster, även för företag, effektivare och till lägre kostnader, både på lokal och internationell nivå.

42. Europaparlamentet insisterar på att EU och dess medlemsstater, för att attrahera ytterligare investeringar, måste

a)  dra fördel av EU:s historiska kulturarv genom att främja kulturindustrierna, idrott och turism som växande och attraktiva marknader,

b)  främja den transatlantiska ekonomin som vår nuvarande främsta partner vad avser utländska direktinvesteringar och handel, genom att bättre utnyttja flödet av kvalificerade arbetstagare mellan de två kontinenterna och bygga på möjligheterna att stärka innovationsekonomin,

43.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ett program med fokus på näringslivets och de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar de senaste ökningarna i risk- och affärsängelkapital i många medlemsstater, men upprepar att EU ytterligare bör förenkla bestämmelserna och tillgången till finansiering för små och medelstora företag och andra ekonomiska aktörer, genom att främja effektiva system för riskkapital och affärsängelkapital i hela EU och genom att stärka betydelsen av investeringar i eget kapital utanför eller via börsen när det gäller att finansiera företags långsiktiga tillväxt. Kommissionen uppmanas att mer aktivt samarbeta med internationella finansinstitut för att skapa innovativa mekanismer för finansiering av små och medelstora företag.

44.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att främja standarder som hjälper till att utveckla innovationer i nya varor och tjänster, att fullborda den inre marknaden, att attrahera investeringar till EU och att harmonisera europeiska standarder med internationella standarder.

45.  Med tanke på Europeiska investeringsbankens kompetenta personal och bankens erfarenhet av finansiering av viktig infrastruktur upprepar Europaparlamentet sitt förslag att kommissionen i samarbete med EIB ska inleda en strategisk analys av investeringsfinansieringen och då beakta alla tänkbara alternativ: subventioner, frigörande av medlemsstaternas tecknade andelar i EIB:s kapital, inbetalning från medlemsstaterna i EIB:s kapital, lån, innovativa instrument, finansieringslösningar anpassade till långsiktiga projekt som inte är lönsamma direkt, utarbetande av garantisystem, införande av ett investeringsavsnitt i EU:s budget, finansiella konsortier med europeiska, nationella och lokala myndigheter och offentlig-privata partnerskap.

46.  Europaparlamentet välkomnar de symboliska Europa 2020-initiativen ”En integrerad industripolitik för en globaliserad tid”, ”En innovationsunion” och ”Ett resurseffektivt Europa”, och noterar att Europa 2020-strategin kommer att bidra till att göra det attraktivare att investera i EU, skapa arbetstillfällen i unionen och bevara dess konkurrenskraft internationellt.

47.  Europaparlamentet framhåller att EU:s sammanhållningspolitik, med den nuvarande låga tillväxten och höga arbetslösheten, i hög grad bidrar till den europeiska ekonomin samt till europeisk forskning och innovation. Sammanhållningspolitiken utgör den största utgiftsposten i EU:s budget för investeringar inom realekonomin och stärker ekonomisk, social och territoriell sammanhållning genom att minska de regionala skillnaderna och genomföra en unionsstrategi för smart och hållbar tillväxt för alla som ger en betydande hävstångseffekt åt offentliga och privata investeringar på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå.

48.  Europaparlamentet understryker att en diskriminerande strategi gentemot stora företag skulle kunna skada innovationen och minska konkurrenskraften för andra EU-företag, särskilt små och medelstora företag, och utesluta dem från att ingå viktiga globala partnerskap inom ramen för innovationssamarbete samt minska deras tillgång till avancerad teknik.

49.  Europaparlamentet stöder den ekonomiska principen om en lokalt/regionalt baserad utvecklingspolitik med rötter i grundtanken att intresset för de mindre utvecklade regionerna i EU troligen skulle öka om de kan erbjuda konkurrenskraftiga komparativa fördelar (lämplig infrastruktur, kvalificerade mänskliga resurser osv.) samt starka incitament. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att stödja medlemsstaterna och regionerna i fullföljandet av de egna strategierna för investeringsincitament, framför allt när det gäller långsiktiga investeringar med tonvikt på infrastrukturprojekt, inte minst på gränsöverskridande nivå. Parlamentet beklagar att mindre utvecklade regioner i EU i allt högre grad förlorar i attraktionskraft till fördel för tredjeländer. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att utarbeta brådskande åtgärder i syfte att bevara de nuvarande investeringarna och locka till sig nya.

50.  Europaparlamentet betonar att EU har en enorm styrka i sina städer och att stora urbana infrastrukturprojekt samt innovativa företagsparker utgör den största dragningskraften för investeringar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra omfattande investeringar i infrastruktur, ny teknik och forskning och utveckling, inklusive i multimodala transportsystem, för att förbättra livsmiljön i och konkurrenskraften för Europas städer, genom att utgå från städernas traditionella starka sidor samtidigt som man ser till att dessa investeringar inte görs på bekostnad av en verklig territoriell sammanhållning och balanserad landsbygdsutveckling.

51.  Europaparlamentet betonar att man inte bara ska sprida och genomföra forskning och utbildning utan även investera i den på lokal nivå. Därför bör man till fullo utnyttja de mänskliga resurserna, dvs. forskare och akademiska stiftelser på lokal nivå, för att locka både inhemska och direkta utländska investeringar. I detta sammanhang är det också viktigt att notera människors rörlighet: lärare, forskare och studenter.

52.  Europaparlamentet anser att underutvecklade regioner bör kunna fortsätta att utnyttja betydande EU-finansiering för att ge investerare andra lokala konkurrensfördelar utöver lägre arbetskostnader.

