BETÄNKANDE om allmän och yrkesinriktad utbildning samt Europa 2020
19.7.2012 - (2012/2045(INI))
Utskottet för kultur och utbildning
Föredragande: Mary Honeyball
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om allmän och yrkesinriktad utbildning samt Europa 2020
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 december 2011 ”Årlig tillväxtöversikt 2012” (COM(2011)0815),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 om allmän och yrkesinriktad utbildning för ett smart och hållbart Europa för alla (COM(2011)0902),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension[1],
– med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”)[2],
– med beaktande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 ”Unga på väg – att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte”[3],
– med beaktande av sin förklaring av den 1 december 2011 om insatser till förmån för elever som lämnar skolan i förtid[4],
– med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen[5],
– med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om kärnkompetenser för en värld i förändring: genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”[6],
– med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om livslångt lärande som grundval för kunskap, kreativitet och innovation – genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”[7],
– med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0247/2012), och av följande skäl:
A. Trots att det har skett vissa förbättringar på utbildningsområdet, är livslångt lärande fortfarande inte en möjlighet för majoriteten av EU:s befolkning, och vissa indikatorer är till och med oroande. Förutom den allmänna utbildningen och yrkesutbildningen bör också vuxenutbildningens och det fria bildningsarbetets betydelse betonas.
B. Strategier för livslångt lärande genomförs långt ifrån i många medlemsstater, trots att de är en viktig del av Europa 2020-strategin.
C. Utbildningspolitiken måste möjliggöra livslångt lärande för alla, oavsett ålder, funktionsnedsättning, kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning samt språklig eller socioekonomisk bakgrund.
D. Begränsade och dåligt utformade möjligheter till lärande är fortsatt ett problem för människor i olika grupper. Dessutom bör både urbefolkningar och olika språk- och minoritetsgrupper kunna studera på sitt eget språk.
E. Ekonomisk tillväxt måste först och främst baseras på utbildning, kunskap och innovation samt på en skräddarsydd socialpolitik för att EU ska kunna ta sig ur den rådande krisen, och det är viktigt att politiken på detta område verkligen genomförs fullt ut inom ramen för Europa 2020-strategin för att vi ska kunna ta oss igenom denna mycket svåra period.
F. Utarbetandet av utbildningspolitiken är medlemsstaternas ansvar och tillräckliga offentliga anslag måste avsättas för utbildningsområdet för att kunna garantera lika tillgång till utbildning utan social, ekonomisk, kulturell, rasrelaterad eller politisk diskriminering.
G. Åtstramningsåtgärderna och de därpå följande nedskärningarna av EU:s utbildningsbudgetar äventyrar en av de viktigaste drivkrafterna för sammanhållning och tillväxt och målet att skapa en kunskapsbaserad ekonomi i Europa.
H. Medlemsstaterna måste fortsätta att samarbeta och utbyta god praxis för att utveckla sina nationella utbildningssystem.
I. Otillräckliga språkkunskaper utgör fortsatt ett enormt hinder för rörlighet i utbildningssyfte och i yrkesutbildningssyfte.
J. En framgångsrik utbildningsstrategi bör också syfta till att ge studerande de kunskaper och den kompetens som krävs för deras personliga utveckling och för ett aktivt medborgarskap.
K. ”Livslångt lärande” bör verkligen innebära ”för livet” inom den faktiska demografiska kontexten, och större hänsyn bör fortsatt tas till potentialen i äldre människors samlade kunskaper.
L. Kompetens inom ny teknik främjar målen för livslångt lärande i hög grad.
M. Livslångt lärande är en fortlöpande lärandeprocess som bör pågå under en persons hela livstid: från förskola av god kvalitet till utbildning efter arbetsför ålder.
N. Att erbjuda alla barn tillgång till förskoleutbildning av god kvalitet är en investering i framtiden som gagnar både individen och samhället.
O. Avbruten skolgång leder till allvarliga konsekvenser för individen och för EU:s sociala och ekonomiska utveckling.
P. Man bör överväga ytterligare innovation i fråga om studiebidrag under högskoleförberedande utbildning.
Q. Tillgång till utbildning är en avgörande utmaning också när det gäller att ytterligare främja social integration, sammanhållning och fattigdomsbekämpning.
R. Europeiska, nationella, regionala och lokala myndigheter måste samarbeta för att vi ska kunna komma till rätta med de problem som Europa för närvarande står inför.
1. Europaparlamentet noterar kommissionens ovannämnda meddelande om allmän och yrkesinriktad utbildning för ett smart och hållbart Europa för alla.
2. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaternas resultat när det gäller alla åldersgruppers deltagande i utbildning och livslångt lärande varierade kraftigt redan före den rådande krisen, och genomsnittet i EU var lägre än det internationella genomsnittet.
3. Europaparlamentet påpekar att vissa medlemsstater har gjort nedskärningar i utbildningsbudgeten mot bakgrund av den rådande ekonomiska krisen, men anser att de investeringar som har störst strategiskt värde bör säkras och till och med ökas. Parlamentet betonar att unionens fleråriga budgetram innebär att utbildning och relaterade sektorer får den största procentuella ökningen i EU:s långsiktiga budget.
