BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för hälsa och tillväxt, det tredje fleråriga programmet för EU-åtgärder på hälsoområdet för perioden 2014–2020

3.7.2012 - (COM(2011)0709 – C7‑0399/2011 – 2011/0339(COD)) - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Françoise Grossetête

Ändringsförslag

• 001-089 (PDF - 324 KB)
• 001-089 (DOC - 373 KB)
• 090-090 (PDF - 311 KB)
• 090-090 (DOC - 239 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för hälsa och tillväxt, det tredje fleråriga programmet för EU-åtgärder på hälsoområdet för perioden 2014–2020

(COM(2011)0709 – C7‑0399/2011 – 2011/0339(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0709),

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 168.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0399/2011),

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 35,

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 168.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0399/2011),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2008 om ”Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: 2008–2013”,

–   med beaktande av Vitbok – Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: 2008–2013 (COM(2007)0630),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 23 februari 2012[1],

–   med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 4 maj 2012[2],

–   med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 8 mars 2011 om att minska ojämlikhet i hälsa i EU,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7‑0224/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet påpekar att den finansieringsram som specificeras i lagstiftningsförslaget bara utgör en vägledning för lagstiftningsmyndigheten och att denna ram inte kan fastställas förrän en överenskommelse nåtts om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

3.  Europaparlamentet understryker att det kan bli nödvändigt att anpassa beloppen i detta lagstiftningsförfarande till anslagen som tilldelats programmet ”Hälsa för tillväxt” inom ramen för de pågående förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