53.  Europaparlamentet understryker behovet av att stödja infrastrukturen för att stärka den regionala sammanhållningen och regionernas konkurrenskraft. Mot denna bakgrund betonar parlamentet betydelsen av de transeuropeiska näten och användningen av kompletterande finansiella instrument som projektobligationer och partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn.

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

• [1]  EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.
• [2]  EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.
• [3]  EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.
• [4]  EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
• [5]  EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.
• [6]  EUT L 337, 20.12.2011, s. 5.
• [7]  EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.
• [8]  Antagna texter P7_TA-PROV(2011)0565.
• [9]  Antagna texter, P7_TA(2012)0135.

MOTIVERING

Inledning

Återhämtningen för den globala ekonomin har inletts, men det finns bara ett begränsat handlingsutrymme och om man ska säkra en stabil ekonomisk återhämtningsprocess krävs försiktiga strategier på internationell, EU- och nationell nivå. Även om det finns tecken på stabilisering i euroområdet och Förenta staterna finns det fortsatta risker med de höga skuldnivåerna i utvecklingsländerna och stigande oljepriser. Det internationella ekonomiska klimatet karakteriseras fortfarande av ojämna resultat, svag tillväxt i industriländerna och starkare, men långsam, tillväxt på de framväxande marknaderna. Strukturproblem, otillräckliga globala ombalanseringar, oförändrade utvecklingsskillnader, stigande arbetslöshet, höga offentliga och privata skulder och osäkerhet fortsätter att påverka utsikterna för den globala tillväxten negativt. Samtidigt som volatiliteten på finansmarknaderna har minskat är den fortfarande hög, och det krävs åtgärder för att ytterligare minska riskerna för en nedgång.

Föredraganden anser att Europa på ett lämpligt sätt måste ta itu med utmaningarna att stabilisera den internationella ekonomin för att fullständigt kunna utnyttja de globala möjligheterna. EU måste inrikta sig på sina svagheter och stärka alla länders och regioners fördelar för att attrahera lokala och internationella investeringar som kommer att bidra till en balanserad tillväxt och sammanhållning. EU är världens största handelsblock och utrikeshandeln har hittills spelat en dynamisk roll när det gäller främjandet av tillväxten, särskilt inom tjänstesektorn.

Föredraganden noterar att EU fortfarande är den främsta regionala bestämmelseplatsen för utländska direktinvesteringar (UDI). En fjärdedel av världens totala konsumtion och investeringar äger rum inom dess expanderande gränser, även om andelen har minskat historiskt sett. UDI‑flödena är fortsatt starkt koncentrerade till ekonomierna i utvecklingsländerna. EU‑flödena domineras av Förenta staterna som stod för mer än en tredjedel av EU:s utåtriktade UDI 2008. Detta var 25 gånger högre än den motsvarande siffran för Kina. Schweiz och Kanada stod också för en betydande del av EU:s UDI‑flöden (både utåt- och inåtriktade). EU måste emellertid ta itu med sina svagheter och utnyttja sina konkurrensfördelar, med tanke på den ökande konkurrensen från utvecklingsländerna. Detta måste utgöra kärnan i EU:s investeringsreformer och investeringsstrategier, både på EU- och nationell nivå. På global nivå bör EU fortsätta sina ansträngningar att ingå bi- och multilaterala frihandelsavtal och delta aktivt i den globala ekonomiska styrningen.

Investerarna attraheras av EU:s marknad främst på grund av dess högkvalitativa och diversifierade humankapital, betoning på företagens sociala ansvar, förhållandevis förutsägbara näringslivsklimat och höga potential inom forskning och utveckling. EU:s svaga ekonomiska tillväxt, höga beskattning och stora offentliga skulder skapar dock bekymmer för investerare, vilka kan förstoras när vi ställs inför den globala konkurrensen, särskilt från framväxande ekonomier, såväl som brist på möjligheter att utnyttja unionens fulla potential. Föredraganden ber därför kommissionen att utarbeta ett meddelande för att bedöma och främja Europas attraktionskraft för investerare, inbegripet strategirekommendationer till medlemsstaterna med inriktning på att stärka EU:s investeringsklimat.

Det krävs åtgärder och reformer både på europeisk och nationell nivå om att vi ska kunna dra till oss investeringar i Europa. Det är nödvändigt att se till att företagen kan konkurrera öppet och rättvist när det gäller att göra Europa till en attraktiv plats att investera och arbeta i. Den inre marknaden är en av EU:s viktigaste prioriteringar vid utvecklingen av ett gynnsamt och uppmuntrande klimat för företag och konsumenter. Detta är särskilt viktigt i en globaliserad ekonomi där företagen har en viss flexibilitet när det gäller att välja var de ska bedriva verksamhet. Lagstiftningen måste förbättras ytterligare för att göra det möjligt för företagen i EU att förbättra sin konkurrenskraft och förmåga att växa och skapa arbetstillfällen. Avseende produktivitet och enhetsarbetskostnader, markerar 2010 en återgång till en förbättrad arbetsproduktivitet, åtföljd av en minskning av enhetsarbetskostnaderna i EU och euroområdet – vilket inte har skett sedan 1996.

EU är fortfarande en av de viktigaste aktörerna när det handlar om globala finansiella tjänster. Förenta staternas och EU:s finansmarknader fortsätter att tillhandahålla ca tre fjärdedelar av de globala finansiella tjänsterna, även om det sker på en lägre aktivitetsnivå totalt sett, och står inför en kraftig konkurrens från de framväxande ekonomierna, t.ex. Kina och Indien. Även om euroområdets aktiemarknader har drabbats mindre av krisen, står bankerna inför finansieringssvårigheter på grund av osäkerhet och brist på förtroende. Den reala ekonomin har dessutom drabbats av åtgärderna i samband med konsolideringen av de offentliga finanserna, tillsammans med en ovilja att låna ut från bankernas sida, vilka försöker att omstrukturera sina balansräkningar. Den rådande trenden i Europa visar dessutom att företagen i mindre grad förlitar sig på bankerna som sin främsta finansieringskälla. Det krävs därför bestämda åtgärder för att skapa ytterligare utveckling av och samverkan mellan finansmarknaderna i Europa.