4. Europaparlamentet framhåller behovet av att öka budgeten för utbildning och därmed förknippade sektorer i den fleråriga budgetramen. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta sina nationella strategier för livslångt lärande och att avsätta lämpliga finansiella resurser, vilket är det bästa sättet att nå målen i Utbildning 2020‑strategin.
5. Europaparlamentet understryker att de ekonomiska kostnaderna för konsekvenserna av dåliga utbildningsresultat, däribland avbruten skolgång och den sociala ojämlikheten inom utbildningssystemen och återverkningarna för medlemsstaternas utveckling är betydligt högre än de kostnader som finanskrisen medför, och medlemsstaterna betalar redan för detta år efter år.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera utgifter för allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdomsfrågor, livslångt lärande, forskning, innovation samt språklig och kulturell mångfald som är investeringar för framtida tillväxt och ekonomisk jämvikt, samtidigt som man ser till att investeringarna medför ett mervärde. Parlamentet upprepar i detta hänseende kravet på en sammanlagd investering på minst 2 % av BNP i högre utbildning, liksom kommissionen rekommenderar i den årliga tillväxt- och sysselsättningsöversikten, som ett nödvändigt minimum för kunskapsbaserade ekonomier.
7. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna måste uppnå de grundläggande målen i Europa 2020-strategin för att i framtiden kunna konkurrera med de nya globala stormakterna. På utbildningsområdet innebär detta att 3 % av investeringarna ska satsas på forskning, att antalet unga med universitetsutbildning ska öka till 40 % och att antalet elever som avbryter sin skolgång ska minska till under 10 %.
8. Europaparlamentet erinrar om vikten av forskning inom ramen för en ambitiös utbildningsstrategi, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för att öka antalet ungdomar som utbildar sig.
9. Europaparlamentet påminner om att ungdomar bör ägnas särskild uppmärksamhet, med tanke på att arbetslösheten i EU har ökat till över 20 procent, och till över 50 procent i vissa medlemsstater och regioner, och att ungdomar, och framför allt de med lägst utbildning, drabbas särskilt hårt av den rådande krisen. Parlamentet betonar särskilt de förödande effekterna av åtstramningsprogrammen på ungdomsarbetslösheten i vissa medlemsstater, och särskilt i södra Europa, som bland annat leder till en omfattande forskarflykt till andra länder och till tredjeländer. Parlamentet påminner även om att en av sju (14,4 procent) elever som i dag lämnar utbildningssystemet har högst grundskoleutbildning och inte längre deltar i utbildning eller yrkesutbildning.
10. Europaparlamentet hänvisar till systemen för varvad yrkesutbildning i en del medlemsstater, som ger en koppling mellan teori och praktik och bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden än enbart skolutbildning.
11. Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna ska räkna bort utbildningsinvesteringar vid den nationella beräkningen av budgetunderskottet inom ramen för finanspakten, eftersom dessa investeringar utgör viktiga drivkrafter för en sund återhämtning i linje med Europa 2020-målen.
12. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att göra ytterligare insatser för att ta fram en tydligare och mer målinriktad ungdomspolitik på EU-nivå som är anpassad till att möta de nya samhällsutmaningarna, med tanke på att dagens unga generation inte tror att den kommer att få samma välståndsnivå som föregående generation.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i synnerhet satsa på de ungdomar som kan komma att sluta skolan i förtid eller som inte går i skolan eller arbetar, genom att erbjuda dem praktiktjänstgöring och utbildning av god kvalitet samt ungdomsgarantier så att de kan få den kompetens och erfarenhet som krävs för att komma in på arbetsmarknaden, samt för att främja vissa ungdomars återinträde i utbildningssystemet. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt yrkesutbildning och högre utbildning med beaktande av de nationella utbildningssystems mångfald, samt att öka sina insatser för att unga människor ska kunna få ordentlig arbetslivserfarenhet och snabbt kan ta sig in på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att praktiken bör vara betydelsefull för studierna och ingå i kursplanen.
14. Europaparlamentet betonar att det i kristider är ännu svårare för ungdomar att få arbete. Därför är det viktigt att övervaka hur snabbt utexaminerade ungdomar efter studierna kan få ett arbete kopplat till deras utbildning och kunskaper och utifrån dessa uppgifter dra slutsatser om utbildningssystemens kvalitet samt om det behövs och kan göras anpassningar.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att konsekvent verka för införande, genomförande och vidareutveckling av det europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning, Europass och den europeiska referensramen för kvalifikationer.
16. Europaparlamentet understryker att ungdomar spelar en central roll för uppnåendet av EU:s överordnade mål i Europa 2020-strategin med avseende på sysselsättning, forskning och innovation, klimat och energi, utbildning samt fattigdomsbekämpning.
