BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006
20.8.2012 - (COM(2011)0607/2 – C7‑0327/2011 – 2011/0268(COD)) - ***I
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Elisabeth Morin-Chartier
- FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
- MOTIVERING
- YTTRANDE från budgetutskottet
- YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
- YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
- YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
- YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
- ÄRENDETS GÅNG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006
(COM(2011)0607/2 – C7‑0327/2011 – 2011/0268(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0607/2),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 164 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0327/2011),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 22 februari 2012[1],
– med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 3 maj 2012[2],
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för regional utveckling, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0250/2012).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet erinrar sig sin resolution av den 8 juni 2011 om ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”[3] och upprepar att det behövs tillräckligt med ytterligare medel i nästa fleråriga budgetram, såväl för att nuvarande politiska prioriteringar och de nya uppgifterna som föreskrivs i Lissabonfördraget ska kunna fullgöras som för att oförutsedda händelser ska kunna bemötas. Parlamentet påpekar att också om resursnivån för nästa fleråriga budgetram ökar med minst 5 % jämfört med nivån för 2013 så kan endast ett begränsat bidrag ges till uppnåendet av unionens överenskomna mål och åtaganden samt till principen om solidaritet inom unionen. Parlamentet yrkar på att rådet, om rådet inte delar detta synsätt, klart ska identifiera vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan frångås helt och hållet, trots att de bevisligen har ett europeiskt mervärde.
3. Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt som uttalats framför allt i resolutionen av den 7 juni 2011[4], till stöd för att programmet för livsmedelsstöd till de mest utsatta människorna i unionen ska få fortsätta under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå den lämpligaste rättsliga grunden, men understryker dock att ESF och programmet till stöd för de mest utsatta personerna inte har helt identiska mål.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(1a) I förordning (EU) nr […] om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget fastställs de allmänna principerna för genomförandet av unionens årliga budget. Därför är det nödvändigt att se till att den förordningen stämmer överens med de bestämmelser som reglerar ESF. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(2) ESF bör förbättra sysselsättningsmöjligheterna, främja utbildning och livslångt lärande och utveckla åtgärder för aktiv inkludering i enlighet med sina uppgifter enligt artikel 162 i fördraget, och därigenom bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt artikel 174 i fördraget. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör ESF beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå. |
(2) ESF bör tillhandahålla det stöd som krävs för att främja och förbättra sysselsättningsmöjligheterna med tillhörande rättigheter, spela en framträdande roll i att stärka den sociala delaktigheten, bekämpa fattigdom, stödja skapandet av varaktiga arbetstillfällen med god kvalitet, och inte ge stöd åt otrygga anställningsförhållanden, för att främja utbildning och livslångt lärande och stödja åtgärder för aktiv, omfattande och hållbar inkludering, i enlighet med sina uppgifter enligt artikel 162 i fördraget, och därigenom bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt artikel 174 i fördraget. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör ESF beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett socialt skydd som är tillgängligt för alla, kampen mot social utestängning och ojämlikhet samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Vid Europeiska rådets möte den 17 juni 2010 sades att all gemensam politik, även sammanhållningspolitiken, bör stödja Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. För att anpassa sin verksamhet till målen för denna strategi, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning och kampen mot social utestängning, bör ESF stödja medlemsstaterna i genomförandet av rådets rekommendationer om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och EU:s ekonomiska politik och rådets beslut om riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som antogs enligt artiklarna 121 och 148.4 i fördraget. ESF bör också bidra till genomförandet av flaggskeppsinitiativen, särskilt En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, Unga på väg och Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning. ESF kommer också att stödja insatserna inom ramen för initiativen En digital agenda för Europa och Innovationsunionen. |
(3) Vid Europeiska rådets möte den 17 juni 2010 sades att all gemensam politik, även sammanhållningspolitiken, bör stödja Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. För att anpassa sin verksamhet till målen för denna strategi, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning, yrkesutbildning och kampen mot social utestängning, fattigdom och diskriminering bör ESF stödja medlemsstaterna i genomförandet av rådets rekommendationer om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och EU:s ekonomiska politik och rådets beslut om riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som antogs enligt artiklarna 121.2 och 148.4 i fördraget. ESF bör också stödja genomförandet av flaggskeppsinitiativen, särskilt En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, Unga på väg och Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning. ESF bör också bidra till insatserna inom ramen för flaggskeppsinitiativen En digital agenda för Europa och Innovationsunionen samt till initiativet Bättre möjligheter för unga. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) EU står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt för ungdomar och andra utsatta grupper som t.ex. invandrare. ESF bör syfta till att främja sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet, investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande samt främja social inkludering och bekämpa fattigdom. För att öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare bör ESF särskilt stödja den europeiska arbetsförmedlingen (Eures) när det gäller rekrytering och information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna. |
(4) EU står inför strukturella och demografiska utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt äldre arbetsstyrkan, det faktum att färdigheterna inte motsvarar arbetsmarknadens behov och bristen på arbetskraft inom vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt för ungdomar och andra utsatta grupper som t.ex. invandrare, minoriteter och invånare i eftersatta mikroregioner. ESF bör syfta till att främja sysselsättning, med särskild hänsyn till dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, stödja arbetskraftens frivilliga rörlighet, investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande, vilket kommer att bidra till större social inkludering och fattigdomsminskning. För att öka arbetstagarnas frivilliga geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare bör ESF särskilt stödja den europeiska arbetsförmedlingen (Eures) och tillhörande Eures-verksamheter, i synnerhet Eures gränsöverskridande partnerskap som komplement till nationella arbetsförmedlingar, när det gäller rekrytering och information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna och stöd inför inträdet på arbetsmarknaden samt komplettera de finansiella medel som redan ställts till förfogande på Eures-området inom ramen för programmet för social förändring och social innovation. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(4a) ESF har förmåga att tillföra värde, särskilt i dagens ekonomiska klimat, genom en inriktning på förbättrade anställningsmöjligheter och investeringar i kompetens. ESF får inte stödja åtgärder som går utöver dess rättsliga grund och in på andra socialpolitiska områden. Det är viktigare att fonden åter inriktas på att stödja tillväxt och skapa arbetstillfällen. Bland andra fördelar medför detta ökad inkludering och minskad fattigdom. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) I mindre utvecklade regioner och medlemsstater bör man också, i syfte att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsmöjligheterna, effektivisera den offentliga förvaltningen och stärka kapaciteten hos de institutioner som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
(5) I regioner och medlemsstater bör man också, utöver de prioriterade tematiska områdena i artikel 9 i förordning (EU) nr (förordningen om gemensamma bestämmelser, CPR...), och i syfte att uppnå varaktig tillväxt och varaktiga sysselsättningsmöjligheter, effektivisera den offentliga förvaltningen på nationell och regional nivå samt de offentliga organens förmåga att fungera medverkande och stärka kapaciteten hos de institutioner som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning, yrkesutbildning, sociokulturell verksamhet och socialpolitik samt arbetar mot diskriminering, med särskild betoning på icke-statliga organisationer. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6) Samtidigt är det viktigt att stödja de europeiska små och medelstora företagens utveckling och konkurrenskraft så att människor genom lämpliga kompetensåtgärder och möjligheter till livslångt lärande kan anpassa sig till de nya utmaningarna – övergången till en kunskapsekonomi, den digitala agendan och övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Genom att arbeta för att uppnå dessa tematiska mål kan ESF bidra till att möta utmaningarna. ESF bör stödja arbetskraftens övergång mot grönare kompetens och jobb, särskilt inom energieffektivitet, förnybara energikällor och hållbara transporter, med beaktande av EU:s avsikt att öka den andel av EU:s budget som rör integrering av klimatfrågor till minst 20 %, med bidrag från olika politikområden. |
(6) Samtidigt är det viktigt att stödja de europeiska mikroföretagens och små och medelstora företagens fortlöpande utveckling, konkurrenskraft och alleuropeiska rörlighet, inklusive kulturella och kreativa initiativ, för att skapa varaktiga arbetstillfällen med god kvalitet och så att människor genom lämpliga kompetensåtgärder och möjligheter till livslångt lärande kan anpassa sig till de föränderliga villkoren i samhälle och ekonomi samt de nya utmaningarna – övergången till en kunskapsekonomi, den digitala agendan och övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Genom att arbeta för att uppnå dessa tematiska mål kan ESF bidra till att möta utmaningarna. ESF bör stödja arbetskraftens övergång från utbildning till anställning mot varaktig kompetens och sysselsättning, samt ta itu med det växande kompetensunderskottet för att på så sätt skapa arbetstillfällen, särskilt inom energieffektivitet, förnybara energikällor och hållbara transporter, med beaktande av EU:s avsikt att öka den andel av EU:s budget som rör integrering av klimatfrågor till minst 20 %, med bidrag från olika politikområden. ESF bör också bidra till kulturell och kreativ kompetens för att optimera arbetsmarknadens konkurrenskraft. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6a) Innan partnerskapsavtal och operativa program upprättas bör kommissionen och medlemsstaterna i samråd utfärda riktlinjer för hur ESF ska uppfylla fattigdomsminskningsmålet med hjälp av integrerade och socialt inkluderande synsätt. |
|
|
I syfte att göra framsteg i riktning mot att uppnå fattigdomsminskningsmålet och säkerställa en verklig övervakning av detta mål bör medlemsstaterna åläggas att samordna de indikatorer som används i ESF:s operativa program med indikatorerna i den öppna samordningsmetoden på det sociala området. Varje år bör medlemsstaterna i sina nationella reformprogram, med stöd av de nationella socialrapporterna och de nationella strategierna för romer, rapportera om de initiativ som tagits på nationell nivå via ESF för att bidra till uppfyllandet av fattigdomsminskningsmålet. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7) ESF bör bidra till Europa 2020‑strategin genom att se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar. ESF bör särskilt öka stödet till kampen mot social utestängning och fattigdom genom att ett visst anslag avsätts för detta. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de stödda regionernas utvecklingsnivå. |
(7) ESF bör bidra till Europa 2020‑strategin genom att se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar och genom att stödja medlemsstaterna att genomföra reformerna i deras nationella reformprogram. En lägsta andel för ESF för varje kategori regioner bör fastställas i enlighet med artikel 84.3 i förordning (EU) nr ... (CPR), vilket innebär en lägsta total andel för ESF på 25 % av budgeten för sammanhållningspolitiken. ESF bör särskilt öka stödet till kampen mot social utestängning och fattigdom genom att ett visst anslag lika med 20 % av de totala ESF-resurserna för varje medlemsstat avsätts för detta. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de stödda regionernas utvecklingsnivå. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(7a) ESF bör alltmer stödja jämställdheten genom investeringar i omsorgstjänster, sysselsättningsmöjligheter för kvinnor, fortbildning och kompetenshöjning samt bekämpa våldet mot kvinnor. ESF bör också råda bot på den flerfaldiga diskriminering som bl.a. invandrarkvinnor, romska kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning samt lesbiska och äldre kvinnor ställs inför. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(8a) Eftersom övervakning och utvärdering är ytterst viktigt när det gäller ESF behövs en utvidgad och välgrundad uppsättning indikatorer som klart visar var framgång har nåtts och även visar de områden där utnyttjandet av fondmedel inte har bidragit till att målen har förverkligats. Utvärderingen av om målen har förverkligats bör också ta hänsyn till alternativa nationella rapporter som utarbetats av icke statliga organisationer. I detta avseende behövs inte bara data om sysselsättning och utbildning utan också statistik om fattigdomens och den sociala utestängningens olika aspekter, till exempel ojämlik tillgång till information, varor och tjänster, och om förändringar hos de förhållanden som orsakar dem. De är nödvändiga på medlemsstatsnivå som komplement till Laeken-indikatorerna för kartläggning av fattigdom. Det behövs också separata uppgifter om romernas situation. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 9 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9) Ett effektivt genomförande av ESF-stödda insatser bygger på god förvaltning och ett partnerskap mellan alla relevanta regionala och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer. Medlemsstaterna bör därför uppmuntra arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer att delta i genomförandet av ESF:s verksamhet. |
(9) Ett effektivt genomförande av ESF-stödda insatser bygger på god förvaltning och ett partnerskap mellan alla relevanta regionala och socioekonomiska aktörer med hänsyn tagen till dem som verkar på regional och lokal nivå, särskilt paraplyorganisationer som representerar lokala och regionala myndigheter, det organiserade civila samhället, ekonomiska parter och arbetsmarknadens parter och tilldela dem en bestämd del av anslagen, vilket kan ske i form av ett globalt stöd. Medlemsstaterna bör se till att arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer deltar och aktiveras i den strategiska styrningen av ESF:s verksamhet, alltifrån uppställande av prioriteringar för åtgärdsprogram, även sådana vars ledning anförtros åt ett förmedlande organ, till genomförande och utvärdering av ESF:s resultat. Utöver detta ska medlemsstaterna avsätta en lämplig del av de tekniska biståndsanslagen från ESF enligt artikel 52 i förordning [...] [CPR] direkt till alla partner som avses i artikel 5 i förordning [...] [CPR], särskilt arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer, för att underlätta för sådana parter att engagera sig för och delta vid utarbetande, övervakning och utvärdering av program och åtgärder och underlätta deras kapacitetsuppbyggnad i enlighet med uppförandekoden för partnerskapsprincipen. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(9a) Med hänsyn till att ett integrerat och helhetsbetonat synsätt behövs för att säkra sysselsättning och social sammanhållning bör ESF stödja sektor- och gränsöverskridande samarbete och territoriebaserat partnerskap. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10) Medlemsstaterna och kommissionen bör se till de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomförs på ett sätt som bidrar till att främja jämställdhet enligt artikel 8 i fördraget. Utvärderingar visar betydelsen av att jämställdhetsaspekten beaktas fullt ut i programmen (jämställdhetsintegrering), samtidigt som särskilda åtgärder för att stärka jämställdheten vidtas. |
(10) Medlemsstaterna och kommissionen bör se till de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomförs på ett sätt som bidrar till att främja jämställdhet enligt artikel 8 i fördraget. Utvärderingar visar betydelsen av att jämställdhetsmålen beaktas fullt ut i alla aspekter och i alla faser i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som särskilda åtgärder för att stärka jämställdheten och kvinnors ekonomiska oberoende vidtas. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11) Enligt artikel 10 i fördraget ska de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomföras på ett sätt som bidrar till att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etnisk bakgrund, religion eller övertygelse, ålder eller sexuell läggning. ESF bör stödja fullgörandet av skyldigheterna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning när det gäller bland annat utbildning, arbetsliv och tillgänglighet. ESF bör också stödja övergången från institutionsbaserad till samhällsbaserad omsorg. |
(11) Enligt artikel 10 i fördraget ska de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomföras på ett sätt som bidrar till att bekämpa diskriminering på grund av kön, könsidentitet, ras eller etnisk bakgrund, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, med särskild hänsyn tagen till dem som utsätts för flerfaldig diskriminering, och till att främja lika möjligheter. ESF bör stödja fullgörandet av skyldigheterna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning när det gäller bland annat utbildning, arbetsliv och tillgänglighet. ESF bör också stödja genomförandet av relevant unionspolitik samt övergången från institutionsbaserad till samhällsbaserad omsorg. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 12 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(12) Stöd till social innovation behövs för att åtgärderna ska kunna anpassas bättre till sociala förändringar och för att främja och stödja innovativt socialt entreprenörskap. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF. |
(12) Stöd till social innovation behövs för att åtgärderna ska kunna anpassas bättre till sociala förändringar och för att främja ett frivilligt socialt ansvarstagande från företagens sida. Sårbara gruppers deltagande bör uppmärksammas särskilt. ESF bör främja och stödja innovativt socialt entreprenörskap och entreprenörer och projekt som initieras av icke-statliga organisationer och andra aktörer inom samhällsekonomin. Social innovation bör svara upp mot otillräckligt eller inte alls tillgodosedda samhälleliga behov, både rådande och framtida sådana, i form av kamp mot fattigdom och social utestängning, främjande av en hög nivå av sysselsättning med god kvalitet och anständigt arbete, garanti för tillräckliga och fattigdomsförebyggande sociala skyddsnät samt förbättrade arbetsförhållanden och på så sätt bidra till sociala framsteg. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF. Dessutom bör framgångsrika socialpolitiska experiment med finansiering via programmet för social förändring och social innovation drivas vidare i större skala med ekonomiskt stöd från ESF. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(13a) En del av ESF-anslaget på 20 % för att ”främja social inkludering och bekämpa fattigdom” bör utnyttjas till utbyten av erfarenheter om social inkludering över gränserna riktade till en marginaliserad publik. Dessa erfarenheter bör genomföras på regional nivå inom ramen för initiativ som sammanför offentliga myndigheter, arbetsmarknadens parter och föreningslivet i berörda regioner. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 13b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(13b) Europeiska socialfonden bör främja idrott på gräsrotsnivå. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 14 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(14) För att genomföra Europa 2020‑strategin och uppnå dess centrala mål krävs aktiv medverkan av regionala och lokala aktörer. Territoriella pakter, lokala initiativ för sysselsättning och social inkludering, lokalt ledda strategier för lokal utveckling och strategier för hållbar stadsplanering kan användas och ges stöd i syfte att engagera regionala och lokala myndigheter, städer, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer i genomförandet av programmen. |
(14) För att genomföra Europa 2020-strategin och uppnå dess centrala mål krävs aktiv medverkan av regionala och lokala aktörer. Territoriella pakter, lokala initiativ för sysselsättning och social inkludering, lokalt ledda strategier för hållbar lokal utveckling och strategier för hållbar stads- och landsbygdsutveckling kan användas och ges stöd i syfte att engagera regionala och lokala myndigheter, städer, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer i programmeringen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmen. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Enligt förordning (EU) nr […] ska regler för stödberättigande utgifter fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda regler i fråga om ESF. |
(15) Enligt förordning (EU) nr […] ska regler för stödberättigande utgifter fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda regler för varje enskild fond. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(16) För att förenkla användningen av ESF och minska risken att fel begås bör det, med tanke på de ESF-stödda insatsernas särdrag, fastställas bestämmelser som kompletterar artiklarna 57 och 58 i förordning (EU) nr […]. |
(16) För att förenkla användningen av ESF och minska risken att fel begås bör det, med tanke på de ESF-stödda insatsernas särdrag, fastställas bestämmelser som kompletterar artiklarna 57 och 58 i förordning (EU) nr […]. Arbetet med att uppnå programmets mål och tillförsäkra en optimal användning av de ekonomiska resurserna bör ha som rättesnöre ett effektivare genomförande och en optimal användning av pengarna. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(16a) Användandet av schablonbelopp och standardiserade skalor för enhetskostnader, i enlighet med artiklarna 116 och 116a i budgetförordningen, bör underlätta för stödmottagaren och minska den administrativa bördan för alla ESF‑projektpartner. Eventuell återstod av schablonbeloppen bör behållas av projektpartnern. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Skäl 16b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(16b) Programmet måste kännetecknas av sund ekonomisk förvaltning, genomföras så effektivt och användarvänligt som möjligt och samtidigt garantera ett tydligt rättsläge och vara tillgängligt för alla deltagande. ESF:s verksamhet har delad förvaltning, och därför bör medlemsstaterna låta bli att lägga till ytterligare bestämmelser som gör resursanvändningen svårare för stödmottagaren. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Skäl 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17) Medlemsstaterna och regionerna bör uppmuntras att öka hävstångseffekten för ESF genom finansiella instrument för att stödja exempelvis studerande, skapandet av arbetstillfällen, arbetstagarnas rörlighet, social inkludering och socialt entreprenörskap. |
(17) Medlemsstaterna och regionerna bör uppmuntras att öka hävstångseffekten för ESF genom finansiella instrument om detta är till hjälp för att öka åtgärdernas effektivitet eller som komplement till andra EU-institutioners åtgärder, t.ex. programmet för social förändring och social innovation, EGF och Eruf. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(17a) ESF ska komplettera andra EU-program, samtidigt som det bör framhållas att varje instrument ska fungera enligt sina egna specifika förfaranden. Samma stödberättigade kostnader bör inte dubbelfinansieras, och nära synergier måste utvecklas mellan ESF, andra EU-program och strukturfonderna, särskilt programmet för social förändring och social innovation. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Skäl 18 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18) Befogenhet att anta rättsakter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att fastställa standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp och respektive högsta belopp för olika typer av insatser och för att fastställa särskilda regler och villkor för policybaserade garantier. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd i samband med beredningen, även med experter. Kommissionen bör vid beredningen av delegerade akter se till att information och relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet. |