4.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla[3]. Det förtjänar att upprepas att det behövs tillräckligt med ytterligare medel i den nya fleråriga budgetramen så att unionen kan uppfylla sina gällande politiska prioriteringar och de nya uppgifter som följer av Lissabonfördraget samt reagera på oförutsedda händelser. Parlamentet påpekar att även om resursnivån för nästa fleråriga budgetram ökas med minst 5 procent jämfört med 2013 års nivå så bidrar det bara i begränsad utsträckning till att nå unionens avtalade mål och åtaganden och principen om solidaritet inom unionen. Parlamentet uppmanar rådet – om det inte delar denna uppfattning – att tydligt visa vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan överges helt och hållet, trots deras dokumenterade europeiska mervärde.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Titeln
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av ett program för hälsa och tillväxt, det tredje fleråriga programmet för EU-åtgärder på hälsoområdet för perioden 2014–2020	om inrättande av ett program för hälsa och tillväxt för medborgarna, det tredje fleråriga programmet för EU-åtgärder på hälsoområdet för perioden 2014–2020
	(Detta ändringsförslag gäller genomgående i texten.)
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Enligt artikel 168 i fördraget ska en hög hälsoskyddsnivå säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder. Unionen ska komplettera och stödja nationell hälso- och sjukvårdspolitik, uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna och främja samordning mellan deras program, med full respekt för de nationella myndigheterna när det gäller såväl utformningen av nationell hälso- och sjukvårdspolitik som organisation och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster samt medicinsk vård.	(1) Enligt artikel 168 i fördraget och artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska en hög hälsoskyddsnivå säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder. Unionen ska komplettera och stödja nationell hälso- och sjukvårdspolitik, uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna och främja samordning mellan deras program, med full respekt för de nationella myndigheterna när det gäller såväl utformningen av nationell hälso- och sjukvårdspolitik som organisation och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster samt medicinsk vård.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Fortsatta ansträngningar krävs för att uppfylla kraven i artikel 168 i fördraget. Att främja god hälsa på EU-nivå är en integrerad del av Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Om människor kan förbli friska och aktiva längre kommer det att ha positiva övergripande hälsoeffekter och en positiv inverkan på produktiviteten och konkurrenskraften, samtidigt som trycket minskar på de nationella budgetarna. Innovation inom hälsoområdet bidrar till att lösa frågan om långsiktig hållbarhet inom sektorn i samband med befolkningsförändringarna, och åtgärder för att minska den bristande jämlikheten på hälsoområdet är viktiga för att uppnå tillväxt för alla. Det är mot denna bakgrund lämpligt att inrätta ett program för hälsa för tillväxt, det tredje programmet för EU-åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) (nedan kallat programmet).	(2) Fortsatta ansträngningar krävs för att uppfylla kraven i artikel 168 i fördraget. Att främja god psykisk och fysisk hälsa på EU-nivå är en integrerad del av Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, bland annat genom förbättrade hälsokunskaper, kommer det att ha positiva övergripande hälsoeffekter och minska ojämlikheten i hälsa, samt få en positiv inverkan på deras livskvalitet, produktiviteten och konkurrenskraften, samtidigt som trycket minskar på de nationella budgetarna. Stöd till och erkännande av innovation i alla faktorer och åtgärder som påverkar hälsan bidrar till att lösa frågan om långsiktig hållbarhet inom sektorn i samband med befolkningsförändringarna, och åtgärder för att minska den bristande jämlikheten i fråga om psykisk och fysisk hälsa är viktiga för att uppnå tillväxt för alla och bidra till unionens grundläggande värde ”folkens välfärd” som föreskrivs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen. Det är mot denna bakgrund lämpligt att inrätta ett program för hälsa för tillväxt, det tredje programmet för EU-åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) (nedan kallat programmet).
Motivering
Innovation måste uppmuntras genom lämpliga åtgärder.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) Det nya programmet bör också bygga på åtgärderna och resultaten inom ramen för den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande av den 13 juni 2008 och uttryckligen erkänna det ovedersägliga sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I enlighet med målen för Europa 2020‑strategin bör programmet inriktas på vissa klart definierade mål och åtgärder som ger ett tydligt mervärde på EU-nivå och stödet bör inriktas på färre prioriterade områden. I enlighet med subsidiaritetsprincipen kommer tyngdpunkten att ligga på områden där medlemsstaterna inte kan agera ensamma på ett kostnadseffektivt sätt, där tydliga gränsöverskridande frågor eller frågor som rör den inre marknaden står på spel eller där ett EU-samarbete kan ge betydande fördelar och effektivitetsvinster.	(4) I enlighet med målen för Europa 2020‑strategin bör programmet inriktas på vissa klart definierade och kontrollerbara mål och åtgärder som ger ett tydligt mervärde på EU-nivå och stödet bör inriktas på färre prioriterade områden. I enlighet med subsidiaritetsprincipen kommer tyngdpunkten att ligga på områden där medlemsstaterna inte kan agera ensamma på ett kostnadseffektivt sätt, där tydliga gränsöverskridande frågor eller frågor som rör den inre marknaden står på spel eller där ett EU-samarbete kan ge betydande fördelar och effektivitetsvinster.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Programmet ska innehålla åtgärder på områden där det finns belägg för EU‑mervärde på grundval av följande kriterier: utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, stöd till nätverk för kunskapsdelning eller ömsesidigt lärande, hantering av gränsöverskridande hot så att riskerna minskas och följderna begränsas, åtgärder för vissa problem som rör den inre marknaden och där EU har betydande legitimitet för att garantera högkvalitativa lösningar i alla medlemsstater, stimulans av innovationspotentialen inom hälso- och sjukvården, åtgärder som kan leda till ett riktmärkningssystem som underlättar välgrundat beslutsfattande på europeisk nivå samt ökning av stordriftsfördelarna genom att man undviker slöseri med resurser i form av överlappande åtgärder och utnyttjar de ekonomiska resurserna på bästa sätt.	(5) Programmet ska innehålla åtgärder på områden där det finns belägg för EU‑mervärde på grundval av följande kriterier: utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, stöd till nätverk för kunskapsdelning eller ömsesidigt lärande, uppnående av viktiga sociala mål som främjande av jämlikhet och solidaritet och minskning av ojämlikheter i fråga om hälsa, hantering av gränsöverskridande hot så att riskerna minskas och följderna begränsas, åtgärder för vissa problem som rör den inre marknaden och där EU har betydande legitimitet för att garantera högkvalitativa lösningar i alla medlemsstater, stimulans av innovationspotentialen inom hälso- och sjukvården, åtgärder som kan leda till ett riktmärkningssystem som underlättar välgrundat beslutsfattande på europeisk nivå samt ökning av stordriftsfördelarna genom att man undviker slöseri med resurser i form av överlappande åtgärder och utnyttjar de ekonomiska resurserna på bästa sätt.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5a) Programmet måste respektera medlemsstaternas kunskaper inom hälsoområdet samt, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, deras valfrihet att besluta vilken typ av tjänster inom hälso- och sjukvården som de anser lämpliga, inbegripet respekt för skillnader i förvaltningssystem och för medlemsstaternas specifika strategier när det gäller tillhandahållandet av offentliga och privata tjänster inom hälso- och sjukvård.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 5b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5b) När det gäller etiska frågor bör det fortsättningsvis vara upp till medlemsstaterna att fastställa vad som räknas som en tjänst inom hälso- och sjukvård.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) världshälsorapport 2009 finns det utrymme för ökade investeringar i folkhälsa och i hälso- och sjukvårdssystemen. I detta hänseende uppmuntras medlemsstaterna att prioritera bättre folkhälsa i sina nationella program och dra nytta av den ökade medvetenheten om möjligheterna till EU-finansiering på hälsoområdet. Därför bör programmet underlätta utnyttjande av dess resultat inom nationell hälso- och sjukvårdspolitik.	(6) Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) världshälsorapport 2009 finns det utrymme för ökade investeringar i folkhälsa och i hälso- och sjukvårdssystemen. I detta hänseende uppmuntras medlemsstaterna att prioritera bättre psykisk och fysisk hälsa i sina nationella program och dra nytta av den ökade medvetenheten om möjligheterna till EU-finansiering på hälsoområdet. För att programmet verkligen ska underlätta utnyttjande av dess resultat inom nationell hälso- och sjukvårdspolitik bör de europeiska resurserna ges till nationella program som uppfyller de fastställda kraven.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(6a)Åtstramningsåtgärderna i alla medlemsstater inverkar på hälso- och sjukvården genom att minska de offentliga utgifterna och därigenom ytterligare öka den ojämlika tillgången till hälso- och sjukvård för låginkomsttagare.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) Innovation inom hälsoområdet i form av produkter och tjänster, organisation och tillhandahållande av vård har potential att förbättra vårdkvaliteten för patienterna och uppfylla behov som inte tillgodosetts, samtidigt som vården blir mer kostnadseffektiv och hållbar. Därför bör programmet stimulera utnyttjandet av innovation i hälso- och sjukvården.	(7) Innovation inom hälsoområdet bör betraktas som en folkhälsostrategi som inte är begränsad till tekniska framsteg i form av produkter och tjänster. Främjande av innovation genom folkhälsoåtgärder, förebyggande strategier, förvaltning av hälso- och sjukvårdssystemet och organisation och tillhandahållande av vård har potential att förbättra folkhälsan, förbättra vårdkvaliteten för patienterna och uppfylla behov som inte tillgodosetts, samtidigt som vården blir mer kostnadseffektiv och hållbar. Därför bör programmet stimulera utnyttjandet av innovation inom folkhälsa och hälso- och sjukvården.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7a) Med beaktande av den åldrande befolkningen och det allt större trycket på de offentliga finanserna och på den privata produktiviteten på grund av de ökade utgifterna för denna åldrande befolkning, som är ett strukturellt problem för medlemsstaterna, bör programmet också stödja ett beslutsamt främjande av principen om förebyggande (i form av medicinsk behandling såväl som i form av främjande av hälsosammare livsstilar) och införandet av e-hälsotjänster. Hälsoindikatorer kommer att bidra till en avsevärd förbättring av de ekonomiska indikatorerna.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) Patientens ställning bör förstärkas så att bättre och säkrare hälsoutfall uppnås. Patienterna måste få verktyg för att hantera sin hälsa och sin hälso- och sjukvård mer aktivt. Insynen i systemen för hälso- och sjukvård och patienternas tillgång till information bör optimeras. Praxis inom hälso- och sjukvården bör präglas av återkoppling från och kommunikation med patienterna. Stöd till medlemsstaterna, patientorganisationer och berörda parter är nödvändigt och bör samordnas på EU-nivå så att man på ett effektivt sätt hjälper patienterna, särskilt de som lider av sällsynta sjukdomar, att dra nytta av gränsöverskridande hälso- och sjukvård.	(9) Patientens ställning bör förstärkas genom bättre hälsokunskaper så att bättre och säkrare hälsoutfall uppnås. Medborgarna måste få verktyg för att hantera sin hälsa, förebygga dålig hälsa, samarbeta med hälso- och sjukvården mer aktivt och fatta väl underbyggda beslut, bland annat genom ökade hälsokunskaper. Insynen och patientcentreringen i systemen för hälso- och sjukvård och patienternas tillgång till tillförlitlig, oberoende och användarvänlig information bör optimeras. Praxis inom hälso- och sjukvården bör präglas av återkoppling från och kommunikation med patienterna. Stöd till medlemsstaterna, patientorganisationer och berörda parter är nödvändigt och bör samordnas på EU-nivå så att man på ett effektivt sätt hjälper patienterna, särskilt de som lider av sällsynta sjukdomar, att dra nytta av gränsöverskridande hälso- och sjukvård.
Motivering
Översikten över hälsokunskapen i Europa (European Health Literacy Survey) (2011), som utarbetats med stöd av Europeiska kommissionen, visar på sambandet mellan hälsokunskaper och förebyggande/hantering av folkhälsan. Förbättrade hälsokunskaper gör att medborgarna och patienterna kan fatta fler väl underbyggda beslut och är en viktig faktor när det gäller att nå bättre hälsoresultat och en mer effektiv resursanvändning.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) I ett samhälle med en åldrande befolkning kan välriktade investeringar för att främja hälsa och förebygga sjukdomar öka antalet ”friska levnadsår” och på så sätt göra det möjligt för äldre att fortsätta arbeta upp i högre ålder. Kroniska sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i EU. Genom att identifiera, sprida och främja utnyttjande av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder med fokus på de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk, fetma samt hiv/aids, kommer programmet att bidra till att förebygga sjukdom och främja god hälsa, med beaktande av bakomliggande sociala faktorer och miljöfaktorer.	(10) I ett samhälle med en åldrande befolkning kan välriktade investeringar för att främja fysisk och psykisk hälsa och förebygga sjukdomar öka antalet ”friska levnadsår” och på så sätt göra det möjligt för äldre som så önskar att fortsätta arbeta upp i högre ålder och samtidigt främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Kroniska sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i EU. Genom att identifiera, sprida och främja utnyttjande av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder med fokus på de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, skadlig alkoholkonsumtion, ohälsosam kost, en stillasittande livsstil och fetma, narkotikamissbruk, miljöfaktorer och smittsamma sjukdomar, kommer programmet att bidra till att förebygga sjukdom och främja god hälsa inom ramen för ett jämställdhetsperspektiv, även med beaktande av bakomliggande sociala faktorer och miljöfaktorer samt vissa funktionshinders effekter på hälsan.
Motivering
Alla ovanstående riskfaktorer måste beaktas för att vi ändamålsenligt och effektivt ska kunna förebygga kroniska sjukdomar.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Utöver skillnaderna i fråga om reproduktiva funktioner, omfattar de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män också exempelvis högre överlevnadsgrad hos flickebarn, könsspecifika sjukdomar, skillnader i sjukdomssymptom, eller kvinnors längre levnadslängd. I kombination med de befintliga sociala faktorer som visar sig genom ojämlikhet mellan könen i form av exempelvis sämre tillgång till resurser, tyngre arbetsbörda, könsbaserat våld mot kvinnor och könsbaserad diskriminering, har detta stor inverkan på kvinnors hälsotillstånd, och därför måste könsaspekten införlivas i tillräcklig omfattning i folkhälsopolitiken såsom en bestämningsfaktor för hälsa.
Ändringsförslag  61 Förslag till förordning Skäl 10b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10b) De förebyggande åtgärderna kan delas in i primärprevention, däribland hälsofrämjande politik; sekundärprevention, däribland vaccineringsprogram, tidiga diagnoser och lämplig behandling för att förhindra att en sjukdom utvecklas; samt tertiärprevention, däribland metoder för att mildra och minska komplikationerna av en sjukdom.
Motivering
Förebyggande insatser måste diskuteras i sin helhet, och omfatta primär-, sekundär- och tertiärprevention, för att förhindra att en sjukdom når sitt slutskede.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Skäl 10c (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10c) Kopplingarna mellan miljö och hälsa är väl dokumenterade. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) rapport om hälsan i Europa 2009 kan över 1,7 miljoner dödsfall (18 procent av det totala antalet dödsfall) i Världshälsoorganisationens europeiska region, per år anses bero på miljöfaktorer. Riskfaktorernas gränsöverskridande dimension går inte att förneka. Följaktligen ökar luftföroreningarna prevalensen avseende andningsbesvär samt hjärt- och kärlsjukdomar. På samma sätt kan förekomsten av giftiga ämnen i vatten, luft, mark, bostäder och livsmedel medföra allvarliga konsekvenser för hälsan, skärskilt för de mest sårbara befolkningsgrupperna, till exempel barn eller äldre. Unionen bör därför stödja medlemsstaterna att förebygga och minska miljörelaterade risker.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Skäl 10d (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10d) Det finns fortfarande stora brister i sakkunskapen och den allmänna kunskapen om skillnaderna i sjukdomsförlopp hos kvinnor och män, och fler könsuppdelade studier, analyser, undersökningar och uppgifter fördelade efter kön skulle bidra till att fastställa, sprida och främja väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder med avseende på könsspecifika hälsotillstånd och sjukdomar.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) För att minimera konsekvenserna för folkhälsan av gränsöverskridande hälsohot som kan omfatta allt från masskontaminering orsakad av kemiska föroreningar till pandemier, exempelvis de sjukdomshot som varit aktuella på senare år, från E coli till influensavirusstammen H1N1 och sars (svår akut respiratorisk sjukdom), ska programmet bidra till att skapa och upprätthålla robusta mekanismer och verktyg för att upptäcka, bedöma och hantera större gränsöverskridande hot mot hälsan. På grund av arten av dessa hot bör programmet stödja samordnade folkhälsoåtgärder på EU-nivå för att ta itu med olika aspekter som bygger på beredskapsplanering, robust och tillförlitlig riskbedömning och en stark organisation för risk- och krishantering. I detta sammanhang är det viktigt att programmet kan dra nytta av att det kompletterar arbetsprogrammet för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar i kampen mot smittsamma sjukdomar och de verksamheter som stöds genom unionens program för forskning och innovation. Det bör göras särskilda ansträngningar för att garantera enhetlighet och synergieffekter mellan programmet och globala insatser inom hälsoområdet som genomförs inom ramen för andra gemenskapsprogram och gemenskapsinstrument, särskilt när det gäller influensa, hiv/aids, tuberkulos och andra gränsöverskridande hot mot hälsan. Åtgärder inom ramen för programmet kan också omfatta gränsöverskridande hälsohot som orsakas av biologiska, kemiska och miljörelaterade incidenter, miljön och klimatförändringen. I kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 åtog sig kommissionen att integrera klimatförändringar i unionens övergripande utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till mål som rör klimatåtgärder. Utgifterna enligt mål 4 i programmet Hälsa för tillväxt kommer generellt sett att bidra till att detta mål uppnås genom åtgärder som rör hot mot hälsan i samband med klimatförändringar. Kommissionen kommer att lämna information om utgifter som rör klimatförändringar i programmet Hälsa för tillväxt.	(11) För att minimera konsekvenserna för folkhälsan av gränsöverskridande hälsohot som kan omfatta allt från masskontaminering orsakad av kemiska föroreningar till pandemier, exempelvis de sjukdomshot som varit aktuella på senare år, från E coli till influensavirusstammen H1N1 och sars (svår akut respiratorisk sjukdom) eller sjukdomar från utvecklingsländerna som genom den globala folkförflyttningen blir allt mer vanligt förekommande i vissa europeiska länder, ska programmet bidra till att skapa och upprätthålla robusta mekanismer och verktyg för att upptäcka, bedöma och hantera större gränsöverskridande hot mot hälsan. På grund av arten av dessa hot bör programmet stödja samordnade folkhälsoåtgärder på EU-nivå för att ta itu med olika aspekter som bygger på beredskapsplanering, robust och tillförlitlig riskbedömning och en stark organisation för risk- och krishantering. I detta sammanhang är det viktigt att programmet kan dra nytta av att det kompletterar arbetsprogrammet för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar i kampen mot smittsamma sjukdomar och de verksamheter som stöds genom unionens program för forskning och innovation. Det bör göras särskilda ansträngningar för att garantera enhetlighet och synergieffekter mellan programmet och globala insatser inom hälsoområdet som genomförs inom ramen för andra gemenskapsprogram och gemenskapsinstrument, särskilt när det gäller influensa, hiv/aids, tuberkulos och andra gränsöverskridande hot mot hälsan. Åtgärder inom ramen för programmet bör också omfatta gränsöverskridande hälsohot som orsakas av biologiska, kemiska och miljörelaterade incidenter, miljön och klimatförändringen. I kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 åtog sig kommissionen att integrera klimatförändringar i unionens övergripande utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till mål som rör klimatåtgärder. Utgifterna enligt mål 4 i programmet kommer generellt sett att bidra till att detta mål uppnås genom åtgärder som rör hot mot hälsan i samband med klimatförändringar. Kommissionen kommer att lämna information om utgifter som rör klimatförändringar i programmet.