17. Europaparlamentet betonar vikten av icke-formell utbildning och informellt lärande för utvecklingen av värderingar, kunskaper och kompetens, framför allt för unga, samt för medborgaranda och demokratiskt deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera stöd, däribland finansiellt, till icke-formell utbildning och informellt lärande inom ramen för de nya utbildnings- och ungdomsprogrammen, samt i fråga om medborgarskap.
18. Europaparlamentet uppmanar universiteten att utöka sina utbildningsmöjligheter och modernisera kursplanerna för att möta de nya utmaningarna och förbättra kompetensen hos EU:s befolkning utan att detta äventyrar deras akademiska uppdrag att förmedla kunskap, med tanke på att den demografiska förändringen i Europa är ett obestridligt faktum.
19. Europaparlamentet uppmuntrar privata aktörer, framför allt små och medelstora företag, lokala och regionala myndigheter och det civila samhällets aktörer, att föra en dialog med högre utbildningsanstalter/universitet i syfte att göra det möjligt för studenter att förvärva kunskaper och färdigheter som främjar deras inträde på arbetsmarknaden, och påminner arbetsgivare om vikten av handledning i arbete, eftersom den hjälper ungdomar att anpassa sig till arbetslivet.
20. Europaparlamentet påminner om att kreativitet är en nödvändig beståndsdel i den nya kunskapsbaserade ekonomin. Parlamentet understryker att den kreativa sektorn lämnar ett viktigt och växande bidrag till ekonomin, motsvarande 4,5 procent av EU:s BNP och 8,5 miljoner arbetstillfällen.
21. Europaparlamentet betonar att synergin mellan utbudet av arbetskraft och arbetsmarknadens behov av arbetskraft är avgörande.
22. Europaparlamentet betonar de offentliga arbetsförmedlingarnas viktiga roll i genomförandet av strategier för stöd och rådgivning till arbetssökande, framför allt med att bistå dem i arbets- eller utbildningssökandet. Parlamentet betonar att en stor andel av dessa arbetssökande måste erbjudas lämplig utbildning som gör att de lättare kan återvända till arbetsmarknaden, och uppmanar därför medlemsstaterna att avsätta nödvändiga resurser för sådana insatser.
23. Europaparlamentet betonar att det är ytterst viktigt att öka tillträdet till livslångt lärande för personer med funktionsnedsättning inte bara genom planering och genomförande av riktade program men också genom att integrera åtgärder för funktionshindrade personer i alla program som riktar sig till befolkningen i allmänhet. Särskild uppmärksamhet måste riktas mot förhållandet mellan funktionsnedsättning och livslångt lärande för att förhindra social utslagning och för att kraftigt förbättra funktionshindrades ställning på arbetsmarknaden. Samtliga undersökningar som gjorts visar nämligen dels att de funktionshindrades utbildningsnivå är lägre än hos genomsnittet av befolkningen, dels att deras deltagande i dessa program är ytterst lågt.
24. Europaparlamentet påminner om att arbetsgivarna har ett viktigt ansvar för att förverkliga det livslånga lärandet för alla, med särskild hänsyn till jämställdhet. Parlamentet uppmanar arbetsgivarna att främja fortbildning under arbetstagarnas hela yrkesliv genom att låta rätten till utbildning framträda tydligare, genom att förbättra tillgången till utbildning för alla arbetstagare samt genom att värdesätta fortbildningsresultat under arbetstagarnas karriär, och på så sätt möjliggöra ytterligare specialisering och skapa möjligheter till karriärutveckling.
25. Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för att inrätta och tillämpa ett europeiskt system för certifiering och erkännande av kvalifikationer och formellt och informellt lärande, inklusive volontärarbete, för att stärka den viktiga kopplingen mellan informellt lärande och formell utbildning, samt att förbättra såväl den nationella som den gränsöverskridande rörligheten inom utbildning och på arbetsmarknaden.
26. Europaparlamentet noterar att det finns stora skillnader mellan de olika nationella system för allmän och yrkesinriktad utbildning och föreslår, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, att det parallellt med framstegsrapporten också utarbetas en vägledning för varje enskild medlemsstat med rekommendationer om hur den nuvarande politiken kan förbättras och det nationella utbildningssystemet utvecklas.
27. Europaparlamentet begär att den yttre dimensionen av EU:s politik för sysselsättning och utbildning i grannländerna och bortom grannländerna förstärks genom en fördjupad politisk dialog och ett förstärkt samarbete på utbildningsområdet mellan unionen och dess internationella partner, som ska a) spegla det växande ömsesidiga ekonomiska, sociala och politiska beroendet, b) bidra till genomförandet av den externa dimensionen av Europa 2020 och c) främja stabilitet, välstånd och bättre sysselsättningsmöjligheter för våra partnerländers medborgare, samtidigt som bättre instrument för att hantera och underlätta invandringen av kvalificerad arbetskraft till Europa tas fram, för att därmed väga upp den brist på kompetens som har sin grund i demografiska utvecklingen i Europa.