(18) Befogenhet att anta rättsakter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att i enlighet med de relevanta bestämmelserna i budgetförordningen fastställa standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp och respektive högsta belopp för olika typer av insatser och för att fastställa särskilda regler och villkor för policybaserade garantier. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd i samband med beredningen, även med experter. Kommissionen bör vid beredningen av delegerade akter se till att information och relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Skäl 18a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(18a) I sin resolution av den 8 juni 2011 om ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla” ansåg Europaparlamentet att ”en av de främsta utmaningarna som Europeiska unionen står inför är att upprätthålla sin konkurrenskraft, öka tillväxten, bekämpa den höga arbetslösheten, inrikta sig på väl fungerande arbetsmarknader och sociala villkor för att förbättra sysselsättningsutvecklingen, främja arbete under anständiga villkor, garantera såväl arbetstagares rättigheter runtom i Europa som arbetsförhållanden samt minska fattigdomen”. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Skäl 18b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(18b) Eftersom ESF har en så grundläggande betydelse för förverkligandet av de stora målen för Europa 2020-strategin bör fonden redan i sig prioriteras i politiska och ekonomiska sammanhang. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Skäl 18c (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(18c) Det är främst genom medborgarnas fullständiga deltagande i samhället och investeringar i sitt humankapital som unionen kan hävda sin internationella konkurrenskraft och varaktigt få ny fart på sin ekonomi. Ingen annan typ av investering kan ge upphov till strukturreformer om den inte åtföljs av en konsekvent strategi för utveckling av humankapitalet för att säkra tillväxten. Därför måste man dra försorg om att tillräckligt vittgående åtgärder kan vidtas med stöd av anslagen till förbättrad kompetens, ökad sysselsättning och garantier för allas delaktighet i samhället samt stimulans av solidariteten mellan generationerna, genom att minst 25 procent av de ekonomiska medlen för unionens politik för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning går till ESF. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Skäl 18d (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(18d) Regionalpolitiken är ett mycket viktigt sätt att främja ekonomisk och social sammanhållning eftersom den gör det möjligt för unionen att vidta åtgärder för att minska regionala skillnader, främja verklig konvergens och stimulera utveckling, sysselsättning av hög kvalitet och sociala framsteg och samtidigt även gynna mindre utvecklade regioner. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Skäl 18e (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(18e) All vetenskaplig och empirisk evidens visar att nedskurna anslag till den politik som stöder utvecklingen av humankapital och social integration inte kan leda till något annat än skadeverkningar i sista hand för de medlemsstater som har det svårt med ekonomin eller budgeten och inkräkta på deras möjligheter till återhämtning på lång sikt. Följaktligen får en eventuell betalningsinställelse från ESF inte komma på fråga i samband med hur en medlemsstat skött sig inom arbetet med unionens ekonomiska styrning. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Skäl 18f (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(18f) Inte bara strukturfonderna och Sammanhållningsfonden utan all unionens politik och åtgärder måste vara förenliga med målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till hur upprätthållandet av ekonomisk politik och penningpolitik och av politik för att liberalisera inhemska och internationella marknader inverkar på sammanhållning och konvergenspolitik, särskilt när det gäller mikroföretag och små och medelstora företag i de enskilda medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Skäl 18g (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(18g) ESF har som syfte att minska skillnader i levnadsförhållanden mellan medlemsstater och regioner i syfte att främja ekonomisk och social sammanhållning. Finansieringskriterierna behöver revideras för att göra ESF enklare att använda för ekonomiskt sett svagare medlemsstater. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Skäl 19a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(19a) ESF‑investeringarnas effekter när det gäller lika möjligheter, lika tillgång och integrering av marginaliserade grupper måste utredas och rapporteras för alla operativa program. Medlemsstaterna ska rapportera om ESF-finansierade initiativ med avseende på marginaliserade grupper och invandrare i de nationella socialrapporter som utgör bilaga till deras nationella reformprogram. Medlemsstaterna ska i sina nationella strategier för romer lämna uppgifter om ESF-bidrag till social och ekonomisk integrering av romer och varje år rapportera om de initiativ som tagits på detta område i de nationella socialrapporter som utgör bilaga till deras nationella reformprogram. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 2 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Uppgifter |
(Berör inte den svenska versionen.) |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. ESF ska främja hög sysselsättning och kvalitet i arbetet, stödja arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet, underlätta anpassning till förändringar, främja en hög utbildningsnivå och verka för jämställdhet, lika möjligheter och icke-diskriminering, öka den sociala inkluderingen och bekämpa fattigdom och därigenom bidra till unionens prioriteringar när det gäller att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. |
1. ESF ska främja hög sysselsättning, skapande av arbetstillfällen, anpassning och upprätthållande och kvalitet i arbetet, stödja arbetstagarnas frivilliga geografiska och yrkesmässiga rörlighet, främja en hög utbildningsnivå som är tillgänglig för alla åldersgrupper, underlätta övergången från utbildning till arbete för unga och underlätta arbetstagarnas anpassning till förändringar inom företagen och produktionssystemen som behövs för hållbar utveckling. ESF ska också bidra till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom unionen och till att bekämpa fattigdom och social utestängning, samt verka för jämställdhet, lika möjligheter och bekämpning av all slags diskriminering. |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. ESF ska göra detta genom att stödja medlemsstaterna i deras arbete för prioriteringar och de centrala målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. ESF ska stödja utarbetandet och genomförandet av politiska riktlinjer och åtgärder med beaktande av de integrerade riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik och rådets rekommendationer om de nationella reformprogrammen. |
2. ESF ska göra detta genom att stödja medlemsstaterna i deras arbete för prioriteringar och de centrala målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och genom att tillåta medlemsstaterna att utnyttja fonden för att ta itu med sina egna flaskhalsar när det gäller att nå Europa 2020-målen. ESF ska stödja utarbetandet och genomförandet av politiska riktlinjer och åtgärder som sammanhänger med dess uppgifter med beaktande av de integrerade riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik och rådets rekommendationer om de nationella reformprogrammen samt de strategier och framsteg som återspeglas i de nationella socialrapporterna. |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. ESF ska gynna människor, även utsatta grupper som långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, invandrare, etniska minoriteter, marginaliserade grupper och människor som står inför social utestängning. ESF ska också stödja företag, system och strukturer för att underlätta deras anpassning till nya utmaningar, främja god förvaltning och reformer, särskilt när det gäller arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
3. ESF ska gynna människor och stödja bl.a. enskilda och grupper som systematiskt utestängs från arbetsmarknaden och från utbildning och som löper risk att drabbas av fattigdom, som långtidsarbetslösa, ungdomar som har lämnat skolan utan kvalifikationer eller ungdomar som har varit arbetslösa längre än fyra månader, barn som lever i fattigdom, personer med funktionsnedsättning, invandrare och asylsökande, minoriteter, marginaliserade grupper och människor i alla åldrar som står inför social utestängning och fattigdom. ESF ska också stödja arbetstagare, företag, inklusive aktörer i den sociala ekonomin, och företagare, liksom också system och strukturer för att underlätta deras anpassning till nya utmaningar, bland annat det faktum att färdigheter i allt större utsträckning inte motsvarar arbetsmarknadens behov, främja god förvaltning, sociala framsteg och reformer, särskilt när det gäller arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik samt grundläggande och fortsatt yrkesutbildning. |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Inom de tematiska mål som anges nedan ska ESF enligt artikel 9 i förordning (EU) nr […] stödja följande prioriterade investeringar: |
1. Inom de tematiska mål som anges i artikel 9.8, 9.9, 9.10 och 9.11 i förordning (EU) nr [CPR…] och som återges nedan i leden a, b, c och d, samt enligt sitt uppdrag, ska ESF stödja följande prioriterade investeringar: |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet genom |
(a) För det tematiska målet ”Främja varaktig sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetstagarnas frivilliga rörlighet” genom |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet, |
i) tillgång till sysselsättning för arbetssökande och långtidsarbetslösa, stimulera tillgången till sysselsättning för icke-förvärvsarbetande eller personer som befinner sig långt bort från arbetsmarknaden, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas frivilliga rörlighet, |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar som inte arbetar eller studerar, |
ii) varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar som inte arbetar eller studerar, särskilt från marginaliserade grupper och som saknar kvalifikationer, |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led iia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
iia) integrering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet eller utbildning, |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iii) egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande, |
iii) egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande genom en arbetsmarknadspolitik som tar stor hänsyn till alla slag företag, småföretag och mikroföretag, |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led iv | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iv) jämställdhet och åtgärder för att göra det lättare att kombinera arbete och privatliv, |
iv) åtgärder för att göra det lättare att kombinera arbete, familj och privatliv, samt jämställdhet när det gäller tillgång till anställning, befordran, företagande och lika lön för lika eller likvärdigt arbete, |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led vi | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
vi) aktivt och sunt åldrande, och |
vi) förbättring av kvaliteten på arbetet, arbetsvillkoren och arbetsmiljön samt stöd till aktivt och sunt åldrande, och |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led vii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
vii) åtgärder för att modernisera och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna, även för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna, |
vi) åtgärder för att modernisera och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna samt offentliga och privata arbetsförmedlingar, även för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna, inklusive nätverksarbete bland relevanta aktörer, |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande genom att |
(b) Nå det tematiska målet ”investera i utbildning, yrkesutbildning, kompetens och livslångt lärande” genom att |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) minska andelen elever med enbart grundskoleutbildning och främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning, |
i) minska och förebygga att elever lämnar skolan i förtid och främja lika tillgång till bra förskoleutvecklingsprogram för alla och bra grundskole- och gymnasieutbildning, och informella och icke formella möjligheter till lärande så att de ska kunna återgå till utbildning och yrkesutbildning, |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) höja kvaliteten och öka effektiviteten och öppenheten inom universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten, och |
ii) höja kvaliteten och öka effektiviteten, samverkan och öppenheten inom universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten och främja lika tillgång för utsatta grupper i samhället, och |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iii) stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden. |
iii) stärka lika tillgång till livslångt lärande, öka arbetskraftens färdigheter, formella och informella kunskaper, kvalifikationer och kompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden för alla åldersgrupper, samt upprätta och vidareutveckla varvade undervisningssystem, inklusive lärlingsutbildning. |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led iiia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
iiia) bättre anpassa utbildningssystemen, ungdomstjänsterna och yrkesutbildningen efter arbetsmarknadens behov, skapa nätverk mellan högskolor, forskningscentrum och företag, främja övergången mellan utbildning och sysselsättning, framför allt genom utveckling av redskap som kan förutse framtida kompetensbehov och som ger utbildningssystemen möjlighet att reagera på situationens krav samt genom vägledning i utbildnings- och yrkesfrågor. |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom |
(c) Nå det tematiska målet ”Främja social inkludering och bekämpa fattigdom och diskriminering” genom |
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) aktiv inkludering, |
i) aktiv inkludering av alla personer, |
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led ia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
ia) bekämpning av utsatta personers fattigdom oavsett ålder med inriktning på förebyggande åtgärder och tidig identifiering, |
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led ib (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
ib) främjande av barns rättigheter och välfärd för att skydda utsatta barn och bekämpa barnfattigdom, |
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led ic (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
ic) främjande av ett aktivt åldrande utan fattigdom, med särskild hänsyn till kvinnor, |
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) integration av marginaliserade grupper som t.ex. romer, |
ii) omfattande socioekonomisk integration av marginaliserade grupper som t.ex. romer, |
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iii) åtgärder mot diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, |
iii) åtgärder mot all slags diskriminering och främjande av de personers rättigheter som diskrimineras på grund av kön, könsidentitet, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning och tillförsäkrande av lika möjligheter, |
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led iv | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iv) ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad, inbegripet hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt intresse, |
iv) ökad tillgång till kvalitativa och hållbara offentliga tjänster, däribland tjänster i närsamhället, till rimlig kostnad, inbegripet hälso- och sjukvård, förskoleutbildning och sociala tjänster av allmänt intresse, |
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led v | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
v) främjande av den sociala ekonomin och socialt entreprenörskap, och |
v) främjande av socialt företagande och arbetsmarknadsintegration inom de sociala företagen och den sociala och solidariska ekonomin för att göra det lättare för alla att få arbete och tjänster av god kvalitet, och |
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led vi | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
vi) lokalt ledda strategier för lokal utveckling. |
vi) lokalt ledda strategier för lokal utveckling som gynnar alla. |
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led via (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
via) främjande av kreativitet och innovation genom stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag inom ledande sektorer, däribland den kulturella och den kreativa sektorn samt vissa icke-statliga organisationer och kooperativ. |
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led d – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) Förbättra institutionernas kapacitet och effektivisera den offentliga förvaltningen genom följande: |
(d) Nå det tematiska målet ”Förbättra institutionernas kapacitet och effektivisera den offentliga förvaltningen och främja kapacitetsuppbyggnad för aktörer” genom följande: |
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led d – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) Investeringar i institutionernas kapacitet och de offentliga förvaltningarnas och tjänsternas effektivitet med sikte på reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning. |
i) Investeringar i institutionernas kapacitet och de offentliga förvaltningarnas och tjänsternas effektivitet på nationell, regional och lokal nivå med sikte på reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning. |
|
Denna prioriterade investering ska gälla hela territoriet i de medlemsstater som har minst en NUTS 2-region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] och i medlemsstater som uppfyller villkoren för stöd från Sammanhållningsfonden. |
Denna prioriterade investering ska gälla endast i de medlemsstater som uppfyller villkoren för stöd från Sammanhållningsfonden eller, i andra medlemsstater, för sådana investeringar som visserligen kan hänföra sig till hela territoriet i den berörda medlemsstaten, men bidrar till att stärka den institutionella kapaciteten och effektivitetsförbättra offentlig förvaltning och offentliga tjänster på ett sätt som blir till nytta för en eller flera av medlemsstatens NUTS 2-regioner, enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […]. |
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led d – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) Kapacitetsuppbyggnad för aktörer som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik samt sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på nationell, regional och lokal nivå. |
ii) Kapacitetsuppbyggnad för aktörer, inbegripet arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer, som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör utbildning, livslångt lärande, yrkesutbildning, arbetsmarknad och socialpolitik, inklusive med hjälp av sektoriella, nationella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på nationell, regional och lokal nivå. |
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) stödja övergången till en koldioxidsnål, klimatsmart, resurseffektiv och miljömässigt hållbar ekonomi genom att reformera utbildningssystemen, se till att kompetens och kvalifikationer motsvarar behoven, höja arbetskraftens kompetens och skapa nya jobb i sektorer som rör miljö och energi, |
(a) stödja övergången till en koldioxidsnål, klimatsmart, resurseffektiv och miljömässigt hållbar ekonomi genom att förbättra utbildningssystemen på det sätt som behövs för att beteenden, kompetens och kvalifikationer ska motsvara behoven, höja arbetskraftens kompetens och skapa nya jobb i sektorer som rör miljö och energi, |
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) förbättra informations- och kommunikationsteknikens tillgänglighet och kvalitet och öka användningen genom att utveckla den digitala kompetensen och investera i e-kompetens, e-inkludering och tillhörande kunskaper i företagande, |
(b) förbättra informations- och kommunikationsteknikens tillgänglighet och kvalitet och öka användningen genom att utveckla den digitala kompetensen och investera i e-kompetens, e-inkludering och tillhörande kunskaper i företagande, också i tillämpningar avsedda att främja och bättre utnyttja materiella och immateriella kulturarv och kulturturism, |
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) stärka forskning, teknisk utveckling och innovation genom utveckling av högre universitetsutbildning, forskarutbildning och partnerskap mellan högskolor, forsknings- och teknikcentrum och företag, och |
(c) stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, inklusive innovationsnätverk inom den sociokulturella och kreativa sektorn, genom utveckling av högre universitetsutbildning och företagarkompetens, forskarutbildning och partnerskap mellan högskolor, forsknings- och teknikcentrum och företag, och |
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom att förbättra företagens och arbetstagarnas anpassningsförmåga och öka investeringarna i humankapitalet. |
(d) stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och långsiktiga utveckling genom att förbättra företagens, företagschefernas och arbetstagarnas anpassningsförmåga och öka investeringarna i humankapitalet och stödet till organ som tillhandahåller praktisk yrkesutbildning, bland annat utbildning för unga och lärlingssystem. |
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska se till att den strategi och de åtgärder som föreskrivs i de operativa programmen stämmer överens med och är inriktade på de utmaningar som anges i de nationella reformprogrammen och relevanta rådsrekommendationer enligt artikel 148.4 i fördraget, i syfte att bidra till uppnåendet av Europa 2020-strategins centrala mål i fråga om sysselsättning, utbildning och minskad fattigdom. |
1. Medlemsstaterna ska se till att den strategi och de åtgärder som föreskrivs i de operativa programmen stämmer överens med och motsvarar de utmaningar som anges i deras nationella strategier för bekämpning av arbetslöshet, fattigdom och social utestängning, såsom de nationella reformprogrammen, nationella socialrapporter, nationella strategier för romer, nationella sysselsättningsstrategier, nationella handikappstrategier och relevanta rådsrekommendationer enligt artikel 148.4 i fördraget, i syfte att bidra till uppnåendet av Europa 2020-strategins centrala mål i fråga om sysselsättning, utbildning och minskad fattigdom. |
Ändringsförslag 72 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) I mer utvecklade regioner ska medlemsstaterna styra 80 % av ESF‑anslaget till varje operativt program till högst fyra av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. |
(a) I mer utvecklade regioner ska medlemsstaterna styra 80 % av ESF-anslaget till varje operativt program till högst fyra av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1, som kan ökas till högst sex för att uppfylla särskilda behov, med förbehåll för att de prioriterade investeringarna fastställs i samarbete med aktörerna som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr [...]. |
Ändringsförslag 73 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) I övergångsregioner ska medlemsstaterna styra 70 % av ESF‑anslaget till varje operativt program till högst fyra av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. |
(b) I övergångsregioner ska medlemsstaterna styra 70 % av ESF-anslaget till varje operativt program till högst fyra av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1, som kan ökas till högst sex för att uppfylla särskilda behov, med förbehåll för att de prioriterade investeringarna fastställs i samarbete med aktörerna som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr [...]. |
Ändringsförslag 74 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) I mindre utvecklade regioner ska medlemsstaterna styra 60 % av ESF‑anslaget till varje operativt program till högst fyra av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. |
(c) I mindre utvecklade regioner ska medlemsstaterna styra 60 % av ESF-anslaget till varje operativt program till högst fyra av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1, som kan ökas till högst sex för att uppfylla särskilda behov, med förbehåll för att de prioriterade investeringarna fastställs i samarbete med aktörerna som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr [...]. |
Ändringsförslag 75 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Gemensamma indikatorer enligt bilagan till denna förordning och programspecifika indikatorer ska användas enligt artiklarna 24.3 och 87.2 b ii i förordning (EU) nr […]. Alla gemensamma indikatorer ska uttryckas i absoluta tal. |
1. Gemensamma indikatorer enligt bilagan till denna förordning och kvantitativa och kvalitativa indikatorer som fastställts i samband med de olika operativa programmen ska användas enligt artiklarna 24.3 och 87.2 b ii i förordning (EU) nr […]. Alla gemensamma indikatorer ska uttryckas i absoluta tal och alla uppgifter ska i förekommande fall delas upp efter kön. |
Ändringsförslag 76 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Förvaltningsmyndigheten ska tillsammans med de årliga genomföranderapporterna överlämna elektroniskt strukturerade uppgifter för varje prioriterad investering. Uppgifterna ska omfatta kategoriseringen samt de gemensamma output- och resultatindikatorerna. |
2. Förvaltningsmyndigheten ska tillsammans med de årliga genomföranderapporterna överlämna elektroniskt strukturerade uppgifter för varje prioriterad investering. Uppgifterna ska omfatta insatsområdena samt de gemensamma output- och resultatindikatorerna. |
Ändringsförslag 77 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer, särskilt icke-statliga organisationer, kan medverka i genomförandet av de operativa programmen enligt artikel 5 i förordning (EU) nr […] genom globalt stöd enligt artikel 112.7 i förordning (EU) nr […]. I detta fall ska det inom det operativa programmet fastställas vilken del av programmet som det globala stödet gäller och anges ett vägledande belopp som ska anslås från varje prioriterat område till detta. |
1. Medverkan i genomförandet av de operativa programmen från de parter som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr […], lokala och regionala myndigheter och deras paraplyorganisationer, alla relevanta aktörer inklusive arbetsmarknadens parter och särskilt icke-statliga organisationer, kan ske genom globalt stöd enligt artikel 112.7 i förordning (EU) nr […]. I detta fall ska det inom det operativa programmet fastställas vilken del av programmet som det globala stödet gäller och anges ett vägledande belopp som ska anslås från varje prioriterat område till detta. |
Ändringsförslag 78 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. För att främja att arbetsmarknadens parter på lämpligt sätt medverkar i ESF‑stödda insatser ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande i form av utbildning, nätverksarbete och åtgärder för att stärka den sociala dialogen samt till gemensamma åtgärder av arbetsmarknadens parter. |
2. För att främja att arbetsmarknadens parter på lämpligt sätt medverkar i ESF-stödda insatser ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a och b i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att 2 procent anslås till kapacitetsbyggande i form av utbildning, nätverksarbete och åtgärder för att stärka den sociala dialogen samt till gemensamma åtgärder av arbetsmarknadens parter. |
Ändringsförslag 79 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. För att främja att icke-statliga organisationer får tillgång till och på lämpligt sätt medverkar i ESF-stödda insatser, särskilt på områdena social inkludering, jämställdhet och lika möjligheter, ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande för icke-statliga organisationer. |
3. För att främja att icke-statliga organisationer får tillgång till och på lämpligt sätt medverkar i ESF-stödda insatser, framför allt sådana icke-statliga organisationer som företräder eller gynnar stödmottagare enligt sådana program, särskilt på områdena social inkludering, jämställdhet och lika möjligheter, ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a och b i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande för icke-statliga organisationer. |
Ändringsförslag 80 Förslag till förordning Artikel 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja jämställdhet genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder enligt artikel 3.1 a iv, som inriktas på att varaktigt öka kvinnors deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för män och kvinnor att kombinera arbete och privatliv. |