Krisen är global och kräver ett internationellt gensvar. Föredraganden tror därför att G20 bör betraktas som huvudforumet för ett samordnat globalt tillvägagångssätt för att förbättra den internationella övervakningen av finansmarknaderna, krishanteringen och strategisamordningen när det gäller beskattning och makroekonomiska obalanser. EU har hittills spelat en nyckelroll när det gäller att driva den globala dagordningen framåt och bör även framöver engagera sig starkt för att genomföra den, samtidigt som man skyddar sin konkurrenskraft. Föredraganden stöder också samtal om lagstiftning med EU:s viktigaste handelspartner, dvs. Förenta staterna och Japan, men även med de framväxande marknaderna för finansiella tjänster i Kina, Indien, Ryssland och Brasilien. Lagstiftningskonvergens mellan EU och resten av världen inom området för finansiella tjänster bör också främjas inom ramen för förhandlingar för nya djupgående och omfattande frihandelsavtal med tredjeländer och kampen mot handelsprotektionism.

Föredraganden betonar att man måste skilja mellan två nivåer när man ska attrahera investeringar: i) att göra Europa till en attraktiv bestämmelseplats för utländska investerare ii) att entreprenörskap attraktivt för den lokala entreprenören. Reformer, både på nationell nivå och EU-nivå, är nödvändiga för att förbättra den inre marknadens funktionssätt och utnyttja strukturfonderna fullt ut.

Föredraganden betonar de fördelar och möjligheter som den gemensamma valutan erbjuder både ekonomiskt och politiskt. Euron, som gemensam valuta, är en stor fördel för unionens stabilitet och inflytande samt för att attrahera investeringar. När vi nu har en skuldkris i euroområdet betonar föredraganden behovet av stabilitet och samordning mellan länder i euroområdet och länder som står utanför för att förhindra och minska de ekonomiska och sociala skillnaderna och stärka den regionala sammanhållningen.

Om vi ska kunna öka den europeiska marknadens attraktionskraft som bestämmelseplats för investeringar, kräver detta större effektivitet när vi tar itu med de makroekonomiska och sociala obalanserna. EU behöver en sammanhållen politisk, ekonomisk och lagstiftningsmässig ram som grundas på hållbara tillväxtmål och gemenskapsmetoden, för att förstärka sina strävanden som skisseras inom ramen för Europa 2020‑strategin.

i) Maximering av fördelarna med sammanhållningspolitiken

I Europa utgör sammanhållningspolitiken ett avgörande bidrag, eftersom den är den främsta EU‑källan för finansiering av investeringar i den reala ekonomin, samtidigt som den i betydande grad stöder offentliga investeringar på nationell, regional och lokal nivå. Med tanke på EU:s begränsade mekanismer för ekonomisk samordning, balanserad tillväxt och solidaritet, är sammanhållningspolitiken – genom strukturfonderna och andra åtgärder – mycket viktig. Ett stärkande av sammanhållningspolitiken bidrar till att belysa regionernas komparativa fördelar och innovationsmöjligheter samt deras betydelse för tillväxten, investeringarna och sysselsättningen.

Sammanhållningspolitiken kan mobilisera kompletterande källor av privata och offentliga medel för att stödja investeringar. Föredraganden stöder kraftfullt en lämplig finansiering av sammanhållningspolitiken, samtidigt som man tillhandahåller flexibilitet för en effektiv fördelning av resurser och ett snabbt gensvar från EU på oförutsedda omständigheter. Det är också nödvändigt med strukturreformer i medlemsstaterna för att säkra en större samordning mellan EU och nationell politik avseende deras kompletterande användning och utvärdering. Föredraganden anser därför att en lämplig finansiering och användning av EU-medlen kan fungera som en katalysator för att attrahera kompletterande finansiering från EIB, EBRD, andra finansinstitut och privata sektorn.

ii) Frågor avseende humankapital

Det är viktigt att skydda potentialen hos de mänskliga resurserna i EU och modernisera arbetsmarknaderna och utbildningssystemen för att kunna säkra attraktionskraften och skapa mervärde. Medlemsstaterna bör därför integrera flexicuritystrategier och systematiskt förbättra arbetstagarnas kvalifikationer. Föredraganden noterar dessutom att man måste ta itu med diskrimineringen i syfte att främja mångfalden och jämställdheten och säkra arbetskraftens fullständiga potential. Att högkvalificerade kvinnor inte är närvarande på marknaden enligt deras färdigheter, både vad beträffar kvantitet och ställning, har en negativ inverkan på företagens lönsamhet. Om man främjar en högkvalitativ utbildning och reformer kommer detta att skapa större förtroende för de europeiska universiteten och deras attraktionskraft på internationell nivå, vilket gör det möjligt för dem att behålla studenterna i EU. Samtidigt måste utbildningen och yrkesutbildningen bidra mer till den inre marknadens framgång genom att främja rörligheten för studenter, forskare, lärare och arbetstagare.

iii) Hur ska vi säkra stabiliteten och förbättra tillgången på finansiering?