28. Europaparlamentet erinrar om att de nationella yrkesutbildningssystemen, såsom aktörer på den globala utbildningsmarknaden, måste vara kopplade till övriga världen för att fortsätta att vara aktuella och konkurrenskraftiga och att de måste kunna locka studerande från andra EU‑länder och tredjeländer samt erbjuda dem allmän utbildning och yrkesutbildning samt göra det lättare att erkänna deras kompetens. Parlamentet betonar att den demografiska utvecklingen och den internationella migrationen gör dessa frågor allt viktigare.
29. Europaparlamentet betonar att även om ett europeiskt område för allmän utbildning och yrkesutbildning håller på att växa fram, har målsättningen att avlägsna hindren för rörligheten ännu inte nåtts och rörligheten för de studerande inom yrkesutbildning är fortfarande låg. Parlamentet betonar att en avsevärt ökad gränsöverskridande rörlighet för yrkesutbildningsstuderande och lärare och erkännande av de kunskaper och färdigheter och den kompetens som de förvärvat utomlands kommer att vara en viktig utmaning inför framtiden och att bättre och riktad information och vägledning också behövs för att locka fler utländska studerande till EU:s yrkesutbildningssystem.
30. Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sitt meddelande om allmän och yrkesinriktad utbildning för ett smart och hållbart Europa för alla inte behandlar frågan om utvecklingen av förskoleundervisningen i tillräcklig omfattning, framför allt när det gäller den språkliga dimensionen, trots att det är ett centralt mål i Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att denna utbildningsnivå bör betraktas som den mest avgörande för individers framtida utbildning och deras personliga och sociala utveckling. Parlamentet anser att barn gynnas av tidig utbildning som är inriktad på att stärka deras motoriska och sociala kompetens och på att främja en balanserad känslomässig utveckling samtidigt som deras intellektuella nyfikenhet stimuleras.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och hjälpa medlemsstaterna att vidta åtgärder för att följa barn genom hela deras utbildning och detta från mycket tidig ålder.
32. Europaparlamentet är förvissat om att investeringar i förskoleverksamhet som är lämpligt utformad med hänsyn till mottaglighetsperioden och mognadsgraden för varje målgrupp ger större avkastning än investeringar på något annat utbildningsstadium, och det har bevisats att satsningar på de inledande utbildningsåren minskar kostnader som kan uppstå senare. Parlamentet anser också att välutbildade lärare som fortlöpande får fortbildning är en förutsättning för framgångsrik utbildning på alla nivåer och att tillräckliga investeringar i lärarutbildning följaktligen krävs.
33. Europaparlamentet betonar behovet av professionell barnomsorg för att hantera barns socialisering, framför allt för barn i familjer med sociala problem.
34. Europaparlamentet understryker vikten av goda språkkunskaper från mycket tidig ålder, inte bara i EU:s officiella språk utan även i de regionala språk och minoritetsspråk som talas i unionen, eftersom detta gör människor rörligare, underlättar inträdet på arbetsmarknaden, ger avsevärt öka möjligheter till studier, främjar interkulturella utbyten och större europeisk sammanhållning
35. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att främja rörlighet för språkinlärning för att uppfylla målet att alla medborgare i Europeiska unionen ska kunna minst två språk utöver modersmålet.
36. Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att börja med språkinlärning redan före skolåldern och välkomnar initiativ som gör det möjligt för elever att lära sig ursprungslandets språk både i tal och skrift som valfritt ämne i skolan och på så sätt skaffa sig ytterligare kompetens.
37. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att främja rörlighet genom ambitiösa gemenskapsprogram för utbildning och kultur, främst genom utbyten mellan lärare, studenter och elever, och särskilt på språkområdet för att främja ett aktivt medborgarskap, europeiska värderingar samt språkkunskaper och annan värdefull kunskap och kompetens.
38. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja utvecklingen av innovativa lösningar inom utbildningsområdet som lätt kan anpassas språkligt och tekniskt, och som skulle kunna skapa rörlighet inom de sektorer där flerspråkigheten är minst utvecklad.
39. Europaparlamentet erkänner det viktiga bidrag som Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012 står för, och påminner om att det är viktigt för EU att medborgarna får möjlighet att delta i alla former av utbildning och även sent i livet samt att engagera äldre studerande i samtal med yrkesverksamma som arbetar inom områden som ger och stöder utbildning.
40. Europaparlamentet påminner om att syftet med Grundtvig-programmet är att underlätta utvecklingen av vuxenutbildningssektorn samt att göra det möjligt för fler människor att ta del av lärandeaktiviteter. Programmet fokuserar på de studerandes lärande- och studiebehov inom vuxenutbildning och ”alternativa” studiekurser samt på de organisationer som erbjuder dessa tjänster. Parlamentet ber medlemsstaterna att förbättra kvaliteten på den utbildning som erbjuds av organisationer för vuxenutbildning och att främja samarbete mellan dessa organisationer.
41. Europaparlamentet betonar nödvändigheten att främja de befintliga EU-verktygen, och särskilt strukturfonderna för utbildning.