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja jämställdhet genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden under utarbetandet och genomförandet av programmen, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […]. ESF ska också stödja de särskilda åtgärder enligt artikel 3 och särskilt artikel 3.1 a iv, som inriktas på att varaktigt öka kvinnors deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen, motverka tendensen att framställa vissa yrken och yrkesområden såsom lämpade för endast någotdera könet, motverka kvinnodominansen bland fattiga, göra det lättare för män och kvinnor att kombinera arbete och privatliv och verka för att män och kvinnor tar ett lika stort omsorgsansvar. |
|
|
Medlemsstaterna ska se till att jämställdhet främjas i alla led i de operativa programmen genom en genusbaserad budgetanalys. |
Ändringsförslag 81 Förslag till förordning Artikel 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja lika möjligheter för alla, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning genom integrering av principen om icke-diskriminering på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder inom de prioriterade investeringarna enligt artikel 3, särskilt artikel 3.1 c iii. Dessa åtgärder ska inriktas på människor som löper risk att diskrimineras eller har en funktionsnedsättning, i syfte att öka deras deltagande på arbetsmarknaden, stärka deras delaktighet i samhället och minska ojämlikheter i fråga om utbildningsresultat och hälsa och underlätta övergången från institutionsbaserade till samhällsbaserade vårdtjänster. |
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja lika möjligheter för alla utan diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, genom integrering av principen om icke-diskriminering på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […]. ESF ska också stödja de särskilda åtgärder inom de prioriterade investeringarna enligt artikel 3 i denna förordning, särskilt artikel 3.1 c iii, som avser att bekämpa diskriminering och förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, i syfte att minska ojämlikheter i fråga om utbildningsresultat, öka deltagandet på arbetsmarknaden för personer som löper risk att diskrimineras och stärka deras delaktighet i samhället, bland annat genom att underlätta övergången från institutionsbaserade till samhällsbaserade vårdtjänster, med särskild hänsyn till dem som ställs inför flerfaldig diskriminering. |
|
|
ESF får inte stödja några åtgärder som förstärker sociala ojämlikheter eller främjar segregation. |
Ändringsförslag 82 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. ESF ska främja social innovation på alla områden inom ramen för sitt tillämpningsområde enligt artikel 3 i denna förordning, särskilt i syfte att testa innovativa lösningar för att tillgodose sociala behov och använda dem i större skala. |
1. ESF ska främja social innovation på alla områden inom ramen för sitt tillämpningsområde enligt artikel 3 i denna förordning, särskilt i syfte att, tillsammans med alla berörda aktörer och framför allt med arbetsmarknadens parter, testa innovativa lösningar på lokal eller regional nivå för att tillgodose sociala behov och använda dem i större skala. |
Ändringsförslag 83 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Medlemsstaterna ska identifiera teman för social innovation som motsvarar deras särskilda behov enligt de operativa programmen. |
2. Medlemsstaterna ska identifiera områden och teman för social innovation som motsvarar deras särskilda behov enligt de operativa programmen. |
Ändringsförslag 84 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Kommissionen ska underlätta kapacitetsuppbyggnad för social innovation, särskilt genom att stödja ömsesidigt lärande, inrätta nätverk och sprida god praxis och goda metoder. |
3. Kommissionen ska underlätta kapacitetsuppbyggnad för social innovation, särskilt genom att stödja ömsesidigt lärande, inrätta nätverk, sprida och främja god praxis och goda metoder, och även gemensamma kriterier för att erhålla social märkning av företag på frivillig grund. |
Ändringsförslag 85 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska stödja samarbete över gränserna i syfte att främja ömsesidigt lärande och därigenom öka de ESF-stödda insatsernas verkan. I samarbetet över gränserna ska partner från minst två medlemsstater ingå. |
1. Medlemsstaterna ska stödja samarbete över gränserna i syfte att främja ömsesidigt lärande och därigenom öka de ESF-stödda insatsernas verkan. I samarbetet över gränserna ska partner, som kan utgöras av lokala och kommunala myndigheter, från minst två medlemsstater ingå. |
Ändringsförslag 86 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Medlemsstaterna kan välja teman för samarbete över gränserna från en förteckning som föreslagits av kommissionen och godkänts av ESF kommittén. |
2. För att få reda på vilka former och områden för samarbete över gränserna som motsvarar deras särskilda behov ska medlemsstaterna rådfråga de partner som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr [...] och kan välja teman från en förteckning som föreslagits av kommissionen och godkänts av den i artikel 163 andra stycket i fördraget föreskrivna ESF-kommittén. |
Ändringsförslag 87 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Kommissionen ska underlätta samarbetet över gränserna kring de teman som avses i punkt 2 genom ömsesidigt lärande och samordnade eller gemensamma insatser. Kommissionen ska i synnerhet inrätta en plattform på EU-nivå för att underlätta erfarenhetsutbyte, kapacitetsuppbyggnad och nätverksarbete samt sprida relevanta resultat. Kommissionen ska också utarbeta en samordnad ram för genomförandet med gemensamma urvalskriterier, typer av åtgärder och tidsplanering samt gemensamma metoder för övervakning och utvärdering, för att underlätta samarbetet över gränserna. |
3. Kommissionen ska underlätta samarbetet över gränserna genom ömsesidigt lärande och samordnade eller gemensamma insatser. Kommissionen ska i synnerhet inrätta en plattform på EU-nivå för att underlätta uppbyggnaden av gränsöverskridande partnerskap, erfarenhetsutbyte, kapacitetsuppbyggnad och nätverksarbete samt för att ta till vara och sprida relevanta resultat. Kommissionen ska också utarbeta en samordnad ram för genomförandet med gemensamma urvalskriterier, typer av åtgärder och tidsplanering samt gemensamma metoder för övervakning och utvärdering, för att underlätta samarbetet över gränserna |
Ändringsförslag 88 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Genom undantag från artikel 110.3 i förordning (EU) nr […] ska den högsta samfinansieringsandelen för ett prioriterat område höjas med tio procentenheter, dock till högst 100 %, om området enbart avser social innovation eller samarbete över gränserna, eller en kombination av båda. |
2. Genom undantag från artikel 110 i förordning (EU) nr […] ska den högsta samfinansieringsandelen för ett prioriterat område höjas med tio procentenheter, dock till högst 100 %, om området enbart avser social innovation eller samarbete över gränserna, eller en kombination av båda, eller avser artikel 6.1, eller om delar av programmen förvaltas av icke-statliga organisationer eller arbetsmarknadens parter. |
Ändringsförslag 89 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 3 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) social innovation och samarbete över gränserna enligt artiklarna 9 och 10, om de inte omfattas av ett särskilt prioriterat område. |
(b) social innovation och samarbete över gränserna enligt artiklarna 9 och 10, om innovationen och samarbetet inte omfattas av ett särskilt prioriterat område. |
Ändringsförslag 90 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. ESF kan stödja lokalt ledda strategier för lokal utveckling enligt artikel 28 i förordning (EU) nr […], territoriella pakter och lokala initiativ för sysselsättning, utbildning och social inkludering samt integrerade regionala investeringar enligt artikel 99 i förordning (EU) nr […].. |
1. ESF bör stödja lokalt ledda strategier för lokal utveckling enligt artikel 28 i förordning (EU) nr […], territoriella pakter och lokala initiativ för sysselsättning, inklusive ungdomssysselsättning, utbildning och social inkludering samt integrerade regionala investeringar enligt artikel 99 i förordning (EU) nr […]. |
Ändringsförslag 91 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Som komplement till Erufs insatser enligt artikel 7 i förordning (EU) nr [Eruf] kan ESF stödja en hållbar stadsutveckling genom strategier med integrerade insatser för att lösa ekonomiska och sociala problem samt miljöproblem i de stadsområden som anges i partnerskapsavtalet. |
2. Som komplement till Erufs insatser enligt artikel 7 i förordning (EU) nr [Eruf] kan ESF stödja en hållbar stads- och landsbygdsutveckling genom strategier med integrerade insatser för att lösa ekonomiska och sociala problem samt miljöproblem i de stads- och landsbygdsområden som anges i partnerskapsavtalet. För att säkerställa samstämmigheten med Eruf och underlätta tillgången till strukturfonderna för små icke-statliga organisationer kan ESF utnyttjas som ledningsfond för integrerade sociala inkluderingsprojekt som kombinerar sociala infrastrukturer och tillhörande tjänster i eftersatta områden. |
Ändringsförslag 92 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
I detta syfte ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter enligt förfarandet i artikel 16 om berörda typer av insatser och fastställande av standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp och deras högsta belopp, vilka kan komma att justeras enligt tillämpliga gemensamt beslutade metoder. |
I detta syfte ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter enligt förfarandet i artikel 16 om berörda typer av insatser och fastställande av standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp och deras högsta belopp, vilka kan komma att justeras enligt tillämpliga gemensamt beslutade metoder, samtidigt som hänsyn ska tas till de erfarenheter som behandlades redan i den förra programplaneringen. |
Ändringsförslag 93 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Bidrag som ersätts på grundval av stödberättigande kostnader för insatserna och som fastställts genom schablonmässig finansiering, standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp enligt artikel 57.1 i förordning (EU) nr […] får beräknas i varje enskilt fall med hänvisning till ett budgetförslag som godkänts på förhand av förvaltningsmyndigheten, om det offentliga stödet inte överstiger 100 000 euro. |
3. Bidrag som ersätts på grundval av stödberättigande kostnader för insatserna och som fastställts genom schablonmässig finansiering, standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp enligt artikel 57.1 i förordning (EU) nr […] får beräknas i varje enskilt fall med hänvisning till ett budgetförslag som godkänts på förhand av förvaltningsmyndigheten, om unionens samfinansiering inte överstiger 100 000 euro. |
Ändringsförslag 94 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Bidrag för vilka det offentliga stödet inte överstiger 50 000 euro ska fastställas genom schablonbelopp eller standardiserade skalor för enhetskostnader, utom när det gäller insatser som får stöd inom ramen för en statlig stödordning. |
4. Bidrag för vilka unionens samfinansiering inte överstiger 50 000 euro ska fastställas genom schablonbelopp eller standardiserade skalor för enhetskostnader, utom när det gäller insatser som får stöd inom ramen för en statlig stödordning. |
Ändringsförslag 95 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Enligt artikel 32 i förordning (EU) nr […] får ESF stödja politiska riktlinjer och åtgärder inom sitt tillämpningsområde genom finansiella instrument som riskdelningssystem, eget kapital och skuld, garantifonder, holdingfonder och lånefonder. |
1. Enligt artikel 32 i förordning (EU) nr […] får ESF stödja politiska riktlinjer och åtgärder inom sitt tillämpningsområde genom finansiella instrument. |
Ändringsförslag 96 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 16 för att fastställa särskilda regler och villkor för medlemsstaternas ansökningar om policybaserade garantier, inklusive tak, och därvid särskilt se till att användningen av dessa inte leder till alltför höga skuldsättningsnivåer hos offentliga organ. |
Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 16 för att fastställa särskilda regler och villkor för medlemsstaternas ansökningar om policybaserade garantier, inklusive tak, och därvid särskilt se till att användningen av dessa inte leder till alltför höga skuldsättningsnivåer hos offentliga organ. Dessa delegerade akter ska överensstämma med de principer som anges i förordning (EU) nr […] om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget. |
Ändringsförslag 97 Förslag till förordning Bilaga – punkt 1 – punktsats 6a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Personer under 25 år som antingen arbetar, studerar eller omskolar sig fyra månader efter skolslutet |
Ändringsförslag 98 Förslag till förordning Bilaga – punkt 1 – punktsats 7a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Personer över 54 år som lever under svåra materiella förhållanden |
Ändringsförslag 99 Förslag till förordning Bilaga – punkt 1 – punktsats 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
• Invandrare, personer med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer)** |
• Invandrare, asylsökande, flyktingar, personer med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer)** |
Ändringsförslag 100 Förslag till förordning Bilaga – punkt 1 – punktsats 12a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Personer från de mest missgynnade mikroregionerna som löper risk att drabbas av fattigdom (utifrån medianinkomst) eller lever under svåra materiella förhållanden |
Ändringsförslag 101 Förslag till förordning Bilaga – punkt 1 – punktsats 12b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Bostadslösa |
Ändringsförslag 102 Förslag till förordning Bilaga – punkt 1 – punktsats 13a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Personer från landsbygdsområden |
Ändringsförslag 103 Förslag till förordning Bilaga – punkt 1 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Gemensamma indikatorer för förvaltning av ESF-medel i medlemsstaterna: |
|
|
– Antalet anställda med ansvar för förvaltning, beviljande och kontroll av ESF-medel i respektive medlemsstat. |
|
|
Alla uppgifter ska delas upp efter respektive Nuts-nivå. |
Ändringsförslag 104 Förslag till förordning Bilaga – punkt 1 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter om deltagare i en ESF‑stödd insats ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. |
Dessa uppgifter om deltagare i en ESF‑stödd insats ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön och Nuts-nivå. |
Ändringsförslag 105 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2 – punktsats 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
• Antalet projekt som helt eller delvis genomförs av arbetsmarknadens parter eller icke-statliga organisationer |
• Antalet projekt som helt eller delvis genomförs av arbetsmarknadens parter eller icke-statliga organisationer eller andra berörda aktörer |
Ändringsförslag 106 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2 – punktsats 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Antalet projekt som ökar kvinnors varaktiga deltagande och befordran i arbetslivet |
Ändringsförslag 107 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2 – punktsats 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
• Antalet projekt som riktar sig till offentliga förvaltningar eller offentliga tjänster |
• Antalet projekt som riktar sig till offentliga förvaltningar eller offentliga tjänster på nationell, regional och lokal nivå |
Ändringsförslag 108 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2 – punktsats 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
• Antalet mikroföretag och små och medelstora företag som får stöd |
• Antalet mikroföretag, små och medelstora företag, kooperativa företag och initiativ i den sociala ekonomin som får stöd och där ledaren är en kvinna eller där ledningsgruppen eller styrelsen har kvinnlig majoritet |
Ändringsförslag 109 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2 – punktsats 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Antal projekt i de fattigaste områdena |
Ändringsförslag 110 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. |
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Data utan specifik genusrelevans ska också delas upp efter kön och efter Nuts-nivå. |
Ändringsförslag 111 Förslag till förordning Bilaga – punkt 3 – punktsats 4a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Procentandel av deltagare och tjänsteutnyttjare från eftersatta grupper som deltar i utbildning, avlägger examen eller som har en anställning eller frivilligarbetar efter avslutad åtgärd |
Ändringsförslag 112 Förslag till förordning Bilaga – punkt 3 – punktsats 4b (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Deltagare som har höjt sig över den relativa fattigdomsgränsen och inte längre lever under svåra materiella förhållanden |
Ändringsförslag 113 Förslag till förordning Bilaga – punkt 3 – punktsats 4c (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Kvinnor som fortfarande har utsatt arbetssituation |
Ändringsförslag 114 Förslag till förordning Bilaga – punkt 3 – punktsats 4d (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Procentandel av deltagare med funktionsnedsättning som har anställning efter att ha fått stöd |
Ändringsförslag 115 Förslag till förordning Bilaga – punkt 3 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. |
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön och Nuts-nivå. |
Ändringsförslag 116 Förslag till förordning Bilaga – punkt 4 – punktsats 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Statistik som påvisar en minskad könsdiskriminering på arbetsmarknaden |
Ändringsförslag 117 Förslag till förordning Bilaga – punkt 4 – punktsats 3b (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Deltagare som ett år efter avslutad åtgärd har en förbättrad arbetsmarknadssituation och är i heltids- och deltidssysselsättning eller är egenföretagare |
Ändringsförslag 118 Förslag till förordning Bilaga – punkt 4 – punktsats 3c (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Deltagare som ett år efter avslutad åtgärd har höjt sig över och lever över den relativa fattigdomsgränsen och inte längre lever under svåra materiella förhållanden |
Ändringsförslag 119 Förslag till förordning Bilaga – punkt 4 – punktsats 3d (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Statistik som påvisar att könsstereotyper inom utbildningen bekämpas framgångsrikt |
Ändringsförslag 120 Förslag till förordning Bilaga – punkt 4 – punktsats 3e (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Deltagare som har blivit oberoende av bidrag |
Ändringsförslag 121 Förslag till förordning Bilaga – punkt 4 – punktsats 3f (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Kvinnor som ett år efter avslutad åtgärd fortfarande har utsatt arbetssituation eller är ekonomiskt oberoende |
Ändringsförslag 122 Förslag till förordning Bilaga – punkt 4 – punktsats 3f (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Personer över 54 år som lever under svåra materiella förhållanden |
Ändringsförslag 123 Förslag till förordning Bilaga – punkt 4 – punktsats 3h (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Procentandel av deltagare med funktionsnedsättning som har anställning efter att ha fått stöd i ett år |
Ändringsförslag 124 Förslag till förordning Bilaga – punkt 4 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 i förordning (EU) nr […]. Uppgifterna ska samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje prioriterat område. Urvalets interna validitet bör säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje prioriterat område. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. |
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 i förordning (EU) nr […]. Uppgifterna ska samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje prioriterat område. Urvalets interna validitet bör säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje prioriterat område. Alla uppgifter ska delas upp efter kön och Nuts-nivå. |
- [1] EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.
- [2] EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.
- [3] Antagna texter, P7_TA(2011)0266.
- [4] Antagna texter, P7_TA(2011)0338.
MOTIVERING
1. Kommissionens förslag om Europeiska socialfonden (ESF) för perioden 2014–2020 visar prov på viktiga framsteg som förtjänar Europaparlamentets stöd. Det handlar om att effektivt hjälpa människor i Europa att anpassa sig till arbetsmarknadens förändringar, genom samfinansiering av utbildningsprojekt och program till stöd för anställning:
· fördelning av anslag utgående från prioriteringarna i Europa 2020-strategin,
· en koncentration på olika temaområden och tilldelning av 20 procent av fondens medel i varje medlemsstat till social inkludering och fattigdomsbekämpning,
· ett större erkännande av arbetsmarknadens parters och de icke-statliga organisationernas roll, liksom också
· förenklade förfaranden.
Europeiska socialfonden är Europeiska unionens huvudsakliga ekonomiska styrmedel för sysselsättningsfrämjande. Den inrättades 1957 med stöd av Romfördraget. Alltifrån första början har fonden inriktat sig på att stödja arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet. I dagens krissituation är den sociala sammanhållningen det viktigaste och detta leder till att ESF:s investeringar koncentreras på
1. inslussning i samhället genom inslussning i arbetslivet,
2. förbättrade yrkesfärdigheter,
3. ökad sysselsättning.
För att denna sociala sammanhållning ska förverkligas bör de fyra huvudsakliga tematiska målen i kommissionens förslag om ESF tillämpas under perioden 2014–2020, nämligen: ”främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet”, ” investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande”, ” främja social inkludering och bekämpa fattigdom” och ”stärka institutionernas kapacitet och effektivisera den offentliga förvaltningen”.
I ett läge där 21 procent av ungdomarna inom Europeiska unionen går arbetslösa och många andra unga avslutat sin utbildning utan någon examen behövs det ofrånkomligen stöd till den unga befolkningen. Här har vi orsaken till att ESF förblir ett verktyg för inslussning i samhället genom inslussning i arbetslivet där man med ett helhetsbetonat grepp på problematiken stöder karriärutvecklingen, antingen på individplanet eller bland mottagarna överlag, och har som mål att så många som möjligt ska få arbete av så god kvalitet som möjligt. Dessutom måste man stödja den sociala inkluderingen av arbetslösa genom att se till att resurser och tjänster finns tillgängliga för alla.
Dessutom bör ESF användas för att vi lättare ska kunna förutsäga vilken kompetens som kommer att behövas i framtiden och således avsevärt öka antalet högt kvalificerade arbetstagare, då det ju framgår av aktuella prognoser att det är just sådana som Europa kommer att behöva i en nära framtid.
För att projekten ska fungera måste de olika parternas specifika roll på alla nivåer ovillkorligen erkännas klarare. Det är just i och med att ESF uppbådar alla berörda parter och för att arbetsmarknadens alla parter arbetar med att förvalta och använda ESF på europeisk, nationell och regional eller lokal nivå som ESF fortfarande är en oumbärlig fond för att européerna ska kunna sysselsättas och inslussas i arbetslivet.
Enklare regler och förfaranden utgör, tillsammans med ett pragmatiskt grepp på frågorna, bra lösningar för att de ESF-stödda insatserna ska få ökad effekt. Det är framför allt med hjälp av schablonbelopp och enhetskostnader som man försökt förenkla de administrativa förfarandena, för att man effektivt ska få bort ett av de värsta hindren för att företagen ska kunna anlita ESF och, följaktligen, för att de medel som finns att tillgå bättre ska tas i anspråk. Ansökningarna om stöd från ESF måste förenklas framför allt då de handlar om projekt till vilka det offentliga stödet uppgår till mindre än 50 000 euro. Om ESF-medlen används effektivt kan stimulanspolitiken bli åtskilligt effektivare och dessutom kan det bli till nytta för sysselsättningsskapandet inom Europeiska unionen.
Effekten av alla dessa mål måste mätas flera gånger per år under programplaneringsperioden för att vi ska bli säkra på att resurserna används väl och att den politik som bedrivs är effektiv.
2. ESF: allmän ram för sammanhållningspolitiken
Tanken på att ESF ska ha en lägsta total andel på 25 procent av budgeten för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden måste stödjas med eftertryck. Medlemsstaterna är fortfarande viktiga mellanhänder för all politik med anknytning till ESF, mot bakgrund av hur viktig den nationella sysselsättningspolitiken är och eftersom respekten för medlemsstaternas självbestämmanderätt förutsätter att det ska stå dem fritt att genomföra programmen utgående från egna organisationsmönster.
Först och främst måste ESFs styrning förbättras, så att den centraliserade samordningen får kvarstå, men att det samtidigt tas bättre hänsyn till de faktiska behoven ute på fältet.
Det förefaller absolut nödvändigt att kontrollerna görs mera rationella, för att det ska bli lättare för de lokala aktörerna med anknytning till ESF. Kontrollerna måste harmoniseras genom att överdrivna kontroller förbjuds och vissa onödiga kontroller avskaffas. På tal om att underlätta kontrollerna skulle ”förtroendepakter” mellan å ena sidan varje medlemsstat och å andra sidan kommissionen minska det tvång som bestämmelserna innebär för medlemsstaterna. Kortare utbetalningstider bör ställas upp som ett gemensamt mål för alla medlemsstater, genom att man upplyser om att utbetalningarna kan ske etappvis.
De lokala aktörerna med anknytning till ESF måste stödjas kraftfullare genom utökade anslag till tekniskt stöd och utbildning för dem som arbetar inom Europeiska socialfondens förvaltningstjänster.
För att tillbudsstående medel inom ESF bättre ska tas i anspråk måste det skapas förutsättningar för ett bättre utnyttjande genom att
· varje medlemsstat uppmanas omprioritera vad som ska finansieras, för att ESF ska bli effektivare,
· det inrättas en ESF-check (utställd på ett schablonbelopp) för mikroprojekt som hänför sig till specifika områden vilkas resultat går lätt att uppnå och mäta,
· kommunikationen och informationsutbytet med de projektansvariga utökas,
· en bättre synergi tillförsäkras mellan ESF och Eruf, såsom det föreskrivs i den allmänna förordningen om Sammanhållningsfonden.
Europeiska socialfonden stöder projekt till gagn för de mest utsatta befolkningsgrupperna. Det vore en källa till allvarlig oro om de föreskrifter om makroekonomiska villkor som tagits med i förslaget till kommissionens förordning om allmänna bestämmelser för fonderna skulle komma att gälla också för ESF. Man kan alltså inte tillämpa principen om att utsatta befolkningsgrupper i länder som redan har det svårt skulle straffas dubbelt.
YTTRANDE från budgetutskottet (25.6.2012)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006
(COM(2011)0607 – C7‑0327/2011 – 2011/0268(COD))
Föredragande: Jens Geier
KORTFATTAD MOTIVERING
I Europa finns det omkring 23 miljoner arbetslösa och 30 miljoner som hotas av social utestängning. Som det framhölls i Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2011 har Europeiska socialfonden (ESF) en grundläggande roll för att uppfylla de sociala och sysselsättningspolitiska målen i Europa 2020-strategin, och bör därför behandlas som en prioriterad politisk fråga och finansieras därefter.