Motivering
Åtgärder med avseende på gränsöverskridande hälsohot som orsakas av biologiska och kemiska incidenter, miljön och klimatförändringarna bör inte bara vara en diffus möjlighet. Det bör förtydligas att programmet också kommer att omfatta dessa frågor.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) I enlighet med artikel 114 i fördraget ska en hög hälsoskyddsnivå säkerställas genom den lagstiftning som unionen antar för att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. I linje med det målet bör programmet innebära att särskilda ansträngningar görs för att stödja åtgärder som föreskrivs i och bidrar till målen för EU:s lagstiftning på områdena humanläkemedel, medicintekniska produkter och mänskliga vävnader och celler, blod, mänskliga organ, smittsamma sjukdomar och andra hot mot hälsan, patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård samt tobaksvaror och reklam.	(12) I enlighet med artikel 114 i fördraget ska en hög hälsoskyddsnivå säkerställas genom den lagstiftning som unionen antar för att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. I linje med det målet bör programmet innebära att särskilda ansträngningar görs för att stödja åtgärder som föreskrivs i och bidrar till målen för EU:s lagstiftning på områdena humanläkemedel, medicintekniska produkter och mänskliga vävnader och celler, blod, mänskliga organ, smittsamma sjukdomar och andra hot mot hälsan, patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (exempelvis tillgång till kunskapscentrum) samt tobaksvaror och reklam.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a) Det finns studier som visar att EU ligger långt efter många länder i världen i fråga om hälsoutbildning och patienters medvetande om säkerhets- och kvalitetsfrågor. Det är därför viktigt att rikta in sig närmare på att förbättra EU-medborgarnas hälsoutbildning och höja medvetenheten hos patienter och vårdpersonal om säkerhets- och kvalitetsfrågor.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) Icke-statliga organ och berörda parter inom hälso- och sjukvårdsområdet, bl.a. patientorganisationer och hälso- och sjukvårdsanställdas yrkessammanslutningar, spelar en viktig roll för att förse kommissionen med information och råd som behövs för att programmet ska kunna genomföras. Genom att ta på sig denna roll kan de kräva bidrag från programmet för sin verksamhet. Därför bör programmet vara tillgängligt för representativa icke-statliga organisationer och patientorganisationer som är verksamma inom folkhälsoområdet och spelar en aktiv roll inom den civila dialogen på EU-nivå, t.ex. genom deltagande i rådgivande grupper, och på så sätt bidrar till att programmets särskilda mål uppnås.	(15) Oberoende icke-statliga organ och berörda parter inom hälso- och sjukvårdsområdet, bl.a. oberoende patientorganisationer och hälso- och sjukvårdsanställdas yrkessammanslutningar, spelar en viktig roll för att förse kommissionen med information och råd som behövs för att programmet ska kunna genomföras. Genom att ta på sig denna roll kan de kräva bidrag från programmet för sin verksamhet. Därför bör programmet vara tillgängligt för representativa icke-statliga organisationer och patientorganisationer som är verksamma inom folkhälsoområdet och spelar en aktiv roll inom den civila dialogen på EU-nivå, t.ex. genom deltagande i rådgivande grupper, och på så sätt bidrar till att programmets särskilda mål uppnås.
Motivering
Oberoende är ett av kriterierna för beviljande av bidrag. Detta bör framgå av skälet.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) Programmet bör främja samordning och förhindra överlappning med relaterade unionsprogram och unionsåtgärder. Unionens övriga fonder och program bör utnyttjas på lämpligt sätt, särskilt unionens gällande och framtida ramprogram för forskning och innovation och resultaten av dessa program, strukturfonderna, programmet för social förändring och innovation, Europeiska unionens solidaritetsfond, den europeiska strategin för hälsa på arbetsplatsen, programmet för konkurrenskraft och innovation, ramprogrammet för miljö- och klimatåtgärder (Life), programmet för unionsåtgärder på området konsumentpolitik (2014–2020), programmet ”Rättvisa” (2014–2020), det gemensamma programmet för it-stöd i boendet, (programmet utbildning för Europa) och unionens statistiska program inom respektive verksamheter.	(16) Programmet bör främja samordning och förhindra överlappning med relaterade unionsprogram och unionsåtgärder. Unionens övriga fonder och program bör utnyttjas på lämpligt sätt, särskilt unionens gällande och framtida ramprogram för forskning och innovation och resultaten av dessa program, strukturfonderna, programmet för social förändring och innovation, Europeiska unionens solidaritetsfond, den europeiska strategin för hälsa på arbetsplatsen, programmet för konkurrenskraft och innovation, ramprogrammet för miljö- och klimatåtgärder (Life), programmet för unionsåtgärder på området konsumentpolitik (2014–2020), programmet ”Rättvisa” (2014–2020), det gemensamma programmet för it-stöd i boendet, (programmet utbildning för Europa) och unionens statistiska program inom respektive verksamheter och det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16a) Man borde ägna mer uppmärksamhet åt förebyggandet av sjukdomar, eftersom detta skulle minska de efterföljande utgifterna för behandling.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16a) Programmet bör också bidra till att skapa synergier med det europeiska forskningsfältet genom att innovativa genombrott lanseras och tillämpas i hälsosektorn och genom att de begränsade europeiska resurserna utnyttjas effektivt. För att forskning ska omvandlas till faktisk innovation inom hälso- och sjukvårdssystemen bör särskilt sårbara grupper uppmärksammas, såsom kvinnor och barn, som emellertid bidrar på ett avgörande sätt till social och ekonomisk tillväxt och välfärd.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(21a) För genomförande av programmet bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller utarbetandet av årliga arbetsprogram. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta görs i god tid och på lämpligt sätt.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Skäl 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(23) Programmet bör genomföras med full hänsyn till öppenhetsprincipen och med en rimlig balans mellan de olika målen. Lämpliga åtgärder inom ramen för programmets särskilda mål och med ett påtagligt EU-mervärde bör väljas ut för och finansieras genom programmet. De årliga arbetsprogrammen ska bl.a. innehålla de huvudsakliga urvalskriterier som gäller för potentiella stödmottagare, i enlighet med budgetförordningen, så att det garanteras att stödmottagarna har den finansiella och praktiska kapacitet som behövs för att genomföra verksamhet som finansieras genom programmet och, vid behov, den bevisning som krävs för att styrka sitt oberoende.	(23) Programmet bör genomföras med full hänsyn till öppenhetsprincipen. Hur budgeten ska fördelas mellan olika mål bör stå i proportion till den nytta som vi kan förvänta oss med avseende på unionsmedborgarnas förbättrade hälsa. Det bör därför inte införas någon prioriteringsordning för programmets olika mål. Lämpliga åtgärder inom ramen för programmets särskilda mål och med ett påtagligt EU-mervärde bör väljas ut för och finansieras genom programmet. De årliga arbetsprogrammen ska bl.a. innehålla de huvudsakliga urvalskriterier som gäller för potentiella stödmottagare, i enlighet med budgetförordningen, så att det garanteras att stödmottagarna har den finansiella och praktiska kapacitet som behövs för att genomföra verksamhet som finansieras genom programmet och, vid behov, den bevisning som krävs för att styrka sitt oberoende.
Motivering
Att klassificera målen genom att ge vart och ett en egen förutbestämd budgetram kan begränsa resultaten av vissa projekt.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Programmets värde och effekt bör regelbundet ses över och utvärderas. Vid utvärderingen av programmet bör hänsyn tas till att programmålen kanske inte hinner uppnås inom programperioden.	(24) Kommissionen bör kontrollera genomförandet av programmet med hjälp av nyckelindikatorer för utvärdering av resultat och effekter. Indikatorerna bör utgöra grunden för utvärderingen av i vilken utsträckning som programmets mål har uppnåtts.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Skäl 28a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28a) Enligt WHO står psykisk ohälsa för nästan 40 procent av antalet förlorade levnadsår på grund av funktionsnedsättning (years lived with disability, YLD). En av fyra EU‑medborgare kommer att drabbas av psykisk ohälsa någon gång i sitt liv. Problemen med psykisk ohälsa är också omfattande, långvariga och en orsak till diskriminering, som i hög grad bidrar till att skapa ojämlikhet i hälsa inom EU och därför utmanar de europeiska värderingarna i grunden. Dessutom påverkar den ekonomiska krisen de faktorer som skapar psykisk ohälsa eftersom de skyddande faktorerna försvagas och riskfaktorerna ökas. De ekonomiska konsekvenserna av psykisk ohälsa, framför allt på grund av förlorad produktivitet, uppskattas uppgå till 3‑4 procent av unionens BNP. Eftersom psykisk ohälsa ofta uppkommer redan under puberteten eller hos ungdomar kan den förlorade produktiviteten bli långvarig. Det är därför viktigt att hantera dessa problem i tidig ålder. De förebyggande och sociala insatserna är dock ofta otillräckliga och den behandling eller det stöd som krävs ges inte. Socialt stöd, ett hälsosamt samhälle och en sund miljö, med tillräckligt många arbetstillfällen och tillgång till tjänster för psykisk hälsa kan förhindra psykisk ohälsa hos individer och öka produktiviteten i samhället i sin helhet.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Skäl 28b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28b) I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs det att unionen ”i all sin verksamhet ska (…) syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem”. Därigenom blir främjandet av jämlikhet ett mål för unionen. Minskad ojämlikhet och i synnerhet minskade ojämlikheter i hälsa och främjandet av social sammanhållning är målsättningar för unionen, och programmet Hälsa för tillväxt bidrar till att nå dessa målsättningar. Att minska ojämlikheterna i hälsa kommer att vara centralt för att nå de åtta målen i ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” om att lyfta 20 miljoner människor ur fattigdom. Därmed kan programmet komplettera Integrerad riktlinje nr 10 om främjande av social integration och bekämpning av fattigdom, strategin för jämställdhet mellan kvinnor och män (2010-2015), den europeiska pakten för ungdomsfrågor, EU:s handikappstrategi och den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande. Programmet bör bidra till att fastställa orsakerna till ojämlikhet i hälsa och uppmuntra till bland annat utbyte av bästa praxis för att råda bot på dem.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Skäl 28c (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28c) Programmet bör vara inriktat på att förbättra hälsotillståndet bland barn och ungdomar och att främja en hälsosam livsstil och ett förebyggande synsätt bland dem.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Skäl 28d (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28d) Programmet ska beakta könsspecifika och åldersrelaterade hälsofrågor.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De allmänna målen för programmet Hälsa för tillväxt ska vara att samarbeta med medlemsstaterna för att stimulera innovation inom hälso- och sjukvården och göra hälso- och sjukvårdssystemen hållbarare, förbättra EU-befolkningens hälsa och skydda dem från gränsöverskridande hot mot hälsan.	De allmänna målen för programmet ska vara att komplettera, stödja och ge mervärde till medlemsstaternas politik, i syfte att förbättra fysisk och psykisk hälsa samt tillgång till hälso- och sjukvård för alla EU-medborgare, minska den bristande jämlikheten på hälsoområdet genom att ta itu med de hälsorelaterade, sociala och ekonomiska utmaningar som uppstår i och med en åldrande befolkning och de allt fler kroniska sjukdomarna, genom att främja hälsa och principen om förebyggande, stimulera innovation inom hälso- och sjukvården, göra hälso- och sjukvårdssystemen hållbarare och förbättra deras jämförbarhet inom ramen för ett jämställdhetsperspektiv samtidigt som EU-medborgarna skyddas mot gränsöverskridande hot mot hälsan.
Motivering
Förändringar i den demografiska strukturen innebär ett visst antal utmaningar, både för ekonomin och för samhället.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 3 – led 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Utforma gemensamma verktyg och mekanismer på EU-nivå för att hantera bristen på personal och ekonomiska resurser, och underlätta införandet av innovativa lösningar inom hälso- och sjukvården för att bidra till innovativa och hållbara hälso- och sjukvårdssystem.	1. Utforma gemensamma verktyg och mekanismer på EU-nivå för att hantera bristen på eller överskottet av personal och ekonomiska resurser, och underlätta det frivilliga införandet av innovativa folkhälsolösningar, förebyggande strategier och förvaltning av hälso- och sjukvården för att bidra till innovativa, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 3 – led 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Detta mål kommer att mätas bl.a. genom att man kontrollerar ökningen av antalet medlemsstater som använder de verktyg, mekanismer och råd som utformas.	Detta mål kommer att mätas bl.a. utifrån de resultat som registrerats i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem.
Motivering
Programmets mål bör bedömas utifrån relevanta parametrar, såsom förväntad medellivslängd i de olika medlemsstaterna.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 3 – led 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Öka tillgången till medicinsk sakkunskap och information om specifika sjukdomar även över nationsgränser samt utarbeta gemensamma lösningar och riktlinjer för att förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten och därmed förbättra EU-befolkningens tillgång till bättre och tryggare vård.	2. Öka tillgången till medicinsk sakkunskap och information om specifika sjukdomar även över nationsgränser samt utarbeta gemensamma lösningar och riktlinjer och främja forsknings- och jämförelseverksamhet mellan nationella hälso- och sjukvårdssystem för att förbättra hälsokunskaperna, patienternas inflytande, vårdkvaliteten och patientsäkerheten och därmed förbättra EU-befolkningens tillgång till bättre och tryggare vård i hela unionen.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 3 – led 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Detta mål kommer att mätas bl.a. genom att man kontrollerar ökningen av antalet hälso- och sjukvårdsanställda som använder sig av den sakkunskap som samlas in genom de europeiska referensnätverken inom ramen för direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (nedan kallade europeiska referensnätverk), ökningen av antalet patienter som använder dessa nätverk och ökningen av antalet medlemsstater som använder de riktlinjer som utarbetas.	Detta mål kommer att mätas bl.a. genom att man kontrollerar ökningen av antalet hälso- och sjukvårdsanställda som använder sig av den sakkunskap och information som samlas in genom de europeiska referensnätverken inom ramen för direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (nedan kallade europeiska referensnätverk), ökningen av antalet patienter som använder dessa nätverk och ökningen av antalet medlemsstater som använder de riktlinjer som utarbetas.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 3 – led 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kartlägga, sprida och främja införandet av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder genom åtgärder mot de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk och fetma samt hiv/aids, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen, för att förebygga sjukdom och främja god hälsa.	3. Kartlägga, sprida och främja införandet av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder genom åtgärder mot de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, skadlig alkoholkonsumtion, ohälsosam kost, en stillasittande livsstil och fetma, narkotikamissbruk, miljöfaktorer och smittsamma sjukdomar, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen, för att förebygga sjukdom och främja god hälsa inom ramen för ett jämställdhetsperspektiv samt förbättra unionsmedborgarnas och patienternas inflytande genom bättre hälsokunskaper så att bättre och säkrare hälsoutfall uppnås.
Motivering
Alla riskfaktorer måste beaktas för att vi ändamålsenligt och effektivt ska kunna förebygga kroniska sjukdomar.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 3 – led 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Detta mål kommer att mätas bl.a. genom att man kontrollerar ökningen av antalet medlemsstater som genomför åtgärder för att främja god hälsa och förebygga sjukdomar med hjälp av väl beprövad bästa praxis.	Detta mål kommer att mätas bl.a. genom att man kontrollerar ökningen av antalet åtgärder och lagstiftningsinsatser som medlemsstaterna vidtagit för att främja god hälsa och förebygga kroniska sjukdomar, samt genom övervakning av hälsokunskaperna i unionen, med användning av lämpliga indikatorer.
Motivering
Programmets mål bör bedömas utifrån relevanta indikatorer i de olika medlemsstaterna.
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 3 – led 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Stödja uppbyggnaden av kunskap om hälso- och sjukvård som kan bidra till erfarenhetsbaserat beslutsfattande, inklusive insamling och analys av harmoniserade hälsodata och spridning av viktiga hälsoindikatorer.
Motivering
Man bör se till att systemen och nätverken för informations- och uppgiftsutbyte för bättre folkhälsa inom ramen för åtgärderna och stödinsatserna är kompatibla och kan samverka. Kön, socioekonomisk status och ålder utgör viktiga hälsofaktorer. Insamlingen av uppgifter bör om möjligt bygga på befintligt arbete, och förslag om nya insamlingar bör kostnadsberäknas och grunda sig på ett tydligt behov. Uppgiftsinsamlingen bör genomföras i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser om skydd av personuppgifter.
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De mål som avses i artikel 3 ska uppnås genom de åtgärder som anges nedan och enligt prioriteringarna i det arbetsprogram som avses i artikel 11 i denna förordning.	De mål som avses i artikel 3 ska uppnås genom de åtgärder som anges i bilaga I och enligt prioriteringarna i det arbetsprogram som avses i artikel 11 i denna förordning.
1) Bidra till innovativa och hållbara hälso- och sjukvårdssystem:
1.1. Utveckla EU-samarbetet om utvärdering av medicinska metoder inom ramen för direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård.
1.2. Främja införandet av innovation inom hälso- och sjukvården genom att öka driftskompatibiliteten för e-hälsotillämpningar.
1.3. Främja ökad hållbarhet när det gäller arbetskraften inom hälso- och sjukvårdsområdet i EU genom att bidra till säkrare prognoser och bättre planering samt effektiva strategier för att rekrytera och behålla personal.
1.4. Tillhandahålla sakkunskap för att hjälpa medlemsstaterna att reformera sina hälso- och sjukvårdssystem.
1.5 Stödja det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande, ett pilotprojekt inom ramen för Europa 2020-flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen0
1.6 Åtgärder som krävs för eller bidrar till uppnåendet av målen i såväl EU-lagstiftningen om medicintekniska produkter som bestämmelser om e-hälsa och utvärdering av medicinska metoder i lagstiftning som rör gränsöverskridande hälso- och sjukvård.