42. Europaparlamentet betonar att vuxenutbildning omfattar mer än sysselsättningsrelaterad verksamhet, bl.a. ökad personlig, medborgerlig och social kompetens genom formella utbildningssystem under hela livet, enligt programmet för livslångt lärande.
43. Europaparlamentet erkänner den generella positiva samhällseffekten av verksamhet för äldre människor, vilket främjas genom att de deltar i utbildningsverksamhet som syftar till personlig utveckling eller sociala kontakter.
44. Europaparlamentet betonar att det behövs statistik över livslångt lärande som omfattar åldersgruppen 65 år och äldre; med tanke på att pensionsåldern stiger i många EU-länder och att människor arbetar senare i livet är det nödvändigt att beakta utvecklingen för den befolkning som faller utanför denna åldersgrupp.
45. Europaparlamentet erkänner den betydelse som idrott har för fostran och utbildning och uppmanar därför medlemsstaterna att investera mer i idrottsverksamhet och gynna idrottsaktivitet i skolorna för att främja integration och bidra till utvecklingen av positiva värderingar bland europeiska ungdomar.
46. Europaparlamentet betonar att utbildning av idrottare på lokal nivå är grundläggande för idrottens hållbara utveckling och dess betydelse för samhället, och uttrycker sitt stöd för styrande idrottsorgan som uppmuntrar klubbarna att investera i utbildning av unga lokala spelare genom åtgärder för inrättande av ett lägsta antal lokalt tränade spelare i varje klubblag och uppmuntrar dessa att vidta ytterligare åtgärder i detta hänseende.
47. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att överväga möjligheten att införa ett mer omfattande system med mindre bidrag som kräver begränsad byråkrati till elever inom högskoleförberedande utbildning som har det svårt ekonomiskt, för att uppmuntra dem att fortsätta utbilda sig och därigenom bidra till att minska de sociala skillnaderna och se till att alla får större möjligheter till utbildning.
48. Europaparlamentet anser att det måste göras mer för att komma till rätta med skillnaderna mellan män och kvinnor som tar examen i naturvetenskapliga ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik), ett problem som illustreras av det faktum att endast 20 procent av alla utexaminerade ingenjörer är kvinnor.
49. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
MOTIVERING
Bakgrund
”Utbildning 2020” är en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete som bygger på det tidigare arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”.
Vartannat år utarbetar utbildningsministrarna och kommissionen en gemensam rapport om den allmänna situationen i EU med avseende på utbildning. I rapporten utvärderas utvecklingen mot gemensamt uppsatta mål.
I rapporten sammanfattas åtgärderna och framstegen under den första cykeln (2009–2011) för genomförandet av ”Utbildning 2010”, och prioriterade områden för det europeiska politiksamarbetet för nästa cykel (2012–2014) föreslås. Framförallt betonas i rapporten på vilket sätt utbildningssamarbetet kan leda till att målen i Europa 2020-strategin uppnås.
Rapportens huvudsakliga slutsatser är
1. att det behövs smarta investeringar och politikreformer,
2. att det behövs större insatser för att kunna uppnå det överordnade målet i Europa 2020‑strategin om avbruten skolgång och eftergymnasial utbildning,
3. att de flesta EU-medborgare inte har möjlighet att ta del av livslångt lärande,
4. att gränsöverskridande rörlighet är viktigt för att tillägna sig ny kompetens,
5. att Europas kompetensbas måste förbättras.
Kommissionen föreslår att dessa områden bekräftas som prioriterade områden för det europeiska samarbetet under nästa arbetscykel (2012–2014) för strategin ”Utbildning 2020”, så att Europa 2020 kan genomföras på ett framgångsrikt sätt.
Föredragandens viktigaste synpunkter
Även om rapporten innehåller några mycket bra rekommendationer, finns det ett antal huvudområden som inte tas upp direkt.
På vår gemensamma marknad är språket ett potentiellt stort hinder för att en person ska kunna arbeta var som helst inom EU. Språk är en allmänt användbar kunskap, men när det gäller EU utgör flerspråkighet en viktig del av hur vi fungerar. Även om många länder har bra resurser för språkutbildning, bör vi beakta vad EU kan göra mer för att uppmuntra till ökade kunskaper.
Vi har en åldrande befolkning, och även om de unga är mycket viktiga kan det vara värt att ägna mer uppmärksamhet åt de äldres framtidsutsikter. Statistiken över livslångt lärande omfattar inte personer över 64 år. Detta är ett märkligt val med tanke på att många av dem som tar tillvara möjligheten att fortsätta utbilda sig faller utanför denna åldersgrupp. Vidare påpekas att det i många länder, i takt med att pensionsåldern stiger och människor arbetar allt senare i livet, förmodligen är lämpligt att börja beakta ”livslångt lärande” som något som innebär ”för livet”.