Det står ingenting om de ekonomiska ramanslagen för ESF under perioden 2014–2020 i förslaget till förordning om ESF, men däremot i förslaget om gemensamma bestämmelser för alla fonder[1]. I artikel 84.3 i det sistnämnda förslaget står följande: ”Minst 25 % av strukturfondernas medel för mindre utvecklade regioner, 40 % av medlen för övergångsregioner och 52 % av medlen för mer utvecklade regioner i varje medlemsstat ska tilldelas ESF”. Om inte dessa tröskelvärden minskas kommer detta att motsvara minst 84 miljarder euro (i fasta priser för 2011) och innebära att minst 25 % av de totala anslagen till strukturfonderna och Sammanhållningsfonden (enligt den beräkning som finns omnämnd i kommissionens meddelande ”En budget för 2020”)[2] kommer att gå till ESF. För jämförelsens skull må nämnas att anslagen till ESF under den fleråriga budgetperioden 2007–2013 uppgick till 78 miljarder euro i 2011 års priser, alltså 22 % av de sammanlagda tillbudsstående medlen för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. Om kommissionens förslag med avseende på ESF antas kommer det att relativt sett innebära en ökning, jämfört med de sammanlagda ramanslagen till Sammanhållningsfonden och strukturfonderna. Man bör dock erinra sig att kommissionens förslag skulle innebära att de totala anslagen till Sammanhållningsfonden och strukturfonderna nominellt sett skulle komma att frysas på samma nivå som taket för 2013. Föredraganden välkomnar varmt denna minimiandel och anser att den ovillkorligen måste få finnas kvar, särskilt som den innebär ett nytänkande, jämfört med den nuvarande fleråriga budgetramen. Föredraganden drar sig också till minnes att Europaparlamentet i sin ovannämnda resolution sagt att det behövs en ökning av resursnivån för nästa fleråriga budgetram med minst fem procent jämfört med nivån för 2013, att ”de belopp som avsatts för [sammanhållningspolitiken] under den nuvarande budgetperioden åtminstone bör bibehållas under nästa period” och att anslagen till ESF måste prioriteras inom politiken.
I artikel 84.3 och 84.5 i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser föreslår kommissionen också att 2,5 miljarder euro ska anslås till programmet för livsmedelsstöd till de mest utsatta människorna. Dessa medel skulle avräknas från varje enskild medlemsstats nationella anslag för ESF. Det finns dock ingen självständig och ordentlig rättslig grund för hur programmet exakt skulle fungera och mot bakgrund av kommissionens senaste uttalanden ter sig programmets framtid oklar.
I själva ESF-förordningen föreslår kommissionen att 20 % av ESF-medlen ska avsättas till social inkludering, med fokus på åtgärder mot ungdomsarbetslöshet och åtgärder för integrering av ett särskilt stöd till jämställdhet och icke-diskriminering. Medlemsstaterna ska i mer utvecklade regioner styra 80 % av anslaget till varje operativt program till högst fyra av ESF:s tematiska mål, mot 70 % i övergångsregioner och 60 % i mindre utvecklade regioner. Förverkligandet av denna temainriktade koncentration kommer att bilda kärnpunkten vid förhandlingarna, både om den gemensamma strategiska ramen och om de partnerskapsavtal som ska förhandlas fram tillsammans med medlemsstaterna.
Beträffande andra föreskrifter med konsekvenser för budgeten välkomnar föredraganden vad kommissionen gjort i förenklande syfte, framför allt att man fått till stånd förenklade kostnadsalternativ med hjälp av schablonbelopp och standardiserade skalor för enhetskostnader. Föredraganden betonar dessutom medlemsstaternas ansvar i samband med detta förenklingsarbete.
Sund finansförvaltning och insyn är också mycket viktiga. Föredraganden föreslår därför att det ska tas med fler hänvisningar till föreskrifterna i den finansförordning som för närvarande diskuteras och yrkar på att outputindikatorerna och resultatindikatorerna ska präglas av ökad insyn och objektivitet.
Föredraganden håller också fast vid att samordningen och samverkansvinsterna mellan ESF och andra program måste förbättras, framför allt det föreslagna programmet för social förändring och social innovation, Europeiska globaliseringsfonden och det föreslagna programmet ”Erasmus för alla”. Det behövs exakta mål för att det klarare ska framgå vilket program som finansieras genom vilket instrument. Framför allt föreslår föredraganden att ESF:s mål om ”aktiv inkludering” ska definieras bättre och att förhållandet mellan ESF och programmet för social förändring och social innovation ska klarläggas. I själva verket är vartdera instrumentet avsett att användas för att stödja det som kallas ”social innovation” och Europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), men förvaltningsföreskrifterna är olika och stödet kommer därför att utspela sig på olika nivåer. Medan Eures i huvudsak skulle få stöd genom programmet för social förändring och social innovation föreslår kommissionen att Eures rekryteringsarbete med tillhörande information, rådgivning och vägledning ska få stöd på nationell och gränsöverskridande nivå. Projekt inom ”social innovation” skulle kunna stödjas direkt av kommissionen via programdelen Progress i programmet för social förändring och social innovation och sedan vidareutvecklas genom ESF och medfinansiering från medlemsstaterna. ESF skulle också direkt kunna främja ”social innovation” inom sitt uppgiftsområde. På liknande sätt kommer infrastrukturer för livslångt lärande att finansieras genom ESF medan verksamhet i anslutning till livslångt lärande ska finansieras genom det föreslagna fleråriga programmet ”Erasmus för alla”.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1a (ny) | |
|
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
|
1a. Europaparlamentet erinrar sig sin resolution av den 8 juni 2011 om ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”1 och upprepar att det behövs tillräckligt med ytterligare medel i nästa fleråriga budgetram, såväl för att nuvarande politiska prioriteringar och de nya uppgifterna som föreskrivs i Lissabonfördraget ska kunna fullgöras som för att oförutsedda händelser ska kunna bemötas. Parlamentet påpekar att också om resursnivån för nästa fleråriga budgetram ökar med minst 5 % jämfört med nivån för 2013 så kan endast ett begränsat bidrag ges till uppnåendet av unionens överenskomna mål och åtaganden samt till principen om solidaritet inom unionen. Parlamentet yrkar på att rådet, om rådet inte delar detta synsätt, klart ska identifiera vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan frångås helt och hållet, trots att de bevisligen har ett europeiskt mervärde. |
|
|
______________ 1 Antagna texter, P7_TA(2011)0266. |
Ändringsförslag 2 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1b (ny) | |
|
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
|
1b. Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt som uttalats framför allt i resolutionen av den 7 juni 20111, till stöd för att programmet för livsmedelsstöd till de mest utsatta människorna i unionen ska få fortsätta under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå den lämpligaste rättsliga grunden, men understryker dock att ESF och programmet till stöd för de mest utsatta personerna inte har helt identiska mål. |
|
|
______________ 1 Antagna texter, P7_TA(2011)0338. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(2) ESF bör förbättra sysselsättningsmöjligheterna, främja utbildning och livslångt lärande och utveckla åtgärder för aktiv inkludering i enlighet med sina uppgifter enligt artikel 162 i fördraget, och därigenom bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt artikel 174 i fördraget. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör ESF beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå. |
(2) ESF bör förbättra sysselsättningsmöjligheterna, stödja skapandet av varaktiga arbetstillfällen, främja utbildning och livslångt lärande, utveckla åtgärder för aktiv inkludering och bekämpa fattigdom och social utestängning i enlighet med artikel 9 i fördraget och med sina uppgifter enligt artikel 162 i fördraget, och därigenom bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt artikel 174 i fördraget I enlighet med artikel 9 i fördraget bör ESF beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot fattigdom och social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(3a) I sin resolution av den 8 juni 2011 om ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla” ansåg Europaparlamentet att ”en av de främsta utmaningarna som Europeiska unionen står inför är att upprätthålla sin konkurrenskraft, öka tillväxten, bekämpa den höga arbetslösheten, inrikta sig på väl fungerande arbetsmarknader och sociala villkor för att förbättra sysselsättningsutvecklingen, främja arbete under anständiga villkor, garantera såväl arbetstagares rättigheter runtom i Europa som arbetsförhållanden samt minska fattigdomen”. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 3b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(3b) I samma resolution underströk Europaparlamentet ”Europeiska socialfondens (ESF) grundläggande roll för att uppfylla de sociala och sysselsättningspolitiska målen i Europa 2020-strategin” och ansåg att ”ESF därför bör behandlas som en prioriterad politisk fråga och finansieras därefter” och efterlyste en ”mer strategisk användning av ESF för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män liksom tillträdet och återinträdet på arbetsmarknaden och för att bekämpa arbetslöshet, fattigdom, socialt utanförskap samt alla former av diskriminering”. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 3c (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(3c) I den fleråriga budgetramen för 2007–2013 anslogs 78 miljarder euro till Europeiska socialfonden (uttryckt i 2011 års priser). Kommissionen föreslår i sitt meddelande ”En budget för Europa 2020”1 att ESF i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 ska få åtminstone 25 % av de totala budgetanslagen till Sammanhållningsfonden och strukturfonderna (alltså åtminstone 84 miljarder euro i 2011 års priser). Många arbetsmarknadsinstrument är beroende av Europeiska socialfonden för sin existens. Om medlemsstaterna fortsätter kräva ytterligare besparingar i Europeiska unionens allmänna budget kommer arbetsmarknadsinstrumenten i hela Europeiska unionen att minska och därmed omöjliggöra en sänkning av arbetslöshetssiffrorna. |
|
|
______________ |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) EU står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt för ungdomar och andra utsatta grupper som t.ex. invandrare. ESF bör syfta till att främja sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet, investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande samt främja social inkludering och bekämpa fattigdom. För att öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare bör ESF särskilt stödja den europeiska arbetsförmedlingen (Eures) när det gäller rekrytering och information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna. |
(4) EU står inför strukturella och demografiska utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt för ungdomar och andra utsatta grupper som t.ex. invandrare. ESF bör syfta till att främja och skapa sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet, investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande samt främja social inkludering och bekämpa fattigdom För att öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare bör ESF stödja den europeiska arbetsförmedlingen (Eures) när det gäller rekrytering och information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna. Kommissionen bör systematiskt övervaka Eures verksamhet och offentliggöra resultaten. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6) Samtidigt är det viktigt att stödja de europeiska små och medelstora företagens utveckling och konkurrenskraft så att människor genom lämpliga kompetensåtgärder och möjligheter till livslångt lärande kan anpassa sig till de nya utmaningarna – övergången till en kunskapsekonomi, den digitala agendan och övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Genom att arbeta för att uppnå dessa tematiska mål kan ESF bidra till att möta utmaningarna. ESF bör stödja arbetskraftens övergång mot grönare kompetens och jobb, särskilt inom energieffektivitet, förnybara energikällor och hållbara transporter, med beaktande av EU:s avsikt att öka den andel av EU:s budget som rör integrering av klimatfrågor till minst 20 %, med bidrag från olika politikområden. |
(6) Samtidigt är det viktigt att stödja de europeiska små och medelstora företagens utveckling och konkurrenskraft så att människor genom lämpliga kompetensåtgärder och möjligheter till livslångt lärande kan anpassa sig till förändrade ekonomiska och sociala förhållanden och till de nya utmaningarna – övergången till en kunskapsekonomi, den digitala agendan och övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Genom att arbeta för att uppnå dessa tematiska mål kan ESF bidra till att möta utmaningarna. ESF bör stödja arbetskraftens övergång mot grönare kompetens och jobb, särskilt inom energieffektivitet, förnybara energikällor och hållbara transporter, med beaktande av EU:s avsikt att öka den andel av EU:s budget som rör integrering av klimatfrågor till minst 20 %, med bidrag från olika politikområden. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7) ESF bör bidra till Europa 2020‑strategin genom att se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar. ESF bör särskilt öka stödet till kampen mot social utestängning och fattigdom genom att ett visst anslag avsätts för detta. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de stödda regionernas utvecklingsnivå. |
(7) ESF bör bidra till Europa 2020‑strategin genom att se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar och stödja medlemsstaterna i genomförandet av deras nationella reformprogram. ESF bör särskilt öka sitt aktiva stöd till kampen mot social utestängning och fattigdom genom att ett visst anslag avsätts för detta. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de stödda regionernas utvecklingsnivå. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8) En gemensam uppsättning output- och resultatindikatorer bör utarbetas för att göra det möjligt att närmare övervaka och bättre bedöma de resultat som uppnås på europeisk nivå genom ESF-stödda insatser. |
(8) En gemensam uppsättning transparenta och objektiva output- och resultatindikatorer bör utarbetas för att göra det möjligt att närmare övervaka och bättre bedöma de resultat som uppnås på europeisk nivå genom ESF-stödda insatser. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(9a) För att garantera sysselsättning och social sammanhållning behövs ett integrerat och holistiskt synsätt. ESF bör stödja skapandet av sektorsövergripande och territoriella partnerskap och programmen inom ramen för dessa. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 10 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10) Medlemsstaterna och kommissionen bör se till de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomförs på ett sätt som bidrar till att främja jämställdhet enligt artikel 8 i fördraget. Utvärderingar visar betydelsen av att jämställdhetsaspekten beaktas fullt ut i programmen (jämställdhetsintegrering), samtidigt som särskilda åtgärder för att stärka jämställdheten vidtas. |
(10) Medlemsstaterna och kommissionen bör se till de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomförs på ett sätt som bidrar till att främja jämställdhet enligt artikel 8 i fördraget. Utvärderingar visar betydelsen av att jämställdhetsaspekten beaktas fullt ut i programmen (jämställdhetsintegrering), inbegripet i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen – i god tid och på ett enhetligt sätt – samtidigt som särskilda åtgärder för att stärka jämställdheten vidtas. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(12a) Detta program överlappar delvis programmet för social förändring och social innovation, och därför bör åtgärder vidtas till undvikande av dubbelfinansiering av samma verksamheter och initiativ. Eftersom de verksamheter som utförs inom ESF med delad förvaltning delvis överlappar verksamheterna inom programmet för social förändring och social innovation, som står under direkt förvaltning, bör dessutom åtgärder vidtas till undvikande av att olika verksamheter dubbelfinansieras med stöd av olika förvaltningssätt. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 12b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(12b) Samverkansvinster mellan Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden bör tas till vara. Likaledes måste dubbelfinansieringar undvikas och samordningen förbättras mellan Europeiska socialfonden, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och det fleråriga programmet för social förändring och social innovation. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(16) För att förenkla användningen av ESF och minska risken att fel begås bör det, med tanke på de ESF-stödda insatsernas särdrag, fastställas bestämmelser som kompletterar artiklarna 57 och 58 i förordning (EU) nr […]. |
(16) För att förenkla användningen av ESF och minska risken att fel begås bör det, med tanke på de ESF-stödda insatsernas särdrag, fastställas bestämmelser som kompletterar artiklarna 57 och 58 i förordning (EU) nr […]. Arbetet med att uppnå programmets mål och tillförsäkra en optimal användning av de ekonomiska resurserna bör ha som rättesnöre ett effektivare genomförande och en optimal användning av pengarna. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(16a) Programmet måste kännetecknas av sund ekonomisk förvaltning, genomföras så effektivt och användarvänligt som möjligt och samtidigt garantera ett tydligt rättsläge och vara tillgängligt för alla deltagande. ESF:s verksamhet har delad förvaltning, och därför bör medlemsstaterna låta bli att lägga till ytterligare bestämmelser som gör resursanvändningen svårare för stödmottagaren. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 16b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(16b) Användandet av schablonbelopp och standardiserade skalor för enhetskostnader, i enlighet med artiklarna 116 och 116a i budgetförordningen, bör underlätta för stödmottagaren och minska den administrativa bördan för alla ESF‑projektpartner. Eventuell återstod av schablonbeloppen bör behållas av projektpartnern. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17) Medlemsstaterna och regionerna bör uppmuntras att öka hävstångseffekten för ESF genom finansiella instrument för att stödja exempelvis studerande, skapandet av arbetstillfällen, arbetstagarnas rörlighet, social inkludering och socialt entreprenörskap. |
(17) Medlemsstaterna och regionerna bör uppmuntras att öka hävstångseffekten för ESF genom finansiella instrument för att stödja anställbarhet, särskilt bland unga, skapandet av arbetstillfällen, arbetstagarnas rörlighet, social inkludering och socialt entreprenörskap. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 18 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18) Befogenhet att anta rättsakter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att fastställa standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp och respektive högsta belopp för olika typer av insatser och för att fastställa särskilda regler och villkor för policybaserade garantier. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd i samband med beredningen, även med experter. Kommissionen bör vid beredningen av delegerade akter se till att information och relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet. |
(18) Befogenhet att anta rättsakter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att, i enlighet med relevanta bestämmelser i budgetförordningen, fastställa standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp och respektive högsta belopp för olika typer av insatser och för att fastställa särskilda regler och villkor för policybaserade garantier. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd i samband med beredningen, även med experter. Kommissionen bör vid beredningen av delegerade akter se till att information och relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 18a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(18a) ESF bör medföra ett verkligt mervärde för medlemsstaternas politik, och fördelningen av fonden bör därför inte automatiskt kopplas till en medlemsstats makroekonomiska resultat. |
Motivering | |
Ytterligare straffavgifter kan förvärra situationen för de länder som redan har makroekonomiska problem. Istället för att öka ESF:s budget bör man inrikta den på att hjälpa medlemsstater att skapa tillväxt och sysselsättning. | |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. ESF ska gynna människor, även utsatta grupper som långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, invandrare, etniska minoriteter, marginaliserade grupper och människor som står inför social utestängning. ESF ska också stödja företag, system och strukturer för att underlätta deras anpassning till nya utmaningar, främja god förvaltning och reformer, särskilt när det gäller arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
3. ESF ska gynna människor, även utsatta grupper som långtidsarbetslösa, unga och lågutbildade arbetstagare, personer med funktionsnedsättning, invandrare, etniska minoriteter, marginaliserade grupper och människor som står inför social utestängning. ESF ska också stödja företag, system och strukturer för att underlätta deras anpassning till nya utmaningar, främja god förvaltning och reformer, särskilt när det gäller arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet, |
i) tillgång till sysselsättning och arbetsförmedlingar för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet, |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led viia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
viia) stöd till sysselsättning för personer som är missgynnade på arbetsmarknaden, särskilt personer med funktionsnedsättning, |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led iiia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
iiia) undervisa i viktig kompetens, särskilt entreprenörskap och möjliggörande av anställbarhet, |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom |
(c) Främja aktiv social inkludering och bekämpa fattigdom genom |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) aktiv inkludering, |
i) aktiv inkludering genom |
|
|
– integrerade strategier för aktiv inkludering, särskilt i syfte att förbättra möjligheterna till anställning och vara till fördel för personer i arbetsför ålder, med stöd till helhetsbetonade, individanpassade utvecklingsvägar i riktning mot inkludering, arbetskvalitet och socialt deltagande, i vilka det ingår åtgärder för social inkludering, integrering i samhället och återintegrering, och vilka tryggar tillgången till tjänster av god kvalitet och en arbetsmarknad för alla, |
|
|
– genomgående integrering av en livscykelsyn för att det ska finnas ett helhetsbetonat stöd att tillgå för att minska både fattigdomen och den sociala utestängningen av barn och äldre personer. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) integration av marginaliserade grupper som t.ex. romer, |
ii) integration av marginaliserade grupper, |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led iv | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iv) ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad, inbegripet hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt intresse, |
iv) ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad, inbegripet arbetsförmedlingar, utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt intresse, |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led vi | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
vi) lokalt ledda strategier för lokal utveckling. |
vi) lokalt ledda strategier för lokal utveckling, enligt definitionen i artikel 28 i förordningen om gemensamma bestämmelser. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska se till att den strategi och de åtgärder som föreskrivs i de operativa programmen stämmer överens med och är inriktade på de utmaningar som anges i de nationella reformprogrammen och relevanta rådsrekommendationer enligt artikel 148.4 i fördraget, i syfte att bidra till uppnåendet av Europa 2020‑strategins centrala mål i fråga om sysselsättning, utbildning och minskad fattigdom. |
1. Medlemsstaterna ska se till att den strategi och de åtgärder som föreskrivs i de operativa programmen stämmer överens med och är inriktade på de utmaningar som anges av deras regioner och subnationella myndigheter, i de nationella reformprogrammen och relevanta rådsrekommendationer enligt artikel 148.4 i fördraget, i syfte att bidra till uppnåendet av Europa 2020-strategins centrala mål i fråga om sysselsättning, utbildning och minskad fattigdom och för att ESF ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt artikel 2. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Minst 20 % av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat ska anslås för det tematiska målet att främja social inkludering och bekämpa fattigdom i artikel 9.9 i förordning (EU) nr […]. |
2. Minst 20 % av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat ska anslås för det tematiska målet att främja aktiv social inkludering och bekämpa fattigdom i artikel 9.9 i förordning (EU) nr […]. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Medlemsstaterna ska inrikta stödet på de tematiska målen enligt följande: |
3. Medlemsstaterna och de regionala myndigheterna ska inrikta stödet på de tematiska målen enligt följande: |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
3a. Bestämmelserna om den tematiska koncentrationen ska inte gälla medel inom ramen för ett särskilt prioriterat område som helt och hållet har öronmärkts för innovation eller gränsöverskridande åtgärder. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. För att främja att icke-statliga organisationer får tillgång till och på lämpligt sätt medverkar i ESF-stödda insatser, särskilt på områdena social inkludering, jämställdhet och lika möjligheter, ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande för icke-statliga organisationer. |
3. För att främja att icke-statliga organisationer får tillgång till och på lämpligt sätt medverkar i ESF-stödda insatser, särskilt på områdena social och sociokulturell inkludering, jämställdhet och lika möjligheter, ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande för icke-statliga organisationer. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. ESF kan stödja lokalt ledda strategier för lokal utveckling enligt artikel 28 i förordning (EU) nr […], territoriella pakter och lokala initiativ för sysselsättning, utbildning och social inkludering samt integrerade regionala investeringar enligt artikel 99 i förordning (EU) nr […]. |
1. ESF ska stödja lokalt ledda strategier för lokal utveckling enligt artikel 28 i förordning (EU) nr […], territoriella pakter och lokala initiativ, såsom sociokulturella initiativ, för sysselsättning, inklusive sysselsättning för unga, utbildning och social inkludering samt integrerade regionala investeringar enligt artikel 99 i förordning (EU) nr […]. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Som komplement till Erufs insatser enligt artikel 7 i förordning (EU) nr [Eruf] kan ESF stödja en hållbar stadsutveckling genom strategier med integrerade insatser för att lösa ekonomiska och sociala problem samt miljöproblem i de stadsområden som anges i partnerskapsavtalet. |
2. Som komplement till Erufs insatser enligt artikel 7 i förordning (EU) nr [Eruf] kan ESF stödja en hållbar stadsutveckling genom strategier med integrerade insatser för att lösa ekonomiska och sociala problem samt miljöproblem i de stadsområden som anges i partnerskapsavtalet. Dessa insatser ska samordnas mellan de olika instrumenten och programmen för att överlappningar i fråga om finansieringen ska kunna undvikas. |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Enligt artikel 32 i förordning (EU) nr […] får ESF stödja politiska riktlinjer och åtgärder inom sitt tillämpningsområde genom finansiella instrument som riskdelningssystem, eget kapital och skuld, garantifonder, holdingfonder och lånefonder. |