1.7 Stödja uppbyggnaden av ett kunskapssystem för hälso- och sjukvård som inbegriper vetenskapliga kommittéer och kan bidra till ett erfarenhetsbaserat beslutsfattande.
2) Öka tillgången till bättre och tryggare vård för medborgarna:
2.1. Införa ackreditering för och stödja europeiska referensnätverk.
2.2. Stödja åtgärder som gäller sällsynta sjukdomar, bl.a. skapandet av europeiska referensnätverk (i enlighet med 2.1), information och register som bygger på gemensamma ackrediteringskriterier.
2.3. Stärka samarbetet om patientsäkerhet och vårdkvalitet genom att såväl ge patienterna bättre tillgång till information som öka utbytet av bästa praxis och utarbetandet av riktlinjer samt genom att stödja åtgärder som rör kroniska sjukdomar och forskning om sådana sjukdomar, inklusive utarbetande av europeiska riktlinjer.
2.4. Utveckla riktlinjer för att verka för en återhållsam användning av antimikrobiella medel inom humanmedicinen och minska användningen av metoder som är kända för att leda till ökad antimikrobiell resistens.
2.5. Åtgärder som krävs för eller bidrar till uppnåendet av målen i EU-lagstiftningen om vävnader och celler, blod, organ, patienters rättigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård samt läkemedel.
2.6. Stödja uppbyggnaden av ett kunskapssystem för hälso- och sjukvård som kan bidra till ett erfarenhetsbaserat beslutsfattande.
3) Främja god hälsa och förebygga sjukdomar:
3.1 Utbyta bästa praxis om viktiga hälsofrågor, t.ex. förebyggande av rökning, alkoholmissbruk och fetma.
3.2. Stödja insatser för att förebygga kroniska sjukdomar, inklusive cancer, genom kunskapsdelning och spridning av bästa praxis samt genom att utveckla gemensam verksamhet.
3.3. Åtgärder som krävs för eller bidrar till att uppnå målen i EU-lagstiftningen om tobaksvaror och reklam.
3.4. Stödja uppbyggnaden av ett kunskapssystem om hälso- och sjukvård som kan bidra till ett erfarenhetsbaserat beslutsfattande.
4) Skydda medborgarna från gränsöverskridande hälsohot:
4.1. Stärka beredskapen och responsen vid allvarliga gränsöverskridande hälsohot.
4.2. Förbättra riskbedömningskapaciteten genom att tillhandahålla extra kapacitet för vetenskaplig sakkunskap och kartläggningsinsatser.
4.3. Stödja uppbyggnaden av kapacitet för att bekämpa hälsohot i medlemsstaterna, bl.a. genom att utveckla såväl beredskapen som planeringen och samordningen av respons samt utarbeta gemensamma vaccinationsstrategier, riktlinjer och modeller för gemensam upphandling av medicinska motåtgärder.
4.4. Åtgärder som krävs för eller bidrar till att uppnå målen i EU-lagstiftningen om smittsamma sjukdomar och andra hälsohot.
4.5. Stödja uppbyggnaden av ett kunskapssystem för hälso- och sjukvård som kan bidra till ett erfarenhetsbaserat beslutsfattande.
En närmare beskrivning av vad dessa åtgärder kan omfatta finns i bilaga I. En vägledande förteckning över relevant lagstiftning finns i bilaga II till denna förordning.	En vägledande förteckning över relevant lagstiftning finns i bilaga II till denna förordning.
Motivering
Alla ändringsförslag till artikel 4 bör anses ha gjorts till bilaga I, som ska omformuleras i enlighet med detta. (Detta ändringsförslag gäller hela texten i artikel 4 och bilaga I. Om ändringsförslaget antas måste motsvarande ändringar göras i hela texten.) Det är onödigt att upprepa förteckningen över tillåtliga åtgärder i artikel 4, eftersom de återges mer detaljerat i bilaga I. Det räcker med en enda hänvisning till bilaga I i artikel 4. Bilagan har samma rättsliga värde som en artikel.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) åtgärder med ett påtagligt EU-mervärde som samfinansieras av de behöriga folkhälsomyndigheterna i medlemsstaterna eller i tredjeländer som deltar i enlighet med artikel 6 eller av icke-statliga organ som agerar på uppdrag av dessa myndigheter,	a) åtgärder med ett påtagligt EU-mervärde som samfinansieras av de behöriga folkhälsomyndigheterna i medlemsstaterna eller i tredjeländer som deltar i enlighet med artikel 6 eller av icke-statliga organ och specialiserade nätverk som agerar på uppdrag av dessa myndigheter,
Motivering
I utvärderingen av folkhälsoprogrammet erkändes mervärdet med att utveckla och stödja nätverk mellan EU:s hälsospecialister, de nationella och regionala hälso- och sjukvårdsmyndigheterna och andra aktörer som bidrar till att utbyta kunskap och bygga upp hälso- och sjukvårdskapaciteten inom EU. Folkhälso- och patientorganisationernas erfarenhet och sakkunskaper är särskilt viktiga för att göra politiken och programmen för förebyggande och hantering av sjukdomar verkligt patientcentrerade.
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) åtgärder med ett påtagligt EU-mervärde som samfinansieras av andra offentliga eller privata organ, i enlighet med artikel 8.1, bl.a. internationella organisationer som är verksamma på hälsoområdet, och för de senare i tillämpliga fall utan föregående ansökningsomgång, vilket ska vara vederbörligen motiverat i de årliga arbetsprogrammen,	b) åtgärder med ett påtagligt EU-mervärde som samfinansieras av andra offentliga eller privata organ, i enlighet med artikel 8.1, bl.a. officiellt erkända internationella organisationer som är verksamma på hälsoområdet, och för de senare i tillämpliga fall utan föregående ansökningsomgång, vilket ska vara vederbörligen motiverat i de årliga arbetsprogrammen, i överensstämmelse med EU:s budgetförordning och dess genomförandebestämmelser,
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) projekt som föreslås av icke-statliga organ som syftar till genomförandet av det årliga arbetsprogrammet.
Motivering
Det är viktigt att se till att icke-statliga organ som inte har rätt till eller kan söka finansiering för sin verksamhet kan få ekonomiskt stöd för specifika projekt.
Ändringsförslag  45 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) 60 % av de stödberättigande kostnaderna till administrationskostnader för ett icke-statligt organ. I de fall där åtgärden har ett exceptionellt stort nyttovärde får dessa organ beviljas bidrag från unionen med upp till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.	b) 60 % av de stödberättigande kostnaderna till administrationskostnader för ett icke-statligt organ eller dess projekt. I de fall där åtgärden har ett exceptionellt stort nyttovärde får dessa organ beviljas bidrag från unionen med upp till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.
Motivering
Det är viktigt att se till att icke-statliga organ som inte har rätt till eller kan söka finansiering för sin verksamhet kan få ekonomiskt stöd för specifika projekt.
Ändringsförslag  46 Förslag till förordning Artikel 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska genomföra programmet genom att fastställa årliga arbetsprogram som innehåller de delar som anges i budgetförordningen, bl.a.	1. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 16a i form av årliga arbetsprogram, med deltagande av aktörerna på hälso- och sjukvårdsområdet och deras representativa organisationer samt oberoende patientorganisationer, som innehåller de delar som anges i budgetförordningen, bl.a.
a) prioriteringar och åtgärder, inklusive fördelningen av finansiella medel,	a) årliga prioriteringar och åtgärder, inklusive fördelningen av finansiella medel,
b) detaljerade kriterier för stödberättigande för stödmottagare i enlighet med artikel 8,	b) detaljerade kriterier för stödberättigande för stödmottagare i enlighet med artikel 8, särskilt med avseende på deras juridiska oberoende, ekonomiska oberoende, insynen i de sökandes verksamhet och finansiering och en effektiv bedömning av deras oberoende,
c) kriterier för hur stor unionens procentsats av det ekonomiska stödet ska vara, inklusive kriterier för bedömning av huruvida nyttovärdet är exceptionellt stort, och den samfinansieringssats som tillämpas,	c) kriterier för hur stor unionens procentsats av det ekonomiska stödet ska vara, inklusive kriterier för bedömning av huruvida nyttovärdet är exceptionellt stort, och den samfinansieringssats som tillämpas,
d) de huvudsakliga urvals- och tilldelningskriterier som ska tillämpas vid urvalet av ansökningar som beviljas ekonomiskt bidrag,	d) Grundläggande urvals- och tilldelningskriterier som ska användas vid valet av de förslag som ska beviljas ekonomiskt stöd.
e) tidsplanen för planerade ansökningsomgångar för upphandling och inlämning av projektansökningar,
f) i tillämpliga fall, godkännande av användning av engångsbelopp, standardiserade enhetsbelopp eller schablonbelopp i enlighet med budgetförordningen,
g) de åtgärder som samfinansieras av internationella organisationer som bedriver verksamhet som rör hälsa, utan föregående projektansökningsomgångar med vederbörlig motivering.	g) de åtgärder som samfinansieras av internationella organisationer som bedriver verksamhet som rör hälsa, utan föregående projektansökningsomgångar med vederbörlig motivering, i överensstämmelse med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser.
2. Det arbetsprogram som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2.	2. Kommissionen ska genomföra de årliga arbetsprogrammen med hjälp av följande:
	a) Tidsplanen för planerade anbuds- och förslagsinfordringar.
	b) I tillämpliga fall, godkännande av användning av engångsbelopp, standardiserade enhetsbelopp eller schablonbelopp i enlighet med budgetförordningen.
	2a. Åtgärderna i punkt 2 ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som anges i artikel 16.2.
3. Vid genomförandet av programmet ska kommissionen tillsammans med medlemsstaterna se till att alla relevanta rättsliga bestämmelser om skydd av personuppgifter följs och att det i lämpliga fall inrättas mekanismer som garanterar konfidentialitet och säkerhet för dessa uppgifter.	3. Vid genomförandet av programmet ska kommissionen tillsammans med medlemsstaterna se till att alla relevanta rättsliga bestämmelser om skydd av personuppgifter följs och att det i lämpliga fall inrättas mekanismer som garanterar konfidentialitet och säkerhet för dessa uppgifter.
Motivering
Eftersom det årliga arbetsprogrammet omfattar aspekter som är viktiga politiska val avsedda att komplettera eller ändra de viktigaste aspekterna av utformningen av politiken i denna förordning, vore det lämpligt att delegera befogenheter till kommissionen för antagandet av det årliga arbetsprogrammet i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget.
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Artikel 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa programmets övergripande samstämmighet och komplementaritet med andra unionsstrategier, unionsinstrument och unionsåtgärder.	Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa programmets övergripande samstämmighet och komplementaritet med andra unionsstrategier, unionsinstrument och unionsåtgärder samt med verksamheten hos de byråer vilkas uppdrag täcks av detta program.
Ändringsförslag  48 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. På begäran av kommissionen, som ska undvika att skapa en oproportionerlig ökning av medlemsstaternas administrativa börda, ska medlemsstaterna lämna all tillgänglig information om programmets genomförande och effekter.	2. Medlemsstaterna ska vartannat år rapportera om de åtgärder som vidtagits och de resurser som använts för åtgärder inom ramen för programmet, särskilt nätverksverksamhet, utbyte av bästa praxis och sakkunskap över gränserna.
Ändringsförslag  49 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Senast i mitten av 2018 ska kommissionen ha utarbetat en utvärderingsrapport om hur väl målen för alla åtgärder har uppnåtts (resultat och effekter), hur effektivt resurserna har utnyttjats och vilket EU-mervärde som åstadkommits, som underlag för ett beslut om huruvida åtgärderna ska förlängas, förändras eller avbrytas. Utvärderingen ska även ta upp utrymmet för förenkling, intern och extern samstämmighet, målens fortsatta relevans samt åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar med smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska beakta resultaten av utvärderingen av det föregående programmets långsiktiga effekter.	3. Senast i mitten av 2018 ska kommissionen ha utarbetat en utvärderingsrapport, som läggs fram för parlamentet, om hur väl målen för alla åtgärder har uppnåtts (resultat och effekter), hur effektivt resurserna har utnyttjats och vilket EU-mervärde som åstadkommits, som underlag för ett beslut om huruvida åtgärderna ska förlängas, förändras eller avbrytas. Utvärderingen ska även ta upp utrymmet för förenkling, intern och extern samstämmighet, målens fortsatta relevans samt åtgärdernas bidrag till uppnåendet av målen i artikel 168 i fördraget. Den ska beakta resultaten av utvärderingen av det föregående programmets långsiktiga effekter.
Motivering
Ändringsförslaget rör i vilken utsträckning en hög skyddsnivå för folkhälsan i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget bör vara en av referenserna för utvärderingen av programmet istället för prioriteringarna i Europa 2020-strategin.
Ändringsförslag  50 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen ska offentliggöra resultaten av de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna förordning och se till att de får bred spridning.	4. Kommissionen ska offentliggöra resultaten och se till att de får bred spridning i syfte att dokumentera deras bidrag till programmet när det gäller att öka kvaliteten på EU-medborgarnas hälso- och sjukvård.
Ändringsförslag  51 Förslag till förordning Artikel 16a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 16a
	Utövande av delegeringen
	1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med villkoren i denna artikel.
	2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 11 ska ges till kommissionen för en period på sju år från och med ...*.
	3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 11 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare angett datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.
	4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
	5. En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 11 ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort någon invändning inom två månader från det att denna akt delgivits Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, innan denna frist har löpt ut, har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
	____________
	* EUT: För in datum för denna förordnings ikraftträdande.
Motivering
Eftersom det årliga arbetsprogrammet omfattar aspekter som är viktiga politiska val avsedda att komplettera eller ändra de viktigaste aspekterna för utformningen av politiken i denna förordning, vore det lämpligt att delegera befogenheter till kommissionen för antagandet av det årliga arbetsprogrammet i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget.
Ändringsförslag  52 Förslag till förordning Bilaga 1– punkt 1– inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Utforma gemensamma verktyg och mekanismer på EU-nivå för att hantera bristen på personal och ekonomiska resurser, och underlätta införande av innovation inom hälso- och sjukvården som kan bidra till innovativa och hållbara hälso- och sjukvårdssystem.	1. Utforma gemensamma verktyg och mekanismer på EU-nivå för att hantera bristen på personal och ekonomiska resurser, och underlätta frivilligt införande av innovation inom hälso- och sjukvården som kan bidra till innovativa, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem.
Ändringsförslag  53 Förslag till förordning Bilaga 1 – punkt 1 – punkt 1.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.2. Innovation inom hälso- och sjukvårdsområdet och e-hälsa: öka driftskompatibiliteten mellan patientregister och andra e-hälsotillämpningar, stödja europeiskt samarbete om e-hälsa, bl.a. när det gäller register och hälso- och sjukvårdspersonalens användning av dessa. Detta kommer till nytta för det europeiska frivilliga nätverket för e-hälsa som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU.	1.2. Innovation inom hälso- och sjukvårdsområdet och e-hälsa: öka driftskompatibiliteten mellan patientregister och andra e-hälsotillämpningar, inbegripet den frivilliga användningen av ett sjukförsäkringskort som innehåller information om patienten. Stödja europeiskt samarbete om e-hälsa, bl.a. när det gäller register och hälso- och sjukvårdspersonalens användning av dessa. Detta kommer till nytta för det europeiska frivilliga nätverket för e-hälsa som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU.
Ändringsförslag  54 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.2a. Hälsoinnovation och e-hälsa: användning av intelligenta transportsystem vid akutsjukvård.
Ändringsförslag  55 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.2b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.2b. Utveckla IKT-standarder och IKT‑protokoll för e-hälsa, för att IKT ska kunna användas på hälsoområdet i syfte att garantera skydd av personuppgifter och skydd av patienter och deras integritet.
Ändringsförslag  56 Förslag till förordning Bilaga I– punkt 1 – punkt 1.2c (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.2c. Utveckla IKT-standarder och IKT‑protokoll för e-hälsa i samband med akutsjukvård, däribland användning av intelligenta transportsystem vid sådan vård.
Ändringsförslag  57 Förslag till förordning Bilaga I– punkt 1 – punkt 1.3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.3. Personalresurser: utveckla metoder för effektiva prognoser och effektiv planering av personalresurser inom hälso- och sjukvårdssektorn i fråga om antal, kompetensbredd och färdigheter med övervakning (inom EU) av hälso- och sjukvårdspersonals rörlighet och migration, införa effektiva strategier för att rekrytera och behålla personal och utveckla deras kapacitet.	1.3. Personalresurser: utveckla metoder för effektiva prognoser och effektiv planering av personalresurser inom hälso- och sjukvårdssektorn i fråga om antal, jämställdhet, kompetensbredd och huruvida utbildningen motsvarar kompetensbehoven, inklusive färdigheten att använda nya informationssystem och annan avancerad teknik samt färdigheter med övervakning (inom EU) av hälso- och sjukvårdspersonals rörlighet och migration; införa effektiva strategier för att rekrytera och behålla personal och utveckla deras kapacitet, genom att ta vederbörlig hänsyn till problemen med omsorgsbehov och den åldrande befolkningen samt genomföra regelbundna bedömningar av dessa nya krav.
Motivering
Särskild uppmärksamhet bör ägnas utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal genom att utveckla en effektiv strategi för att den ska uppnå toppkvalitet och sörja för de olika behov som yrkesverksamma i EU har.
Ändringsförslag  58 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.3a. Stödja arbetskraftens rörlighet och utvecklingen av e-hälsa i unionen för att hantera bristen på eller överskottet av personalresurser.
Ändringsförslag  59 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.3b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.3b. Främja och stödja utbytet av bästa praxis och pilotprojekt som syftar till att främja innovation på området för folkhälsoåtgärder, strategier för förebyggande och förvaltning av hälso- och sjukvårdssystem.
Ändringsförslag  60 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.3c (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.3c. Stödja införlivandet av informations- och kommunikationsteknik i hälso- och sjukvårdssystemen för att underlätta informationshanteringen och kommunikationsprocesserna. Medlemsstaterna kan frivilligt uppmuntra eventuellt överflödiga arbetstagare inom hälso- och sjukvården att delta i berörda projekt.
Ändringsförslag  61 Förslag till förordning Bilaga I– punkt 1 – punkt 1.4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.4. Beslutsfattande om reformer av hälso- och sjukvårdssystemen: inrätta en mekanism för att samla expertis på EU-nivå för att kunna erbjuda goda, erfarenhetsbaserade råd om effektiva och ändamålsenliga investeringar i folkhälsa och hälso- och sjukvårdssystemen. Underlätta utnyttjandet av resultat från forskningsprojekt som stöds genom sjunde ramprogrammet och på längre sikt från verksamhet som kommer att genomföras inom de kommande forsknings- och innovationsprogrammen 2014-2020 (Horisont 2020).	1.4. Beslutsfattande om reformer av hälso- och sjukvårdssystemen avseende psykisk och fysisk hälsa: inrätta en mekanism för att samla expertis på EU-nivå för att kunna erbjuda goda, erfarenhetsbaserade råd om effektiva och ändamålsenliga investeringar i folkhälsa och hälso- och sjukvårdssystemen, samtidigt som aktörernas konkurrenskraft främjas. Underlätta utnyttjandet av resultat från forskningsprojekt som stöds genom sjunde ramprogrammet och på längre sikt från verksamhet som kommer att genomföras inom de kommande forsknings- och innovationsprogrammen 2014–2020 (Horisont 2020).
Motivering
Reformerna av hälso- och sjukvårdssystemen bör integrera ett medellångt och långsiktigt perspektiv för de sociala och ekonomiska aktörerna.