I en tid då ekonomisk oro råder ser vi att regeringarnas och EU:s uppmärksamhet riktas mot det finansiella läget och alla övriga frågor betraktas mot bakgrund av detta. Detta är naturligtvis högst förståeligt, men vi får inte glömma bort de människor som dagligen måste genomgå utbildning. En rad olika aktörer kan uppmanas eller bli tvingade att diskutera frågan om att lämna skolan i förtid, men det är troligt att åsikterna går isär hos elever, lärare, föräldrar och andra intressenter. I betänkandet betonas att elevens perspektiv och det bästa för den studerande ska prioriteras när man talar om utbildning.
I rapporten behandlas inte frågan om förskoleutveckling i tillräcklig omfattning, med tanke på att många anser att denna utbildningsnivå är den mest avgörande för individers framtida utbildningsresultat. Europeiska kommissionens nätverk för barnomsorg rekommenderade 1996 att Europas länder skulle investera minst 1 procent av BNP i förskoleverksamhet. Enligt en OECD-rapport från 2004 hade emellertid endast fem av de tjugo granskade länderna uppnått denna investeringsnivå. Detta är förvånande, med tanke på att forskning har visat att investeringar i förskoleverksamhet ger större avkastning än investeringar på något annat stadium. Mot bakgrund av ett instabilt ekonomiskt klimat och en period av kraftiga åtstramningar är det lätt att förskoleundervisningen hamnar i kläm. I detta betänkande framhålls emellertid att förskoleverksamhet inte är en lyx som man kan dra ned på ostraffat. Ett beslut att inte investera för med sig kostnader som kanske inte syns med en gång, exempelvis risk för minskade ekonomiska intäkter i framtiden, och dessa kan bli en extra börda för den finansiella stabiliteten i medlemsstaterna. Investeringar i tidiga år har visat sig minska senare kostnader, eftersom staten genom att stärka den framtida arbetskraften undviker eventuella förluster av skatteintäkter. Detta kan även minska vårdkostnaderna, brottsligheten och antalet fall av asocialt beteende i framtiden.
Ökade satsningar bör göras på forskning om studiebidrag under högskoleförberedande utbildning. För många studerande i Europa som kommer från mindre bemedlade miljöer blir utbildningen ekonomiskt ohållbar för deras familjer långt innan de uppnår högskoleålder. På grund av sin ekonomiska situation känner de sig pressade att lämna skolan i förtid för att skaffa ett arbete. Ekonomiska svårigheter gör det även svårt att återgå till utbildning och studera på högstadie- och gymnasienivå. I många länder har man provat att inrätta system för att erbjuda ekonomiskt stöd direkt till studerande från mindre bemedlade miljöer så att de kan stanna kvar i skolan. Det skulle vara nyttigt att göra en undersökning av hur effektiva sådana system är.
YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (6.7.2012)
till utskottet för kultur och utbildning
över allmän och yrkesinriktad utbildning samt Europa 2020
(2012/2045(INI))
Föredragande: Olle Ludvigsson
FÖRSLAG
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet betonar vikten av att investera i utbildning för att uppfylla Europa 2020-målen och förstärka EU:s konkurrenskraft, och uppmanar medlemsstaterna att förbättra tillgången till livslångt lärande för alla trots pågående budgetkonsolideringar. Parlamentet påminner om att investeringar i humankapital, samt för att förhindra skolavhopp, inte bör betraktas som en kostnad utan i stället utgör en grundläggande förutsättning för genomförandet av målen i Europa 2020-strategin, och därför inte bör mätas endast med avseende på konkurrenskraft. Parlamentet påpekar att utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet som ska garanteras alla, särskilt den yngre generationen och personer som tillhör utsatta grupper, bland annat personer som varken har arbete eller utbildningsplats.
2. Europaparlamentet påpekar att investeringar i högkvalitativ utbildning och utbildningsåtgärder under en lågkonjunktur kan bli ett viktigt verktyg för att få bukt med den ekonomiska krisen genom att öka Europas konkurrenskraft, hjälpa arbetskraften att anpassa sig till den föränderliga arbetsmarknaden, stärka den sociala sammanhållningen och bidra till att se till att medborgarna är kvalificerade för ett bredare spektrum av arbeten som kan ge dem hållbar sysselsättning av god kvalitet.
3. Europaparlamentet påminner om att det krävs högre kompetens- och kunskapsnivåer för att minska arbetslösheten, bekämpa fattigdomen och den sociala utestängningen, öka den sociala, samhälleliga och yrkesmässiga integrationen av studerande, underlätta den frivilliga geografiska rörligheten, främja den utbildnings- och yrkesmässiga rörligheten och förse europeiska företag, i synnerhet de små och medelstora företagen, med lämpligt utbildad arbetskraft. Parlamentet anser att man för att uppnå dessa mål måste anpassa utbildningen efter arbetsmarknadens behov och underlätta övergången mellan utbildning, yrkesutbildning och arbete samt stärka samarbetet mellan skolor, högskolor och näringsliv.
4. Europaparlamentet noterar att elevers och studenters deltagande i respektive rörlighetsprogram gör att de kan tillägna sig den kompetens de behöver för att höja sin yrkesmässiga rörlighet och anställbarhet.