Ackumuleringen av alltför höga risker i det finansiella systemet och hoten mot euroområdets stabilitet och hållbarhet är de viktigaste orsakerna till den kreditåtstramning som följde på finansmarknadernas kollaps under hösten 2008. Sedan dess har ECB i betydande grad bidragit till att dämpa de risker som har anknytning till krisen genom att köpa statsobligationer från medlemsstater som har finansiella och budgetmässiga svårigheter samt tillhandahållit likviditet till finanssektorn. Numera är det dock väldigt uppenbart att EU-ekonomin behöver en finanssektor som står till den reala ekonomins tjänst, som skapar stabilitet och kan täcka hushållens och företagens finansiella behov. För att nå detta mål måste vi se till att man tillämpar lika villkor på den inre marknaden och både främjar finanssektorns konkurrenskraft gentemot resten av världen och tar hänsyn till nya handelsplattformar och verksamheter som måste utvecklas. Föredraganden uppmanar unionen att utveckla en mer aktiv roll och verka för globalt samordnade regelverk och ett mer djupgående gränsöverskridande samarbete för att bemöta de utmaningar som den finansiella globaliseringen innebär. Dessutom bör man sträva efter en större roll för EIB utan att äventyra dess oberoende och dess åtagande om att bibehålla prisstabilitet.

Det är tydligt att påfrestningarna för statsobligationerna förhindrade ytterligare framsteg mot stabila marknadsförhållanden. Föredraganden välkomnar därför antagandet av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut, såväl som den senaste översynen av denna förordning. Senare översyner måste se till att värderingarna av EU-medlemsstaternas statsskulder tillförlitligt visar på risken med att äga statsobligationer och att de inte drivs av spekulation. Föredraganden oroas över att det blir allt svårare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering. Med hänsyn till bankernas kreditåtstramning betonar föredraganden det brådskande behovet att hitta potentiella källor till likviditet och kapitalresurser.

Föredraganden välkomnar därför Europeiska kommissionens förslag om europeiska riskkapitalfonder och betonar behovet att arbeta för att institutionella investerare i högre grad deltar i europeiska riskkapitalpartnerskap, mot bakgrund av den stora heterogeniteten avseende typerna av riskkapitalinvesterare i EU och de avsevärda skillnaderna angående deras utvecklingsstadium och storlek. Föredraganden stöder också att man ökar insatserna för en gemensam ram för nationella placeringsfonder, med tanke på att de förväntas få en mer framträdande roll på marknaderna, samtidigt som man säkrar lämplig öppenhet och ansvarighet, och betonar behovet av att harmonisera stimulansåtgärdsprogram eftersom det kan uppstå olika nationella strategier och åtgärder om man inte kommer överens om en gemensam linje i EU. Föredraganden påminner också om att tillträdet för företag från tredjeländer till de europeiska marknaderna är beroende av nationella system och bidrar till ojämn konkurrens samt orättvis fördelning av vinster för investerarna.

iv) Främjande av synergieffekter för transport-, infrastruktur- och energiprojekt – projektobligationer

Infrastrukturer och nätverk som gynnar sammanhållningen i EU och i grannskapet är en förutsättning för att attrahera investerare och ge mervärde till investeringarna. Särskilt inriktning på förnybar energi och hållbara transporter kan skapa nya möjligheter och öka konkurrenskraften. Föredraganden understryker investerarnas utomordentligt stora intresse för ren teknik och gröna områden och betonar den intensiva investeringsverksamheten i utvecklingsländerna i samband med utveckling av teknik för förnybar energi. Särskild uppmärksamhet bör dock riktas mot diversifieringen av försörjningskällor, tillgängligheten och stabiliteten i råvarupriserna.

För att främja verkningsfulla synergieffekter behöver dessutom stimulansåtgärderna attrahera utländska investerare grundat på offentlig-privata partnerskap, vilka eventuellt inbegriper Europeiska investeringsbankens deltagande. Föredraganden betonar att en kraftfullare användning av innovativa finansiella instrument kan öka EU-budgetens effekter. Föredraganden stöder dessutom initiativet med projektobligationer för att återuppliva projektobligationsmarknaden och bestämt verka för att enskilda infrastrukturprojekt attraherar privat långfristig skuldfinansiering. Ett sådant initiativ skulle hjälpa till med att minska risken för att utländska investerare söker långfristiga investeringsmöjligheter och kan fungera som en katalysator för att återigen öppna skuldkapitalmarknaden som en viktig finansieringskälla inom infrastrukturområdet.

v) Stimulans av forskning och innovation

Investeringar i forskning och utveckling kan ha positiva effekter på tillväxten av den s.k. kunskapsekonomin. Sådana investeringar i forskning och utveckling kommer avsevärt att stärka kapacitet, infrastruktur och humankapital, särskilt riktad mot små och medelstora företag och nyetablerade företag, områden med betydande tillväxt och utsikter till förbättrad konkurrenskraft. Den största utmaningen för EU och dess medlemsstater är kanske att anta ett mycket mer strategiskt förhållningssätt till innovation, och föredraganden stöder sålunda det förhållningssätt som anges genom innovationsunionen. Det är tydligt att EU inte har någon brist på potential och det är därför nödvändigt att skapa starkare kopplingar mellan forskningen och näringslivet och den inre marknaden. Vi måste emellertid bygga upp våra styrkor och ta itu med våra svagheter, t.ex. underinvesteringar i vår kunskapsgrund i jämförelse med länder som Förenta staterna och Japan, otillfredsställande ramvillkor, däribland dålig tillgång till finansiering, höga kostnader för immateriella rättigheter och ineffektiv användning av offentliga upphandlingar, liksom för stor uppsplittring och kostsamt dubbelarbete. Föredraganden anser att avtalet om ett gemensamt EU-patent är ett viktigt steg framåt. I detta sammanhang är skyddet och upprätthållandet av immaterialrätten central för EU:s förmåga att konkurrera i den globala ekonomin.