Ändringsförslag  62 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.4a. Skapa synergier med det europeiska forskningsfältet så att de främsta forskningsgenombrotten kan lanseras och faktiskt tillämpas i hälso- och sjukvårdssystemen.
Ändringsförslag  63 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.5. Stödja specifika åtgärder inom de tre temana för det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande: innovation inom medvetenhet, förebyggande och tidig diagnos, innovation inom bot och vård och innovation för aktivt åldrande och ett självständigt liv.	1.5. Stödja specifika åtgärder inom de tre temana för det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande: innovation inom medvetenhet, förebyggande och tidig diagnos, innovation inom bot och vård, särskilt vad gäller hantering av neurodegenererande sjukdomar, och innovation för aktivt åldrande och ett självständigt liv.
Motivering
Detta partnerskap bör också främja innovativa lösningar för behandling av och vård för patienter med neurodegenererande sjukdomar.
Ändringsförslag  64 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.7. Stödja uppbyggnaden av ett kunskapssystem om hälso- och sjukvård som kan bidra till ett erfarenhetsbaserat beslutsfattande, med insamling och analys av hälso- och sjukvårdsdata och bred spridning av programmets resultat och stöd till de vetenskapliga kommittéer som inrättats i enlighet med kommissionens beslut 2008/721/EG.	1.7. Stödja uppbyggnaden av ett kunskapssystem om hälso- och sjukvård som kan bidra till ett erfarenhetsbaserat beslutsfattande, med insamling och analys av hälso- och sjukvårdsdata och bred spridning av programmets resultat samt standardiserade metoder för datainsamling, samordning, insamling och övervakning av uppgifter om kroniska sjukdomar och stöd till de vetenskapliga kommittéer som inrättats i enlighet med kommissionens beslut 2008/721/EG.
Ändringsförslag  65 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.7a. Åtgärder som krävs för att underlätta den pågående övervakningen av hälsokunskaperna inom EU och utveckla effektiva strategier för att öka dessa kunskaper hos arbetstagarna och för att tillhandahålla tjänster med goda hälsokunskaper.
Ändringsförslag  66 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.7b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.7b. Främja sammanställningen av jämförande statistiska data över de enskilda nationella hälso- och sjukvårdssystemen i Europa.
Ändringsförslag  67 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – punkt 1.7c (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.7c. Kommissionen bör i samarbete med nationella myndigheter ta fram gemensamma bedömningskriterier i syfte att utvärdera resultaten och de förbättringar som har uppnåtts.
Ändringsförslag  68 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Öka tillgången till medicinsk sakkunskap och information om specifika sjukdomar även över nationsgränser och utveckla delade lösningar och riktlinjer för att förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten och därmed förbättra EU-medborgarnas tillgång till bättre och tryggare vård	2. Öka tillgången till medicinsk sakkunskap och information om och behandling av specifika sjukdomar även över nationsgränser och utveckla delade lösningar och riktlinjer för att förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten och därmed förbättra EU-medborgarnas tillgång till bättre och tryggare vård i enlighet med unionens grundläggande värderingar avseende universalitet, hög kvalitet, lika tillgång och solidaritet
Ändringsförslag  69 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.2. Sällsynta sjukdomar: stöd till medlemsstaterna, patientorganisationer och berörda parter genom samordning på EU-nivå för att på ett effektivt sätt hjälpa patienter som lider av sällsynta sjukdomar. Detta innefattar att skapa referensnätverk (i enlighet med punkt 2.1), information om och register över sällsynta sjukdomar som bygger på gemensamma ackrediteringskriterier.	2.2. Sällsynta sjukdomar: stöd till samarbete inom EU, nätverkande och information om sällsynta sjukdomar och nya sällsynta sjukdomar, däribland stöd till medlemsstaterna, patientorganisationer och andra berörda parter; stöd till åtgärder som bidrar till att nå målen i kommissionens meddelande om sällsynta sjukdomar: Utmaningar för Europa1 och i rådets rekommendation om en satsning avseende sällsynta sjukdomar2. Detta innefattar att skapa kunskapscentrum, referensnätverk (i enlighet med punkt 2.1), information om och register över sällsynta sjukdomar som bygger på gemensamma ackrediteringskriterier.
	___________
	1 COM(2008)0679
	2 (2009/C 151/02)
Ändringsförslag  70 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2.2a. Åldersrelaterade sjukdomar: stöd till åtgärder som främjar samarbete, utbyte av information och utveckling av forskningsprogram om åldersrelaterade sjukdomar, bland annat neurodegenerativa sjukdomar.
Ändringsförslag  71 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.3. Kvalitet och säkerhet: stärka samarbetet när det gäller patientsäkerhet och vårdkvalitet, bl.a. genom genomförande av rådets rekommendation om patientsäkerhet och kontroll av vårdrelaterade infektioner, utbyte av bästa praxis om kvalitetssäkringssystem, utveckling av riktlinjer och verktyg för att främja patientsäkerhet och vårdkvalitet, förbättring av tillgängligheten till patientinformation om säkerhet och kvalitet, förbättring av återkoppling och samverkan mellan vårdgivare och patienter och stöd till kunskapsutbyte och bästa praxis för vård av kroniska sjukdomar, hälso- och sjukvårdssystemens respons och forskning, inklusive utveckling av europeiska riktlinjer.	2.3. Kvalitet och säkerhet: stärka samarbetet när det gäller patientsäkerhet och vårdkvalitet, bl.a. genom genomförande av rådets rekommendation om patientsäkerhet och kontroll av vårdrelaterade infektioner, utbyte av bästa praxis om kvalitetssäkringssystem, utveckling av kliniska och behandlingsrelaterade riktlinjer och verktyg för att främja patientsäkerhet och vårdkvalitet, utveckling av EU-medborgarnas hälsoutbildning, förbättring av tillgängligheten till patientinformation om säkerhet och kvalitet, förbättring av återkoppling och samverkan mellan vårdgivare och patienter och stöd till kunskapsutbyte och bästa praxis för kroniska sjukdomar, såväl livsstilsrelaterade kroniska sjukdomar som sjukdomar med medfödda, sociala eller miljörelaterade orsaker, hälso- och sjukvårdssystemens respons och forskning, inklusive utveckling av kliniska och behandlingsrelaterade europeiska riktlinjer.
Ändringsförslag  72 Förslag till förordning Bilaga I– punkt 2 – punkt 2.4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.4. Säkerhet: arbeta för en återhållsam användning av antimikrobiella medel i läkemedel och motverka praxis som ökar antimikrobiell resistens, minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel.	2.4. Säkerhet: arbeta för en återhållsam användning av antimikrobiella medel i läkemedel inom såväl humanmedicinen som veterinärmedicinen och motverka praxis som ökar antimikrobiell resistens, inklusive inom veterinärsektorn, särskilt på sjukhus; minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel samt hållbara investeringar som kan förbättra analysmetoderna för att upptäcka och undvika resistens, särskilt genom att noga granska dosering, behandlingstid och läkemedelskombinationer samt förbättra kontaktnätet mellan alla berörda aktörer inom hälsovården när det gäller hantering av antibiotikaresistens.
Motivering
Det är viktigt att betona sjukhusmiljön där infektionsspridningen kan undvikas genom riktade sanitära åtgärder. Detta skulle få den dubbla följden att antalet infektioner begränsas och konsumtionen av antibiotika minskar, och förhindra utvecklingen av resistans.
Ändringsförslag  73 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.5. Åtgärder som krävs enligt eller bidrar till målen i EU-lagstiftningen om vävnader och celler, blod, organ, användning av läkemedel och patienters rättigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Sådana åtgärder kan ha till syfte att säkerställa förordningens genomförande, tillämpning, övervakning och översyn av denna lagstiftning.	2.5. Åtgärder som krävs enligt eller bidrar till målen i EU-lagstiftningen om vävnader och celler, blod, organ, användning av läkemedel och patienters rättigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, med full respekt för medlemsstaternas kunskaper och etiska ställningstaganden inom detta område. Sådana åtgärder kan ha till syfte att säkerställa förordningens genomförande, tillämpning, övervakning och översyn av denna lagstiftning.
Ändringsförslag  74 Förslag till förordning Bilaga I– punkt 2 – punkt 2.6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.6. Stödja uppbyggnaden av ett kunskapssystem om hälso- och sjukvård som kan bidra till erfarenhetsbaserat beslutsfattande, inklusive insamling och analys av hälsodata och omfattande spridning av programmets resultat.	2.6. Stödja uppbyggnaden av ett kunskapssystem om hälso- och sjukvård som kan bidra till erfarenhetsbaserat beslutsfattande, inklusive insamling och analys av hälsodata och omfattande spridning av programmets resultat, och stödja insatserna för att regelbundet uppdatera dessa data och förbättra deras jämförbarhet medlemsstaterna emellan.
Motivering
Bristen på jämförbara data i EU:s medlemsstater är ett stort hinder för en socialt och ekonomiskt effektiv och hållbar hälso- och sjukvårdspolitik.
Ändringsförslag  75 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 2 – punkt 2.6a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2.6a. Utveckla jämförbara hälsoindikatorer som täcker hela unionen för att hjälpa till att minska ojämlikheterna beträffande hälsovården i unionen och för att tillhandahålla ett underlag för beslutsfattande i syfte att förbättra hälsopolitikens effektivitet.
Ändringsförslag  76 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2 – punkt 2.6b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2.6b. Öka patientcentreringen och förståelsen för hälso- och sjukvårdssystemen och medborgarnas hälsokunskaper för att göra hälso- och sjukvårdssystemen mer tillgängliga och förståeliga för patienterna.
Motivering
Hälsokunskaper bygger inte endast på de enskilda medborgarnas förmåga, utan också på deras förståelse för systemet. Att göra hälso- och sjukvårdssystemen mer lättförståeliga, genom att exempelvis förbättra sjukvårdspersonalens språk- och kommunikationskunskaper samt sjukhusskyltningen, är därför en viktig aspekt som kan göra det lättare för patienterna att orientera sig i systemet.
Ändringsförslag  77 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 3 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kartlägga, sprida och främja införandet av validerad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder genom åtgärder mot de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk och fetma, samt hiv/aids, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen, för att förebygga sjukdom och främja god hälsa.	3. Kartlägga, sprida och främja införandet av validerad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder genom åtgärder mot de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, skadlig alkoholkonsumtion, ohälsosam kost, stillasittande livsstil och fetma, narkotikamissbruk, miljöfaktorer och smittsamma sjukdomar, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen, för att förebygga sjukdom och främja hälsokunskap och god hälsa, och genom att stödja medvetandehöjande kampanjer för sunda livsstilar, med särskilt fokus på att främja utvecklingen av hälsosamma livsstilsmönster hos unga barn.
Ändringsförslag  78 Förslag till förordning Bilaga – punkt 3 – punkt 3.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.1. Kostnadseffektiva åtgärder för främjande och förebyggande åtgärder: detta kommer att innefatta åtgärder för att inrätta paneuropeiska nätverk och partnerskap som involverar ett stort antal aktörer i kommunikations- och informationsåtgärder i samband med väsentliga hälsofrågor som förebyggande av rökning, alkoholmissbruk och fetma, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen och på medlemsstater som har få eller inga åtgärder inom dessa områden.	3.1. Kostnadseffektiva åtgärder för främjande och förebyggande åtgärder mot smittsamma och icke smittsamma sjukdomar: detta kommer att innefatta åtgärder för att inrätta paneuropeiska nätverk och partnerskap som involverar ett stort antal aktörer i kommunikations-, utbildnings- och informationsåtgärder i samband med väsentliga hälsofrågor som förebyggande av miljöhälsorisker och risker avseende psykisk hälsa, rökning, alkoholmissbruk och narkotikamissbruk, ohälsosam kost och stillasittande livsstil, inom ramen för åtgärder mot kostrelaterad fetma och hälsofrämjande program som vänder sig till allmänheten, samt förorenad inomhus- och utomhusluft, inom ramen för ett jämställdhetsperspektiv med fokus på den gränsöverskridande dimensionen och på medlemsstater som har få eller inga åtgärder inom dessa områden.
Ändringsförslag  79 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 3 – punkt 3.1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.1a. Stödja effektiva åtgärder mot smittsamma sjukdomar genom att fastställa, sprida och främja införandet av god praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder, diagnoser, behandling och vård.
Ändringsförslag  80 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 3 – punkt 3.1b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.1b. Stödja utbytet av god praxis för att minska narkotikarelaterade hälsoskador, genom bland annat information och förebyggande åtgärder.
Ändringsförslag  81 Förslag till förordning Bilaga – punkt 3 – punkt 3.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.2. Kroniska sjukdomar: stöd till europeiskt samarbete och nätverk för att förebygga och förbättra responsen på kroniska sjukdomar, inklusive cancer, genom att dela kunskap, god praxis och utveckling av gemensamma förebyggande åtgärder. Cancer: uppföljande verksamhet som redan inletts, inrättande av ett europeiskt informationssystem om cancer med jämförbara uppgifter, stöd till cancerscreening, inklusive frivilliga ackrediteringsmekanismer, stöd till utarbetande av europeiska riktlinjer för förebyggande och behandling där stora orättvisor finns.	3.2. Kroniska sjukdomar: stöd till europeiskt samarbete och nätverk för att förebygga och förbättra responsen på kroniska sjukdomar, inklusive cancer och neurodegenerativa sjukdomar, inom ramen för ett jämställdhetsperspektiv med beaktande av skillnader i sjukdomsförlopp hos kvinnor och män, genom att dela kunskap och god praxis, främja utbildning, utveckla riktlinjer avseende de bakomliggande miljöfaktorerna till kroniska sjukdomar och utveckla gemensamma förebyggande åtgärder, även när det gäller miljörelaterade riskfaktorer; uppföljande verksamhet som redan inletts, inrättande av ett europeiskt informationssystem om kroniska sjukdomar med jämförbara uppgifter, stöd till screening av kroniska sjukdomar och tidiga diagnoser för kroniska sjukdomar, inklusive frivilliga ackrediteringsmekanismer, stöd till utarbetande av europeiska riktlinjer för förebyggande och tidiga diagnoser och behandling där stora orättvisor finns.
Motivering
Alla kroniska sjukdomar, inte bara cancer, bör vara föremål för förebyggande europeiska samarbetsåtgärder.
Ändringsförslag  82 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 3 – punkt 3.2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.2a. Stödja tidiga diagnoser för neurogenerativa sjukdomar och andra hjärnsjukdomar, genom kunskapsdelning och spridning av bästa praxis samt genom att utveckla gemensam verksamhet.
Ändringsförslag  83 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 3 – punkt 3.3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.3. Åtgärder som krävs enligt eller bidrar till genomförandet av EU-lagstiftningen om tobaksvaror och reklam. Sådana åtgärder kan ha till syfte att säkerställa förordningens genomförande, tillämpning, övervakning och översyn av denna lagstiftning.	3.3. Åtgärder som krävs enligt eller bidrar till genomförandet av EU‑lagstiftningen om annonsering om och saluföring av tobaksvaror, alkohol samt livsmedel med högt fett-, socker- och saltinnehåll. Sådana åtgärder kan ha till syfte att säkerställa förordningens genomförande, tillämpning, övervakning och översyn av denna lagstiftning.
Motivering
Eftersom EU har lagstiftningsbefogenheter på området för livsmedel och alkohol samt tobaksvaror, är det logiskt att dessa frågor införlivas i förordningens räckvidd. Saluföring är ett vidare begrepp än annonsering och de bredare aspekterna med exempelvis produktinnehåll, tillgänglighet och prissättning bör också tas upp.
Ändringsförslag  84 Förslag till förordning Bilaga I– punkt 3 – punkt 3.3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.3a. Öka EU-medborgarnas hälsokunskaper genom specifika program på alla områden som hälsofrämjande, förebyggande åtgärder och patientcentrerad vård.
Ändringsförslag  85 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 3 – punkt 3.3b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.3b. Se till att hälso- och sjukvårdssystemen utformas på ett sätt som gör att medborgarna har tillgång till, kan förstå, bedöma och tillämpa information för att fatta beslut om förebyggande av sjukdomar, hälsofrämjande åtgärder och hälso- och sjukvård, och därigenom använda hälso- och sjukvårdstjänster på ett bättre och mer hållbart sätt.
Ändringsförslag  86 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 3 – punkt 3.3c (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.3c. Främja åtgärder för att skydda människor mot passiv rökning på arbetsplatsen, i enlighet med rådets rekommendation av den 30 november 2009 om rökfria miljöer (2009/C 296/02)1.
	_______________
	1EUT C 296, 5.12.2009, s. 4.
Ändringsförslag  87 Förslag till förordning Bilaga I– punkt 3 – punkt 3.4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.4. Stödja uppbyggnaden av ett kunskapssystem för hälso- och sjukvård som kan bidra till erfarenhetsbaserat beslutsfattande, inklusive insamling och analys av hälsodata och omfattande spridning av programmets resultat.	3.4. Stödja uppbyggnaden av ett kunskapssystem för hälso- och sjukvård som kan bidra till erfarenhetsbaserat beslutsfattande, inklusive insamling och analys av hälsodata och omfattande spridning av programmets resultat, och stödja insatserna för att regelbundet uppdatera dessa data och förbättra deras jämförbarhet medlemsstaterna emellan.
Motivering
Bristen på jämförbara data i EU:s medlemsstater är ett stort hinder för en socialt och ekonomiskt effektiv och hållbar hälso- och sjukvårdspolitik.
Ändringsförslag  88 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 4 – punkt 4.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.1. Beredskap för och insatser mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot med hänsyn till och samordning med globala insatser: införa gemensamma element för allmän och specifik beredskapsplanering, inklusive för pandemisk influensa, och regelbundet rapportera om genomförandet av beredskapsplanerna.	4.1. Beredskap för och insatser mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot med hänsyn till och samordning med globala insatser: införa gemensamma element för allmän och specifik beredskapsplanering, inklusive för pandemisk influensa, och regelbundet rapportera om genomförandet av beredskapsplanerna; åstadkomma innovation för patienterna för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar med ursprung i utvecklingsländerna som blir allt mer vanligt förekommande i vissa EU-länder.
Ändringsförslag  89 Förslag till förordning Bilaga I– punkt 4 – punkt 4.3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.3. Stödja uppbyggnaden av kapacitet för att hantera hälsohot i medlemsstaterna: utveckla planering för beredskap och respons, samordna folkhälsoåtgärder, införa gemensamma vaccinationsstrategier, utveckla riktlinjer för skyddsåtgärder i nödsituationer, om information och om god praxis, införa en ny mekanism för gemensam upphandling av medicinska motåtgärder, utveckla gemensamma kommunikationsstrategier.	4.3. Stödja uppbyggnaden av kapacitet för att hantera hälsohot i medlemsstaterna: utveckla planering för beredskap och respons, samordna folkhälsoåtgärder, införa gemensamma vaccinationsstrategier, däribland inrättandet av en optimal vaccinationstäckning för att effektivt bekämpa spridningen av infektionssjukdomar, utveckla riktlinjer för skyddsåtgärder i nödsituationer, om information och om god praxis, införa en ny mekanism för gemensam upphandling av medicinska motåtgärder, utveckla gemensamma kommunikationsstrategier, fördjupa samarbetet mellan medlemsstaterna för att hantera effekten på folkhälsosystemen av de allt större illegala migrationsflödena.
Motivering
Europeiska unionen bör vara mer pådrivande i genomförandet av gemensamma vaccineringsstrategier genom att få till stånd en optimal vaccinationstäckning.