5. Europaparlamentet medger att möjligheterna och tillfällena till allmän och yrkesinriktad utbildning för vuxna inte utvecklas i takt med behoven hos individer och samhällen, i den konkurrenskraftiga ekonomin och den moderna produktionsverksamheten.
6. Europaparlamentet betonar behovet av effektiv och konstruktiv utbildnings- och yrkesvägledning för alla, för att hjälpa studenter, praktikanter och arbetstagare att hitta den utbildningsväg som är bäst lämpad för deras tycken och intressen. Parlamentet understryker att en av de främsta orsakerna till strukturell arbetslöshet är den bristande matchningen mellan utbildning, yrkesutbildning och arbete. Parlamentet anser att man företrädelsevis bör försöka förutse de färdigheter som kommer att behövas så att man ser till att den utbildning som finns stämmer överrens med verkligheten på arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar att man bör föregripa arbetsmarknadstendenserna för att alla inblandade ska kunna fokusera sina insatser på ett bättre sätt och göra informerade val. Parlamentet understryker att yrkesutbildningsprogrammen måste förbättras och moderniseras så att kompetensen matchar företagens nya och växande behov inom de sektorer som sannolikt kan erbjuda hållbara arbetstillfällen av god kvalitet, såsom sektorer kopplade till en hållbar och solidarisk ekonomi, en övergång i ekologisk riktning och informations- och kommunikationsteknik. Parlamentet påminner samtidigt om att samhället måste bevara de traditionella hantverken.
7. Europaparlamentet påminner om att kreativitet är en nödvändig beståndsdel i den nya kunskapsbaserade ekonomin. Parlamentet understryker att den kreativa sektorn lämnar ett viktigt och växande bidrag till ekonomin, motsvarande 4,5 procent av EU:s BNP och 8,5 miljoner arbetstillfällen.
8. Europaparlamentet betonar att det aldrig funnits ett större behov av att förhållandet mellan antal arbetssökande och antal lediga jobb exakt motsvarar varandra för att undvika att det skapas en ”förlorad generation”.
9. Europaparlamentet betonar att synergin mellan utbudet av arbetskraft och arbetsmarknadens förmåga att ta upp denna arbetskraft är avgörande.
10. Europaparlamentet betonar de offentliga arbetsförmedlingarnas viktiga roll i genomförandet av strategier för stöd och rådgivning till arbetssökande, framför allt med att bistå dem i arbets- eller utbildningssökandet. Parlamentet betonar att en stor andel av dessa arbetssökande måste erbjudas lämplig utbildning som gör att de lättare kan återvända till arbetsmarknaden, och uppmanar därför medlemsstaterna att avsätta nödvändiga resurser för sådana insatser.
11. Europaparlamentet betonar att det är ytterst viktigt att underlätta tillgången till livslångt lärande för personer med funktionsnedsättning, inte bara genom planering och genomförande av riktade program men också genom att integrera åtgärder för funktionshindrade personer i alla program som riktar sig till befolkningen i allmänhet. Särskild uppmärksamhet måste här riktas mot förhållandet mellan funktionsnedsättning och livslångt lärande för att förhindra social utestängning och för att kraftigt förbättra funktionshindrades ställning på arbetsmarknaden. Samtliga undersökningar som gjorts visar nämligen dels att de funktionshindrades utbildningsnivå är lägre än hos genomsnittet av befolkningen, dels också att deras deltagande i dessa program är ytterst lågt.
12. Europaparlamentet beklagar nedskärningarna i utbildningsanslagen och bristen på avlönade praktikplatser vid företag till följd av krisen. Parlamentet understryker vikten av praktiktjänstgöring, särskilt för ungdomar. Parlamentet beklagar den oacceptabla ökningen av antalet obetalda praktikplatser och uppmanar kommissionen att anta miniminormer för att främja utbudet och genomförandet av praktik av hög kvalitet genom att snarast möjligt anta ett förslag om en europeisk kvalitetsram för praktiktjänstgöring. Parlamentet understryker att medlemsstaterna måste investera i lämpliga utbildningsreformer för att mer effektivt hantera den ekonomiska krisen och uppfylla Europa 2020-målen.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa en ”ungdomsgaranti” genom att vidta praktiska och konkreta åtgärder på nationell nivå, tillsammans med lämpligt ekonomiskt stöd, för att garantera att ungdomar får ett anständigt arbete eller studerar eller åter börjar studera inom fyra månader efter det att de avslutat sina studier.
14. Europaparlamentet påminner om att arbetsgivarna har ett viktigt ansvar för att förverkliga det livslånga lärandet för alla, med särskild hänsyn till jämställdhet. Parlamentet uppmanar arbetsgivarna att främja fortbildning under arbetstagarnas hela yrkesliv genom att låta rätten till utbildning framträda tydligare, genom att förbättra tillgången till utbildning för alla arbetstagare samt genom att värdesätta fortbildningsresultat under arbetstagarnas karriär, och på så sätt möjliggöra ytterligare specialisering och skapa möjligheter till karriärutveckling.