vi) Förbättra det territoriella samarbetet

Det är synnerligen uppmuntrande att man i huvudprioriteringarna för Europa 2020-strategin betonar behovet av att utnyttja nya tillväxtkällor som samtidigt garanterar den sociala och territoriella sammanhållningen i EU och en förbättring av lagstiftningen för att stärka den territoriella sammanhållningen. Det är värt att notera att den territoriella sammanhållningen ger ett mervärde till konkurrenskraften för olika sektorer och regioner, tillväxt för små och medelstora företag och utnyttjande av deras komparativa fördelar. Föredraganden anser att en rad investeringsmöjligheter och vinster kan uppstå genom makroregionala strategier, samt även genom den europeiska grannskapspolitiken.

vii) Ta itu med makroekonomiska obalanser

För att stimulera investeringarna är det viktigt att ta itu med svagheter som uppkommer genom medel- och långfristiga strukturella trender på grund av de ökande skillnaderna i unionen (särskilt i euroområdet) liksom sociala och ekonomiska obalanser mellan regionerna. Åtgärder har redan vidtagits i samband med det nya paketet för ekonomisk styrning, särskilt förordningen om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser. Föredraganden efterlyser att andra variabler inkluderas i resultattavlan, så att man på ett lämpligt sätt ska kunna bedöma medlemsstaternas investeringsklimat, t.ex. yttre obalanser från handels- och investeringsflöden och överföringar.

Föredraganden stöder även införandet av investeringar som en mycket viktig övergripande del i alla flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, för att ta itu med betydande behov av tillväxt och arbetstillfällen och för att belysa investeringarnas roll när det handlar om att tackla krisen för de offentliga finanserna. Hon föreslår dessutom en förbättring och utökning av statistikdatabasen för direktinvesteringar, enligt OECD- och FN-mönster, samt införande av delmål och indikatorer för investeringar på nationell nivå, för att visa på framstegen mot ett attraktivt investeringsklimat, samtidigt som man bedömer investeringsstrategierna och deras positiva effekter på den reala ekonomin och sysselsättningen.

I detta sammanhang föreslår föredraganden att ett europeiskt observationsorgan för utländska direktinvesteringar inom kommissionen skulle kunna tillhandahålla en bättre övervakning av fördelningen av investeringar på den inre marknaden, de tillämpade strategierna och perspektiven för att främja Europa som en bestämmelseplats för investeringar.

viii) Förstärkning av den inre marknaden

De allvarligaste skattefrågor som européerna stöter på i gränsöverskridande situationer är diskriminering, dubbelbeskattning, svårigheter i samband med skatteåterbetalning och att få information om utländska skattebestämmelser. Föredraganden anser att skattesamordning bör vara en integrerad del av en tillväxtstrategi och att europluspakten har rätt när den betonar skattereformernas betydelse. När det rör bolagsskatten anser föredraganden att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer att bidra till att man kan ta itu med vissa allvarliga skattehinder för tillväxten på den inre marknaden, vilka hämmar investeringarna i EU. Alla strategier för att främja EU:s attraktionskraft för utländska investerare bör därför vara grundade på en bedömning av prestationer och brister i samband med slutförandet av den inre marknaden.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (26.3.2012)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över Europas attraktionskraft på investerare
(2011/2288(INI))

Föredragande: Jürgen Creutzmann

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att antalet företag som övervägde att investera i EU växte med 5 procent 2011. Parlamentet beklagar dock att det genomsnittliga antalet arbetstillfällen som skapades genom varje investeringsprojekt ligger kvar på samma nivå.

2.  Europaparlamentet betonar att bättre förutsättningar för producerande företag i EU skulle skapa viktiga incitament för investeringar.

3.  Europaparlamentet understryker att EU:s inre marknad med 500 miljoner konsumenter erbjuder investerare en avgörande lägesfördel, vilken man måste fortsätta att utveckla. I detta sammanhang efterlyser parlamentet en fördjupning av den inre marknaden, harmonisering där så är lämpligt, samordning av lagstiftningen om varor och tjänster, och ytterligare avveckling av onödig byråkrati för företag med gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en fri och sund konkurrens på den inre marknaden genom en konsekvent tillämpning av konkurrenslagstiftningen och de grundläggande friheter som slagits fast i EU-fördraget. Parlamentet stöder användandet av finansierings- och skattesystem som förenklar och främjar investeringar – särskilt långsiktiga investeringar, t.ex. i infrastrukturprojekt – samt forskning och utveckling av skatterabatter.

4.  Europaparlamentet anser att investerare med ett naturligt långsiktigt perspektiv, t.ex. försäkrings- eller pensionsfonder, bör ges möjlighet och uppmuntras att göra mer långsiktiga investeringar i kritisk infrastruktur, särskilt i samband med energi, kommunikation och transporter. Parlamentet är oroat över att EU-rättsliga krav på likviditet och kapitaltäckning kan minska långsiktiga investeringar i sådan infrastruktur, och föreslår att tillämpningen av EU-lagstiftningen för sådana investerare bör övervakas noggrant och ändras om det behövs.

5.  Europaparlamentet anser att EU kan behålla en långsiktig attraktionskraft för investeringar bara genom att utveckla konkurrenskraften i samtliga regioner, investera i utbildning och innovationsförmåga, och främja anpassningsförmågan.

6.  Europaparlamentet respekterar medlemsstaternas subsidiaritet vad gäller skattefrågor men rekommenderar att medlemsstaterna överväger huruvida deras skattesystem på ett lämpligt sätt uppmuntrar långsiktiga investeringar. Parlamentet konstaterar också att stabilitet och säkerhet i fråga om politiska beslut är avgörande för att uppmuntra investeringar, särskilt i mer långsiktiga infrastrukturprojekt.