• [1]  EUT C 143, 12.5.2012, s. 102.
• [2]  Ännu ej offentliggjort i EUT.
• [3]  Antagna texter, P7_TA(2011)0266.

MOTIVERING

Programmet Hälsa för tillväxt har en budgetram på 446 miljoner euro för perioden 2014‑2020, dvs. mer än 60 miljoner euro per år. Målet är att inrikta sig på de huvudsakliga områden där Europeiska unionens verksamhet kan bidra med ett verkligt mervärde inom hälso- och sjukvårdssektorn. Det är en del av Europa 2020-strategin och syftar till att uppmuntra till innovation inom hälso- och sjukvården och till att säkerställa sektorns hållbarhet samtidigt som unionsmedborgarnas välfärd förbättras.

Denna finansiering ska kompletteras av ett antal åtgärder inom hälso- och sjukvården genom strukturfonderna och ramprogrammet för forskning och innovation 2014–2020. Jämfört med föregående period (2007–2013) har detta program fått ett påslag med 5,7 procent.

De potentiella kandidaterna för finansiering kommer att vara nationella myndigheter, statliga och privata organ, internationella organisationer och icke-statliga organisationer genom delfinansiering. Det är avgörande att förfarandena kring och tillgången till dessa budgetmedel är så enkla som möjligt så att medlemsstaterna och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården kan dra största möjliga nytta av dem.

I övrigt är det uppenbart att hälso- och sjukvården inte bara kan reduceras till en tillväxtfaktor och programmets benämning ”Hälsa för tillväxt” kan leda till förvirring. Man får emellertid inte glömma att denna benämning, i dessa tider av kris för den europeiska ekonomin, syftar till att visa att hälso- och sjukvården inte bara är synonym med underskott. De allmänna påfrestningar som tynger de offentliga finanserna innebär att hälso- och sjukvårdssystemens måste reformeras för att på så sätt begränsa utgifterna samtidigt som man maximerar kostnadseffektiviteten i sektorn och innovationen. Dessa reformer är avgörande för att hälso- och sjukvårdssystemen ska kunna svara mot de ökande vårdkraven från en åldrande befolkning, och för att de ska kunna fortsätta att erbjuda vård av hög kvalitet för framtida generationer. Benämningen ”Hälsa och tillväxt” torde vara lämpligare för att undvika alla missförstånd.

Hälso- och sjukvårdssektorn handlar faktiskt inte bara om värdet av terapeutiska framsteg. Den måste utgöra en hävstång för tillväxt, skapa arbetstillfällen i kristider och framstå som den europeiska ekonomins verkliga stöttepelare. I en samtid kännetecknad av avindustrialisering är hälso- och sjukvårdsindustrin ett sällsynt exempel på en spetsindustri, huvudsakligen belägen på europeisk mark, från forskning till distribution. Som sådan ska den också erkännas som en högteknologisk industri. Det kan ju nämnas att det finns lika mycket teknik i ett läkemedel för behandling av cancer som i en Airbus. Att gå från upptäckten av en aktiv substans till industriell tillverkning av ett läkemedel är en utmaning för ingenjörsvetenskapen och tekniken. För att vinna slaget om innovation måste vi mångdubbla de krafter som verkar för närvarande och arbeta tillsammans med offentliga och privata aktörer och med forskare inom olika ämnesområden.

Med programmet vill man också, för att bättre kunna inrikta sig på målen, undvika dubbelarbete och på bästa sätt utnyttja de allt knappare finansiella resurserna. Det är faktiskt av yttersta vikt att inte att lägga fram en hel uppsättning åtgärder eftersom detta skulle leda till att de disponibla medlen splittras. Programmets syfte är inte att ge en uttömmande förteckning över olika sjukdomar. Snarare bör inriktningen vara ett begränsat antal prioriterade åtgärder.

Fördelningen av budgetmedlen mellan programmets fyra mål (stärka innovationen, förbättra tillgången till bättre och tryggare vård, främja förebyggande av sjukdomar samt skydda medborgarna mot gränsöverskridande hälsohot) bör inte huggas i sten. Att klassificera målen genom att ge vart och ett en egen förutbestämd budgetram kan leda till en begränsning av vissa projekts resultat.

Det kan dessutom bli nödvändigt att anpassa beloppen i detta lagstiftningsförfarande till anslagen som tilldelats programmet ”Hälsa för tillväxt” inom ramen för de pågående förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

Programmets olika mål bör bedömas med hänsyn till de resultat som registrerats i hälso- och sjukvårdssystemen i medlemsstaterna med hjälp av relevanta parametrar (kostnaden i procent av BNP, invånarnas förväntade medellivslängd och antalet friska levnadsår etc.).

Vad gäller målet om förebyggande måste riskfaktorerna tydligare klarläggas för att göra strategierna effektivare. De viktigaste riskfaktorerna, däribland dålig kosthållning och stillasittande livsstil, måste beaktas för att på ett lämpligt och effektivt sätt förebygga kroniska sjukdomar. Exempelvis kommer den stora utbredningen av övervikt och fetma hos små barn utan tvivel att påverka förekomsten av hjärtsjukdomar i vuxen ålder.

Utan att fokusera på en särskild sjukdom bör man ändå i högre utsträckning ta hänsyn till följderna av en allt äldre befolkning. En ökad livslängd medför en betydligt större andel äldre, en andel som troligtvis kommer att uppgå till 40 procent av befolkningen 2030.

Denna process innebär ett visst antal känsliga frågor och utmaningar, både för ekonomin och för samhället. Genom att bevara den enskildes hälsa så länge som möjligt, och möjligheten att förbli aktiv både fysiskt och psykiskt, kan vi optimera den enskildes positiva inverkan på produktiviteten och konkurrenskraften.

En bättre hälsa för de äldre gör inte bara att de slipper lidanden knutna till åldrandet, utan minskar även samhällets sociala utgifter och vårdkostnader.

I samband med detta är det önskvärt att det i programmet läggs större vikt på neudodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. De är kroniska sjukdomar med specifika kännetecken som huvudsakligen drabbar äldre personer och leder till att de som lider av dem blir totalt beroende av andra och kräver oavbruten assistans. Dessa sjukdomar berör därför ett stort antal personer (fler än 7 miljoner personer lider av en demenssjukdom i Europa). Detta leder till omfattande hälsomässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser.

Programmet bör därför på ett bättre sätt integrera den åldrande befolkningen och de åldersrelaterade sjukdomarna. Det handlar om en övergripande problematik som samtidigt berör mål 1 (bidra till innovativa och hållbara hälso- och sjukvårdssystem ), mål 2 (förbättra EU-medborgarnas tillgång till bättre och tryggare vård) och mål 3 (förebygga sjukdom och främja god hälsa).

Åldrandets följder ska också föregripas genom att nödvändiga resurser för de yrkesverksammas utbildning och kompetens garanteras inom sektorn. Europeiska unionen bör främja inrättandet av nya arbetstillfällen för att tillmötesgå de nya samhällsutmaningarna, såsom vård i hemmet eller anpassade vårdformer för vårdbehövande personer, oavsett deras ålder, och genomföra regelbundna utvärderingar i syfte att anpassa dem till de verkliga behoven hos de sjuka och deras vårdgivare.

Programmets fjärde och sista mål gäller skyddet av medborgarna mot gränsöverskridande hälsohot. För att bekämpa dessa risker är vaccination av befolkningen ett särskilt effektivt verktyg när det handlar om allvarliga hälsohot.

Även om vaccinationer avsevärt har förbättrat européernas hälsosituationen står utvecklingen inför flera hot: den ökade rörligheten bland befolkningen, förekomsten av grupper som inte vaccinerats på grund av begränsad tillgång till hälso- och sjukvård, samt medborgarnas vikande acceptans av vacciner. I dag står Europeiska unionen inför den senare tidens starkt ökande förekomsten av mässling, och även alltfler fall av tuberkulos.

Europeiska unionen bör vara mer pådrivande vad gäller genomförandet av gemensamma vaccineringsstrategier genom att få till stånd en optimal vaccinationstäckning. Vi kan minska dödligheten i dessa sjukdomar genom fortsatta insatser inom samarbete och innovation, gemensam planering och genomförande av effektiva förebyggande åtgärder.

YTTRANDE från budgetutskottet (4.6.2012)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för hälsa och tillväxt, det tredje fleråriga programmet för EU‑åtgärder på hälsoområdet för perioden 2014–2020
(COM(2011)0709 – C7‑0399/2011 – 2011/0339(COD))

Föredragande: Angelika Werthmann

KORTFATTAD MOTIVERING

Hälso- och sjukvård är en av de största näringsgrenarna i Europeiska unionen. Den står för ca 10 procent av BNP i EU och sysselsätter en tiondel av arbetskraften, och en högre andel än genomsnittet är akademiker. Hälsa som en form av förbättrad livskvalitet återspeglar inte bara ett värde i sig för människor, utan är också en stark tillväxtmotor.

Mot denna bakgrund föreslår kommissionen det tredje programmet med EU-åtgärder ”Hälsa för tillväxt” (2014–2020), inom ramen för den kommande fleråriga finansieringsramen, som sätter sambandet mellan ekonomisk tillväxt och folkhälsa i centrum.

Programmet förvaltas på central nivå av GD Sanco och genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor (EAHC) samt genomförs delvis tillsammans med FN, WHO, Europarådet och OECD.

”Hälsa för tillväxt” är inriktat på fyra särskilda mål som har stor potential för att ge ekonomisk tillväxt genom bättre hälsa:

1.        Innovativa och hållbara hälsovårdssystem.

2.        Förbättrad tillgång till bättre och tryggare vård för medborgarna.

3.        Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder, särskilt avseende de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk, fetma och HIV/Aids.

4.        Skydd av medborgarna mot gränsöverskridande hot mot hälsan.

För att nå dessa mål krävs det först och främst, enligt kommissionen, att medlemsstaterna vidtar direkta åtgärder på nationell nivå. Därför har kommissionen förenklat genomförandet och förvaltningen i det nya programmet: Samfinansieringen harmoniseras till 60 procent av de stödberättigande kostnaderna och upp till 80 procent i fall där åtgärden har ett exceptionellt stort nyttovärde.

Fram till 2020 kommer det att fattas en miljon anställda inom hälso- och sjukvården i unionen. Därför kommer ”Hälsa för tillväxt” också att ge impulser till arbetsmarknaden. Dessutom syftar programmet bl.a. till att fastställa höga standarder för säkerhet, kvalitet och effektivitet för medicintekniska produkter, att motverka de ekonomiska konsekvenserna av den allt längre förväntade livslängden samt särskilt att förebygga kroniska sjukdomar som är huvudorsak till dödsfall och låg livskvalitet i Europa.

Programmet bygger på resultaten av det första och andra folkhälsoprogrammet (2003–2008 och 2008–2013).

För genomförandet under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020 kommer budgetanslagen att uppgå till 446 miljoner euro (i löpande priser).