1. Enligt artikel 32 i förordning (EU) nr […] får ESF stödja politiska riktlinjer och åtgärder inom sitt tillämpningsområde genom finansiella instrument som riskdelningssystem, eget kapital och skuld, garantifonder, holdingfonder och lånefonder samt mikrokrediter och mikrofinansiering. |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. ESF får användas för att öka tillgången till kapitalmarknaderna för offentliga och privata organ på nationell och regional nivå om de genomför politiska riktlinjer och åtgärder inom tillämpningsområdet för ESF och det operativa programmet genom policybaserade garantier för ESF som kräver godkännande av kommissionen. |
2. ESF får användas för att öka tillgången till kapitalmarknaderna för sådana offentliga och privata organ på nationell, regional och lokal nivå som genomför åtgärder, särskilt mikrokrediter och mikrofinansiering, och strategier inom tillämpningsområdet för ESF och det operativa programmet genom policybaserade garantier för ESF som kräver godkännande av kommissionen. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Europeiska socialfonden, och upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0607 – C7-0327/2011 – 2011/0268(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
EMPL 25.10.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 25.10.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Jens Geier 6.2.2012 |
||||
|
Antagande |
20.6.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
28 4 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Richard Ashworth, Reimer Böge, Zuzana Brzobohatá, Andrea Cozzolino, James Elles, Eider Gardiazábal Rubial, Jens Geier, Ivars Godmanis, Ingeborg Gräßle, Lucas Hartong, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Giovanni La Via, Barbara Matera, Claudio Morganti, Juan Andrés Naranjo Escobar, Nadezhda Neynsky, Dominique Riquet, Alda Sousa, László Surján, Helga Trüpel, Angelika Werthmann |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jürgen Klute, Jan Mulder, María Muñiz De Urquiza, Paul Rübig, Peter Šťastný, Theodor Dumitru Stolojan |
||||
YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (6.6.2012)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006
(COM(2011)0607 – C7‑0327/2011 – 2011/0268(COD))
Föredragande: Cătălin Sorin Ivan
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(1a) I förordning (EU) nr […] om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget fastställs de allmänna principerna för genomförandet av unionens årliga budget. Därför är det nödvändigt att se till att den förordningen stämmer överens med de bestämmelser som reglerar ESF. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Att programmyndigheternas skyldigheter i fråga om förvaltning, styrning och revision av insatsen fullgörs av de myndigheter som ansvarar för det program som stöder insatsen eller att de sluter avtal med myndigheterna i den medlemsstat där insatsen genomförs förutsatt att villkoren i punkt 2 a är uppfyllda och skyldigheterna i fråga om förvaltning, styrning och revision av insatsen fullgörs. |
(b) Att programmyndigheternas skyldigheter i fråga om förvaltning, styrning och revision av insatsen fullgörs av de myndigheter som ansvarar för det program som stöder insatsen eller att de sluter avtal med myndigheterna i den medlemsstat där insatsen genomförs. |
Motivering | |
Anpassning till COM(2011)0615. | |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Utöver de utgifter som avses i artikel 59.3 i förordning (EU) nr […] ska inköp av infrastruktur, mark och fastigheter inte berättiga till stöd från ESF. |
3. Utöver de utgifter som avses i artikel 59.3 i förordning (EU) nr […] ska inköp av infrastruktur, mark och fastigheter, oavsett värde, inte berättiga till stöd från ESF. |
Motivering | |
Anpassning till COM(2011)0615. | |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Redovisningsrevisionen ska enbart syfta till att kontrollera att villkoren för ersättning av kommissionen på grundval av standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp har uppfyllts. |
Varje redovisningsrevision som anses nödvändig ska syfta till att kontrollera att villkoren för ersättning av kommissionen på grundval av standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp har uppfyllts. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Om dessa finansieringsformer används får medlemsstaterna tillämpa sin egen redovisningspraxis för att stödja insatserna. Vid tillämpningen av denna förordning och förordning (EU) nr […] ska denna redovisningspraxis och därav resulterande belopp inte vara föremål för revision av revisionsmyndigheten eller kommissionen. |
Om dessa finansieringsformer används får medlemsstaterna tillämpa sin egen redovisningspraxis för att stödja insatserna. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 16 för att fastställa särskilda regler och villkor för medlemsstaternas ansökningar om policybaserade garantier, inklusive tak, och därvid särskilt se till att användningen av dessa inte leder till alltför höga skuldsättningsnivåer hos offentliga organ. |
Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 16 för att fastställa särskilda regler och villkor för medlemsstaternas ansökningar om policybaserade garantier, inklusive tak, och därvid särskilt se till att användningen av dessa inte leder till alltför höga skuldsättningsnivåer hos offentliga organ. Dessa delegerade akter ska överensstämma med de principer som anges i förordning (EU) nr […] om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Bilaga – led 1 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Gemensamma indikatorer för förvaltning av ESF-medel i medlemsstaterna: |
|
|
– Antalet anställda med ansvar för förvaltning, beviljande och kontroll av ESF-medel i respektive medlemsstat. |
|
|
Alla uppgifter ska delas upp efter respektive Nuts-nivå. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Bilaga – led 1 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter om deltagare i en ESF‑stödd insats ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. |
Dessa uppgifter om deltagare i en ESF‑stödd insats ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön och Nuts-nivå. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Bilaga – led 2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. |
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Uppgifterna ska delas upp efter Nuts-nivå. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Bilaga – led 3 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. |
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön och Nuts-nivå. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Bilaga – led 4 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 i förordning (EU) nr […]. Uppgifterna ska samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje prioriterat område. Urvalets interna validitet bör säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje prioriterat område. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. |
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 i förordning (EU) nr […]. Uppgifterna ska samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje prioriterat område. Urvalets interna validitet bör säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje prioriterat område. Alla uppgifter ska delas upp efter kön och Nuts-nivå. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Europeiska socialfonden, och upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0607 – C7-0327/2011 – 2011/0268(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
EMPL 25.10.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
CONT 25.10.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Cătălin Sorin Ivan 24.11.2011 |
||||
|
Antagande |
30.5.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
24 1 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Marta Andreasen, Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Andrea Češková, Tamás Deutsch, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Iliana Ivanova, Jan Mulder, Eva Ortiz Vilella, Crescenzio Rivellini, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Theodoros Skylakakis, Bart Staes, Michael Theurer |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Zuzana Brzobohatá, Jorgo Chatzimarkakis, Derk Jan Eppink, Véronique Mathieu, Markus Pieper |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Joachim Zeller |
||||
YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (28.6.2012)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006
(COM(2011)0607 – C7‑0327/2011 – 2011/0268(COD))
Föredragande: María Irigoyen Pérez
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(2) ESF bör förbättra sysselsättningsmöjligheterna, främja utbildning och livslångt lärande och utveckla åtgärder för aktiv inkludering i enlighet med sina uppgifter enligt artikel 162 i fördraget, och därigenom bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt artikel 174 i fördraget. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör ESF beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå. |
(2) ESF bör förbättra sysselsättningsmöjligheterna, främja skapandet av hållbar sysselsättning med hög kvalitet, stödja arbetstagarnas integration på arbetsmarknaden och deras anpassning till dess förändringar, främja utbildning och livslångt lärande och utveckla åtgärder för aktiv inkludering i enlighet med sina uppgifter enligt artikel 162 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Därigenom bör ESF bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt artiklarna 174, 349 och 355.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör ESF vid utformningen och genomförandet av sin politik och sina åtgärder beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning och fattigdom samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) EU står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt för ungdomar och andra utsatta grupper som t.ex. invandrare. ESF bör syfta till att främja sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet, investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande samt främja social inkludering och bekämpa fattigdom. För att öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare bör ESF särskilt stödja den europeiska arbetsförmedlingen (Eures) när det gäller rekrytering och information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna. |
(4) EU står inför strukturella och demografiska utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt för ungdomar och andra utsatta grupper som t.ex. invandrare. ESF bör syfta till att skapa och främja hållbar sysselsättning av hög kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet, investera i formell och icke-formell utbildning, forskning, kompetens och livslångt lärande samt främja social inkludering och bekämpa fattigdom och diskriminering. För att underlätta arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet inom medlemsstaterna och över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar på ett inkluderande sätt bör ESF stödja den europeiska arbetsförmedlingen (Eures) så att denna kan spela en aktivare roll i att hitta arbetstillfällen i samarbete med offentliga och privata företag, när det gäller rekrytering och information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) I mindre utvecklade regioner och medlemsstater bör man också, i syfte att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsmöjligheterna, effektivisera den offentliga förvaltningen och stärka kapaciteten hos de institutioner som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
(5) I alla regioner och medlemsstater bör man också, i syfte att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsmöjligheterna, effektivisera den offentliga förvaltningen på nationell och regional nivå, tillsammans med dess förmåga till aktivt agerande, och stärka kapaciteten hos de institutioner som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6) Samtidigt är det viktigt att stödja de europeiska små och medelstora företagens utveckling och konkurrenskraft så att människor genom lämpliga kompetensåtgärder och möjligheter till livslångt lärande kan anpassa sig till de nya utmaningarna – övergången till en kunskapsekonomi, den digitala agendan och övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Genom att arbeta för att uppnå dessa tematiska mål kan ESF bidra till att möta utmaningarna. ESF bör stödja arbetskraftens övergång mot grönare kompetens och jobb, särskilt inom energieffektivitet, förnybara energikällor och hållbara transporter, med beaktande av EU:s avsikt att öka den andel av EU:s budget som rör integrering av klimatfrågor till minst 20 %, med bidrag från olika politikområden. |
(6) Samtidigt är det viktigt att stödja etableringen av olika slags företag, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag och sociala företag och företag inom den sociala ekonomin, samt deras utveckling och konkurrenskraft för att skapa hållbara arbetstillfällen av god kvalitet så att människor genom lämpliga kompetensåtgärder och möjligheter till livslångt lärande kan anpassa sig till de föränderliga villkoren i samhälle och ekonomi och till de nya utmaningarna – övergången till en kunskapsekonomi, den digitala agendan och övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Genom att arbeta för att uppnå dessa tematiska mål kan ESF bidra till att möta utmaningarna. ESF bör stödja arbetskraftens övergång mot grönare kompetens och jobb, särskilt inom energieffektivitet, förnybara energikällor och hållbara transporter, med beaktande av EU:s avsikt att öka den andel av EU:s budget som rör integrering av klimatfrågor till minst 20 %, med bidrag från olika politikområden. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7) ESF bör bidra till Europa 2020‑strategin genom att se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar. ESF bör särskilt öka stödet till kampen mot social utestängning och fattigdom genom att ett visst anslag avsätts för detta. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de stödda regionernas utvecklingsnivå. |
(7) ESF bör bidra till Europa 2020‑strategin genom att se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar i fråga om sysselsättning, utbildning, social inkludering och fattigdomsbekämpning samt institutionell kapacitetsuppbyggnad, med lämplig och tillräcklig finansiering för att prioriteringarna ska kunna uppnås. ESF bör särskilt öka stödet till en aktiv och effektiv kamp mot social utestängning och fattigdom genom att ett visst anslag avsätts för detta. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de stödda regionernas utvecklingsnivå. Likväl bör den tematiska koncentrationen vara flexibel för att möjliggöra att ESF:s insatser anpassas utifrån de enskilda medlemsstaternas och regionernas behov. |
Motivering | |
ESF bör bidra till de samlade bidragen till Europa 2020-strategin inom ramen för de fyra tematiska mål som ESF har tilldelats. | |
Den tematiska koncentration som kommissionen föreslår bör kompletteras med flexibilitet för att anpassa ESF:s insatser till behoven för varje enskild medlemsstat och region och på så sätt garantera en effektivare resursanvändning. | |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 9 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9) Ett effektivt genomförande av ESF‑stödda insatser bygger på god förvaltning och ett partnerskap mellan alla relevanta regionala och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer. Medlemsstaterna bör därför uppmuntra arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer att delta i genomförandet av ESF:s verksamhet. |
(9) Ett effektivt genomförande av ESF‑stödda insatser bygger på god förvaltning och ett partnerskap mellan alla relevanta regionala och socioekonomiska aktörer, särskilt de lokala och regionala myndigheternas, arbetsmarknadens parters och icke-statliga organisationers deltagande. Medlemsstaterna bör därför involvera och bistå såväl de lokala och regionala myndigheterna som arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer, vid behov med kapacitetsbyggande åtgärder, i utarbetandet och genomförandet av ESF:s program. |
Motivering | |
De lokala och regionala myndigheterna bör också delta i utarbetande- och genomförandeförfarandena beträffande ESF:s insatser. | |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(9a) För att garantera sysselsättning och social sammanhållning behövs det ett integrerat arbetssätt och ett helhetsperspektiv . ESF bör stödja skapandet av sektorsövergripande och transnationella territoriella partnerskap och deras program. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 10 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10) Medlemsstaterna och kommissionen bör se till de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomförs på ett sätt som bidrar till att främja jämställdhet enligt artikel 8 i fördraget. Utvärderingar visar betydelsen av att jämställdhetsaspekten beaktas fullt ut i programmen (jämställdhetsintegrering), samtidigt som särskilda åtgärder för att stärka jämställdheten vidtas. |
(10) Medlemsstaterna och kommissionen ska se till de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomförs på ett sätt som bidrar till att främja jämställdhet enligt artikel 8 i fördraget. Utvärderingar visar betydelsen av att jämställdhetsaspekten beaktas fullt ut i programmen (jämställdhetsintegrering), inbegripet i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av dem i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som särskilda åtgärder för att stärka jämställdheten vidtas. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(12a) Med tanke på att social innovation berör olika program bör man framför allt se till att överlappning eller dubbelfinansiering av samma verksamheter och initiativ undviks. Eftersom viss verksamhet som finansieras av ESF med delad förvaltning delvis överlappar verksamhet inom programmet för social förändring och social innovation med direkt förvaltning bör man även vidta åtgärder för att undvika dubbelarbete eller dubbelfinansiering av verksamhet inom ramen för olika förvaltningsmetoder. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 14 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(14) För att genomföra Europa 2020‑strategin och uppnå dess centrala mål krävs aktiv medverkan av regionala och lokala aktörer. Territoriella pakter, lokala initiativ för sysselsättning och social inkludering, lokalt ledda strategier för lokal utveckling och strategier för hållbar stadsplanering kan användas och ges stöd i syfte att engagera regionala och lokala myndigheter, städer, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer i genomförandet av programmen. |
(14) För att genomföra Europa 2020‑strategin och uppnå dess centrala mål krävs aktiv medverkan av regionala och lokala aktörer. Principen om flernivåstyre förutsätter att territoriella pakter, lokala initiativ för sysselsättning och social inkludering, lokalt ledda strategier för lokal utveckling och strategier för hållbar stadsplanering kan användas och ges stöd i syfte att inom ramen för partnerskapet mera aktivt och fruktbart engagera de regionala och lokala myndigheter, städer, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer i förberedandet, övervakningen, genomförandet och förvaltningen av programmen, som företräder den berörda territoriella nivån. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17) Medlemsstaterna och regionerna bör uppmuntras att öka hävstångseffekten för ESF genom finansiella instrument för att stödja exempelvis studerande, skapandet av arbetstillfällen, arbetstagarnas rörlighet, social inkludering och socialt entreprenörskap. |
(17) Medlemsstaterna och regionerna bör uppmuntras att öka hävstångseffekten för ESF genom finansiella instrument för att stödja exempelvis studerande, äldre personer, skapandet av arbetstillfällen, arbetstagarnas rörlighet, social inkludering av de sämst ställda och socialt entreprenörskap. Detta bör bidra till att göra åtgärderna mera effektiva och komplettera åtgärder som stöds genom andra EU-instrument såsom programmet för social förändring och social innovation, europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det bör dock alltid vara möjligt att bevilja bidrag i syfte att använda en lämplig finansieringsmix som tillgodoser de nationella, regionala och lokala behoven. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. ESF ska främja hög sysselsättning och kvalitet i arbetet, stödja arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet, underlätta anpassning till förändringar, främja en hög utbildningsnivå och verka för jämställdhet, lika möjligheter och icke‑diskriminering, öka den sociala inkluderingen och bekämpa fattigdom och därigenom bidra till unionens prioriteringar när det gäller att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. |
1. ESF ska främja en hög nivå av sysselsättning och sysselsättningsskapande och bidra till högre kvalitet i arbetet, stödja arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet, främja en hög nivå på yrkesutbildningen och underlätta deras anpassning till förändringarna på och utvecklingen av arbetsmarknaden, bland annat i fråga om företag och produktionssystem. ESF ska dessutom bidra till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen och bekämpa fattigdom och social utestängning, samt garantera jämställdhet, lika möjligheter och icke‑diskriminering och främja sysselsättningen bland ungdomar. Elimineringen av sociala och arbetskraftsrelaterade ojämlikheter på nationell, regional och lokal nivå ska vara ett rättesnöre för all dess verksamhet. |
Motivering | |
ESF bör bland sina mål inbegripa skapandet av kvalitativa arbetstillfällen och arbetstagarnas anpassning till tekniska förändringar och arbetsmarknadens utveckling. Dessutom måste ESF garantera jämställdhet. | |
Det är också av särskilt intresse att uttryckligen nämna ESF:s integrerande dimension och minskningen av de sociala ojämlikheterna och skillnaderna i fråga om sysselsättning som grundprincip för ESF:s verksamhet. | |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. ESF ska gynna människor, även utsatta grupper som långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, invandrare, etniska minoriteter, marginaliserade grupper och människor som står inför social utestängning. ESF ska också stödja företag, system och strukturer för att underlätta deras anpassning till nya utmaningar, främja god förvaltning och reformer, särskilt när det gäller arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
3. ESF ska gynna människor, även utsatta grupper som arbetslösa och framför allt långtidsarbetslösa män och kvinnor, ungdomar, arbetstagare som är äldre än 54 år, personer med funktionsnedsättning, arbetstagare utan yrkesutbildning, invandrare, asylsökande, minoriteter, marginaliserade grupper och människor som står inför social utestängning, oavsett deras ålder. ESF ska också stödja arbetstagare, företag och entreprenörer samt system och strukturer för att underlätta deras anpassning till nya utmaningar, främja god förvaltning och reformer, särskilt när det gäller arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
Motivering | |
ESF ska särskilt uppmärksamma utsatta grupper, dit man bör räkna arbetslösa, ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare. | |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet, |
i) tillgång till sysselsättning för arbetssökande, icke-förvärvsarbetande och utsatta, såsom personer med funktionshinder, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet, |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar som inte arbetar eller studerar, |
ii) aktiv, allomfattande och varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar, särskilt sådana som inte arbetar eller studerar och främjande av ungdomars rörlighet i Europa, |
Motivering | |
ESF bör främja ungdomars aktiva och varaktiga integration på arbetsmarknaden och ägna större uppmärksamhet åt ungdomar som varken arbetar eller studerar. | |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iii) egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande, |
iii) egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande och företagsutveckling, särskilt av mikroföretag och små och medelstora företag, med stöd av teknisk rådgivning och vägledning till hållbar ekonomisk verksamhet, inbegripet företagsöverlåtelser bland de små och medelstora företagen, |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led iv | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iv) jämställdhet och åtgärder för att göra det lättare att kombinera arbete och privatliv, |
iv) verklig jämställdhet på arbetsmarknaden och inom karriärutvecklingen och åtgärder för att göra det lättare att kombinera arbete med privat- och familjeliv, |
Motivering | |
ESF ska främja verklig jämställdhet samt möjligheten att kombinera arbete med privat- och familjeliv. | |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led v | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
v) anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer, |
v) anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag, till varaktiga förändringar inom tekniken, arbetsmarknaden, befolkningsstrukturen, samhället och ekonomin, genom aktiva och förebyggande åtgärder, inriktade bland annat på regioner som genomgår en industriell strukturomvandling och sektorer där industrin håller på att ställas om, |
Motivering | |
ESF ska främja och förbereda arbetstagarnas, företagens och entreprenörernas anpassning till tekniska förändringar och förändringar på arbetsmarknaden. Denna åtgärd är särskilt relevant i de regioner som genomgår en omstrukturering beträffande företag och sektorer samt nedläggning eller omlokalisering av företag. | |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led vi | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
vi) aktivt och sunt åldrande, och |
vi) aktivt och sunt åldrande med hjälp av förbättrade arbets- och boendeförhållanden och bättre miljö och hälsa, inbegripet hälsofrämjande fysisk aktivitet och amatöridrott, och |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led vii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
vii) åtgärder för att modernisera och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna, även för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna, |
vii) åtgärder för att modernisera och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna, även för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna genom gränsöverskridande integrering av arbetsmarknaderna, erkännande av yrkeskunskaper och yrkeskvalifikationer samt en förstärkning av nätverket Eures verksamheter, |
Motivering | |
ESF bör främja en ökning av arbetstagarnas rörlighet över gränserna genom gränsöverskridande integrering av arbetsmarknaderna, erkännande av yrkeskunskaper och yrkeskvalifikationer samt en förstärkning av nätverket Eures verksamheter. | |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led vii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet, |
i) tillgång till sysselsättning och arbetsförmedling för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet, |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande genom att |
(b) Investera i högkvalitativ, modern utbildning, kompetens och livslångt lärande genom att |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) minska andelen elever med enbart grundskoleutbildning och främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning, |
i) förebygga att elever går enbart grundskolan och minska denna andel elever samt främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning, |
Motivering | |
ESF ska förebygga att elever går enbart grundskolan och minska denna andel elever i syfte att minska ungdomsarbetslösheten och främja att alla medborgare uppnår den lägsta utbildningsnivå som krävs. Detta ska ske genom att kontinuiteten i utbildningsprocessen liksom återintegrationen i utbildningsverksamheten främjas. | |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led ia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