7.  Europaparlamentet är övertygat om att EU:s framtida attraktivitet för investeringar också kommer att bero på dess förmåga att

     – upprätthålla sitt rykte för kvalitet, uthållighet, specialisering, innovationsförmåga och en mycket välutbildad och diversifierad arbetskraft,

     – skydda sina utbildningsbudgetar och anpassa sina utbildningssystem för att öka produktiviteten,

     – garantera ett flexibelt företagsklimat och minska de administrativa bördorna för företagen så att de kan förbättra sin effektivitet och konkurrenskraft.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa EU:s handlingsplan för e‑förvaltning, genom vilken de kan tillhandahålla e‑förvaltningstjänster, även för företag, effektivare och till lägre kostnader, både på lokal och internationell nivå.

9.  Europaparlamentet betonar att man måste förenkla och harmonisera reglerna och erbjuda finansierings- och skatteincitament för uppbyggnaden av ett europeiskt område för riskkapital som attraherar investerare och främjar etableringen av högteknologiska företag.

10. Europaparlamentet betonar behovet av likabehandling av handelspartner som Kina för att få stopp på envägsflödet av kunskap och produktionskapacitet samt för att stimulera ett konstruktivt samarbete.

11. Europaparlamentet framhåller att fortsatta investeringar i humankapital och rörlighet för yrkesverksamma är förutsättningar för att utveckla skicklig arbetskraft.

12. Europaparlamentet betonar att smart lagstiftning på ett avgörande sätt bidrar till att förenkla och minska administrativa kostnader samt kostnader för att göra affärer, särskilt när det gäller små och medelstora företag.

13. Europaparlamentet understryker vikten av en forskningsinfrastruktur i toppklass för att EU ska kunna fortsätta att vara attraktivt i viktiga sektorer under de kommande åren.

14. Europaparlamentet insisterar på att EU och dess medlemsstater, för att attrahera ytterligare investeringar, måste

a)  erbjuda bättre ramvillkor för forskning och innovation, särskilt för central kompetensskapande teknik, grön teknik och informationsteknik, digital infrastruktur och energieffektivitet samt skärpa deras fokus på att uppnå ledarskap inom dessa områden där stora samhälleliga utmaningar erbjuder möjligheter till växande globala marknader i framtiden,

b)  erbjuda ett ekonomiskt och effektivt skydd av immateriella rättigheter för att göra EU attraktivare för innovativa företag, särskilt genom ett snabbt införande av ett EU‑patentsystem som är anpassat till små och medelstora företag,

c)  investera i omvandlingen av resultaten av EU:s forskning och utveckling till framgångsrika innovativa produkter och affärsmodeller som kommer att gynna Europas ekonomier och samhällen,

d)  uppmuntra, underlätta och, där så är lämpligt, delta i investeringar som gör det möjligt för innovativa företag att bli kommersiellt framgångsrika, t.ex. genom att stödja företagsparker för innovativa företag med kuvösenheter för att påskynda överföringen av teknik och kunskap och gemensamt utnyttjande av utrustning och kunskap, särskilt för små och medelstora företag och alla andra entreprenörer, vilket främjar synergieffekter mellan forskning, utbildning och innovationer,

e)  föreslå incitament och stödmekanismer för de företag som är beredda att komma in på eller expandera på externa marknader,

f)   fortsätta stödja en samordnad utvidgning i alla EU-regioner av infrastrukturen inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna, inklusive transeuropeiska nät och Fonden för ett sammanlänkat Europa, särskilt inom de regioner där sådan infrastruktur saknas,

g)  se till att det finns en pålitlig och hållbar försörjning till rimliga priser av energi och av råvaror som inte utnyttjas för energiframställning, bl. a. genom att prioritera återanvändning, återvinning och forskning om alternativa lösningar, för att främja EU som en attraktiv produktionsplats,

h)  fortsätta att avlägsna rådande hinder för tillträde till den inre marknaden genom att främja fri rörlighet för kapital, arbetskraft, varor och tjänster, med utgångspunkt i attraktionskraften hos en marknad med 500 miljoner européer och genom att stimulera företagens konkurrenskraft,

i)   fullständigt genomföra det tredje energipaketet för att ge de företag och hushåll som önskar delta i energimarknaden tillträde till den,

j)   öka EU:s investeringar i forskning och innovation, trots det rådande ekonomiska klimatet, eftersom de utgör grunden för ekonomisk och social utveckling,

k)  uppmuntra och underlätta företagsinvesteringar från såväl icke finansiella företag som finansiella investerare,

l)   vidta åtgärder för att göra arbetsmarknaderna mer flexibla och lyhörda för nya investeringar,

m) fortsätta att bygga en stark offentlig forskningsbas med nära band till industrin och samhället i stort, i syfte att stödja teknisk innovation och privata investeringar i forskning och utveckling,

n)  omorganisera ramarna för statligt stöd till innovativ industriell utveckling och öppna för innovation och produktion på hög nivå i EU:s regioner,

o)  prioritera upprätthållandet av en stark produktionsbas i EU, särskilt inom sektorer där man traditionellt har haft en stark ställning samt på nya högteknologiska områden där en stark industriell bas är ett element som stöder innovationer i fråga om produkter, processer och tjänster och skapandet av arbetstillfällen,

p)  stimulera inhemsk efterfrågan i de centrala ekonomierna för att göra investeringar i både centrum och ytterområden mer attraktiva för utländska investerare,

q)  inse att långa tidsplaner och osäkerhet vad gäller planering och beslut om utveckling kan avskräcka från investeringar,

r)   dra fördel av EU:s historiska kulturarv genom att främja kulturindustrierna, idrott och turism som växande och attraktiva marknader,

s)  främja den transatlantiska ekonomin som vår nuvarande främsta partner vad avser utländska direktinvesteringar och handel, genom att bättre utnyttja flödet av skickliga arbetstagare mellan de två kontinenterna och bygga på möjligheterna att stärka innovationsekonomin,

t)   driva på en ny konkurslagstiftning för att uppmuntra en politik för en andra chans som främjar entreprenörskap och omstart av företag, genom att bygga på de fördelar som erfarenhetskapitalet hos entreprenörer som tidigare har gått i konkurs innebär.