Mot bakgrund av de långsamt sjunkande befolkningssiffrorna i unionen och den därav följande allt högre medelåldern kommer hälsotemat ur ett ekonomiskt perspektiv att spela en allt större roll. Därför bör parlamentet rösta för kommissionens förslag till program ”Hälsa för tillväxt” för 2014–2020, med följande ändringar.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1a (ny)
Förslag till lagstiftningsresolution	Ändringsförslag
	1a. Europaparlamentet påpekar att den finansieringsram som specificeras i lagstiftningsförslaget bara utgör en vägledning för lagstiftningsmyndigheten och att denna ram inte kan fastställas innan en överenskommelse nåtts om förordningen om den fleråriga budgetramen.
Ändringsförslag  2 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1b (ny)
Förslag till lagstiftningsresolution	Ändringsförslag
	1b. Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla1. Det förtjänar att upprepas att det behövs tillräckligt med ytterligare medel i den nya fleråriga budgetramen så att unionen kan uppfylla sina gällande politiska prioriteringar och de nya uppgifter som följer av Lissabonfördraget samt reagera på oförutsedda händelser. Parlamentet påpekar att även med en ökning av resursnivån för nästa fleråriga budgetram med minst 5 procent jämfört med 2013 års nivå så bidrar det bara i begränsad utsträckning till att nå unionens avtalade mål och åtaganden och principen om solidaritet inom unionen. Parlamentet uppmanar rådet – om det inte delar denna uppfattning – att tydligt visa vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan överges helt och hållet, trots deras dokumenterade europeiska mervärde.
	__________ 1 Antagna texter, P7_TA(2011)0266.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Fortsatta ansträngningar krävs för att uppfylla kraven i artikel 168 i fördraget. Att främja god hälsa på EU-nivå är en integrerad del av Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla1. Om människor kan förbli friska och aktiva längre kommer det att ha positiva övergripande hälsoeffekter och en positiv inverkan på produktiviteten och konkurrenskraften, samtidigt som trycket minskar på de nationella budgetarna. Innovation inom hälsoområdet bidrar till att lösa frågan om långsiktig hållbarhet inom sektorn i samband med befolkningsförändringarna, och åtgärder för att minska den bristande jämlikheten på hälsoområdet är viktiga för att uppnå tillväxt för alla. Det är mot denna bakgrund lämpligt att inrätta ett program för hälsa för tillväxt, det tredje programmet för EU‑åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) (nedan kallat programmet).	(2) Fortsatta ansträngningar krävs för att uppfylla kraven i artikel 168 i fördraget. Att främja god hälsa på EU-nivå är en integrerad del av Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla1. Om människor kan förbli friska och aktiva längre kommer det att öka livskvaliteten och ha positiva övergripande hälsoeffekter och en positiv inverkan på produktiviteten och konkurrenskraften, samtidigt som trycket minskar på de nationella budgetarna. Innovation inom hälsoområdet bidrar till att lösa frågan om långsiktig hållbarhet inom sektorn i samband med befolkningsförändringarna, och åtgärder för att minska den bristande jämlikheten på hälsoområdet är viktiga för att uppnå tillväxt för alla. Det är mot denna bakgrund lämpligt att inrätta ett program för hälsa för tillväxt, det tredje programmet för EU‑åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) (nedan kallat programmet).
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I enlighet med målen för Europa 2020‑strategin bör programmet inriktas på vissa klart definierade mål och åtgärder som ger ett tydligt mervärde på EU-nivå och stödet bör inriktas på färre prioriterade områden. I enlighet med subsidiaritetsprincipen kommer tyngdpunkten att ligga på områden där medlemsstaterna inte kan agera ensamma på ett kostnadseffektivt sätt, där tydliga gränsöverskridande frågor eller frågor som rör den inre marknaden står på spel eller där ett EU-samarbete kan ge betydande fördelar och effektivitetsvinster.	(4) I enlighet med målen för Europa 2020‑strategin bör programmet inriktas på vissa klart definierade och kontrollerbara mål och åtgärder som ger ett tydligt mervärde på EU-nivå och stödet bör inriktas på färre prioriterade områden. I enlighet med subsidiaritetsprincipen kommer tyngdpunkten att ligga på områden där medlemsstaterna inte kan agera ensamma på ett kostnadseffektivt sätt, där tydliga gränsöverskridande frågor eller frågor som rör den inre marknaden står på spel eller där ett EU-samarbete kan ge betydande fördelar och effektivitetsvinster.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) världshälsorapport 2009 finns det utrymme för ökade investeringar i folkhälsa och i hälso- och sjukvårdssystemen. I detta hänseende uppmuntras medlemsstaterna att prioritera bättre folkhälsa i sina nationella program och dra nytta av den ökade medvetenheten om möjligheterna till EU-finansiering på hälsoområdet. Därför bör programmet underlätta utnyttjande av dess resultat inom nationell hälso- och sjukvårdspolitik.	(6) Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) världshälsorapport 2009 finns det utrymme för ökade investeringar i folkhälsa och i hälso- och sjukvårdssystemen. I detta hänseende uppmuntras medlemsstaterna att prioritera bättre folkhälsa i sina nationella program och dra nytta av den ökade medvetenheten om möjligheterna till EU-finansiering på hälsoområdet. För att programmet verkligen ska underlätta utnyttjande av dess resultat inom nationell hälso- och sjukvårdspolitik bör de europeiska resurserna ges till nationella program som uppfyller de fastställda kraven.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) I ett samhälle med en åldrande befolkning kan välriktade investeringar för att främja hälsa och förebygga sjukdomar öka antalet ”friska levnadsår” och på så sätt göra det möjligt för äldre att fortsätta arbeta upp i högre ålder. Kroniska sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i EU. Genom att identifiera, sprida och främja utnyttjande av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder med fokus på de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk, fetma samt hiv/aids, kommer programmet att bidra till att förebygga sjukdom och främja god hälsa, med beaktande av bakomliggande sociala faktorer och miljöfaktorer.	(10) I ett samhälle med en åldrande befolkning kan välriktade investeringar för att främja hälsa och förebygga sjukdomar öka antalet ”friska levnadsår” och på så sätt göra det möjligt för äldre att fortsätta arbeta högre upp i åren och/eller bli äldre arbetstagare. Kroniska sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i EU. Genom att identifiera, sprida och främja utnyttjande av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder med fokus på de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk, en stillasittande livsstil, miljöföroreningar, narkotikamissbruk, näringsbetingad fetma och hiv/aids, kommer programmet att bidra till att förebygga sjukdom och främja god hälsa, med beaktande av bakomliggande sociala faktorer och miljöfaktorer.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Programmets värde och effekt bör regelbundet ses över och utvärderas. Vid utvärderingen av programmet bör hänsyn tas till att programmålen kanske inte hinner uppnås inom programperioden.	(24) Kommissionen bör årligen kontrollera genomförandet av programmet med hjälp av nyckelindikatorer för utvärdering av resultat och effekter. Indikatorerna bör utgöra grunden för utvärderingen av i vilken utsträckning som programmets mål har uppnåtts.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Kartlägga, sprida och främja införandet av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder genom åtgärder mot de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk och fetma samt hiv/aids, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen, för att förebygga sjukdom och främja god hälsa.	(3) Kartlägga, sprida och främja införandet av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder genom åtgärder mot de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk, stillasittande livsstil, dålig kosthållning, miljöföroreningar, fetma och hiv/aids, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen, för att förebygga sjukdom och främja god hälsa.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kartlägga, sprida och främja införandet av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder genom åtgärder mot de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk och fetma samt hiv/aids, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen, för att förebygga sjukdom och främja god hälsa.	3. Kartlägga, sprida och främja införandet av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder genom åtgärder mot de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkohol- och narkotikamissbruk och näringsbetingad fetma samt hiv/aids, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen, för att förebygga sjukdom och främja god hälsa.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led 3.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.1 Utbyta bästa praxis om viktiga hälsofrågor, t.ex. förebyggande av rökning, alkoholmissbruk och fetma.	Utbyta bästa praxis om viktiga hälsofrågor, t.ex. förebyggande av rökning och alkohol- och narkotikamissbruk och kamp mot näringsbetingad fetma.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) andra länder i enlighet med de villkor som fastställs i ett relevant bilateralt eller multilateralt avtal.	utgår
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) åtgärder med ett påtagligt EU-mervärde som samfinansieras av andra offentliga eller privata organ, i enlighet med artikel 8.1, bl.a. internationella organisationer som är verksamma på hälsoområdet, och för de senare i tillämpliga fall utan föregående ansökningsomgång, vilket ska vara vederbörligen motiverat i de årliga arbetsprogrammen,	b) åtgärder med ett påtagligt EU-mervärde som samfinansieras av andra offentliga eller privata organ, i enlighet med artikel 8.1, bl.a. officiellt erkända internationella organisationer som är verksamma på hälsoområdet, och för de senare i tillämpliga fall utan föregående ansökningsomgång, vilket ska vara vederbörligen motiverat i de årliga arbetsprogrammen,
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
g) de åtgärder som samfinansieras av internationella organisationer som bedriver verksamhet som rör hälsa, utan föregående projektansökningsomgångar med vederbörlig motivering.	g) de åtgärder som samfinansieras av officiellt erkända internationella organisationer som bedriver verksamhet som rör hälsa, utan föregående projektansökningsomgångar med vederbörlig motivering.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna övervaka genomförandet av de åtgärder som vidtas inom ramen för programmet mot bakgrund av programmets mål och indikatorer, inklusive information om beloppet för klimatrelaterade utgifter. Kommissionen ska varje år rapportera om detta till den kommitté som avses i artikel 13 och hålla Europaparlamentet och rådet underrättade.	1. Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna övervaka genomförandet av de åtgärder som vidtas inom ramen för programmet mot bakgrund av programmets mål och indikatorer, inklusive information om beloppet för klimatrelaterade utgifter. Kommissionen ska varje år rapportera om detta till den kommitté som avses i artikel 16.1 och samtidigt informera Europaparlamentet och rådet en gång per år.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Senast i mitten av 2018 ska kommissionen ha utarbetat en utvärderingsrapport om hur väl målen för alla åtgärder har uppnåtts (resultat och effekter), hur effektivt resurserna har utnyttjats och vilket EU-mervärde som åstadkommits, som underlag för ett beslut om huruvida åtgärderna ska förlängas, förändras eller avbrytas. Utvärderingen ska även ta upp utrymmet för förenkling, intern och extern samstämmighet, målens fortsatta relevans samt åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar med smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska beakta resultaten av utvärderingen av det föregående programmets långsiktiga effekter.	3. Senast i mitten av 2018 ska kommissionen ha utarbetat en utvärderingsrapport om hur väl målen för alla åtgärder har uppnåtts (resultat och effekter), hur effektivt resurserna har utnyttjats och vilket EU-mervärde som åstadkommits, som underlag för ett beslut om huruvida åtgärderna ska förlängas, förändras eller avbrytas. Utvärderingen ska även ta upp utrymmet för förenkling, intern och extern samstämmighet, målens fortsatta relevans samt åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar med smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska beakta resultaten av utvärderingen av det föregående programmets långsiktiga effekter.
De långsiktiga effekterna av programmet Hälsa för tillväxt och deras hållbarhet bör utvärderas för att ge underlag för ett beslut om eventuell förlängning, ändring eller avbrytande av ett efterföljande program.	De långsiktiga effekterna av programmet Hälsa för tillväxt och deras hållbarhet bör utvärderas för att ge underlag för ett eventuellt beslut om förlängning, ändring, avbrytande eller avslutande av programmet.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Bilaga I – led 3.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.1. Kostnadseffektiva åtgärder för främjande och förebyggande åtgärder: detta kommer att innefatta åtgärder för att inrätta paneuropeiska nätverk och partnerskap som involverar ett stort antal aktörer i kommunikations- och informationsåtgärder i samband med väsentliga hälsofrågor som förebyggande av rökning, alkoholmissbruk och fetma, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen och på medlemsstater som har få eller inga åtgärder inom dessa områden.	3.1. Kostnadseffektiva åtgärder för främjande och förebyggande åtgärder: detta kommer att innefatta åtgärder för att inrätta paneuropeiska nätverk och partnerskap som involverar ett stort antal aktörer i kommunikations- och informationsåtgärder i samband med väsentliga hälsofrågor som förebyggande av rökning, alkohol- och narkotikamissbruk, en stillasittande livsstil, miljöföroreningar och kamp mot näringsbetingad fetma, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen och på medlemsstater som har få eller inga åtgärder inom dessa områden.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Unionens tredje fleråriga handlingsprogram på hälsoområdet för perioden 2014-2020 kallat “Hälsa för tillväxt”
Referensnummer	COM(2011)0709 – C7-0399/2011 – 2011/0339(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 30.11.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 30.11.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Angelika Werthmann 6.2.2012
Antagande	31.5.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	28 3 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Richard Ashworth, Francesca Balzani, Zuzana Brzobohatá, Jean-Luc Dehaene, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Lucas Hartong, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Juan Andrés Naranjo Escobar, Nadezhda Neynsky, Dominique Riquet, Alda Sousa, László Surján
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alexander Alvaro, Charles Goerens, Edit Herczog, Jürgen Klute, Paul Rübig, Peter Šťastný, Gianluca Susta

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (26.4.2012)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för hälsa och tillväxt, det tredje fleråriga programmet för EU‑åtgärder på hälsoområdet för perioden 2014–2020
(COM(2011)0709 – C7‑0399/2011 – 2011/0339(COD))

Föredragande: Maria Badia i Cutchet

KORTFATTAD MOTIVERING

Programmet för hälsa och tillväxt presenteras i en tid av stora utmaningar, som är förbundna med globaliseringen och den instabila ekonomiska situationen, som särskilt påverkar EU. Kommissionen lanserar programmet för hälsa och tillväxt inom ramen för Europa 2020‑strategin och den nya budgetramen för perioden 2014–2020 i syfte att främja innovation inom hälso- och sjukvården, öka hälso- och sjukvårdssystemens hållbarhet, förbättra EU-medborgarnas hälsa och skydda dem från gränsöverskridande hälsohot. Detta program är ett komplement till kommissionens insatser för att göra EU till en dynamisk och konkurrenskraftig ekonomi. Hälsa anses således i ett ekonomiskt perspektiv ha ett obestridligt och prioriterat värde, och EU-medborgarnas hälsa och välmående är en investering i framtiden.

Kommissionens förslag erbjuder emellertid, enligt föredraganden, många möjligheter till att stärka EU:s prioriteringar och åtgärder inom andra hälsorelaterade områden. Räckvidden för programmet för hälsa och tillväxt kan utvidgas till att även omfatta övergripande förslag till åtgärder. Mot bakgrund av detta vill föredraganden framhålla följande:

–   Programmet för hälsa och tillväxt måste utnyttjas till att främja den medicinska forskningen och samordna den på EU-nivå, för att säkerställa att tillgängliga resurser för detta ändamål används effektivt. Utvecklingen av den europeiska forskningen på hälsoområdet kommer att göra att den växer och blir hållbarare.

–   Större uppmärksamhet bör ägnas åt fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar, som är ansvariga för den höga dödligheten och den försämrade livskvaliteten för miljoner människor i utvecklingsländerna. Globaliseringen och migrationsströmmarna gör att dessa sjukdomar blir allt vanligare i vissa europeiska länder. EU måste öka sina insatser på detta område och samtidigt bidra till att förbättra livskvaliteten i utvecklingsländerna och stimulera deras ekonomier.

–   Programmet hälsa och tillväxt kompletterar på ett nödvändigt sätt flaggskeppsinitiativet ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen”, framför allt i fråga om ”vita jobb” (arbetstillfällen inom hälso- och sjukvård samt socialvård). EU bör garantera de resurser som behövs för att tillhandahålla utbildning och livslångt lärande för arbetstagare inom denna sektor, som sysselsätter omkring 20 miljoner människor och där utsikterna i fråga om tillväxt är goda, framför allt på grund av den åldrande befolkningen.