15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att själva fastställa ambitiösa mål och tillämpa innovativa strategier för att ta itu med avbruten skolgång och efterlyser varierade och flexibla vägar till lärande med starka kopplingar mellan den grundläggande nivån och vidareutbildningsnivån inom yrkesutbildningen för att för att avsevärt förbättra kvaliteten på och resultaten för de program som erbjuds, så att de tillgodoser behoven hos olika typer av studerande, samt införa varvade utbildningssystem som kombinerar studier och praktik för bättre möjligheter på yrkesutbildningsområdet.
16. Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för att inrätta och tillämpa ett europeiskt system för certifiering och erkännande av kvalifikationer och formellt och informellt lärande, inklusive volontärarbete, för att stärka den viktiga kopplingen mellan informellt lärande och formell utbildning, samt att förbättra såväl den nationella som den gränsöverskridande rörligheten inom utbildning och på arbetsmarknaden.
17. Europaparlamentet välkomnar ett större samarbete mellan utbildningsanordnare och företag, forskning och civilsamhälle för att minska arbetslösheten.
18. Europaparlamentet rekommenderar kombinerade insatser på området allmän och yrkesinriktad utbildning som utgår från varje målgrupps speciella situation och de behov som är geografiskt betingade eller knutna till en viss yrkeskategori.
19. Europaparlamentet vill att kommissionen ska uppmuntra konstruktivt samarbete mellan medlemsstaterna samt utbyte av erfarenheter, sakkunskap och god praxis.
20. Europaparlamentet noterar att det finns stora skillnader mellan de olika nationella systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning och föreslår, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, att det parallellt med framstegsrapporten också utarbetas en vägledning för varje enskild medlemsstat med rekommendationer om hur den nuvarande politiken kan förbättras och det nationella utbildningssystemet utvecklas.
21. Europaparlamentet begär att den yttre dimensionen av EU:s politik förstärks genom en fördjupad politisk dialog och ett förstärkt samarbete på utbildningsområdet mellan unionen och dess internationella partner och grannländer för att spegla det växande ömsesidiga ekonomiska, sociala och politiska beroendet och för att bidra till genomförandet av den externa dimensionen av Europa 2020 i syfte att främja stabilitet, välstånd och bättre sysselsättningsmöjligheter för våra partnerländers medborgare, och samtidigt ta fram bättre instrument för att hantera och underlätta invandringen av kvalificerad arbetskraft till Europa för att väga upp den brist på kompetens som har sin grund i den demografiska utvecklingen i Europa.
22. Europaparlamentet erinrar om att de nationella yrkesutbildningssystemen, såsom aktörer på den globala utbildningsmarknaden, måste vara kopplade till övriga världen för att fortsätta att vara aktuella och konkurrenskraftiga och att de måste bli bättre på att locka till sig studerande från andra EU‑länder och tredjeländer genom att erbjuda dem allmän utbildning och yrkesutbildning samt göra det lättare att erkänna deras kompetens. Parlamentet betonar att den demografiska utvecklingen och den internationella migrationen gör dessa frågor allt viktigare.
23. Europaparlamentet betonar att även om ett europeiskt område för allmän utbildning och yrkesutbildning håller på att växa fram har målsättningen att avlägsna hindren för rörligheten ännu inte nåtts och rörligheten för studerande inom yrkesutbildningen är fortfarande låg. Parlamentet betonar att en avsevärt ökad gränsöverskridande rörlighet för yrkesutbildningsstuderande och lärare och erkännande av de kunskaper och färdigheter och den kompetens som de förvärvat utomlands kommer att vara en viktig utmaning inför framtiden samt att det också behövs att bättre och riktad information och vägledning för att locka fler utländska studerande till EU:s yrkesutbildningssystem.
24. Europaparlamentet understryker att alla berörda parter, särskilt arbetsmarknadens parter, måste involveras och delta i planeringen och genomförandet av program för allmän och yrkesinriktad utbildning, även i utformningen av innehåll.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
5.7.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
39 3 2 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Edit Bauer, Heinz K. Becker, Phil Bennion, Pervenche Berès, Mara Bizzotto, Philippe Boulland, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Minodora Cliveti, Marije Cornelissen, Emer Costello, Andrea Cozzolino, Frédéric Daerden, Karima Delli, Sari Essayah, Richard Falbr, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Danuta Jazłowiecka, Martin Kastler, Ádám Kósa, Jean Lambert, Patrick Le Hyaric, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Nicole Sinclaire, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Andrea Zanoni |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Kinga Göncz, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Jan Kozłowski, Anthea McIntyre |
||||
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
10.7.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
29 1 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Lorenzo Fontana, Mary Honeyball, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Emilio Menéndez del Valle, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, László Tőkés, Helga Trüpel, Marie-Christine Vergiat, Sabine Verheyen, Milan Zver |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Ivo Belet, Nessa Childers, Nadja Hirsch, Seán Kelly, Iosif Matula, Mitro Repo |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Evžen Tošenovský |
||||