15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ett program med fokus på näringslivets och de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar de senaste ökningarna i risk- och affärsängelkapital i många medlemsstater, men upprepar att EU ytterligare bör förenkla bestämmelserna och tillgången till finansiering för små och medelstora företag och andra ekonomiska aktörer, genom att uppmuntra effektiva system för riskkapital och affärsängelkapital i hela EU och genom att stärka betydelsen av investeringar i eget kapital utanför eller via börsen när det gäller att finansiera företags långsiktiga tillväxt. Kommissionen uppmanas att mer aktivt samarbeta med internationella finansinstitut för att skapa innovativa mekanismer för finansiering av små och medelstora företag.

16. Europaparlamentet inser att många investerare kan överväga att investera utanför EU som ett alternativ till att investera i medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar att man, när ny EU-lagstiftning eller ändringar i befintlig EU-lagstiftning föreslås, gör en konsekvensbedömning där dessa förslag jämförs med motsvarande lagstiftning i viktiga jurisdiktioner utanför EU, och att möjliga betydande effekter på investeringar i medlemsstaterna bedöms.

17. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att främja standarder som hjälper till att utveckla innovationer i nya varor och tjänster, att fullborda den inre marknaden, att attrahera investeringar till EU och att harmonisera europeiska standarder med internationella standarder.

18. Med tanke på Europeiska investeringsbankens kompetenta personal och bankens erfarenhet av finansiering av viktig infrastruktur upprepar Europaparlamentet sitt förslag att kommissionen i samarbete med EIB ska inleda en strategisk analys av investeringsfinansieringen genom att beakta alla tänkbara alternativ: subventioner, frigörande av medlemsstaternas tecknade andelar i EIB:s kapital, inbetalning från medlemsstaterna i EIB:s kapital, lån, innovativa instrument, finansieringslösningar anpassade till långsiktiga projekt som inte är lönsamma direkt, utarbetande av garantisystem, införande av ett investeringsavsnitt i EU:s budget, finansiella konsortier med europeiska, nationella och lokala myndigheter och offentlig-privata partnerskap.

19. Europaparlamentet välkomnar de symboliska Europa 2020-initiativen ”En integrerad industripolitik för en globaliserad tid”, ”En innovationsunion” och ”Ett resurseffektivt Europa”, och noterar att Europa 2020-strategin kommer att bidra till att göra det attraktivare att investera i EU, skapa arbetstillfällen i unionen och bevara dess konkurrenskraft internationellt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	21.3.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	52 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Jürgen Creutzmann, Christian Ehler, Vicky Ford, Gaston Franco, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, Jacky Hénin, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Béla Kovács, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Michèle Rivasi, Jens Rohde, Paul Rübig, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras, Henri Weber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	António Fernando Correia de Campos, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Seán Kelly, Bernd Lange, Werner Langen, Alajos Mészáros, Mario Pirillo, Alyn Smith, Hannu Takkula, Silvia-Adriana Ţicău

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (2.5.2012)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över Europas attraktionskraft på investerare
(2011/2288(INI))

Föredragande: Oldřich Vlasák

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhåller att EU:s sammanhållningspolitik, med den nuvarande låga tillväxten och höga arbetslösheten, i hög grad bidrar till den europeiska ekonomin samt till europeisk forskning och innovation. Sammanhållningspolitiken utgör den största utgiftsposten i EU:s budget för investeringar inom den reala ekonomin och stärker ekonomisk, social och territoriell sammanhållning genom att minska de regionala skillnaderna och genomföra en unionsstrategi för smart och hållbar tillväxt för alla som ger en betydande hävstångseffekt åt offentliga och privata investeringar på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå.

2.  Europaparlamentet understryker att de små och medelstora företag och de sociala företag, inklusive stora företag som står för mer än 50 procent av den totala exporten, svarar för en väsentlig del av näringslivets mervärde inom EU. Parlamentet föreslår att företagets storlek inte ska vara det huvudsakliga kriteriet i samband med geografiskt riktat stöd utan i stället bör projektets kvalitet och kravet på att projektet ska vara hållbart samt om projektet eventuellt genom skapande av sysselsättning kan bidra till ekonomisk återhämtning och ansträngningarna att öka konkurrenskraften ses som viktiga kriterier.

3.  Europaparlamentet framhåller de geografiskt riktade stödens centrala betydelse för att en strategi för territoriell utveckling ska bli framgångsrik och noterar att det är viktigt att stöden tilldelas alla typer av företag. Parlamentet påminner emellertid om att sammanhållningspolitiken är särskilt inriktad på små och medelstora företag och erkänner att de utgör en tillgång i en harmonisk fysisk planering och en diversifiering av den lokala ekonomin.

4.  Europaparlamentet understryker att en diskriminerande strategi gentemot stora företag skulle kunna skada innovationen och minska konkurrenskraften för andra EU-företag, särskilt små och medelstora företag, och utesluta dem från att ingå viktiga globala partnerskap inom innovationssamarbete samt minska deras tillgång till avancerad teknik.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå specifika åtgärder för att stödja alla företag som skapar sysselsättning i linje med Europa 2020‑strategin och nationella och regionala utvecklingsstrategier och även för att se till att beslut om finansiering är baserade på projektets kvalitet och dess värde för EU-strategier och för nationella, regionala och lokala strategier.