ia) Skapa och stärka praktiskt inriktad, näringslivsrelaterad utbildning av ungdomar i varvade utbildningssystem där teoretiskt och praktiskt innehåll kombineras på ett meningsfullt sätt. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) höja kvaliteten och öka effektiviteten och öppenheten inom universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten, och |
ii) höja kvaliteten och öka effektiviteten och öppenheten inom universitets- och högskoleutbildningen genom moderna undervisningssystem för att öka deltagandet och förbättra resultaten och bland annat möjliggöra anpassning till arbetsmarknadens behov, och |
Motivering | |
Nuförtiden finns en mängd kompetens som inte är användbar för att hitta arbetstillfällen, vilket gör det viktigt att skapa utbildning som stämmer med marknaden. Det finns länder som har för lite kompetent arbetskraft på vissa områden och andra som har för mycket, vilket talar för ökad rörlighet i Europa. | |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iii) stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden. |
iii) stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens yrkeskompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden vad gäller dess behov och utveckling, genom en förstärkning av utbildningen och genom åtgärder som underlättar övergången från teoretisk utbildning och yrkesutbildning till arbete, varvid särskild uppmärksamhet ska ägnas åt utbildning för ungdomar, långtidsarbetslösa och äldre arbetstagare för att dessa, utöver att kunna få tillgång till ett aktivt åldrande, ska kunna bli kvar på sina arbetsplatser. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) aktiv inkludering, |
i) social och arbetsrelaterad aktiv inkludering av alla, framför allt av de mest utsatta grupperna, genom både främjande av arbetsmarknadsdeltagande och bekämpning av fattigdom och utestängning, |
Motivering | |
ESF ska främja social och arbetsrelaterad inkludering av de mest utsatta grupperna. | |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) integration av marginaliserade grupper som t.ex. romer, |
ii) fullständig social och arbetsrelaterad integration av marginaliserade grupper som t.ex. romer, funktionshindrade personer och andra utsatta grupper |
Motivering | |
ESF bör rikta in sina insatser på social och arbetsrelaterad integration av de mest utsatta grupperna. | |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led iia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
iia) social och arbetsrelaterad integration av migrerande arbetstagare, |
Motivering | |
ESF bör rikta in sina insatser på social och arbetsrelaterad integration av invandrade arbetstagare. | |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led vi | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
vi) lokalt ledda strategier för lokal utveckling. |
vi) främjande av lokalt ledda strategier för lokal utveckling. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led d – led i – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Denna prioriterade investering ska gälla hela territoriet i de medlemsstater som har minst en NUTS 2-region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] och i medlemsstater som uppfyller villkoren för stöd från Sammanhållningsfonden. |
Denna prioriterade investering ska gälla hela territoriet i de medlemsstater som har minst en NUTS 2-region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] och i medlemsstater som uppfyller villkoren för stöd från Sammanhållningsfonden eller i medlemsstater med hög arbetslöshet, varvid syftet ska vara att utarbeta åtgärder som bidrar till att skapa sysselsättning genom att förstärka den institutionella kapaciteten och effektivera offentlig förvaltning och offentliga tjänster. |
Motivering | |
I medlemsstater med hög arbetslöshet ska ESF omfatta möjligheten att anslå medel för att stärka den institutionella kapaciteten och effektivisera den offentliga förvaltningen, i syfte att reformera och förbättra lagstiftningen för och förvaltningen av offentliga tjänster, och således bidra till att skapa sysselsättning. | |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led d – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) Kapacitetsuppbyggnad för aktörer som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik samt sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på nationell, regional och lokal nivå. |
ii) Kapacitetsuppbyggnad för aktörer, såsom arbetsmarknadens parter och icke‑statliga organisationer, som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, formell och icke-formell utbildning, yrkesutbildning och socialpolitik samt sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på nationell, regional och lokal nivå. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) stödja övergången till en koldioxidsnål, klimatsmart, resurseffektiv och miljömässigt hållbar ekonomi genom att reformera utbildningssystemen, se till att kompetens och kvalifikationer motsvarar behoven, höja arbetskraftens kompetens och skapa nya jobb i sektorer som rör miljö och energi, |
(a) stödja övergången till en utsläppssnål, klimatsmart, resurs- och energieffektiv och miljömässigt hållbar ekonomi genom att reformera utbildningssystemen, se till att kompetens och kvalifikationer motsvarar behoven, höja arbetskraftens kompetens och skapa nya gröna jobb i sektorer som rör miljö och energi, |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom att förbättra företagens och arbetstagarnas anpassningsförmåga och öka investeringarna i humankapitalet. |
(d) stärka de små och medelstora företagens och mikroföretagens konkurrenskraft och hållbara utveckling, bland annat för kooperativa företag, företag inom den sociala ekonomin och sociala företag, genom att öka investeringarna i humankapitalet och förbättra företagens, arbetstagarnas och företagsledarnas anpassningsförmåga så att de kan ta sig an nya samhällsutmaningar. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska se till att den strategi och de åtgärder som föreskrivs i de operativa programmen stämmer överens med och är inriktade på de utmaningar som anges i de nationella reformprogrammen och relevanta rådsrekommendationer enligt artikel 148.4 i fördraget, i syfte att bidra till uppnåendet av Europa 2020-strategins centrala mål i fråga om sysselsättning, utbildning och minskad fattigdom. |
1. Medlemsstaterna ska se till att den strategi och de åtgärder som föreskrivs i de operativa programmen stämmer överens med och är inriktade på de utmaningar som fastställs med hjälp av regionala och lokala myndigheter i de nationella reformprogrammen och relevanta rådsrekommendationer enligt artikel 148.4 i fördraget, i syfte att bidra till uppnåendet av Europa 2020-strategins centrala mål i fråga om sysselsättning, utbildning och minskad fattigdom. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) I mer utvecklade regioner ska medlemsstaterna styra 80 % av anslaget till varje operativt program till högst fyra av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. |
(a) I mer utvecklade regioner ska medlemsstaterna styra 70 % av ESF‑anslaget till varje operativt program till högst sex av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. |
Motivering | |
Syftet med denna ändring är att behålla en viss flexibilitet inom ramen för de anslag som tilldelas varje operativt program, för att regionerna ska kunna arbeta bättre inom de specifika områden där behoven är störst. | |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) I övergångsregioner ska medlemsstaterna styra 70 % av anslaget till varje operativt program till högst fyra av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. |
(b) I övergångsregioner ska medlemsstaterna styra 60 % av ESF‑anslaget till varje operativt program till högst sex av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. |
Motivering | |
Syftet med denna ändring är att behålla en viss flexibilitet inom ramen för de anslag som tilldelas varje operativt program, för att regionerna ska kunna arbeta bättre inom de specifika områden där behoven är störst. | |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
c) I mindre utvecklade regioner ska medlemsstaterna styra 60 % av anslaget till varje operativt program till högst fyra av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. |
c) I mindre utvecklade utvecklade regioner och i regioner vars BNP per capita för perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittlig BNP i EU-25 men som nu är stödberättigade inom kategorin övergångsregioner eller mer utvecklade regioner ska medlemsstaterna styra 50 % av ESF‑anslaget till varje operativt program till högst sex av de prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. |
Motivering | |
Syftet med denna ändring är att behålla en viss flexibilitet inom ramen för de anslag som tilldelas varje operativt program, för att regionerna ska kunna arbeta bättre inom de specifika områden där behoven är störst. | |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer, särskilt icke-statliga organisationer, kan medverka i genomförandet av de operativa programmen enligt artikel 5 i förordning (EU) nr […] genom globalt stöd enligt artikel 113.7 i förordning (EU) nr […]. I detta fall ska det inom det operativa programmet fastställas vilken del av programmet som det globala stödet gäller och anges ett vägledande belopp som ska anslås från varje prioriterat område till detta. |
1. Lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer, särskilt icke-statliga organisationer, kan medverka i genomförandet av de operativa programmen enligt artikel 5 i förordning (EU) nr […] genom tekniskt bistånd enligt artiklarna 108 och 109 i förordning (EU) nr […] och genom globalt stöd enligt artikel 113.7 i förordning (EU) nr […]. I detta fall ska det inom det operativa programmet fastställas vilken del av programmet som det globala stödet gäller och anges ett vägledande belopp som ska anslås från varje prioriterat område till detta. |
|
|
De myndigheter som förvaltar ett operativt program ska se till att ESF-medel i lämplig omfattning anslås till uppbyggnad av små, lokala myndigheters kapacitet. |
Motivering | |
ESF ska främja medverkan från lokala och regionala enheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer och särskilt från icke-statliga organisationer vid genomförandet av de operativa programmen, såväl genom tillgång till globalt stöd som genom tekniskt bistånd. | |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. För att främja att arbetsmarknadens parter på lämpligt sätt medverkar i ESF‑stödda insatser ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande i form av utbildning, nätverksarbete och åtgärder för att stärka den sociala dialogen samt till gemensamma åtgärder av arbetsmarknadens parter. |
2. För att främja att arbetsmarknadens parter på lämpligt sätt medverkar i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och förvaltningen av ESF‑stödda program, enligt artikel 5 i förordning (EU) nr […] ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande i form av utbildning, nätverksarbete och åtgärder för att stärka den sociala dialogen samt till gemensamma åtgärder av arbetsmarknadens parter. |
Motivering | |
Stödet till arbetsmarknadens parters medverkan i de ESF-stödda insatserna får inte begränsas till de fattigaste regionerna eller de regioner som är berättigade till stöd ur Sammanhållningsfonden, utan måste omfatta EU:s alla medlemsstater och regioner. | |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. För att främja att icke-statliga organisationer får tillgång till och på lämpligt sätt medverkar i ESF-stödda insatser, särskilt på områdena social inkludering, jämställdhet och lika möjligheter, ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande för icke-statliga organisationer. |
3. För att främja att icke-statliga organisationer på lämpligt sätt medverkar i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och förvaltningen av ESF‑stödda program, och får tillgång till dessa enligt artikel 5 i förordning (EU) nr […], särskilt på områdena social inkludering, jämställdhet och lika möjligheter, ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande för icke‑statliga organisationer. |
Motivering | |
Stödet till icke-statliga organisationers medverkan i de ESF-stödda insatserna får inte begränsas till de fattigaste regionerna eller de regioner som är berättigade till stöd ur Sammanhållningsfonden, utan måste omfatta EU:s alla medlemsstater och regioner. | |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 6a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 6a |
|
|
För att EFS-medlen ska utnyttjas effektivt och leda till de avsedda fördelarna bör ett system utarbetas för att förenkla förfaranden och förvaltning för arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja jämställdhet genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder enligt artikel 3.1 a iv, som inriktas på att varaktigt öka kvinnors deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för män och kvinnor att kombinera arbete och privatliv. |
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja jämställdhet genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder enligt artikel 3.1 a iv, som inriktas på att avskaffa könssegregeringen av kvinnor på arbetsmarknaden, särskilt efter mammaledighet och vård av närstående, minska könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden och få bort löneklyftan mellan män och kvinnor, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och garantera att män och kvinnor kan kombinera arbete med privat- och familjeliv, bland annat genom att underlätta tillgången till barnomsorg och närståendevård samt genom att åtgärda missförhållandet med att fattigdomen alltmer blivit en kvinnofråga, med hjälp av att arbeta för att män och kvinnor ska ta på sig en lika stor del av ansvaret för vård och omsorg. |
|
|
Medlemsstaterna ska se till att jämställdhet och lika möjligheter främjas i utformningen, genomförandet, övervakningen, förvaltningen och utvärderingen av de operativa programmen. |
Motivering | |
ESF bör främja kvinnors verkliga och varaktiga deltagande i arbetslivet genom införandet av åtgärder till stöd för deras återinträde på arbetsmarknaden, särskilt efter mammaledighet och vård av närstående, och genom vilka det garanteras att arbete ska gå att kombinera med privat- och familjeliv. Dessutom ska minskningen av löneskillnaderna mellan män och kvinnor uppmärksammas särskilt. | |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja lika möjligheter för alla, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning genom integrering av principen om icke-diskriminering på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder inom de prioriterade investeringarna enligt artikel 3, särskilt artikel 3.1 c iii. Dessa åtgärder ska inriktas på människor som löper risk att diskrimineras eller har en funktionsnedsättning, i syfte att öka deras deltagande på arbetsmarknaden, stärka deras delaktighet i samhället och minska ojämlikheter i fråga om utbildningsresultat och hälsa och underlätta övergången från institutionsbaserade till samhällsbaserade vårdtjänster. |
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja kampen mot diskriminering och för acceptans av olikheter samt lika möjligheter för alla, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning genom integrering av principen om icke‑diskriminering på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder inom de prioriterade investeringarna enligt artikel 3, särskilt artikel 3.1 c iii. Dessa åtgärder ska inriktas på människor som diskrimineras, särskilt människor som är utsatta för flerfaldig diskriminering, som löper risk att diskrimineras eller som har en funktionsnedsättning, i syfte att öka deras deltagande på arbetsmarknaden, framför allt förbättra deras tillträde till den berörda arbetsmarknaden, stärka deras delaktighet i samhället och minska ojämlikheter i fråga om utbildningsresultat och hälsa och underlätta övergången från institutionsbaserade till samhällsbaserade vårdtjänster. |
Motivering | |
ESF ska innefatta åtgärder för att främja inte bara lika möjligheter utan även kampen mot diskriminering och för acceptans av olikheter. Dessutom ska man särskilt uppmärksamma de grupper som är utsatta för flerfaldig diskriminering. | |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. ESF ska främja social innovation på alla områden inom ramen för sitt tillämpningsområde enligt artikel 3 i denna förordning, särskilt i syfte att testa innovativa lösningar för att tillgodose sociala behov och använda dem i större skala. |
1. ESF ska främja social innovation på alla områden inom ramen för sitt tillämpningsområde enligt artikel 3 i denna förordning, särskilt i syfte att testa och utvärdera innovativa lösningar, inklusive gräsrotsdrivna lösningar, för att tillgodose sociala behov och använda dem i större skala. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Medlemsstaterna ska identifiera teman för social innovation som motsvarar deras särskilda behov enligt de operativa programmen. |
2. I samarbete med sina partner på lokal och regional nivå samt med deltagande från alla berörda aktörer ska medlemsstaterna i sina operativa program identifiera teman för social innovation som motsvarar deras särskilda behov samt regionernas särskilda behov. |
Motivering | |
De lokala och regionala myndigheterna och alla berörda aktörer ska delta i valet av teman för social innovation. | |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Kommissionen ska underlätta kapacitetsuppbyggnad för social innovation, särskilt genom att stödja ömsesidigt lärande, inrätta nätverk och sprida god praxis och goda metoder. |
3. Kommissionen ska, tillsammans med medlemsstaterna, underlätta kapacitetsuppbyggnad för social innovation, särskilt genom att stödja ömsesidigt lärande, inrätta nätverk och sprida god praxis och goda metoder. Kommissionen ska dessutom se till att alla ESF:s åtgärder för social innovation är i konsekvens med och kompletterar motsvarande åtgärder inom ramen för det europeiska programmet för social förändring och social innovation. |
Motivering | |
Av omsorg om kapacitetsuppbyggnad för social innovation och en effektiv resursanvändning måste de åtgärder som främjas av ESF stå i konsekvens med och komplettera motsvarande åtgärder inom ramen för det europeiska programmet för social förändring och social innovation. | |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 10 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Samarbete över gränserna |
Transnationellt och interregionalt samarbete över gränserna |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska stödja samarbete över gränserna i syfte att främja ömsesidigt lärande och därigenom öka de ESF-stödda insatsernas verkan. I samarbetet över gränserna ska partner från minst två medlemsstater ingå. |
1. Medlemsstaterna ska tillförsäkra ett transnationellt och interregionalt samarbete över gränserna i syfte att främja ömsesidigt lärande och därigenom öka de ESF-stödda insatsernas verkan. I samarbetet över gränserna ska partner, enligt artikel 5 i förordning (EU) nr [...], från minst två medlemsstater ingå. |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Medlemsstaterna kan välja teman för samarbete över gränserna från en förteckning som föreslagits av kommissionen och godkänts av ESF‑kommittén. |
2. Medlemsstaterna kan, efter samråd med det civila samhällets organisationer och lokala och regionala myndigheter, välja teman för gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete från en förteckning som föreslagits av kommissionen och godkänts av ESF‑kommittén, med hänsyn tagen till de lokala särdragen och behoven i målområdena. |
Motivering | |
Man ska uppnå ett så stort samförstånd som möjligt kring utformningen av förteckningen över teman för samarbete över gränserna och eftersträva största möjliga samstämmighet mellan valda gränsöverskridande teman och tematiska mål i de olika operativa programmen. | |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Kommissionen ska underlätta samarbetet över gränserna kring de teman som avses i punkt 2 genom ömsesidigt lärande och samordnade eller gemensamma insatser. Kommissionen ska i synnerhet inrätta en plattform på EU-nivå för att underlätta erfarenhetsutbyte, kapacitetsuppbyggnad och nätverksarbete samt sprida relevanta resultat. Kommissionen ska också utarbeta en samordnad ram för genomförandet med gemensamma urvalskriterier, typer av åtgärder och tidsplanering samt gemensamma metoder för övervakning och utvärdering, för att underlätta samarbetet över gränserna. |
3. Kommissionen ska underlätta det gränsöverskridande, transnationella och interregionala samarbetet kring de teman som avses i punkt 2 genom ömsesidigt lärande och samordnade eller gemensamma insatser. Kommissionen ska i synnerhet inrätta en plattform på EU-nivå för att underlätta erfarenhetsutbyte, kapacitetsuppbyggnad och nätverksarbete samt sprida relevanta resultat. Kommissionen ska också utarbeta en samordnad ram för genomförandet med gemensamma urvalskriterier, typer av åtgärder och tidsplanering samt gemensamma metoder för övervakning och utvärdering, för att underlätta samarbetet. Gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete som stöds av ESF bör vara i linje med förordning (EU) nr [...] [ETC] för att säkerställa en samordning mellan fonderna enligt den förordningen. |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Genom undantag från artikel 87.1 i förordning (EU) nr […] får de operativa programmen fastställa prioriterade områden för genomförande av åtgärder för social innovation och samarbete över gränserna enligt artiklarna 9 och 10. |
1. Genom undantag från artikel 87.1 i förordning (EU) nr […] bör de operativa programmen fastställa prioriterade områden för genomförande av åtgärder för social innovation och samarbete över gränserna enligt artiklarna 9 och 10. |
Motivering | |
Man bör främja tillämpning av social innovation och transnationellt samarbete inom de operativa programmens områden. | |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Genom undantag från artikel 110.3 i förordning (EU) nr […] ska den högsta samfinansieringsandelen för ett prioriterat område höjas med tio procentenheter, dock till högst 100 %, om området enbart avser social innovation eller samarbete över gränserna, eller en kombination av båda. |
2. Genom undantag från artikel 110.3 i förordning (EU) nr […] ska den högsta samfinansieringsandelen för ett prioriterat område höjas med tio procentenheter, dock till högst 100 %, om området enbart avser social innovation eller samarbete över gränserna, eller en kombination av båda när det gäller program som förvaltas av icke-statliga organisationer eller arbetsmarknadens parter. |
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
3a. Inom ramen för de operativa programmen ska man, när så är lämpligt, maximera ESF-stödets effektivitet genom att beakta de områden som förtecknas i artiklarna 174, 349 och 355.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. |
Motivering | |
ESF bör särskilt uppmärksamma de mest utsatta regionerna, i enlighet med artiklarna 174 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. | |
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 3 – led ba (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ba) högre nivå av utbildning och kvalifikationer, särskilt för ungdomar. |
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. ESF kan stödja lokalt ledda strategier för lokal utveckling enligt artikel 28 i förordning (EU) nr […], territoriella pakter och lokala initiativ för sysselsättning, utbildning och social inkludering samt integrerade regionala investeringar enligt artikel 99 i förordning (EU) nr […]. |
1. ESF bör särskilt stödja lokalt ledda strategier för lokal utveckling enligt artikel 28 i förordning (EU) nr […], territoriella pakter och lokala initiativ för sysselsättning, utbildning och social inkludering samt integrerade regionala investeringar enligt artikel 99 i förordning (EU) nr […]. |
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1b (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1b. I regioner som är särskilt drabbade av den demografiska utvecklingen och där ungdomsarbetslösheten ligger under 8 % får ESF användas för initiativ avsedda att locka personer äldre än 60 år tillbaka till arbetslivet. |
Motivering | |
Principiellt har de ESF-stödda insatserna alltid som mål att deltagarna på lång sikt ska integreras på den (öppna) arbetsmarknaden. Detta gäller inte alltid människor som snart ska gå i pension. Denna lydelse avser att garantera att även äldre människor kan vara deltagare i ESF-insatser. I detta sammanhang bör de demografiska särdragen i regionerna beaktas. Behovet av att investera i äldre arbetstagare kan motiveras med en sjunkande andel yngre människor av den arbetsföra befolkningen eller med en bestående relativt låg arbetslöshet bland ungdomar. Det kan förutsättas vara fallet när den genomsnittliga regionala ungdomsarbetslösheten underskrider 8 procent. | |
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Som komplement till Erufs insatser enligt artikel 7 i förordning (EU) nr [Eruf] kan ESF stödja en hållbar stadsutveckling genom strategier med integrerade insatser för att lösa ekonomiska och sociala problem samt miljöproblem i de stadsområden som anges i partnerskapsavtalet. |
2. Som komplement till Erufs insatser enligt artikel 7 i förordning (EU) nr [Eruf] kan ESF stödja en hållbar stadsutveckling, såväl lokalt som regionalt, genom strategier med integrerade insatser för att lösa ekonomiska, demografiska och sociala problem samt klimat- och miljöproblem i de stadsområden som anges i partnerskapsavtalet. |
Motivering | |
Vid hanteringen av de territoriella särdragen bör man inte förbigå landsbygdsområden och glesbefolkade områden. En miniminivå på 5 % bör fastställas för lokal utveckling, i linje med i artikel 7 i förordningen om Eruf. | |
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Minst 5 % av de ESF-medel som är avsedda för den nationella nivån ska tilldelas integrerade åtgärder för lokal hållbar utveckling som delegeras till kommunerna för förvaltning genom de integrerade territoriella investeringar som avses i artikel 99 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen]. |
Motivering | |
Vid hanteringen av de territoriella särdragen bör man inte förbigå landsbygdsområden och glesbefolkade områden. En miniminivå på 5 % bör fastställas för lokal utveckling, i linje med i artikel 7 i förordningen om Eruf. | |
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Att programmyndigheternas skyldigheter i fråga om förvaltning, styrning och revision av insatsen fullgörs av de myndigheter som ansvarar för det program som stöder insatsen eller att de sluter avtal med myndigheterna i den medlemsstat där insatsen genomförs förutsatt att villkoren i punkt 2 a är uppfyllda och skyldigheterna i fråga om förvaltning, styrning och revision av insatsen fullgörs. |
(b) Att programmyndigheternas skyldigheter i fråga om förvaltning, styrning och revision av insatsen fullgörs av de myndigheter som ansvarar för det program som stöder insatsen eller att de sluter avtal med myndigheterna i den medlemsstat där insatsen genomförs förutsatt att villkoren i punkt 2 a är uppfyllda och skyldigheterna i fråga om förvaltning, styrning och revision av insatsen fullgörs. Utbildning utanför unionen är stödberättigad om utgifter för sådana insatser, förutsatt att de avser forskning, uppkommer och betalas enligt medlemsstatens och EU:s regler som är tillämpliga för det operativa programmet, inom 5 % av budgeten för ESF:s operativa program. Om ett program finansieras genom mer än en fond, enligt artikel 87.1 i förordning (EU) nr [...]/2012 [grundförordningen] beräknas högst 5 % på grundval av anslaget till programmet från ESF. |