–   För att höja hälso- och sjukvårdspersonalens kvalifikationer och för att modernisera arbetsresurserna och arbetsverktygen är det viktigt att utnyttja de möjligheter som den nya tekniken erbjuder för att fullt ut utveckla hälso- och sjukvårdens potential och göra den effektivare. Särskilt viktiga är de tekniska framsteg som gjorts på grundval av radiofrekvensidentifiering (RFID), såsom Sakernas internet.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Enligt artikel 168 i fördraget ska en hög hälsoskyddsnivå säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder. Unionen ska komplettera och stödja nationell hälso- och sjukvårdspolitik, uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna och främja samordning mellan deras program, med full respekt för de nationella myndigheterna när det gäller såväl utformningen av nationell hälso- och sjukvårdspolitik som organisation och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster samt medicinsk vård.	(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5a) Åtgärderna i programmet bör bidra till att stärka de europeiska offentliga hälso- och sjukvårdssystemen, eftersom de är avgörande för att upprätthålla den sociala välfärden och för att komma till rätta med ojämlikheterna som ökar oroväckande på grund av den rådande ekonomiska osäkerheten.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Omkring 20 miljoner människor i EU har ”vita jobb” inom hälso- och sjukvården och socialvården, och antalet förväntas stiga under kommande år på grund av den åldrande befolkningen. Utbildning och livslångt lärande i denna känsliga sektor bör vara en huvudprioritet. Behovet av vita jobb och investeringar i modern kompetens, såsom användning av informationsteknik, måste därför utvärderas närmare.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) För att minimera konsekvenserna för folkhälsan av gränsöverskridande hälsohot som kan omfatta allt från masskontaminering orsakad av kemiska föroreningar till pandemier, exempelvis de sjukdomshot som varit aktuella på senare år, från E coli till influensavirusstammen H1N1 och sars (svår akut respiratorisk sjukdom), ska programmet bidra till att skapa och upprätthålla robusta mekanismer och verktyg för att upptäcka, bedöma och hantera större gränsöverskridande hot mot hälsan. På grund av arten av dessa hot bör programmet stödja samordnade folkhälsoåtgärder på EU-nivå för att ta itu med olika aspekter som bygger på beredskapsplanering, robust och tillförlitlig riskbedömning och en stark organisation för risk- och krishantering. I detta sammanhang är det viktigt att programmet kan dra nytta av att det kompletterar arbetsprogrammet för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar1 i kampen mot smittsamma sjukdomar och de verksamheter som stöds genom unionens program för forskning och innovation. Det bör göras särskilda ansträngningar för att garantera enhetlighet och synergieffekter mellan programmet och globala insatser inom hälsoområdet som genomförs inom ramen för andra gemenskapsprogram och gemenskapsinstrument, särskilt när det gäller influensa, hiv/aids, tuberkulos och andra gränsöverskridande hot mot hälsan. Åtgärder inom ramen för programmet kan också omfatta gränsöverskridande hälsohot som orsakas av biologiska, kemiska och miljörelaterade incidenter, miljön och klimatförändringen. I kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 åtog sig kommissionen att integrera klimatförändringar i unionens övergripande utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till mål som rör klimatåtgärder. Utgifterna enligt mål 4 i programmet Hälsa för tillväxt kommer generellt sett att bidra till att detta mål uppnås genom åtgärder som rör hot mot hälsan i samband med klimatförändringar. Kommissionen kommer att lämna information om utgifter som rör klimatförändringar i programmet Hälsa för tillväxt.	(11) För att minimera konsekvenserna för folkhälsan av gränsöverskridande hälsohot som kan omfatta allt från masskontaminering orsakad av kemiska föroreningar till pandemier, exempelvis de sjukdomshot som varit aktuella på senare år, från E coli till influensavirusstammen H1N1 och sars (svår akut respiratorisk sjukdom) eller sjukdomar från utvecklingsländerna som genom den globala folkförflyttningen blir allt mer vanligt förekommande i vissa europeiska länder, ska programmet bidra till att skapa och upprätthålla robusta mekanismer och verktyg för att upptäcka, bedöma och hantera större gränsöverskridande hot mot hälsan. På grund av arten av dessa hot bör programmet stödja samordnade folkhälsoåtgärder på EU-nivå för att ta itu med olika aspekter som bygger på beredskapsplanering, robust och tillförlitlig riskbedömning och en stark organisation för risk- och krishantering. I detta sammanhang är det viktigt att programmet kan dra nytta av att det kompletterar arbetsprogrammet för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar1 i kampen mot smittsamma sjukdomar och de verksamheter som stöds genom unionens program för forskning och innovation. Det bör göras särskilda ansträngningar för att garantera enhetlighet och synergieffekter mellan programmet och globala insatser inom hälsoområdet som genomförs inom ramen för andra gemenskapsprogram och gemenskapsinstrument, särskilt när det gäller influensa, hiv/aids, tuberkulos och andra gränsöverskridande hot mot hälsan. Åtgärder inom ramen för programmet kan också omfatta gränsöverskridande hälsohot som orsakas av biologiska, kemiska och miljörelaterade incidenter, miljön och klimatförändringen. I kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 åtog sig kommissionen att integrera klimatförändringar i unionens övergripande utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till mål som rör klimatåtgärder. Utgifterna enligt mål 4 i programmet Hälsa för tillväxt kommer generellt sett att bidra till att detta mål uppnås genom åtgärder som rör hot mot hälsan i samband med klimatförändringar. Kommissionen kommer att lämna information om utgifter som rör klimatförändringar i programmet Hälsa för tillväxt.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16a) Programmet bör också bidra till att skapa synergier med det europeiska forskningsfältet genom att innovativa genombrott lanseras och tillämpas i hälsosektorn och genom att de begränsade europeiska resurserna används effektivt. För att forskning ska omvandlas till faktisk innovation inom hälso- och sjukvårdssystemen bör särskilt sårbara grupper uppmärksammas, såsom kvinnor och barn, som emellertid bidrar på ett avgörande sätt till social och ekonomisk tillväxt och välfärd.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(23) Programmet bör genomföras med full hänsyn till öppenhetsprincipen och med en rimlig balans mellan de olika målen. Lämpliga åtgärder inom ramen för programmets särskilda mål och med ett påtagligt EU-mervärde bör väljas ut för och finansieras genom programmet. De årliga arbetsprogrammen ska bl.a. innehålla de huvudsakliga urvalskriterier som gäller för potentiella stödmottagare, i enlighet med budgetförordningen, så att det garanteras att stödmottagarna har den finansiella och praktiska kapacitet som behövs för att genomföra verksamhet som finansieras genom programmet och, vid behov, den bevisning som krävs för att styrka sitt oberoende.	(23) Programmet bör genomföras med full hänsyn till öppenhetsprincipen. Hur budgeten ska fördelas mellan olika mål bör stå i proportion till den nytta som vi kan förvänta oss med avseende på förbättring av EU-befolkningens hälsa. Lämpliga åtgärder inom ramen för programmets särskilda mål och med ett påtagligt EU-mervärde bör väljas ut för och finansieras genom programmet. De årliga arbetsprogrammen ska bl.a. innehålla de huvudsakliga urvalskriterier som gäller för potentiella stödmottagare, i enlighet med budgetförordningen, så att det garanteras att stödmottagarna har den finansiella och praktiska kapacitet som behövs för att genomföra verksamhet som finansieras genom programmet och, vid behov, den bevisning som krävs för att styrka sitt oberoende.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Artikel 3 – led 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Utforma gemensamma verktyg och mekanismer på EU-nivå för att hantera bristen på personal och ekonomiska resurser, och underlätta införandet av innovativa lösningar inom hälso- och sjukvården för att bidra till innovativa och hållbara hälso- och sjukvårdssystem.	1. Utforma gemensamma verktyg och mekanismer på EU-nivå för att hantera bristen på personal och ekonomiska resurser, och underlätta införandet av innovativa lösningar inom hälso- och sjukvården för att bidra till innovativa och hållbara hälso- och sjukvårdssystem och minska ojämlikheterna inom EU:s hälso- och sjukvårdstjänster.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 3 – led 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Öka tillgången till medicinsk sakkunskap och information om specifika sjukdomar även över nationsgränser samt utarbeta gemensamma lösningar och riktlinjer för att förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten och därmed förbättra EU-befolkningens tillgång till bättre och tryggare vård.	2. Öka tillgången till medicinsk sakkunskap och information om specifika sjukdomar även över nationsgränser samt utarbeta gemensamma lösningar och riktlinjer för att förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten och därmed förbättra EU-befolkningens tillgång till bättre och tryggare vård i hela EU.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 3 – led 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kartlägga, sprida och främja införandet av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder genom åtgärder mot de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk och fetma samt hiv/aids, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen, för att förebygga sjukdom och främja god hälsa.	3. Kartlägga, sprida och främja införandet av väl beprövad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder genom åtgärder mot de främsta riskfaktorerna, dvs. rökning, alkoholmissbruk, fetma och narkotika samt hiv/aids, med fokus på den gränsöverskridande dimensionen, för att förebygga sjukdom och främja god hälsa.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 3 – led 4 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Utarbeta gemensamma strategier och insatser och visa deras värde för bättre beredskap och samordning av forskning om och förebyggande och behandling av sällsynta sjukdomar som, på grund av att de är så sällsynt förekommande, endast kan angripas på Europaomfattande nivå.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 4 – led 1.2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– 1.2a. Utveckla IKT-standarder och IKT‑protokoll för e-hälsa, för att IKT ska kunna användas på hälsoområdet i syfte att garantera skydd av personuppgifter och skydd av patienter och deras integritet.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 4 – led 1.2b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– 1.2b. Utveckla IKT-standarder och IKT‑protokoll för e-hälsa i samband med akutsjukvård, däribland användning av intelligenta transportsystem vid sådan vård.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 4 – led 2.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– 2.2. Stödja åtgärder som gäller sällsynta sjukdomar, bl.a. skapandet av europeiska referensnätverk (i enlighet med 2.1), information och register som bygger på gemensamma ackrediteringskriterier.	– 2.2. Stödja åtgärder som gäller sällsynta sjukdomar bl.a. information och register som bygger på gemensamma ackrediteringskriterier.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 4 – led 3.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– 3.1. Utbyta bästa praxis om viktiga hälsofrågor, t.ex. förebyggande av rökning, alkoholmissbruk och fetma.	– 3.1. Utbyta bästa praxis om viktiga hälsofrågor, t.ex. förebyggande av rökning, konsumtion av narkotika, alkoholmissbruk och fetma
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 4 – led 3.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– 3.2. Stödja insatser för att förebygga kroniska sjukdomar, inklusive cancer, genom kunskapsdelning och spridning av bästa praxis samt genom att utveckla gemensam verksamhet.	– 3.2. Stödja insatser för att förebygga kroniska sjukdomar, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, hepatit B och C och cancer, genom kunskapsdelning och spridning av bästa praxis samt genom att utveckla gemensam verksamhet.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) åtgärder med ett påtagligt EU-mervärde som samfinansieras av andra offentliga eller privata organ, i enlighet med artikel 8.1, bl.a. internationella organisationer som är verksamma på hälsoområdet, och för de senare i tillämpliga fall utan föregående ansökningsomgång, vilket ska vara vederbörligen motiverat i de årliga arbetsprogrammen,	b) åtgärder med ett påtagligt EU-mervärde som samfinansieras av andra offentliga eller privata organ, i enlighet med artikel 8.1, bl.a. internationella organisationer som är verksamma på hälsoområdet, och för de senare i tillämpliga fall utan föregående ansökningsomgång, vilket ska vara vederbörligen motiverat i de årliga arbetsprogrammen, i överensstämmelse med budgetförordningen1 och dess genomförandebestämmelser2,
	__________
	1Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).
	2Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) De är icke-statliga, icke vinstdrivande samt oberoende av näringslivs-, handels- och företagsintressen eller andra motstridiga intressen.	a) De är icke-statliga, icke vinstdrivande samt oberoende av näringslivs-, handels- och företagsintressen, politiska intressen eller andra motstridiga intressen.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
g) de åtgärder som samfinansieras av internationella organisationer som bedriver verksamhet som rör hälsa, utan föregående projektansökningsomgångar med vederbörlig motivering.	g) de åtgärder som samfinansieras av internationella organisationer som bedriver verksamhet som rör hälsa, utan föregående projektansökningsomgångar med vederbörlig motivering, i överensstämmelse med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Kommissionen ska lämna en årlig rapport till Europaparlamentet om programmets genomförande och effekter.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Senast i mitten av 2018 ska kommissionen ha utarbetat en utvärderingsrapport om hur väl målen för alla åtgärder har uppnåtts (resultat och effekter), hur effektivt resurserna har utnyttjats och vilket EU-mervärde som åstadkommits, som underlag för ett beslut om huruvida åtgärderna ska förlängas, förändras eller avbrytas. Utvärderingen ska även ta upp utrymmet för förenkling, intern och extern samstämmighet, målens fortsatta relevans samt åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar med smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska beakta resultaten av utvärderingen av det föregående programmets långsiktiga effekter.	3. Senast i mitten av 2018 ska kommissionen ha utarbetat och lagt fram en utvärderingsrapport för Europaparlamentet om hur väl målen för alla åtgärder har uppnåtts (resultat och effekter), hur effektivt resurserna har utnyttjats och vilket EU-mervärde som åstadkommits, som underlag för ett beslut om huruvida åtgärderna ska förlängas, förändras eller avbrytas. Utvärderingen ska även ta upp utrymmet för förenkling, intern och extern samstämmighet, målens fortsatta relevans samt åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar med smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska beakta resultaten av utvärderingen av det föregående programmets långsiktiga effekter.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Innovation inom hälso- och sjukvårdsområdet och e-hälsa: öka driftskompatibiliteten mellan patientregister och andra e hälsotillämpningar, stödja europeiskt samarbete om e-hälsa, bl.a. när det gäller register och hälso- och sjukvårdspersonalens användning av dessa. Detta kommer till nytta för det europeiska frivilliga nätverket för e-hälsa som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU.	a) Innovation inom hälso- och sjukvårdsområdet och e-hälsa: öka driftskompatibiliteten mellan patientregister och andra e hälsotillämpningar, såsom Sakernas internet, stödja europeiskt samarbete om e‑hälsa, bl.a. när det gäller register och hälso- och sjukvårdspersonalens användning av dessa. Detta kommer till nytta för det europeiska frivilliga nätverket för e-hälsa som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – led 1.2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.2a. Hälsoinnovation och e-hälsa: användning av intelligenta transportsystem vid akutsjukvård.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – led 1.3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.3. Personalresurser: utveckla metoder för effektiva prognoser och effektiv planering av personalresurser inom hälso- och sjukvårdssektorn i fråga om antal, kompetensbredd och färdigheter med övervakning (inom EU) av hälso- och sjukvårdspersonals rörlighet och migration, införa effektiva strategier för att rekrytera och behålla personal och utveckla deras kapacitet.	1.3. Personalresurser: utveckla metoder för effektiva prognoser och effektiv planering av personalresurser inom hälso- och sjukvårdssektorn i fråga om antal, kompetensbredd och färdigheter, däribland färdigheten att använda nya informationssystem och annan avancerad teknik, med övervakning (inom EU) av hälso- och sjukvårdspersonals rörlighet och migration, införa effektiva strategier för att rekrytera och behålla personal och utveckla deras kapacitet.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 1 – led 1.4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.4a. Skapa synergier med det europeiska forskningsfältet så att de främsta forskningsgenombrotten kan lanseras och faktiskt tillämpas i hälso- och sjukvårdssystemen.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Öka tillgången till medicinsk sakkunskap och information om specifika sjukdomar även över nationsgränser och utveckla delade lösningar och riktlinjer för att förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten och därmed förbättra EU-medborgarnas tillgång till bättre och tryggare vård.	2. Öka tillgången till medicinsk sakkunskap och information om och behandling av specifika sjukdomar även över nationsgränser samt utarbeta gemensamma lösningar och riktlinjer för att förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten och därmed förbättra EU-befolkningens tillgång till bättre och tryggare vård.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 4 – led 4.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.1. Beredskap för och insatser mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot med hänsyn till och samordning med globala insatser: införa gemensamma element för allmän och specifik beredskapsplanering, inklusive för pandemisk influensa, och regelbundet rapportera om genomförandet av beredskapsplanerna.	4.1. Beredskap för och insatser mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot med hänsyn till och samordning med globala insatser: införa gemensamma element för allmän och specifik beredskapsplanering, inklusive för pandemisk influensa, och regelbundet rapportera om genomförandet av beredskapsplanerna; åstadkomma innovation för patienterna för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar med ursprung i utvecklingsländerna som blir allt mer vanligt förekommande i vissa EU-länder.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Unionens tredje fleråriga handlingsprogram på hälsoområdet för perioden 2014-2020 kallat ”Hälsa för tillväxt”
Referensnummer	COM(2011)0709 – C7-0399/2011 – 2011/0339(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 30.11.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 30.11.2011
Föredragande        Utnämning	Maria Badia i Cutchet 14.12.2011
Behandling i utskott	28.2.2012
Antagande	24.4.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	54 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Jürgen Creutzmann, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Vicky Ford, Gaston Franco, Adam Gierek, Norbert Glante, Robert Goebbels, András Gyürk, Fiona Hall, Edit Herczog, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Jens Rohde, Paul Rübig, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Claude Turmes, Niki Tzavela, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Maria Badia i Cutchet, Yves Cochet, Ioan Enciu, Vicente Miguel Garcés Ramón, Roger Helmer, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Seán Kelly, Eija-Riitta Korhola, Werner Langen, Zofija Mazej Kukovič, Vladimír Remek, Silvia-Adriana Ţicău

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Unionens tredje fleråriga handlingsprogram på hälsoområdet för perioden 2014-2020 kallat “Hälsa för tillväxt”
Referensnummer	COM(2011)0709 – C7-0399/2011 – 2011/0339(COD)
Framläggande för parlamentet	9.11.2011
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 30.11.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 30.11.2011	EMPL 30.11.2011	ITRE 30.11.2011	FEMM 30.11.2011
Inget yttrande avges        Beslut	EMPL 17.11.2011	FEMM 27.4.2012
Föredragande        Utnämning	Françoise Grossetête 15.12.2011
Behandling i utskott	8.5.2012
Antagande	20.6.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	63 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Elena Oana Antonescu, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Martin Callanan, Nessa Childers, Tadeusz Cymański, Chris Davies, Esther de Lange, Edite Estrela, Jill Evans, Elisabetta Gardini, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Andres Perello Rodriguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Carl Schlyter, Richard Seeber, Bogusław Sonik, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore Tatarella, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Margrete Auken, Erik Bánki, Cristian Silviu Buşoi, Nikos Chrysogelos, Minodora Cliveti, Gaston Franco, James Nicholson, Vittorio Prodi, Michèle Rivasi, Crescenzio Rivellini, Birgit Schnieber-Jastram, Rebecca Taylor, Marita Ulvskog, Kathleen Van Brempt, Anna Záborská, Andrea Zanoni
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Véronique Mathieu
Ingivande	3.7.2012