6.  Europaparlamentet anser att en möjlighet till stöd inom ramen för sammanhållningspolitiken är en viktig tillgång för att kunna locka till sig investeringar utifrån, eftersom denna möjlighet ger ett mervärde för företagen, i en värld med global konkurrens, när de beslutar om i vilken del av världen de ska utveckla sina verksamheter och vart de ska överföra sina kunskaper. Parlamentet inser att investeringar från tredjeländer kan bidra till att minska effekterna av den ekonomiska krisen och att nå sammanhållningspolitikens mål. Parlamentet betonar vikten av dessa investeringar för regioner som möter svårigheter, genom att de skapar arbetstillfällen och lockar till sig utländska investeringar. Parlamentet påpekar att tillhandahållandet av stödtjänster för företagen, finansieringslösningar och tekniköverföring bidrar till att göra det mer attraktivt att investera i Europa.

7.  Europaparlamentet stöder den ekonomiska principen om en lokalt/regionalt baserad utvecklingspolitik med rötter i grundtanken att intresset för de mindre utvecklade regionerna i EU troligen skulle öka om de hade möjlighet att erbjuda konkurrenskraftiga komparativa fördelar (lämplig infrastruktur, kvalificerade mänskliga resurser osv.) samt starka incitament. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att stödja medlemsstater och regioner i fullföljandet av de egna strategierna för investeringsincitament, framför allt när det gäller långsiktiga investeringar med tonvikt på infrastrukturprojekt, inte minst på gränsöverskridande nivå. Parlamentet beklagar att mindre utvecklade regioner i EU i allt högre grad förlorar i attraktionskraft till fördel för tredjeländer. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att utarbeta brådskande åtgärder i syfte att bevara de nuvarande investeringarna och locka till sig nya.

8.  Europaparlamentet understryker att höga skatter och statsskulder är centrala frågor för företag som investerar i Europa.

9.  Europaparlamentet anser att konkurrenskraftiga infrastrukturer är en förutsättning för att locka till sig investerare inom ramen för de nya utmaningar vi står inför. Parlamentet betonar att det finns ett kontinuerligt behov av att modernisera infrastrukturerna för att bevara investeringstillväxten, och därmed tillväxten i den europeiska ekonomin, och här spelar sammanhållningspolitiken en mycket viktig roll framför allt i de nya medlemsstaterna.

10. Europaparlamentet anser att en annan förutsättning för regionernas konkurrenskraft och attraktionskraft, utöver en bra infrastruktur, är att främja forskning, innovation och teknisk utveckling samt tillgången till lämpliga utbildningsprogram av hög kvalitet för människorna i EU:s regioner.

11. Europaparlamentet betonar att EU har en enorm styrka i sina städer och att stora urbana infrastrukturprojekt samt innovativa företagsparker utgör den största dragningskraften för investeringar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra omfattande investeringar i infrastruktur, ny teknik och forskning och utveckling, inklusive i multimodala transportsystem, för att förbättra livsmiljön i och konkurrenskraften för Europas städer, genom att utgå från städernas traditionella starka sidor samtidigt som man ser till att dessa investeringar inte görs på bekostnad av en verklig territoriell sammanhållning och balanserad landsbygdsutveckling.

12. Europaparlamentet betonar att man inte bara ska sprida och genomföra forskning och utbildning utan även investera i den på lokal nivå. Därför bör man till fullo utnyttja de mänskliga resurserna, dvs. forskare och akademiska stiftelser på lokal nivå, för att locka både inhemska och direkta utländska investeringar. I detta sammanhang är det också viktigt att notera människors rörlighet: lärare, forskare och studenter.

13. Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att forskning och utbildning inte bara sprids och genomförs utan även produceras på lokal nivå. Därför är det nödvändigt att till fullo utnyttja de mänskliga resurserna samt forsknings- och utbildningsinstituten på lokal nivå för att locka både inhemska och även direkta utländska investeringar. I detta sammanhang är det också viktigt att tänka på betydelsen av rörlighet för de mänskliga resurserna: lärare, forskare och studenter.

14. Europaparlamentet betonar behovet av horisontell och vertikal samordning, som gör det möjligt för städer att samarbeta på andra förvaltningsnivåer och stärka sitt samarbete genom att arbeta i nätverk med andra städer.

15. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna och regionerna under den kommande perioden bör fastställa sina mål på ett sätt som prioriterar investerarnas behov och samtidigt garanterar tillräcklig och tillgänglig finansiering genom att ge strukturfonderna en central roll.

16. Europaparlamentet anser att det krävs styrning som bygger på ökad egenmakt för medborgare, deltagande av alla relevanta parter och innovativ användning av aktiekapital.

17. Europaparlamentet anser att underutvecklade regioner bör kunna fortsätta att utnyttja betydande EU-finansiering för att ge investerare andra lokala konkurrensfördelar utöver lägre arbetskostnader.

18. Europaparlamentet understryker behovet av att stödja infrastrukturen för att stärka den regionala sammanhållningen och regionernas konkurrenskraft. Mot denna bakgrund betonar parlamentet betydelsen av de transeuropeiska transportnäten och användningen av kompletterande finansiella instrument som projektobligationer och partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	26.4.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 4 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Jean-Paul Besset, Victor Boştinaru, John Bufton, Alain Cadec, Nikos Chrysogelos, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Vladimír Maňka, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Ana Miranda, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Monika Smolková, Ewald Stadler, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jens Geier, Ivars Godmanis, Karin Kadenbach, Maurice Ponga, Patrice Tirolien, Giommaria Uggias
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Julie Girling

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	31.5.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	34 3 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Burkhard Balz, Elena Băsescu, Udo Bullmann, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Rachida Dati, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Othmar Karas, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Philippe Lamberts, Werner Langen, Astrid Lulling, Arlene McCarthy, Ivari Padar, Alfredo Pallone, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Peter Simon, Ivo Strejček, Kay Swinburne, Sampo Terho, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells, Pablo Zalba Bidegain
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Sophie Auconie, Thijs Berman, Roberto Gualtieri, Danuta Maria Hübner, Olle Ludvigsson, Mario Mauro, Theodoros Skylakakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Margrete Auken