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Bidrag som ersätts på grundval av stödberättigande kostnader för insatserna och som fastställts genom schablonmässig finansiering, standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp enligt punkt 1 eller artikel 57 i förordning (EU) nr […] får beräknas i varje enskilt fall med hänvisning till ett budgetförslag som godkänts på förhand av förvaltningsmyndigheten, om det offentliga stödet inte överstiger 100 000 euro. |
3. Bidrag som ersätts på grundval av stödberättigande kostnader för insatserna och som fastställts genom schablonmässig finansiering, standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp enligt punkt 1 eller artikel 57 i förordning (EU) nr […] får beräknas i varje enskilt fall med hänvisning till ett budgetförslag som godkänts på förhand av förvaltningsmyndigheten, om samfinansieringen från EU inte överstiger 100 000 euro. |
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Bidrag för vilka det offentliga stödet inte överstiger 50 000 euro ska fastställas genom schablonbelopp eller standardiserade skalor för enhetskostnader enligt artikel 57.1 i förordning (EU) nr […], utom när det gäller insatser som får stöd inom ramen för en statlig stödordning. |
4. Bidrag för vilka samfinansieringen från EU inte överstiger 50 000 euro ska fastställas genom schablonbelopp eller standardiserade skalor för enhetskostnader enligt artikel 57.1 i förordning (EU) nr […], utom när det gäller insatser som får stöd inom ramen för en statlig stödordning. |
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Enligt artikel 32 i förordning (EU) nr […] får ESF stödja politiska riktlinjer och åtgärder inom sitt tillämpningsområde genom finansiella instrument som riskdelningssystem, eget kapital och skuld, garantifonder, holdingfonder och lånefonder. |
1. Enligt artikel 32 i förordning (EU) nr […] får ESF stödja politiska riktlinjer och åtgärder inom sitt tillämpningsområde genom finansiella instrument som riskdelningssystem, eget kapital och skuld, garantifonder, holdingfonder, lånefonder samt mikrokrediter och mikrofinansiering. |
Motivering | |
Man ska införa möjligheten att stödja åtgärder och politik genom mikrokrediter. | |
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Delegerade akter ska fastställas i samarbete med de europeiska företrädarna för de parter som avses i artikel 5 i förordningen om den gemensamma bestämmelsen, i samråd med ESF-kommittén. |
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Bilagan – punkt 1 – stycke 1 – led 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
• Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa* |
• Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa*, med separata uppgifter om ålder, kön och personer med funktionsnedsättning |
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Bilagan – punkt 1 – stycke 1 – led 13a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• personer från landsbygdsområden |
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Bilagan – led 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(1a) Personer med kvalifikationer inom yrkesutbildning |
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Bilagan – punkt 1 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter om deltagare i en ESF‑stödd insats ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. |
Dessa uppgifter om deltagare i en ESF‑stödd insats ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön för att man ska få kunskap om insatsernas konsekvenser för kvinnor och män. |
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Bilagan – led 3 – led 4 – strecksats 3 (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Antalet kvinnor med anställning i sektorerna för matematik, IT, naturkunskap och teknik efter avslutad åtgärd |
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Bilagan – led 3 – led 4 – strecksats 7 (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Antalet deltagare, tjänsteanvändare från utsatta grupper som deltar i utbildning, får kvalifikationer, i sysselsättning efter avslutad åtgärd |
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Bilagan – led 3 – led 4 – strecksats 9 (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Antalet personer med funktionsnedsättning i sysselsättning efter att ha fått stöd |
Ändringsförslag 72 Förslag till förordning Bilagan – led 3 – led 4a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Antalet deltagare som inte längre erhåller minimiinkomst eller andra förmåner efter sitt deltagande |
Ändringsförslag 73 Förslag till förordning Bilagan – punkt 3 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. |
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön för att man ska få kunskap om insatsernas konsekvenser för kvinnor och män. |
Ändringsförslag 74 Förslag till förordning Bilagan – punkt 4 – led 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
• Deltagare i sysselsättning efter 6 månader |
• Deltagare i sysselsättning efter 9 månader |
Ändringsförslag 75 Förslag till förordning Bilagan – punkt 4 – led 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
• Deltagare i egenföretagande efter 6 månader |
• Deltagare i egenföretagande efter 9 månader |
Ändringsförslag 76 Förslag till förordning Bilagan – punkt 4 – led 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
• Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation efter 6 månader |
• Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation efter 9 månader |
Ändringsförslag 77 Förslag till förordning Bilagan – punkt 4 – led 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
• Deltagare som 9 månader efter sitt deltagande inte längre får socialbidrag |
Ändringsförslag 78 Förslag till förordning Bilagan – punkt 4 – led 3 – strecksats 10 (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Antalet kvinnor med anställning i sektorerna för matematik, IT, naturkunskap och teknik 9 månader efter avslutad åtgärd |
Ändringsförslag 79 Förslag till förordning Bilagan – punkt 4 – led 3 – strecksats 11 (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Antalet personer med funktionsnedsättning i sysselsättning 9 månader efter att ha fått stöd |
Ändringsförslag 80 Förslag till förordning Bilagan – punkt 4 – led 3 – strecksats 15 (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Minskat antal fall av diskriminering som registrerats av det eller de organ som utsetts för att främja likabehandling av alla utan diskriminering på arbetsplatsen |
Ändringsförslag 81 Förslag till förordning Bilagan – punkt 4 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 i förordning (EU) nr […]. Uppgifterna ska samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje prioriterat område. Urvalets interna validitet bör säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje prioriterat område. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. |
Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 i förordning (EU) nr […]. Uppgifterna ska samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje prioriterat område. Urvalets interna validitet bör säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje prioriterat område. Alla uppgifter ska delas upp efter kön för att man ska få kunskap om insatsernas konsekvenser för kvinnor och män. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Europeiska socialfonden, och upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0607 – C7-0327/2011 – 2011/0268(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
EMPL 25.10.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
REGI 25.10.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
María Irigoyen Pérez 21.6.2011 |
||||
|
Behandling i utskott |
23.11.2011 |
25.1.2012 |
28.2.2012 |
19.3.2012 |
|
|
|
26.4.2012 |
8.5.2012 |
|
|
|
|
Antagande |
21.6.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
36 1 6 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
François Alfonsi, Catherine Bearder, Jean-Paul Besset, Victor Boştinaru, John Bufton, Alain Cadec, Salvatore Caronna, Nikos Chrysogelos, Ryszard Czarnecki, Francesco De Angelis, Rosa Estaràs Ferragut, Brice Hortefeux, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Vladimír Maňka, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Jan Olbrycht, Markus Pieper, Monika Smolková, Ewald Stadler, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Antonello Antinoro, Cornelia Ernst, Pat the Cope Gallagher, Jens Geier, Lena Kolarska-Bobińska, James Nicholson, Ivari Padar, Vilja Savisaar-Toomast, Elisabeth Schroedter, Patrice Tirolien |
||||
YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (20.6.2012)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006
(COM(2011)0607 – C7‑0327/2011 – 2011/0268(COD))
Föredragande: Malika Benarab-Attou
KORTFATTAD MOTIVERING
Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 fastställer ramen för Europeiska socialfondens (ESF) verksamhet, och enligt denna ska finansieringen koncentreras till ett begränsat antal mål i Europa 2020-strategin. Strategin innehåller sju flaggskeppsinitiativ, bland vilka märks Agendan för ny kompetens och nya arbetstillfällen, Unga på väg, Europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning och En digital agenda för Europa.
Det är inom denna ram som anslagsprioriteringar bör diskuteras och vidareutvecklas.
I agendan för ny kompetens och nya arbetstillfällen betonas att skolavhopp måste förebyggas och att medlemsstaterna måste erbjuda alternativ i form av lärlingsutbildning. Där betonas också vikten av utbildning och kompetensutveckling som ger bättre utsikter till arbete under hela livstiden, och i parlamentets betänkande 2011/2067(INI) framhålls att ESF:s resurser bör användas till dessa prioriterade områden.
Initiativet Unga på väg syftar till att minska skolavhoppen från 15 procent till 10 procent och öka andelen universitetsexaminerade från 31 procent till 40 procent senast 2020. Tonvikten läggs på studenternas och elevernas kvalifikationsnivå. I parlamentets betänkande 2010/2307(INI) rekommenderas att ESF möjliggör finansiering av övergripande åtgärder som integrerar olika dimensioner som sysselsättning, rörlighet, social inkludering och kulturverksamhet.
Europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning är avsedd att främja innovation och sociala experiment i olika former under hela livet. Europaparlamentet rekommenderar i sitt betänkande 2011/2052(INI) att ESF ska bidra till detta flaggskeppsinitiativ och uppmanar kommissionen att ”låta det organiserade civila samhället förstärkt få medverka med att utarbeta en europeisk strategi (…), tillsammans med alla berörda parter”[1].
Den digitala agendan slutligen syftar till att halvera bristerna i digital kompetens senast 2015 och rekommenderar ikt-utbildning för vuxna. Den föreskriver en handlingsplan och särskilda utbildningsinsatser för digital kompetens för grupper som riskerar utestängning.
Detta yttrande vill lägga tonvikten på de minst uppmärksammade aspekterna av ESF, såsom medborgardeltagande, ungdomar, den kulturella dimensionen, utbildning och idrott.
Ungdomar
Förslaget till förordning tar upp att skolavhopp bör minskas och att lika tillgång till en god förskole- och grundskoleutbildning och gymnasial utbildning bör främjas, samt att det är viktigt att bekämpa ungdomsarbetslöshet. Det bör därför betonas i förordningen att hänsyn ska tas till vad som är viktigt för denna generation ungdomar, som befinner sig i krisens mittpunkt, och uttryckligen nämna den som stödmottagare, och att verksamhet som syftar till att få dess medlemmar att bli delaktiga i samhället bör få finansiellt stöd.
Kulturella aspekter
Rådet uppmanar i sina slutsatser om kulturell och kreativ kompetens och dess betydelse för uppbyggnaden av Europas intellektuella kapital medlemsstaterna att ”välkomna bidraget från kulturell och kreativ kompetens som en grund för hållbara arbetstillfällen och social innovation i syfte att fullt ut utnyttja de möjligheter som erbjuds genom (…) Europeiska socialfonden”[2].
Europaparlamentet uppmanar samma år i sin resolution om att ta till vara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn kommissionen att ”främja gemensamma forsknings- och partnerskapsprogram mellan den kulturella och den kreativa sektorn och sektorn för utbildning och vidareutbildning för att på så sätt erbjuda medborgarna kreativ och interkulturell kompetens för att underlätta tillämpningen av ny teknik och nya redskap inom lärlingsutbildningar och förbättra det livslånga lärandet, bland annat med hjälp av Europeiska socialfonden, då detta område undergår en omfattande teknisk förändring”.
Inom ramen för den nuvarande sammanhållningspolitiken bidrar kulturen till lokal och regional utveckling endast i form av kulturarv och turism. Kommissionens förslag för strukturfonderna 2014–2020 ser inte kulturen i ett bredare perspektiv.
Kulturen hänger emellertid i sig samman med utbildning, social inkludering och innovation och därmed med Europa 2020-strategin. Kulturens mångfasetterade bidrag till utbildning genom utveckling av kunskaper och färdigheter, till den ekonomiska utvecklingen tack vare den kulturella och den kreativa sektorn och till social inkludering tack vare förebyggande åtgärder för marginaliserade grupper motiverar att kulturprojekt inkluderas i de planerade bestämmelserna.
Idrott
ESF bör också ta med idrotten som ett sätt att främja social inkludering, integration och lika möjligheter.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) EU står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt för ungdomar och andra utsatta grupper som t.ex. invandrare. ESF bör syfta till att främja sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet, investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande samt främja social inkludering och bekämpa fattigdom. För att öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare bör ESF särskilt stödja den europeiska arbetsförmedlingen (Eures) när det gäller rekrytering och information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna. |
(4) EU står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt för ungdomar och utsatta samhällsgrupper. ESF bör syfta till att främja sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet, investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande, stödja och uppmuntra företagande, särskilt bland unga människor, samt främja social inkludering och bekämpa fattigdom. För att öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare bör ESF särskilt stödja den europeiska arbetsförmedlingen (Eures) när det gäller rekrytering och information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) I mindre utvecklade regioner och medlemsstater bör man också, i syfte att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsmöjligheterna, effektivisera den offentliga förvaltningen och stärka kapaciteten hos de institutioner som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
(5) I mindre utvecklade regioner och medlemsstater bör man också, i syfte att stärka den ekonomiska tillväxten, medborgardeltagandet och sysselsättningsmöjligheterna för alla, effektivisera den offentliga förvaltningen, inklusive e‑förvaltning, och stärka kapaciteten hos de institutioner som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6) Samtidigt är det viktigt att stödja de europeiska små och medelstora företagens utveckling och konkurrenskraft så att människor genom lämpliga kompetensåtgärder och möjligheter till livslångt lärande kan anpassa sig till de nya utmaningarna – övergången till en kunskapsekonomi, den digitala agendan och övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Genom att arbeta för att uppnå dessa tematiska mål kan ESF bidra till att möta utmaningarna. ESF bör stödja arbetskraftens övergång mot grönare kompetens och jobb, särskilt inom energieffektivitet, förnybara energikällor och hållbara transporter, med beaktande av EU:s avsikt att öka den andel av EU:s budget som rör integrering av klimatfrågor till minst 20 %, med bidrag från olika politikområden. |
(6) Samtidigt är det viktigt att stödja den fortlöpande utvecklingen för de europeiska mikroföretagen och små och medelstora företagen, däribland företag inom den kulturella och den kreativa sektorn, så att människor genom lämpliga kompetensåtgärder och möjligheter till livslångt lärande kan bemöta de nya utmaningarna – övergången till en kunskapsekonomi, den digitala agendan och övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Genom att arbeta för att uppnå dessa tematiska mål kan ESF bidra till att möta utmaningarna. ESF bör i detta sammanhang ta fasta på bidraget från kulturell och kreativ kompetens, verka för tillgång till anständigt arbete och stödja arbetstagarnas övergång mot grönare kompetens och jobb, särskilt inom energieffektivitet, förnybara energikällor och hållbara transporter, med beaktande av EU:s avsikt att öka den andel av EU:s budget som rör integrering av klimatfrågor till minst 20 %, med bidrag från olika politikområden. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7) ESF bör bidra till Europa 2020‑strategin genom att se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar. ESF bör särskilt öka stödet till kampen mot social utestängning och fattigdom genom att ett visst anslag avsätts för detta. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de stödda regionernas utvecklingsnivå. |
(7) ESF bör bidra till Europa 2020‑strategin genom att se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar. ESF bör särskilt öka stödet till kampen mot social utestängning och fattigdom genom att ett visst anslag avsätts för detta och bör ha som målsättning att minska sociala skillnader. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de stödda regionernas utvecklingsnivå. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8) En gemensam uppsättning output- och resultatindikatorer bör utarbetas för att göra det möjligt att närmare övervaka och bättre bedöma de resultat som uppnås på europeisk nivå genom ESF-stödda insatser. |
(8) En gemensam uppsättning output- och resultatindikatorer bör utarbetas för att göra det möjligt att närmare övervaka och bättre bedöma de resultat som uppnås på europeisk nivå genom ESF-stödda insatser. Indikatorerna bör ta hänsyn till kvalitativa aspekter, som de finansierade projektens varaktighet och fördelarna i form av sysselsättningsskapande eller integrering. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 9 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9) Ett effektivt genomförande av ESF‑stödda insatser bygger på god förvaltning och ett partnerskap mellan alla relevanta regionala och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer. Medlemsstaterna bör därför uppmuntra arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer att delta i genomförandet av ESF:s verksamhet. |
(9) Ett effektivt genomförande av ESF‑stödda insatser bygger på god förvaltning och ett partnerskap mellan alla relevanta regionala och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter, lokala myndigheter och icke-statliga organisationer. Medlemsstaterna bör därför uppmuntra arbetsmarknadens parter, lokala myndigheter och icke-statliga organisationer att delta aktivt i genomförandet av ESF:s verksamhet. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 12 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(12) Stöd till social innovation behövs för att åtgärderna ska kunna anpassas bättre till sociala förändringar och för att främja och stödja innovativt socialt entreprenörskap. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF. |
(12) Stöd till social innovation behövs genom att främja och stödja innovativt socialt och kulturellt entreprenörskap, som genom sin natur och sin potential när det gäller hållbara arbetstillfällen bidrar till social och ekonomisk utveckling. Att testa och utvärdera innovativa lösningar är avgörande för effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 14 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(14) För att genomföra Europa 2020-strategin och uppnå dess centrala mål krävs aktiv medverkan av regionala och lokala aktörer. Territoriella pakter, lokala initiativ för sysselsättning och social inkludering, lokalt ledda strategier för lokal utveckling och strategier för hållbar stadsplanering kan användas och ges stöd i syfte att engagera regionala och lokala myndigheter, städer, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer i genomförandet av programmen. |
(14) För att genomföra Europa 2020-strategin och uppnå dess centrala mål krävs aktiv medverkan av regionala och lokala aktörer. Territoriella pakter, lokala initiativ för sysselsättning, social inkludering och medborgardeltagande, lokalt ledda strategier för lokal utveckling och strategier för hållbar stadsplanering kan användas och ges stöd i syfte att engagera regionala och lokala myndigheter, städer, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer i genomförandet av programmen. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17) Medlemsstaterna och regionerna bör uppmuntras att öka hävstångseffekten för ESF genom finansiella instrument för att stödja exempelvis studerande, skapandet av arbetstillfällen, arbetstagarnas rörlighet, social inkludering och socialt entreprenörskap. |
(17) Medlemsstaterna och regionerna bör uppmuntras att öka hävstångseffekten för ESF genom finansiella instrument för att stödja exempelvis studerande, rörlighet i utbildningssyfte, skapandet av arbetstillfällen, arbetstagarnas rörlighet, fysisk aktivitet och idrott, social inkludering, socialt entreprenörskap och medborgardeltagande. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. ESF ska göra detta genom att stödja medlemsstaterna i deras arbete för prioriteringar och de centrala målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. ESF ska stödja utarbetandet och genomförandet av politiska riktlinjer och åtgärder med beaktande av de integrerade riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik och rådets rekommendationer om de nationella reformprogrammen. |
2. ESF ska göra detta genom att stödja medlemsstaterna i deras arbete för prioriteringar och de centrala målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, för att därigenom stärka den sociala sammanhållningen. ESF ska stödja utarbetandet och genomförandet av politiska riktlinjer och åtgärder med beaktande av de integrerade riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik och rådets rekommendationer om de nationella reformprogrammen. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. ESF ska gynna människor, även utsatta grupper som långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, invandrare, etniska minoriteter, marginaliserade grupper och människor som står inför social utestängning. ESF ska också stödja företag, system och strukturer för att underlätta deras anpassning till nya utmaningar, främja god förvaltning och reformer, särskilt när det gäller arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
3. ESF ska gynna människor, även utsatta grupper som långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, invandrare, ungdomar, barn, etniska minoriteter, marginaliserade grupper och grupper som hotas av eller står inför social utestängning. ESF ska också stödja organisationer, system och strukturer för att underlätta deras anpassning till nya utmaningar, främja god förvaltning och reformer, särskilt när det gäller socio-kulturell och kulturell verksamhet, arbetsmarknad, utbildning, yrkesutbildning, socialpolitik och idrott. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet, |
i) tillgång till anständigt arbete för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet, liksom till vägledning och omskolning av dem och till deras kompetensförvärv, |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iii) egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande, |
iii) egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande, företagens fortlöpande utveckling och företagsöverlåtelser, särskilt när det gäller mikroföretag och små företag, |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led vi | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
vi) aktivt och sunt åldrande, och |
vi) aktivt och sunt åldrande, framför allt med hjälp av idrott, och |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande genom att |
(b) Investera i utbildning, yrkesutbildning och lärlingsutbildning, kompetens, kvalifikationer och livslångt lärande genom att |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led i | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
i) minska andelen elever med enbart grundskoleutbildning och främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning, |
i) minska andelen elever med enbart grundskoleutbildning och främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning samt yrkesutbildning, |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) höja kvaliteten och öka effektiviteten och öppenheten inom universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten, och |
ii) höja kvaliteten och öka effektiviteten och öppenheten inom universitets- och högskoleutbildningen och möjligheten till yrkesutbildning för att öka deltagandet och förbättra resultaten, och |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iii) stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden. |
iii) stärka ungdomars lika tillgång till livslångt lärande, rörlighet i utbildningssyfte, höja arbetskraftens kompetens, kunskaper och kvalifikationer och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – led iiia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
iiia) främja kulturella möjligheter och verksamheter, t.ex. genom utbildning på det kulturella, konstnärliga och kreativa området. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led v | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
v) främjande av den sociala ekonomin och socialt entreprenörskap, och |
v) främjande av den sociala ekonomin och socialt och kulturellt entreprenörskap, och |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led via (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
via) främjande av kreativitet och innovation genom stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag inom ledande sektorer, däribland den kulturella och den kreativa sektorn samt vissa icke-statliga organisationer och kooperativ. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led via (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
via) främjande av kulturprodukter och mer allmän tillgång till kulturella och kreativa möjligheter. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led d – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ii) Kapacitetsuppbyggnad för aktörer som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik samt sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på nationell, regional och lokal nivå. |
ii) Kapacitetsuppbyggnad för aktörer, särskilt de aktörer som anges i artikel 5 i förordning EU nr [.../...], som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör social- och kulturpolitik till förmån för ungdomar, sysselsättning, utbildning och livslångt lärande samt sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på nationell, regional och lokal nivå. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) förbättra informations- och kommunikationsteknikens tillgänglighet och kvalitet och öka användningen genom att utveckla den digitala kompetensen och investera i e-kompetens, e-inkludering och tillhörande kunskaper i företagande, |
(b) förbättra informations- och kommunikationsteknikens tillgänglighet och kvalitet och öka användningen genom att utveckla den digitala kompetensen och investera i e-kompetens, e-inkludering och tillhörande kunskaper i företagande, också i tillämpningar avsedda att främja och bättre utnyttja materiella och immateriella kulturarv och kulturturism, |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) stärka forskning, teknisk utveckling och innovation genom utveckling av högre universitetsutbildning, forskarutbildning och partnerskap mellan högskolor, forsknings- och teknikcentrum och företag, och |
(c) stärka forskning, teknisk utveckling och innovation genom utveckling av högre universitetsutbildning, kunskaper i företagande, forskarutbildning, utveckling av nya nätverk exempelvis inom den kulturella och den kreativa sektorn och partnerskap mellan högskolor, forsknings- och teknikcentrum och företag, och |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom att förbättra företagens och arbetstagarnas anpassningsförmåga och öka investeringarna i humankapitalet. |
(d) stärka mikroföretagens samt de små och medelstora företagens förutsättningar för fortlöpande utveckling och konkurrenskraft genom att förbättra företagens, företagsledarnas och arbetstagarnas anpassningsförmåga och öka investeringarna i humankapitalet, särskilt utbildningen för ungdomar och lärlingssystemen. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Gemensamma indikatorer enligt bilagan till denna förordning och programspecifika indikatorer ska användas enligt artiklarna 24.3 och 87.2 b ii i förordning (EU) nr […]. Alla gemensamma indikatorer ska uttryckas i absoluta tal. |
1. Gemensamma indikatorer enligt bilagan till denna förordning och programspecifika indikatorer ska användas enligt artiklarna 24.3 och 87.2 b ii i förordning (EU) nr […]. Alla gemensamma indikatorer ska uttryckas i absoluta tal och beakta kvalitativa faktorer. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer, särskilt icke-statliga organisationer, kan medverka i genomförandet av de operativa programmen enligt artikel 5 i förordning (EU) nr […] genom globalt stöd enligt artikel 113.7 i förordning (EU) nr […]. I detta fall ska det inom det operativa programmet fastställas vilken del av programmet som det globala stödet gäller och anges ett vägledande belopp som ska anslås från varje prioriterat område till detta. |
1. Arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer, särskilt icke-statliga organisationer och den sociala ekonomin, kan medverka i genomförandet av de operativa programmen enligt artikel 5 i förordning (EU) nr […] genom globalt stöd enligt artikel 113.7 i förordning (EU) nr […]. I detta fall ska det inom det operativa programmet fastställas vilken del av programmet som det globala stödet gäller och anges ett vägledande belopp som ska anslås från varje prioriterat område till detta. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. För att främja att icke-statliga organisationer får tillgång till och på lämpligt sätt medverkar i ESF-stödda insatser, särskilt på områdena social inkludering, jämställdhet och lika möjligheter, ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande för icke-statliga organisationer. |
3. För att främja att icke-statliga organisationer får lämplig tillgång till och aktivt medverkar i ESF-stödda insatser, särskilt på områdena social och kulturell inkludering, jämställdhet och lika möjligheter, ska förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att lämpliga ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande för icke-statliga organisationer. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja jämställdhet genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder enligt artikel 3.1 a iv, som inriktas på att varaktigt öka kvinnors deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för män och kvinnor att kombinera arbete och privatliv. |
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja jämställdhet genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder enligt artikel 3.1 a iv, som inriktas på att varaktigt öka kvinnors deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden och inom företagande, minska könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för män och kvinnor att kombinera arbete och privatliv. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja lika möjligheter för alla, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning genom integrering av principen om icke-diskriminering på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder inom de prioriterade investeringarna enligt artikel 3, särskilt artikel 3.1 c iii. Dessa åtgärder ska inriktas på människor som löper risk att diskrimineras eller har en funktionsnedsättning, i syfte att öka deras deltagande på arbetsmarknaden, stärka deras delaktighet i samhället och minska ojämlikheter i fråga om utbildningsresultat och hälsa och underlätta övergången från institutionsbaserade till samhällsbaserade vårdtjänster. |
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja lika möjligheter för alla, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning genom integrering av principen om icke-diskriminering på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder inom de prioriterade investeringarna enligt artikel 3, särskilt artikel 3.1 c iii. Dessa åtgärder ska inriktas på människor som löper risk att diskrimineras eller har en funktionsnedsättning, i syfte att öka deras deltagande på arbetsmarknaden, stärka deras delaktighet i samhället och minska ojämlikheter i fråga om utbildning, tillgång till kultur, utbildningsresultat och hälsa och underlätta övergången från institutionsbaserade till samhällsbaserade vårdtjänster. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Medlemsstaterna ska identifiera teman för social innovation som motsvarar deras särskilda behov enligt de operativa programmen. |
2. Medlemsstaterna ska identifiera teman för social innovation som motsvarar deras särskilda behov enligt de operativa programmen, däribland ämnen som rör ungdomar och kultur. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Kommissionen ska underlätta kapacitetsuppbyggnad för social innovation, särskilt genom att stödja ömsesidigt lärande, inrätta nätverk och sprida god praxis och goda metoder. |
3. Kommissionen ska underlätta kapacitetsuppbyggnad för social och kulturell innovation, särskilt genom att stödja ömsesidigt lärande, inrätta nätverk och sprida god praxis och goda metoder. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska stödja samarbete över gränserna i syfte att främja ömsesidigt lärande och därigenom öka de ESF-stödda insatsernas verkan. I samarbetet över gränserna ska partner från minst två medlemsstater ingå. |
1. Medlemsstaterna ska stödja samarbete över gränserna i syfte att främja interkulturell dialog och ömsesidigt lärande och därigenom öka de ESF-stödda insatsernas verkan. I samarbetet över gränserna ska partner från minst två medlemsstater ingå. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. ESF kan stödja lokalt ledda strategier för lokal utveckling enligt artikel 28 i förordning (EU) nr […], territoriella pakter och lokala initiativ för sysselsättning, utbildning och social inkludering samt integrerade regionala investeringar enligt artikel 99 i förordning (EU) nr […]. |
1. ESF kan stödja lokalt ledda strategier för lokal utveckling enligt artikel 28 i förordning (EU) nr […], territoriella pakter och lokala initiativ för sysselsättning, utbildning och inkludering, medborgardeltagande, ungdomar och idrott samt integrerade regionala investeringar enligt artikel 99 i förordning (EU) nr […]. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Som komplement till Erufs insatser enligt artikel 7 i förordning (EU) nr [Eruf] kan ESF stödja en hållbar stadsutveckling genom strategier med integrerade insatser för att lösa ekonomiska och sociala problem samt miljöproblem i de stadsområden som anges i partnerskapsavtalet. |
2. Som komplement till Erufs insatser enligt artikel 7 i förordning (EU) nr [Eruf] kan ESF stödja en hållbar stadsutveckling genom strategier med integrerade insatser för att lösa ekonomiska, sociala och kulturella problem samt miljöproblem i de stadsområden som anges i partnerskapsavtalet. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Europeiska socialfonden, och upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0607 – C7-0327/2011 – 2011/0268(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
EMPL 25.10.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
CULT 25.10.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Malika Benarab-Attou 27.1.2012 |
||||
|
Behandling i utskott |
29.2.2012 |
25.4.2012 |
|
|
|
|
Antagande |
19.6.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
21 0 2 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Santiago Fisas Ayxela, Lorenzo Fontana, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Emilio Menéndez del Valle, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Hannu Takkula, László Tőkés, Gianni Vattimo, Sabine Verheyen |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
François Alfonsi, Ivo Belet, Seán Kelly, Iosif Matula, Rui Tavares |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Mario Pirillo |
||||
- [1] http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A7-2011-0370&language=FR#title1
- [2] Rådets slutsatser om kulturell och kreativ kompetens och dess betydelse för uppbyggnaden av Europas intellektuella kapital.
YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (8.6.2012)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006
(COM(2011)0607 – C7‑0327/2011 – 2011/0268(COD))
Föredragande: Tadeusz Cymański
KORTFATTAD MOTIVERING
Ända sedan EG inrättades har Europeiska socialfonden (ESF) bidragit till att jämna ut skillnaderna i utveckling mellan olika regioner. Efter det att länderna i Central- och Östeuropa anslöt sig till unionen har ESF spelat en avgörande roll för att mildra de sociala kostnaderna för strukturomvandlingen i de postkommunistiska länderna. I denna region är ESF en av de viktigaste formerna för investering i humankapital. Den stöder bland annat utbildningsinitiativ riktade till grupper som hotas av social utestängning.
Vi är medvetna om de alltjämt befintliga och till och med, i dessa kristider, ökande behoven av sysselsättningsstöd i de lägst utvecklade regionerna och välkomnar därför med tillfredsställelse förslaget om garanterat stöd till ESF under nästa programperiod, däribland genom att inom ramen för sammanhållningspolitiken avsätta ett minimibelopp för fonden.
Mot denna bakgrund föreslår jag flexiblare bestämmelser i förordningen, så att det blir möjligt för enskilda länder att reagera på egna specifika samhällsekonomiska problem. Detta gäller bland annat fondens avsedda stödmottagare samt begäran om att inte alltför rigoröst slå fast vilka socialgrupper som kan komma i fråga.
När det gäller främjandet av social delaktighet och kampen mot fattigdom bör man lyfta fram det särskilda behovet av att stödja kvinnor i svåra yrkessituationer, med tanke på att denna grupp löper allra störst risk att drabbas av fattigdom, samt behovet av att stödja ensamstående föräldrar, främst mödrar, i syfte att underlätta för dem att förena yrkesliv och familjeliv.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Vid Europeiska rådets möte den 17 juni 2010 sades att all gemensam politik, även sammanhållningspolitiken, bör stödja Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. För att anpassa sin verksamhet till målen för denna strategi, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning och kampen mot social utestängning, bör ESF stödja medlemsstaterna i genomförandet av rådets rekommendationer om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och EU:s ekonomiska politik och rådets beslut om riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som antogs enligt artiklarna 121 och 148.4 i fördraget. ESF bör också bidra till genomförandet av flaggskeppsinitiativen, särskilt En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, Unga på väg och Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning. ESF kommer också att stödja insatserna inom ramen för initiativen En digital agenda för Europa och Innovationsunionen. |
(3) Vid Europeiska rådets möte den 17 juni 2010 sades att all gemensam politik, även sammanhållningspolitiken, bör stödja Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. För att anpassa sin verksamhet till målen för denna strategi, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning och kampen mot social utestängning, bör ESF stödja medlemsstaterna i genomförandet av rådets rekommendationer om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och EU:s ekonomiska politik och rådets beslut om riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som antogs enligt artiklarna 121 och 148.4 i fördraget. ESF bör också bidra till genomförandet av flaggskeppsinitiativen, särskilt En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, Unga på väg och Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning. ESF kommer också att stödja insatserna inom ramen för initiativen En digital agenda för Europa och Innovationsunionen, samt de mål som fastställs i kvinnostadgan. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) EU står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt för ungdomar och andra utsatta grupper som t.ex. invandrare. ESF bör syfta till att främja sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet, investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande samt främja social inkludering och bekämpa fattigdom. För att öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare bör ESF särskilt stödja den europeiska arbetsförmedlingen (Eures) när det gäller rekrytering och information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna. |
(4) EU står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt för kvinnor, ungdomar och andra missgynnade grupper som t.ex. invandrare och personer med funktionsnedsättning. ESF bör syfta till att främja sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet, investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande samt främja social inkludering och bekämpa fattigdom. För att öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare bör ESF särskilt stödja den europeiska arbetsförmedlingen (Eures) när det gäller rekrytering och information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) I mindre utvecklade regioner och medlemsstater bör man också, i syfte att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsmöjligheterna, effektivisera den offentliga förvaltningen och stärka kapaciteten hos de institutioner som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
(5) I mindre utvecklade regioner och medlemsstater bör man också, av omsorg om den hållbara tillväxten och sysselsättningsmöjligheterna, effektivisera den offentliga förvaltningen och stärka kapaciteten hos de institutioner som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7) ESF bör bidra till Europa 2020‑strategin genom att se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar. ESF bör särskilt öka stödet till kampen mot social utestängning och fattigdom genom att ett visst anslag avsätts för detta. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de stödda regionernas utvecklingsnivå. |
(7) ESF bör bidra till Europa 2020‑strategin genom att se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar. ESF bör särskilt öka stödet till kampen mot social utestängning och fattigdom och främja ökad jämställdhet och lika möjligheter genom att vissa anslag avsätts för detta. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de stödda regionernas utvecklingsnivå. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(7a) ESF bör alltmer stödja jämställdheten genom investeringar i omsorgstjänster, sysselsättningsmöjligheter för kvinnor, fortbildning och kompetenshöjning samt bekämpa våldet mot kvinnor. ESF bör också råda bot på den flerfaldiga diskriminering som bl.a. invandrarkvinnor, romska kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning samt lesbiska och äldre kvinnor ställs inför. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 10 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10) Medlemsstaterna och kommissionen bör se till de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomförs på ett sätt som bidrar till att främja jämställdhet enligt artikel 8 i fördraget. Utvärderingar visar betydelsen av att jämställdhetsaspekten beaktas fullt ut i programmen (jämställdhetsintegrering), samtidigt som särskilda åtgärder för att stärka jämställdheten vidtas. |
(10) Medlemsstaterna och kommissionen bör se till de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomförs på ett sätt som bidrar till att främja jämställdhet enligt artikel 8 i fördraget. Utvärderingar visar betydelsen av att jämställdhetsmålen beaktas fullt ut i programmen (jämställdhetsintegrering), samtidigt som särskilda åtgärder för att stärka jämställdheten vidtas. Medlemsstaterna bör se till att en genusbaserad budgetanalys genomförs för alla ESF:s verksamheter och för alla verksamheter som ESF är med och finansierar. ESF bör främja genomförandet av relevant unionspolitik. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(10a) Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att jämställdheten mellan kvinnor och män och integreringen av ett jämställdhetsperspektiv utgör bindande villkor under fondernas alla planerings- och genomförandeetapper (jämställdhetsperspektivet under analysen, de gemensamma målen och indikatorerna och genomförandet, övervakningen och utvärderingen) och att nyckelåtgärderna får stöd (strukturer) under varje genomförandeetapp i integreringen av jämställdhetsperspektivet i ESF. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11) Enligt artikel 10 i fördraget ska de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomföras på ett sätt som bidrar till att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etnisk bakgrund, religion eller övertygelse, ålder eller sexuell läggning. ESF bör stödja fullgörandet av skyldigheterna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning när det gäller bland annat utbildning, arbetsliv och tillgänglighet. ESF bör också stödja övergången från institutionsbaserad till samhällsbaserad omsorg. |
(11) Enligt artikel 10 i fördraget ska de prioriterade insatser som finansieras av ESF genomföras på ett sätt som bidrar till att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etnisk bakgrund, religion eller övertygelse, ålder eller sexuell läggning, med särskild hänsyn till dem som ställs inför flerfaldig diskriminering. ESF bör stödja fullgörandet av skyldigheterna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning när det gäller bland annat utbildning, arbetsliv och tillgänglighet. ESF bör också stödja genomförandet av relevant unionspolitik samt övergången från institutionsbaserad till samhällsbaserad omsorg. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 12 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(12) Stöd till social innovation behövs för att åtgärderna ska kunna anpassas bättre till sociala förändringar och för att främja och stödja innovativt socialt entreprenörskap. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF. |
(12) Stöd till social innovation behövs för att åtgärderna ska kunna anpassas bättre till sociala förändringar och för att främja och stödja innovativt socialt entreprenörskap. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala, med beaktande av att de resultat som socialt entreprenörskap ger ofta kräver ett långsiktigt perspektiv, bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led iv | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iv) jämställdhet och åtgärder för att göra det lättare att kombinera arbete och privatliv, |
iv) jämställdhet, ekonomiskt oberoende för kvinnor och män och åtgärder för att göra det lättare att kombinera yrkesliv och privatliv för män och kvinnor, |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a – led iva (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
iva) bekämpning av könsstereotyper vid yrkesval och i yrkeslivet, samt arbete för livslångt lärande, |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led aa (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
aa) Främja kvinnors rättigheter och jämställdhet genom |
|
|
i) ökad tillgång till anställning och utbildning för kvinnor i alla åldrar, |
|
|
ii) bättre utbud av omsorgstjänster, däribland överkomligt prissatt barn- och äldrevård av hög kvalitet, samt övrig närståendevård, |
|
|
iii) åtgärder för att avskaffa alla former av våld mot kvinnor, |
|
|
iv) åtgärder för att råda bot på och avskaffa den flerfaldiga diskriminering som bl.a. invandrarkvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, romska kvinnor samt lesbiska och äldre kvinnor ställs inför, |
|
|
v) bättre tillgång för kvinnor till överkomligt prissatta hälso- och sjukvårdstjänster, däribland sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
b) Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande genom att |
b) Investera i utbildning, kompetens, fortbildning och livslångt lärande genom att |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
c) Främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom |
c) Främja social inkludering och bekämpa fattigdom och diskriminering genom |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led ia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
ia) aktivt stöd för ensamstående föräldrars integrering på arbetsmarknaden genom att hjälpa dem att förena arbete och familjeliv, med tanke på att de allra flesta ensamstående föräldrarna i Europa är kvinnor, |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iii) åtgärder mot diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, |
iii) åtgärder mot alla former av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led iiia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
iiia) kompletterande insatser och relevant stöd, samhälleliga tjänster och omsorgstjänster som förbättrar sysselsättningsmöjligheterna, |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c – led iv | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iv) ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad, inbegripet hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt intresse, |
iv) ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster av allmänt intresse till rimlig kostnad, inbegripet hälso- och sjukvård och sociala tjänster, samt omsorg för förskolebarn, tillgänglig även för arbetslösa föräldrar, |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Minst 20 % av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat ska anslås för det tematiska målet att främja social inkludering och bekämpa fattigdom i artikel 9.9 i förordning (EU) nr […]. |
2. Minst 20 % av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat ska anslås för det tematiska målet att främja social inkludering och bekämpa fattigdom och diskriminering i artikel 9.9 i förordning (EU) nr […]. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
De gemensamma och programspecifika outputindikatorerna avser helt eller delvis avslutade insatser. Om det är relevant för den typ av insatser som ges stöd ska kumulativa kvantifierade målvärden fastställas för 2022. Referensindikatorerna ska vara noll. |
De gemensamma och programspecifika könsuppdelade outputindikatorerna avser helt eller delvis avslutade insatser. Om det är relevant för den typ av insatser som ges stöd ska kumulativa kvantifierade målvärden fastställas för 2022. Referensindikatorerna ska vara noll. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja jämställdhet genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder enligt artikel 3.1 a iv, som inriktas på att varaktigt öka kvinnors deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för män och kvinnor att kombinera arbete och privatliv. |
(Berör inte den svenska versionen.) |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja lika möjligheter för alla, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning genom integrering av principen om icke-diskriminering på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder inom de prioriterade investeringarna enligt artikel 3, särskilt artikel 3.1 c iii. Dessa åtgärder ska inriktas på människor som löper risk att diskrimineras eller har en funktionsnedsättning, i syfte att öka deras deltagande på arbetsmarknaden, stärka deras delaktighet i samhället och minska ojämlikheter i fråga om utbildningsresultat och hälsa och underlätta övergången från institutionsbaserade till samhällsbaserade vårdtjänster. |
Medlemsstaterna och kommissionen ska främja lika möjligheter för alla, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning genom integrering av principen om icke-diskriminering på alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda åtgärder inom alla de relevanta prioriterade investeringarna enligt artikel 3, med särskild hänsyn till dem som ställs inför flerfaldig diskriminering. Dessa åtgärder ska inriktas på människor som löper risk att diskrimineras eller har en funktionsnedsättning, i syfte att öka deras deltagande på arbetsmarknaden, stärka deras delaktighet i samhället och minska ojämlikheter i fråga om utbildningsresultat och hälsa och underlätta övergången från institutionsbaserade till samhällsbaserade vårdtjänster. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Bilagan – led 2 – strecksats 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Antalet projekt som ökar kvinnors varaktiga deltagande och framsteg i arbetslivet |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Bilagan – led 4 – strecksats 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Statistik som påvisar en minskad könsdiskriminering på arbetsmarknaden |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Bilagan – led 4 – strecksats 3b (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Statistik som påvisar att könsstereotyper inom utbildningen bekämpas framgångsrikt |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Europeiska socialfonden, och upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0607 – C7-0327/2011 – 2011/0268(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
EMPL 25.10.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
FEMM 25.10.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Tadeusz Cymański 22.11.2011 |
||||
|
Behandling i utskott |
23.4.2012 |
|
|
|
|
|
Antagande |
30.5.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
23 1 1 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Regina Bastos, Iratxe García Pérez, Mikael Gustafsson, Mary Honeyball, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Nicole Kiil-Nielsen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Astrid Lulling, Elisabeth Morin-Chartier, Siiri Oviir, Antonyia Parvanova, Joanna Senyszyn, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Britta Thomsen, Angelika Werthmann, Inês Cristina Zuber |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Izaskun Bilbao Barandica, Vilija Blinkevičiūtė, Franziska Katharina Brantner, Minodora Cliveti, Mojca Kleva, Ana Miranda, Norica Nicolai, Antigoni Papadopoulou |
||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Europeiska socialfonden, och upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0607 – C7-0327/2011 – 2011/0268(COD) |
||||
|
Framläggande för parlamentet |
6.10.2011 |
|
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
EMPL 25.10.2011 |
|
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 25.10.2011 |
CONT 25.10.2011 |
ENVI 25.10.2011 |
ITRE 25.10.2011 |
|
|
|
REGI 25.10.2011 |
CULT 25.10.2011 |
FEMM 25.10.2011 |
|
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
ENVI 24.10.2011 |
ITRE 10.11.2011 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Elisabeth Morin-Chartier 27.10.2011 |
|
|
|
|
|
Behandling i utskott |
26.1.2012 |
29.2.2012 |
23.4.2012 |
20.6.2012 |
|
|
Antagande |
5.7.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
38 3 1 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Regina Bastos, Edit Bauer, Heinz K. Becker, Phil Bennion, Pervenche Berès, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Philippe Boulland, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Minodora Cliveti, Marije Cornelissen, Emer Costello, Andrea Cozzolino, Frédéric Daerden, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Danuta Jazłowiecka, Ádám Kósa, Jean Lambert, Patrick Le Hyaric, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Andrea Zanoni |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Malika Benarab-Attou, Kinga Göncz, Sergio Gutiérrez Prieto, Anthea McIntyre |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Jürgen Creutzmann, Krzysztof Lisek |
||||
|
Ingivande |
20.7.2012 |
||||